Könsmaktsordning i barnlitteraturen - På jakt efter skumma stereotyper bland monsteragenter, hästtjuvar och ondsinta trollkarlar

ÖREBRO UNIVERSITET

Huvudområde: Pedagogik

___________________________________________________________________________

Könsmaktsordning i barnlitteraturen - På jakt efter skumma

stereotyper bland monsteragenter, hästtjuvar och ondsinta

trollkarlar

Hur iscensätts värdegrundsuppdraget i skolans strävan att motverka traditionella könsmönster, sett utifrån analyser av åtta barnböcker?

Daniel Renfana & Jonathan Jarl

Pedagogik med didaktisk inriktning III

Examensarbete, 15 högskolepoäng

Höstterminen 2010

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1 1.1 Uppsatsplan ... 2 2 Syfte ... 3 3 Bakgrund ... 3 3.1 Skolans styrdokument ... 3 3.2 Vetenskaplig teori ... 4

3.2.1 Feministisk poststrukturalism och feminism ... 5

3.3 Forskning riktad mot litteratur för barn ... 8

3.3.1 Begreppsdefinition - vad är barnlitteratur? ... 8

3.3.2 Barnlitteraturens forskningsteorier och metoder ... 9

3.3.3 Barnlitterturforskning med genusperspektiv ... 9

3.3.4 Maktstrukturer i barnlitteraturen ... 13

4

Metod ... 15 4.1 Metodval ... 15 4.2 Urval ... 15 4.3 Etik ... 16 5 Analys ... 17 5.1 Analysmodell ... 17 5.2 Begreppsdefinition ... 18 5.2.1 Positionering ... 18 5.2.2 Hegemoni ... 18 5.2.3 Betydelsebärande tecken ... 18

5.3 Betydelsen av lärarröster om litteratur ... 18

5.3.1 Resultat av Intervjuer ... 19

5.4 Analyser av åtta barnböcker ... 24

5.4.1 Hästtjuven ... 24

5.4.2 Sune börjar tvåan ... 26

5.4.3 LasseMajas Detektivbyrå - Biografmysteriet ... 28

5.4.4 Harry Potter och Dödsrelikerna ... 29

5.4.6 Gummi-Tarzan ... 34

5.4.7 LasseMajas Detektivbyrå - Diamantmysteriet ... 37

5.4.8 Spökjägarna och den förhäxade byn ... 37

6. Diskussion ... 39

Sammanfattning

Vi har genomfört analyser av åtta barnböcker utifrån ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv. Syftet är att med den svenska skolans värdegrundsuppdrag att motverka

könsmönster som utgångspunkt, titta på hur könsmaktsfördelningen uttrycks i åtta elevvalda barnböcker .

Kompletterande till dessa textanalyser har intervjuer utförts med fyra lärare som vardera valt ut två av de böcker som analyserats. Intervjufrågor till lärarna är baserade utifrån Lpo94 och det värdegrundsuppdrag som anges där samt riktlinjerna för den enskilde lärarens arbete.

Resultatet visar framför allt att det bland de intervjuade lärarna råder en medvetenhet om den påverkan barnböckerna kan ha för läsaren, där normbrytande karaktärer i berättelsen kan inspirera barn till ett jämställdhetstänk. Men brist på tid och kunskap, anser flera av lärarna är avgörande skäl till att den skönlitterära läsningen inte får tillräckligt med utrymme för att diskutera jämställdhetsfrågor. Trots att samtliga böcker tar upp könsmaktsordning - genom att antingen bryta mot traditionella könsmönster, eller genom att överdriva könsstereotyper - finns det situationer då även starka kvinnokaraktärer faller offer för patriarkatet och förskjuts till objekt, styrda av stereotypa uppfattningar kring vad kvinnor bör vara eller göra. En bok skiljer sig från de övriga, då berättelsen kretsar kring just en stark manlig hegemoni.

Dessvärre ironiseras detta genom en uttalad eftersträvansvärd manlighet, och då långt från alla elever förstår ironi, försvinner budskapet. I stället förstärks stereotyperna. Dock är lärarna överens om att individens uppfattningsförmåga är så individuell, att vissa inte påverkas (synbart) medan andra ifrågasätter och berörs av böckerna.