Yrkesinriktad utbildning

Kommentarmaterial

KJX

S < v

Yrkesinriktad utbildning

— genomförande

Liber Utbildningsförlaget Stockholm

Innehåll

Förord 5

Inledning 6

Information och rekrytering av kursdeltagare 6

Lokaler och utrustning 7

Samarbete med ungdomsskolan 8

Samarbete med arbetsmarknadsutbildningen (AMU)

och landstingsskolor 9

Samarbete med företag, organisationer m fl 9

Lärare 10

Läromedel 11

Planering-information-kurskonferens 12

Steg 1 Kursplanering 13

Steg 2 Kursinformation 15

Steg 3 Mjukstart - inskolning 16

Steg 4 Kurskonferens 16

Steg 5 Kursvärdering 16

Utvärdering 17

Kursen och dess innehåll 17

Kursdeltagaren 19

Förord

Läroplanen för komvux består av en allmän del och kommen- tarmaterial. Den allmänna delen innehåller mål och riktlin­

jer för verksamheten samt tim- och kursplaner. Syftet med kommentarmaterialen är att

• belysa aktuella frågor och problem både av övergripande karaktär och i anslutning till enskilda ämnen

• diskutera alternativa metoder att lösa olika problem och arbeta i den riktning som målen för komvux anger.

Kommentarmaterialen innehåller alltså inga föreskrifter.

Avsikten är att de skall ge idéer och vara ett inlägg i diskus­

sionerna vid bl a kursplanering och utarbetande av lokala arbetsplaner.

Kommentarmaterialen fastställs av SÖ. Enligt anvisning­

arna skall de kompletteras och aktualiseras fortlöpande. De skall omfatta såväl yrkesinriktad utbildning som allmänna ämnen.

Föreliggande häfte behandlar detaljplanering och genomfö­

rande av yrkesinriktade kurser. Det vänder sig främst till skolledare, lärare och kursdeltagare men också till andra som på olika sätt berörs av den yrkesinriktade utbildningen inom komvux.

Jämsides med det här kommentarmaterialet har SÖ utarbe­

tat ett häfte som mer övergripande diskuterar planering av yrkesinriktad utbildning och som i första hand vänder sig till nya skolledare men också kan vara av intresse för arbets­

marknadens parter, utbildningsplanerare i kommuner, landsting, företag m fl.

Stockholm i juni 1984

Skolöverstyrelsen

Inledning

Skolstyrelsen beslutar efter lokalt samråd med arbetsmark­

nadens parter vilka yrkesinriktade kurser som komvux skall anordna i en kommun. Även om en del förberedande arbete kan göras tidigare är det först när kursutbudet är fastställt som den egentliga planeringen kan böija. I detta planerings­

arbete ingår bl a att

• annonsera och informera om kursutbudet

• ta in kursdeltagare

• ledigförklara lärartjänster

• förordna lärare

• ordna lokaler och utrustning

• lägga schema

• anskaffa läromedel.

Information och rekrytering av kursdeltagare

Komvux kurser är öppna för alla. Detta är viktigt att ha i minnet när man anordnar yrkesutbildning som exempelvis ett företag i kommunen har behov av. Annonsering och infor­

mation skall vända sig till alla som behöver utbildningen och har förutsättningar att följa kursen. En fördel är givetvis om de yrkesinriktade kurserna kan ingå i det ordinarie kurs­

programmet där komvux annonserar hela sitt utbud. Yrkes­

inriktade kurser böljar dock ofta vid andra tidpunkter än vid terminsstart. De kan därför behöva annonseras separat.

Samma kanaler som används i det lokala samrådet kan

ocks å a n v ä n d a s f ö r a t t s p r i d a i n f o r m a t i o n o m k u r s e r n a , d v s

fackliga organisationer (fackliga studieorganisatörer), ar­

betsförmedling, personal- och utbildningsansvariga på före­

tag, i kommuner och landsting m fl. Riktad information kan ibland behövas för att informera om en speciell kurs.

I de fall flera sökande anmäler sig till en kurs än vad som kan beredas plats måste ett urval ske. Detta skall göras enligt samma principer som gäller för all utbildning i kom- vux — företräde skall ges den som har störst behov av utbild­

ningen.

Arbetsgivaren och de anställdas fackliga företrädare kom­

mer överens om vilka ekonomiska ersättningar som gäller vid utbildning. Det kan dock vara en fördel om komvux kan informera om den praxis och de lösningar som tillämpats vid liknande kurser i andra kommuner.

Det har blivit allt vanligare att anställda får gå fortbild­

ningskurser under arbetstid och att de får helt eller delvis bibehållen lön under utbildningstiden. För att detta skall bli möjligt måste arbetsgivarna få information om utbildningen i så god tid att de kan budgetera kostnader för eventuella vikarier m m.

De kursdeltagare som inte har löneförmåner kan söka olika former av studiestöd, bl a särskilt vuxenstudiestöd. Informa­

tion om dessa möjligheter måste ges i ett tidigt skede. De ekonomiska förhållandena under utbildningstiden är av av­

görande betydelse för vuxnas möjligheter att delta i vuxenut­

bildning.

Lokaler och utrustning

Komvux har i mycket liten utsträckning egna lokaler. Sär­

skilt dåligt ställt är det med lokaler för yrkesutbildning som

kräver utrustning eller speciella förhållanden på annat sätt.

Komvux blir därför beroende av andra utbildningsanordnare och andra som har lokaler lämpliga för undervisning.

I första hand bör komvux försöka utnyttja ungdomsskolans lokaler och övriga lokaler i kommunen som kan disponeras kostnadsfritt. Alternativet är att hyra lokaler, exempelvis av AMU och landstinget.

Det är viktigt och önskvärt att lokaler som betalas med offentliga medel utnyttjas rationellt och att samverkan mel­

lan olika utbildningsanordnare kommer till stånd.

Samarbete med ungdomsskolan

Det vanligaste är att komvux samarbetar med gymnasiesko­

lan om lokaler för yrkesinriktad utbildning. Ofta utnyttjar inte gymnasieskolan sina resurser/institutioner för de två­

åriga yrkesinriktade linjerna fullt ut. Vissa tider står loka­

lerna helt tomma som under sportlov, påsklov, studiedagar, sommarlov samt under eftermiddags- och kvällstid. Med en flexibel tidsplanering kan komvux använda dessa lokaler i större utsträckning än vad som för närvarande sker i flerta­

let kommuner.

Tidsmässig samordning med ungdomsskolan vad gäller både lokalschema och lärarschema är ibland en förutsättning för att vissa yrkesinriktade kurser skall komma till stånd. Vid ett bra samarbete kan ungdomsskolan exempelvis frilägga en del institutioner en eller flera eftermiddagar i veckan för komvux räkning. Detta ger komvux ökade möjligheter att ge förvärvsarbetande utbildning på arbetstid.

Eftersom gymnasieskolan bedriver s k stationsundervisning är antalet studieplatser i varje delmoment, t ex svarvning, i regel mindre än tolv och alltså inte tillräckligt för att en komvuxkurs skall kunna starta. En lösning är då att anord­

na kursen i form av modulkurs. "

1) Modulkurs. I vissa yrkestekniska ämnen får delmomenten av lokal- och utrustningsskäl delas upp i moduler om lägst 90 lektioner. Kursdelta­

garna placeras ut på olika studieplatser/stationer för att arbeta med olika delmoment samtidigt. De byter sedan studieplatser efter ett cirku­

lationsschema.

Då komvux skall använda ungdomsskolans institutioner bör man redan i ett planeringsskede komma överens med skol­

ledning och institutionsföreståndare (huvudlärare) om olika samordningsfrågor som exempelvis

• ansvar för maskiner, verktyg och annan utrustning

• materialanskaffning, fördelning av kostnader för mate­

rial m m.

Detta är särskilt väsentligt om läraren i komvuxkursen inte normalt använder institutionen.

Samarbete med arbetsmarknadsutbildningen (AMU) och landstingsskolor

Arbetsmarknadsutbildningen och landstingsskolorna har ofta lokaler och utrustning som är lämpliga för flera av de yrkeskurser som det kan vara aktuellt för komvux att anord­

na. I den mån dessa lokaler kan lånas eller förhyras gäller vad som sagts ovan beträffande samarbete med gymna­

sieskolan; tidig planering med skolledning och lärare som normalt ansvarar för institutionen, utnyttjande av sen efter­

middagstid, kvällstid m m.

Samarbete med företag, organisationer m fl

Då det inte går att använda lokaler som är avsedda för utbildning får andra lösningar sökas. Många kurser inom det yrkesinriktade området kräver inte speciell utrustning eller kan genomföras med portabel utrustning. Det är då betydligt lättare att finna lokaler.

I kommunen kan det finnas lokaler utanför skolväsendet som kan lämpa sig för undervisning, lokaler på brandstation, på fritidsgårdar, försäkringskassa mm. Också organisationer av olika slag, t ex studieförbund och fackliga organisationer, kan ha lokaler att låna eller hyra ut.

Ofta kan det vara lämpligt att förlägga kurser till ett företag.

Undervisningen kan på så sätt bli mer verklighetsanknuten

och många gånger kan företaget stå till tjänst med både lärare och utrustning som gör att kursen kan behandla det allra senaste inom yrkesområdet. I överenskommelsen med företaget måste dock klart framgå att komvuxkurser skall stå öppna även för deltagare utanför företaget.

Lärare

Att anställa behöriga lärare till kurser inom den yrkesinrik­

tade utbildningen är inte alltid möjligt. De vanligaste orsa­

kerna är att

• ämnesinnehållet i kursen är av sådan karaktär att det överhuvudtaget inte finns utbildade lärare inom yrkesom­

rådet

• kursen inte har en omfattning så att den ger varaktigt underlag för hel tjänst

• det krävs en speciell yrkeskompetens som relativt få lära­

re har

• arvodet som bestämmelserna medger inte motsvarar vad ämnesexperter från näringslivet erhåller i sitt ordinarie arbete

• de kurstider som kan erbjudas, ofta kvällstid eller sen eftermiddagstid, inte är attraktiva för lärare.

Ofta krävs det stora insatser av skolledningen för att finna kvalificerade lärare. De grupper man kan söka bland är

• lärare inom gymnasieskolans yrkesinriktade utbildning (även landstingets)

• lärare inom AMU

• arbetsledare eller tekniker med lång yrkeserfarenhet

• specialister av skilda slag inom näringsliv och förvalt­

ning.

Lärarfrågan behöver tas upp tidigt i planeringen av kursen.

Olika vägar att finna kompetenta lärare skall undersökas och det formella förfarandet med utannonsering och tillsätt­

ning skall hinnas med.

Redan under de kontakter som komvux har i samband med behovsinventering och lokalt samråd bör frågor om lärare, lokaler och utrustning tas upp med företrädare för näringsliv och förvaltning. Ofta finns en vilja att låna ut experter/lärare till komvux, då man själv varit med och påverkat kursut­

budet.

Kontakt med komvuxenheter som tidigare anordnat den ak­

tuella kursen kan vara en väg att få tips och idéer om bl a lärarrekrytering. Ibland anordnas utbildning av lärare för speciella yrkeskurser. Så har exempelvis skett för lärare i kurser för skötsel av grönområden. Den lärarhögskola som anordnat aktuell kurs kan lämna namn på tänkbara lärare.

Många av de lärare som anställs för undervisning i yrkesin­

riktad utbildning har inte lärarutbildning och kanske inte heller erfarenhet av undervisning. Även lärare som är behö­

riga men som inte har erfarenhet av vuxenundervisning har ofta ringa kännedom om komvux och dess målsättning. Stora krav ställs därför på skolledningen inom komvux som måste ge lärarna hjälp och stöd, såväl under planeringsskedet som fortlöpande under kursens gång.

I kurser där dessa problem är särskilt stora eller där många lärare undervisar kan en lösning vara att utse en kursledare, exempelvis en av de undervisande lärarna i kursen. Denne kan ha till uppgift att lägga schema, att handleda lärare och följa kursen på nära håll.

Läromedel

Läromedel som är speciellt avsedda för de yrkesinriktade

kurserna inom komvux förekommer än så länge sparsamt.

Läromedel av skilda slag får därför användas, avsnitt ur läroböcker, artiklar, instruktioner m m. När man väljer läro­

medel för yrkesinriktade kurser är det viktigt att ställa stora krav på att läromedlen är anpassade för vuxnas behov och att de speglar den aktuella verkligheten inom yrkesområdet.

Vanligtvis får kursdeltagaren bekosta läromedel och under­

visningsmaterial själv. När det gäller fort- och vidareutbild­

ning av anställda står arbetsgivaren ofta för dessa kostnader.

Kursdeltagare med utbildningsbidrag från arbetsmarknads­

verket kan få bidrag till en viss del av kostnaderna.

Ett sätt att samordna läromedelsinköpen kan vara att kom­

munen köper in de läromedel som skall användas. Varje kursdeltagare får ett inbetalningskort på den totala lärome­

delskostnaden som därefter betalas av kursdeltagaren själv eller i förekommande fall av arbetsgivaren.

Planering—information—

kurskonferens

En förutsättning för att en yrkesinriktad kurs skall bli bra är att skolledning, lärare och kursdeltagare gemensamt plane­

rar och genomför kursen. Olika behov, förväntningar och önskemål skall diskuteras igenom i förväg, och alla berörda skall vara helt informerade om de villkor som gäller i olika avseenden. Hur detta sker får de lokala förhållandena avgöra och i viss mån också omfattningen av kursen. Eftersom lära­

re i yrkesinriktade kurser i många fall inte tjänstgör inom komvux är det särskilt viktigt att betona de övergripande målen för komvux.

I det följande diskuteras fem steg som är viktiga för genom­

förandet av en kurs. Det är

• planering av kursen

• kursinformation

• mjukstart — inskolning

• kurskonferens

• kursvärdering.

I princip bör dessa inslag finnas med i alla yrkesinriktade kurser. Hur utförliga de görs beror bl a på kursens längd och de lokala förhållandena.

Steg 1 Kursplanering

Skolledare, de lärare som skall undervisa i kursen och i vissa fall även representanter för arbetsgivare och arbetstagare/

kursdeltagare samlas före kursstart till en konferens med syftet att dels diskutera övergripande frågor i Lvux 82, dels gå igenom den aktuella kursplanen och göra en kursplane­

ring. Fortsättningsvis ges exempel på vad man kan ta upp under de båda punkterna.

Övergripande frågor i Lvux 82 med tillämpning på den yrkes­

inriktade utbildningen

Kommentarer

Grunddel— Diskussionen bör särskilt betona möjlig- fördjupningsdel heterna att profilera utbildningen

genom fördjupningsdelen. Detta kan gö­

ras för enskilda kursdeltagare eller grupper av kursdeltagare genom an­

knytning till speciella arbetsuppgifter, arbetsområden eller intressen. Målet att kursdeltagaren skall uppnå godtagbart yrkeskunnande får dock inte åsido­

sättas.

Inskolningsperiod Det är viktigt att även yrkesinriktade kurser börjar med en inskolningsperiod.

Stoffurval Lärare och kursdeltagare bör gemen­

samt göra ett urval av det stoff som skall behandlas med hänsyn till deltagarnas förkunskaper och olika intressen och be­

hov.

Studie- och yrkes- Det är väsentligt att diskutera vilka in- vägledande inslag slag av studie- och yrkesvägledande ka­

raktär som bör ingå i kursen. Bland del­

tagare i yrkesinriktade kurser finns ofta ett dolt utbildningsbehov. Många har kort tidigare utbildning och behöver bygga på sin grundutbildning. Bl a bör olika möjligheter till detta tas upp.

Genom att kursdeltagarna aktivt deltar i utformning, genomförande och utvär­

dering av utbildningen stärks deras självförtroende och deras självinsikt ökar. Ofta har dock deltagarna genom tidigare skolerfarenheter förväntningar på att läraren är den som har allt ansvar för planeringen. Det är viktigt att man bryter denna föreställning genom dis­

kussioner tidigt i kursen.

Vuxenanpassning Vad innebär vuxenanpassning i den ak­

tuella kursen?

Stödundervisning Resursen för stödundervisning får inte glömmas bort. Många kursdeltagare är ovana, har brister i sina förkunskaper, saknar studieteknik, har ett annat hemspråk än svenska osv. Allt detta gör att behovet av stöd, eventuellt i form av förberedande studier, noga måste övervägas.

Betygsättning Principerna för betygsättning diskute­

ras, bl a

— kunskapsbegreppet

— godtagbart yrkeskunnande

— olika redovisningsformer

— vad som vägs in i betyget.

Vikten av att kursdeltagaren får träna sig i att bedöma sina kunskaper och fär­

digheter i förhållande till de mål som gäller för verksamheten bör betonas. Lä­

raren skall också redovisa hur bedöm­

ningen av kursdeltagaren kommer att gå till.

Deltagar-

medverkan

Genomgång av kursplanen och planering utifrån denna Vid genomgången av kursplanen kan det vara lämpligt att ta upp följande punkter:

• eventuell uppdelning av kurs- och ämnesinnehållet mel­

lan medverkande lärare; eventuell samverkan mellan ämnen

• synpunkter och förslag till arbetssätt

• förslag till läromedel och övrig utrustning som krävs för utbildningen: i många kortare kurser krävs att läromed­

let finns tillgängligt vid kursstarten, trots att strävan skall vara att deltagarna medverkar vid val av läromedel

• synpunkter från näringslivets representanter på vad som är viktigt i kursen

• näringslivets eventuella medverkan inom något ämnes­

område

• tänkbara studiebesök

• projekt inom något eller några områden

• eventuellt anlitande av ämnesexperter/specialister.

Steg 2 Kursinformation

Vid längre och mera omfattande kurser bör man kalla lärare och kursdeltagare till en informationsträff före kursstart.

Vid denna träff som bör vara mycket informell söker man skapa en början till den gruppkänsla som eftersträvas i en grupp som skall arbeta tillsammans under en längre period.

En del av de frågor som förberetts under steg 1 tas upp.

Dessutom behöver en hel del praktisk information lämnas vid denna träff. Nedan ges några exempel på lämpliga punk­

ter:

• kursens målsättning och innehåll

• övergripande avsnitt i Lvux 82 med tillämpning på yrkes­

inriktad utbildning: grunddel-fördjupningsdel, stöd­

undervisning, betygsättning, kursdeltagarmedverkan m m

• utformning av inskolningsprogram

• deltagarnas förväntningar och behov

• presentation av medverkande lärare, syokonsulent, kura­

tor, skolledare m fl av skolans resurspersoner

• information om kostnader m m för exempelvis läromedel och skollunch.

Steg 3 Mjukstart — inskolning

Kursstarten bör alltid ske mjukt med inslag av kontaktska- pande övningar, information och ämnesstoff. Bl a bör följan­

de ingå:

• varje lärare presenterar dels sitt ämne, dels den grovpla­

nering man eventuellt kommit överens om i steg 1-2;

deltagarmedverkan i planeringen är viktig och grovplane­

ringen måste kunna justeras tillsammans med kursdelta­

garna allteftersom dessa kommer in i arbetet

• information om praktiska frågor som lokaler, schema­

tider, ordningsregler, studieekonomi m m

• inledande studieteknik.

Steg 4 Kurskonferens

Efter förslagsvis 2—4 veckor beroende på kursens omfattning bör en kurskonferens med skolledning, lärare, kurator, syo­

konsulent och kursdeltagare anordnas. Målsättningen med konferensen är att

• ge möjlighet till korrigering av eventuella felaktigheter i samplaneringen mellan ämnena

• klarlägga eventuella behov av stödundervisning

• få kursdeltagarnas synpunkter på kursens innehåll, ar­

betsformer och läromedel

• diskutera kursens grunddel och fördjupningsdel

• diskutera eventuellt projektarbete.

Steg 5 Kursvärdering

I senare delen av kursen anordnas en konferens där lärare,

skolledning, kursdeltagare, kurator och syokonsulent deltar.

Syftet med konferensen är att diskutera

• betygsättning

• utvärdering av kursen

• praktiska frågor i samband med kursens avslutning.

Utvärdering

Med utvärdering menar man normalt värdering av en genomförd kurs genom att kursdeltagarnas resultat eller kursuppläggning och kursinnehåll utvärderas. I det följande används begreppet utvärdering i något vidgad bemärkelse.

Utvärderingen ses som en process som börjar med en invente­

ring av deltagarnas förväntningar på kursen och slutar med en uppföljning en tid efter kursens slut. Utvärderingen kom­

menteras ur två aspekter:

• utvärdering av kursen och dess innehåll

• utvärdering av kursdeltagarens prestationer.

En god grund för all utvärdering kan skapas genom de inle­

dande konferenser där lärare och kursdeltagare gemensamt diskuterar kursens mål och uppläggning. Lärarnas och kurs­

deltagarnas förväntningar på kursen bör behandlas nog­

grant. Har man mycket skilda förväntningar på vad kursen skall ge så leder detta med stor sannolikhet till en misslyc­

kad kurs. Då kursinnehållet diskuteras bör fördjupningsde­

len särskilt poängteras med de möjligheter den ger till inrikt­

ning mot ett speciellt område inom yrket eller mot vidare studier.

Kursen och dess innehåll

Utvärdering av kursen och dess innehåll har två syften; dels skall en fortlöpande utvärdering göra det möjligt att succes­

sivt förbättra kursen medan den pågår, dels skall de erfaren­

heter man får kunna påverka utformningen av nästa kurs.

Den successiva utvärderingen bör gälla såväl själva under­

visningen som kursinnehåll och kursuppläggning. Undervis­

ningen utvärderas av lärare och kursdeltagare medan även ansvarig skolledare medverkar i utvärderingen av kursens innehåll och uppläggning.

Lärarens kontinuerliga utvärdering av undervisningen kan ha mycket enkla former. Varje lärare kan t ex regelbundet fråga kursdeltagarna vad de tycker om undervisningen, om tempot är bra i kursen, om de saknar något i jämförelse med den kursplanering som de gemensamt med läraren gjort upp vid kursstarten.

Skolledarens utvärdering av kursen bör göras så tidigt att det vid behov finns tid att ändra innehållet i en del av kursmomenten. För att eventuella ändringar skall vara möj­

liga att genomföra får inte alla lektioner i kursen detaljpla­

neras. Det kan också i vissa kurser vara lämpligt att inte förordna lärare på alla kursens lektioner utan behålla några timmar som en reserv där man lägger in önskemål som kommer fram vid utvärderingarna.

Erfarenheterna av utvärderingarna samlas upp och diskute­

ras vid kurskonferenser, helst minst två, en under kursens gång och en vid slutet av kursen. Antalet konferenser måste dock bestämmas med hänsyn till kursens omfattning.

Vid slutet av kursen bör man göra en utvärdering som be­

handlar kursen som helhet. Detta är viktigt för att ge lärare och kursdeltagare helhetsbilden, men också för att ge under­

lag för eventuell revidering av kommande kurser.

I mån av tid är det bra om man några månader efter kursav­

slutningen kan mäta kursresultaten genom att låta kursdel­

tagarna besvara en enkät. Detta gäller särskilt första gången man anordnar en kurs. Enkäten kan exempelvis ta upp frå­

gor som följande:

• I vilken utsträckning har kursen förbättrat kursdeltaga­

rens situation på arbetsmarknaden?

• Har kursdeltagaren genom kursen upplevt någon person­

lighetsutveckling?

• Anser kursdeltagaren att något i kursen borde ändras?