Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap
Utvärdering av brännskadeteamets ettårsuppföljning
Resultat från en patientenkät
Författare: Handledare:
Anna Eriksson Björn Wikehult
Examinator:
Birgitta Edlund
Vårdvetenskap C 30 hp Uppsats, 15 hp
Vt 2009
Abstract
The purpose of this study was to describe the burn patients´ experience of the one-year follow-up, with a multidisciplinary team. The study has a descriptive design with both qualitative and quantitative data. An evaluation questionnaire was used to collect data. The answers are collected in the period from 2001 until June 2008. The response rate was high (81.4%), 57 patients out of 70 had responded to the survey.
The patients replied that they were treated very good (77.2%) or good (22.8%). All patients that had asked any questions felt that they had received answers to their questions (93%) a smaller group replied that they had not asked any questions (7%). The information before the visit was considered as poor or less good by 4 patients (7.1%), good/sufficient by 33 patients (57.9%) and very good by 19 patients (33.3%). Information during the visit was considered to be good or very good by all patients except one who rated it as less good. Four out of the five written comments was about issues related to gaps in information and preparation. The majority of all patients (93%) were satisfied with the length of time of the visit.
The multidisciplinary one-year follow-up, at the Burn Center, is unique and the aim is to adjust the follow-up visit after each patient's needs. The results show that it has succeeded quite well, but that the information given before the visit needs to be improved.
Keywords; Burns, follow-up, quality of life, patient satisfaction
Sammanfattning
Syftet med denna studie var att beskriva hur patienterna upplevde Brännskadeteamets ettårsuppföljning. Studien har en deskriptiv design med såväl kvalitativa som kvantitativa data. Som underlag för studien har en utvärderingsenkät använts, svaren är insamlade under tidsperioden 2001- juni 2008. Svarsfrekvensen var hög (81,4%), 57 patienter av 70 hade besvarat enkäten.
Bemötandet skattades av samtliga patienter som mycket bra (77,2%) eller bra (22,8%).
Samtliga patienter som hade ställt frågor ansåg att de hade fått svar på sina frågor (93%) medan en mindre grupp svarade att de ej hade ställt några frågor (7%). Informationen innan besöket ansågs som dålig eller mindre bra av 4 patienter (7,1%), bra/tillräcklig av 33 patienter (57,9%) och mycket bra av 19 patienter (33,3%). Informationen under besöket ansågs vara bra eller mycket bra av samtliga patienter utom en som klassade den som mindre bra. Fyra av de fem kommentarerna som skrivits till frågorna gällde brister i information och förberedelse.
Majoriteten av patienterna (93%) ansåg att tiden för besöket var lagom.
Brännskadeteamets ettårsuppföljning är unik och den anpassas i möjligaste mån efter varje patients behov. Svaren på enkäten visar att detta lyckats ganska bra, men att informationen innan besöket behöver förbättras.
Nyckelord; Brännskador, uppföljning, livskvalitet, patienttillfredsställelse
Innehållsförteckning
Abstract ... 2
Sammanfattning ... 3
Innehållsförteckning... 4
Bakgrund ... 5
Patienttillfredsställelse ... 6
Ettårsuppföljning av brännskadade patienter ... 7
Problemformulering ... 8
Syfte ... 9
Frågeställningar ... 9
Metod ... 10
Design: ... 10
Urval:... 10
Datainsamlingsmetod/ Instrument: ... 10
Tillvägagångssätt/Procedur: ... 11
Data analys/tolkning – Analysmetod ... 11
Projektets betydelse... 12
Etiska överväganden ... 12
Resultat... 13
Demografi och bortfallsanalys ... 13
Patientutvärdering av brännskadeteamets ettårsuppföljning... 13
Diskussion ... 19
Resultatdiskussion... 19
Metoddiskussion... 20
Slutsats ... 21
Referenslista ... 22 Bilaga 1 ...
Bilaga 2 ...
Bakgrund
Globalt sett är brännskador en vanlig orsak till död och handikapp med mer än 300 000 dödsfall årligen och miljontals personer som drabbas av handikapp. Den stora majoriteten (95%) av alla brännskador sker i låg- och medelinkomst länder (Mock, Peck, Krug, & Haberal, 2009). Sverige har väldigt få brännskador jämfört med övriga världen. De flesta skadorna är av mindre allvarlig karaktär och kan behandlas i öppenvården. Omkring 1400 patienter per år skrivs in på sjukhus för vård på grund av brännskador, drygt 2/3 av dessa är män (Åkerdal, Huss, & Sjöberg, 2007).
Brännskadecentrum på Akademiska sjukhuset i Uppsala är en av de två nationella enheterna som tilldelats riksspecialitet i brännskadesjukvård och cirka 40-70 patienter vårdas där på brännskadeintensiven (BRIVA) varje år.
Omfattande brännskador tillhör ett av de svåraste trauman en människa kan råka ut för. Huden är kroppens största organ och fungerar normalt sett som en barriär mot infektioner, hjälper till att reglera kroppstemperaturen och förhindrar att vätska förloras. Vid en brännskada förstörs huden och utan rätt behandling är prognosen vid omfattande brännskador dålig och patienterna avlider på grund av brännskadechock, multiorgansvikt och sepsis. Utveckling av intensivvården och brännskadekirurgin har gjort att patienter med allt svårare skador överlever (Kildal, 2003.;
Sjöberg, & Östrup, 2001). Svårighetsgraden på en brännskada bestäms framförallt av skadeutbredning och djup. Lokalisationen av brännskadorna har betydelse då brännskador innefattande andningsvägar, ansikte, händer, fötter och genitalia ger ökad risk för problem både under och efter vårdtiden, dessutom kan faktorer som ålder och närvaro av andra medicinska åkommor kan spela stor roll vid behandling och prognos (Sjöberg, & Östrup, 2001).
Slutmålet för en svårt brännskadad patient har numera ändrats, från att gälla enbart överlevnad, till att även innefatta återgång till arbete/skola, ett acceptabelt utseende och möjligheten att leva ett normalt liv (Kildal, 2003.; Klein, Lezotte, Fauerbach, Herndon, Kowlaske, & Carrougher, et al., 2007).
Allvarliga brännskador leder till ett förändrat utseende med ärr, kontrakturer, färgvariationer och rutmönster i huden. Den transplanterade huden är skör, torr och kräver extra skötsel. Den är känslig för såväl mekanisk påverkan som för kyla och värme. Att brännskadan dessutom medför funktionsnedsättning, rörelsebegränsning, känselbortfall och förlorade kroppsdelar är vanligt.
Många patienter har långvariga och svåra besvär av mardrömmar, klåda och/eller smärta. En
allvarlig brännskada ger förutom de fysiska förändringarna dessutom ofta psykiska och psykosociala konsekvenser (Low, 2007.; Moi, Vindenes, & Gjengedal, 2008). Det första året efter en brännskada beskrivs ofta som det mest utmanande ur rehabiliteringssynpunkt. De flesta patienterna med måttligt stora skador läker och återhämtar sig mer eller mindre under denna period. Hos vissa patienter kvarstår dock fysiska och/eller psykosociala problem många år efter olyckan (Wikehult, 2008).
Hur väl en patient tillfrisknar och återvänder till sitt tidigare liv beror inte enbart på skadans svårighetsgrad utan även patientens personlighet, vilka copingstrategier han använder och vilket socialt stöd han har. En av de viktigaste faktorerna för en lyckad återgång till ett normalt liv har visat sig vara ett starkt socialt stöd (Kildal, Willebrand, Andersson, Gerdin , & Ekselius, 2005).
Uppföljande studier har visat att personer som överlevt en allvarlig brännskada i de flesta fall uppger sig ha en relativt god hälsa och livskvalitet (Doctor, Patterson, & Mann, 1997; Tanttula, Voula, & Asko-Seljavaara, 1997; Anzarut, Chen, & Shankowsky; Tredget, 2004). Hos dem som uppger sig ha svårigheter återfinns problemen oftast inom psykosociala och arbetsrelaterade områden (Doctor et al.,1997). En norsk studie av 95 brännskadade patienter, som undersöktes i genomsnitt fyra år efter skadan, visade att brännskadepatienterna hade en sämre allmän
hälsostatus medan deras självskattade livskvalitet var lika god som hos befolkningen i övrigt.
Ökad risk för låga poäng sågs hos patienter som var ensamstående, arbetslösa, hade psykisk ohälsa, icke brännskaderelatertad fysisk ohälsa, kronisk smärta eller utbredda fullhudsskador (Moi, Wentzel-Larsen, Salemark, Wahl, & Hanestad, 2006). Andra studier har visat att handfunktion och den totala ytan fullhudskada var avgörande för patientens skattning av sin fysiska hälsa. Den psykiska hälsan korrelerade i sin tur med patientens ålder vid skadan och patientens upplevelse av socialt stöd (Anzarut et al., 2004).
Patienttillfredsställelse
Patientens behov är utgångspunkten för all verksamhet inom hälso- och sjukvården och det är utifrån detta perspektiv kvaliteten inom vården bedöms. Patientens behov kan definieras som skillnaden mellan aktuellt hälso-/funktionstillstånd och ett möjligt nåbart mål. Ett tydligt mål, formulerat tillsammans med patienten och en uppföljning av målet är en förutsättning för att
kunna bedöma vårdens kvalitet. Hur väl man lyckas med att uppfylla det definierade målet avgörs både av patientens upplevelse och av den objektiva bedömningen av vårdkvaliteten.
(Jahren Kristoffersen, Nordvedt, & Skaug, 2006)
Att mäta hur nöjd patienten är med vården används allt oftare som ett mått på vårdkvalitet.
Frågor gällande patienttillfredsställelse rör ofta områden som; information, personal, kompetens, bemötande, organisation, utrustning, kontinutet, resultat/outcome,
uppmärksammande av psykosociala problem och global tillfredställelse (Wikehult, 2008).
Tillfredställelse med vården hos brännskadade patienter, undersökt ett till sex år efter vårdtillfället, visade att de flesta patienter uppgav sig vara nöjda med vården. Svaren kategoriserades i fyra subskalor; kvalitet i kontakten med vårdpersonal, kvalitet i kontakten med läkare, information rörande behandlingen och generell tillfredsställelse med vården.
Vårdpersonalen skattades högst och lägst skattades informationsdelen (Wikehult, Kildal, &
Willebrand, 2008). Flera studier har visat att patienter som upplever att deras hälsa förbättrats under vårdtiden skattar en högre generell tillfredsställelse med vården (Rubin,1990).
En landsomfattande holländsk studie, som följde upp brännskadepatienterna 12-24 månader efter olyckan, visade att 76% av de brännskadade patienterna i studien hade sökt vård på grund av brännskaderelaterade problem efter utskrivningen från sjukhuset och att 25 % av dessa var missnöjda med den hjälp de hade fått. Merparten av de brännskadade patienterna skulle, om det hade varit möjligt, sökt till en multidisciplinär brännskadespecifik mottagning för uppföljande vård (Van Loey, Faber, & Taal, 2001).
Ettårsuppföljning av brännskadade patienter
År 2001 startades en tvåårig försöksverksamhet med multiprofessionella ettårsuppföljningar vid Brännskadecentrum i Uppsala. Uppföljningarna visade att många patienter hade behov av fortsatt vård och rehabilitering, fysiskt eller psykiskt. Vissa problem behövde åtgärdas på specialistklinik och andra gick att åtgärda på hemorten. Erfarenheten av dessa besök var goda och beslut togs att permanenta ettårsuppföljningarna.
En vårdplan utarbetades därefter tillsammans med Brännskadeavdelningen i Linköping. En ettårsuppföljning med återbesök ingår sedan 2003 som en del i den kliniska verksamheten på dessa två rikskliniker för brännskadevård. Mål för ettårsuppföljningen är;
• Att genom ett multidisciplinärt teamarbete tidigt identifiera patienter som är i behov av vidare omhändertagande för att kunna återgå till ett acceptabelt liv, medicinskt, funktionellt, psykiskt och socialt.
• Att i en individuell rehabiliteringsplan sammanfatta patientens nuvarande problem och föreslå åtgärder.
• Att på ett stringent sätt utvärdera och följa upp långtidsresultaten av svensk brännskadevård.
Till ettårsuppföljning kallas samtliga patienter vårdade på BRIVA om de är > 16 år och har en brännskadeyta > 10% och/eller har legat på BRIVA > 7 dagar. Dessutom kallas samtliga patienter som deltar Brännskadecentrums kohortstudie, även om de har en mindre skada eller en kortare vårdtid. Denna studie har pågått sedan år 2000 och har som syfte att undersöka
brännskadade patienters återhämtning fysiskt, psykiskt och socialt.
Före besöket tillsänds patienten ett antal formulär att fylla i och returnera innan besöket, rörande bland annat livskvalitet, brännskaderelaterad hälsa, symtom på posttraumatisk stress och mätning av aktuell sinnesstämning.
Under besöket får patienterna träffa plastikkirurg, brännskadesjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, psykolog och i vissa fall även psykiatriker eller psykiatrisjuksköterska. En
individuell rehabiliteringsplan utarbetas, där patientens aktuella problem och förslag på åtgärder sammanfattas, och skickas till inremitterande enhet.
Problemformulering
Allvarliga brännskador är relativt ovanligt i Sverige och för att kunna säkerställa en hög vårdkvalitet och ekonomisk effektivitet ska vården av dessa bedrivas som riksspecialitet och koncentreras till två centra i Sverige.
Svåra brännskador medför fysiska, psykiska och sociala konsekvenser och överlevnaden hos patienter med allt svårare skador leder till ett ökat behov av rehabiliteringsinsatser,
rekonstruktiv kirurgi, psykologiska och psykosociala insatser (Van Loey, et. al. , 2000).
Ettårsbesöken, med ett multiprofessionellt team, startades för att säkerställa en god kvalitet på vården både ur objektiv och ur subjektiv synpunkt. Ingen utvärdering av ettårsbesöken är gjord efter det att besöken permanentades. För att utvärdera kvaliteten på ettårsuppföljningarna och få ett underlag till hur de ska kunna förbättras, har patienterna fått fylla i en utvärderingsenkät.
Syfte
Syftet med denna studie var att beskriva hur patienterna upplever det multiprofessionella uppföljande återbesöket, på Brännskadecentrum UAS, ett år efter skadan.
Frågeställningar
1. Vad ansåg patienterna om bemötandet de fick under ettårsuppföljningen?
2. Tyckte patienterna att de fick svar på de frågor de hade?
3. Hur uppfattade patienterna kvaliteten på den information de fick innan och under besöket?
4. Hur uppfattade patienterna dispositionen av tid under besöket?
5. Vad tyckte patienterna var bra och mindre bra med besöket?
Metod
Design:
Studiens design var deskriptiv, med kvalitativ och kvantitativ ansats.
Urval:
Urvalsgruppen bestod av samtliga forskningspatienter, i Brännskadecentrums kohortstudie, som deltagit i Brännskadecentrums ettårsuppföljning på Akademiska sjukhuset från 2001 till juni 2008, totalt 70 patienter.
Anledningen till att urvalet begränsades till enbart forskningspatienter var att det rådde oklara uppgifter om vilka som fått och inte fått utvärderingsenkäter av de kliniska patienterna. Av de 70 patienterna i kohortstudien hade 57 stycken (81,4%) besvarat enkäten.
Datainsamlingsmetod/ Instrument:
Det instrument som användes för insamlandet av data var en enkät (bilaga 1) utarbetad av en medarbetare i brännskadeteamet. Enkäten var initialt inte tänkt att ligga till grund för
forskning och ingen validering av instrumentet var utförd.
Enkäten bestod av fem slutna frågor med tre till fem svarsalternativ och två öppna frågor. I de slutna frågorna fick patienten skatta hur han upplevde ettårsuppföljningen med avseende på bemötande, svar på frågor, information innan besöket, information under besöket och disposition av tiden under besöket. Möjlighet fanns att kommentera svaren på vissa av de slutna frågorna. I de två öppna frågorna fick patienten fritt beskriva vad han ansåg bra och mindre bra med besöket.
Uppgifter angående ålder, kön, brännskadeyta (TBSAB), respiratortid och vårdtid på
BRIVA (LOS) har hämtats från forskningsdatabasen, som bygger på uppgifter ur patientjournaler.
Tillvägagångssätt/Procedur:
Vid ettårsbesöket ansvarade en medarbetare i brännskadeteamet för att informera patienterna om utvärderingsenkäten, muntligen och skriftligen, samt att dela ut enkäter och returkuvert.
Studien omfattade endast de patienter som ingår i BRIVAs kohortstudie och som hade varit på ettårsbesök. Samtliga dessa förutsattes ha erhållit utvärderingsenkäten trots att detta ej hade registrerats någonstans. Enkäterna var märkta med patientens kohortnummer och all data har behandlats konfidentiellt. I de fall där patienterna inte hade returnerat enkäten skickades ingen påminnelse utan patienterna räknades som bortfall.
Data analys/tolkning – Analysmetod
Data analyserades med deskriptiv statistik. Statistical Package for the Social Sciences - SPSS (version 15,1) användes för att analysera data. Skillnader i ålder och kön mellan patienter som besvarat enkäten och bortfallsgruppen har analyserats med Students t-test respektive Chi-square (Fisher´s exact test)
Kommentarer till de slutna frågorna redovisas separat, som citat.
Svaren på de öppna frågorna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Meningsbärande enheter identifierades och kodades. Då svaren i enkäterna var kortfattade fanns inte något behov av kondensering. En del av kommentarerna innehöll meningsbärande enheter hörandes till olika koder och delades upp. Koderna med likalydande innehåll grupperades i tydligt åtskiljda
kategorier (Polit, & Beck, 2008).
Projektets betydelse
Akademiska sjukhuset har i år, tillsammans med Linköping, tilldelats uppdraget att bedriva brännskadesjukvård som riksspecialitet. Detta ställer höga krav på vårdkvalitet, effektivitet och tillgänglighet. Vårdkvalitetet kan sägas vara summan av den objektiva och den subjektiva bedömningen av vårdresultatet. Det objektiva resultatet kan vi oftast se och mäta medan det subjektiva resultatet är patientens upplevelser av vården och resultatet. För att få reda på vad patienterna ansåg om ettårsbesöket har de fått fylla i en utvärderingsenkät. Svaren på denna enkät kommer att ligga till grund för diskussioner om fortsatt utveckling av rutinerna vid ettårsuppföljningarna.
Etiska överväganden
Godkännande av studien har inhämtats från verksamhetschefen för verksamhetsområdet Plastik- och Käkkirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Ingen av enkätens frågor är av den karaktären att patienten behöver uppge känslig information. De etiska problem som kan tänkas uppstå då en patient utvärderar kvaliteten av den vård som givits är främst problem av beroendeart/rädsla över att få en sämre vård. Risken för dessa problem finns naturligtvis och kan påverka svaren. Ettårsuppföljningen är för många av patienterna ett avslut på
behandlingen vid Brännskadecentrum. Enkätsvaren skickas in efter uppföljningen till en person som inte deltar i den kliniska vården. Risken att patienterna skulle tillrättalägga svaren på frågorna av rädsla för sämre vård kan därför anses som relativt liten. Sammantaget anses nyttan med studien överväga eventuella etiska problem.
Resultat
Demografi och bortfallsanalys
Sjuttio patienter varav 14 kvinnor och 56 män, med en genomsnittlig brännskadeyta (TBSAB) på 23,1 %, variationsvidd 74 % (1-75%) och en medelålder vid skadetillfället på 43,6 år (sd:
13,8 år, median: 44 år) hade varit på ettårsuppföljning under tiden 2001 till juni 2008. Av dessa 70 patienter hade 57 stycken (81,4%), 44 män och 13 kvinnor, fyllt i och returnerat utvärderingsenkäten. Ålder vid skadetillfället hos patienterna som hade besvarat enkäten sträckte sig från 19 år till 79 år, medelålder 44,1 år (sd: 14,9 år, median 44 år), genomsnittlig TBSAB var 23,9% , variationsvidd 74% (1-75%) och genomsnittlig LOS var 24,1 dagar, variationsvidd 143 dagar (1-144 dagar). Bortfallsgruppen bestod av 12 män och en kvinna, deras ålder vid skadetillfället var 30-56 år, medel 41,5 år(sd: 7,4 år, median 40 år) och de hade en genomsnittlig TBSAB på 19,8% , variationsvidd 40% (5-45 %) och en genomsnittlig LOS på 17,3 dagar, variationsvidd 43 dagar (2-45 dagar) (bilaga 2). Ingen signifikant
skillnad kunde påvisas vad gällde kön och bortfall, (p= 0,441) analyserat med Chi-Square test (Fisher´s Exact Test). T-test visar ingen signifikant skillnad då det gäller medelålder vid skada och bortfall (p= 0,372).
Patientutvärdering av brännskadeteamets ettårsuppföljning
Samtliga av enkätens slutna frågor var besvarade komplett av i stort sett alla patienter, hos två patienter saknades dock svar på vardera en fråga.
Patienternas upplevelse av bemötandet under ettårsuppföljningen
Fyra svarsalternativ fanns till den första frågan, där patienterna skulle bedöma det bemötande de hade fått under ettårsbesöket. Ingen av patienterna angav svaren ”mindre bra” eller
”dåligt”, 13 patienter (22,8%) hade svarat ”Bra” och 44 patienter (77,2%) hade svarat
”Mycket Bra”.
Patienternas upplevelse av om de fick svar på sina frågor
Fråga två hade tre svarsalternativ. Ingen av patienterna hade angivit svaret ”Jag fick inte svar på mina frågor”. Fyra patienter (7%) angav att de ”Frågade Ej” och 53 patienter (93%) angav att de fick svar på sina frågor.
Patienternas upplevelse av kvaliteten på den information de fick innan och under besöket
Fråga tre och fråga fyra på enkäten handlade om information innan och under besöket.
På frågan om informationen innan besöket ansåg en patient (1,8%) att informationen hade varit ”dålig/ behövs mycket mer”, tre patienter (5,3%) ansåg att informationen hade varit
”mindre bra/behövs något mer”, 33 patienter (57,9%) ansåg att informationen hade varit ”Bra /tillräcklig” och 19 patienter (33,3%) ansåg att informationen hade varit ”Mycket bra” . En patient (1,8%) hade inte besvarat frågan.
Informationen under besöket skattades högre. Där hade ingen patient svarat ”dåligt/behövs mycket mer”, en patient (1,8%) hade svarat ”Mindre bra/behövs något mer”, 17 patienter (29,8%) svarade ”Bra/tillräcklig” och 38 patienter (66,7%) ansåg att informationen under besöker hade varit ”Mycket Bra”. En patient (1,8%) hade inte besvarat frågan.
Kommentarer, vid svar ”mindre bra” eller ”dåligt”, på Fråga 1, 3 eller 4
Totalt fem kommentarer hade skrivits till frågorna ett, tre och fyra. Fyra av dessa
kommentarer rörde bristande information innan besöket och en av kommentarerna gällde personalen, som upplevdes som stressad.
”Personalbrist?? -Hur mår personalen?? Man upplever en del av pers. som väldigt stressade....”
”Om man kommer ifrån ett annat län är det svårt att hitta i Uppsala (en vägbeskrivning till sjukhuset)”
”Man visste inget nästan. Info om mina 100 mil enkel väg var obefintlig.”
”Ert team kunde skickat en förberedelseblankett innan med utförlig information om vilka jag skulle träffa men främst någon typ av "själv-förberedning" där frågor såsom dessa ställs: "Vilka är dina främsta problem pga brännskadan idag? "Av dessa, vilka får du tillräckligt med hjälp på din hemort, och vilka behöver du hjälp/råd av oss?", osv annars är det lätt att man kommer hem och säger "jag just fan, jag glömde att fråga om ....Då gör man en lista hemma som man kan ta med dit och fråga utan att man glömmer något.”
”Man skall inte sända information bifogat i ett annat brev. Viktig information ska sändas separat.”
Hur uppfattade patienterna dispositionen av tid under besöket?
53 patienter (93%) tyckte att det hade varit ”lagom med tid” medan två patienter (3,5%) tyckte att ”Hela besöket tog för lång tid” och två patienter (3,5%) tyckte att ”Hela besöket tog för kort tid”. De flesta patienter som lämnat kommentarer på frågan om tid tyckte att
läkartiden var för kort (4 patienter). En patient hade önskat mer tid med sjukgymnasten. Av de sex kommentarer som fanns till frågan ”tid” hade fem av patienterna kryssat i rutan ”lagom”
med tid och bara en patient hade kryssat i rutan ”för kort”.
”Läkarsamtalen (stressad) Fick mest prata med arb.terapeuten. - Skärpning TACK!” (För kort)
”För lite tid med sjukgymnast”(Lagom)
”Alla stationer” (Lagom)
”Plastikkirurg” (Lagom)
”Läkarträffen” (Lagom)
”Med Läkaren, För kort ”(Lagom)
Resultat av de två öppna frågorna
Svaren på de öppna frågorna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Meningsbärande enheter har identifierats, kodats och sorterats i olika kategorier. Resultatet presenteras i kategorier med några citat för att belysa kategoriinnehållet. Tjugonio av patienterna hade besvarat frågan ” Vad var mindre bra med ditt besök? ”och 45 av patienterna hade besvarat frågan ”Vad var bra med ditt besök?”
Det som patienterna ansåg vara mindre bra med besöket
Analysen gav fyra kategorier ;.”Tidsplanering, mat och rast”, ”Läkartid”, ”Resa och
parkering” och ”Information”. Tolv patienter hade besvarat frågan med svar som ”ingenting”
och ”vet inte”. Dessa svar analyserades inte vidare. Flera svar handlade om brist på pauser och mat under återbesöksdagen. För lite tid med läkaren och även dålig tidsplanering med väntetider var logistiska problem som rörde besökets struktur. Lång restid och resväg samt problem med parkeringsautomater var andra problem som hade upplevts. Bristande
information om vad som skulle ske under dagen och önskan om ett återbesök på avdelningen uttrycktes också i svaren. Patienter upplevde det som jobbigt med fasta inför
blodprovstagning och att det varit dålig information om vad blodproverna skulle användas till.
En patient uttryckte en önskan om att han själv skulle ha ställt fler frågor.
(Tabell 1).
Tabell 1
KATEGORI Beskrivning av
kategorin
CITAT
TIDSPLANERING,
MAT och RAST Dessa svar handlar om brist på mat och rast på grund av dålig tidsplanering.
.
”….. Skulle ha planerat in en fikapaus. Det blev lång tid till lunchen.”
LÄKARTID
Svaren handlar om att patienterna ej har fått tillräckligt med tid med läkaren.
.
”…. tycker man att läkaren skall kunna ha mer tid för sina patienter (högst 10 min…-dåligt.)”
RESA och PARKERING
Patienters långa resväg och restid samt problem med parkeringsautomater.
”Det var lång väg att resa c:a 42 mil så jag var tvungen att åka dagen innan för jag skulle var hos Er kl 9.00.”
INFORMATION Brist på information och önskan om att ha frågat mer själv. Ej erbjudits
möjligheten till att ett återbesök på avdelningen.
.
”Dålig info om var och när jag skulle träffa de olika personerna.
Saknade ett "återbesök" på avdelningen.”
Det som patienterna ansåg vara bra med besöket
Analysen gav sju kategorier; ”Allt”, ”Bemötande och personal”, ” Information och svar på frågor”, ”Framtidsperspektiv”, ”Avslut”, ”Struktur” och ”Samhörighet”.
Patienterna ansåg att de fick ett professionellt, bra och trevligt bemötandet. Personalen ansågs som trevliga, vänliga, kunniga och tillmötesgående. De tog sig tid, de lyssnade och de brydde sig om patienten och de fick patienten att tänka positivt. Besöket upplevdes som mycket givande. Patienterna fick svar på sina frågor och kunde i lugn takt diskutera med personalen.
De kände att de fick koll på sina skador och ärr och att de blev ordentligt undersökta.
Patienterna fick en bekräftelse av att allt var ok, de fick också information om fortsatt läkning och om framtiden. Uppföljningen gav också en trygghet av att inte bli släppt vind för våg efter vårdtiden. Funderingar kring sjukhusvistelsen klarnade och patienten fick en bild av hur det såg ut då de fick besöka avdelningen och se den plats där de vårdats. Att få träffa och tacka
personalen som vårdat upplevdes som en positiv sak. Uppföljningen med återbesök på avdelningen gjorde att patienten kände att han kunde gå vidare i livet.(tabell 2)
Tabell 2
KATEGORI Beskrivning av
kategorin
CITAT
ALLT Svaren var ”Allt” ”Allt”
BEMÖTANDE och PERSONAL
Svaren beskrev hur personalen tog sig tid , var tillmötesgående och kompetent.
”Bemötandet, alla är trevliga och inspirerande, får en att tänka positivt.”
”Att man blir bra bemött och noga undersökt.”
INFORMATION och SVAR PÅ FRÅGOR
Patienterna beskrev möjligheterna att ställa frågor och att få svar.
.
”Jag fick koll på mina skador och svar på mina frågor.”
FRAMTIDSPERSPEKTIV Bekräftelse av att läkningen är okej och planering inför framtiden.
.
”Att kolla så att allt var ok och info om hur det kommer att bli för mig i framtiden.”
”AVSLUT” Bekräftelse av att allt var ok. Men också att patienter fick en klarare bild av vad som hänt och varit, vilket gav känslan av att kunna gå vidare.
.
”Att det blev en uppföljning och en utvärdering av vad som har hänt under året som gått”
”…. Fick tacka personalen på den avdelningen där jag vårdade.
Fick en bild av hur det såg ut eftersom jag inte kommer ihåg så mycket av den tid då jag vårdades där. Det var viktigt för mig hur det såg ut så att jag kan gå vidare,….”
STRUKTUR
Strukturen på besöket upplevdes som bra
.
”Effektivt ingen onödig väntan….”
SAMHÖRIGHET Möte med andra i samma situation.
.
”Att träffa andra med samma problem”
Diskussion
Syftet med denna studie var att undersöka hur patienter upplevde Brännskadeteamets ettårsuppföljning. Instrumentet som användes var en enkät med öppna och slutna frågor.
Svarsfrekvensen var hög. Bemötandet skattades av samtliga patienter som mycket bra eller bra. De flesta patienter som hade ställt frågor ansåg att de hade fått svar på sina frågor.
Informationen innan besöket ansågs som mycket bra av 52 patienter medan endast fyra
patienter ansåg informationen som dålig eller mindre bra. Informationen under besöket ansågs vara bra eller mycket bra av samtliga patienter utom en patient som tyckte den var mindre bra.
Fyra av de fem kommentarerna som skrivits till de slutna frågorna gällde brister i information och förberedelse. Svar på de öppna frågorna visade att det som patienterna tyckte var mindre bra med besöket handlade om dåligt med tidsplanering, mat och rast, för lite läkartid, lång resa, svårt med parkering och brist på information. Det som patienterna tyckte var bra med besöket var besökets struktur, möjligheten att få känna samhörighet, bemötande och personal, att få information och svar på frågor. Besöket innebar också ett framtidsperspektiv och för vissa ett avslut. Flera patienter hade svarat "Allt" på frågan vad som var bra med besöket.
Resultatdiskussion
Studiens resultat som visar att patienterna överlag är mycket nöjda med ettårsuppföljningen, stämmer väl överens med det intryck jag har fått nät jag arbetat med besöken. Det som är anmärkningsvärt är att så många av patienterna som hade skrivit kommentarer på frågan ”tid”
hade angett tiden som ”Lagom” i kryssrutan, men sen skrivit kommentar om för kort tid.
Detta styrker delvis min tro om att man kryssar gärna i positiva svar i kryssrutor, kanske för att man tycker att helheten är positiv, och att det är först när man får skriva fritt som man kommer på de sakerna som faktiskt inte är optimala. En av kryssfrågorna hade dock relativt dåligt resultat, framför allt när man jämför med de övriga frågorna, och det var
tillfredsställelsen med informationen de hade fått innan besöket. Tidigare studier om patienttillfredsställelse inom brännskadevård har visat att just informationen är den del som patienterna är minst nöjd med (Wikehult, Kildal, & Willebrand, 2008). I den här studien var det informationen innan besöket som fick det sämsta omdömet medan informationen under besöket skattades betydligt högre. Anledningen till detta kan vara att man innan besöket
skickar ut ett standardiserat informationsbrev. När man informerar patienterna under besöken kan man anpassa informationen efter varje patient och även kontrollera om de förstått
informationen som givits. Patienten ges också möjlighet att själv fråga om det är något han inte förstår eller om det är något annat han funderar över.
I svaren på de öppna frågorna skattades personalen väldigt högt såväl vad det gällde kompetens som bemötande. Det framkom att patienter känner en stor trygghet i att bli
undersökta av och ha möjligheten att fråga personalen i brännskadeteamet om sina skador och problem. Då brännskadade är en så pass liten patientgrupp i Sverige så finns det en begränsad erfarenhet av att vårda denna patientgrupp ute i landet, vilket många patienter också har påpekat vid återbesöken. Uppföljning av ett multiprofessionellt team ger utan tvekan en säkring av vårdkvaliteten och Van Loey et. al, (2001) visade att även brännskadepatienter i andra länder efterfrågar möjligheten till liknande uppföljningar.
Svaren är insamlade under en relativt lång tidsperiod och vissa justeringar av rutinerna har skett under tiden. Schemat har ändrats så att en timmes matrast finns nu inlagd för alla patienter och möjlighet till en kopp kaffe finns också. Från början var det flera patienter inbokade samma dag och de turades om att träffa de olika personalkategorierna, numera bokas endast en patient, undantagsvis två, per dag. Läkarna hade tidigare
ettårsuppföljningarna samtidigt med vanligt mottagningsarbete vilket gjorde att de ofta jobbade under tidspress, vilket också syns i svaren ovan, numera har läkarna alltid en timmes tid avsatt för patienten under ettårsuppföljningen. Alla patienter erbjuds också att få besöka avdelningen tillsammans med någon ur brännskadeteamet.
Ettårsuppföljningen är unikt och den anpassas i möjligaste mån efter varje patients behov.
Metoddiskussion
Enkäten som användes var utarbetad av en medarbetare i teamet och var inte validerad.
Frågorna skulle kunna preciseras mer, till exempel skulle bemötandet kunna delas in och gälla varje yrkeskategori för sig. Kanske skulle det då bli mer spridning på svaren. Min åsikt är att det är i svaren på de öppna frågorna man kan hitta de viktigaste bitarna om man vill göra ett förbättringsarbete.
Även då bortfallet är litet så skulle det vara intressant att se hur dessa patienter skulle ha svarat. Rubin(1990) antyder möjligheten att det kanske är det mest nöjda patienterna som besvarar enkäterna medan de patienter som är mindre nöjda inte svarar. Bortfallsanalysen visar ingen större skillnad på grupperna i fråga om ålder vid skada då man tittar på medelålder eller median, om man däremot tittar på åldersspannet så ser man att gruppen bortfall har en variationsvidd på 26 år (30-56 år) medan deltagargruppen har en variationsvidd på 60 år (19- 79år). Vad som också skulle kunna vara intressant är att titta på hur många av de som kallats till ettårsbesöken som inte kommer och av vilken anledning. Detta har inte gjorts i denna studie. Intrycket är att de allra flesta deltar.
Slutsats
Sammantaget kan man säga att patienterna anser att ettårsbesöken fungerar mycket bra, och att det multiprofessionella uppföljningsbesöket fyller en viktig funktion, men att
informationen innan besöket behöver förbättras.
Problemet med bristande information kommer att tas upp i ettårsbesöksgruppen med ett förslag om att omarbeta och förtydliga informationsbrevet som skickas till patienterna innan besöket.
Förslag till kommande studier: Ett av målen med ettårsuppföljningen är att utifrån samtliga personalkategoriers bedömningar utarbeta en rehabiliteringsplan, med rekommendationer angående patientens fortsatta vård, som skickas till inremitterande läkare. Det vore intressant att göra en studie där man undersökte i vilken utsträckning dessa rehabiliteringsplaner följs och inom vilken tidsram. Utvärdering bör då också göras om patienten är nöjd med den fortsatta vård han får och inom den tidsram den ges.
Referenslista
Anzarut, A., Chen, M., Shankowsky, H., & Tredget, E. (2005). Quality-of-Life and Outcome Predictors following Massive Burn Injury. Plastic and Reconstructive Surgery, 116 (3), 791- 797.
Doctor, J., Patterson, D., & Mann, R. (1997). Health Outcome for Burn Survivors. Journal of Burn Care and Rehabilitation, 18 (6), 490-495.
Jahren Kristoffersen, N:, Nortvedt, F., & Skaug, E-A. (2006). Grundläggande omvårdnad; del 4. Stockholm: Liber.
Kildal, M., Andersson, G., & Gerdin, B.(2002). Health status in Swedish burn patients.
Assessment utilising three variants of the Burn Specific Health Scale. Burns; 28 (7), 639-645.
Kildal, M. (2003). Perceived Physical and Psychological Outcome After SevereBurn Injury.
Doktorsavhandling, Uppsala Universitet, Institutionen för kirurgiska vetenskaper.
Kildal, M., Willebrand, M., Andersson, G., Gerdin, B., & Ekselius, L.(2005). Coping strategies, injury characteristics and long-term outcome after burn injury. Injury, 36(4), 511- 518.
Klein, M., Lezotte, D., Fauerbach, J., Herndon, D., Kowlaske, K., & Carrougher, G. et al.
(2007). The National Institute on Disability and Rehabilitation Research Burn Model System Database: A tool for the Multicenter study of the outcome of Burn Injury. Journal of Burn Care & Research, 28 (1), 84-96.
Low, A. (2007). It´s Not Just a Burn; Physical and Phychological Problems after Burns.
Doktorsavhandling, Uppsala Universitet, Insitutionen för kirurgiska vetenskaper.
Mock, C., Peck, M., Krug, E., & Haberal, M.(2009). Confronting the global burden of burns:
A WHO plan and a challenge. Burns, doi:10.1016/j.burns.2008.08.016
Moi, A., Wentzel-Larsen, T., Salemark, L.,Wahl, A., & Hanestad, B.(2006). Impaired generic health status but perception of good quality of life in survivors of burn injury. The Journal of Trauma, 61(4), 961-969.
Moi, A., Vindenes, H., & Gjengedal, E.(2008). The experience of life after burn injury: a new bodily awareness. Journal of advanced nursing, 64(3), 278-286.
Polit, D., & Beck, C. (2008) Nursing research: generating and assessing evidence for
nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/ Lippincott Williams & Wilkins, cop.
Rubin, H. (1990). Patient evaluations of hospital care. A review of the literature. Medical Care, 28, (9 Suppl.) 3-9.
Sjöberg, F., & Östrup, L. (2002). Brännskador. Stockholm: Liber.
Tanttula, K., Vuola, J., & Asko-Seljavaara, S. (1998). Health status after recovery from burn injury. Burns, 24, 293-298.
Van Loey, N., Faber, A., & Taal, L. (2001). Do burn patients need burn specific multidisciplinary outpatient aftercare: research results. Burns, 27, 103-110.
Wikehult, B., Kildal, M., & Willebrand, M. (2008). Patient satisfaction with burn care 1-6 years after injury. Burns, 34 (6), 783-790.
Wikehult, B. (2008). Use of healthcare, Perceived Health and Patient Satisfaction in Patients with Burns. Doktorsavhandling, Uppsala Universitet, Institutionen för kirurgiska vetenskaper.
Åkerlund, E., Huss, F., & Sjöberg, F. (2007). Burns in Sweden: An analysis of 24538 cases during the period 1987-2004. Burns, 33, 31-36.
Bilaga 1
Utvärdering av brännskadeteamets ettårsuppföljning
Ettårsuppföljningen infördes för att förbättra uppföljning av patienter med brännskada och vi är nyfikna på hur Du tyckte att det fungerade.
Vi är både intresserade av att få veta vad Du tyckte var mindre bra vad Du tyckte var bra. Det skulle hjälpa oss att förbättra vårt omhändertagande i framtiden.
På nästa sida ser Du ett antal frågor. Några är slutna och har färdiga svarsalternativ, medan andra är öppna och Du kan skriva ner i ord vad Du tycker. Dina svar behandlas konfidentiellt och kommer inte att påverka Din rätt att få den vård Du eventuellt
behöver i framtiden.
Vi är mycket tacksamma om Du har möjlighet att fylla i dessa frågor och skicka tillbaka dem i det frankerade svarskuvertet.
Med vänliga hälsningar Brännskadeteamet
Läkare Aili Low, Silvester von Bülow Sjuksköt./samordnare Anna Eriksson Plastikkirurgiska kliniken Brännskadeavdelningen 79A
Sjukgymnast Ulrica Lindkvist, Magnus Andersson Arbetsterapeut Marielle Hjalmarsson, Plastikkirurgiska kliniken Sara Enblom Plastikkirurgiska kliniken
Sjuksköt. Caisa Öster, Läkare Johan Dyster-Aas Psykolog Mimmie Willebrand Allmänpsykiatriska kliniken Brännskadeavdelningen 79A Samtliga nås via Läkarsekreterare Eva Manfredsson: 018-611 54 39
Utvärdering av brännskadeteamets ettårsuppföljning
Stationer: Plastikkirurg/sjuksköterska, arbetsterapeut/sjukgymnast, psykiater, psykolog
Sätt ett kryss i den ruta som du tycker stämmer bäst med din uppfattning
1. Bemötande 2. Frågor
Mycket bra Jag fick svar på mina frågor
Bra Jag fick inte svar på mina frågor
Mindre bra Jag ställde inga frågor
Dåligt
3. Information innan besöket 4. Information under besöket
Mycket bra Mycket bra
Bra/tillräcklig Bra/tillräcklig Mindre bra/behövs något mer Mindre bra/behövs något mer
Dåligt/behövs mycket mer Dåligt/behövs mycket mer
Om du svarat "mindre bra" eller "dåligt" på fråga 1, 3 eller 4, vad var det som var dåligt och hur kan vi förbättra oss?
………...
………...
5. Tid
Lagom med tid
Hela besöket tog för lång tid Hela besöket tog för kort tid
Det var för mycket tid på någon eller flera stationer
Vilken/vilka stationer:………..
Det var för lite tid på någon eller flera stationer
Vilken/vilka stationer:………..
Vad var mindre bra med ditt besök?
………...
………...
………...
Vad var bra med ditt besök?
………...
………...
………...
Tack för din medverkan!
Bilaga 2
Statistik – bortfallsanalys och demografi
DELTAG - enkät
Frequency Percent Valid Percent
Cumulative Percent
Bortfall 13 18,6 18,6 18,6
Besvarat enkät 57 81,4 81,4 100,0
Valid
Total 70 100,0 100,0
Kön - alla
Frequency Percent Valid Percent
Cumulative Percent
kvinna 14 20,0 20,0 20,0
man 56 80,0 80,0 100,0
Valid
Total 70 100,0 100,0
Kön - deltagare
Frequency Percent Valid Percent
Cumulative Percent
kvinna 13 22,8 22,8 22,8
man 44 77,2 77,2 100,0
Valid
Total 57 100,0 100,0
Kön-bortfall
Frequency Percent Valid Percent
Cumulative Percent
kvinna 1 7,7 7,7 7,7
man 12 92,3 92,3 100,0
Valid
Total 13 100,0 100,0
Statistics- Alla patienter
ålder vid
skada TBSA-B resp.dagar LOS
Valid 70 69 70 70
N
Missing 0 1 0 0
Mean 43,64 23,11 6,20 22,87
Std. Error of Mean 1,654 2,262 1,138 3,051
Median 44,00 16,50 2,00 16,00
Mode 46 7 0 6
Std. Deviation 13,834 18,791 9,521 25,529
Range 60 75 46 143
Minimum 19 1 0 1
Maximum 79 75 46 144
25 35,00 7,00 ,00 7,00
50 44,00 16,50 2,00 16,00
Percentiles
75 51,25 33,50 10,00 26,25
Statistics- Deltagare
ålder vid
skada TBSA-B resp.dagar LOS
Valid 57 56 57 57
N
Missing 0 1 0 0
Mean 44,12 23,89 6,84 24,14
Std. Error of Mean 1,976 2,691 1,347 3,653
Median 44,00 16,50 3,00 17,00
Mode 46 7 0 7(a)
Std. Deviation 14,921 20,140 10,170 27,577
Range 60 75 46 143
Minimum 19 1 0 1
Maximum 79 75 46 144
25 32,00 7,00 ,00 7,00
50 44,00 16,50 3,00 17,00
Percentiles
75 52,00 37,00 10,50 26,50
a Multiple modes exist. The smallest value is shown
Statistics-borfall
ålder vid
skada TBSA-B resp.dagar LOS
Valid 13 13 13 13
N
Missing 0 0 0 0
Mean 41,54 19,75 3,38 17,31
Std. Error of Mean 2,068 3,123 1,470 3,476
Median 40,00 16,50 ,00 15,00
Mode 35(a) 26 0 6
Std. Deviation 7,457 11,259 5,300 12,533
Range 26 38 15 43
Minimum 30 5 0 2
Maximum 56 43 15 45
25 35,50 10,25 ,00 6,00
50 40,00 16,50 ,00 15,00
Percentiles
75 46,50 26,00 8,00 26,00
a Multiple modes exist. The smallest value is shown
