Vad gör en ungdom till en religiös fundamentalist

(1)

EXAMENSARBETE

Vad gör en ungdom till en religiös fundamentalist

Carola Fahlström 2016

Filosofie kandidatexamen Sociologi

Luleå tekniska universitet

Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

(2)

Detta är en kvalitativ litteraturstudie där ämnet behandlar religion, terrorism och vad som görs både nationellt och internationell för att motverka terrorism samt förhindra att man far utomlands för att ansluta sig till fundamentalistiska terrorister. Syftet med frågeställningar har varit att söka djupare förståelse för detta idag dagsaktuella fenomen. För att kunna uppnå denna förståelse så har jag sett till dåtida sociologiska teorier gällande en individs religiositet och vad som kan tänkas ha för bakomliggande faktorer. Till detta har jag sedan kompletterat dessa teorier genom att söka i Luleå Tekniska Universitets sökmotor Primo efter vetenskapliga artiklar. Jag fann att det existerade fler än jag hade räknat med. Dessa artiklar med nya rön gällande religion, radikalism och terror grupper har jag sedan jämfört mot de teorier som jag började med att studera.

Förutom Primo har jag även använt mig utav Nationalencyklopedin då jag ansåg att den källan var mer tillförlitlig än Wikipedia. Jag har även tagit del av material från säkerhetspolisen, myndigheten för samhällsskydd regeringen. Aktuella dagsnyheter har också studerats för att känna att studien håller gentemot vad som rapporteras via sociala medier.

Sociala medier är något som det har knutits an till vid enstaka tillfällen då man försökt se ett orsakssamband till att andra till tredje generationens invandrare ansluter sig till den Islamistiska Staten (IS). Det har framkommit att IS har goda kunskaper i att sprida sin propaganda världen över och detta tar jag även upp i både resultat samt diskussion.

De resultat jag bland annat kommit fram till efter analys är att dåtidens teorier fortfarande är aktuella. Vad gäller forsknings teorier kring religion idag så har det bland annat blivit mer accepterat då det inte enbart påverkar en enskild individ. I min diskussion när jag en förhoppning och önskan om att detta globala fenomen fortsätter att studeras men att man även gör fördjupade studier gällande kvinnors framfart inom terrorgrupper såsom IS.

Nyckelord: religiös fundamentalism, terrorism, IS, Säkerhetspolisen, Lars Vilks

(3)

Abstract

This is a qualitative review of the topic dealing with the topic of religion, terrorism and what is being done nationally and internationally to counter terrorism and to prevent the far abroad to join the fundamentalist terrorists. The purpose of the inquiry has been to seek deeper understanding of this recent phenomenon today. To achieve this understanding, I have seen contemporary sociological theories concerning an individual's piety and what could possibly be underlying factors. To this I then supplemented these theories by searching in Lulea University search engine Primo after scientific articles. I found that there was more than I had expected. These articles with new findings concerning religion, radicalism and terror groups have I then compared against the theories that I started to study .

In addition, I have also used my Primo out of an encyclopedia when I thought the source was more reliable than Wikipedia. I have also taken note of the material from the security police, the Swedish civil government. Current daily news has also been studied for knowing that the study is over what is reported via social media. Social media is something that we have linked to on an occasional basis when the man tried to make a causal link to second to third generation immigrants joining the Islamic State (IS). It has emerged that IS has a good knowledge of spreading their propaganda all over the world and this is also addressed in both the results and discussion.

The results I achieved after analysis is that the theories are still present. As regards the research theories of religion today, it has, among other things, become more accepted because it not only affects an individual. In my discussion that I hope and wish that this global phenomenon continues to be studied but that it also makes advanced studies regarding women's rampage of terror groups such as IS.

Keywords: Religious fundamentalism, Terrorism, IS, Security police, Lars Vilks

(4)

Förord

I dagens mångkulturella samhällen likt vårt egna svenska kan den religiösa kulturen erbjuda dess individer en plattform att stå på, tryggheten i att även om de flytt sitt land så finns religionen kvar trots att de mist så mycket annat. Genom religionen kan de då även skapa nya sociala band och kanske då även känna att inte hela deras identitet tagits ifrån dem. Genom dessa sociala band kan de även få en möjlighet, att via församlings-medlemmar som kanske vet mer om den nya samhällskulturen, få kunskap om den nya kulturens normer. Många som fått fly har utsatts för grymheter som nog både du och jag aldrig någonsin kommer att kunna förstå eller ens föreställa oss. Grymhet och ondska enbart grundat på att man har fel religion, där hela samhällen i princip jämnats med marken. Trots detta har de människor som lyckats undkomma valt att stå fast vid sin religiösa identitet, en identitet att hämta kraft ifrån när ingen annan finns till hands. Men det finns en grupp som till synes aldrig varit nämnvärt religiösa som helt plötslig vänder sig till den och i vissa extrema fall väljer bort en trygg livstillvaro för att ansluta sig till starkt radikala terrorgrupper.

Jag vill härmed innan jag lämnar över till studien passa på att tacka dels min handledare och mitt stöd då jag själv tvivlat på min egen förmåga även familj och bekantskaper dels inom landet men även fjärran bort. De har var och en stöttat och pushat mig framåt då jag känt att jag stannat av i mitt arbete. Ett varmt och hjärtlig tack till er!

Carola Fahlström

Älvsbyn

2015-05-27

(5)

(6)

Innehåll

1. Inledning ... 7

1.1 Problemområde & syfte... 8

1.2 Disposition ... 9

2 Teoretiska utgångspunkter ... 10

2.1 Zygmunt Bauman ... 10

2.1.2 Suget efter tillfredsställelse ... 10

2.1.3 Ideologi ... 11

2.1.4 Religionen ... 12

2.2 Emile Durkheim ... 12

2.2.1 Kraft, struktur & moral för gemenskap ... 12

2.2.2 Religion som en faktor till sammanhållning ... 13

2.3 Max Weber ... 14

2.3.1 Rationalitet ... 14

2.4. Oliver Roy ... 15

2.4.1 Deterritoralised ... 15

2.5 Fyra sociologiska teorier till en individs religiositet ... 16

3 Metod ... 17

4. Religionens betydelse för individ eller samhälle ... 19

5. Vetenskapliga artiklar ... 20

5.1 Är den islamistiske terroristen att anses som farligare än andra? ... 20

5.2 Det rationella valet- belöning för jihadisten ... 21

5.3 Politisk radikalisering som ett led till terrorism. ... 22

5.4 Radikalisering av den lokala Jihadisten: Teoretiska modeller och socialpsykologiska bevis ... 23

5.5 Begreppsdefinitioner av islam ... 25

6 Terrorism ... 26

6.1 Vad är terrorism? ... 26

6.2 ISIS/-IS ... 27

6.2 Säkerhetspolisen ... 27

6.3 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ... 28

6.4 Den Svenska regeringen ... 28

7 Resultat & diskussion ... 29

7.1 Resultat utifrån de valda frågeställningarna ... 29

7.2 Diskussion utifrån resultat ... 30

(7)

7 1. Inledning

Med anledning av de alltmer påträngande rapporterna via sociala medier, som kablas ut till våra hem gällande terrordåd utförda av religiösa fundamentalister, har jag därför valt att studera detta så aktuella ämne. Sett ur ett sociologiskt perspektiv finner jag ämnet relevant då det inte enbart påverkar den enskilda individen utan dessa terrorhandlingar får utifrån ett samhällsperspektiv större konsekvenser än så. Konsekvenser som påverkar samhällsmedborgare både på nationell samt internationell nivå och än har vi nog inte fullt känt av dess fulla effekter. Vem är vän och vem är fiende?

Den samhällsutveckling som skett och fortsätter att ske med den alltmer rådande globalisering, gör att de terrorhandlingar som vi tidigare ansett vara så långt ifrån oss nu tagit plats i vårt egna moderna samhälle. Terrorhandlingar som vi inte längre kan blunda för eller tro oss om att vara förskonade från. Förutom sociologiska samt samhällsperspektiv gällande terrorism av religiös fundamentalistisk karaktär bör även socialpsykologiska aspekter tas i beaktande då man gör koppling mellan religion och de utförda våldsdåden. Vad är det som påverkar en individ så till den milda grad att hen utför dessa förkastliga terrorhandlingar mot sin medmänniska?

Något som man utöver detta bör vara medveten om och ta i beaktande då man diskuterar terrorism är att varje land har sin egen definition om vad som kännetecknar terrorism.

Kännetecken som inte ens FN eller forskare har lyckats enas om som begrepp

¹

. Lika mycket som de religiösa fundamentalisterna genomför regelrätta våldsdåd mot de västerländska samhällena, lika mycket vill de med dessa handlingar skapa rädsla hos andra länder som är på väg att anamma en alltmer västerländsk livsstil och samhällskultur. Det moderna västerländska samhället har med dagens teknik och lättillgänglighet förutom att underlätta för gemenemans livsvillkor samtidigt skapat en helt ny sårbarhet.

Jag kommer i detta arbete att fokusera på de ”nysvenskar”, som frivilligt far från familj och lämnar den trygghet som deras familj velat skapa här, med fokus på terrorgruppen Islamiska Staten (IS). Detta med anledning av att IS värvar anhängare runtom i Europa bland annat, däribland Sverige. Dagarna strax före jul år 2012 åkte jag med familj till Egypten, det var oroligt där men vi hade följt med i nyhetsrapporteringarna samt tagit del av UDs rekommendationer som kändes tillförlitliga. På Umeå flygplats möter jag en yngre man i början av 20 års ålder och vi började prata med varandra. Hans ändamål med resan till Egypten visade sig stå i stark kontrast gentemot mig och min familjs. Jag och min familj skulle tillbringa semestern på tryggt avstånd från oroligheterna medan denna unga man frivilligt valt att söka sig till den skara, som protesterade mot sittande regering

²

. Hans rötter fanns i Egypten men han var uppvuxen i Sverige, inte såg han ut som ett blodtörstande monster som man lätt via media kan få en bild av. Han sa aldrig rätt ut att han skulle ta ett vapen i sin hand och med berått mod beröva en annan människas liv, men och andra sidan är det väl inte något man talar vitt och brett om. När vi skildes åt på Egyptens flygplats var det med en oro och önskan inom mig, att han skulle få komma hem igen utan egen eller någon annans blodspillan. Nu och då, främst nu med denna studie korsar denna man mina tankar.

1 http://www.sakerhetspolitik.se/Hot-och-risker/Terrorism/Vad-ar-terrorism/ (2015-05-19)

2 https://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Egypten/Aktuell-Politik(2015-05-19)

(8)

8 1.1 Problemområde & syfte

Hårdare tag med lagens och regeringens bekämpningsstrategier gentemot individer som är att anses som ett hot mot den internationella freden och dess säkerhet med andra ord. Utöver detta citat går det att vidare läsa via ett pressmeddelande från finansdepartementet om att en remiss överlämnats till Lagrådet gällande införandet av ett antal internationella standarder som faller under lagen om penningtvätt. Finansdepartementets syfte med denna remiss är att stärka samt effektivisera det svenska systemet i sin bekämpning av penningtvätt samt den finansiering som sker till terrornätverk . Dessa förstärkningar behövs men det är lätt att glömma att terrorns långa tentakler finner sina anhängare ändå och kvar lämnas de anhöriga från båda sidor som sörjer sina döda anhöriga. IS har funnit sin väg in i vårt svenska samhälle, funnit sin väg till ungdomarna som ”frivilligt” lämnar familj och vänner här hemma för ett högre kall. Kvar står många familjer som en gång flytt ett liv med krig och kaos, de har lämnat det med förhoppning om att ge sin familj ett liv i fred och frihet. Förutom familjer som lämnas kvar med oro och rädsla så lämnas även deras vänner kvar. Säkerligen har även de samma oro och rädsla men mest troligt även en hel del tankar och funderingar kring varför deras vän valde denna väg att gå.

Forskning pågår kring vad som gör en individ till fundamentalist, det diskuteras säkerhetsfrågor och lämnas lagförslag. Det görs reportage om hur terrornätverket IS lockar ungdomar till terrorhandlingar och det debatteras hett och vilt. Den där fina sportintresserade ungdomen med hela sitt liv framför sig har i ett ögonblicksverk förvandlats till ett blodtörstigt monster som inte längre har någon rätt att åter ta plats i det svenska samhället, om och när hen återvänder.

Jag känner att jag i detta examinationsarbete vill studera detta fundamentalistiska fenomen närmare, sett ur svenskt samhällsperspektiv. Sverige har för mig och säkert är det fler med mig som ansett att vårt samhälle varit ett tryggt land att leva i. Tyvärr fick jag med flera nog snabbt omvärdera denna naivitet den 11/12-2010 då nyheten nådde oss att inte bara en bomb utan två hade sprängts på två olika platser i Stockholm. Ett attentat där gärningsmannen själv dog och flera personer chockades samt ådrog sig hörselskador. Det sägs att om detta bombdåd

3 http://beta.regeringen.se/pressmeddelanden/2014/12/genomforande-av-internationella-straffrattsliga-ataganden- for-att-forhindra-och-bekampa-terrorism/(2015-05-09)

”Personer som reser utomlands för att delta i terroristhandlingar eller terroristträning utgör ett hot mot internationell fred och säkerhet. För att kunna motverka detta behövs, utöver förebyggande insatser mot radikalisering och rekrytering, en effektiv straffrättslig lagstiftning.

Regeringen har därför beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att

analysera behovet av lagändringar för att Sverige ska leva upp till de krav

på straffrättslig reglering som ställs i FN:s säkerhetsråds resolution 2178

(2014) som antogs i september i år. Om utredaren bedömer att det krävs

lagändringar ska förslag till sådana lämnas”.

³

(9)

9 skett på Drottninggatan då det vid denna tidpunkt var mycket folk i rörelse och julhandeln var igång, så hade antalet dödsoffer och skadade varit att anses som en massaker

⁴

.

Syftet med denna studie är således att söka förståelse ur ett sociologiskt perspektiv med stöd av socialpsykologi och samhällsvetenskap varför ”svenska ungdomar” väljer att ansluta sig till terrornätverk så som IS. Detta med vetskap om att de eventuellt kanske aldrig återvänder till familj och vänner. Utöver vill jag försöka utröna vilken roll av delaktighet som samhället med sociala medier och dess lättillgänglighet av information kan ha för bidragande faktor.

 Vad har den sociala identiteten för betydelse?

 Är den fundamentalistiska terroristen en social konstruktion där sociala medier agerar som triggers?

 Vad gör samhället för att motverka terrorism?

1.2 Disposition

Kapitel två berör teoretiska utgångs punkter för den kvalitativa litteraturstudien för att i kapitel fyra beröra religionens betydelse för både individ och samhälle. Femte kapitlet är fyra stycken vetenskapliga artiklar som jag funnit via Luleå Tekniska Universitets sökmotor Primo. Det sjätte kapitlet, berör ämnet terrorism och det förebyggande arbete som görs för att motverka den. Sjunde och sista kapitlet knyter jag ihop mitt arbete med denna kvalitativa studie om ett idag aktuella ämne som berör oss alla.

4 http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12701091.ab (2015-05-10)

http://www.svd.se/nyheter/stockholm/presskonferens-om-explosion_5803181.svd (2015-05-10)

(10)

10 2 Teoretiska utgångspunkter 2.1 Zygmunt Bauman

Bauman föddes 1925 och är en alltjämt verksam brittisk sociolog vid universitetet i Leeds, med Polsk-judiska rötter. Som ung var han en övertygad kommunist och stred för Sovjet, dit han hade tagit sin tillflykt då Hitler anföll Polen. Vartefter blev han dock alltmer regimkritisk och 1968 förlorade han sin professur i Warszawa då han lämnade kommunistpartiet. Han levde före Leeds, Storbritannien en kortare tid i Israel. Bauman har genom sitt verksamma liv alltid varit starkt engagerad vad gäller social jämlikhet och tar avstånd från det dogmatiska och auktoritära tankegångarna. Han förknippas ofta med etiska diskussioner men han är inte som sina kollegor så lätt att placera in i ett specifikt fack. Det man dock skulle kunna påpeka är att han gjort sig känd för att för att vara modernitetskritisk och ser fördelar gällande en postmodern/- relativistisk kultur när det kommer till det etiska medvetandegörandet. Hans syn på fundamentalistiska religionen är att den är en slags tillflykt för den misslyckade individen i ett samhälle där man hela tiden strävar efter att vara perfekt

⁵

.

2.1.2 Suget efter tillfredsställelse

Religionen hade tidigare ett starkare inflytande över människor och samhällen mot för dagens moderna samhälle, dock med undantag. I boken Det individualiserade samhället, skriver Bauman att då individen innehar kunskapen om det onda och det goda bidrar det till att hen söker sig någon form av moralisk vägledning. Denna vägledning var något som tidigare var starkt förankrat i dåtidens samhällen med kyrkan och religionen som en etikens och moralens samvete hos folket. Behovet av denna vägledning fortsätter Bauman utlöser således ett behov av transcendens hos individen. Transcendensen kan innebära att individen vill lämna efter sig något som är bestående eller att individen söker upplevelser som får dem känna sig oövervinnerliga. Samhället har idag tagit fasta på dessa behov och har skapat en marknad för att tillfredsställa detta. Tomrummet som idag finns hos människorna, sökandet efter meningen med livet eller efter svar på livsfrågor har gjort att marknaden aldrig tycks bli mättad.

Samhället tillfredsställer individens begär men skapar samtidig än mer att sträva efter för individen, oavsett samhällsklass. Vi har låtit och låter oss manipuleras av samhället och dess marknadskrafter som råder. Den transcendenta marknaden tillhandahåller substitut såsom en spännings sökare efter adrenalinkickar i avsaknad av annan tillfredsställelse

⁶

.

Begäret som tidigare tyglats av kyrkan och även i viss mån kunnat tillfredsställas hos individen är nu släppt fritt att för olika aktörer sko sig på. Religionen har i dagens moderna/- globaliserade värld allteftersom bytts ut mot andra lustförhöjande medel som vi gärna ser till att använda oss av och i mångt och mycket även gjort oss beroende av. Gräns mellan bruk och missbruk går in i varandra men populariteten för det tycks aldrig dala om det så gäller att tillfredsställa beroendet på kemisk, elektronisk, eller social väg. Behovet och sökandet efter tillfredsställelse är komplicerat. Idag måste individen själv ta ett större ansvar, vi har större frihet, fler möjligheter till att bestämma över hur våra liv skall gestalta sig, så trots större frihet tycks kraven på oss att ha ökat. Krav som antingen vi eller samhället ställer på oss för att uppnå tillfredsställelse. Förutom friheten och kraven talar Bauman även om hur vi som individer på helt andra premisser än förr skapar de sociala banden. Individen när en önskan om ensamhet men samtidigt känner en oro och rädsla för att vara det, denna ambivalens

5 Furseth, Inger-Repstad, Pål (2005), Religionssociologi-en introduktion, sid 94-97

6 Bauman, Zygmunt (2002), Det individualiserade samhället, sid 11-12.

(11)

11 bottnar i att vi i grunden är sociala varelser som mår som bäst i gemenskap med andra. De sociala banden som vi har till vår omgivning idag mot förr är sköra och jakten efter bekräftelse sker konstant trots att vi gärna inte låtsas om den. Den moderna individens levnadsmönster har förändrats i takt med sökandet efter den egna identiteten samt att levnadsvillkoren har förändrats. Bauman talar om att individens villkor och hens handlingar tillsammans skapar en individualieringsprocess

⁷

. Vidare fortsätter han med att vi som individer kan skapa våra egna liv men inte på de villkor som vi tror sker på våra egna premisser. I samband till detta så nämner Bauman en man vid namn Lawrence Grossberg då han talar om orsak och verkan av ens handlande. Grossberg använder sig av uttrycket artikulation. Artikulation handlar om enligt Grossberg om att man skapar relationer genom andra relationer. Syftet är då oftast att antingen avbryta en förbindelse eller skapa en ny.

Oavsett om vi som individer vill eller inte så är detta något som sker och även detta handlande blir då en del av livsberättelsen

⁸

.

2.1.3 Ideologi

Bauman anser inte att människor är vare sig irrationella eller godtrogna varelser utan oavsett hur man än synar sina livserfarenheter, kommer det inte att kunna anammas en strategi som är till ens fördel för att förändra spelets regler vilket förklaras genom ideologisk hegemoni.

Ideologi är snarare en del av människors sätt att leva än att det handlar om att vi ska lära oss tro på utsagor. Ideologin är ett sätt för individer att agera och förhålla sig till utefter givna spelregler. Så länge som individer enbart har sina egna livserfarenheter att förlita sig till så är det de som styr deras handlingar och när hegemonin väl förankrat sig blir det svårare att anpassa tankesätt samt förfarandet av ens handlingar. Det handlar således inte om att en hjärntvätt utan det räcker med att ett levnadssätt finns djupt rotat antingen hos en eller flera individer. Trots detta så går det inte att tala om ideologi utan att begrepp som makt och dominans finns med. Kopplingen mellan dessa begrepp gör man per automatik då man alltid tar det i beaktande att i varje rådande ideologi finns det någon med bakomliggande motiv som genom ideologisk hegemoni tillskansat sig dominans (oftast förknippat med härskare, samhällets elit). Lite förenklat skulle man kunna ta de historiska kulturella korstågen som ett exempel, där härskare tillskansade sig makt och dominans genom hegemoni. De svunna tidernas korståg för att tillskansa sig lydnad och dominans finns förvisso kvar fast nu i en helt annan form. Då krävdes det att man handgripligen möttes men nu är samhället så teknologiskt och globaliserat att detta i stort sett inte längre krävs. Enligt Pierre Bourdieu, säger Bauman, så skapar dagens otrygghet hos människor i sig självt lydnad och underkastelse. Därför behövs inte längre storslagna korståg eller panoptiska institutioner, människan skapar genom den egna otryggheten sin egen underkastelse

⁹

.

Den otrygghet människor känner har underlättat för makthavare som slipper dåtidens långvariga engagemang från deras sida. Det ska vara så lätt och smidigt som möjligt med minimalt av tidsödande engagemang och direkta förpliktelser

¹⁰

.

Alltmedan människan sökt till att bli mer individualiserade som människa, så söker sig hen till att finna svar på meningen med livet. Den individualistiska människan har samtidigt som hen

7 Bauman, Zygmunt, (2002),Det individualiserade samhället, sid 15.

8 Bauman, Zygmunt (2002), Det individualiserade samhället, sid 17.

9 Bauman, Zygmunt (2002), Det individualiserade samhället, sid 17-21.

10 Bauman, Zygmunt (2002), Det individualiserade samhället, sid 21.

(12)

12 blivit mer fri att få uttrycka sin identitet blivit en rotlös sökare efter svar och menar Bauman att det är här som sociologin kan komma till nytta för mänskligheten om den handlar rätt

¹¹

.

2.1.4 Religionen

Bauman likt flera andra inom sociologin har uppfattningen att moderniseringen har försvagat religionens ställning i samhället. Nu jagar individerna efter snabba quick fix, för att få sina behov tillfredsställda. Det är en jakt efter lycka och ett ständigt sökande efter självförverkligande som gör att individen missar det som religionskulturen kan bidra med själsligt. Tyvärr har de religiösa ledarna en del av denna skuld då de själva ”producerar sina egna konsumenter”. Människor söker i det moderna samhället efter ruset och vill inte ha det stelbenta och fördömande som det traditionellt sett religionen stått för. Den fundamentalism som kan härröras till religionen ser Bauman som en produkt kopplat till det moderna samhället och dess konsumtionshets. Religionen blir då tillflykt för den individ som känner nederlaget av att vara en misslyckad konsument som inte klarar dess krav. I och med detta tror han att det ändå kommer att fortsättningsvis finnas religiösa individer i det moderna samhället. Kritik som riktats mot Bauman är att han anses sätta alltför stor likhet mellan det religiösa och det fundamentalistiska. Religionen är för individer eller samhällen ett sätt att skapa en mening med sin tillvaro eller konstruera en identitet. Religionen fyller i vissa fall en normativ referensram så som värderingar gällande etik och moral att förhålla sig till, antingen för den enskilde individen eller för samhällen. Dessa värderingar kan variera från religionskultur till religionskultur

¹²

.

2.2 Emile Durkheim

Emile Durkheim var en fransk sociolog (1858-1917) som växte upp i en ortodox-judisk familj. 1912 gavs boken The elementary forms of religion ut. Boken kom att bli hans sista verk, ett verk där han förmedlar sin religionsteori

¹³

.

2.2.1 Kraft, struktur & moral för gemenskap

Den teori Durkheim framlade var att han såg faror med individualism och anomi. Han betonade vikten av det normativa kittet för den sociala integrationen och gemenskapens betydelse. Vid hans levnad så var samhället att ses som en levande organism som hölls samman av dess idéer och rådande gemenskap. Moral och sammanhållning var och är fortfarande förknippat med Durkheim där han vidhöll att sammanhållning i ett samhälle fick man med struktur och moral. Samhället hade enligt honom med flera växlat från primitivt stadie till ett mer modernt samhälle

¹⁴

.

I och med denna förändring torde så också de moraliska och religiösa formernas struktur också göra detsamma. I de primitiva samhällena rådde likvärdighet mellan samhällets medlemmar, vad gällde arbetsdelning och det var på den som moralen och dess solidaritet byggde på. Det fanns en stark moralisk gemenskap mellan samhällsmedlemmarna just med anledning att de var att ses som jämbördiga. Samhället i denna form var enligt Durkheim att liknas vid mekanisk då det fanns ett kollektivt medvetande som stärkte både den sociala

11 Bauman, Zygmunt (2002), Det individualiserade samhället, sid 17- 22.

12 Furseth, Inger-Repstad, Pål (2005), Religionssociologi-en introduktion, sidor 94-97.

13 Furseth, Inger-Repstad, Pål (2005), Religionssociologi-en introduktion, sid 48-49.

14 Furseth, Inger-Repstad, Pål (2005), Religionssociologi-en introduktion, sid 49-51.

(13)

13 gemenskapen men även samhället i sig. Då denna arbetsdelning började förskjutas/- förändras gick samhället från att vara mekanisk till att bli organisatorisk

¹⁵

.

Här återfinns enligt Durkheim tankegångar en ömsesidighet samt beroende. Samhällets sammanhållning formas nu utefter den olikhet som börjat råda då arbetsdelningen förändrats.

En medvetenhet bland alla samhällsmedborgare om att de alla är ömsesidigt beroende av varandra har nu rotats och det är nu vägen för den egna individualiteten tar form. Man tycker inte längre som alla andra, det kollektiva medvetandet har som tidigare hållit ihop samhällsgemenskapen har nu försvagats

¹⁶

.

2.2.2 Religion som en faktor till sammanhållning

Förutom att ett samhälle kunde bygga gemenskap på strukturella grunder så ansåg Durkheim vidare i sina teoretiska tankegångar att även religion som en del av moralisk faktor kunde bidra till den sociala sammanhållningen. Vidare kunde Durkheim dra den slutsatsen att tillhörigheten i den katolska gemenskapen bidrog till ett lägre antal självmord än om man tillhörde den protestantiska kyrkan. Anledningen antogs vara att den katolska kyrkan hade sedvänjor som stärkte sina medlemmars gemenskap och på så vis minskade förekomsten av självmord medan man som protestant inte var lika sammanbundna med varandra

¹⁷

.

All religion antog Durkheim innehar samma grundstruktur. I sitt sista verk hade han inhämtat material från att ha studerat aboriginernas trosuppfattningar och sedvanor vad gällde det rituella i den enligt honom enklaste form som han ansåg vara grundstrukturen för alla de andra religiösa trosuppfattningarna. För honom var en trosuppfattning en föreställning medan en rit var en bestämd handling där en trosuppfattning är bestående av det heliga och av profana. Religionens beståndsdel handlar om det heliga. Då medlemmar ur ett samhälle tillsammans deltar i religiösa riter säger Durkheim är det i själva verket samhället i sig de tillber. Samhällets medlemmar visar på så vis aktning och dyrkan och individerna får då en tanke om moralenskraft som verkar därute. Detta gäller för alla religiösa riter oavsett när, var och hur, fortsätter han i sina teoretiska tankegångar. I ett modernt samhälle har inte en traditionell religion samma nytta. På grund av detta måste det således skapas alternativ att anta dess plats. I det moderna samhället är tron bunden till förnuft och ett av de mest grundläggande värdena bygger på rättvisa. Den nya religionen i den moderna tidsåldern är enligt honom individualism. Istället för kyrkan är det nu staten som ansvarar för samhällets moral. Den humanistiska religionen som Durkheim talar om överskrider gränser, den är universalistisk där han tillskriver mänskligheten både som subjekt och objekt

¹⁸

.

Religionssociologin som han framlade, fick kritik där man ifrågasatte hans validitet i sina teser. Särskilt fick han kritik för studiematerialet som hade inhämtats tidigare i Australien, ett material som i vår tid fortfarande kan ifrågasättas då det anses saknas tillräcklig information.

Utöver denna kritik så har han även ifrågasatts över den generalisering där han genom att använda sig av Studien om aboriginernas trosuppfattningar och riter sedan applicerar den till de civiliserade samhällenas religioners funktionalitet. Ytterligare så får också hans syn på samhället som organism samt systemperspektiv konsekvenser för hans syn på religionens ursprung samt utbredning. För Durkheim var religionen ett socialt fenomen och en förutsättning för ett samhälle. Trots kritik som än idag riktas mot honom så är Durkheim

15 Furseth, Inger-Repstad, Pål (2005), Religionssociologi-en introduktion, sidor 48-52

17 Furseth, Inger-Repstad, Pål (2005), Religionssociologi-en introduktion, 49.

(14)

14 fortfarande en källa till inspiration när det bland annat kommer till att handla om religion och studier inom området

¹⁹

.

2.3 Max Weber

Max Weber (1864-1920) en tysk sociolog doktorand i rättsvetenskap men riktade sedan mer in sig på den socialekonomiska grenen. Han är känd för sina teorier kring det rationella handlandet och problem samt hans försök till att avmystifiera världen. Många av hans verk utkom postumt. I motsats till Durkheim och den positivistiska strömningen som rådde i Frankrike så var den historiska skolan i Tyskland viktigare. I den historiska skolan ansåg man att man var tvungen att lita till intuitionen istället för att använda sig av naturvetenskapliga metoder. Weber ansåg att mänskligt handlande var både rationellt och förutsägbart och på grund av detta kunde man enligt honom inte enbart förlita sig på sin intuition

²⁰

.

2.3.1 Rationalitet

Webers intresse för religion var att han såg den som en särskild typ av socialt agerande. Hans teori var att en individs religiositet bottnade i att hen närde förhoppningar om att leva ett bra liv i denna värld. Religiöst agerande handlar således om att det är meningsfullt målinriktat och utöver det är det något sånär rationellt menar Weber. Weber talar om handlande som innehar olika former av rationalitet, målrationalitet och värderationalitet. En människas sökande efter teologiska svar till varför Gud är god trots att människan lider är början till det filosofiska och det rationella tänkandet enligt Webers teorier om religion och människans rationella tänkande.

Religionen fick sin början i och med att människan försökte kontrollera det övernaturliga och därifrån har det fortsatt. Människan har ständigt med hjälp av religionen gjort rationella försök att finna samband mellan Gudar och natur. I hans samlade ansatser beskriver han världen som att den har förlorat sina gudar. För honom var den primitiva världen en magisk plats som bröts i två delar, rationellt kognitivt tänkande tog plats på ena halvan medan den mystiska fanns på den andra. Inom den västerländska samhällskulturen råder religiös etik (protestantisk) och kapitalism. Det religiösa hade ett inflytande på starten till kapitalismens era enligt Weber även om tanken kanske inte alls hade varit det ifrån början. Tanken med kapitalism var ifrån början mer som att arbete i sig skulle vara sin egna inre belöning. Detta förändrades och inom Kalvinismen så var ett tecken på att man var en av dem som tillhörde de ”utvalda” att man gjorde bra ifrån sig ekonomiskt, den själsliga kapitalismen byttes ut mot den världsliga

²¹

. I hans religionssociologi sammankopplar han religion och samhällsklasser, där studerade de olika samhällsklasserna. De med mer välstånd legitimerar sin livsstil med hjälp av religionen medan de lägre samhällsklasserna anammade religioner som antingen var belönande eller bestraffande beroende på utförd gärning. Bland annat kunde Weber i sina studier se att jordbrukare gärna hängav sig åt religioner med innehåll av magi medan de högre samhällsklasserna ägnade sig åt religion av mer rationell karaktär

²²

.

I detta skall man enligt författarna till boken Religionssociologi ändå ta i beaktande att idéer är, som i detta fall religiösa idéer, mer än anpassade utifrån social samhällsstruktur så har de

20 Furseth, Inger-Repstad, Pål (2005), Religionssociologi-en introduktion, sida 53.

(15)

15 intellektuella ledarna inflytande över utvecklingen av dessa. Författarna vill att vi i vår bedömning av Webers religionssociologi bör se till tre punkter

²³

:

1. Religionens innehåll- mänskliga värden och är ett resultat utifrån historiska processer.

Trots detta så finns det situationer där det återfinns materiella intressen och som rätt tydligt uttrycks men det finns samtidigt situationer enligt Weber där ideologier påverkar en social förändring. Religionen skall inte förminskas till en, av yttre omständigheter, produkt. Religionen handlar om individer med specifika mål för sina handlingar

2. Religiös variation- gruppbildningar där religiösa idéer delas av dem inom gruppen.

Weber tror i motsats till Durkheim att idéer kan för en grupp inneha en integrerandefunktion. (Durkheim ansåg ju att religionen istället var ett kollektivt medvetande). Det finns dock ett samband hävdar Weber mellan ideologins innehåll och den sociala position som har. I motsats till Marx anser Weber att ideologi vanligtvis inte är begränsad till enbart ett socialt samhällsskikt och utöver detta så är det inte alltid att man vill trots samma sociala skikt tillhöra samma religiösa dogm.

3. Religiös förändring- ”paradox av ej avsedda konsekvenser”. Det finns inte på denna punkt enligt Webers uppfattning, att någon typ av logisk historik eller evolutions om äger rum. Trots att rationaliseringsprocess förändrar västvärlden så är inte rationalisering en faktor som är enhetlig för en utveckling av en ny social ordning.

Weber visade via sin studie om judendomen att det finns religiös innovation. De gamla profeterna förkastade nämligen de gamla traditionerna och skapade en ny och dominerande ideologi för ett helt samhälle

²⁴

.

2.4. Oliver Roy

Fransk religionssociolog och islamolog född 1949. Roy har bland annat arbetat som konsult för FNs räkning. En del av det han har arbetat med samt fortfarande sysslar med är frågor om politisk islam, Mellanösterns islam i väst samt med jämförande religioner. En av hans utgivna böcker är boken Globaliserad Islam (Columbia University Press), 2004. Roy arbetar för närvarande med att studera islam i det offentliga rummet.

²⁵

2.4.1 Deterritoralised

I dagens globaliserade och informationssamhälle anser Roy att det är av vikt att studera transnationella rörelser och då bland annat Islam (även andra religioner), som blir deterritoraliserad. När en objektifiering av islam sker så blir det fler tolkningar av religiösa traditioner. Roy menar att lokala tolkningar idag är svårare att göra just för att människor är mer benägna att röra på sig. Tolkningarna kan ha rötterna i exempelvis Afrika som påverkar Islam i västvärlden och tvärtom. Influenserna sprids och tolkningarna av islam är inte längre

23 Furseth, Inger-Repstad, Pål (2005), Religionssociologi-en introduktion,

25 http://www.eui.eu/DepartmentsAndCentres/PoliticalAndSocialSciences/People/Professors/Roy.aspx (2015-05-10)

(16)

16 platsbaserade. Islam är således inte längre knutet till enbart en kultur utan har precis som andra religioner och traditioner blivit global och varje kultur gör sin tolkning

²⁶

.

Roy med flera säger att just på grund av dessa transnationella processer blir det vanligare att man som troende gör försök till att finna en sann och universal tolkning. En tolkning utan influenser av lokala och kulturella faktorer

²⁷

.

2.5 Fyra sociologiska teorier till en individs religiositet

Deprivationsteorin: Religionen skänker tröst eller är kompenserande då individen är i en depraverande livssituation. Religionens förekomst har av Marx förklarats som ett sätt för individen att visa sin protest, reagera eller inge tröst då samhällets orättvisor och eländighet varit alltför svåra. Denna teori har likt många andra teorier delats in i flera olika undergrupper som jag inte går in något djupare i

²⁸

.

Socialisationsteorin: Här handlar det om att omärkligt dras in i den religiösa sfären. Det finns både en formell och informell socialisation. I detta ingår även sanktioner som antingen är positiva eller negativa, belöning och straff beroende om man rättar sig efter gällande normer.

Den lyckade socialisationen är när individer konstruerat sig en social tillhörighet samt social identitet i anslutning till gällande normer och rådande verklighetsuppfattning.

Ur familjeperspektiv är det långt fler barn som är religiösa då de har religiösa föräldrar. Det är inte lika vanligt att barnen själva är det medan föräldrarna inte själva är det. Således tycks den uppväxtmiljö man har spela en betydande roll för vilket engagemang man har gällande religiösa sammanhang

²⁹

.

Rationella valets teori: Här handlar det om, när man sätter det i samband med religion att individen ser fördelar med att ingå i den religiösa kulturen. Individen gör ett rationellt val och väljer den form som de får mest utbyte av. Den religiösa kulturen vare sig den är att anses som traditionell, liberal eller ny andlig kan ses som en marknadsplats där individen blir en konsument. Denna teori är rätt kontroversiell i den meningen att många individer som rör sig inom den religions kulturella sfär gärna ser sig som osjälviska och stå för upprätthållandet av höga ideal. Då vill man nog inte gärna se sig jämföras med köp och säljmarknad där egoistiskt konkurrerande kan i mångt och mycket ingå

³⁰

.

Teorin om individens strävan efter mening och tillhörighet: Weber hade en tanke kring detta med sökandet efter att finna en mening och den var att då människor möter svårigheter så som umbäranden och ondska, då blir denna strävan än mer aktuell för att försöka finna en förklaring till det som sker. Sätter man då detta i samband med sökandet av tillhörighet så har vi sett att just i kris söker sig människor till exempelvis kyrkor eller till samlingslokaler för andlig vägledning och även tröst i sin livskris

³¹

.

26 Larsson, Göran, Olsson, Susanne (red), Islam och politik (2011), sidor 15-17.

27 Larsson, Göran, Olsson, Susanne (red), Islam och politik (2011), sidor 15-17.

(17)

17 3 Metod

Efter PM-seminarium där vi fick presentera valt ämnesområde kändes det bra att ha fått den feedback jag fick med goda råd. Jag fortsatte efter detta mitt insamlande av material för kommande arbete. Vid det första handledningsmötet fick jag ytterligare råd vad gällde studiens utformning gällande bland annat teori och empiri.

Jag behövde därutöver minska ner antalet frågeställningar som fortfarande var alldeles för ambitiöst tilltagna. Insamlat datamaterial såsom information från Säkerhetspolisen, Säkerhetspolitik, Regeringskansliet samt litteratur och vetenskapliga artiklar/vanliga artiklar har vartefter sorterats efter relevans och analyserats. Material har gallrats bort och nytt har tillkommit vartefter arbetet fortskridit tills det var dags att göra en sista gallring innan det var dags för att sammanställa resultat för analys. Jag har även dagligen försökt att följa med i nyheterna för att hålla mig informerad med händelseutvecklingen som sker runtom i världen, dit nu många av våra svenska ungdomar far dels för att strida för IS men även strida mot dem.

Som metod har jag i samråd med min handledare utgått från att genomföra en kvalitativ litteraturstudie där jag tagit del av tidigare utgivet litteraturmaterial. Att välja en kvalitativ inriktning för denna studie verkade som mest logisk då det fanns mycket material att tillgå samt att jag redan hade en tanke om de teoretiska utgångspunkterna som skulle användas.

Urvalet av materialet har jag så metodiskt som möjligt läst och sorterat upp efter vad som har funnits av intresse utefter relevans för detta arbete. Material har jag så objektivt som möjligt sedan källgranskat innan det lyfts in i detta examensarbete. Förutom litteratur så har jag även tagit del av vetenskapliga artiklar som jag inhämtat via Luleå Tekniska Universitets databas Primo. Jag har även använt mig av andra webbsidor som exempelvis har berört säkerhetspolisens arbete gällande terrorism samt webbaserade dagsnyheter. Delar av materialet har även lyfts in i studien från ett tidigare arbete som jag genomfört under året.

Anledningen till detta är att jag ansåg att det var relevant till valt ämnesområde.

Jag har medvetet låtit göra en kortare personbeskrivning av olika teoretiker då jag finner det nödvändigt av den orsaken att några av dessa teoretiker ej är vid liv idag. Faktum är att vissa av deras teorier kring religion och dess påverkan faktiskt tillkom under helt andra sekel men fortfarande är teorier som jag finner högst intressanta i modern tid.

Från första början hade jag en tanke om att utöver litteraturen även genomföra några intervjuer med personer som har insyn inom valt ämnesområde. Dock fann jag att det fanns en uppsjö av information bara jag började genomföra urval av redan befintligt material.

Ytterligare tillkom begränsningar så som tid och ekonomiska resurser samt en handledare som lät mig komma till insikt gällande att redan befintligt material var tillräckligt för denna studie.

Trots att det finns de ungdomar som farit för att bekämpa den militanta terrorgruppen IS så

har jag avsiktligt valt att avgränsa mig till just ungdomars dragningskraft för terrorism och

bakomliggande bidragande orsaker.

(18)

18 I den religionssociologiska litteraturen, Religionssociologi- en introduktion går att läsa om hur man gärna vill knyta samman religionssociologin med den allmänna sociologin och på så vis även öka samarbetet med övriga sociologer. Detta finner jag tilltalande då religionen faktiskt har betydelse för samhället så som ekonomiskt och politiskt med flera andra samhällsfaktorer.

Detta samarbete eller bristen på dem emellan olika diskurserna kan enligt skribenterna bero på att man som allmänt vedertagen sociolog helt enkelt inte räknat religionen som en betydande faktor att ta hänsyn till i olika samhällsförändringar

³²

. Här tror jag att man börjar ändra eller måste ändra inställning efter nutidens händelser där flera olika våldsdåd skett i religionens namn och som kablas ut till omvärlden via olika media.

(19)

19 4. Religionens betydelse för individ eller samhälle

Religionen är för individer eller samhällen ett sätt att skapa en mening med sin tillvaro eller konstruera en identitet. Religionen fyller i vissa fall en normativ referensram så som värderingar gällande etik och moral att förhålla sig till, antingen för den enskilde individen eller för samhällen. Dessa värderingar kan variera från religionskultur till religionskultur och låt oss ta detta som mord som är ett tydligt exempel på detta. I vissa samhällen som vårt egna exempelvis är det förkastligt och man döms enligt lagboken medan det hos vissa samhällen är den rådande religionen som utdömer straffet. Hos dessa samhällen är då den rådande religionskulturen mer än en källa till sökandet efter meningen med livet och identitetskonstruktionen. För den enskilde individen kan den rituella riten så som böner, nattvarden, dopet, giftermålet och begravningen skänka glädje, trygghet, gemenskap och trots sorg även skänka tröst. De två amerikanska sociologerna Rodney Stark och Charles Glock beskrev 1968 fem dimensioner av beståndsdelar i ett religiöst engagemang då det pågått och även idag till viss mån diskuterats kring religioners olika definitioner och dess betydelse

³³

.

1. Trosdimensionen- något man tror på och på vad.

2. Religiös praxis- religiösa handlingar som man förväntas att utföra.

3. Upplevelsedimensionen- känsla av en gudomlig närvaro.

4. Kunskapsdimensionen- förväntad kunskap om religionens lärosatser, det rituella samt skrifter som ingår.

5. Konsekvensdimensionen- den inverkan som religionen har på den troendes liv.

Utöver dessa dimensioner så skulle man även kunna lyfta in en annan som också nämns i litteraturen: den sociala dimensionen. Denna dimension kan beskrivas som den religiösa interaktionen och vilken betydelse religionen har för betydelse gällande gemenskapen. Det är givetvis flera som har talat om vilka dimensioner som religion innehar och dessa är således bara några som beskrivs

³⁴

.

Likväl som religionen kan upplevas som betryggande och som en del av sin identitet skall man kanske också med dessa dimensioner som nämnts även vara medveten om att det för vissa individer kan upplevas som ångestladdat om de byggt hela sin identitet kring religionen och dess värderingar. Ångestladdat om de kommer till en gräns där de upplever att de inte räcker till, inte kan leva sitt liv fullt ut som en god och rättfärdigt religiös människa. Det är här det finns stor risk att det kan gå riktigt illa, deras tro kan ta proportioner av så allvarliga mått att de till sist kan skada sig själv och sin omgivning

³⁵

.

(20)

20 5. Vetenskapliga artiklar

5.1 Är den islamistiske terroristen att anses som farligare än andra?

Enligt forskare inom området så är frekvensen högre gällande antal förlustattacker bland religiösa terrorgrupper. Artikelförfattaren, James A. Piazza har använt sig av tvärnationell analys samt fallstudie baserad på invasionen av Irak. Detta för att på så vis påvisa två grundläggande kategorier av islamistiska terroristgrupperingar och dess organisatoriska samt mål strukturella funktioner. Den första grupperingen är den strategiska gruppen/-rna som operativt är likt sekulär nationell liberalism samt regimskiftes rörelser. Den andra gruppen/- rna är mer abstrakt, så att säga universal och har anknytning till al-Qaida. I slutet av 1960- talet tillkom en omfattande statistik gällande som var nationellt gränsöverskridande. Denna statistik påvisar enligt skribenten en ökning av enskilt individuella skador/- dödsoffer till följd av internationella terrorattacker sedan mätningen påbörjades. Även om antalet terrorattacker i sig reducerades så intensifierades verkan i dem så att antalet offer ökade

³⁶

.

Forskare har enligt Piazza formulerat en rad möjligheter till denna ökning med antingen dödlighet eller skadeverkningar av terrorattacker. En möjlig orsak kan vara för terrorgrupperna vara att få uppmärksamhet via sociala media. En annan kan bero på att de fått större tillgång till vapen men man har även sett att en tredje orsak kan vara att terrorgrupper står under statsstöd. Forskarna har sett fler orsaks faktorer men en fjärde är den om uppkomsten av religiöst motiverade terrorister. Denna faktor är ett återkommande tema i de flesta av analyser i modern tid där man sökt förklaring till den ökade dödligheten som en konsekvens av terrorattacker. Genom statistik som är framtaget empiriskt har forskarna sett att de religiöst motiverade terrorgrupperna är mer benägna till att utföra våldsdåd med större förluster än de terrorgrupper som är av den sekulära genren

³⁷

:

Offer för internationella terrorattacker baserat på typ av grupp, beräknat mellan 1968-2005 Olycksoffer (sårade OCH dödade) per attack Totalt antal attacker

Vänsterorienterad 1 9,82 2240

Högervridna 2 2,41 879

Nationalist-separatist 9,06 2,041

Religiös 38,10 809

Övrigt 3 3,23 255

1. "anarkister", "anti-globalizationist", "kommunister", "socialistister" och ". miljö aktivister".

2. "rasister", "höger konservativa" och "höger reaktionärer".

36 http://www.tandfonline.com.proxy.lib.ltu.se/doi/figure/10.1080/09546550802544698#.VWHi2Pntmkq (2015-05-24)

Is Islamist Terrorism More Dangerous?: An Empirical Study of Group Ideology, Organization, and Goal Structure

(21)

21 3”opolitiskt, kriminellt motiverade grupper”

Källa: Terrorism Knowledge Base (www.tkb.org) Som framgår av tabellen så har den religiösa gruppen terrorister fler offer än de andra terrorgrupperingarna om än de oftast är fler i utförda handlingar. I artikeln tar Piazza upp fyra stycken fundamentala egenskaper hos den religiöse terroristen som gör att de är mer benägna att utföra attacker med större utfall av förluster. Den första är djupt liggande kulturell identitet med en önskan om att visa motståndaren sin kulturella värdighet. Offren är mer eller mindre avhumaniserade och på grund av detta så kan således en attack få ett större antal offer då attackerna kan riktas mot offentliga miljöer med ett stort antal civila. En andra faktor är att den religiöse terroristen i motsats till den sekulära inte har som syfte att söka sympati för deras sak, de ser den andliga belöningen mer värd. Faktor tre är att de förklarar krig mot hela samhällen och kulturer och inte enbart riktar in sig på enskilda regeringar. I och med detta så blir alla individer i ett samhälle legitima offer för den religiöse terroristen. Den fjärde och sista faktorn handlar om att denna typ av terrorism inte enbart har som syfte för sin attack att ha ett specifikt mål utan handlingen i sig själv är ett mål. Våldet blir en kraft demonstration av deras ideologi

³⁸

.

Den islamistiska terrorismen får sin ökning 1980-talet och 1990-talet och har starkt bidragande orsak till attacker med dödligt utfall. Piazza nämner i artikeln att det finns enligt forskare empiriska bevis för att islamistiska terrorgrupper är mer dödliga än andra terrorgrupper. Han hänvisar till siffror från en period mellan 1968 till 2005 där det framgår att islamistiska grupper var ansvariga för 93,6% av alla terrorattacker som begicks av religiösa terrorgrupper. Som orsak till detta anser forskare att det handlar om den troslära som återfinns inom den islamiska dogmen. En troslära som handlar om att försvara islam men även visa vördnad om så det skall ske genom våldshandlingar, som kan generera martyrskap

³⁹

.

5.2 Det rationella valet- belöning för jihadisten

I denna artikel skriven av de två skribenterna Simon Perry och Badi Hasisi handlar det om de rationella val som den islamistiske självmordsbombaren gör för att få sin belöning. Perry och Hasisi hänvisar till att en del av forskarna hävdar att självmordsbombning är att anses som altruistiska självmord, till stöd för sina uttalanden har de använt sig av Emile Durkheims typologi gällande självmordsbeteende. Individen indoktrineras i en samhällsgrupp där man som medlemmar av gruppen uppmuntras till att offra sig, målet helgar medlen. Förutom det altruistiska självmordet återfinns inom dessa grupperingar även de fatalistiska självmorden som bottnar i förtyck och där man hävdar sin individualitet genom dessa gärningar.

Altruismen v.s fatalismen, den ena skall genom gärning vara till godo för samhället medan den andra gynnar individualiteten. I artikeln framgår även att flera forskare använder sig av rationella val för att förklara en självmordsbombares motiv. Rationella val där självmordsbombare vill uppnå ett mål med så många offer som möjligt för sin attack, valet är kalkylerat. Självmordsbombarens rationella val beräknar kostanden för sitt agerande samt

39http://www.tandfonline.com.proxy.lib.ltu.se/doi/figure/10.1080/09546550802544698#.VWHi2Pntmkq (2015-05-24)

(22)

22 vilken typ av belöning som förväntas av hens handlande som kan vara kopplat till religiösa, personliga samt sociala förmåner

⁴⁰

.

Att det finns svårigheter att i sådana här studier genomföra empiriska undersökningar har gjort att som det i artikeln framgår, forskare genomfört intervjuer med självmordsbombare innan gärningen skall begås. Andra omständigheter har också försvårat det för forskare vilket lett fram till en forskningsansats baserad på en fallstudie. De rationella valen kontra altruism står gentemot varandra i denna studie där man försöker utröna en självmordsbombares bakomliggande motiv. Studien beskriver mekanismer så som socialisation och indoktrinering som mekanismer till att en självmordsbombare framträder, de altruistiska. Dock vill skribenterna till denna artikel med sin studie hävda att det dödliga beteendet är direkt kopplat till individens egna rationella beslut

⁴¹

.

I de rationella valen utgår man som förutsättning att en process sker där information analyseras utefter situation, möjligheter samt alternativ tas under övervägande allt för att åstadkomma maximal belöning. Perry och Hasisi tar som exempel upp hur kriminella gör dessa val, val där de kriminella ser fler fördelar än nackdelar med att utföra brottet. De religiösa belöningar som martyren kan uppnå genom sitt offrande är odödlighet och heder i paradiset. Martyren får se Allahs ansikte samt möta profeten Mohammed. Genom sitt martyrskap tvättas tidigare synder bort, det belönas med trygghet från att hamna i helvetet, löfte om himmelska brudar som väntar i paradiset och obegränsat med sex efter jordelivet. En anonym martyr har sagt ”allt som är förbjudet i denna värld är tillåtet i Edens lustgård”.

Utöver dessa religiösa förmåner utlovas det en garanterad väg in till paradiset för sjuttio av martyrens familjemedlemmar. Till de personliga belöningarna (som man gärna använder sig av i sin propaganda via exempelvis sociala medier och moskéer) är ära och berömmelse, man närmast uppnår en helgonlik status. Redan från tidig ålder får man lära sig vikten av att förvärva ära, undvika skam och förnedring. Detta är motivation som martyren bär med sig och som delas av det samhälle hen härstammar från. Andra personliga förmåner är att martyren befrias från syndigt beteende, negativa känslor upplöses, illusion om egenmakt, känna sig moraliskt överlägsen sitt tilltänkta mål samt hämnd. Hämnd vare sig det är kollektiv förlust eller för döden av en familjemedlem

⁴²

.

Sociala belöningar som ingår i själva socialiseringsprocessen av en martyrs uppkomst handlar om den sociala status hen med familj uppnår men även ekonomisk belöning så som exempelvis finansiering av återuppbyggandet av familjens hem. Skribenternas antaganden har varit att det rör sig om anomali gällande självmordsterrorism men att det inte är representativt för alla fundementaliska terrorgrupper. Genom studien har man velat belysa faktorer till varför individer begår själmordsterrorism

⁴³

.

5.3 Politisk radikalisering som ett led till terrorism.

I denna artikel beskriver skribenterna Clark McCauly och Sophia Moskalenko mekanismer gällande radikalisering, som är relevanta till förståelsen av ursprunget till terrorism.

40 http://www.tandfonline.com.proxy.lib.ltu.se/doi/full/10.1080/09546553.2014.962991#.VWJhevntmko (2015-05-25) Rational Choice Rewards and the Jihadist Suicide Bomber

43http://www.tandfonline.com.proxy.lib.ltu.se/doi/full/10.1080/09546553.2014.962991#.VWJhevntmko (2015-05-25) Rational Choice Rewards and the Jihadist Suicide Bomber

(23)

23 Radikalisering innebär en förändring av övertygelser, känslor samt beteenden som alltmer motiverar till att bruka våld och kräva sina offer för att på så vis försvara sin grupp. Som exempel påvisas två typer av radikalisering av våld, den statliga (politiskt legitima) och den icke-statliga radikala grupperingar (terrorism). Det finns fyra nämnare att ta i beaktande när det talas om radikalisering: tid, pengar, risktagande samt våld för att stödja antingen en politisk grupp eller icke-politisk grupp. Radikalisering kan många gånger vara förenat med föreställningar om det nuvarande tillståndet och dess historik ” vi är en speciell eller utvald grupp (överlägsenhet) som har blivit orättvist behandlad och förråtts (orättvisa), ingen annan bryr sig om oss eller kommer att hjälpa oss (misstro) och situationen är svår för vår grupp och vår sak är i fara att utrotas (sårbarhet). Känslorna som uttrycks i gruppen är en del av dess identifiering så som sorg, förnedring glädje och stolthet. Delar som stärker den kollektiva samhörigheten. McCauly och Moskalenko liknar terroristerna vid toppen av en pyramid eftersom de är få till antal som delar deras åsikter och känslor. Alla de sympatisörer som terroristerna har utgör basen för pyramiden. Ser man då till högre nivåer på pyramiden ser man ett fåtal sympatisörer men som har en ökning däremot av den radikala övertygelsen.

Fortsättningsvis fortsätter de båda skribenterna att beskriva de processer som sker både individuellt men även i grupp för hur en radikalisering kan leda fram till terrorism

⁴⁴

5.4 Radikalisering av den lokala Jihadisten: Teoretiska modeller och socialpsykologiska bevis

I artikeln framgår det att termen radikalisering frekvent används i såväl vetenskapliga artiklar och regeringsdokument men även inom sociala medier därför anser skribenterna King och Taylor det är av vikt att förklara detta fenomen. Detta på grund av att flertal teorier gör anspråk på de olika stegen i radikaliseringsprocessen. King och Taylors artikel har som syfte att ge en överblick av de olika teorierna. Tyvärr säger de så finns det väldigt lite empiriskt material baserat på psykologi av de som genomgår denna radikalisering. De vill ändå delge oss vad man hitintills kommit fram till både vad gäller empiri och socialpsykologisk forskning som gett sitt stöd till dessa teorier. Syftet är således med artikeln att sammanfoga de olika stegen, mekanismerna och faktorerna beträffande de olika modellerna. De låter läsarna ta del av de fem stora modellerna av radikalisering för att sedan lotsa oss igenom deras likheter och avvikelser

⁴⁵

. Tidigare var gängse uppfattning om en terrorist en som var utländsk med utbildning i sitt hemland, som i hemlighet tog sig in i ett västerländskt land och genomförde sitt terrordåd. Idag har den uppfattningen börjat ändras då det har påvisats att invandrare av andra och tredje generationen blir radikaliserade och planerar samt utför terrorattacker mot sitt hemland

⁴⁶

.

Borums väg: Psykologisk väg på vilken individen går till att utveckla en ideologi som ser terrorism som berättigat

⁴⁷

.

44 http://www.tandfonline.com.proxy.lib.ltu.se/doi/full/10.1080/09546550802073367 (2015-05-25) Mechanisms of Political Radicalization: Pathways Toward Terrorism

45http://www.tandfonline.com.proxy.lib.ltu.se/doi/full/10.1080/09546553.2011.587064

(2015-05-25) The Radicalization of Homegrown Jihadists: A Review of Theoretical Models and Social Psychological Evidence

46 http://www.tandfonline.com.proxy.lib.ltu.se/doi/full/10.1080/09546553.2011.587064

(24)

24 Wiktorowicz teori om att ansluta sig till extremistgrupper: Upphovsmannen till denna teori använder sig av fyra processer som förklaring till att en individ ansluter till en islamistgrupp

1. kognitiv öppning 2. religiös sökare 3. söker förbättring 4. socialisering

⁴⁸

.

Moghaddam´s trappa till terrorism: En metaforisk beskrivning där trappan består av sex stycken steg med specifika beståndsdelar som potentiellt kan bidra till den enskildes radikalisering ytterligare. Denna modell skulle kunna liknas vid ett träd, med flera grenar där var och en av dessa grenar består av individens beslut, som kan leda hen vidare till att se terrorism som legitimt

⁴⁹

.

NYPD´s radikaliseringsprocess: Denna modell har av underättelseavdelningen vid NYPD föreslagit en fyrstegs process till radikalisering. Denna modell har framtagits efter det att man analyserat fem stycken inhemska terroristattacker dels i Nordamerika men även i Västeuropa.

Genom analysen kunde man se att radikaliseringen förlöpte i en konsekvent bana med fyra identifierade radikaliseringsprocesser.

1. Pre-radikalisering: Världen innan radikaliseringen. Finns ingen egentlig psykologisk profil för enskild individ men sannolikt kommer personen vara en yngre manlig muslim med medelklassbakgrund och från mansdominerande samhällskulturer.

Individerna uppfattas oftast inte som radikala eller fromma muslimer.

2. Självidentifikation: Här är upptakten till radikaliseringsprocessen för dem som innehar predisponerade egenskaper. Drivkraften är här att individen vänder sig till religionen, islam för att söka svar på en för hen en personlig kris i livet. I denna situation utsätts individen obevekligen för radikala tolkningar av islams trossatser såsom jihadist-Salafi (puritansk islamistisk ideologi). Det är i detta skede som den nya identiteten börjar utformas och de söker sig till likasinnade, de blir alltmer religiösa och extrema.

3. Indoktrinering: Nu accepterar individen fullt ut jihadist-Salafi och våld mot icke- muslimer tolereras. Religiositeten blir politiserad; man börjar se västvärlden som ett hot mot islam och målet blir att för dem skydda eller utverka hämnd för muslimernas räkning. Nu börjar man dra sig ifrån moskéer och håller istället möten med likasinnade.