-Svensk bonde- utrotningshotad?: Vad händer om Sverige slutar producera mjölk och kött? En konsekvensanalys över svensk lantbrukssituation

-Svensk bonde- utrotningshotad?

Vad händer om Sverige slutar producera mjölk och kött?


En konsekvensanalys över svensk lantbrukssituation

Kandidatuppsats i Statsvetenskap Höstterminen 2016 Ida Eriksson Handledare: Torgny Klasson Institutionen för statsvetenskap

Statsvetenskap III

Abstract, Svenska

Vad händer om Sverige drastiskt minskar sin produktion av lamm, nöt, fläsk och mjölk?

Konsekvensanalysen är tydlig -ett förändrat landskap, färre jobbtillfällen och minskad valfrihet för konsumenten. Dessutom minskar chansen att styra branschen mot en snällare produktion, dels för miljön men också för konsumenten. Ökad antibiotikaanvändning, övergödning på åkrar och sämre djurskydd är exempel på konsekvenser som svenska lantbrukare idag motarbetar men som riskerar att öka vid en minskad svensk produktion.

Metoden som har använts i uppsaten är en samhällsekonomisk konsekvensanalys, densamma som Naturvårdsverket använder vid analyser av samma typ.

Syftet med denna uppsats är att belysa de effekter som en minskad kött och mjölkproduktion skulle få för Sverige. Genom att titta tillbaka på utvecklingen de senaste årtiondet så kan man utläsa en trend, ökad import och minskad självförsörjning av kött och mjölk. Genom att belysa de effekter som skulle uppstå om trenden fortsätter, visar uppsatsen på en framtid som vi skulle gå till mötes om en förändring inte sker.

Den frågeställning som uppsatsen syftar till att besvara är följande; Vilka effekter kan man förvänta sig om den trend med minskad självförsörjning inom mjölk och köttproduktionen består i framtiden?

Sökord: Samhällsekonomisk konsekvensanalys, lantbruk, landsbygd, CAP, gemensam

jordbrukspolitik

Abstract, English

What happens if Sweden drastically reduces its production of lamb, beef, pork and milk? The impact assessment is clear - a changed landscape, fewer job opportunities and less choices for the consumer. It also reduces the chance to steer the industry towards a kinder production, both for the environment but also for the consumer. Increased use of antibiotics, over-fertilization of fields and poorer animal welfare are examples of consequences that Swedish farmers work against today, but issues that are likely to grow if Sweden reduces its production.

The method used in this essay is a socio-economic impact assessment, which is the same as Naturvårdsverket (the Swedish Environmental Protection Agency) uses when they do analyzes of a similar type.

The purpose of this paper is to highlight the impact that a reduction in meat and milk production could have on our country. By looking back at developments over the last decade, one can detect a trend - increased imports and reduced self-sufficiency in meat and milk. By highlighting the effects that could arise if the trend continues, this essay will show the future that is right in front of us if changes does not occur.

The issue that this essay seeks to answer is as follows; What effects would be expected if the trend of reduced self-sufficiency in milk and meat production continues in the future?

Keywords: Socio-economic impact assessment, agriculture, rural, CAP, Common Agricultural

policy

Artur Lundkvist 1906-1991

Har du sett landet om sommaren? 


Har du sett byarna på landet, de gamla byarna där livet ännu är ungt och friskt?

Har du sett landets unga döttrar kamma sitt långa hår eller tvätta sina fötter i bäcken om kvällen

eller bada där mellan gula näckrosor i skydd av ett träd efter en het dag i slåttertiden?

Har du sett männen slipa liarna under fruktträden i augusti medan päronen dunsar i marken då vinden rör trädkronorna?

Har du sett en kvinna stå böjd i den höga blommande blasten och gräva fram de första blekröta potatisarna ur myllan?

Kom och vandra på landet om sommaren.

Dricka spenvarm mjölk ur pigornas ämbar tidigt om morgonen.

Kliv upp och ät körsbär samman med körsbärsplockerskorna som står på höga stegar i de stora träden med vinden lekande i kjolarna.

Vila i gräset invid sädesfältet och lyssna till de tunga mognandes axens prassel och viskningar,

tyd åkerns hemligheter och fatta livets saga,

tag en nyckelpiga på ditt finger och låt henne flyga iväg som en röd gnista.

Lyssna till de stora trädens sus i middagstimman och förnim tiden stå stilla eller flyta sakta som en bred och djup älv.

Upplev byns kväll tidigt i juni då hängarna blommar kring gårdarna.

eller i skördetiden då vägarna ligger beströdda med sädesax.

Upplev de ljusa sommarnätterna då kornknarren skärro och hästar går i bet på dimmiga ängar, då kattorna smyger på jakt längs åkerrenarna och unga älskande par sitter kuttrande inunder hängarna.

Kom och se landet om sommaren

och de gamla byarna där livet ännu är ungt och friskt och enkelt.

1. Tabell och figurförteckning 8 2. Förkortningslista och definitioner i uppsatsen 10

3. Introduktion 11

4. Syfte och frågeställningar 12

4.1 Syfte med uppsatsen 12

4.2 Frågeställning 12

5. Problembakgrund 13

5.1 Hur har det sett ut? 13

5.1.1 Ökad import av kött 13

5.1.2 Mjölkens resa 13

5.2 Konsekvenser av utvecklingen 14

5.2.1 Sysselsättning 14

5.2.2 Landskapet 15

5.2.3 Ekonomi 15

5.2.4 Individen 16

6. Tidigare forskning 17

7. Teoretisk koppling och analysmodell 19

7.1 Utvärdering 19

7.2 Analys av policy 19

7.3 Policyteorier 20

7.4 Studiens analysmodell 20

7.4.1 Samhällsekonomisk konsekvensanalys 20

7.5 Insamling av data 23

7.5.1 Litteraturinsamling 23

7.5.2 Kritik mot materialet 23

7.6 Varför denna metod? 24

8. Statsvetenskaplig relevans 25

8.1 Vad är politik? 25

8.2 Alla berörs 25

8.3 Överstatligt ämnesfält 26

8.4 Kraftigt subventionerat 27

8.5 Konsumentstyrt 27

8.6 Spridning till andra sakområden 28

9. Fallet svensk jordbruksproduktion 28

9.1 Analysera problemet 28

9.2 Sätt upp mål 29

9.3 Beskriv referensalternativet 30

9.4 Identifiera och beskriv möjliga åtgärder 30

9.5 Identifiera konsekvenserna 30

9.5.1 Sysselsättning 31

9.5.2 Flerbenta företag 31

9.5.3 Ekonomi 32

9.5.4 Landskap 32

9.5.5 Trygg tillgång till mat 32

9.5.6 Nyttig mat och hållbar produktion 33

9.6.7 Kulturmiljö 33

9.6 Beskriv konsekvenserna 33

9.6.1 Sysselsättning 33

9.6.2 Flerbenta företag 34

9.6.3 Ekonomi 34

9.6.5 Trygg tillgång till mat 35

9.6.6 Nyttig mat och hållbar produktion 36

9.6.7 Kulturmiljö 37

10. Avslutande slutsatser 37

10.1 Frågeställningens svar 37

10.2. Teori och metod 38

10.3 Validitet och reliabilitet 38

10.4 Fortsatt forskning 39

10.5 Svårigheter med uppsatsen 40

10.6 Egna funderingar och reflektioner 40

Källförteckning 41

1. Tabell och figurförteckning

Tabell 1. Självförsörjningsgrad av nöt, gris och lammkött (svensktkott.se).

Tabell 2. Köttmarknadsutveckling för gris, nöt och lammkött (svensktkott.se).

Källa: Jordbruksverket och Statistiska centralbyrån.

Självförsörjningsgrad i procent

Nötkött Griskött Lammkött

1995 2000 2005 2010 2011 2012 2013 2014 2015

0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %

Källa: Jordbruksverket och Statistiska centralbyrån.

Köttmarknadsutveckling för gris, nöt och lammkött i ton

Förbrukning Svensk produktion Import Export

1995 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

0 ton 100000 ton 200000 ton 300000 ton 400000 ton 500000 ton 600000 ton 700000 ton

Tabell 3. Antal mjölkkor i Sverige 2005-2015 (jordbruksverket.se).

2. Förkortningslista och definitioner i uppsatsen

LRF - lantbrukarnas riksförbund

MSB - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

I denna uppsatsen så väljer författaren att skilja på begreppen lantbruk och jordbruk. För att tydliggöra detta så definieras här följande begrepp. Definitionerna är hämtade från Nationalencyklopedin.

Lantbruk: näringsgren omfattande jordbruk inklusive husdjursskötsel, trädgårdsbruk och skogsbruk jämte binäringar (Nationalencyklopedin).

Jordbruk: utnyttjande av mark till åkerbruk eller bete för produktion av livsmedel, fodermedel

och råvaror till energiändamål eller till vidare industriell förädling eller beredning

(Nationalencyklopedin).

3. Introduktion

Allt fler landsbygdskommuner möter utmaningar i form av utflyttning, minskat befolkningsunderlag och svårighet att behålla kvalitét i offentlig verksamhet (Sveriges Kommuner och Landsting 2014: 11). När människor väljer att bo i de större städerna istället för på landsbygden så drabbar det de som väljer att bo på landet. För att möjliggöra samhällsservice på landsbygden tvingas kommuner och regioner/landsting till kostnadsökningar i relation till antal invånare. Det finns politiker som kämpar för att behålla den svenska landsbygden som den en gång varit, samtidigt finns det politiker som i större grad accepterar den urbanisering som sker.

I Sverige har vi under lång tid brukat jorden för att få fram dugliga livsmedel. Vi har åkrar som passar väl för att odla säd, spannmål och olika typer av betor. Dessutom har vi stora möjligheter för vårt gröna guld, skogen. Skogsbruket är en av lantbrukets största inkomstkällor, denna uppsats syftar dock inte till att analysera skogsbruket, och den delen av lantbrukssektorn kommer därför att hållas utanför analysen.

I dagens globaliserade värld så styr marknaden vad det är vi stoppar i munnen. Är det billigare att producera ett kilogram kött i Brasilien än i Sverige så kommer det brasilianska köttet vara billigare i köttdisken i din livsmedelsbutik. Konsumenten kan ha flera aspekter i åtanke när hen köper köttet i disken, exempelvis djurets livskvalitet eller miljöpåverkan, men i stor utsträckning så är det priset som är den avgörande faktorn. Därmed kommer det Brasilianska köttet säljas i Sverige, om det är billigare än det svenska köttet.

När ett kilogram kött är billigare att producera i Brasilien, finns det då ett syfte att fortsätta producera kött i Sverige? Varför skall vi skattebetalare betala genom skattesedeln till en bransch som uppenbarligen inte klarar konkurrensen mot andra länder? Finns det ett värde i att ha kvar ett svenskt lantbruk? 


Sverige står inför en skiljelinje, bör vi fortsätta att producera svenska livsmedel, eller bör vi låta

marknaden styra och avveckla vårt jordbruk? Denna uppsats syftar till att undersöka vad som skulle

påverkas om Sverige inte längre hade en egen livsmedelsförsörjning.

4. Syfte och frågeställningar

4.1 Syfte med uppsatsen

Syftet med denna uppsats är att belysa de effekter som en minskad kött och mjölkproduktion skulle få för Sverige. Genom att studera utvecklingen de senaste årtiondet så kan man utläsa en trend, ökad import och minskad självförsörjning av kött och mjölk. Genom att visa på de effekter som skulle kunna uppstå om trenden fortsätter, så hoppas författaren på att göra en intressant och läsvärd framtidsanalys över svensk mjölk och köttproduktion. Utvecklingen i svensk mjölk och köttproduktion är en direkt effekt av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP. Hur EU väljer att fördela resurser påverkar i direkt form det svenska lantbruket. Denna kausala kedja skapar utrymme för en effektanalys, där av denna uppsats.

4.2 Frågeställning

Huvudfrågeställningen är:

Vilka effekter kommer uppstå om den trend med minskad självförsörjning inom mjölk och köttproduktionen består i framtiden?

Underfrågor som och skall besvaras i uppsatsen är följande: hur har utvecklingen inom nöt, lamm, fläsk och mjölkproduktion sett ut fram tills idag? Vilka effekter kan utläsas av denna utveckling?

Man bör vara medveten om svårigheten med att göra prediktion om framtiden. Ofta gör forskare och sakkunniga uttalanden om hur framtiden kommer att se ut, men det är sällan dessa prediktionerna stämmer överens med verkligheten. Ibland blir verkligheten värre än den förutspådda, men oftast blir det lindrigare än vad de säger komma skall. Det kan också vara så att människors preferenser förändras under tiden, och därmed ändras förutsättningarna för effekterna.

Därmed skall denna uppsats inte tas för mer än vad den är, en enkel students effektanalys över

svenskt lantbruk.

5. Problembakgrund

I detta avsnitt diskuteras bakgrunden inom svenskt lantbruk, detta för att ge förutsättningarna för analysen. De problem som identifieras i detta avsnitt berör främst det svenska lantbruket och därmed de aktiva lantbrukarna. Alla problem skulle kunna förklaras som sociala konstruktioner, likväl dessa. Man bör dock ha i åtanke att problemet inte blir mindre ansträngande för den berörda parten även om problemet är socialt konstruerat.

5.1 Hur har det sett ut?

5.1.1 Ökad import av kött

Sedan 1995 har andelen av det svenskproducerade köttet som vi totalt förbrukar i Sverige sjunkit.

1995 så var 98% av det griskött vi åt i Sverige även producerat i landet. 2015 var den siffran nere på 69,8%. Nötköttet har gått samma väg, från 89,2% 1995 till förra årets 52,4 %. Lammköttet har lägst nivåer av de tre livsmedlen och har gått ifrån 59,7% till det väldigt låga talet 30,5%. Två av tre lammkotletter som äts i Sverige är alltså producerade någon annanstans än i Sverige (svensktkott.se).

Om man tittar på utvecklingen för import respektive export på köttmarknaden kan man se en tydlig tendens för ökad import och minskad export. Sverige är idag är nettoimportör, med det menas att vi importerar mer kött än vad vi exporterar. 1995 så låg nivån mellan import och export relativt sett ganska nära varandra, det skiljde inte speciellt mycket på hur mycket vi importerade respektive exporterade. 2015 så är importen nästintill lika stor som den egna svenska produktionen (svensktkott.se).

5.1.2 Mjölkens resa

Antalet mjölkkor har under lång tid minskat i Sverige, dock kan man urskilja en bromsning i

minskningen under de senaste fem åren. Mellan åren 2006 och 2015 så minskade antalet mjölkkor

med 13%. Man skall dock ha i åtanke att mjölkons förutsättningar för avkastning har blivit

betydande bättre under denna tidsperioden. Med en utvecklad avel, förändrad utfodring och andra

produktionsförbättringar så kan en mjölko producera mer mjölk idag än för 10 år sedan (Jordbruksverket 2006:14). Medelavkastningen på ko var 2006 8185 kg mjölk per ko och år. 2014 låg den siffran på 8626 kg mjölk per ko och år (Jordbruksverket 2016:16). Den ökningen bör man ha i åtanke när man talar om antalet kor som har minskat i svenskt jordbruk, att antalet kor minskar behöver inte betyda att antalet kg mjölk faktiskt minskar.

Hur många mjölkproducenter det finns i Sverige spelar roll för hur branschen ser ut. Mellan 2006 och 2015 så nästintill halverades antalet leverantörer av mjölk. 2006 så fanns det 8098 mjölkleverantörer, medan de 2014 endast var 4484 stycken kvar. Trenden visar att allt färre gårdar levererar mjölk, dock har gårdarna i genomsnitt allt fler kor. 2006 hade genomsnittsleverantören 45 mjölkor, 2014 var det uppe i 78 kor per gård. Detta visar tydligt att utveckligen går mot färre men större gårdar med kor som producerar mer mjölk än tidigare (Jordbruksverket 2016:16).

Tidigare så nämnde jag att ett minskat antal kor inte nödvändigt behöver betyda minskad mjölkproduktion, dock är det just en minskad produktion vi kan se när vi studerar produktionen över tid. Mellan 2004 och 2013 så minskade mjölkproduktionen med dryga 10% (Jordbruksverket 2015:2).

5.2 Konsekvenser av utvecklingen

Denna utveckling har lett till konsekvenser för samhället på olika sätt. Nedan listas fyra olika konsekvenser av utvecklingen. Det går att observera fler konsekvenser men dessa fyra är de som författaren anser ha mest statsvetenskaplig anknytning.

5.2.1 Sysselsättning

Jobben har påverkats av livsmedelsutvecklingen. Enligt Jordbruksverkets statistikdatabas har antalet

sysselsatta med fast anställning inom lantbrukssektor sjunkit från 2003 till 2013 från 24 771

anställda till 21 971 år 2013 (Jordbruksverkets statistikdatabas). Två saker bör dock noteras när

dessa siffror nämns, dels så gäller detta alltså alla anställda i hela lantbrukssektorn och är därför inte

specifikt för just mjölk och nöt, lamm och grisbranschen. Utöver det så ändrades kriterium för att få

vara med i statistiken år 2005 och 2010, till fördel för fler gårdar. Denna statistik skulle med största sannolikhet visar en ännu tydligare negativ trend om dessa ändringar inte gjorts.

5.2.2 Landskapet

Landskapsbilden har påverkats av utvecklingen. Färre men större gårdar leder till en annan landskapsbild än den vi är vana att se. Den svenska idyllen med betande djur i varenda hage försvinner. Det är inte lönsamt för företagaren att köra sina djur långt för att låta dem beta på skogsängarna, utan betandes effektiviseras till åkrar nära gården. Större arealer åt fler djur krävs, alltså blir små åkrar och ängar försummade och växer igen. Dessutom kan man se en utveckling där infrastrukturen blir åsidosatt, vägar som för några år sedan användes av både mjölkbil, veterinär och besökande till gården lagas inte, då användningsfrekvensen drastiskt sjunker vid en gårdsnedläggning. Detta mynnar så småningom ut i en försämrad åtkomst till landsbygden. Detta tas upp i boken Lantbruket och Landsbygdens framtida roller. I boken tar man upp Finland som ett exempel, man menar i boken att nedläggning av gårdar leder till rivning av produktionslokaler.

Denna rivning skapar ett ensidigt kulturlandskap och minskar attraktiviteten på landsbygden (Tema Nord 2004).

En ytterligare aspekt i landskapseffekterna är påverkan på kulturmiljö. Kulturmiljö är den miljö som under lång tid har formats av att människan har brukat jorden. Stenmurar och alléer är exempel på sådana. I delar av Sverige, som har svag ekonomisk bärkraft inom jordbruket så kan man finna odlingslandskap som är helt övergivna. Dessa markområden tenderar att bli områden där kulturmiljön inte omhändertas. Staten ger idag markägare bidrag som incitament för att bevara de kulturmiljöer som finns. Med en utveckling där allt färre bor på landsbygden så läggs en större börda på allt färre individer. Det finns en risk att kulturmiljö försvinner när lantbrukarna blir färre (Frisk och Stadin 2016:10-11).

5.2.3 Ekonomi

Lantbrukets ekonomiska påverkan kan tyckas försumbar när man tittar på dess inverkan på BNP.

Lantbrukets del är endast 0,5% (Forssell, Lovisa 2012:4). Dock skulle man kunna anta att den totala

påverkan på samhällsekonomin är betydligt större. Enligt en beräkning som Nordregio på uppdrag

av LRF har gjort, så visar lantbruket på betydligt större samhällspåverkan än så. Undersökningen

visar att en produktionsökning som är till följd av en ökad efterfrågan på jordbruksprodukter ger konsekvenser som uppgår till 2,52 gånger värdet på efterfrågeökningen. Detta innebär att om efterfrågan på jordbruksprodukter skulle öka med en miljon kronor, så ökar produktionsvärdet i den svenska ekonomin med 2,52 miljoner kronor (Forssell, Lovisa 2012:10). Samma ökning hade genererat 1,99 jobbtillfällen, vilket skulle kunna jämföras med alla undersökta sektorer där siffran endast ligger på 1,62. Inkomsterna till samhället skulle öka mer vid en ökad efterfrågan på jordbruksprodukter än i de andra undersökta sektorerna (Forssell, Lovisa 2012:14).

Det är svårt att studera konsekvenserna i hela samhällsekonomin för utvecklingen i endast mjölk och köttproduktionen. Dock går det att dra generella slutsater ifrån den forskning som är gjord. De ekonomiska effekterna är relevanta. Den utvecklingen som studeras nu visar inte på en minskad total produktion, men en svagt negativ trend på efterfrågan av svenska livsmedel. Denna trend kan generellt påverka samhällsekonomin genom minskade inkomster till lantbruksföretagarna.

Dock skall man alltid vända på myntet. En minskad efterfrågan på svenska livsmedel innebär inte att vi konsumerar mindre mat, utan att vi handlar mer livsmedel från andra länder. Denna handel kan hjälpa andra länders ekonomi. Denna effekt skulle kunna skapa bieffekter som exempelvis ökad handel med andra länder och ökad svensk export då andra länder tenderar att importera mer ju bättre ekonomiska förutsättningar landet har.

5.2.4 Individen

Individen påverkas på flera sätt av utvecklingen. I det direkta skedet så påverkas de boende på landsbygden genom en förändrad struktur. De lantbrukare som tvingas till nedläggning av sina gårdar är de som påverkas allra mest, de mister jobbet och förlorar ofta mycket pengar i och med nedläggningen. Det är inte ovanligt att gården har gått i arv i flera generationer, i och med det så är en gårdsnedläggning ofta känsloladdad och tung för de drabbade.

Indirekt så påverkas konsumenten, då valmöjligheterna hos grossisten blir allt färre. Den medvetne

konsumenten som vill köpa kött med så låg klimatpåverkan som möjligt, har idag många val att

göra. I köttdisken finns kött från olika delar av världen, med olika klimatpåverkan.

2010 gjorde Jordbruksverket en undersökning av landets då 71 000 lantbruksföretagare, det visade sig att 24 000 av dessa hade en kombinationsverksamhet (Forssell, Lovisa 2012). Att så pass många företagare väljer att kombinera sitt jordbruk med en annan typ av verksamhet beror troligen på svårigheter med lönsamheten i enbart jordbruksproduktion. När företagarna inom lantbruket blir färre blir även de som kombinerar jordbruket med annat sorts företagande det. Detta innebär att den andra grenen i företagandet också blir lidande. Exempel på detta kan vara lantbrukare som förutom sin jordbruksproduktion också plogar snö på entreprenad. När gården läggs ned så säljs traktorn, och då läggs även den del i företaget som har sysslat med snöplogning ned. Detta resulterar i svårigheter att få tag i kompetent arbetskraft när snön faller på vägarna under vintern. Detta exempel påverkar alla individer som färdas på vägarna. Det finns ytterligare exempel på kombinationsverksamhet som påverkar andra än de som bor på landsbygden. Turismnäringen är ytterligare ett exempel där många lantbrukare har en kombinationsverksamhet. En minskad turismnäring leder i sin tur till minskad attraktivitet för hela Sverige, och i och med det en minskad besöksnäring.

6. Tidigare forskning

Ämnet utgör grund för mycket forskning. Främst är det Jordbruksverket som står för den största delen av forskningen. Jordbruksverket är direkt styrt av regeringen, och forskar med statliga medel.

Utöver Jordbruksverkets rapporter och skrifter så finns det en uppsjö av böcker och arbeten kring livsmedelsförsörjning. LRF (lantbrukarnas riksförbund) är ytterligare en stor aktör på forskningsmarknaden. LRF har producerat en mängd rapporterar i ämnet. De är också i skrivande stund aktiva i sitt arbete med att driva igenom deras egna livsmedelsförsörjnings-strategi i såväl kommuner, regioner/landsting som på nationell nivå. Man bör ha i åtanke att LRF är en intresseorganisation och de åsikter och den vinklingen som deras rapporter har bör beaktas vid användning av materialet till en sådan här uppsats.

Utöver det har Svenska Blå Stjärnan och Civilförsvarsförbundet gett ut en bok som heter Beredskap

i Kris -om livsmedelsstrategi och försörjning som handlar om hur Sverige skulle agera i en

krissituation, de menar att Sveriges stat har fallerat i det samhällskontrakt som de har ingått med

sina medborgare. Svenska Blå Stjärnan och Civilförsvarsförbundet är två organisationer som båda

organisatoriskt befinner sig under Försvarsmakten, alltså är även den boken skriven med hjälp av statliga medel (Gäre och Lyckhage 2015).

Sone Ekman och Joakim Gullstrand skrev 2006 en rapport på uppdrag av livsmedelsekonomiska institutet. Rapporten heter Lantbruket och Konkurrenskraften och belyser konkurrenskraften för det svenska lantbruket. Ekman och Gullstrand beskriver vilka problem och utmaningar det svenska lantbruket står inför, men främst skriver de om vilka möjligheter som finns, hur konkurrenskraften kan stärkas (Ekman och Sonne 2006).

Formas är ett forskningsområde som främjar framstående forskning för hållbar utveckling. Formas är en statlig myndighet och är alltså även den finansierad med statliga medel. Formas delar årligen ut ca en miljard till olika forskningsprojekt inom ämnesfältet. Dessa pengar har finansierat ett flertal böcker som förser denna uppsats med relevant forskning. Exempelvis har Birgitta Johansson skrivit boken Ska hela Sverige leva? som tar upp många av de frågor som denna uppsats syftar till att besvara (Johnsson, Birgitta 2013).

För att få en djupare insikt har boken Landet utanför av Kristina Mattsson använts som underlag till denna uppsats. Boken är ett reportaget av en reporter, och belyser hur det kan vara att leva i det Sverige som inte är storstad. Boken beskriver på ett insiktsfullt sätt hur små orter kan och håller på att dö ut, och hur det påverkar den enskilda människan (Mattson, Kristina 2011).

2004 skrev Ulf Jonsson en rapport som fick namnet Mat och identitet? Livsmedel och livsmedelskonsumtion. Internationella livsmedelsregimer och nationella/regionala reaktioner. I rapporten beskriver Jonsson matens komplexitet, och belyser på vilket vis de lokala beslutsfattarnas beslut påverkar hur vi ser på mat och livsmedel (Jonsson, Ulf 2004).

Det valda ämnet för uppsatsen är brett omskrivet, inte bara av forskare utan även av andra studenter.

Vid en snabb sökning går det hitta flertalet kandidat, master och magisteruppsatser som anspelar på

ämnet. Studenter ifrån olika forskningsgrenar samlas i livsmedelsförsörjningen, lantbruken och

maten via olika infallsvinklar. Dessa uppsatser utgör dock inte grund för någon fakta till denna

uppsaten. Ämnet utgör också grund för diverser nyhetsartiklar, facebook-grupper och

skrevs 2013 av Katarina Lagerwall och är bara en i mängden av otaliga artiklar om samma ämne (Lagerwall, Katarina 2013).

7. Teoretisk koppling och analysmodell

7.1 Utvärdering

Denna uppsats bygger på att den överstatliga gemensamma jordbrukspolitiken har genomgåtts av en policyprocess. Denna policyprocess ämnar författaren analysera genom en policyanalys. En policyanalys innebär att utvärdera en policy. Utvärdera innebär att noggrant bedöma. Att bedöma innebär att fastställa värdet. När en utvärdering genomförs så innebär det att man skiljer det värdefulla från det värdelösa (Vedung 2012: 21). En utvärdering görs alltid i efterhand, och kan omöjligtvis göras på förhand. Denna uppsats är dels en utvärdering av genomförd politik, dels en framtidsspaning i vilka samhällskonsekvenser som skulle kunna uppstå vid en drastiskt minskad mjölk- och köttproduktion i Sverige. Uppföljning och utvärdering blandas ofta ihop, men kännetecknas av olika metoder. Uppföljning innebär att följa upp en handling, oftast i kvantitativa termer. Exempelvis beräknar man hur många liter mjölk en gård producerar. Utvärdering är ett bredare och mer kvalitativt begrepp än uppföljning. Utvärdering syftar utöver att mäta konsekvenserna vid en handling också till att lägga värde i konsekvensen. Var det en bra eller dålig konsekvens? För vem var konsekvenser bra respektive dålig? Denna uppsats syftar till att utvärdera (Vedung 2012: 35).

7.2 Analys av policy

Att analysera en policy skapar en brett tolkningsfält. Policy kan vara mycket. I detta fallet innebär

policy förd politik, men inte lagtexter. Alltså all annan politik än just lagar. Policy kan vara

rekommendationer, riktlinjer eller avsiktförklaringar. En policy är ett medel för att nå ett mål. När

man ska analysera policy så kan man analysera de olika delarna som en policy befinner sig i. Man

kan analysera policyinnehållet -det faktiska politiska innehållet i en policy. Man kan även studera

resultatet av policyn. När man studerar resultatet av en policy så är det vanligt att man jämför

variationen. Ett tredje sätt att analysera policyn är att studera processen som ledde fram till en färdig

policy. Hur fattades beslutet och vilka handlingar ledde fram till den färdiga policyn? (Hill 2007:

12).

7.3 Policyteorier

De policyteorier som främst används av de som väljer att genomföra policyanalyser är de som behandlar den tredje modellen i föregående stycke, alltså studiet av policyprocessen. Denna uppsats syftar inte till att studera hur EU har kommit fram till den gemensamma jordbrukspolitiken, utan syftar till att utvärdera den genomförda politiken. Denna uppsats är alltså en resultatanalys av policyn. Efter en utvärdering av den förda politiken så hamnar man i en position där det är dags att utkräva ansvar. När man ska ställa till ansvar så är det vissa saker man bör ha med sig, då det finns olika former av ansvarsutkrävande. När man har genomfört en policyanalys på politiskt fattade beslut så är det vanligast att ansvarsutkrävande sker gentemot politikerna som har fattat beslutet.

Det kan dock vara så att analysen har fokuserat på andra instanser än endast politiken. Då kan det vara skäl att kräva ansvar av de som bär ansvaret. Detta kan vara hierarkiskt (chefen i en organisation), direktdemokratiskt (allmänheten, vilken kan vara olika i olika fall, beroende på geografisk avgränsning), juridisk (genom domstolsväsendet) eller professionellt (en yrkeskår exempelvis) (Hill 2007: 269).

7.4 Studiens analysmodell

7.4.1 Samhällsekonomisk konsekvensanalys

Uppsatsen grundar sig på Naturvårdverkets handledning i samhällsekonomisk konsekvensanalys.

Strukturen kommer att vara utformad på det vis som Naturvårdsverket arbetar när de genomför en konsekvensanalys.

En konsekvensanalys är ett strukturerat sätt att visa på för- respektive nackdelar till ett förslag till åtgärd. Analysen bör visa på hur konsekvenserna blir för hela samhället och för olika aktörer.

Naturvårdsverket skriver i sin handledning att det kan vara svårt att se om en åtgärd är

samhällsekonomisk lönsam eller inte, men att en konsekvensanalys kan vara ett bra hjälpmedel, då

andra delar än innan ett beslut fattas, det kan även hjälpa till vid analys, förankring, redovisning och ytvärdering av den åtgärd som analysen syftar till (Lindstedt, Ingelsson och Engleryd 2003:7-8).

Följande moment bör ingå i en konsekvensanalys: 


1. Analysera problemet 2. Sätt upp mål

3. Beskriv referensalternativet

4. Identifiera och beskriv möjliga åtgärder 5. Identifiera konsekvenser

6. Beskriv konsekvenserna

De olika punkterna ovan delas sedan upp i underrubriker som specificeras tydligare. Nedan går vi igenom rubrikerna punkt för punkt. 


1. Analyser problemet: 


A. Identifiera problemet som skall lösas
 B: Beskriv varför det är ett problem C: Beskriv vad som orsakar problemet D: Beskriv varför problemet har uppstått

E: Beskriv omfattningen av problemet (Lindstedt, Ingelsson och Engleryd 2003:18-19).

2. Sätt upp mål:

I ett läge där åtgärden saknar en tydlig målsättning är det problematiskt att göra en bedömning om de positiva konsekvenserna är tillräckliga eller de negativa konsekvenserna för stora, därför är det av vikt att se till att att åtgärden har tydliga mål. Har åtgärden inga mål så finns det inget att sätta konsekvenserna i relation till (Lindstedt, Ingelsson och Engleryd 2003:20-21).

3. Beskriv referensalternativet: 


Referensalternativet är vad som händer om åtgärden inte utförs. Kallas även för nollalternativet. Det

finns en osäkerhet i att säga vad som kommer att ske i framtiden, för vi kan i dagsläget inte veta vad

som kommer att påverka det vi vill undersöka. Referensalternativet behöver inte vara en fullständig

konsekvensanalys (Lindstedt, Ingelsson och Engleryd 2003:21-22).

4. Identifiera och beskriv möjliga åtgärder:

I detta stadiet är det viktigt att ha ett öppet sinna och inte utesluta möjliga åtgärder.

Naturvårdsverket jobbare efter en fem-stegmodell som ser ut på följande vis: 


A: Vilka åtgärder är tänkbara för att lösa problemet?


B: Hur förväntas åtgärden lösa problemet?


C: Hur ser de antagna sambanden ut mellan åtgärden och målet?

D: Vilka sidoeffekter finns och hur kan dessa påverka måluppfyllelsen?

E: Vilka är förutsättningarna för att åtgärden skall kunna leda till målet? (Lindstedt, Ingelsson och Engleryd 2003:22-24).

5. Identifiera konsekvenserna:

I detta skedet skall man identifiera de direkta och de in-direkta konsekvenser. För att kunna göra det så behöver man besvara ett antal frågor, som ser ut på följande sätt:

A: Vilka berörs i stor utsträckning?

B: Vilka berörs i mindre utsträckning?

C: Vilka vinner och vilka förlorar?

D: Berörs en betydande del av en bransch eller en sektor?

E: På vilket sätt berörs de berörda? 


F: Finns det några som bör undantas från konsekvensen?

G: Sammanställning av de identifierade konsekvenserna (Lindstedt, Ingelsson och Engleryd 2003:24-27).

6. Beskriv konsekvenserna:

Slutligen skall man beskriva konsekvenserna av åtgärden. Beroende på ambitionsnivå på

konsekvensanalysen så kan denna del av analysen beskrivas i kvalitativa, kvantitativa eller

monetära termer. Naturvårdsverket lyfter att det ideala läget är när beskrivningen kan ske endast i

monetära eller kvantitativa termer, men att det oftast är ett ouppnåeligt mål. Därför kan man

beskriva konsekvenserna även i ord, alltså i kvalitativa termer.

7.5 Insamling av data

7.5.1 Litteraturinsamling

Arbetet är en litteraturstudie med ett statistikunderlag som bas. Använd litteratur är tidigare forskning, arbeten, rapporter och undersökningar inom ämnet och dess närområden. Det är svårt, för att nästintill säga omöjligt, att läsa igenom alla texter inom området. Därför bör man avgränsa antalet texter.

Denna uppsatsen syftar till att beskriva vilka risker som finns med att drastiskt minska livsmedelsproduktionen i Sverige, men syftar också till att beskriva hur utvecklingen har sett ut under de senaste åren och hur den utvecklingen har påverkat Sverige. För att kunna göra en relevant tillbakablick så bör texterna vara skrivna under eller efter den tidsperiod som analyser avser att undersöka. För att finna korrekt fakta till den tillbakablickande delen av arbetet så har främst Jordbruksverket använts som källa.

Den andra delen av analysen är av mer övergripande karaktär, den är mindre beroende publiceringsdatum då en konsekvens av en åtgärd kan ske under 80-talet likväl som i skrivandes stund. Därför är det av större vikt att hitta fakta, argument och konsekvenser som bygger på vetenskaplig relevans och beprövad erfarenhet. Det är viktigt att vara källkritisk när man letar efter data till en undersökning som syftar till att blicka framåt. Texter kan vara skrivna ur ett väldigt vinklat perspektiv, och man bör då ifrågasätta relevansen i texten (Esaisson et al. 2012:210-211).

7.5.2 Kritik mot materialet

Källkritik är en viktig del när man gör en litteraturstudie. Litteraturen till denna uppsats är hämtad i försök om att få en bred bild av ämnet. Författaren är medveten om att vissa källor är äldre, och därmed inte lika aktuella. Dock kan en välskriven äldre källa vara nog så bra, i jämförelse med en mer aktuell men inte lika faktabaserade text. 


En stor del av underlaget till denna uppsats kommer ifrån myndigheter och statliga verk,

exempelvis Jordbruksverket . Jordbruksverkets statistik och fakta är med största sannolikhet

korrekt, men man bör ha i åtanke att i och med att det är ett statligt verk så kan de välja att lyfta fram fakta som gynnar den vid tillfället sittande regeringen. Det kan också vara tvärtom, att verket endast belyser de siffror som kommer få en effekt i politiken, för att skapa förändring inom branschen.

En del av materialet är hämtat från intresseorganisationer, exemplevis LRF. Med medvetenhet om LRFs uppdrag, att värna sina medlemmar, så bör försiktighet iakttas när fakta levererar underlag till en sådan här typ av uppsats. LRF värnar sina medlemmar och branschen, och kan därför leverera mycket fakta kring ämnesfältet. Det man bör komma ihåg är att det finns en risk att intresseorganisationer missar den större verklighetsbilden, och endast ser till sina medlemmars bästa

7.6 Varför denna metod?

Naturvårdsverket är ett statligt ämbetsverk och är en tillförlitlig källa. De använder sig av denna konsekvensanalys-modell som presenteras ovan, och kan därmed anses vara en fullständig analysmodell.

Sverige står inför ett vägval, antingen så väljer vi importvägen och fortsätter att öka vår import av livsmedel. Om vi inte väljer den vägen så behövs en förändring för att möjliggöra för en ökad svensk livsmedelsproduktion. För att kunna fatta avgörande beslut så behöver beslutsfattaren kunskap. Genom att göra en konsekvensanalys så ökar chansen att beslutet som fattas är rätt, riktigt och välgrundat. Denna uppsatsen har som utgångspunkt att ingen politiskt förändring kommer att ske, och den utveckling som vi tidigare identifierat kommer att fortsätta under en tid framöver.

Denna utgångspunkt utgör grunden för konsekvensanalysen (Lindstedt, Ingelsson och Engleryd 2003).

När man väljer att studera politik och policy så kan man välja olika delar att analysera. Denna

uppsats väljer att fokusera på innehållet och konsekvenserna av innehållet. Interventionen är CAP

och dess innehåll, och effekterna är de konsekvenser som uppkommer för den svenska

jordbruksbranschen. Möjligheten att studera processen till policy är även den relevant, och kan

utgöra grund för en annan uppsats. Den är dock inte grund för denna uppsatsen. Det finns ofta olika

så är det viktigt med begränsning. Därför fokuserar författaren enbart på effekterna av politiken, inte vägen dit (Vedung 2012: 93).

8. Statsvetenskaplig relevans

8.1 Vad är politik?

Många forskare och vetenskapsmän har tagit sig an uppgiften att definiera politik. Att definiera något innebär att bryta ned och tolka innebörden i ett begrepp. En av flera förklaringar av politik är fördelning av värden -vem får vad, när och hur? (Heywood 1999: kap 3, Lasswell 1936). Denna tolkning av politik kan även appliceras på det ämnesfält denna uppsats berör. Lantbrukspolitiken är till stor del en fråga om vem som får vad, när och hur. EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP, delar ut otroliga summor i stöd till de företagare inom lantbruksbranschen, och de som får en stor andel av den summan gynnas gentemot de andra. Ingen annan bransch i EU är så styrd av skattemedel som just jordbruket (eu-upplysningen.se 2016).

8.2 Alla berörs

Denna uppsats är skriven i statsvetenskap, och skall därmed ha statsvetenskaplig relevans. Hitintills kan det kanske verka underligt för läsaren att en uppsats kring lantbruk och livsmedelsförsörjning är skriven under forskningskategorin statsvetenskap, men för författaren faller sig detta helt naturligt.

Läran om statsvetenskap berör de politiska delarna av samhället, att ett samhälle kan äta sig mätta är absolut en politisk fråga, som kan styras genom politiska beslut. Exempelvis kan politiken styra åt vilket håll ett land ska gå åt, ett mer protektionistiskt synsätt med stängda gränser och handelshinder mot andra länder, eller det motsatta med frihandelsavtal och ett globaliserat synsätt.

Vid undersökning av den tidigare forskningen på området så finns det en tydlig trend, mycket av forskningen är antingen direkt statligt finansierar genom exempelvis Jordbruksverket eller försvarsmakten, eller så är den utförd av intresseorganisationer som värnar sitt eget intresse, så som LRF eller Hushållningssällskapet. Den forskning som är utförd skulle därför kunna vara vinklad.

Därför är det viktigt att oberoende och så opartiskt som möjligt skriva denna uppsats i syfte till att

tillföra nya tankar, idéer och slutsater till forskningsfältet.

8.3 Överstatligt ämnesfält

Jordbruk som politiskt område är främst ett överstatligt område där EU har beslutat om en gemensam politik, common agricultural policy (CAP). Det svenska jordbruket är alltså direkt påverkat av Europeiska Unionens beslut. I och med införandet av CAP så togs möjligheten till styrning ifrån länderna, för att istället tas på en överstatlig, lands-gemensam nivå. Det finns nog få områden inom det europeiska samarbetet som är så omtvistat som just detta. Den gemensamma jordbrukspolitiken har sedan starten av samarbetet utgjort kärnan för densamma. Under de första decennierna så tog jordbruksdelen upp nästan hela budgeten. Idag utgör den ca 40%. Vissa hävdar att 40% är alldeles för mycket och vill kraftigt skära ner på andelen för att liberalisera jordbruksmarknaden, medan andra anser att det är rätt och riktigt av EU att utgöra ett finansiellt stöd för att möjliggöra en självförsörjning av livsmedel inom unionen (Höjelid 2016:95-99).

Jordbrukspolitikens mål inom EU etablerades för första gången i Rom, genom det omtalade Romfördraget. Målen ser ut på följande vis:

A: höja produktiviteten inom jordbruket genom att främja tekniskt framåtskridande, trygga en rationell utveckling av jordbruksproduktionen samt optimalt utnyttja

produktionsfaktorerna, särskilt arbetskraften.

B: tillförsäkra jordbruksbefolkningen en skälig levnadsstandard, särskilt genom en höjning av inkomsten per capita för dem som arbetar i jordbruket

C: stabilisera marknaderna

D: trygga försörjningen

E: tillförsäkra konsumenterna tillgång till varor till skäliga priser (Höjelid 2016:102)

Dessa mål kom efter långa förhandlingar att mynna ut i tre stycken konkreta mekanismer 1962.

1. Skydd mot låga priser inom tullunionen genom ett system där EG köpte upp överskottsvaror när priserna föll under garanterad prisnivå.

2. Skydd mot låga importpriser genom ett system med kvoter och avgifter på importerade jordbruksvaror när världsmarknadspriset föll under en avtalad nivå.

3. Stöd för att upprätthålla låga importpriser genom ett system av återbetalningar när världsmarknadspriset föll under en avtalad nivå.

Dessa mekanismer ledde i praktiken till en mängd med problem som politiker och andra aktörer har försökt lösa, utan större framgång. Exempelvis så bidrog mekanismerna till en överproduktion som i sig skapade ”spannmålsberg” och ”mjölkhav”, detta ledde i sin tur till ökade lagerkostnader. De olika kvoter och avgifterna ledde till avtalsdispyter med andra länder. Utöver detta så sänkte exportstödet världsmarknadspriset och det i sin tur bidrog till att jordbruksmarknaden i tredje världen försämrades, en början på ett globalt utvecklingsproblem (Höjelid 2016:103).

8.4 Kraftigt subventionerat

I och med CAP och EU:s jordbrukspolitiska mål så startade en subventionskarusell som fortfarande snurrar. Skillnaden på bidrag och subvention är att bidrag går direkt till en individ medan en subvention är riktad för att stödja en produktion eller en konstdom av en viss vara eller en bransch (Nationalencyklopedin).

EU:s jordbrukspolitik har i förläningen lett till ett beroende av subventioner och stöd för att jordbruket skall fungera. Dessa subventioner är pengar som vi alla betalt in via vår skattesedel.

Även om du väljer att inte konsumera kött så ska du ändå vara med och stötta de köttproducenter som bedriver verksamhet inom unionen, det har EU:s politiker bestämt. Det finns få marknader där detta är accepterat. Att en hel bransch är beroende av skattepengar gör denna uppsatsen statsvetenskapligt relevant. Att 40% av EU:s budget går till jordbrukspolitiken skapar ett statsvetenskapligt intresse för ämnesfältet.

8.5 Konsumentstyrt

Det svenska jordbrukets förutsättningar styrs efter konsumenternas vilja att handla svenska produkter. Ur ett statsvetenskapligt synsätt är det intressant att en bransch dels kan vara så styrd av politikers beslut, och dels styrt av konsumentens val. Vissa hävdar att konsumentens köpkraft borde styra betydligt mer än vad den gör idag, medan vissa hävdar motsatsen.

8.6 Spridning till andra sakområden

Jordbrukspolitikens konsekvenser går långt utöver den egna branschen. Som tidigare nämnt så påverkade EU:s tre mekanismer för att nå de uppsatta målen hela tredje världens jordbruksutveckling (Höjelid 2016: 103). När jordbruket påverkas i Sverige så påverkat även andra branscher, av självklarhet finns det en direkt koppling till förädlingsbranschen. Korvproducenten, mejeriet och kvarnägaren är direkt påverkade av böndernas möjlighet att producera råvaran.

Transportsektorn och turismsektorn blir även de påverkade av jordbrukspolitiken. Som tidigare nämnt genomför de svenska bönderna en stor insats för bevarandet av kulturmiljöer på landsbygden, detta bidrag till att bevara viktiga kulturmiljöer riskerar att utarmas om möjligheterna för jordbruket försämras.

9. Fallet svensk jordbruksproduktion

Denna uppsats syftar till att studera konsekvenserna av en drastiskt minskning av nöt, lamm, fläsk och mjölkproduktionen. Analysen genomförs stegvis enligt den samhällsekonomiska konsekvensanalysen som beskrivs i metoddelen.

9.1 Analysera problemet

A. Identifiera problemet som skall lösas (Lindstedt, Ingelsson och Engleryd 2003:18-19).

Problemet är att svensk produktion av nöt, lamm, fläsk och mjölk minskar.

B: Beskriv varför det är ett problem (Lindstedt, Ingelsson och Engleryd 2003:18-19).

Detta är ett problem då minskningen av produktionen leder till konsekvenser för olika delar av samhället.

C: Beskriv vad som orsakar problemet (Lindstedt, Ingelsson och Engleryd 2003:18-19).

Problemet har flera orsaksförklaringar. Dels så är Sverige en del av en globaliserad värld, det innebär att lantbrukare i Sverige under en relativt kort tidsperiod har fått en betydligt större konkurrens. Dels är svensk lagstiftning hårdare gällande krav på djurskydd än många av de länder som de svenska lantbrukarna konkurrerar mot. Utöver det spelar de sanktioner som EU och USA införde mot Ryssland 2014 stor roll. Ryssland svarade på sanktionerna med importförbud, och de svenska lantbrukarna som tidigare exporterat mycket mjölk till Ryssland fick då ett överskott av produkter och en minskad försäljning (SvD 2016). Den gemensamma jordbrukspolitiken har gynnat de stora lantbruken i EU och missgynnat de små företagarna i tredje världen.

D: Beskriv varför problemet har uppstått (Lindstedt, Ingelsson och Engleryd 2003:18-19).

Problemet har uppstått då världen har förändrats mycket under en kort tid. Globalisering, öppna gränser och fri rörlighet har gett de svenska lantbrukarna andra förutsättningar än vad de hade tidigare, och branschen har inte anpassat sig tillräckligt mycket efter omställningen.

E: Beskriv omfattningen av problemet (Lindstedt, Ingelsson och Engleryd 2003:18-19).

Omfattningen är stor. Alla behöver mat för att överleva och produktionen av livsmedel är livsnödvändigt för hela Sveriges befolkning.

9.2 Sätt upp mål

I ett läge där åtgärden saknar en tydlig målsättning är det problematiskt att göra en bedömning om

de positiva konsekvenserna är tillräckliga eller de negativa konsekvenserna för stora, därför är det

av vikt att se till att att åtgärden har tydliga mål. Har åtgärden inga mål så finns det inget att sätta

konsekvenserna i relation till (Lindstedt, Ingelsson och Engleryd 2003:20-21).

Målsättningen för åtgärden är att i så stor utsträckning som möjligt minska de negativa konsekvenserna som kan uppkomma i samband med problemet.

9.3 Beskriv referensalternativet

Referensalternativet är vad som händer om åtgärden inte utförs. Kallas även för nollalternativet. Det finns en osäkerhet i att säga vad som kommer att ske i framtiden, för vi kan i dagsläget inte veta vad som kommer att påverka det vi vill undersöka. Referensalternativet behöver inte vara en fullständig konsekvensanalys (Lindstedt, Ingelsson och Engleryd 2003:21-22).

Referensalternativet är inte aktuellt i denna analysen, då problemet som studeras är att fortsätta utan åtgärder. Därför är referensalternativet och analysalternativet likadana.

9.4 Identifiera och beskriv möjliga åtgärder

I detta stadiet är det viktigt att ha ett öppet sinna och inte utesluta möjliga åtgärder.

Naturvårdsverket jobbare efter en fem-stegmodell som ser ut på följande vis: 


A: Vilka åtgärder är tänkbara för att lösa problemet?


B: Hur förväntas åtgärden lösa problemet?


C: Hur ser de antagna sambanden ut mellan åtgärden och målet?

D: Vilka sidoeffekter finns och hur kan dessa påverka måluppfyllelsen?

E: Vilka är förutsättningarna för att åtgärden skall kunna leda till målet? (Lindstedt, Ingelsson och Engleryd 2003:22-24).

Denna del i analysen är inte relevant. Denna uppsats syftar till att identifiera och beskriva de konsekvenser som kan uppstå, den syftar även till att beskriva hur utvecklingen har sett ut. Den syftar dock INTE till att komma med förslag på åtgärder, då det i sig är en potentiell uppsatsmöjlighet.

9.5 Identifiera konsekvenserna

I detta skedet skall man identifiera de direkta och de in-direkta konsekvenser. För att kunna göra det så behöver man besvara ett antal frågor, som ser ut på följande sätt:

A: Vilka berörs i stor utsträckning?

B: Vilka berörs i mindre utsträckning?

C: Vilka vinner och vilka förlorar?

D: Berörs en betydande del av en bransch eller en sektor?

E: På vilket sätt berörs de berörda? 


F: Finns det några som bör undantas från konsekvensen?

G: Sammanställning av de identifierade konsekvenserna (Lindstedt, Ingelsson och Engleryd 2003:24-27).

Denna del i analysen kommer att identifiera konsekvenserna, en och en. Varje konsekvens kommer sedan att ställas inför frågorna ovan, för att tydligare definiera effekterna. Fråga G svaras på i slutet av stycket.

9.5.1 Sysselsättning

Likt utvecklingen de senaste åren så finns det en risk att antal arbetstillfällen påverkas i framtiden.

A: De som berörs i stor utsträckning är de människor som idag arbetar eller planerar att i framtiden arbeta inom lantbrukssektorn. B: De som berörs i mindre utsträckning är de som indirekt arbetar mot lantbruksföretagen, exempelvis de som förädlar råvarorna. Dessa branscher riskerar att få minskade arbetstillfällen. C: De svenska lantbrukarna förlorar arbetstillfällen. Storbönder i EU vinner på det, genom att de kan öka sin produktion och sin försäljning. D: Ja, en betydande del av lantbruksföretagen berörs. E: De berörda berörs då de tvingas stänga ner gårdar, lägga ner företag och de blir av med jobbet. F: Det finns ingen möjlighet att undanta några från konsekvensen.

9.5.2 Flerbenta företag

Många av de företagare som producerar nöt, lamm, fläsk och mjölk idag bedriver även annan

verksamhet. Denna verksamhet riskerar att försvinna när lantbruksverksamheten läggs ner. A: Den

berör i stor utsträcknig de som bedriver dessa företag. B: I mindre utsträckning så berör de alla de

branscher som dessa företag finns etablerade inom. Det kan vara snöröjning, turism,

bygdegårdsverksamhet och liknande. Vissa av dessa funktioner är av större vikt för samhället än

andra, snöröjningen är ett sådant exempel som skulle få stor påverkan på infrastrukturen om den inte fungerade. C: Inga vinner på detta. Alla förlorar. D: Ingen betydande bransch berörs. E: De berörda kan inte hålla igång de andra delarna av företaget, och tvingas då lägga ner hela verksamheten. F: Det finns ingen möjlighet att undanta några från konsekvensen.

9.5.3 Ekonomi

Ekonomin är svår att förutse. En effekt är att exporten minskar och importen ökar av jordbruksprodukter, detta leder i sin tur till ett beroende av andra länders produkter. På grund av CAP leder det inte heller till ökad handel med andra delar av världen, utan endast till ökad handel med övriga Europa. A: Lantbruksbranschen i Sverige påverkas i stor utsträckning i negativ riktning.

Storbönder i Europa skulle gynnas. B: Ingen berörs i mindre utsträckning. C: Svenska lantbrukare förlorar på det, medan de stora gårdarna i Europa gynnas. D: Ja, den svenska lantbruksbranschen berörs. E: De svenska lantbrukarna minskar produktionen och får mindre intäkter, medan de motsatta gäller för de europeiska storbönderna. F: Det finns ingen möjlighet att undanta några från konsekvensen.

9.5.4 Landskap

Landskapet förändras då lantbrukare inte brukar marken. Skogen ökar i antal hektar. Åkermark försvinner. A: De som bor på landsbygden berörs i stor utsträckning. B: De som ibland besöker landsbygden berörs i mindre utsträckning. C: De som vill bruka jorden i lantbrukssyfte förlorar på det. Även de som bor på landsbygden för att de attraheras av öppna lanskam förlorar på det.

Skogsbruket vinner på det. De som bor på landsbygden för att de attraheras av skogen vinner på det.

D: Ja, lantbruks och skogsbrukssektorn berörs till stor del. E: De berörda berörs genom att de kommer att uppleva en förändrad landskapsbild med mindre öppna landskap och mer igenväxta åkermarker och mer skog. F: Det finns ingen möjlighet att undanta några från konsekvensen.

9.5.5 Trygg tillgång till mat

En risk är att framtidens krig inte kommer att vara som de krig vi är vana vid. Framtidens krigföring

utsträckning. C: Sveriges befolkning förlorar på det. De länder som för krig mot Sverige vinner på det. D: Nej. E: De berörda kommer att svälta ihjäl. F: Det finns ingen möjlighet att undanta några från konsekvensen.

9.5.6 Nyttig mat och hållbar produktion

Sverige har en medveten och upplysta befolkning som väljer mat som är nyttig för den som äter den, och som har producerats under hållbara former. Om svenskt lantbruk minskar drastiskt så kan effekter bli att vi inte kan styra hur produkten har producerats, eller hur mycket antibiotika som har använts i uppfödningen. A: De medvetna konsumenterna berörs i stor utsträckning. B: De icke medvetna konsumenterna berörs i mindre utsträckning. C: Miljön förlorar på det. Djuren förlorar på det. De medvetna konsumenterna förlorar på det. De som vill producera mat billigare vinner på det.

D: Ja, svenskt lantbruk berörs. E: De berörda får mindre valmöjlighet. F: Det finns ingen möjlighet att undanta några från konsekvensen.

9.6.7 Kulturmiljö

Kulturmiljöer i odlingslandskap är en del av vårt kulturarv. Dessa miljöer möjliggörs och sköts idag av de lantbrukare som brukar jorden. Risken finns att ju färre lantbrukare som brukar jorden, desto färre individer finns de som möjliggör dessa kulturmiljöer. A: De som berörs i stor utsträckning av denna effekt är de som bor och verkar på landsbygden. B: De som berörs i mindre utsträckning är de som någon gång besöker landsbygden. C: De som anser kulturmiljöer viktiga förlorar på det.

Ingen vinner på det. D: Nej. E: De berörda får ett mer homogent landskap. F: Det finns ingen möjlighet att undanta några från konsekvensen.

9.6 Beskriv konsekvenserna

Slutligen skall man beskriva konsekvenserna av åtgärden. Beroende på ambitionsnivå på konsekvensanalysen så kan denna del av analysen beskrivas i kvalitativa, kvantitativa eller monetära termer. Denna uppsats lyfter främst konsekvenserna i kvalitativa termer.

9.6.1 Sysselsättning

Sysselsättningen kan mätas på olika sätt beroende på vilken gränsdragning man gör. Inom en bransch, inom en region, inom ett land, inom EU eller sysselsättningen i världen. Denna uppsats fokuserar främst på Sverige och Sveriges sysselsatta. Det finns dock ingen fakta som tyder på att fler blir sysselsatta, varken i EU eller i världen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. I Sverige kan vi se att det idag är få som är sysselsatta inom jordbruket, och trenden med minskning ser ut att fortsätta. Under tio år, mellan 2003 och 2013 har sysselsättningen inom jordbruket minskat med knappt 3000 jobb. Med en fortsatt minskad självförsörjning och om Sverige fortsätter att vara nettoimportör av livsmedel så kommer utvecklingen att fortsätta i samma riktning. Utvecklingen tyder även på större och färre gårdar vilket talar för färre arbetstillfällen i och med att företagen kan standardisera mer utav produktionen. Ytterligare en standardisering kan ske med hjälp av den tekniska utveckligen, robotar som mjölkar och automatiska grind-öppnare hjälper företagaren att minska behovet av anställd personal. Dessa faktorer tyder på att trenden kommer fortsätta, och kanske till och med öka de närmsta åren. Vi kan räkna med att ännu färre kommer att sysselsättas inom svenskt jordbruk om tio år, än vad det gör idag.

9.6.2 Flerbenta företag

För att kunna bedriva verksamhet på landsbygden har många lantbrukare idag valt att driva sitt företag på flera olika ben. Dessa verksamheter riskerar att försvinna om gårdarna blir färre. Dessa verksamheter är viktiga för att skapa en mångfald på landsbygden. Det rör sig om verksamheter så som gårdsbutiker, forsränning, turism och liknande. När jordbrukets möjligheter försämras, kan färre livnära sig på enbart jordbruk. Dessa binäringar ökar attraktiviteten för landsbygden, och förlusten av dessa riskerar att göra landsbygden mindre tilltalande. Om färre väljer att bosätta sig alternativt besöka lansbygden så kan lansbygden utarmas allt eftersom.

9.6.3 Ekonomi

När självförsörjningen av livsmedel minskar i Sverige så ökar automatiskt importen, då summan av

konsumtionen är relativt konstant. Vi äter lika mycket mat, oavsett vart den produceras. Att vara

nettoimportör ökar risken för svängningar i ekonomin. Svensk ekonomi står i direkt påverkan av

världsekonomin. Höjs priset på kött i en del av världen, så höjs det även för svenska konsumenter.

företag. Enskilda individers ekonomi blir lidande. Dessa är dock så få att deras enskilda situationer inte gör något reellt avtryck på samhällsekonomin.

9.6.4 Landskap

Lanskapet står under direkt påverkan av antalet lantbrukare. Vi kommer i framtiden se mer skogsmarker och mindre öppna landskap. De öppna landskapens existens hänger på betande djur.

Vid en minskning av lammkött, nötkött, fläskkött och mjölk så minskar även antalet producenter.

När det blir färre djur och färre gårdar så blir dels antalet mular (nöt och lamm) som bidrar till öppna landskap färre, men också antalet utgångspunkter. Med utgångspunkter menas antalet gårdar där djuren utgår ifrån. Lantbrukaren finner ingen ekonomi i att transportera djuren långa sträckor för att låta dem beta, utan kommer rationellt att låta djuren beta i närheten av gården. När gårdarna blir färre bidrar det till att ängsmarker och åkrar som idag är öppna, växer igen. Den ljusning som finns för de som vill se ett fortsatt öppet landskap i Sverige är hästnäringen. Med allt fler hästar, så finns möjligheten att hålla marken betad även med en minskad nöt- och lammköttproduktion (Jordbruksverket 2010).

Ytterligare en landskapsförändring som kan förväntas vid färre gårdar i bruk är en infrastrukturförändring. Med färre fordon som använder sig av landsbygdens vägar så finns det en risk att den delen av Sveriges infrastruktur inte prioriteras politiskt, och därmed förfaller. Detta är en egen reflektion av författaren.

9.6.5 Trygg tillgång till mat

2011 fick den då nya myndigheten MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) i uppgift att föreslå resultatmål för samhällets krisberedskap. MSB kom fram till tre resultatmål som gäller för livsmedelsproduktionen. De är följande: 


1. Att berörda aktörer med utgångspunkt i risk- och sårbarhetsanalyser,

förmågebedömningar och annan beredskapsplanering vidtar åtgärder som minskar risken för

allvarliga störningar i livsmedelsförsörjningen,

2. att det trots uppkomna störningar i livsmedelsförsörjningen går att upprätthålla

samhällsviktig verksamhet som hälso- och sjukvård samt vård och omsorg på en sådan nivå att människors liv och hälsa värnas,

3. att det finns en planering med inriktningen att varje individ vid en störaning i livsmedelsförsörjningen i ett krisläge har tillgång till följande miniminivå av livsmedel:

inom 3-4 dygn cirka 2100 kcal/dag (Gäre och Lyckhage 2015: 16-17).

Trots dessa resultatmål så har ingen större utveckling skett sedan 2012 när rapporten lämnades in till regeringen. Tidningen Jordbruksaktuellt beskriver i december 2013 läget på området livsmedelsförsörjning på följande vis: 


• Sverige är självförsörjande på spannmål, men produktionen av mjölk samt gris- och nötkött har sjunkit till mellan 40 och 60 procent.

• Sedan inträdet i EU finns inga beredskapslager, vare sig i Sverige eller inom övriga EU.

• De enskilda hushållens livsmedelslager beräknas räcka mellan tre och tolv dagar.

• Butikernas lager räcker en dag, centrallagrens lager räcker mellan tre och åtta dagar, livsmedelsindustrin och hamnarna har lager för ett par dagar.

• Om transportsystemet kollapsar är det tomt i butikerna efter ett dygn.

• Om landet isoleras är hälften av våra dagliga livsmedel, de som vi normalt sett importerar, slut efter tio till tolv dagar (Sonesson 2013).

Denna bild av läget skapar en oro inför framtiden. Om inga åtgärder görs inom en snar framtid så finns risken att Sveriges befolkning kommer att svälta vid en krissituation.

9.6.6 Nyttig mat och hållbar produktion

Sverige har en av världens starkaste djurskyddslagstiftning. Detta innebär att djuren som föds upp i

Sverige har de bästa förutsättningarna för att må bra under tiden de lever. Sverige har även stränga

djurskyddsregler vad gäller slakt, detta innebär att även vid livets slut så ges de bästa, för stunden,

förutsättningarna för minimalt lidande. Den svenska lagstiftningen påverkas av de svenska

politikerna. Svenska politiker påverkar de svenska förhållandena, inga andra. Därmed kan vi