Examensarbete VT-21
Institutionen för
pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Examensarbete i Pedagogik med
inriktning mot vuxna och arbetsliv C, 15 hp
Utvecklingspotential i gruvan?
Unga gruvarbetares utbildningsaspirationer
Tilda Eriksson och Wilma Barthelsson
Handledare: Leo Berglund
Examinator: Iva Lucic
Sammanfattning
Utgångspunkten för denna studie är att sociokulturell bakgrund och geografisk position påverkar aspirationer för vidareutbildning hos ungdomar i glesbygden. I denna studie
undersöks aspirationer ur ett arbetslivsperspektiv; vilka aspirationer till vidareutbildning unga vuxna i ett litet samhälle har samt vilka aspekter av livet som aktualiseras i deras
resonemang.
Denna studie syftar till att bidra med en förståelse för hur unga gruvarbetare ser på
vidareutbildning inom karriären, samt hur sociokulturell bakgrund och geografisk position kommer till uttryck i deras aspirationer. Sju semistrukturerade intervjuer har genomförts med unga gruvarbetare som bor och arbetar i ett gruvsamhälle. Det empiriska materialet
analyseras utifrån Bourdieus kapitalteori som innefattar begreppen habitus, tillgångar och fält. Genom att undersöka individernas habitus och symboliska tillgångar, hur de förhåller sig till gruvarbetets fält, vad de tycker är värt att investera i, samt vilken mening de lägger i kompetensutveckling, kunde slutsatser dras om deras aspirationer i förhållande till social bakgrund och geografisk position. Resultatet visar att majoriteten av de unga gruvarbetarna upplever att det inte finns utvecklingspotential i gruvan. Geografiska, ekonomiska och sociala faktorer påverkar både gruvarbetarnas upplevda möjlighet till utveckling samt viljan till kompetensutveckling. De har investerat i platsspecifika tillgångar, såsom socialt och ekonomiskt kapital i form av familj, kollegor och en bra lön, vilket binder dem till
gruvsamhället. De som vill utvecklas i karriären ser sig flytta från samhället eller byta yrke och bransch. För dem hör inte utbildningsaspirationer ihop med gruvan.
Nyckelord: Utbilningsaspirationer, yrkesaspirationer, gruvsamhälle, sociokulturell
bakgrund, geografisk position
Abstract
Studies show that sociocultural background and geographical position affects aspirations for higher education in youths in rural areas. This study examines aspirations from a working life perspective; career-wise educational aspirations of young adults in a small community and the aspects of life which are present in their reasoning.
This study aims to contribute with an understanding of how young miners view further education in their careers and in which way sociocultural background and geographical position expresses themselves in their aspirations. Seven semi-structured interviews were conducted with young miners who live and work in a mining community. The empirical material is analyzed from Bourdieu's capital theory and its notions of habitus, capital and fields. By examining the individual's habitus and symbolic capital, how they relate to the field of mining, the worth of investments and the meaning they hold in competence development, conclusions could be made about their aspirations in regard to their social background and geographical position. The results show that the majority of the young miners do not see any potential of career development in the mine. Geographical, economic and social factors affect both the perceived possibility of development and the will to develop their competences.
They have invested in site specific assets like social and economic capital, such as family, co- workers and a good salary, which ties them to the mining community. Those who wish to develop their careers see themselves move from the community or switch jobs or line of business. These individuals do not associate educational aspirations with the mine.
Keywords: Educational aspirations, work aspirations, mining community, sociocultural
background, geographical position.
Innehållsförteckning
1. Inledning 1
1.1 Syfte och frågeställningar 2
2. Tidigare forskning 3
2.1 Sökprocess 3
2.2 Ungas utbildningsaspirationer i glesbygden 3
2.3 Flytta eller stanna? 5
2.4 Platsförankring 6
2.5 Sammanfattning av tidigare forskning 7
2.5.1 Studiens bidrag 7
3. Teori 8
3.1 Habitus och plats 8
3.2 Tillgångar 8
3.3 Fält 9
3.4 Teoretisk avgränsning 9
4. Metod 10
4.1 Val av metod 10
4.2 Empiriskt material 10
4.2.1 Genomförande 11
4.2.2 Analysmetod 12
4.3 Validitet och reliabilitet 13
4.4 Etiska överväganden 14
5. Resultat och Analys 15
5.1 Habitus i gruvsamhället 15
5.2 Bunden till gruvsamhället 17
5.2.1 Bunden till gruvan 19
5.2.2 Att passa in fältet 20
5.3.1 En tillgång som inte erkänns i gruvan 22
5.4 Sammanfattning av resultat och analys 25
6. Diskussion 27
6.1 Gruvarbetarnas syn på vidareutbildning inom karriären 27
6.2 Sociokulturell bakgrund och geografisk position 28
6.3 Slutsatser 30
6.4 Vidare studier 30
7. Referenser 32
Bilaga 1: Följebrev 34
Bilaga 2: Intervjuguide 35
1. Inledning
Kompetens försvinner från de mindre samhällena och det blir allt svårare för arbetsgivarna att hitta kvalificerad arbetskraft. De som väljer att utbilda sig eller redan är välutbildade
försvinner ofta till de större urbana städerna för att skaffa ett kvalificerat arbete. Det kan leda till att arbetsgivare flyttar till storstäderna, vilket skapar en negativ spiral där både den välutbildade arbetskraften och de kvalificerade yrkena är på jakt efter varandra i de urbana storstäderna (Green, 2014). Forskning visar att utbudet på kompetent arbetskraft är något lägre i glesbygden och kan förklaras med att utbildningsaspirationer hos ungdomar generellt sett är lägre om man jämför med ungdomar i det övriga landet. Grundförutsättningarna i glesbygden skiljer sig därmed från tätorterna, då individerna i glesbygden har andra kulturella traditioner och ett annat sociostrukturellt utgångsläge. Den geografiska positionen och den sociokulturella bakgrunden har därmed visat sig påverka valet av utbildning (Hammarström, 2004, 1996).
Den tidigare forskningen har främst studerat barn och ungas utbildningsaspirationer inom skolan och hur sociokulturell bakgrund och geografisk position kommer till uttryck i deras aspirationer. När det kommer till utbildningsaspirationer i arbetslivet och hur sociokulturell bakgrund och geografisk position kommer till uttryck där är forskningen bristfällig.
Kompetensutveckling styrs av helt andra överväganden än utbildning i skola då det exempelvis inte krävs flytt eller speciella kvalifikationer. I arbetslivet har det främst fokuserats på organisationens perspektiv på kompetensutveckling snarare än hur den är relevant för individen som ska ta del av den och vilka förutsättningar samt aspirationer de har. På senare tid har forskare däremot insett att organisationer måste ta hänsyn till
individerna när de planerar sin kompetensutveckling (Ellström, 1992). För att lyckas behålla kvalificerade arbetare i mindre städer krävs därmed mer kunskap kring hur man ska förhålla sig till dessa individers aspirationer och behov av kompetensutveckling. Med bakgrund av detta ämnar denna studie att undersöka hur unga ser på sina utvecklingsmöjligheter i förhållande till de sociala och geografiska strukturerna som finns.
Genom intervjuer med unga gruvarbetare önskar vi få en förståelse av hur sociokulturell
bakgrund och geografisk position kan påverka deras utbildningsaspirationer i yrkeslivet.
2,3% (Regionfakta, 2021) är troligtvis tack vare det stora utbudet på arbeten som inte kräver mer än gymnasieutbildning. Däremot är det fortfarande ett problem att de med höga
utbildningsaspirationer inte nöjer sig med ett arbete utan utvecklingsmöjligheter och därmed försvinner med sin kompetens från samhället (Green, 2014). Ämnet är av pedagogisk
relevans då resultatet ger en förståelse för hur unga gruvarbetare resonerar kring kompetensutveckling med utgångspunkt i sin geografiska och sociala position.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att bidra med en förståelse för hur unga gruvarbetare ser på
vidareutbildning inom karriären, samt hur sociokulturell bakgrund och geografisk position kommer till uttryck i deras aspirationer. Studien är av praktisk relevans för arbetsgivare i glesbygden, då den kvalificerade arbetskraften försvinner om kompetensutvecklingen inte anpassas efter arbetstagarnas behov.
Frågeställningar
1. Hur ser unga gruvarbetare på vidareutbildning inom karriären?
2. På vilket sätt kommer sociokulturell bakgrund och geografisk position till uttryck i
ungas karriärmässiga utbildningsaspirationer?
2. Tidigare forskning
Följande avsnitt kommer att behandla litteratur och tidigare forskning inom områden som är relevant i förhållande till studiens syfte. Första delen presenterar ungas
utbildningsaspirationer i glesbygden för att visa att de skiljer sig från ungdomar i det övriga landet. Därefter förklaras de lägre utbildningsaspirationerna med forskning om varför
ungdomar väljer att antingen flytta eller stanna i glesbygden. Varför ungdomar väljer att inte flytta kan bero på platsförankring, vilket berörs i det sista avsnittet. Slutligen förs ett
resonemang kring hur denna uppsats bidrar med ett nytt perspektiv på utbildningsaspirationer i mindre samhällen.
2.1 Sökprocess
Litteraturen och den tidigare forskningen som lyfts upp i denna studie har tagits fram via Uppsala Universitetsbiblioteks söktjänst samt Google Scholar. För att få fram relevant forskning för denna studie har följande sökord kombinerats på olika sätt:
kompetensutveckling, work aspirations, educational aspirations, rural areas,
utbildningsaspiration, industri, flytta. I processen har det säkerställts att studierna är peer reviewed, för att verifiera att källorna är seriösa och granskade innan de publicerats.
2.2 Ungas utbildningsaspirationer i glesbygden
I en jämförande studie undersöks huruvida ungdomar i glesbygden skiljer sig från ungdomar i övriga landet gällande aspirationer. När det kommer till utbildningsaspirationer hos
ungdomar och deras föräldrar har det visat sig att aspirationen är högre i mer tätbefolkade regioner. Ungdomarna i glesbygden har generellt sett lägre utbildningsaspirationer och väljer i högre grad yrkesinriktade program på gymnasiet (Howley, 2006). Det är därmed
procentuellt färre ungdomar från glesbygden som studerar vidare på högskola om man jämför med ungdomar i övriga landet (Hammarström, 2004). Det visade sig även att vuxna på landsbygden har tackat nej till arbete på annan ort i större utsträckning än vuxna som inte bor på landsbygden. Howley (2006) resonerar att det visar på att familjer på landsbygden är mer bundna till gemenskapen och att det påverkar yrkesvalet. Troligtvis beror detta på invånarna i glesbygden, deras sociostrukturella utgångsläge samt den kulturella tradition som finns.
Grundförutsättningarna är helt enkelt inte desamma i glesbygden som i det övriga landet
(Hammarström, 2004).
Glesbygdens högstadieelevers reflektioner kring studie- och yrkesvägar och valet mellan högskole- eller yrkesförberedande program på gymnasiet grundar sig i kulturella och sociala faktorer som är bundna till stället de bor på. I glesbygder med låg utbildningsnivå och många arbetaryrken tenderar ungdomarna att välja yrkesförberedande gymnasieprogram, till skillnad från glesbygder med högre utbildningsnivå och en mer varierad arbetsmarknad (Rönnlund, Rosvall & Johansson, 2018). I en studie om utbildningsaspirationer hos unga på landsbygden undersöktes det om den geografiska platsen och familjen påverkade de ungas aspirationer att utbilda sig vidare och vilka chanser de får i livet. Det finns en debatt inom området där vissa forskare menar att landsbygden begränsar utbildningsaspirationer genom bristfälliga skolor och traditionella värderingar, som i slutändan hindrar ungdomars ekonomiska prioriteringar och möjligheter i vuxna livet. Andra forskare menar däremot att utbildningsaspirationer formas av medvetna val att vara engagerad till livsstilen och samhället. En annan forskare menar att unga på landsbygden anpassar sin utbildning till de ekonomiska möjligheter som finns i närområdet därför att “flytta upp en klass skulle innebära att flytta ut”. En koppling till samhället kan exempelvis ge unga en känsla av identitet, en social koppling och engagemang (Howley, 2006).
Frågan huruvida det är en större utmaning att utbilda unga i på landsbygden väcks och Howley (2006) resonerar att det enda problemet ligger i den högre utbildningen. Unga på landsbygden söker snarare utbildning inom den familjära kontexten och dess bundenhet till platsen. Det leder till att unga är mindre troliga att ha aspirationer för högre utbildning. Vissa anser att lärare på landsbygden inte bör fokusera för mycket på att uppmana unga att studera vidare, utan snarare kan det ses som en press och det är bättre att utbildning är nära kopplad till samhället.
En studie om aspirationer hos nyexaminerade gymnasieungdomar visade att den största belysande anledningen till varför de valde att inte studera vidare direkt efter gymnasiet var för att de inte visste vad de ville studera, samt att studier inte passade in i deras livspussel just då (Burnell, 2003). I norra delen av Sverige är det främst jobbmöjligheterna, dels i
gruvnäringen, men även andra industriella arbeten som får de flesta att vilja stanna (Forsberg,
2019). Vissa ser högskolestudier som slöseri med tid och pengar och väljer därför att börja
arbeta direkt, då ett arbete garanterar en säker inkomst. De yrkesaspirationer som fanns hos
ungdomarna i studien handlade mestadels om en strävan efter stabilitet och en inkomst som
kunde betala räkningarna (Burnell, 2003). Det faktum att behöva ta lån och inte tjäna pengar
har därmed gjort att högskolestudierna valts bort hos många ungdomar (Hammarström, 1996).
2.3 Flytta eller stanna?
Det är alltså fastställt att unga i glesbygden generellt sett har lägre utbildningsaspirationer än i tätbefolkade regioner. Mycket beror på social och kulturell bundenhet, vilket gör att
ungdomarna i samma utsträckning inte letar sig till högre utbildning i större städer. Studierna nedan visar anledningar till att ungdomar i glesbygd inte vill flytta för utbildning.
Ungdomars uppfattade utvecklingsmöjligheter samt värderingar om vad som är viktigt i livet förmedlas och bekräftas av deras sociala relationer, i form av familj och vänner. Det har visat sig att ju högre samhällsklass man tillhör, desto mer tror man att föräldrarna vill att man ska flytta. Ungdomar från en arbetarfamilj delar uppfattning med föräldrarna om att det finns bra arbeten där de bor och att det därmed är mer naturligt att de stannar kvar. Ungdomar från medelklassen och dess föräldrar har däremot en gemensam uppfattning om att de bör förverkliga sina drömmar och därmed flytta till en större stad. De anser att storstaden skulle öka deras symboliska och kulturella kapital, vilket leder till fler valmöjligheter vart de än väljer att bo. Ungdomarna från arbetarklassen ser snarare en flytt som en stor risk som inte nödvändigtvis behöver utmynna i ett symboliskt eller kulturellt kapital. Det kanske hjälper dem att lättare klara av försörjningen, men i det stora hela tror de inte att livet kommer att bli bättre av att flytta till en storstad (Svensson, 2006).
Geografiskt avstånd till högskola eller universitet är en faktor som hindrar ungdomar från att studera på högskolenivå, främst för pojkar (Hammarström, 1996). Forsberg (2019) resonerar kring naturen, som är viktig för många ungdomar i norra Sverige, som en anledning till varför de inte vill flytta därifrån. Att ha tillgång till skidåkning, snöskoter samt möjligheten till jakt stärker viljan att stanna. Det visade sig även att flickor i högre utsträckning än pojkar fortsatte att plugga vidare på universitet eller högskola efter gymnasieexamen. Detta kan förklaras genom att pojkar känner sig mer hemma i skogsmiljöer uppe i norra Sverige, vilket traditionellt sett är en mer mansdominerad kultur.
De som väljer att flytta gör det för att deras drömmar och önskemål inte är möjliga att nå i
den mindre orten de bor i för tillfället. Det kan handla om att tjäna mycket pengar, att få
erfara och uppleva nya saker eller att få en hög social ställning (Svensson, 2006). Det var
också viktigt att arbetet skulle erbjuda variation, kreativitet och möjlighet till att avancera.
Vidare aspirationer som fanns bland de unga var att utveckla sin kompetens och få mer ansvar och därigenom en högre position inom yrket (Burnell, 2003). Däremot tycks
ungdomarnas gymnasieutbildning ha en stark påverkan på både valet och skälen till varför de upplever eller inte upplever en möjlighet att studera vidare. Det handlar om att behöva
komplettera gymnasiebetyg eller gymnasieämnen samt vad ungdomarna själva, men även vad föräldrarna har för aspirationer (Hammarström, 1996).
2.4 Platsförankring
Vidare i ämnet om att flytta eller stanna uppkommer begreppet platsförankring. De ungdomar som har valt att stanna i samhällena anpassar sina aspirationer utifrån samhällets
förutsättningar, alltså förankrar sig.
En studie visar att social klass och geografisk position har en stark påverkan på ungdomars aspirationer samt deras kapacitet för mobilitet. Det är inte bara familjen eller skolan som formar individens aspirationer, även stället där man växer upp och lever sitt liv har en inverkan i det hela. Begreppet platsspecifik habitus belyser vad individer från en viss plats upplever är möjligt för dem och att platsen de bor på, samt allt som hör därtill såsom naturen och de sociala relationerna, ligger till grund för deras aspirationer om framtiden (Allen &
Hollingworth, 2013).
I en avhandling som undersökt unga vuxnas resonemang kring huruvida man bör flytta eller inte, är familjen och relationerna ett motiv till att stanna kvar i hemorten. För de som väljer att stanna anpassas aspirationerna till de lokala möjligheterna som finns. De har en
fördelaktig position på arbetsmarknaden genom sitt sociala kapital, som de inte skulle ha på en större och okänd arbetsmarknad. Detta kräver dock att det finns en arbetsmarknad på den lokala orten som kan bidra till socialt, kulturellt och ekonomiskt kapital, så de känner att de kan anpassa sina aspirationer efter detta. Vilka kapital man har tillgång till och hur man upplever arbetsmöjligheterna påverkar i valet om att stanna kvar eller inte. De som främst har sociala resurser tenderar att stanna, medan de som har utbildningsresurser från ett
högskoleförberedande program känner ett större behov att flytta, då de är tveksamma om de
kan uppfylla sina yrkesaspirationer i hemorten (Uddbäck, 2021).
2.5 Sammanfattning av tidigare forskning
Studiens syfte är att bidra med en förståelse för hur unga gruvarbetare ser på vidareutbildning inom karriären, samt hur sociokulturell bakgrund och geografisk position kommer till uttryck i deras aspirationer. I forskningsöversikten har därmed studier som belyser olika aspekter kring sociokulturell bakgrund och geografisk position kopplat till utbildningsaspirationer lyfts fram. Den tidigare forskningen visar att föräldrar har en stark påverkan på ungdomars utbildningsaspirationer, däremot har de en större inverkan på beslutet rörande
gymnasieutbildning än högskole- eller universitetsutbildning (Hammarström, 1996). Det finns även andra faktorer som påverkar huruvida de väljer att flytta och studera vidare eller inte. Några anledningar till att inte studera är behovet av att komplettera gymnasiebetyg, att de redan fått en bra tjänst och blir bekväma med lönen, deras geografiska position samt saknaden efter naturen och familjen ifall de skulle flytta (Svensson, 2006). Ungdomars geografiska position har en stark påverkan på deras aspirationer då de har ett habitus som är kopplat till platsen de bor på. De anpassar sig efter de upplevda möjligheterna till utveckling och formar sina framtida aspirationer utifrån detta (Allen & Hollingworth, 2013).
2.5.1 Studiens bidrag
Den tidigare forskningen har främst inriktas på ungdomar och deras utbildningsaspirationer inom gymnasieskola och eftergymnasial utbildning, i förhållande till deras sociokulturella bakgrund och geografiska position. Denna studies perspektiv på utbildningsaspirationer rör sig vidare in i arbetslivet och hur sociokulturella och geografiska faktorer tar sig uttryck i unga vuxnas aspirationer till vidareutbildning i karriären. Studien har en vetenskaplig relevans då den bidrar till en förståelse för hur unga gruvarbetare resonerar kring
kompetensutveckling med utgångspunkt i sin geografiska och sociala position. Genom detta kan arbetsgivare anpassa kompetensutvecklingen efter arbetstagarens behov, så den
kvalificerade arbetskraften inte försvinner från de mindre städerna. Att de känner att de kan
få utlopp för sina utbildningsaspirationer även i hemorten.
3. Teori
Studiens syfte kommer att studeras utifrån Pierre Bourdieus kapitalteori, med särskilt fokus på hur den översatts till ett svenskt utbildningssammanhang av Donald Broady (1991, 1996).
Begreppen som kommer att behandlas under detta avsnitt samt under studiens gång är habitus, plats, tillgångar och fält.
3.1 Habitus och plats
Hur vi levt vårt liv och de erfarenheter, minnen och tankesätt vi har är inpräntade i kroppen och blir vårt habitus. Habitus är ett “system av dispositioner”, som exempelvis innefattar vår smak, stil och fritidsintressen, vilket hjälper oss i den sociala världen och har alltså formats genom livet. När vår habitus och den sociala världen inte stämmer överens förändras vår habitus. Habitus finns hos individer men även hos grupper, som exempelvis familjen eller yrkesgrupp. Ur ett sociologiskt perspektiv intresserar man sig i de likheter och skillnader som finns mellan grupperna. På så sätt kan vissa människors habitus värderas högre än andras beroende på grupp och likaså erkänns kapital beroende på om det finns habitus i gruppen som kan fungera som kapital (Broady, 1991).
Ett habitus kan vara specifikt för en plats, vilket innebär att individers aspirationer gällande framtiden är beroende av platsen de bor på, vad som är möjligt för dem att åstadkomma på den platsen samt hur de sociala relationerna på platsen skapar förutsättningar för deras aspirationer om framtiden (Allen & Hollingworth, 2013).
3.2 Tillgångar
Med kapital avser Bourdieu tillgångar, resurser eller värden som kan vara av symbolisk art genom exempelvis en titel eller av ekonomisk art, såsom pengar och aktier. Det kulturella kapitalet är en slags underavdelning till det symboliska kapitalet och innefattar vad man har för kunskap och utbildningsnivå (Broady, 1991, 1996). Vidare finns även det sociala
kapitalet, som innefattar bland annat familj, släkt och vänner där alla befinner sig i olika fält
och har olika ekonomiska och symboliska kapital. I dessa relationer är varje individ ett stöd
eller en tillgång för att kunna lyckas i de andra kapitalen (Broady, 1991). Eftersom individens
habitus påverkar vilka val som görs och vad som är viktigt i livet, påverkar ens habitus även
de investeringar man gör i olika kapital. För att uppnå ett starkt ekonomiskt eller symboliskt
kapital i form av pengar eller en viss titel, måste man först investera i sitt utbildningskapital (Broady, 1996).
3.3 Fält
Med sociala fält avser Bourdieu en avgränsad grupp med människor, även kallade specialiserade agenter eller organisationer, som genom deras gemensamma intressen interagerar med varandra. Individerna i fältet kan både samarbeta med varandra och nå fördelar med hjälp av varandra, men även konkurrera och utöva makt. Striderna är en följd av deras olika habitus och kapital, då varje individ har en egen bakgrund som ligger till grund för vad de tycker är viktigt och därmed vill kämpa för. De sociala fälten kan överlappa
varandra och det kan även finnas flera mindre delfält i ett större fält. Vidare kan individer och organisationer vara del av mer än ett fält. Utifrån individens habitus och de tillgångar som tillmäts värde inom fältet, tas beslutet om vilka tillgångar man ska investera i. (Broady, 1991) 3.4 Teoretisk avgränsning
I denna studie är gruvan det fält där individerna interagerar med varandra. Individernas habitus kopplas till samhället de bor i och fältet de verkar inom och påverkar de ekonomiska, sociala samt kulturella tillgångar de anser vara värda att investera i. Pierre Bourdieus
kapitalteori har ett sociologiskt perspektiv som utgångspunkt, men i denna studie använder vi teorin för att förstå unga gruvarbetares utbildningsaspirationer. Eftersom studien undersöker deras syn på vidareutbildning inom karriären tolkar vi därmed teorin utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Kompetensutveckling i gruvan betraktas som en investering i en viss form av utbildningskapital. Habitus och fält påverkar alltså gruvarbetarnas syn på
kompetensutveckling och värdet i att investera i det, det vill säga deras aspirationer.
Individens aspirationer är en investering som framstår som möjlig och betydelsefull utifrån
deras förutsättningar. Teorin används som ett verktyg för att tolka det empiriska materialet
och utläsa individernas habitus, hur de förhåller sig till fältet, vilka tillgångar de tycker är
värda att investera i och deras attityd till kompetensutveckling.
4. Metod
Följande metodavsnitt redogör för metodval, tillvägagångssätt vid insamlingen av det
empiriska materialet, genomförande av intervjuer, hur det empiriska materialet bearbetats och analyserats och slutligen en diskussion kring studiens kvalitet samt etiska överväganden.
4.1 Val av metod
Valet att studera unga gruvarbetare ligger till grund i personliga kopplingar till gruvsamhället och ett intresse för hur unga i samhället förhåller sig till yrkeslivet. Distansen till närmaste universitet, tillgängligheten till ett välbetalt arbete samt den starka platsförankringen tror vi har en inverkan på hur de ser på vidareutbildning inom karriären och vi vill därmed studera detta vidare.
Vi vill utforska vilken innebörd unga gruvarbetare lägger i sitt arbete och dess möjlighet till kompetensutveckling, vilket möjliggörs av intervjuer där individerna får tala fritt och göra associationer med händelser och omständigheter i sitt liv. Hur informanterna resonerar kring livsval de gjort, sin tillvaro idag samt sina framtidsplaner gör att vi kan analysera
berättelserna utifrån det teoretiska perspektivet och uttolka deras aspirationer.
4.2 Empiriskt material
Då studien undersöker unga gruvarbetare bestämde forskningsfrågan vilka individer som var lämpliga att intervjua. I början krävdes det ett målstyrt urval för att hitta individer som uppfyllde urvalskriterierna (Bryman, 2018). Personliga kopplingar till ett gruvsamhälle underlättade kontakten med unga personer mellan 20–30 år som arbetar i en gruva. För att sedan hitta fler informanter bad vi dessa personliga kontakter att fråga sina kollegor eller bekanta om de var intresserade och således övergick processen till ett snöbollsurval (Bryman, 2018). Eftersom våra personliga kontakter inte var tillräckliga var det fördelaktigt med ett snöbollsurval. Det inledande målstyrda urvalet var svårt då några av de vi kontaktade inte svarade. Snöbollsurvalet visade sig bli mer effektivt, vilket förmodligen beror på att
personerna litar på sina kollegor/vänner och kan tänka sig att ställa upp om någon de känner
gör det. Eftersom vi skulle genomföra kortare semistrukturerade intervjuer bedömde vi att
åtta personer är rimligt i relation till studiens omfång och forskningsfråga. Vi frågade totalt
13 personer och efter att några tackat nej och några avbokat intervjuer uppgick urvalet till sju personer.
Ett försök att få en jämn fördelning mellan kvinnor och män gjordes men det visade sig vara svårt då de flesta män som förfrågades tackade nej. Det kan dels bero på att de känner sig obekväma att bli intervjuade av någon de inte känner av motsatt kön men också deras inställning till studier. De kanske tänkte att de inte har något att säga om ämnet och att en intervju därför är onödig. Det blir därmed en risk att vi missar de personer som inte har några aspirationer och att de som ställde upp främst är de som har en positiv inställning till
utbildning och höga aspirationer. I efterhand anser vi dock att informanterna varierar i deras aspirationer och har gett oss en varierad bild.
Det initiala urvalet skulle bestå av individer i åldern 20–26 med tillsvidareanställning. Då det visade sig svårt att hitta tillräckligt med individer i denna grupp fick kriterierna utökas till åldern 20–30 år och även de som har arbetat i gruvan ett antal månader som vikarie, men strävar efter en tillsvidareanställning. Vi spekulerar att de som är tillsvidareanställda och vikarier som arbetat några månader bör ha erfarenhet av utbildning på arbetsplatsen och möjligen utvecklat aspirationer inom karriären.
Den slutgiltiga urvalsgruppen bestod av fem kvinnor och två män i åldrarna 22–27 år. De bor alla i samma samhälle och arbetar i den dagliga produktionen i en gruvverksamhet. Fyra av dem har gått högskoleförberedande linje på gymnasiet och tre av dem har gått
yrkesförberedande linje. Gemensamt för dem är att ingen studerat på högre nivå än gymnasium. Några av dem har arbetat i gruvan sedan de gick ut gymnasiet och andra har arbetat bland annat inom service och omsorg innan de fick anställning i gruvan. Hur många utbildningar på arbetsplatsen eller inom karriären de deltagit i varierar mellan dem men de flesta har deltagit i allmänna obligatoriska utbildningar och någon enstaka frivillig utbildning.
Namnen som används i uppsatsen är inte informanternas riktiga namn.
4.2.1 Genomförande
Inför intervjuerna skapades en intervjuguide med de teman som skulle beröras. Intervjuerna var således semistrukturerade då vi skapade ett antal öppna frågor inom de teman vi
identifierat men även lämnade rum för följdfrågor under intervjuns gång (Bryman, 2018). För
att testa så att intervjufrågorna var formulerade på ett bra sätt och gav så uttömmande svar
att intervjuguiden fungerade som tänkt. Svaren från pilotintervjun används inte i uppsatsens resultatdel.
Att hålla i en semistrukturerad intervju och ställa öppna frågor gjorde att informanterna kunde prata mer om de aspekter som de själva ansåg vara viktiga. De fick chans att själva lägga vikt på och berätta specifika händelser och tankar. Vi strävade efter fria reflektioner och berättelser samt naturligt tal då vi på så sätt kunde få fram deras verkliga habitus och aspirationer, utan att styra dem i någon riktning.
Informanterna tog del av ett följebrev som informerade om vad vi undersöker, vad intervjun skulle handla om, att den sker via videosamtal, hur lång tid den beräknas ta, att deltagandet är frivilligt och anonymt samt att vi skulle spela in intervjun. Då studien riktar sig mot en
specifik grupp i ett specifikt samhälle krävdes digitala intervjuer, både med anledning av distansen och för att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer gällande Covid-19 (Folkhälsomyndigheten, 2021). Intervjuerna tog mellan 25–35 minuter och vi spelade in ljudet med mobiltelefon. Mobiltelefonerna är lösenordskyddade och det är endast vi som har tillgång till inspelningarna.
Efter varje intervju inledde vi transkriberingen och eftersom analysen fokuserar på vad personen säger och inte hur personen säger det så transkriberades allt som sades ordagrant, men utan “eh”, “hm”, pauser och dylikt (Ahrne & Svensson, 2015). Med hänsyn till
informanternas anonymitet fick de direkt nya namn samt att vi inte transkriberade namnet på företaget de jobbar på eller staden de bor i.
4.2.2 Analysmetod
Analysprocessen inleddes med att läsa igenom transkriberingarna och få en helhetsbild över materialet. Därefter sorterades materialet utifrån de citat som visade på individernas bakgrund och habitus, deras position i fältet samt vilka tillgångar de tycker är värda att investera i.
Genom att dra paralleller mellan det individer berättat om sin bakgrund och bundenhet till
platsen samt sina utbildningsaspirationer drog vi slutsatser om deras habitus. Fältet som var
aktuellt bedömdes vara gruvan då det är där kompetensutvecklingen sker. Genom att höra
individens inställning till utbildning inom fältet kan vi analysera hur individen positionerar
sig där. Likaså när individen pratar om vidareutbildning ser vi om personen tycker det är värt
att investera i det. Även ekonomiska och sociala tillgångar visade sig vara högt värderade av
habitus, hur de förhåller sig till fältet, vilka tillgångar de tycker är värda att investera i och deras attityd till kompetensutveckling kunde vi dra slutsatser om deras aspirationer i förhållande till social och geografisk bakgrund. Svar som verkar vara ofärdiga tankar eller lätta önskningar tolkas inte som aspirationer.
4.3 Validitet och reliabilitet
De mest relevanta aspekterna gällande kvalitet i denna studie anser vi är huruvida
informanterna gett oss en sann bild av sina aspirationer och hur våra tolkningar av det som sagts är rimliga. Begreppen validitet och reliabilitet är därmed mest lämpliga att utgå från.
En diskussion om validiteten i denna studie rör därmed om vi har lyckats “mäta”
informanternas aspirationer eller inte, alltså om de delgett sina sanna tankar eller om det funnits hinder för det. En sådan diskussion börjar i relationen mellan informanterna och oss som forskare. Eftersom vi är omkring samma ålder och har gemensamma kopplingar till ett samhälle och till varandra kan informanterna ha svarat på ett sätt som de tror är önskvärt. Ett sådant svar skulle i denna intervju kunna vara att de säger att de är positivt inställda till utbildning och utveckling, istället för att erkänna att de inte har något intresse alls av det. Det ligger även en risk i att några av de som intervjuats är vänner eller kollegor och att de
möjligen var oroliga att någon känner igen deras svar. För att förhindra detta
validitetsproblem berörde vi samma område flera gånger, vilket visade sig ge olika svar. De flesta sa att de kunde tänka sig att delta i kompetensutveckling, men senare i intervjun visade det sig att de egentligen inte hade tänkt på sina aspirationer eller inte brydde sig i utbildning.
Under intervjuernas gång var det även många som uttryckte att de var nervösa och hoppades på att de skulle ge oss “bra” svar. Vi förtydligade att det inte finns bra eller dåliga svar, utan att vi vill höra deras sanna tankar. Trots det så finns det även här en risk att personerna svarade så som de trodde att vi ville höra. Eftersom vissa av informanterna inte reflekterat över utbildning i den utsträckning vi frågade om finns det en risk att vi inte fått ta del av deras sanna aspirationer, utan endast något de hade kunnat tänka sig göra om möjligheten visade sig. Vi har därför fokuserat analysen på de delar av materialet där mer konkreta aspirationer kom till uttryck.
Reliabiliteten i studien handlar inte om att kunna göra denna “mätning” igen, utan snarare
om hur vi som forskare gjort rimliga analytiska tolkningar, som andra forskare också skulle
kunna göra. I avsnitt 4.2.2 redogörs för analysmetoden och hur det empiriska materialet har sorterats och tolkats utifrån teorin. Just Bourdieus teori och perspektiv går ut på att vi som författare ska se annat än det informanterna ser, vi ska analysera deras berättelser utifrån ett vetenskapligt perspektiv och beskriva de krafter som påverkar informanten utan att de märker det. Det finns givetvis begränsningar i tolkningarna som görs och med en sådan teori kan reliabiliteten sänkas något, då den förutsätter att forskaren gör rimliga tolkningar som inte är för spekulativa och långtgående. Tolkningarna har baserats på flera intervjupersoners
berättelser, vilket stärks upp av citat. Genom att förklara hur vi kopplar ihop habitus, fält och tillgångar hoppas vi på att skapa en transparens i analysprocessen.
4.4 Etiska överväganden
Under studiens gång har vissa etiska överväganden tagit till hänsyn. I följebrevet
tydliggjordes studiens syfte, att deltagandet är frivilligt, var studien kommer publiceras, att informanterna är anonyma, att uppgifterna endast används i denna studie och att deltagandet kan avbrytas när som helst. Genom skriftlig och muntlig kontakt tackade de ja till att delta i intervjun, delta i videosamtal samt att intervjun spelades in (Vetenskapsrådet, 2002).
Frågor om bakgrund, livsval och arbete kan ses som etiskt känsliga, då de lätt kan kopplas till klasstillhörighet. De frågor vi ställt kan ha väckt tankar och funderingar hos informanterna.
Möjligen att de ifrågasätter sig själva och sina val genom att vi ställer frågor om varför de
inte utbildat sig vidare eller dylikt. För att förhindra detta försökte vi i möjligaste mån att
uttrycka oss på så sätt att vi inte la någon värdering i deras svar.
5. Resultat och Analys
I följande avsnitt kommer informanternas habitus, aspirationer och synen på gruvsamhället som ett ställe att vidareutbilda sig inom att presenteras och analyseras. Utgångspunkten är Bourdieus kapitalteori och det empiriska materialet har analyserats med hjälp av
komponenterna habitus, tillgångar samt fält.
5.1 Habitus i gruvsamhället
Informanternas habitus går att urskilja genom vad de berättade om sin bakgrund och sina aspirationer. Vilka möjligheter de har och uppfattar sig ha att utvecklas grundar sig i familjebakgrund, tidigare erfarenheter samt vilka kapital de har tillgång till. Gruvsamhället har visat sig ha en stor påverkan på individernas habitus och aspirationer.
De informanter som gick ett yrkesförberedande program på gymnasiet, samt de som har föräldrar som inte uppmuntrat till vidare studier, har anpassat sitt habitus efter samhället. De ser en framtid i gruvsamhället och anpassar därmed sina aspirationer efter de lokala
förutsättningar och möjligheter som finns. De har investerat i tillgångar som binder dem till platsen och som gör det värt att stanna kvar.
Anledningen till att jag bor och jobbar här är väl framförallt för att jag är uppvuxen här, men så har jag mina största intressen, dom passar ju som bra här. Vilket är naturen, jakt och fiske.
Sen är det ju fint i fjällen och så har vi en stuga som jag är mycket i. Man har ju hela sitt liv här, man känner folk här, kan stället så att säga. Och nu har man ju hunnit anpassa sitt liv efter att bo här. Jag hade tänkt söka ett annat jobb men då hade jag behövt flytta till annan ort, så då sket det sig. Och så var det sämre betalt. Det är jakten framförallt som håller mig kvar, det är svårt att kunna jaga så som jag vill på ett annat ställe. - Oliver
Utifrån det Oliver berättar är hans habitus starkt kopplat till gruvsamhället han bor i. Att vara
i naturen, där han kan fiska och jaga, är något han värdesätter högt och något han inte kan
uppleva på en annan ort. Oliver verkar däremot ha aspirationer att byta karriär till något som
är mer jaktrelaterat, det vill säga byta fält till ett där hans symboliska tillgångar, såsom
platsen och naturen, erkänns värde. Däremot är de ekonomiska tillgångarna som gruvan
innebär ett hinder för honom att följa sina aspirationer. Ett jaktrelaterat arbete skulle innebära
att gå ner i lön, vilket Oliver är tveksam till. Han skulle kunna tänka sig att söka ett
jaktrelaterat jobb om det var på hemorten beroende på bortfallet av de ekonomiska tillgångarna.
En annan som gått ett yrkesförberedande program på gymnasiet är Alexander, som nu i efterhand ångrar sitt val.
Jag ångrar mig väldigt mycket att jag inte gick högskoleförberedande. Nu krävs det så mycket för att komma in på någon högskoleutbildning, och det känns för jobbigt. Hade jag fått valt om nu så hade jag valt teknik på gymnasiet och sedan byggingenjörsprogrammet och så hade jag blivit platschef på någon byggarbetsplats. Jag hade velat ha ett yrke med mer ansvar i arbetet än vad jag har nu. Men det känns för jobbigt att plugga upp betygen. - Alexander
Han har aspirationer om ett arbete med mer ansvar, men eftersom han inte har
högskolebehörighet hindrar det honom från att investera i sitt utbildningskapital för att kunna komma dit. De tidigare valen han gjort i livet har försvårat hans möjligheter att uppnå
aspirationerna, vilket gör att han istället anpassar dem efter de förutsättningar han har.
Varken Oliver eller Alexander har föräldrar som uppmuntrat dem till högskolestudier, vilket har visat sig påverka deras habitus till att vara mer riktat mot livsstilen i norra Sverige och arbetet i gruvan. I motsats till dem gick Lina och Elvira ett högskoleförberedande program och har haft föräldrar som uppmuntrat dem till att flytta eller studera vidare. De valde högskoleförberedande gymnasieprogram för att ha möjligheten att läsa på universitet i framtiden och har föräldrar som uttryckt att vidare studier är något de bör satsa på. Detta har visat sig göra de båda mer kluvna i sitt habitus. De upplever att det finns vissa
arbetsmöjligheter på den lokala arbetsmarknaden, men är osäkra på om dessa kommer räcka för att de ska känna sig nöjda i framtiden. De känner ett behov av att utvecklas och tror inte att de kan göra det i yrkesrollen de har nu. Därmed står de inför ett val om att lämna
tryggheten och sina sociala relationer för att uppfylla sina mål och känna tillfredsställelse genom utveckling, eller om de ska stanna kvar i hemorten där de har sin trygghet.
Jag känner att jag måste kunna fortsätta utvecklas inom mitt yrke. Jag kan allt vi gör just nu, jag gör samma saker och nu känner att jag vill utvecklas. Jag vet inte riktigt vad mer jag kan lära mig här i gruvan. Dock känns det jättejobbigt att flytta, jag har ett bra jobb och en bra inkomst. Har köpt en lägenhet och har familjen här och att behöva lämna allt det känns jättejobbigt. Men samtidigt känns det viktigt för mig att våga ta ett kliv, även fast det känns lite otryggt. - Elvira
Elvira har gjort investeringar som utifrån hennes habitus verkade rimliga, men som hon nu ser som delvis felaktiga. Tillgångarna som hon investerat i binder henne till samhället och gör det svårare för henne att flytta och uppfylla sina utbildningsaspirationer.
Även Astrid har gjort investeringar som inte längre passar med hennes habitus. Trots att hon likt Lina och Elvira gick högskoleförberedande program och har föräldrar som uppmuntrat henne att studera vidare, har hon istället valt att anpassa sina aspirationer efter samhället.
Angående gymnasievalet reflekterar Astrid att hon valde fel linje då hon valde
samhällsprogrammet, dels för att kompisarna gjorde det men också för att få möjligheten att studera vidare. Hon önskar nu i efterhand att hon valt fordonsprogrammet, med
“högskolepaketet”, för att få både körkort och högskolebehörighet.
Nu har jag har gått samhälls men jag har inget lastbilskörkort eller sådär och om jag ska bo kvar hemma så kan de ju vara bra och ha tillgång till sådana saker. Men jag är ändå glad att jag valt en linje så jag kan plugga vidare om det skulle komma på tal. - Astrid
Hade jag inte redan bott i en annan stad hade jag nog känt annorlunda och kanske vara taggad på att plugga vidare någon annanstans. Men det var för tufft att flytta ifrån de nära och kära.
Jag trivs så bra i gruvsamhället, där man stöter på de man känner överallt. Det är det jag gillar med gruvsamhället, att man har allt så nära. Familjen är något jag värdesätter och som gör att jag inte är så sugen på att flytta. Jag vill stanna här. - Astrid
Efter att hon arbetat i gruvan och trivts bra där har hon snarare en aspiration att utbilda sig för att möta samhällets arbetsmarknad. Astrid har bott i en annan stad under sin uppväxt och trivdes där just då, men har dragit slutsatsen att hon nu i vuxen ålder inte kan flytta ifrån nära och kära. Hon har en stark koppling till samhället och värderar livet där högre än att studera eller utbilda sig inom karriären.
5.2 Bunden till gruvsamhället
Det visade sig att flera av informanterna har en stark dragningskraft till gruvsamhället. De gillar att det är ett litet ställe där alla känner alla, även närheten till naturen och fjället har sina fördelar. De har också investerat i olika tillgångar såsom sociala relationer, bostad och arbete som får dem att vilja stanna kvar.
Jag trivs jättebra här, men har ju inte provat något annat. Jag hade kunnat flytta till en studentstad för att plugga, då min mammas släkt bor där. Men jag tänker ändå att jag vill
jobba och leva i gruvsamhället i framtiden. Jag kan ju flytta när jag vill och jobba inom bygg men det är inte riktigt något jag vill jobba med. Det hade varit omöjligt för mig att få bättre betalt, och lönen är rätt viktig för mig. - Alexander
Alexander resonerar mycket kring möjligheterna som finns, men resonemangen slutar alltid i att han tänker stanna kvar i gruvsamhället och gruvan på grund av de ekonomiska
tillgångarna och oviljan att läsa upp sina betyg. De val han har gjort hittills i livet
rationaliserar han med sina ekonomiska tillgångar och ser därför inte något värde i att ändra sin tillvaro. Även Lina ser sin framtid i gruvsamhället men resonerar kring viljan att flytta iväg ett tag för att uppleva mer saker.
Jag kommer nog tillbaka till gruvsamhället. Dock är det svårt att säga, det kanske blir helt annat när man väl flyttar, men jag tycker om gruvsamhället, det är ett fint samhälle. Jag trivs ändå bra här, men det hade varit kul att se lite annat också, uppleva lite. Jag tror inte att jag är en storstadstjej heller. - Lina
Informanterna upplever att de har en position i samhället med både sociala och ekonomiska tillgångar i form av familj, kollegor samt lön och känner därför att de vill stanna kvar eller återvända. Däremot verkar Ida och Jessica inte känna samma dragningskraft till
gruvsamhället.
Jag hade inte velat bo här egentligen. Det intresse som jag har finns främst nere i södra Sverige, men då har jag en man som vill inte flytta, han vill bo kvar här och jobba i gruvan. - Ida
Vi har typ sagt att vi trivs här och vill inte flytta men samtidigt är man ju såhär men Gud ska man inte uppleva att bo någon annanstans. Att få uppleva det sociala typ, för här är det inte så mycket sånt. Det finns ju så sjukt mycket andra jobb på andra ställen känns det som. Här är det typ gruvan. Jag skulle vilja jobba på kontor, eller ett jobb där man far runt mycket.
Familjen hindrar mig att flytta, det skulle vara tufft att lämna alla. Syrran har ju fått en unge och det vill man ju inte missa. Sen naturen är ju väldigt nice, men det kan man ju komma hem till närsomhelst. - Jessica
De upplever inte samma värde att bo i det lilla samhället, utan det är främst familjen som
hindrar dem från att flytta. Ida har aspirationer om att flytta för att kunna investera i sina
intressen, dock vill hennes man bo kvar och arbeta i gruvsamhället. Hon har därmed valt att
anpassa sina aspirationer till de förutsättningar hon har i hemorten. Jessica verkar ha
aspirationer som går utanför gruvsamhället men begränsas i att hon inte vill lämna familjen.
Dock verkar det inte som att hon ser gruvan som en arbetsplats där hon kan följa sina
aspirationer och få ett kontorsjobb. Hon ser de största arbetslivs- och utvecklingsmöjligheter i en annan stad och förknippar gruvsamhället med att jobba i gruvan, vilket såklart blir ett hinder för aspirationer till kompetensutveckling i det nuvarande arbetet.
5.2.1 Bunden till gruvan
I gruvsamhället anses gruvan vara ett yrke som värderas högt och som många vill ha. Ett habitus som är format efter samhället och gruvan anses därmed som ett habitus som passar in i fältet och blir ett slags kapital. Det är prestigefyllt och en tillgång för unga i gruvsamhället att arbeta i gruvan. Det är också ett arbete som har hög lön i förhållande till utbildningsnivå.
Sen så är det ju såhär att gruvsamhället har goda jobbmöjligheter, man behöver inte ha någon speciell utbildning för att kunna tjäna bra med pengar, så det är ju också något att väga upp. - Ida
Ida är en av informanterna som vill flytta från samhället, men har svårt att slita sig från gruvan. Dels för att hennes man inte vill flytta, men också för att hon själv har svårt att se sig få samma lön på ett annat ställe utan högre utbildning. Hon värderar därmed det ekonomiska och sociala kapitalet högre än att flytta från hemorten och investera i hennes intressen. Likaså Alexander visar på en del aspirationer om att lära sig nya saker och få mer ansvar, men verkar också vara nöjd med sin position i fältet som det är idag.
Nog har jag tänkt många gånger att jag gillar att jobba med människor så kanske, asså man är ju ung så det är många idéer man har i huvudet som man hade velat. Typ inom vård eller något men då känns det som att man ska utbilda sig några år och ändå tjäna sämre än vad man gör idag och har mycket mer obekväma arbetstider. Jag har två barn och hus också och hela biten. Man har sina grejer man betalar så det är ju inte bara att kasta sig ut och göra något annat, man behöver ju ändå tryggheten att man kan betala räkningar och mat till sina barn. - Ida
Det är alltid kul att lära sig nått nytt men jag är som nöjd med hur det är nu. - Alexander
Bekvämligheten i gruvan är en aspekt som hindrar dem från att flytta även fast de kanske vill
de. Alla informanter sökte sig till gruvan för att investera i sina ekonomiska tillgångar, vilket
de nu ser som en trygghet som är svår att lämna.
5.2.2 Att passa in fältet
En aspekt som visade sig hos tre av kvinnorna är att de var oroliga att de inte skulle passa in i det traditionellt mansdominerade yrket och fältet. Konkurrens inom ett fält kan uppstå när individerna har olika habitus och kapital (Broady, D, 1991) och kvinnorna oroade sig för att inte komma överens socialt med kollegorna, att bli dömda för att de är unga tjejer och att vara sämre i det praktiska arbetet. Astrid och Elvira var oroliga i början men blev sedan
motbevisade.
Jag tänkte att jag bara kommer jobba med gubbar, som en ung tjej, att jag kommer känna mig utanför. Men efter första dagen, jag tänkte oj vilket härligt gäng. Jag trivdes verkligen jättebra och det är därför jag är kvar här idag. - Astrid
När jag sökte jobbet tänkte jag att jag har tummen mitt i handen och jag var orolig att jag inte skulle klara av jobbet. Men när jag tog steget att våga testa så kändes det kul och utvecklande.
Jag känner att jag klarar av grejer jag aldrig gjort förr. - Elvira
Astrid lägger stor vikt i att passa in socialt, vilket visat sig under hela hennes intervju då hon pratar mycket om vikten att trivas med kollegorna. Hon berättade att hon brukade följa med sin mamma på jobbet när hon arbetade på en snabbmatsrestaurang. Där var personalen som en stor familj och både hon och hennes mamma värderade gemenskapen högst, trots att arbetet och lönen inte var det bästa. Detta har satt tydliga spår i Astrid som idag verkar forma sina aspirationer utifrån vad som passar in i fältet. Elvira var mer orolig för att inte klara av det fysiska arbetet och hade aspirationer att lära sig och utvecklas. För henne är utbildning ett sätt att passa in i fältet och det har gett henne en inställning till att prova nya saker.
Gällande att vara kvinna i ett mansdominerat yrke uttryckte de övriga informanterna att det har skett en mycket positiv utveckling och att de inte upplever gruvan så mansdominerad som den varit. Någon som däremot upplevde konkurrens inom fältet och märkte av
mansdominansen var Ida.
När jag började på fordonsverkstaden hade jag just gått ut gymnasiet, var 19 år gammal och hade inte lika mycket erfarenhet som de andra medarbetarna. Vi var två stycken som jobbade där, han var äldre och hade mer erfarenhet som mekaniker och den biten. Sen hade vi inhyrda entreprenörer som skruvade i våra bilar, också mycket äldre män. Det blir såhär, som jag har upplevt det, att de inte ville fråga mig något, de tog för givet att jag kan ingenting. Vi servar
med mig utan med min manliga kollega. De litar inte på att man kan bara för att man är kvinna och för att man är ung. - Ida
Ida upplevde att hon inte passade in i fältet, då det var främst män som arbetade där. Hon kände att hon inte fick någon tillit till att hon kunde klara av saker bara för att hon var kvinna.
Detta verkar däremot ha påverkat hennes aspirationer till det positiva. Att kollegorna inte trodde på hennes förmåga kan ha en koppling till hennes vilja till kompetensutveckling. Ida berättade att hon frågade sin arbetsgivare vid flertal tillfällen om hon fick åka på mässor och liknande för att få lära sig mer, vilken kan bero på att hon ville motbevisa de manliga
kollegornas fördomar.
5.3 Vikten av de sociala och ekonomiska tillgångarna
Det visade sig i intervjuerna att de viktigaste tillgångarna som arbetet i gruvan bidrar med är de sociala och ekonomiska, i form av kollegor och lön. Informanterna menar också att det är anledningen till varför många blir kvar i gruvan. Även skiftgång och andra förmåner väger tungt hos medarbetarna.
Det som fick mig vilja jobba i gruvan var nog främst lönen och skiftgången, du har ju mycket förmåner som många andra företag inte har. Även kollegorna trivs jag jättebra med, och det är ju väldigt viktigt. - Lina
Arbetsuppgifterna är kul och kollegorna är härliga, men lönen väger tyngst. - Jessica
Det är skiftgång och det passar bra med mina intressen, att ha ledigveckor, så man hinner komma iväg och inte behöver stressa tillbaka till stan. Sen tycker jag att det är bra betalt för prestationen man utför. - Oliver
Alla informanter nämnde lönen under intervjun och det är onekligen en av anledningarna till varför de sökte sig till gruvan. De ekonomiska tillgångarna var alltså en väg in i fältet, men de sociala tillgångarna i form av kollegor är anledningen till varför de blivit kvar där och trivs så bra.
Flera av informanterna värderar det sociala kapitalet högt och ser utbildning som något som
stärker det sociala kapitalet, snarare än det kulturella. Exempelvis Astrid och Alexander ser
utbildning som en viktig del för att få en förståelse för vad kollegorna gör.
Jag tänker att alla utbildningar och kurser man kan få är ju jättebra. Jag kanske inte har nytta av det just nu, men det bidrar ju ändå till någonting. Jag får en förståelse för vad mina kollegor arbetar med, det blir en bättre sammanhållning och bättre förståelse gentemot varandra. - Astrid
Det är kul med utbildning, men dock känns de inte så vettiga. Det är bara skönt att klara av det mina kollegor kan. - Alexander
Informanterna uttrycker att de ser utbildning som en positiv och viktig sak för att kunna få en bra sammanhållning inom fältet. Att kunna utföra alla arbetsuppgifter och få en förståelse för vad kollegorna sysslar med ser de som en grund till att få samarbetet och allt annat att
fungera på arbetet. Det sociala kapitalet, det vill säga relationen till kollegorna, stärks alltså genom att de investerar i sitt utbildningskapital.
För Jessica har det sociala kapitalet påverkat hennes tankar kring utbildning och hon nämner att hon kan tänka sig gå en utbildning för att få en bättre position i fältet.
Nu på senare har jag tänkt om jag skulle gå ett förberedande chefsprogram inom företaget, det hade varit kul att bli tjänsteman eller så. Jag fick ett mail om chefsutbildningen, men först så struntade jag i det och tog bort det. Sen när jag nämnde det för min kille så tyckte han
verkligen att jag skulle gå den, nu när jag ändå fått möjligheten till det. Dock så krävs det nog en spark i rumpan för att jag ska ta tag i det och söka till den. Jag vet ju att jag inte förlorar något på att gå utbildningen, men man vågar ju inte riktigt, man är så feg. - Jessica
Jessica reflekterar lite motvilligt över utbildningen då hon inte riktigt vågar ta steget att ansöka. En förändring som skulle leda till både utbildningskapital och möjligtvis en högre position i fältet ser hon därmed inte som ett nödvändigt steg, men samtidigt har hon sociala relationer som försöker stötta henne i beslutet att söka utbildningen. Att sambons ord har fått henne att tänka om gällande chefsutbildningen visar att det sociala kapitalet är väldigt starkt.
Jessicas motvillighet till utbildningen tyder dock på att tanken att bli tjänsteman verkar vara en idé snarare än en aspiration.
5.3.1 En tillgång som inte erkänns i gruvan
När det kommer till att investera i utbildningskapital i form av kompetensutveckling finns det
något skilda tankar mellan informanterna. Oliver berättade att han nöjer sig med att gå de
obligatoriska utbildningarna för att klara av arbetet eller möjligtvis gå en extra utbildning för att effektivisera sitt eget arbete.
Man är ju tvungen att gå på utbildningar som har med jobbet att göra. Det är mest
obligatoriska men jag har gått en utbildning som jag velade själv, det är för att lära mig sånt som kan effektivisera mitt arbete. Utbildningar som har med jobbet att göra, det praktiska som kan underlätta mitt arbete, dom tycker jag är bra. Sen har vi en del allmänna, typ säkerhet, det är ju vettigt men inte lika roligt. - Oliver
Oliver har inte så höga aspirationer att utvecklas karriärmässigt inom företaget, utan han ser utbildning endast som ett sätt att underlätta det arbetet han har nu. Arbetet är ett sätt att kunna investera i sina intressen, vilket han värderar högre än utbildning och en högre position inom fältet. Skiftgång och en bra lön bidrar till att han kan lägga ner mycket tid och pengar på jakt och fiske. Att Oliver inte har aspirationer att utvecklas inom gruvan beror på att han inte ser sig kunna utvecklas där. Karriärmässig utveckling skulle enligt honom inte ske i gruvan, utan då skulle han istället byta jobb eller starta eget. Likt Oliver ser Elvira inte heller någon utvecklingspotential i gruvan, men hon har tydliga aspirationer att söka sig vidare.
Men istället för att utveckla mig inom företaget skulle jag nog byta jobb eller starta eget. Det är inget jag har bestämt mig för, men vad som helst kan hända, det är inte omöjligt. Om jag blir less på att vara här. - Oliver
.
Det är inget fel med gruvsamhället, men jag känner att om du har höga ambitioner gällande utveckling så vet jag inte om gruvsamhället är rätt ställe att stanna på. Jag ser mig själv göra mer grejer och utvecklas mer, både inom studier och inom yrke och det tror jag inte går så bra i gruvsamhället. Och det tror jag också folk som är födda här och blir kvar här hela livet, det är sådana som kan nöja sig med att kanske inte utvecklas på samma sätt som jag vill. - Elvira
Elvira har en tillsvidareanställning i gruvan och uttrycker att hennes utveckling har tagit stopp. För henne har gruvan som fält blivit mindre relevant och vill nu söka sig till ett annat fält för att uppfylla sina aspirationer att studera på universitet och byta yrke. Något Elvira har gemensamt med Astrid är att de båda ser en tillsvidareanställning som ett tillfälle för dem att ta tjänstledigt och studera. Trots att deras aspirationer är utom gruvan vill de ändå ha
tryggheten som en anställning i gruvan innebär.
Något som blev tydligt under intervjuerna är att många av informanterna var eniga om att de
måste söka sig vidare utanför gruvan och gruvsamhället om de vill utvecklas. Enligt
informanterna är utbildningskapital alltså inte lika bundet till yrket och samhället som det sociala och ekonomiska.
Lina och Astrid ser en liten möjlighet till att utvecklas inom arbetet, men trots det så finns det inga riktiga karriärmässiga utbildningsaspirationer, utan de vill snarare utbilda sig på
universitet och byta yrke helt.
Man är ju ändå ganska ung man vill ju som ändå lära sig och få mer erfarenheter. När jag känner mig klar så vill jag söka något annat inom företaget eller börja läsa något som kan ge mig något annat. - Lina
Om 10 år kanske det inte kommer vara lika kul som nu men idag är ju jobbet ganska nytt för mig. Skulle jag jobba kvar hade jag nog velat utbilda mig vidare i arbetet för att komma någonvart. /.../ Jag vet att många jobbar med fackliga saker och det är något jag skulle vara intresserad av. Just nu är jag ny och har mycket att lära mig men att jag kanske om två år utbildar mig till de och ha hand om det. - Astrid
Lina nämner att hon kan tänka sig att söka något annat inom företaget. Hon har tidigare sökt in till utbildningar som kan ge arbete i gruvan, men att det trots allt inte var något för henne. I och med att hon vill få mer erfarenheter har hon aspirationer att utvecklas, men mest troligt utom gruvan. Astrid ser en längre framtid i gruvan men har som krav att utvecklas för att stanna kvar. Att hon vill utbilda sig och arbeta fackligt visar att hon vill investera i utbildning och har kortsiktiga utbildningsaspirationer. Trots det pratar hon mycket om att på lång sikt byta karriär.
Ida däremot, ville utbilda sig men upplevde att hon inte fick möjligheten att gå utbildningar och utvecklas i den mån hon ville. Vid fler tillfällen försökte Ida och hennes kollega ta initiativ till att lära sig mer inom fordon men förslaget togs inte emot så bra av chefen.
Jag och min kollega på fordonsverkstaden ville prenumerera på tidningar så man håller sig uppdaterad inom det senaste med elbilar och sådana grejer. Vi ville åka på mässor och följa med i utvecklingen men våran chef var inte så positiv i det så det var inte så lätt att hålla sig uppdaterad och utvecklas något i det. - Ida
