Naturvetenskap i förskolan: Pedagoger om relevans och uppfyllandet av läroplanens naturvetenskapliga mål i förskolan

1

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper

Avdelning för biologi

Josefin Engdahl

Naturvetenskap i förskolan

Pedagoger om relevans och uppfyllandet av läroplanens naturvetenskapliga mål i förskolan

Natural science in preschool

Educators about relevance and fulfillment of curriculum natural science goals in preschool

Examensarbete 15 hp Lärarprogrammet

Datum: 12-01-05 Handledare: Olle Calles Examinator: Mariana Hagberg

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se

Sammanfattning

Förskolans läroplan säger att förskolan ska medverka till att barn tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till naturen och miljön och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp och flera författare är överens om att arbetet med naturvetenskap till förmån för en hållbar utveckling bör starta när barnen är små. I denna studie undersöker jag om förskolans

pedagoger anser sig uppfylla läroplanens naturvetenskapliga mål samt om de anser dessa vara relevanta för förskolans verksamhet. Studien visade att färre pedagoger på förskolorna med specialisering på utomhusverksamhet ansåg att förskolan uppfyllde målen, dessutom var det fler pedagoger inom den vanliga förskolan som ansåg att läroplanens naturvetenskapliga mål var relevanta för förskolan. Det som verkar vara den mest framträdande svårigheten i arbetet med naturvetenskapen i förskolan är barnens låga ålder. Material att använda i arbetet med naturvetenskap i förskolan tas upp både som en bristvara och som en möjlighet till att få vara flexibel och använda sig av det material som finns.

Nyckelord:

Abstract

The preschool curriculum states that the preschool shall help to ensure that children acquire a caring approach to nature and the environment and understand their involvement in the natural circle and several authors agree that education in science and sustainable development should start at an early age. The aim of this study was to investigate preschool educators’

view on the relevance and effectiveness of science curriculum goals. This study shows that a lower proportion of the teachers at preschools specializing in outdoor activities, were of the opinion that the preschools were fulfilling these goals. In addition a higher proportion of the teachers at regular preschools considered the curriculum science goals to be relevant for preschool teaching. The most prominent difficulty in the process of working with science in preschool, as experienced by the teachers, was the low age among preschool children. Science oriented working material was considered to be in short supply, which also served as an opportunity to be flexible and make the best out of the available material.

Keyword:

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Syfte ... 3

Frågeställning ... 3

Metod ... 3

Urval ... 3

Datainsamling ... 4

Procedur ... 5

Databearbetningsmetod ... 5

Reliabilitet ... 5

Resultat ... 6

Fråga 1 ... 6

Fråga 2 ... 7

Fråga 3 ... 8

Pedagogerna om deras egen inställning påverkar barnens syn på naturvetenskap. ... 8

Pedagogernas eget intresse för naturen och utbildningar i naturvetenskap. ... 8

Naturvetenskapen i förskolans vardag? ... 8

Diskussion ... 9

Fråga 1 ... 9

Fråga 2 ... 11

Fråga 3 ... 12

Mina egna reflektioner om eventuell vidareforskning ... 13

Referenser ... 14 Bilaga

1

Inledning

Min erfarenhet efter att ha observerat olika förskolor är att naturvetenskap är något som kan uppfattas som spännande och roligt men också som främmande och svårt. Vid ett tillfälle under min utbildning beslutade jag mig för att fråga runt i olika kommuner var jag kunde hitta en förskola med naturinriktning till min kommande VFU (Verksamhetsförlagda utbildning).

Detta gjorde jag för att jag ville få mer kunskap om hur jag kan koppla den teoretiska kunskap jag fått inom universitetsutbildningen, till praktiska metoder i verksamheten. Jag var

intresserad av att se hur den pedagogiska verksamheten såg ut i en utomhusmiljö och även nyfiken på att se hur pedagogerna använde sig av naturvetenskap, inte endast i syfte för att stimulera och utveckla barns inlärning och intresse för de naturvetenskapliga ämnena utan även som hjälpmedel i de andra delar som läroplanen innefattar, till exempel matematik och teknik.

Utemiljön kan ses som en levande lärobok i alla ämnen och där främjas små barns utveckling inom alla områden skriver Granberg (2000) som även menar att utemiljön fungerar som ett pedagogiskt laboratorium, med naturlig koppling till miljölära och kretsloppstänkande.

Utomhus kan barnen tillägna sig praktiska och teoretiska kunskaper, utveckla olika

färdigheter, göra både fysiska och estetiska erfarenheter och få upplevelser som engagerar och lockar till vidare upptäckter. Utomhusmiljön erbjuder en oändlig rikedom av varierande intryck och upplevelser som stimulerar och engagerar flera sinnen samtidigt och som

samverkar och ge helhetsupplevelser av omgivningen. ”Utomhus kan material och företeelser kopplas till sin autentiska miljö och kunskaper knyts till direktupplevelser” (s. 28). Barn verkar även få starkare upplevelser av att vistas utomhus än vad de får av att vistas inomhus och minnen från barndomen utspelar sig oftast just utomhus (Mårtensson, i Norén-Björn &

Mårtensson & Andersson, 1993).

Den förskola jag tidigare nämnt att jag letade efter för att få en lärorik VFU-period, fann jag i en mindre by; en uteförskola med naturinriktning. De strävade efter att få Grön Flagg, som är en utmärkelse för förskolor och skolor som vill arbeta med hållbar utveckling. Grön Flagg är dessutom Sveriges största miljönätverk för pedagogiska verksamheter. En förskola som deltar i detta projekt måste hela tiden göra sig förtjänt av den gröna flaggan genom att höja sina mål och inrikta sig på olika områden inom hållbar utveckling (Grön Flagg, 2011). Denna förskola var så mån om att få Grön Flagg att projektet prioriterades högre än vardagliga sätt att arbeta med hållbar utveckling, som till exempel källsortering. Detta kan tyckas strider mot det som Grön Flagg arbetar för; ”Den gröna flaggan är det synliga beviset på att man varje dag prioriterar ett handlingsinriktat miljöarbete som alla i verksamheten deltar i” (Stiftelsen Håll Sverige rent, 2011). Detta gjorde att den lärorika VFU-period jag strävat efter kändes på ett vis ha gått till spillo, men då lärdomen blev en annan (se s. 13). Nu finns en reviderad läroplan där målen är lag snarare än strävansmål som vi ska följa och i denna har naturvetenskapen, med alla ämnen den innefattar, fått en mer central roll. I den nya läroplanen står det till exempel: ”Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barn tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp” (Lpfö 98/10. s. 9). Svenska förskolor har länge arbetat med natur och miljövårdsfrågor och det gör att man skulle kunna tänka sig att förskollärarna på svenska förskolor har en stor kunskap om ämnet och därmed i hur man arbetar inom detta område (Ärlemalm-Hagsér & Sandberg, 2011).

Läroplanen (Lpfö 98/10, s. 12) säger även att ”Förskolan ska sträva efter att varje barn

 utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

2

 utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

 utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,”

De pedagogiska principerna i förskolans läroplan är omvårdnad och utbildning och där går lärande och utveckling hand i hand. I läroplanen är ett ekologiskt förhållningssätt en av huvudfrågorna och bör genomsyras i alla dagliga aktiviteter på förskolan: ”In Swedish pre- schools (and schools), EE has been an important part of the educational programme,

essentually accordance with the outdoor tradition” (Ärlemalm-Hagsér et al. 2011). EE står för environmental education (min anteckning). Och i förskolans läroplan är naturvetenskapen mer framträdande än i läroplanen för grundskolan. I grundskolan läggs undervisningen upp i vissa övergripande perspektiv och ett av dessa är ”miljöperspektivet”. Genom detta får barnen möjlighet att ta ansvar för sin närmiljö, den miljö de själva kan vara med och direkt påverka, samt tillägna sig ett personligt större globala miljöfrågor (Lgr 11) och i förskolan ska man lägga grunden för ett livslångt lärande (Lpfö 98/10). Men anser förskolans pedagoger att de kan uppfylla målen i läroplanen som säger att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar en förståelse för hur naturens kretslopp fungerar, hur människan, naturen och samhället påverkar varandra? Andra studier visar på att alla förskolor inte uppfyller läroplanens mål om naturvetenskap till fullo (Dahlström & Nyhlin-Karlssons, 2010;

Ljungberg, 2007; Petersén, 2011) utan det finns till exempel pedagoger som anser att det finns delar av läroplanen som oftast prioriteras högre än andra delar (Dahlström & Nyhlin-

Karlssons, 2010) och andra som anser att naturvetenskapliga begrepp först kan börja användas när barnen är cirka fyra till fem år (Ljungberg, 2007). En pedagogsäger till exempel: ”Jag arbetar i småbarnsgrupp och tycker att de nya målen är lite för svåra att arbeta med i den barngruppen” (Petersén, 2011, s. 15) medan Wilson (2006) menar att man bör introducera naturvetenskap i barnens tidigare år för att barnen ska utveckla en respekt för naturens kretslopp och få ett bra förhållningssätt till vår miljö. Men brist på kunskap och intresse hos pedagoger blir ett problem i arbetet med naturvetenskap i förskolan (Dahlström & Nyhlin- Karlssons, 2010; Ljungberg, 2007), då det är så viktigt att kontakten med naturen startar när barnen är riktigt små (Johansson, 1990).

Är förskolebarn verkligen för små för att utforska och lära sig om naturvetenskap?

”Environmental education based on life experiences should begin during the very earliest years of life” (Wilson, 2006). En människas halva intellektuella potential utvecklas under barndomen och barnutvecklingen går idag snabbare än tidigare. En studie som gjorts bland barn och barns kunskap om naturen och hållbar utveckling visar att ungefär 60 % av barnen i fem- till sexårsåldern har en hög kunskap i ämnet (Lubomira, 2004). Men hur lär sig barnen om naturvetenskap? Elfström, Nilsson, Sterner och Whener-Godée (2008) skriver att små barn utforskar, undersöker och experimenterar för att förstå och komma underfund med hur vår värld fungerar. De menar att det finns stora skillnader men också betydelsefulla likheter mellan hur en vetenskapsman arbetar och hur ett litet barn utforskar naturvetenskap i sin närmiljö. Även Johansson (1990) benämner barnet som en liten forskare som har mängder av frågor om hur och varför; hur växer träd? Varför sjunger fåglar? Experimenterande och utforskande av naturens kretslopp, årstidsskiftningar, djur och växter kan beskrivas som en naturlig utveckling av barnets utomhuslekar (Ärlemalm-Hagsér et al. 2011). Barns förmåga att förstå är olika i olika åldrar men att ett litet barns idéer och lekar, är sådana som passar hans eller hennes begränsande värld (Harlen, 1996) och det är viktigt att man utgår från barnens intresse (Ärlemalm-Hagsér et al. 2011). Doverborg och Pramling Samuelsson (2000)

3

skriver att den motoriska liksom den tankemässiga utvecklingen av traditionen har betecknats som avhängig av mognad, medan författarna säger att den tankemässiga utvecklingen i större utsträckning är kopplad till barnets egna tidigare erfarenheter. För att kunna hjälpa barn att få en förståelse om omvärlden måste man veta mer om barnets tänkande och på så vis lära känna barnets utgångsläge i undervisningen och inlärningen (Helldén, 1994). Detta säger även läroplanen, att förskolan ska ta hänsyn till att barnen med sina egna erfarenheter som grund förstår och skapar sammanhang och mening (Lpfö 98/10).

Det har i teorier om barns lärande skett en påtaglig förändring. Perspektivet har förändrats från en mognadssyn mot ett socialt, kulturellt erfarenhetsperspektiv.

Detta får som konsekvens att man inte bör varken invänta barns mognad eller fokusera på barns brister.

Istället framträder möjligheterna och det kompetenta barnet

(Doverborg et al. 2000, s. 13).

Ser man det kompetenta barnet i förskolan så pass att man anser att läroplanens mål är relevanta för deras ålder och för deras uppfattade utvecklingsstadium? Lever man upp till de mål den nyligen reviderade läroplanen(Lpfö 98/10) förespråkar inom naturvetenskap och är det riktigt att tro att pedagogerna på en uteförskola skulle finna dessa mål mer relevanta än pedagogerna på en så kallad vanlig förskola? Det är detta jag vill ta reda på med min undersökning.

Syfte

Syftet med den här undersökningen är att se hur stor plats naturvetenskapen har i förskolans vardag efter att den reviderade läroplanen (Lpfö 98/10) trädigt i kraft, samt vad man ser för möjligheter och svårigheter i arbetet med naturvetenskap i både förskolor med och utan specialisering på utomhusverksamhet.

Frågeställning

1. Anser pedagogerna att de förverkligar läroplanens (Lpfö 98/10) naturvetenskapliga mål i förskolan?

2. Anser pedagogerna att läroplanens (Lpfö 98/10) naturvetenskapliga mål är relevanta för förskolans verksamhet?

3. Är det någon skillnad på hur pedagogerna ser på betydelsen av naturvetenskap i förskolans läroplan på förskolor med och utan specialisering på utomhusverksamhet?

Metod Urval

Jag har i min studie samlat in svar från åtta pedagoger som arbetar på olika avdelningar vid sex olika förskolor. Förskolorna är belägna i två små kommuner i Mellansverige. Fyra av pedagogerna arbetar inom den vanliga förskolan och fyra pedagoger arbetar på tre olika utomhusförskolor. Medverkan från pedagogerna från uteförskolorna var relevant för att jag skulle få svar på min tredje frågeställning; är det någon skillnad på hur pedagogerna ser på betydelsen av naturvetenskap i förskolans läroplan på förskolor med och utan specialisering på utomhusverksamhet? De övriga fyra pedagogerna/ förskolorna är slumpvist valda. Alla pedagoger som deltagit i undersökningen är utbildade förskollärare vilket lite över hälften av förskolans personal är, utöver barnskötare(Ärlemalm-Hagsér et al. 2011). Alla förfrågade pedagoger besvarade enkäten. Pedagogerna informerades av mig vid ett första samtal att

4

enkäten är frivillig, att de har rätt att avstår från att svara, att de gärna får komma med frågor och funderingar och att deras svar kommer att hanteras konfidentiellt.

Datainsamling

Jag har använt mig av 15 frågor i en enkät för att få svar på mina frågeställningar. Enkäten är utformad med frågor med dels fasta svarsalternativ och dels frågor med öppna svar. Jag var noga med att använda mig av enkelt formulerade och korta meningar i frågorna samt att inte väva in mer än en frågeställning i varje fråga (Johansson & Svedner, 2006). Jag valde att använda mig av enkäter för att få så tydliga och strukturerade svar som möjligt.

Det här är frågor jag använt mig av för att kunna besvara min första forskningsfråga; anser pedagogerna att de förverkligar läroplanens naturvetenskapliga mål i förskolan:

Finner du det svårt att arbeta efter läroplanens naturvetenskapliga mål i förskolan?

o Ja

o Till viss del o Nej

Om ja eller till viss del, vad anser du att det beror på?

Anser du att du skulle behöva mer kunskap om ämnet naturvetenskap?

o Ja

o Till viss del o Nej

Ser du någon problematik i att uppfylla den reviderade läroplanens mål i ämnet naturvetenskap?

Anser du att ni uppfyller de naturvetenskapliga målen i läroplanen?

Det här är frågor jag använt mig av för att besvara min andra forskningsfråga; anser

pedagogerna att läroplanens naturvetenskapliga mål är relevanta för förskolans verksamhet?

Hur ställer du dig till den reviderade versionen av läroplanens naturvetenskapliga mål?

o Positivt o Negativt

Anser du att läroplanens naturvetenskapliga mål är relevanta för förskolans verksamhet?

o Ja

o Till viss del o Nej

Om ja, på vilket sätt?

Om nej eller till viss del, på vilket sätt?

Har den reviderade läroplanen ändrat hur ni arbetar med naturvetenskap på förskolan och i så fall hur?

5

För att få svar på min tredje frågeställning; är det någon skillnad på hur pedagogerna ser på betydelsen av naturvetenskap i förskolans läroplan på en förskola med specialisering på utomhusverksamhet, ser jag över alla svar jag fått in från de pedagoger som arbetar på de vanliga förskolorna mot svaren jag fått in från de pedagoger som arbetar på uteförskolorna.

Jag kompletterade även med dessa frågor för att få en större inblick, bland annat i hur naturvetenskapen kom in i förskolans vardag:

Anser du att din inställning till naturen påverkar barnens syn på denna?

o I hög grad o Till viss del

o Inte alls

Vilka erfarenheter har du av natur och miljö? Eget intresse, utbildning; högskola eller fortbildning?

Hur arbetar ni med barnen och naturvetenskap på förskolan? Arbetar ni efter någon speciell modell eller pedagogik?

Förekommer det någon typ av planerad naturvetenskaplig aktivitet på förskolan?

På vilket sätt är naturvetenskapen ett naturligt inslag i förskolans vardag?

Procedur

Den första kontakten med pedagogerna på de förskolor jag valt ut var via telefon då jag presenterade mig själv och min undersökning. Därpå hörde jag mig för om det fanns något intresse av att delta i undersökningen. Jag gav dem tre olika möjligheter att besvara enkäten och det gjorde jag för att anpassa så att det blev smidigast för deras arbetsrutiner. Två pedagoger valde att få enkäten via mejl där de kunde fylla i denna för att sedan spara den på nytt och skicka tillbaka den till mig. Fyra pedagoger valde att ta emot den via mejl, skriva ut den för att fylla i den för hand, där efter samlade jag upp enkäterna på deras arbetsplatser. Två pedagoger valde att få enkäten utskriven och lämnad till dem på arbetsplatsen, varpå de fyllde i den för hand där jag senare kunde hämta den. Pedagogernas svar är underlaget för resultatet.

Databearbetningsmetod

Jag kommer att i resultatet referera till två olika sorters förskolor; ”uteförskolor” (har sin mesta del av tiden förlagd utomhus) och ”vanliga förskolor” (har sin verksamhet förlagd i lokaler med både inomhus- och utomhusverksamhet). Jag började med att kopiera alla ifyllda enkäter för att sedan kunna märka upp och jämföra först de frågor som besvarade min första och sedan min andra frågeställning. Därefter kunde jag dela upp pedagogernas svar i två högar; ”uteförskola” och ”vanlig förskola” för att jämföra dessa i min tredje frågeställning.

Svaret på om pedagogerna anser sig uppfylla läroplanens mål om naturvetenskap har i studien lagts upp i tre olika kategorier; ”ja”, ”nej” och ”till viss del” (se figur 1, s. 6). Svaret på om pedagogerna anser sig uppfylla läroplanens mål om naturvetenskap har i studien lagts upp i tre olika kategorier; ”relevant”, ”relevant till viss del” och ”inte relevant” (se figur 2, s. 7).

Reliabilitet

Jag lade märke till att när jag ringde och presenterade mig själv och mitt arbete så blev jag på en del förskolor direkt lotsad till den som på avdelningen var mest intresserad av

naturvetenskap. På vissa förskolor besvarades alltså enkäten av en av förskolan ”utvald”

pedagog. Ett bra sätt att gå till väga med en sådan här typ av enkätundersökning skulle kunna

6

vara att alla pedagoger på avdelningarna svarar på varsin enskild enkät. Men på de flesta förskolor så är det den jag först kom i kontakt med som besvarat enkäten. Jag har utgått ifrån att ha med lika många deltagande pedagoger från varje typ utav förskola (förskolor med och utan specialisering på utomhusverksamhet). Då jag kom i kontakt med fyra pedagoger från förskolor inriktade på utomhusverksamhet föll det sig så att jag strävade efter att få lika många från ”den vanliga” förskolan att delta i min studie. I efterhand anser jag att det skulle ha varit intressant att få en bredare statistik i alla mina frågeställningar. En enkät är ett instrument för att mäta bland annat uppfattningar (Johansson & Svedner, 2006) som det handlar om i mina två första frågeställningar, om hur pedagoger anser om uppfyllandet av läroplanens naturvetenskapliga mål samt om de nämnda målen är relevanta för förskolan, och beteenden som kan mätas i min tredje frågeställning; om det är skillnad på hur dessa frågor skiljer sig åt i olika typer av förskolor. (förskolor med och utan specialisering på

utomhusverksamhet). Även om tillförlitligheten på om pedagogerna i min studie har svarat sanningsenligt är stor säkerställer det inte att en likadan studie säkert skulle kunna upprepa lika statistik, då alla pedagoger har en individuell uppfattning om frågorna i min

frågeställning. ”I praktiken är reliabiliteten aldrig perfekt” (Johansson et al. 2006, s. 105). Jag anser att antalet på deltagare i studien har varit för få för att kunna lyfta några större skillnader i min sista frågeställning; är det någon skillnad på hur pedagogerna ser på betydelsen av naturvetenskap i förskolans läroplan på en förskola med specialisering på

utomhusverksamhet?

Resultat

Resultatet har delats in i de olika frågeställningarna och två figurer visar resultatet av de första två frågeställningarna.

Fråga 1

Figur ett visar att två av pedagogerna säger att förskolan inte uppfyller målen. En pedagog anser att de till viss del uppfyller målen; ”Till viss del med tanke på barnens ålder (2-3).” Fem av åtta pedagoger anser att deras förskola uppfyller målen.

Figur 1. Pedagogerna om hur läroplanens naturvetenskapliga mål uppfylls på förskolan.

Dock visade pedagogerna som ansåg att dessa mål uppfylldes på förskolan olika säkerhet i svaret; ”Ja”, ”Ja men man kan alltid bli bättre”, ”Ja, på ett föredömligt sätt”, ”Absolut, vår

7

verksamhet uppfyller de pedagogiska målen i läroplanen ang. de naturvetenskapliga målen i högsta grad.” Även då inte alla ansåg att man tillsammans med arbetslaget på förskolan uppfyllde målen, såg ingen av pedagogerna någon problematik i att uppfylla den reviderade läroplanens mål i naturvetenskap, men en sak som efterfrågades av en pedagog var mer tips och idéer för små barn.

Av åtta pedagoger var det en som ansåg det svårt att arbeta med naturvetenskap på förskolan och denna svårighet hade enligt pedagogen en ekonomisk bakgrund; ”Man har inte tillgång till material och är styrd av ekonomin.” En annan pedagog säger att den reviderade

läroplanens mål i naturvetenskap ger oss bra verktyg att värna om vår miljö och framtid; ”man får vara flexibel utifrån förutsättningarna som finns” och skriver att de använder sig av olika material för att skapa.

Fyra av åtta pedagoger anser att de behöver mer kunskap -, de övriga fyra anser att de till viss del behöver mer kunskap om ämnet naturvetenskap. ”Man behöver alltid mer kunskap”, ”Man kan alltid lära sig mera.”

Fråga 2

Figur 2 visar att två av pedagogerna anser att dessa är relevanta till viss del medan sex pedagoger anser att målen är relevanta. Ingen av pedagogerna anser att målen inte alls skulle vara relevanta för förskolan.

Figur 2. Pedagogerna om hurvida läroplanens naturvetenskapliga mål är relevanta för förskolan.

”Det är viktigt att barnen i så tidig ålder som möjligt lär sig att ”ta hand om” vår miljö.” En pedagog säger att det är viktigt att varje barn ges möjligheten att vara i naturen för att kunna få en förståelse för hur viktig och lekfull plats naturen är; ”naturen är för allt levande och för oss människor.” En pedagog instämmer med att säga; ”det är viktigt att vi på förskolan uppmärksammar barnen på naturen och hur barnen är en del av den och kan påverka den.” En av pedagogerna som ansåg att läroplanens naturvetenskapliga mål till viss del är relevanta förklarade det med att säga att det är svårt att förklara vissa saker för små barn på ett sätt som de kan förstå.” Den pedagog som tillsammans med denna pedagog fyllde kategorin ”till viss

8

del relevant” instämmer; ”För de större barnen är den relevant, men inte för de mindre som inte har utvecklat samma förmåga att nå vissa mål.”

Alla pedagoger som deltagit i studien ställer sig positivt till den reviderade läroplanens naturvetenskapliga mål.

Men den reviderade läroplanen har haft olika effekt på hur förskolorna lagt om sitt arbete i naturvetenskap. En pedagog menar att deras arbete har blivit mer synligt i den reviderade versionen av läroplanen, snarare än att de nya målen har förändrat arbetet i naturvetenskap.

En annan pedagog håller med; ”Nej, det arbetet hade vi redan påbörjat.” Tre av de åtta pedagogerna säger att de på något vis lagt om arbetet med naturvetenskap efter att den reviderade läroplanen trädigt i kraft: ”Ja, vi arbetar mer medvetet med naturkunskap.”

Fråga 3

Av de fyra pedagoger som arbetar på någon utav uteförskolorna så anser två pedagoger att deras förskola uppfyller läroplanens mål i naturvetenskap, en anser att de uppfyller målen till viss del medan en annan anser att de inte gör det. Av de fyra pedagoger som arbetar i vanliga förskolor anser tre av dessa att deras förskolor uppfyller målen och en anser att de inte gör det.

Av de fyra pedagoger som arbetar på någon utav uteförskolorna så anser två av pedagogerna att läroplanens mål i naturvetenskap är relevanta för förskolan medan två av pedagogerna anser att dessa mål är endast till viss del relevanta för förskolan. Av de fyra pedagoger som arbetar inom de vanliga förskolorna, anser samtliga att läroplanens mål i naturvetenskap är relevanta för förskolan.

Pedagogerna om deras egen inställning påverkar barnens syn på naturvetenskap.

Uteförskolorna: Tre pedagoger anser att deras egen inställning till naturen påverkar barnens syn på denna. En pedagog ansåg att dennes inställning till naturen påverkade barnens syn på naturen till viss del.

Vanliga förskolorna: Samtliga pedagoger ansåg att deras inställning till naturen påverkade barnens syn på denna.

Pedagogernas eget intresse för naturen och utbildningar i naturvetenskap.

Uteförskolorna: Av de fyra pedagogerna på uteförskolorna nämner samtliga att de har eget intresse för miljön och naturen. En pedagog har gått på kurs i utomhuspedagogik och en pedagog har deltagit i en naturkurs (fortbildning).

Vanliga förskolorna: Två av fyra pedagoger nämner att de har ett eget intresse för miljön och naturen. En av dessa pedagoger har gått en fortbildningskurs om naturvetenskap mot

fritidshem. De övriga två pedagogerna nämner inget specifikt intresse för naturvetenskap eller genomförd utbildning i naturvetenskap.

Naturvetenskapen i förskolans vardag?

Uteförskolorna: En pedagog menar att naturvetenskapen blir ett naturligt inslag i vardagen eftersom deras verksamhet ligger mitt i naturen. En annan pedagog säger att de arbetar mycket nära naturen; ”Vi är en förskola med utomhuspedagogik som profil.” En pedagog säger att naturen och att vara ute blir en del av den verksamhet de utövar varje dag på uteförskolan; ”Vi är ute 4-6 tim. om dagen.” ”Vi är ute så mycket det bara går” säger en pedagog. Tre av fyra pedagoger som arbetar inom uteförskolorna nämner att de har

utomhuspedagogik som profil eller inriktning. En pedagog skriver att inriktningen just nu är

9

”djur och natur”. En annan skriver att det mesta är spontana aktiviteter när det kommer till naturvetenskap och de utgår mest efter vad barnen är intresserade av; ”Vi planerar efter årstid och växter. Och vad just den här dagen kan erbjuda.”

Två av fyra pedagoger nämner att det förekommer planerade aktiviteter i naturvetenskap på förskolan.

Av de fyra pedagogerna säger att den reviderade läroplanen har förändrat arbetet med naturvetenskap på förskolan; ”Vi har blivit mer observanta på vad vi ska arbeta med.” De övriga tre säger att deras arbeta med naturvetenskap inte har förändrats sedan den reviderade läroplanen trädigt i kraft.

Vanliga förskolorna: En pedagog menar att barnens frågor och böcker är det som gör att naturvetenskapen blir ett naturligt inslag i förskolan vardag. En annan pedagog menar att naturvetenskapen är ett naturligt inslag i vardagen eftersom de är ute varje dag. En pedagog skriver att de arbetar medvetet med natur och miljö, bland annat med kompostering och sopsortering samt; ”Vi går till skogen och fångar det barnen ser och intresserar sig för.” Ingen av de svarande pedagogernas arbetsplatser/förskolor arbetar efter någon specifik pedagogik.

Samtliga pedagoger nämner att de går ut i naturen/skogen med barnen. Två av pedagogerna nämner detta som en planerad aktivitet; ”Vi går till skogen så ofta det går.” ”Vi har en skogsdag då vi delar upp oss i grupper och forskar och leker i naturen.”

Två utav de fyra pedagogerna säger att den reviderade läroplanen har förändrat arbetet med naturvetenskap på förskolan; ”Ja, vi arbetar mer medvetat med naturvetenskap.” De övriga två säger att arbetet med naturvetenskap inte har förändrats sedan den reviderade läroplanen trädigt i kraft; ”Nej, det arbetet hade vi redan påbörjat.”

Diskussion Fråga 1

Ett vanligt synsätt man har på barn är att det barnet gör ofta är oplanerat och tillfälligt, men att om man tar sig tid att observera noga kan man se att det som till synes görs tillfälligt ingår i ett tålmodigt undersökande. Ett exempel de nämner är ett barn som undersöker en rutschkana.

Barnet kan där undersöka en mängd olika naturvetenskapliga fenomen såsom fart, acceleration, friktion eller tyngdkraft då barnen släpper ned något från rutschkanan. ”Om barnet inte talar än, använder det ändå rösten för att markera, kanske det föremål som åker snabbast ner, eller bara sig egen förtjusning av farten” (Elfström et al. 2008, s. 93). En pedagog i min studie säger (s. 9) att de tar med barnen ut i skogen där de ser och fångar upp det barnen intresserar sig för. Läroplanen skriver om detta, att utforskandet, som barnet vid rutschkanan, nyfikenheten och lusten att lära ska utgöra grunden i förskolan. Den säger också att vi ska utgå från barnens egna erfarenheter, intressen, behov och åsikter; ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära”(s. 11). Vidare skriver författarna om hur man sedan kan koppla ihop undersökandet till en gemensam lek, exempel på det är hur barnen på en förskola som undersökte bubblor, de spelade in blåsljuden som de gjorde och när den senare lyssnade på dessa uppstod spontant en lek där alla barnen var bubblor (Elfström et al. 2008). ”Vi har en skogsdag då vi delar upp oss i grupper och forskar och leker i naturen” säger en pedagog i min studie (s. 9). Att följa barnens intresse skriver även Granberg (2000) om då hon berättar om en promenad till en lekpark med barn och annan personal på en förskola. En pedagog berättar hur hon och några barn kommer på efterkälke på väg till lekparken eftersom hon lät barnen gå själva, istället för i vagn som de andra pedagogerna hade de andra barnen i, och för att de stannade och tittade på allt de såg efter vägen; en man som tvättade väggen med högtrycksspruta, på en kran som

10

lyfte upp brädor på ett bygge på hur ekollonet rullade när man sparkade på det, på skatorna som slogs på hustaket, hur löven flög upp när de sprang genom dem och på en skalbagge som nästan blev ihjältrampad. När de väl kom fram till lekparken frös de andra pedagogerna och barnen och var redo att gå tillbaka. ”De ska kunna stanna så länge de behöver för att titta på och studera det som intresserar dem. Den första promenaden kanske inte blir längre än runt husknuten, men barnens upplevelser är fullt tillräckliga”(s. 18). Wilson (1996) skriver att små barn lär sig bäst av upplevelser där de kan relatera till någon som redan för dem är bekant.

”Thus, the best place to start is in an environment that is similar to what they already know.”

Att ta en promenad som Granberg uttrycker det; på barnens villkor passar bra in på det Marit Lindahl säger om barns inlärning, hon menar att genom att samla hela sin uppmärksamhet och målmedvetenhet mot en uppgift barnen själva valt så skärps sinnena, medvetandenivån höjs och medvetenheten öppnas för inlärning. (Refererad till i Elfström et al. 2008) Flera av

pedagogerna i min studie beskriver att de ute i naturen ser var det är barnen intresserar sig för, spinner vidare och utgår från det(s. 9). Detta säger även deltagarna i en annan studie;”The perticipants describe the importance of the children`s influence in everyday activities. Taking children`s views into account was the central theme” (Ärlemalm-Hagsér et al. 2011).

Petersén (2011) skriver om pedagoger på en avdelning som tycker att de är bra på att arbeta med naturvetenskap på förskolan, och det menar det beror på deras eget intresse för naturen. I min undersökning var det två förskolor som uttryckte att de var bra på att arbeta med

naturvetenskap genom att säga; ”Ja, på ett föredömligt sätt”(s. 6)på frågan om pedagogen ansåg att förskolan uppfyllde de naturvetenskapliga målen i läroplanen och en annan sade:

”Absolut, vår verksamhet uppfyller de pedagogiska målen i läroplanen ang. de naturvetenskapliga målen i högsta grad”(s. 6).

Dahlström et al. (2010) skriver i deras studie om en pedagog som menar att om inte pedagogerna har ett intresse kan de vara ett hinder för inlärningen av naturvetenskap för barnen i förskolan. Min studie visar att sex av de åtta pedagoger som deltog har ett eget intresse för naturvetenskap. Intresset och även kunskapen om naturvetenskap kan utgöra hinder; ”’jag tror att jag själv skulle våga mig på mer inom naturvetenskapen om jag hade mer kunskap i detta område, och det påverkar också barnen’ ” (Ljungberg, 2007. s. 4). Min studie visar att fyra av åtta pedagoger anser att de behöver mer kunskap i ämnet naturvetenskap-, de övriga fyra anser att de till viss del behöver mer kunskap om ämnet naturvetenskap; ”Man behöver alltid mer kunskap” (s. 7). Dahlström et al. (2010) skriver att samtliga pedagoger i deras studie ansåg att en entusiastisk och nyfiken pedagog också väcker barnens intresse för naturvetenskap. Så sammanfattar även Dahlström et al. (2010) sin studie: ”Med behovet av kunskap minskar även intresset för ämnet vilket leder till att de inte är målmedvetna i verksamheten” (s.25). I min studie skriver sju av åtta pedagoger att de anser att deras egen inställning till naturvetenskap påverkar barnens syn på denna. En ansåg att den egna inställningen påverkade barnens syn på naturvetenskap till viss del(s. 8). Ljungberg (2007) skriver om en pedagog som inte haft mycket utbildning i naturvetenskap men som ändå ansåg att man inte behöver vara en naturvetare för att kunna söka svar på fenomen och information om frågor som uppstår. Detta bekräftar även två pedagoger i Dahlströms & et al. (2010) undersökning; ”När barnen frågar, så uppmuntrar man, till att söka svaret och tillsammans hitta svaret” och ”Att man ska vara närvarande lärare och tillsammans hitta på lösningar, att man upptäcker det tillsammans är viktigt” (s. 19).

Av åtta pedagoger i min studie var det en som ansåg det svårt att arbeta med naturvetenskap på förskolan och denna svårighet hade enligt pedagogen en ekonomisk bakgrund; ”Man har inte tillgång till material och är styrd av ekonomin.” (s. 7)Lubomira 820049 skriver också att man måste tillgodose förskolor med bra inlärningsmaterial för att arbeta med en hållbar

11

utveckling medan en annan pedagog i min studie menar; ”man får vara flexibel utifrån förutsättningarna som finns”(s. 7).

Somliga pedagoger i min studie pratar om att naturvetenskapen kommer in naturligt i förskolans vardag eftersom de är ute varje dag och flera nämner turer till skogen(s. 9).

Ärlemalm-Hagsér et al. (2011) skriver att utomhuslek har en framträdande plats i förskolans vardag;”The outdoor activities, described, just being outdoors, especially in the forest, were argued to promote pro-environmental attitudes and values such as respect for and awareness of nature.” Som barn är man känslig för naturens skönhet och för all förstörelse den utsätts för (Lubomira, 2004) och en av pedagogerna i min studie skriver att barnen måste ges möjlighet att vara i naturen för att se hur lekfull och viktig plast naturen är(s. 7). Man ska utgå från barnens erfarenheter och deras utgångsläge för inlärning (Lpfö 98/10; Helldén, 1994).

Inlärningen måste kännas värdefull för barnen och det blir det om man ser vad de intresserar sig för (Doverborg & Pramling Samuelsson, 2000) vilket flera av pedagogerna i min

undersökning skriver att de gör (s. 8; 9).

Fråga 2

En fråga om barns ålder?

Min studie med andras (Ljungberg, 2007;Petersén, 2011) visar att en viss del av pedagogerna i förskolan anser att barnens låga ålder utgör ett hinder för att kunna arbeta med

naturvetenskap på förskolan och därmed uppfylla läroplanens (Lpfö 98/10)

naturvetenskapliga mål. Men är inte vattenlek, barnet som undersökte vid rutschkanan och bubblorna (Elfström et al. 2008) – naturvetenskap på deras nivå. Harlen (1996) skriver som jag nämnt tidigare (s. 2)att barns förmåga att förstå är olika i olika åldrar men att ett litet barns idéer är sådana som passar hans eller hennes begränsande värld.

Pedagog: ”Jag arbetar i småbarnsgrupp och tycker att de nya målen är lite för svåra att arbeta med i den barngruppen” (Petersén, s. 15) Även i min studie skriver en pedagog; ”För de större barnen är den relevant, men inte för de mindre som inte har utvecklat samma förmåga att nå vissa mål” för att besvara min frågeställning om den reviderade läroplanens

naturvetenskapliga mål är relevanta för förskolan (s. 7). Är naturvetenskap lättare att arbeta med i någon speciell åldersgrupp? Enligt läroplanen (Lpfö 98/10) ska förskolan sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och

samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. En pedagog från min studie säger att det är viktigt att varje barn ges möjligheten att vara i naturen för att kunna få en förståelse för hur viktig och lekfull plats naturen är (s. 7). Läroplanen (Lpfö 98/10) säger inte att barnen ska lära sig eller att de ska förstå, utan det står att förskolan ska sträva efter att barnen utvecklar sitt intresse, utvecklar sin förståelse, utvecklar sin förmåga. Som jag tidigare nämnde (s. 3) skriver Lubomira (2004) att en människas halva intellektuella potential utvecklas under barndomen och barnutvecklingen går idag snabbare än tidigare. Över hälften av barnen hade en hög kunskap om naturen och kunde dessutom nämna en del miljöskyddsåtgärder (Lubomira, 2004).

En av pedagogerna i min studie skriver att de arbetar medvetet med natur och miljö, bland annat med kompostering och sopsortering (s. 9). En artikel som skrivits om en studie om hållbar utveckling på förskolor berättar om förskollärare som tar upp ämnet sopsortering och återvinning av material. Deltagarna i studien berättar om hur de komposterar, en del förskolor i egna komposter på gården och hur de går med källsortering till återvinningsstationer;”As one boy volunteered, ’If we all throw our rubbish in out in the fields and forest, they can´t

12

breathe’…It is evident that today´s children are aware of environmental issues and can be very sensible and insightful in there thinking.” (Ärlemalm-Hagsér et al. 2011) En pedagog I min studie skriver att de plockar skräp och burkar med barnen som de pratar om; vad kan man göra istället? Hur går det med naturen? Pedagogen skriver även att de skapar av naturmedel (s. 7)som det även framgår att pedagogerna som deltagit i Ärlemalm-Hagsér och Sandbergs (2011) studie, också gör; ”We make things whit all sorts of materials, i.e. toilet rolls and waste materials, in order for the children to gain awareness of the fact those things can be reused, which in turn helps the environment.”

Wilson (1996) menar att om man inte startar undervisningen i naturvetenskap i barnens tidigare år så är risken stor att barnen inte utvecklar respekt och förståelse för vår natur och miljö. Detta skriver även en av pedagogerna i min studie; ”Det är viktigt att barnen i så tidig ålder som möjligt lär sig att ’ta hand om’ vår miljö.” (s. 7)Osborne, Driver och Simon (refererad till i Lindahl, 2003) konstaterar att intresset för naturvetenskap bland barn är som högst vid 11 års ålder eller till och med tidigare och därefter faller intresset snabbt, i synnerhet för flickor. Lindahl bekräftar även detta själv i sin sammanfattning av studien genom att skriva att intervjuresultat och enkätsvar talade för att det var i årskurs 5 som flest barn hade ett stort intresse och dessutom själva ansåg sig duktiga i skolan. När ska man starta

undervisningen i naturvetenskap? Tredje klass, första klass, förskoleklass? Tidigare än så menar Wilson (2006);”Environmental education based on life experiences should begin during the very earliest years of life. Such experiences play a critical role in shaping life-long attitudes, values, and patterns of behavior toward natural environments”. En pedagog i min studie skriver; ”det är viktigt att vi på förskolan uppmärksammar barnen på naturen och hur barnen är en del av den och kan påverka den”(s. 7). Mårtensson (i Norén-Björn et al. 1993) Skriver att ju yngre barnen är desto mer måste det lite till sina sinnen och att man som liten därför känner sin omgivning mer ingående än vad vuxna gör. Hon refererar även till Gunnar Berefelt som säger att aldrig senare är människan så vidöppen för intryck som under

barnaåren, detta skulle kunna få en att undra om det är detta som gör det så svårt för oss att tro att små barn inte får ut så mycket av att utforska naturvetenskap (Petersén, 2011). Arbetar man redan med naturvetenskap på förskolor utan att se att det faktiskt är naturvetenskap? Kan det vara så att förskolorna följer läroplanens mål i naturvetenskap utan att själva förstå det? Är det på grund av brist på kunskap om vad naturkunskap faktiskt är?

Fråga 3

Av de fyra pedagoger som arbetar på någon utav uteförskolorna så anser två pedagoger att deras förskola uppfyller läroplanens mål i naturvetenskap, en anser att de gör det till viss del och en anser att de inte gör det. Av de fyra pedagoger som arbetar i vanliga förskolor anser tre av dessa att deras förskolor uppfyller målen och en anser att de inte gör det. Alltså anser pedagogerna i de vanliga förskolorna i högre grad att de uppfyller läroplanens

naturvetenskapliga mål i förskolan.

Av de fyra pedagoger som arbetar på någon utav uteförskolorna så anser två av pedagogerna att läroplanens mål i naturvetenskap är relevanta för förskolan medan två av pedagogerna anser att dessa mål är endast till viss del relevanta för förskolan. Av de fyra pedagoger som arbetar inom de vanliga förskolorna, anser samtliga att läroplanens mål i naturvetenskap är relevanta för förskolan. Allstå anser pedagogerna i de vanliga förskolorna i högre grad att läroplanens naturvetenskapliga mål är relevanta för förskolans verksamhet. Däremot visar pedagogerna som arbetar på uteförskolorna ett större eget intresse för naturvetenskap vilket Dahlström et al. skriver (tidigare nämnt s. 2) att brist på kan utgöra ett hinder i arbetet med naturvetenskap på förskolan.

13

Det är även fler pedagoger inom den vanliga förskolan än inom uteförskolan som anser att deras egen syn på naturvetenskap i hög grad skulle kunna påverka ett barns syn på

naturvetenskap. Däremot har ingen av pedagogerna i undersökningen gått någon

högskoleutbildning i naturvetenskap utan det som nämns är fortbildning i naturvetenskap. Där är det ingen stor skillnad mellan de två typerna av verksamheternas erfarenheter.

Lika stor del av pedagoger från de olika typerna av verksamheter skriver att de använder sig av planerade aktiviteter i arbetet med naturvetenskap.

Inte heller var skillnaden stor när det kommer till hur den reviderade läroplanen har förändrat arbetet med naturvetenskap i förskolan, på de olika typerna av verksamheter.

Mina egna reflektioner om eventuell vidareforskning

En intressant fråga som skulle ha kunnat komplettera min egen studie hade varit; ”Hur

definierar du naturvetenskap?” för att undersöka om den naturvetenskap barn upptäcker varje dag är synlig för pedagogerna.

Det hade även varit intressant att göra en undersökning där frågeställningen gick ur på att se hur synen på naturvetenskap skiljer sig beroende på vilken åldersgrupp av barn pedagogerna arbetar med. Eller till och med att undersöka vad pedagogerna tror att barnen kan och jämföra det med vad barnen faktiskt kan om naturvetenskap.

Som jag tidigare nämnt(s. 1)så letade jag mig till en uteförskola med naturinriktning för att jag ville få mer kunskap om hur jag kan koppla den teoretiska kunskap jag fått inom

universitetsutbildningen, till praktiska metoder i verksamheten. Men istället för att få en kunskap i nya metoder blev lärdomen istället att pedagogiken och metodiken inte får glömmas kvar inne utan att det traditionella vistelsemönstret för förskolan och förskolan rutiner likaväl kan, och måste, följa med ut (Granberg, 2000).

14

Referenser

Dahlström, K. & Nyhlin-Karlsson, Å. (2010). Förskollärares tankar kring naturvetenskap En studie om hur naturvetenskapen framträder i förskolan Högskolan Kristianstad

Doverborg, E. & Pramling Samuelsson, I. (2000). Att förstå barns tankar. Stockholm: Liber AB

Granberg, A. (2000). Småbarns utevistelse – naturorientering, lek och rörelse. Stockholm:

Liber AB

Grön flagg (2011). Stiftelsen Håll Sverige rent. Stockholm:

http://www.hsr.se/sa/node.asp?node=40 Hämtat 2011-11-30.

Helldén, G. (1994). Barns tankar om ekologiska processer. Stockholm: Liber Utbildning AB Harlen, W. (1996). Våga språnget! Om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen.

Författarna och Almqvist och Wiksell förlag

Johansson, B. & Svedner P. O. (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen:

Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Författarna och Kunskapsföretaget, fjärde upplagan

Johansson, S. (1990). Bland stubbar och kottar – med barnen i mulleskogen. Helsingborg: AB Boktryck

Lindahl, B. (2003). Lust att lära naturvetenskap och teknik? En longitudinell studie om vägen till gymnasiet. Göteborg: ACTA UNIVERSITATIS GOTHOBURGENSIS

Ljungberg, C. (2007). Spelar utbildning och intresse roll för hur man arbetar med naturvetenskap i förskolan? Karlstads universitet

Lubomira, D. (2004). Environmental Education at Pre-school, International Research in Geographical and Environmental Education, 13:3, 258-263

Norén-Björn, E. & Mårtensson F. & Andersson I. (1993). Uteboken. Stockholm: Liber Utbildning AB

Petersén, M. (2011). Vilken chans har reviderade mål för förskolan att förändra arbetet med naturvetenskap? Linnéuniversitetet

Skolverket (2010). Lpfö 98/10 Läroplanen för förskolan. Stockholm: Fritzes Skolverket (2011). Lgr 11 Läroplanen för grundskolan. Stockholm: Fritzes

Wilson, Ruth A. (1996). Starting Early Environmental Education During the Early Childhood Years (ERIC Digest). Columbus, OH: ERIC Clearinghouse for Science, Mathematics and Environmental Education (ERIC Identifier ED 402147). 6 sidor.

15

Ärlemalm-Hagsér, E. & Sandberg, A. (2011). Sustainable development in early childhood education: in-service students´ comprehension of the concept, Environmental Education Research, 17:2, 187-200

16

Bilaga 1 Hej!

Tack för att du tar dig tid att besvara denna enkät. I de frågor som har uppspaltade svar, var vänlig att kursivera ditt svar. Låt dina svar ta den plats de behöver, spara enkäten på nytt och skicka tillbaka den till min mejladress. Alternativt skriv ut och besvara den och hör av dig till mig så hämtar jag upp den på din förskola. Det kan hända att jag kontaktar dig igen för fler frågor. Det är 15 frågor och dina svar kommer att behandlas konfidentiellt. Stort tack igen!

Med vänliga hälsningar Josefin Engdahl

tele.nr 0XX1-XXXXX el. 073-XX XX XXX.

josefin.engdahl@hotmail.com

Naturkunskap i vardagen, Karlstads universitet

När jag i frågorna nämner läroplanen avses den reviderade versionen av läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) och med naturvetenskap menar jag då biologi, kemi och fysik.

Ålder:

Antal verksamma år inom förskolans verksamhet:

1. Vilka erfarenheter har du av natur och miljö? Eget intresse, utbildning; högskola eller fortbildning?

2. Hur arbetar ni med barnen och naturvetenskap på förskolan? Arbetar ni efter någon speciell modell eller pedagogik?

3. Förekommer det någon typ av planerad naturvetenskaplig aktivitet på förskolan?

4. På vilket sätt är naturvetenskapen ett naturligt inslag i förskolans vardag?

5. Hur ställer du dig till den reviderade versionen av läroplanens naturvetenskapliga mål?

o Positivt o Negativt

6. Anser du att läroplanens naturvetenskapliga mål är relevanta för förskolans verksamhet?

o Ja

o Till viss del o Nej

7. Om ja, på vilket sätt?

17 8. Om nej eller till viss del, på vilket sätt?

9. Finner du det svårt att arbeta efter läroplanens naturvetenskapliga mål i förskolan?

o Ja

o Till viss del o Nej

10. Om ja eller till viss del, vad anser du att det beror på?

11. Anser du att du skulle behöva mer kunskap om ämnet naturvetenskap?

o Ja

o Till viss del o Nej

12. Anser du att din inställning till naturen påverkar barnens syn på denna?

o I hög grad o Till viss del o Inte alls

13. Har den reviderade läroplanen ändrat hur ni arbetar med naturvetenskap på förskolan och i så fall hur?

14. Ser du någon problematik i att uppfylla den reviderade läroplanens mål i ämnet naturvetenskap?

15. Anser du att ni uppfyller de naturvetenskapliga målen i läroplanen?

18