Position X
Ett av många sätt för fritidspedagoger att nå sina mål
Ida Engström-Kennedy Jenny Pöyhönen
Examensarbete 15 hp Vårterminen 2011
Handledare: Lars Olof Valve
Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap
Linnéuniversitetet Kalmar Växjö Lärarprogrammet
Arbetets art: Examensarbete, 15 hp Lärarprogrammet
Titel: Position X – Ett av många sätt för fritidspedagoger att nå sina mål
Författare: Ida Engström-Kennedy och Jenny Pöyhönen Handledare: Lars Olof Valve
ABSTRACT
I studien undersöks hur fritidspedagoger arbetar med att synliggöra verksamhetens mål. Studien tar upp vilka förutsättningar fritidspedagogerna har för att nå sina mål, hur de går tillväga för att nå dem och hur de utvärderar målen. Data består av sju intervjuer med fritidspedagoger. I studien har ett läroplansteoretiskt perspektiv antagits och vi har använt oss av läroplansteorins tre nivåer, mål, innehåll och undervisningsmetod. Resultatet visar att många fritidshem har som mål att utveckla barnens fritidsintressen genom att erbjuda dem olika aktiviteter på fritidshemmet.
Fritidspedagogerna försöker att dokumentera vad som sker på fritidshemmet för att barn och föräldrar ska kunna se vad som hänt under dagen, samt att dokumentationen även är bra för framtida bruk. De fritidspedagoger som deltagit i denna studie har alla haft kreativa sätt för att uppnå sina mål, t.ex. genom ”Position X” som påminner en del om tv-programmet ”På rymmen”. Många fritidspedagoger tog även hjälp av både barnen och föräldrarna när de utvärderade hur de nått sina mål. Denna studie visar att de pedagoger som ingick i studien planerar fritidshemmets verksamheter enskilt eller i samråd med andra fritidspedagoger trots att tidigare forskning visar att det är viktigt att ha en integrerad planering som även inkluderar barnens klasslärare.
Fritidspedagogerna anser att diskussionen är viktig i fritidshemmet. Vi märkte att många frtidspedagoger hade tydliga mål som de utvärderade. Fritidspedagogerna kände att de hade svårt att synliggöra målen för utomstående samt att förutsättningarna för att nå målen inte var positiva. Fritidspedagogerna kände vissa svårigheter inför att nå målen. Vår slutsats av denna studie är att fritidspedagogerna arbetar mycket kring mål och hur de ska nå dem, men att det inte alltid är lätt att uppnå målen som satts upp för verksamheten.
INNEHÅLL
1 INTRODUKTION ... 5
2 SYFTE ... 6
2.1 Frågeställningar ... 6
3 BAKGRUND ... 7
3.1 Förutsättningar för att nå målen ... 7
3.1.1 Planeringstid ... 7
3.1.2 Samverkan ... 7
3.1.3 Gruppstorleken ... 8
3.1.4 Lokalerna ... 9
3.2 Arbetet med att nå målen ... 10
3.2.1 Styrdokument ... 10
3.2.2 Målen ... 11
3.2.3 Fri lek och delaktighet ... 12
3.3 Utvärdering av målen ... 13
3.3.1 Viktigt att utvärdera ... 13
3.4 Läroplansteoretiskt perspektiv ... 14
4 METOD ... 16
4.1 Undersökningsmetod ... 16
4.2 Undersökningsgrupp ... 16
4.3 Undersökningsinstrument ... 16
4.3.1 Etik ... 17
4.4 Genomförande ... 18
4.5 Databearbetning ... 18
4.6 Metodkritik ... 18
4.6.1 Validitet och Reliabilitet ... 18
5 RESULTAT ... 20
5.1 Förutsättningar för att nå målen ... 20
5.1.1 Planeringstid ... 20
5.1.2 Storlek och sammansättning på barngruppen ... 20
5.1.3 Integrering ... 21
5.1.4 Lokaler ... 22
5.2 Synliggörande av målen ... 22
5.3 Arbetet med att nå målen ... 24
5.3.1 Dialog ... 25
5.3.2 Fri lek ... 26
5.3.3 Utflykter och Samarbete ... 27
5.3.4 Vidareutbildning ... 27
5.4 Utvärdering av målen ... 27
5.4.1 Utvärderingsbara mål ... 28
5.4.2 Dialog för att utvärdera målen ... 28
5.4.3 Enkäter ... 28
5.4.4 Kvalitetsredovisning ... 29
6 DISKUSSION ... 30
6.1 Synliggörande av målen ... 30
6.2 Förutsättningar för att nå målen ... 30
6.3 Arbetet med att nå målen ... 31
6.4 Utvärdering av målen ... 33
6.5 Sammanfattning av diskussion ... 33
6.6 Tankar kring vidare forskning ... 34
REFERENSLISTA ... 35
Bilaga 1 Missivbrev
Bilaga 2 Intervjuguide
1 INTRODUKTION
I denna studie riktas uppmärksamheten mot fritidshemmet och hur fritidspedagoger synliggör sina mål, vilka förutsättningar de har för att nå målen, hur fritidspedagogerna arbetar med att nå sina mål samt hur fritidspedagogerna utvärderar målen för verksamheten. Detta arbete kommer att handla om de mål som fritidspedagogerna sätter upp för sin verksamhet och hur de arbetar med målen.
Vi blev intresserade av att undersöka hur pedagogerna på fritidshemmet arbetar med sina mål efter att vi läst en artikel i Lärarnas tidning av Södergren (2004-02-27) Ingen tid för ambition på Flygelns fritidshem. Artikeln handlade om stora barngrupper och för lite personal på fritidshemmet. Det framgick att personalen på detta fritidshem inte hade en chans att kunna arbeta med några mål, än mindre att kunna utvärdera sin verksamhet då hela dagen gick ut på att hålla reda på var alla barn höll hus och vem som gick hem när. Detta gjorde att vi ville undersöka hur fritidshem arbetar med att sätta och nå sina mål i verksamheten.
I studien har ett läroplansteoretiskt perspektiv antagits (Lundgren, 1979).
Läroplansteori är en strävan att bygga upp kunskaper om utbildningsprocessers mål, innehåll och metodik, samt att våra kunskaper formas i samhället och kulturen vi lever i (Lundgren, 1979). Studiens resultat kommer att knytas an till läroplansteorin.
I Skolverkets text, Vad styr fritidshem (2009), framgår det tydligt att fritidshemmet skall tillämpa samma läroplan som skolan och förskoleklassen, alltså Lpo94, i möjligaste mån. Det framgår även att personalen som finns tillgänglig skall ha en utbildning som kan främja barnens utveckling. Vidare står det att lokalerna skall vara anpassade efter gruppen och gruppen ska ha en lämplig sammansättning och storlek.
Vi anser att fritidshemmet ett viktigt område att forska kring eftersom det hänger ihop med skolan och ska fungera som en länk mellan skolan och hemmet för barnen.
Fritidshemmet är en pedagogisk verksamhet och fritidspedagogerna ska därför arbeta med att sätta upp och följa mål. Eftersom fritidshemmet inte är en obligatorisk verksamhet så krävs det bara att fritidspedagogerna strävar mot sina mål, till skillnad från pedagoger inom skolan som enligt kraven ska uppfylla de mål som satts upp.
Fritidshemmet är ett relativt outforskat område och det gjorde att vi blev ännu mer nyfikna på denna verksamhet, dess villkor och möjligheter. I läroplanen Lpo94 (Skolverket, 2006) står de mål som både skolan, förskoleklassen och fritidshemmet ska jobba mot. Vi har upplevt att skolan och förskoleklassen jobbar med målen som står i Lpo94 (Skolverket, 2006) på ett konkret sätt, men hur är det med fritidshemmet som inte är en obligatorisk verksamhet? Med detta i tankarna har vi valt att fokusera vår studie på hur fritidspedagoger arbetar med mål i fritidshemmets verksamhet.
2 SYFTE
Vårt syfte med studien är att få en fördjupad kunskap om hur fritidspedagoger arbetar med mål inom fritidshemmets verksamhet. För att nå vårt syfte har vi använt oss av de fyra preciserade frågeställningarna nedan under arbetet med vår studie.
2.1 Frågeställningar
Hur synliggör fritidspedagogerna målen?
Vilka förutsättningar finns i arbetet med att uppnå målen?
Hur arbetar fritidspedagogerna för att nå målen?
Hur utvärderar fritidspedagogerna om de nått målen för verksamheten?
3 BAKGRUND
Under detta kapitel kommer vi att ta upp vad tidigare studier kommit fram till vad gäller målen i fritidshemmet. Vi har delat upp bakgrunden i olika områden såsom Synliggörande av målen, Arbetet med att nå målen, Utvärdering av målen samt Läroplansteoretiskt perspektiv
Fritidshemmet skall komplettera skolan och fungera som en pedagogisk verksamhet för de barn som går grundskolans tidigare år. Verksamheten skall ge barnen stöd i sin utveckling och ge barnen en meningsfull fritid. Fritidshemmet skall ge barnen lusten att vilja lära genom att ta tillvara på deras nyfikenhet och tidigare intressen (Skolverket, 2005).
3.1 Förutsättningar för att nå målen
Förutsättningar för att nå målen handlar om Planeringstid, Samverkan, Gruppstorlek och Lokalerna. Vi kommer under detta kapitel ta upp dessa olika områden närmare för att se vilka förutsättningar fritidspedagogerna har att arbeta med.
3.1.1 Planeringstid
För att eleverna ska få ut så mycket som möjligt i verksamheten och få nya
kunskaper så måste fritidspedagogerna få tid för att planera sin verksamhet. Arbetet med att ge eleverna nya kunskaper och färdigheter är ofta ett avsiktligt mål inom fritidshemmet (Ahlm & Lundahl, 2000). I projektet SKOLBOM visar resultatet att fritidspedagogerna skulle behöva mer egen planeringstid (Andersson, Rohlin &
Söderlund, 1997).
I en rapport har Ahlm & Lundahl (2000) lagt fram en undersökning, baserad på enkäter, som visar att det är ungefär hälften av alla fritidspedagoger som planerar verksamheten tillsammans med lärarna och den andra halvan planerar inte alls med lärarna. Fritidspedagogerna uttrycker att det beror på att då lärarna planerar måste någon annan ta hand om barnen och den lotten faller då på dem själva – fritidspedagogerna. Hur mycket planeringstid som finns är väldigt olika på de olika skolorna. Enligt Ahlm & Lundahl (2000) gör fritidspedagogerna det bästa utifrån de möjligheter de har att utgå ifrån när de planerar sin verksamhet med att nå målen (a.a).
3.1.2 Samverkan
Fritidshemmet är en mer fri form av verksamhet än skolan, vilket gör att fritidspedagogerna inte kan följa läroplanen fullt ut, såsom lärarna gör i skolan. Detta gör det svårt för fritidspedagogerna att veta hur de ska utföra sitt arbete. En av de största och viktigaste utvecklingarna inom skolväsendet under 1990-talet handlar om fritidshemmets integrering i skolan och att den skulle hjälpa fritidspedagogerna att nå sina mål i fritidshemmet genom samarbete med lärarna. (Ahlm & Lundahl, 2000).
Det framgår i undersökningen som Ahlm & Lundahl (2000) har gjort att lärarna sällan deltar i aktiviteterna på eftermiddagarna, medan fritidspedagogerna till stor del deltar i de aktiviteter som är under skoldagen (a.a). En av anledningarna till detta kan vara att lärarna har planeringstid efter skoltiden och de hinner därför inte delta i de aktiviteter som sker på fritidshemmet. För barnens skull så bör man samarbeta med skolan och de pedagoger som jobbar där (Kärrby, 2000). Calander (1999) anser att fritidshemmet och fritidspedagogerna skulle komplettera skolan med att erbjuda barnen en utvecklande och samordnad fritid. Genom att ha samverkan mellan skola och fritidshem så är det lättare att nå de uppsatta målen för verksamheten.
Kunskap och lärandeutveckling har lett till att de statliga styrdokumenten strävat mot att framföra betydelsen av samverkan mellan förskolan, fritidshemmet och grundskolan. Anledningen till detta är att tillsammans skapa ett synsätt mellan de tre olika lärarkategorierna som jobbar med barn i åldrarna 0-12 år. Det är främst barnens perspektiv som gör att man ser nyttan av samverkan mellan verksamheterna. Det är lättare för barnen att få en bättre förståelse för t.ex. regler om det finns en röd tråd mellan de olika verksamheterna och på så sätt blir kunskapen mer meningsfull för barnen. Samverkan är viktigt för att barnen ska känna glädje och trygghet, men även för att de ska känna ett sammanhang i den pedagogik de möter i de olika verksamheterna. För att detta ska bli möjligt måste barnen förberedas genom att de olika verksamheterna samverkar med varandra (Kärrby, 2000).
Förskola, skola och fritidshem integrerades med varandra för att få en helhetssyn av verksamheterna. Fritidshemmet fungerar, enligt Torstensson-Ed och Johansson (2000), som en länk mellan hemmet och skolan för barnen. Fritidshemmet finns i början av dagen och även i slutet av dagen för många barn (Torstensson-Ed &
Johansson, 2000). Calander (1999) säger att skolan och förskolan ska fungera som ett samverkansprojekt och det är tänkt att underlätta integreringen mellan förskola, skola och fritidshem.
3.1.3 Gruppstorleken
I Skollagen (Utbildningsdepartementet, 1985) fastställs det att barnen ska vara i en lagom grupp för att verksamheten ska kunna utgå från varje barns behov.
Läroplanen (Skolverket, 2006) tydliggör vad varje enskilt barn behöver för sitt lärande och för att kunna utvecklas framåt. Fritidshemmets verksamhet bygger på ett socialt samspel som sker i en grupp. Barnet utvecklar sin självkänsla och identitet med andra barn och vuxna. Enligt Skolverket (2006) så framgår det att en för stor barngrupp med lite personal, kan få negativa konsekvenser på barnen - då det ofta blir högljutt och stressigt för barn och personal. Barn i en för stor grupp kan också känna sig otrygga och anonyma då de inte syns i mängden. Det är viktigt att alla barn får känna sig sedda under dagen, vilket blir allt svårare i de stora barngrupper som bildas i verksamheterna (Skolverket, 2007).
Ett mål för fritidshemmen är att barnen ska utveckla sociala förhållningssätt som bygger på det svenska demokratiska värdesystemet vilket kan uppfyllas genom relationer och jämställdhet. Barn har ett stort behov av att hitta sin egen plats i gruppen och för att kunna göra det måste de få en chans att utvecklas som individer både i och utanför gruppen. Idag är fritidshemmen ofta integrerade med skolan på ett eller annat sätt och det kan underlätta för fritidspedagogerna att hjälpa barnen att
utveckla de sociala färdigheter som behövs för att hitta sin identitet och plats i gruppen. Fritidspedagogerna finns på plats under hela dagen och ser hur barnen beter sig i klassrummet såväl som på fritidshemmet. Det underlättar även att det ofta är samma barn som går i samma klass som tillhör samma fritidsavdelning. Det gör att det är samma grupp av barn som är tillsammans hela tiden (Skolverket, 2006).
I läroplanen (Skolverket, 2006) står det att alla barn har samma rätt att få sin utbildning efter sina egna förutsättningar och behov. Enligt Haug (2003) är det barnen som får stå tillbaka, när fritidspedagogerna inte har samma tid och förutsättningar att hinna vara delaktiga i alla barnen eftersom barngrupperna ökar.
Haug (2003) anser att gruppstorleken har större betydelse än personaltätheten. Man föredrar mindre grupper framför större grupper. Även om personalen besitter en hög kompetens så kan kompetensen inte uppväga låg personaltäthet i verksamheten.
Norman (2009) anser att det kan räcka med en liten ökning av barnantalet för att ett barn ska försvinna i mängden. Det är ofta de tysta eller ”svaga” barnen som inte hörs och syns lika mycket som de andra barnen i gruppen som riskerar att försvinna i mängden. Ökningen av barnantalet kan göra att pedagogerna inte längre har tid att sitta och spela spel med barnen eller vara med i någon lek en längre stund. Samtalen med barnen är heller inte lika många längre då miljön att alldeles för stressig (Norman, 2009). Det påverkar även personalens möjligheter att samtala med barnen och att föra diskussioner när miljön är för stressig. Fritidspedagogerna har inte lika stor möjlighet att se barnen på samma sätt som tidigare vilket gör att barnen inte får den uppmärksamhet de behöver. Fritidspedagogerna kan lätt missa konflikter som uppstår då de inte hinner med att se alla samtidigt. Barn behöver tillfällen att lära sig saker, få förståelse för omvärlden och meningsfulla erfarenheter (Kärrby, 2000).
Jansson (1992) anser att det som barnen på fritidshemmet behöver mest är trygghet, positivitet i vardagen, få lärdomar om det sociala samspelet och om hur de ska klara sig själva. Detta innebär att lärandet ser annorlunda ut på fritidshemmen jämfört med skolorna eftersom fritidshemmen fokuserar på de situationer som uppkommer i verksamheten eller efter barnens behov just då (a.a). Fritidspedagogerna tar tillvara på barnens intressen och erfarenheter när de arbetar med barns lärande som ett mål för fritidshemmet (Persson, 2008).
Skolverkets lägesbedömning från 2006 visar att fritidsverksamheten är torftig och ensidig. Stora barngrupper och små resurser har stor inverkan. Fritidshemmet saknar både mål och utvärderingar för verksamheten vilket känns konstigt med tanke på att det är så många barn som främjar sin utveckling på fritidshemmen. (Skolverket, 2006).
3.1.4 Lokalerna
Utifrån de förutsättningar som fritidspedagogerna har, har de försökt skapa olika rum för de aktiviteter som barnen ägnar sig åt. Vanligt är också att man försöker skapa ett rum där barnen har möjlighet att röra på sig och ett rum där de kan ta det lugnt och vila, kanske läsa en bok, lyssna på musik m.m. De flesta fritidshem har bara ett fåtal rum/lokaler där alla aktiviteter ska få plats. Detta har gjort att några av fritidshemmen har avvarat sitt kontor för att barnen ska ha en plats där de har möjlighet att gå undan lite och ta det lugnt. Johansson, Skillström-Carlsson och Ring
(2007) anser att man ska göra rum i rummet. Det ska gärna vara en myshörna där barnen kan sitta lite för sig själva och få lugn och ro. Samlingsplatsen för barnen bör vara en matta att sitta på eller en soffa och gärna en lampa med mjukare sken. Det är bra att ha en liten whiteboardtavla att skriva upp information på, anser Johansson m.fl. (2007).
Ahlm & Lundahl (2000) undersökning bland fritidspedagoger visade att fritidshemmen alltmer har flyttat in i skolans lokaler och in i klassrummen. Detta har gjort att det inte är många fritidshem som anser att de har lämpliga lokaler för att bedriva sin verksamhet i. Klassläraren i sin tur låter inte fritidspedagogen utforma en miljö i klassrummet som är lämplig för fritidshemmets verksamhet. Det finns inte heller rum för större projekt då alla byggen som påbörjas måste städas undan eftersom det är skolverksamhet dagen efter. På en del håll har kommunen lagt undan pengar för att kunna bygga integrerade lokaler intill klassrummen och på det här viset har samarbetet mellan lärare och fritidspedagoger fungerat bättre (a.a).
Enligt enkätsvar från Ahlm & Lundahls (2000) undersökning är andelen fritidspedagoger som har egna lokaler mycket mer nöjda med sin verksamhet än de som bedriver sin verksamhet i klassrummen. Ytterligare en effekt av integreringen är att barnen på fritidshemmet äter mellanmålet i skolans matsal där det ska vara lugnt vilket är svårt med många trötta barn. En del fritidshem har börjat med att ha mellanmålet i sina egna lokaler igen där man delar upp barnen i mindre grupper. Där kan barnen få lugn och ro under måltiden.
3.2 Arbetet med att nå målen
Under detta område kommer vi att ta upp vad tidigare studier kommit fram till vad gäller fritidspedagogernas arbete med att nå målen. I arbetet med att nå målen har vi valt att utgå från rubrikerna Styrdokument, Mål samt Fri lek och delaktighet.
3.2.1 Styrdokument
Läroplanens demokratiska värderingar ska ligga till grund för arbetet i fritidshemmet. Personalen har ett stort ansvar för att diskutera olika värderingar och uppfattningar samt ta avstånd från det som strider mot dessa värderingar.
Fritidshemmets verksamhet bygger på att barns socialisering och utveckling sker i grupp. Barns självkänsla utvecklas i samspel med andra. I gruppen prövas barnen i att hantera normer och värden, där de får använda sig av ett demokratiskt tänkande samt att värdegrundsfrågor och tankar kring jämställdhet blir en konkret diskussion.
Tillsammans med de andra barnen i gruppen lär de sig hur de ska lösa konfliktsituationer och intressemotsättningar och att inom gruppen kunna lösa dem på ett positivt sätt (Skolverket 2007).
Personalens kompetens är viktig för kvaliteten i fritidshemmet och det är kommunen som är den som ansvarar för att personalen innehar den kompetens som krävs i verksamheten. En av anledningarna till att det är viktigt med utbildad personal är att de har kunskap om läroplanen, barns utveckling samt barns sätt att lära. Man måste även kunna utvärdera och kritiskt granska sin verksamhet gentemot styrdokumenten
för att kunna vidareutveckla den. Pedagogerna bör även ha en förförståelse för att det enskilda barnets behov är viktigt (Skolverket, 2007).
Alla som arbetar i skolan arbeta mot att eleverna skall utveckla vissa kunskaper och färdigheter, såsom samhörighet och ansvar. De skall motverka trakasserier och förtryck (Skolverket, 2006). Det står även i Skollagen (Utbildningsdepartementet, 1985) att personalen skall ha sådan utbildning och/eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses.
Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever så ska alla tendenser av detta aktivt motverkas och en likabehandlingsplan ska upprättas (Skolverket, 2007). I både fritidshemmet och i skolan är det viktigt att man lär barnen om normer och värderingar (Skolverket, 2006).
I Skolverkets lägesbedömning från 2006 framgår det att eftersom det många gånger saknas mål och utvärderingar i fritidshemmen blir det svårt att kontrollera kvaliteten i verksamheten. Detta resulterar i att fritidspedagogerna har svårt att förändra och kanske t.o.m. förbättra verksamheten eftersom de inte har kunnat utvärdera den utifrån några målsättningar. Det är därför viktigt att fritidspedagogerna tar hjälp av de styrdokument som finns för fritidshemmet (Skolverket, 2006).
I en resultatstyrd offentlig förvaltning förutsätts ju målen, eller någon annan form av resultatangivelse, vara givna i officiella beslutsdokument och deras förarbeten och i andra typer av styrdokument. Mål utgör emellertid själva grundstommen i all KRM1, som till stor del innebär en form av måluppfyllelseanalys. Så även om målen är givna måste deras andemening tolkas och inbördes förhållanden tydliggöras för att KRM ska kunna genomföras, ja för att mått på kvalitet och resultat alls ska kunna konstrueras (Lindgren, 2008 s.55).
Citatet innebär att styrdokumenten kan vara grundstommen för fritidshemmen.
Lindgren (2008) menar att målen ska var tydliga för att kunna genomföras och för att fritidspedagogerna, barnen och föräldrarna ska kunna se kvaliteten i verksamheten.
3.2.2 Målen
Målen bör vara formulerade så att de blir konkreta och mätbara (Lindgren, 2008).
Lindgren (2008) talar även om något hon kallar SMART-kriterierna för att ta reda på om ett mål är tydligt och rimligt formulerat:
S - specifikt, målet skall vara tydligt och konkret.
M- mätbart, man måste kunna se om målet är uppnått eller ej.
A- accepterat, alla är överens om att detta mål skall strävas efter.
R- realistiskt, man skall kunna uppnå målet.
T- tidssatt, sätta en sluttid för när målet skall vara uppnått.
Om fritidspedagogerna använder sig av SMART-kriterierna, så kan det underlätta för föräldrarna att förstå målen samt att de blir synligare i verksamheten. För att kunna
1 Kvalitets – och resultatmätning
utvärdera ett mål så är det viktigt att man har en ”deadline” när målet ska vara uppnått. Det kan annars bli svårt att utvärdera målet.
För att fritidshemmet ska nå sina mål så måste de ha en plan för hur de ska arbeta för att nå målen. När fritidspedagogerna planerar och arbetar med till exempel ett tema så styrs det upp av den verksamhet de arbetar i, vad det är för åldrar på barnen, hur stora grupper det är etc. Verksamheten styrs av vilka resurser som finns i fråga om personal, ekonomiska resurser och kommunala riktlinjer. Med utgångspunkt från detta så sätter verksamheten sina mål och ambitioner (Eriksson, 1988). Om fritidspedagogerna arbetat utan mål så står verksamheten still, väljer fritidspedagogerna att arbeta mot målen så utvecklas verksamheten framåt (Johansson & Johansson, 1994). Det är inte alla fritidshem som har specifika nedskrivna lokala mål som de arbetar efter, en del för endast diskussioner med de övriga fritidspedagogerna på skolan om hur de arbetar med målen och vilka mål de strävar mot (Ahlm & Lundahl 2000). Det man bör tänka på när man skriver mål är att de inte ska gå att misstolkas, de ska vara mätbara för utvärderingens skull och de ska ha en början och ett slut. Det är viktigt att målen är realistiska (Andersson &
Hansson, 1999).
Enligt Ahlm & Lundahl (2000) är det viktigaste för barnen på fritidshemmet tryggheten, det är även viktigt att föräldrarna känner sig trygga med att lämna sina barn på fritidshemmet. Därför arbetar fritidspedagogerna mycket med målet trygghet (a.a). Fritidspedagogerna uttrycker själva att de arbetar mycket för att förhindra mobbing, trakasserier och konflikter. Några av målen som Skolverket (2006) har för fritidshemmet är att:
Eleverna skall medvetet uttrycka etiska ställningstaganden baserade på egna kunskaper och erfarenheter.
Eleverna skall visa respekt och hänsyn för andra människor.
För att få trygghet och motarbeta mobbing i fritidshemmen så satsas det mycket på den fria leken som ett mål för verksamheten, att barnen ska få leka ostört utan vuxeninblandning (Ahlm & Lundahl, 2000
)
.3.2.3 Fri lek och delaktighet
Det framkommer tydligt i Ahlm & Lundahls (2000) text att fritidspedagogerna anser att den fria leken samt skapande verksamhet är viktigt för barnen. När fritidspedagogerna fick frågan vad de ville ägna sig mer åt på fritidshemmet så blev svaren att de vill ge barnen mer naturupplevelser och dramalekar. Det framkommer även tydligt i rapporten att aktiviteterna på fritidshemmet bygger på barnens eget ansvar och inte mycket alls på styrda aktiviteter från fritidspedagogerna. Mer än hälften av fritidspedagogerna anser att barnen är med och påverkar hur verksamheten ser ut. Detta kan man just se genom deras arbete med att låta barnen ta eget ansvar för aktiviteterna som sker på fritidshemmet (a.a).
Ett mål som det ska tas hänsyn till är om organisationerna bedriver fritidsverksamheten på barnens villkor. När det gäller verksamheter för barn så ska den bedrivas enligt barnrättsperspektiv. Med detta menas att barnen själva ska ha inflytande på hur verksamheten ska bedrivas. Med andra ord så ska barnen vara
delaktiga i planeringen för verksamheten. I så hög grad som möjligt ska barnen ha rätt att ge sina demokratiska värderingar (SOU, 2009:29). Genom att låta barnen leka så får de uppleva en mer fri form av verksamhet (Norman, 2009).
Haywood, Kew, Bramham, Spink, Capenerhurst och Henry (1995) menar att after- school programs tidigare var en tillsyn för barn, men på senare tid så har after-school programmen blivit mer av lärande tillfällen där barnen ska få känna sig delaktiga och utvecklas till goda medmänniskor. Barnen får tillfällen att delta i olika aktiviteter som de inom familjen inte haft möjlighet att prova på tidigare.
Leisure is thus conceived as a means to achieving socially desired and approved ends, and is consequently frequently described in such posi-tive terms as ›therapeutic›, ›remedial› or ›training›, or more negative-ly, as ›compensatory›, or ›social control›. This sort of evaluative view of leisure differs in character from conceptions of leisure in »time» and »activity» terms, because it is less concerned with defining how leisure is best identified and measured, than with how leisure is used.
(Haywood m.fl. 1995. s 4).
3.3 Utvärdering av målen
Under denna rubrik kommer vi att redogöra för vad tidigare studier sett angående utvärdering av målen i fritidshemmet. Det är viktigt att kunna se om målen är uppnådda eller inte och det syns tydligt på en utvärdering, samt att man får en överblick av vad som kan göras bättre.
Den resultatorienterade förvaltningspolitiken är baserad på mål eller något annat som kan ange ett resultat. Det är politikerna som formulerar och synliggör dessa mål till förvaltningen och sedan är det upp till pedagogerna att verkställa målen. De får själva bestämma hur detta arbete med målen skall genomföras (Lindgren, 2008).
Regeringen har gett Skolverket uppdraget att kartlägga och analysera kvalitetsredovisningarna i förskola och i skolbarnomsorg. Redovisningarna skall visa i vilken utsträckning kommunerna arbetar med att utvärdera sina mål i dessa verksamheter (Skolverket, 2003).
3.3.1 Viktigt att utvärdera
Det är viktigt att fritidspedagogerna utvärderar sitt arbete för att kunna se om de nått sina mål eller inte. Utvärderingen kan se olika ut och det är viktigt att utvärdera kontinuerligt och jobba med utvärderingen aktivt och ofta. För att detta ska ske måste utvärderingarna läggas in i arbetsplanen. Enligt Skolverket (2009) ska verksamheten utvärderas varje år, i form av en kvalitetsredovisning. Kvalitetsredovisningarna ska kunna fungera som ett stöd, ett verktyg, för att förbättra verksamheterna och deras måluppfyllelse. Denna förbättring borde vara till nytta både på kommun- och verksamhetsnivå. Skolverket (2003) menar att detta arbete borde lyftas fram ännu mer i kommunerna.
Fritidspedagogerna bör inte skjuta upp utvärderingen till slutet av terminen för då kan det bli svårt att anpassa planering och arbetet till rätt tidpunkt utifrån vad utvärderingarna visat. När de utvärderar innebär det inte att bara föra ner arbetet i en bok utan de måste även analysera om de använde rätt metoder och hur de gick till
väga för att nå målen steg för steg. Genom att utvärdera kan de lättare se om verksamheten ligger på rätt nivå för barnen. Utvärdering är nödvändigt för att kunna förändra verksamheten till det bättre. För att kunna utvärdera krävs det att fritidspedagogerna har en målsättning med det de gör (Skolverket 2009).
Enligt Eriksson (1988) händer det ofta att fritidspedagogerna känner sig misslyckade för att de inte har satt upp realistiska mål för verksamheten. Samtidigt som det är viktigt att ha mål så är det också viktigt att målen ska vara genomförbara. Genom att utvärdera sitt arbete kan pedagogerna utbyta erfarenheter med varandra. De kan utbyta tips och idéer och även diskutera och analysera sitt arbete (a.a).
Utvärderingen av arbetet är lika viktig som planeringen. För att kunna göra en bra utvärdering måste fritidspedagogerna göra observationer av verksamheten. På detta sätt kan de enkelt se om verksamheten ligger på rätt nivå för barnens utveckling och behov. Utvärderingen ska handla om sådana saker som verksamheten, om hur barnen fungerar både tillsammans och enskilt, om hur målformuleringen ser ut och hur fritidspedagogerna lever upp till den, miljön vad gäller material, lokaler, vardagliga rutiner etc. (Eriksson, 1988). Via observationer av verksamheten har fritidspedagogerna sett en förändring under åren i barngrupperna. Genom att utvärdera så synliggörs målen i fritidshemmet och fritidspedagogerna kan arbeta på ett mer konkret sätt för att nå målen (Lindgren, 2008).
3.4 Läroplansteoretiskt perspektiv
Läroplansteori kan ses som en strävan att bygga upp kunskaper om utbildningsprocessers mål, innehåll och metodik, samt hur detta formas i samhället och kulturen man lever i (Lundgren, 1979). Lundgren tar upp tre olika nivåer i läroplanen. Till varje nivå så kan man, enligt Lundgren (1979) ställa tre frågor för att förtydliga nivåns betydelse.
1. Den första nivån handlar om den historiska utvecklingen och vad den har för inverkan på läroplanens uppfattning kring syfte, innehåll och funktion. Denna nivå pekar på värderingar, kunskaper och erfarenheter som väljs ut och används i verksamheten. Frågan som ställs till denna nivå är:
- Hur kommer det sig att en kunskap är viktigare att undervisa i än en annan?
2. Den andra nivån handlar om frågorna kring det konkreta styrandet av en utbildning. Här behandlas hur pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete inverkar på det konkreta arbetet med utbildningens innehåll och metod.
Frågan till denna nivå är:
- Hur ser det konkreta arbetet för kontroll och utvärdering ut?
3. Den tredje nivån handlar om hur läromedlet och läroplanen faktiskt styr undervisningen och man kan ställa följande frågor:
- Hur styrs läroplanen av undervisningen?
- Hur utvecklas olika former av inlärning för olika elever inom en viss given organisatorisk ram och hur utgår de utifrån en viss läroplan?
- Hur blir eleverna mer sociala utifrån en viss bestämd läroplan?
Lundgren (1979) talar alltså här om hur läroplanen tar gestalt i undervisningen och hur den leder till olika sorters inlärning och socialisation. Det är tre element som genomsyrar läroplanen – mål, innehåll och undervisningsmetod. Dessa element styr utbildningen. Läroplanen måste även avse en kontrollprocess. Läroplanen avser alltså ”styrningen och kontrollen av utbildning och undervisning vad gäller mål, innehåll och metod” (Lundgren, 1979, s. 22).
Lundgren (1979) beskriver att målet med en läroplan är att skapa en måttfull harmoni för både kropp och själ. (a.a) anser att hur läroplanen faktiskt fungerar hänger på samhället, hur man ser på den kunskap som ska läras ut och vad utbildningen har för funktion i samhället. Tanken med läroplanen är inte de vetenskapliga strukturer som finns utan de ska utgå ifrån barnens behov och deras utveckling.
4 METOD
I detta kapitel kommer vi att ta upp hur vi gick tillväga med vår undersökning när valet av vår studie var bestämt samt vilka som ingått i undersökningsgruppen. Vi kommer också att redovisa för undersökningens tillförlitlighet. Vi kommer att ta upp de etiska ställningstaganden vi gjorde under arbetets gång.
4.1 Undersökningsmetod
För att vinna kunskaper om hur fritidspedagogerna arbetar med målen i verksamheten så har vi valt att genomföra öppna intervjuer (Lantz, 2007). I den öppna intervjun beskriver den tillfrågade fritt sitt sätt att tänka och uppfatta något, de resonerar med sig själva och beskriver saker som de tycker är relevanta för intervjun.
Intervjupersonerna beskriver sin bild av sin verksamhet och hur deras verkliga vardag ser ut. Det ger intervjuaren en bild som ökar förståelsen för hur intervjupersonernas verksamhet fungerar. Det är det personliga som söks och det får intervjuaren att intressera sig för de företeelser personen har erfarit. Intervjuaren får en klarare bild av hur intervjupersonerna tycker och tänker om det kommer från deras egna personliga erfarenheter.
I denna studie har intervjuerna med fritidspedagogerna skett på olika fritidshem.
Detta val gjordes för att få ut mycket information kring syftet med arbetet – hur arbetar fritidspedagogerna för att nå sina mål? Detta skulle bäst komma fram genom intervjuer, då man lätt kan ställa följdfrågor när man undrar över något i svaret man fått.
4.2 Undersökningsgrupp
Intervjuer har genomförts med sju fritidspedagoger som arbetar i två olika kommuner. Vi skickade ut missivbrev (Bilaga 1) till dessa fritidspedagoger där vi berättade vilka vi var och att vi ville intervjua dem. I missivbrevet (Bilaga 1) förklarade vi även syftet med vår studie. De utvalda fritidspedagogerna bestod av både män och kvinnor i varierad åldersgrupp och med olika lång erfarenhet inom yrket. Efter dessa sju intervjuer ansåg vi att det fanns det tillräckligt med material för att få fram ett resultat utifrån syftet för studien. I vårt arbete har vi valt att benämna de intervjuade fritidspedagogerna med bokstäverna A till G, detta för att intervjuerna skall behandlas konfidentiellt.
4.3 Undersökningsinstrument
Innan intervjun påbörjades valde intervjuarna att ställa enklare frågor till fritidspedagogerna, som t.ex. Vad har du för utbildning? Detta för att få en mer
avslappnad stämning innan intervjun satte igång (Lantz, 2007). Vi valde att använda oss av en intervjuguide (Bilaga 2) för att intervjuerna skulle bli likvärdiga. Under intervjun ställdes följdfrågor för att förtydliga svaren. Intervjuarna ställde även en avslutande fråga för att ge fritidspedagogerna tillfället att säga om det var något viktigt de inte fått med tidigare under intervjun. Vi valde att ställa frågorna i en viss ordning för att leda diskussionen framåt (Løkken & Søbstad, 1995). Intervjuaren bör alltid börja med okontroversiella frågor och med det menas frågor som inte är svåra eller känsliga att svara på. De frågorna sparar man till respondenten är uppvärmd (Løkken & Søbstad, 1995).
4.3.1 Etik
Det finns olika etiska aspekter som man bör ta hänsyn till när man ska göra en undersökning. De olika aspekterna är: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 1990).
Informationskravet:
Forskaren ska förklara vad syftet med studien är och i vilket syfte man gör studien.
När vi kontaktade fritidspedagogerna förklarade vi vad syftet med denna studie var.
Vi förklarade att det var vårt examensarbete från lärarutbildningen och att vårt syfte var att ta reda på hur fritidspedagoger arbetar med målen i fritidshemmet.
Samtyckeskravet:
Forskaren måste informera deltagarna om att deltagandet är frivilligt och de får avbryta när de vill. Vi informerade därför fritidspedagogerna om att deltagandet var frivilligt och att de kunde avbryta när som helst under intervjun.
Konfidentialitetskravet:
Detta krav innebär att man inte får förvara deltagarnas uppgifter så att obehöriga kan komma åt dem. Vi valde att ha ett bokstavssystem för deltagarna istället för att använda falska namn och förvarade de inspelade intervjuerna inlåsta i ett skåp.
Nyttjandekravet:
Detta krav innebär att man ska använda den insamlande datan för forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 1990). Data har endast använts i studiens syfte att ta reda på hur fritidspedagogerna arbetar med målen för verksamheten.
När vi skickade ut våra missivbrev (Bilaga 1) så skrev vi inget om de etiska aspekterna. Fritidspedagogerna blev inte informerade om hur data skulle behandlas genom missivbrevet, utan detta talade vi om innan intervjuerna påbörjades.
4.4 Genomförande
Vi använde oss av ljudinspelning för att kunna lyssna på intervjuerna flera gånger och för att inte missa viktiga detaljer. Det bestämdes att intervjuerna skulle ske i ett enskilt, ostört rum för att kunna prata utan att bli avbrutna av andra pedagoger eller barn under själva intervjun. Innan intervjun började småpratade vi med intervjupersonen för att skapa en kontakt mellan oss och för att intervjun skulle kännas avslappnad när den började. Fritidspedagogerna fick inte se frågorna före intervjun och det var för att få spontana svar.
4.5 Databearbetning
När intervjuerna bearbetades så valde vi att sitta ihop med alla intervjuer för att transkribera dem. Detta gjordes för att båda skulle få vara delaktiga i alla intervjuer.
Det första som gjordes vid transkriberingarna av intervjuerna var att sålla bort det som inte var relevant för ämnet, t.ex. hummanden eller när fritidspedagogen pratade utanför ämnet och när vi avbröt dem för att komma tillbaka till ämnet.
För att kunna se resultatet så valde vi att skriva ut transkriberingarna för att kunna klippa isär dem. Vi började med att klippa isär transkriberingarna för att lättare kunna se mönster som skulle kunna bilda olika kategorier. För att tydliggöra kategorierna valde vi även att färgkoda dem med hjälp av post-it lappar. Genom att använda olika färger på post-it lapparna kunde vi se vilka svar som hörde ihop och på så sätt bildade en kategori. Med hjälp av kategorierna blev det lättare att strukturera upp resultatet.
4.6 Metodkritik
Forskaren bör göra en kritisk granskning av sitt val av metoder för att se om den bästa möjliga metoden har använts för att kunna utvecklas och göra bättre val nästa gång en liknande undersökning genomförs. Något som märktes vid databearbetningen var att vi hade kunnat ta mer utrymme vid intervjuerna och ställt fler följfrågor för att få tydligare svar på våra frågor. Det märktes att videokameran påverkade eftersom intervjupersonen blev mer konstlad när kameran var på än när den inte var det. Intervjupersonen kan ha känt sig trängd vid intervjun då den var ensam medan vi var två som fokuserade på personen.
4.6.1 Validitet och Reliabilitet
Begreppet validitet innebär att man undersökt det man avser undersöka. Vi anser att validiteten i vår undersökning är hög då vi har ställt frågorna utifrån vårt syfte med undersökningen.
Reliabilitet innebär att undersökningen är tillförlitlig. Vi anser att tillförlitligheten kunde ha varit högre i vår undersökning om vi genomfört fler intervjuer.
Fritidspedagogerna i undersökningen har varit positiva till att delta och alla har varit öppna och pratsamma under samtalen. Vi förutsätter att det respondenterna uttryckt i intervjuerna speglar verkligheten så som de uppfattar den. Resultatet från vår undersökning anser vi svarar på de frågeställningar vi framfört i syftet med vår studie.
För att få en väl genomförd intervju bör man se till att man får fram giltiga svar, metoden ska ge tillförlitliga resultat och så ska andra kunna kritiskt granska resultaten (Lantz, 2007).
Vi valde att inte låta fritidspedagogerna se frågorna innan vi kom ut för att intervjua dem eftersom vi ansåg att vi skulle få mer tillförlitliga svar om de inte kände till frågorna i förväg. Detta är något som intervjuaren bör tänka extra på, hur man vill ha det i sin situation, då man ibland kanske kan få bättre och mer ingående svar från intervjupersonen om de kunnat förbereda sig innan intervjun påbörjas.
5 RESULTAT
I vår studie har vi kommit fram till att olika kategorier har framträtt tydligare än andra. I detta kapitel kommer vi att redogöra för de olika kategorier vi funnit.
Huvudkategorierna är, Förutsättningar för att nå målen, Synliggörande av målen, Arbetet med att nå målen samt Utvärdering av målen. Dessa kategorier är sedan uppdelade i olika underkategorier.
5.1 Förutsättningar för att nå målen
Under denna rubrik kommer vi att redogöra för de förutsättningar som fritidspedagogerna upplevde att de hade för att kunna nå sina mål. De förutsättningar som framkom i vår undersökning handlade om planeringstid, gruppen, integrering och lokaler.
5.1.1 Planeringstid
Vad som går att utläsas i data var att fritidspedagogerna kände en del press över att de inte hade tid att planera sin verksamhet eller arbetet med målen och detta kunde göra att arbetet inte blev riktigt som de tänkt sig alla gånger.
Vi har ju för lite tid för planeringen, väldigt mycket för lite tid egentligen… jag har ingen egen planering så det är ju svårt jag har ju sagt, jag har ju velat göra så mycket i höst som jag inte har kunnat göra bara för att jag inte har någon planering själv och jag kan inte sitta på min fritid eller helgerna och planera för man måste ju få vara ledig någon gång också (Pedagog B).
Denna fritidspedagog kände sig nedstämd över hur lite planeringstid som det fanns utrymme för. Fritidspedagogerna på andra fritidshem kände att planeringen utgjorde hur hela verksamheten fungerade.
Dels ha en dialog med läraren och de gör man genom att planera tillsammans, det är viktigt att man får det. Det är viktigt att man får planera ihop med sina fritidspedagogkollegor, det är viktigt att man får planera tillsammans. Utan planering stupar verksamheten det är ju då man får tid till reflektioner också (Pedagog C).
Fritidspedagogerna på detta fritidshem värdesatte planeringstiden väldigt högt.
5.1.2 Storlek och sammansättning på barngruppen
Fritidspedagogerna uttrycker att barngrupperna börjar bli för stora och det är svårt att kunna se varje enskilt barn och deras behov varje dag. När de inte kan se barnen så är det svårt att arbeta med några specifika mål eftersom de inte har hel kontroll över vad barnen har för intressen längre. Fritidspedagogerna sa att det är svårt att arbeta mot målen när det är så stora barngrupper, men för att hinna se alla varje vecka så var det många fritidspedagoger som delade upp den stora gruppen i mindre grupper
för att alla barnen skulle ha chans att nå målen de satt upp och för att alla barnen skulle få bli sedda under dagen.
Det har stor inverkan, för är det för många barn så är det svårt att hinna se alla barnen, de som lever loppan och de man oroar sig för de ser man, men många i den stora gruppen kan ha bekymmer som är svårare att upptäcka, de försvinner i gruppen. Det är därför vi har det uppdelat så att man hinner se alla barnen i de mindre grupperna. Enda fördel med stor grupp är att det finns fler att leka med.
Annars är det bara nackdelar med stora grupper. Det är en säkerhetsfråga ifall grupperna blir för stora (Pedagog A).
Enligt denna fritidspedagog är barngruppen A och O i verksamheten. Om gruppen blev för stor så hade fritidspedagogerna inte en chans att hinna se alla barn och deras behov på det sätt som fritidspedagogerna önskade. Alla fritidspedagoger tyckte dock inte att det var barngruppens storlek som inverkade på arbetet med målen, utan vilka barn man hade i gruppen – gruppsammansättningen.
Vi är fem stycken, fyra, varje eftermiddag och de behövs då för att kunna ha de här traditionerna som vi har här. De är väldigt personalkrävande, speciellt Position X. två vuxna på tolv barn har man egentligen inte råd med, och att köra med asså men de är värdefullt för verksamheten så då får de andra stå tillbaks lite. Jag vet inte om gruppen påverkar utan det är mer vilka barn du har i den gruppen som påverkar mer än själva storleken (Pedagog D).
Position X är en lek som påminner om tv-programmet På rymmen där deltagarna var uppdelade i två olika grupper. Den ena gruppen skulle lyckas hålla sig gömda så länge som möjligt och den andra gruppen skulle hitta dem så fort som möjligt. På rymmen utspelade sig i hela Sverige, men Position X hålls inom XX Centrum. I varje grupp ingår en fritidspedagog.
Det är en väldigt stor bit, inte storleken men sammansättningen, för en stor grupp kan fungera alldeles utmärkt och en liten grupp kan vara katastrofal när man har vissa delar i den som inte fungerar (Pedagog B).
Även denna fritidspedagog talar mer om att det är sammansättningen på gruppen som spelar större roll än storleken på gruppen.
5.1.3 Integrering
En del fritidspedagoger hade bra integrering mellan skolan och fritidshemmet och de som hade lite integrering hade en önskan om att få in mer integrering i de olika verksamheterna.
Kalle som har lite problem med matte kommer till fritidshemmet, - men du Kalle vi kan baka idag, så börjar vi med decilitermått och hur många har du haft i nu?
Och så är det mjölk och så tränar han på det och då har han ju matteträning. Då kanske jag ger lite extra tid för jag vet att han behöver träna mer på det (Pedagog C).
Fritidspedagogen vet att pojken har problem i matematiken för han har haft pojken i skolan under dagen när fritidspedagogen har varit i klassen som resurs. På det här sättet visar det att integreringen hjälper verksamheterna med att nå målen i både skola och fritidshem.
Jag måste säga att där sköter vi oss själva liksom, alltså det är ju fristående, jag tycker inte integreringen har så mycket med hur vi, ja det är klart vi jobbar ju med liknande saker men skolan frågar ju inte även att jag jobbar i skolan så frågar inte skolan efter vad fritidshemmet gör för att uppnå målen. Vi har visat den här för dem och vad vi har gjort för att nå målen men det finns ju ingen sån koppling eller samarbete nej det kan jag inte säga att det gör, inte mer än det här att man känner barnen bättre för att man har dom både i skolan och på fritidshemmet. Så sådana saker, men på planerings finns det ju ingenting nått samarbete på det sättet nej, det gör det inte (Pedagog B).
Fritidspedagog B anser att det inte finns någon integrering med skolan vad gäller samarbete.
5.1.4 Lokaler
Fritidspedagogerna upplever att lokalerna ofta är för trånga och detta ser de som ett problem när de försöker att arbeta med sina mål. De flesta fritidspedagogerna som hade större barngrupper och mindre lokaler har helt enkelt löst problemet själva genom att dela upp gruppen i mindre grupper. Man löser det så att varje grupp får vara med om en utflykt medan den andra gruppen får stanna hemma i fritidshemmets lokaler. Barnen som är hemma har på så vis större ytor att vistas på medan gruppen som är på utflykt får en chans att verkligen få stå i centrum den dagen. De cirkulerar med grupperna så att alla barn får chans att följa med på utflykter eller stanna hemma i fritidshemmets lokaler.
Lokalerna är för trånga också, de blir som en kokande kittel här när de är så många barn. Då går man nästan bara och väntar på att de ska smälla någonstans (Pedagog D).
Men sen är det ju också vad man har för möjligheter och vad vi har för saker och så, och lokaler faktiskt. Just nu känner jag att vi håller på att pyssla ihjäl oss därute, vi pysslar mycket eftersom vi inte har nån snick till exempel och vi har ingen rollspelsplats, så vi känner att vi liksom är lite begränsade men de är ju en praktisk fråga (Pedagog B).
Fritidspedagogerna menar att det behövs mer utrymme som barnen kan vistas i. Med små lokaler är det lätt att det blir konflikter. Fritidspedagogerna känner sig begränsade i sitt arbete och till viss del beror det på att lokalerna är för små.
5.2 Synliggörande av målen
De kategorier vi kommer att redogöra för under denna rubrik är sådant som fritidspedagogerna arbetar med för att synliggöra sina mål i fritidshemmet.
Kategorierna vi funnit är, fotografier, dialoger, utställningar, collage och målbok. Vi kommer i resultatet redogöra för de olika kategorierna.
De fritidspedagoger som vi intervjuat har talat mycket om sina dokumentationer.
Fritidspedagogerna tar bilder på vad som sker i verksamheten, och på det sättet synliggör de sina mål för verksamheten för föräldrarna och barnen på fritidshemmet.
Bilderna visas som bildspel på datorer eller på digitala fotoramar som ofta sitter i anslutning till in- och utgången. Ibland sätts det upp bilder på en tavla med en tillhörande text som förklarar vad som sker på bilden.
En helt vanlig dag… synliggör… det bästa tycker jag, är när man kan få kontakt med en förälder, och har upplevt någonting tillsammans med deras barn, antingen under skoldagen eller här på fritids. Och kunna säga ”jamen vet du, idag gjorde jag och Kalle det här tillsammans och då sa han si och så och då pratade jag med honom och då kom han med det här svaret vad finurlig han är, att han tänkte så”. Det absolut bästa känner jag ju om man ju kan ta den här dialogen med föräldern då. Men sen måste man ju då känna sig nöjd, det hade jag lite svårt i början eftersom jag jobbat på dagis då och hade 15 barn, jag såg ju precis vartenda barn. Jag visste ju ungefär vad som har hänt, vad du ätit och allting och sen kom man ju till ett fritidshem där det var 54 barn, då måste man slå om i tankarna, idag såg jag Kalle då och jag gjorde något för honom och nästa dag såg jag Stina och då gjorde jag något bra för henne… (Pedagog C).
Pedagog C såg synliggörandet av målen genom att prata med föräldrarna om vad som hänt under dagen. Pedagogen ansåg att dialogen var ett sätt att synliggöra sina mål på. Med hjälp av målen kunde de följa upp barnen i dialog med både barn och föräldrar. Många fritidspedagoger hävdade att det var viktigt med en dialog mellan både andra fritidshem och pedagoger.
Genom fotografierna kan föräldrarna själva se vad som hänt under dagen och både fritidspedagogerna och barnen kan lättare förklara sakerna som hänt om det finns bilder. Fritidspedagogerna tyckte att det kändes som att föräldrarna tog verksamheten mer på allvar om det fanns dokumentation på vad som händer på fritidshemmet.
Collage var också något som var ett populärt användningssätt för att synliggöra målen. En del fritidshem lämnade ut eller hade sina mål antingen på en tavla så alla föräldrar kunde se dem eller i en ”målbok” där det tydligt förklaras hur man jobbade mot målen för att nå dem i fritidshemmet. Några fritidshem sa att de aktivt jobbade mot målen och att de ofta tittade i sin ”målbok” för att se vad de behövde jobba mera på eller vilka mål som blivit uppfyllda.
Ett annat sätt kan ju vara att synliggöra målen såhär genom fotografier (Pedagog C).
Ett annat sätt att synliggöra målen på är genom att ha mindre utställningar där barnen får visa upp sina verk så att andra pedagoger, barn och föräldrar kan se vad som hänt på fritidshemmet. Genom att få ha projekt ståendes så är det något barnen kan känna sig stolta över och de får se hur temat byggs upp bit för bit genom att man dokumenterar de olika stegen. Detta är en bit som fritidsbarnen lätt missar om de delar lokaler med skolan och måste plocka undan hela tiden.
jaa du… alltså de märks ju i verksamheten, man ser ju de i hur vi jobbar i barngruppen. Vad barngruppen har lärt sig av oss som är pedagogisk personal.
Det är ju ett sätt att synliggöra, sen är ett annat sätt att synliggöra är givetvis att informera föräldrar, vi sätter upp, vi har en anslagstavla där man kan läsa aktuell information, vi har en whiteboardtavla där vi berättar om vår pedagogiska verksamhet. Vi har en ganska öppen dialog med föräldrarna, det är många föräldrar som hämtar, många barn som bor på bilavstånd så man träffar väldigt många föräldrar och har daglig dialog med dem, och jo vi sprider det vi tycker är viktigt för övriga kollegor, för förskollärare och grundskollärare också, så de är
införstådda med vårt arbetssätt. Och våra rutiner och så vidare. Att vi försöker samarbeta över yrkesgränserna (Pedagog E).
På ett av de fritidshem vi var och utförde våra intervjuer fick vi med oss deras lokala arbetsplan hem så vi kunde läsa den och kanske få mer klarhet i hur deras verksamhet såg ut. Denna arbetsplan delades även ut till föräldrarna så att de kunde se hur fritidspedagogerna arbetade med målen på fritidshemmet (Bild 1).
Bild 1. Fritidshemmet – den pedagogiska arenan.
Trädet på bilden symboliserar den pedagogiska arenan och visar vilka mål detta fritidshem arbetar med och på vilket sätt målen hänger ihop med varandra.
Fritidspedagogerna utgick ifrån Lpo94 (Skolverket, 2006) där barnen ska känna sig delaktiga, de ska ha inflytande, verksamheten ska vara jämställd, barnen ska lära sig att samarbeta med varandra och barnen ska få en förståelse för normer och värden.
Efter detta har fritidspedagogerna gjort egna lokala mål som mynnar ut i de olika grenar.
5.3 Arbetet med att nå målen
Fritidspedagogerna vi intervjuade pratade om att de arbetade mycket praktiskt med sina mål i verksamheten. Vi kommer nedan att redogöra mer ingående för målen
genom olika kategorier. De kategorier vi fann i arbetet med att nå målen är, dialog, fri lek, utflykter, vidareutbildning och utvärdering av målen.
5.3.1 Dialog
Fritidspedagogerna talade mycket om dialogens betydelse för att arbetet med målen ska vara möjlig.
Dialog mellan pedagoger
Fritidspedagogerna uttrycker tydligt att de inte skulle kunna arbeta med sina mål om de inte hade en dialog mellan sig. Det är inte alla som har nedskrivna mål som de följer och kan titta i vid behov, utan många har endast muntliga mål och då krävs det att man hela tiden pratar om de mål man har bestämt att man ska jobba mot så ingen glömmer dem eller så man inte tolkar dem olika.
Genom att dels ha en dialog, man har ju olika dialoger, man har ju läraren och fritidspedagogen (Pedagog C).
Och sen har vi lite diskussionsfrågor också till oss fritidspedagoger, så vi utvärderar oss själva med så vi sätter in resultaten från de gamla i pärmen här så man har de och gå tillbaka till så kan vi, vi kan välja att ta upp något när vi har våra träffar så kan vi sitta och diskutera de frågorna och hur vi jobbar och sist nu bestämde vi oss för att ha dem (Pedagog B).
Dessa fritidspedagoger ser det som en självklarhet att ha en dialog mellan varandra.
Fritidspedagog B upplever även att deras träffar är viktiga och att det är bra med diskussionsfrågor så man inte glömmer bort vad det är man jobbar med.
Dialog mellan pedagog och förälder
Det är viktigt att ha en dialog med föräldrarna, anser fritidspedagogerna. På det sättet får man veta om barnen blivit intresserade av något speciellt och då försöker man fånga upp det i sina mål så att barnen kan utveckla det nya intresset mer och få en bättre bild av vad det egentligen innebär.
Vi är ofta med på föräldramöten där vi talar om vad vi gör på fritidshemmet och varför vi gör si eller så och vilka regler som gäller och varför vi har dem. För att föräldrar ska få förståelse för saker och ting om de tycker något är konstigt (Pedagog A).
Denna fritidspedagog anser att dialogen med föräldrarna är viktig för att kunna följa upp barnens utveckling.
Dialog mellan pedagoger och barn
Genom att tala med barnen får fritidspedagogerna en bättre bild av hur barnen uppfattar verksamheten och vad den går ut på. Genom dessa samtal kan fritidspedagogerna sedan tala med varandra igen och komma på nya lösningar för
arbetet med målen eller för att utveckla de tankar som redan finns.
Fritidspedagogerna betonade att det var mycket viktigt att verkligen tala med barnen så de förstår. De arbetar mycket med språkutvecklingen, som ett mål, så att barnen får hjälp att få ett större och bredare ordförråd.
Vi har fritidsråd, försöker ha fritidsråd, en gång i månaden eller var sjätte vecka, där vi försöker diskutera, vad vi vill göra vad vi vill hitta på, är det något speciellt ni önskar? (Pedagog B).
Fritidspedagog B betonar vikten av att låta barnen vara delaktiga i verksamheten och de aktiviteter som sker på fritidshemmet.
Dialog mellan pedagoger och rektor
Fritidspedagogerna säger även att de försöker samtala med de övriga lärarna på skolan och även med rektor för att få hjälp och stöd i sitt arbete med målen. Ibland kan det hända att barnen arbetar med något speciellt i skolan som även fritidshemmet kan använda sig av i sitt arbete med målen. För att kunna främja fritidsverksamheten hade fritidspedagogerna möte med rektor minst en gång i månaden, oftast två gånger för att prata ihop sig om hur den fortsatta verksamheten ska se ut.
Så att vi försöker vi har ju ett antal timmar i veckan där vi sitter och har utvärdering och träffar vår rektor också, var tredje vecka ungefär (Pedagog E).
Fritidspedagog E anser att det är bra att ha en kontinuerlig dialog med rektor för att utvärdera verksamheten och få veta hur verksamheten ska fortgå.
5.3.2 Fri lek
Alla fritidspedagoger talade om att den fria leken spelade en stor roll i deras arbete med att nå sina mål. I den fria leken lär de sig att visa hänsyn gentemot varandra, de lär sig att ge och ta i olika situationer och att lyssna på varandra. Fritidspedagogerna tyckte sig även kunna se hur barnen växte som individer allteftersom leken utvecklades.
Målen är ju att de ska bli så trygga och säkra som individer som det bara går, de ska kunna stå på egna ben, de ska få ett pedagogiskt redskap med sig som innebär att de kan göra vissa saker, alltså de får utveckla sitt kreativa sinne, lära sig att leka i grupp. De får lära sig hela socialisationsprocessen. Det är väl det mest primära liksom (Pedagog E).
Väldigt viktigt är leken för det hinner de kanske inte med hemma, så vi har olika lådor de kan använda sig av, leka affär, bygga med mera. Så länge barnen tycker att något är roligt så använder vi oss av det. […] Vi ändrar rummen ibland för att främja leken (Pedagog F).
Dessa två fritidspedagoger såg den fria leken som ett verktyg för att främja barnens utveckling. De ansåg också att det var deras uppdrag att se till att barnen har den möjligheten, t.ex. genom att förändra rummen så barnen inspireras till nya lekar hela tiden.
5.3.3 Utflykter och Samarbete
Många fritidshem gjorde regelbundna utflykter där barnen fick uppleva olika saker i närområdet. På detta sätt fick de t.ex. en uppfattning om hur vissa saker har en inverkan på miljön, som många hade som ett mål. Det kunde även vara att låta barnen testa på olika fritidsaktiviteter såsom tennis eller golf, som kan resultera i att barnen får ett nytt intresse eller hobby. Fritidspedagogerna talade mycket om att de hade som mål att barnens fritid skulle främjas. Barnen ska få testa på olika aktiviteter som fritidspedagogerna ansåg skulle kunna främja barnens fritidsaktiviteter.
Vi har som mål att alla elever i årskurs 2 ska få testa på tennis och golf under fritidsverksamheten och så att vi cyklar ut i närområdet och gör saker och visar på vad som finns i X. Framförallt i närområdet som barnen kanske kan ägna sig åt sen när de slutat på fritids och så också (Pedagog A).
Detta är något som barnen får prova på dels för att hitta nya fritidsintressen och framförallt för att barnen ska få lära känna de andra barnen och kunna samarbeta med de andra klasserna. Fritidspedagogerna väljer att inte ta bussen med barnen, utan de cyklar till de olika aktiviteterna.
5.3.4 Vidareutbildning
Fritidspedagogerna fick åka på olika kurser för att få vidareutbildning inom sitt område som fritidspedagog. Kurserna kunde t.ex. handla om hur man pratar med barnen för att motverka att det blir tjat, eller konflikter. Det kunde också handla om många praktiska saker som man har användning för i yrket och för sitt fortsatta arbete med målsättning och utvärdering.
[…] men vi går ju på kortare kurser och föreläsningar, man går kanske på ett par om året. Olika saker då som är aktuellt, olika ämnen som handlar om barn. Och sen just nu går jag en kurs som heter SVA-utbildning svenska dom som är utländska då, svenska som andra språk (Pedagog A).
[…] och sen har vi gått på en jättebra som var på i Stockholm under två dagar, sätt att prata med eleverna eller med barnen för att få dem att lyssna istället för att man tjatar och tjatar (Pedagog A).
Fritidspedagog A betonar vikten av att åka på fortbildning och kurser för att få en bredare syn på sitt arbete med barnen vad gäller t.ex. bemötning och hur man pratar med barnen.
5.4 Utvärdering av målen
Fritidspedagogernas arbete med målen måste på något sätt utvärderas om de ska kunna se om de når sina mål eller inte. Detta görs på lite olika sätt, som t.ex. genom dialog och enkäter. Resultat och åtgärder sammanställs i en kvalitetsredovisning.
