Växjö Universitet
Inst. För Samhällsvetenskap C-uppsats
Hösten 2008 Geografi 60-90 hp GE 5323
Tunnelbygget genom Hallandsåsen
En sammanställning av projektets problem och dess konsekvenser
Författare
Jacob Björk
Handledare
Hans Andrèn
Abstrakt
Tunnelbygget genom Hallandsåsen är ett välkänt projekt för de flesta i Sverige. Syftet med uppsatsen är att få en uppfattning om de problem som projektet har kantats av under åren och vilka dess konsekvenser har blivit. Finns det skäl att göra en annan bedömning i dagsläget än när projektet inleddes?
Uppsatsen är en sammanställning av sekundärmaterial där litteratur införskaffats, dels från Banverket och dels från annat håll, det vill säga helt oberoende av vad Banverket tycker om sitt projekt. Banverkets projekt Hallandsås har kantats av problem sedan byggstarten år 1992.
Den första totalentreprenören, Kraftbyggarna, verkade ta för lätt på bergets sammansättning och hydrologiska tillstånd. Diverse tvister mellan Banverket och Kraftbyggarna gjorde att Kraftbyggarna lämnade ett kraftigt försenat projekt. Problemen fortsatte med Skanska som tog över entreprenörskapet. Bergets komplicerade förhållande med högt grundvatten och sprickrikedom gjorde att tunneldrivningen påverkade grundvattnet mer än tillåtet. Försök att täta berget gjordes med det kemiska tätningsmedlet Rhoca Gil. Under år 1997 upptäcktes att tätningsmedlet hade läckt ut i grundvatten och bäckar vilket orsakade nervskador på djur som drack vattnet. Den arbetande personalen i tunnlarna drabbades av liknande symptom. Ett byggstopp på sju år i följde, en period där Hallandsås sanerades, skadestånd betalades ut till dem som drabbats av utsläppen och flera utredningar gjordes om vilka som bar ansvaret. Det påbörjades även utredningar för att se om en omstart av projektet var möjligt, en omstart där miljön skulle stå i fokus.
Efter omfattande miljökonsekvensbeskrivningar och geologiska undersökningar så började Banverket återigen med tunneldrivningen genom Hallandsås under år 2004. Entreprenören Skanska-Vinci fick uppdraget att färdigställa tunneln som skall stå klar för tågtrafik år 2015.
Från att först vara meningen att vara klar år 1996 till en försening på 19 år och kostnader på totalt 10.5 miljarder kronor har Projekt Hallandsås blivit ett av de dyraste av sitt slag i Sverige.
De slutsatser som kan dras av projektet är att andra liknande projekt i Sverige har tagit enorma lärdomar från projekt Hallandsås alla misslyckanden. Samtliga framtida projekt kommer ur miljösynpunkt vara extra kontrollerade av myndigheter och byggherrar.
Varför Banverket tillsammans med regeringen beslutade att bygga klart tunneln får ses som en prestigesak. Dels vill man inte se projektet som ett stort misslyckande, dels framhäver Banverket andra fördelar nu när den samhällsekonomiska kalkylen inte uppnåtts som planerat.
Innehåll
1 Inledning...1
1.1 Bakgrund...1
1.2 Syfte...5
1.3 Arbetets upplägg...6
1.4 Definitioner...6
2 Metod...7
2.1 Validitet, genomförande och avgränsningar...7
3 Litteraturgenomgång...8
3.1 Hallandsåsens geologi och hydrologi…...8
3.2 Sveriges Geologiska Undersökning (SGU)...9
3.3 Kraftbyggarna. …...10
3.3.1 Kraftbyggarnas val av TBM...11
3.3.2 Kraftbyggarna - Första stoppet …...12
3.4 Skanska. …...14
3.4.1 Skanska - Användningen av Rhoca Gil …...14
3.5 Andra stoppet …...16
3.6 1997 fram till omstarten 2004. …...17
3.6.1 Miljön i fokus. …...18
3.6.2 Klartecken och nya rapporter …...19
3.6.3 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) …...19
3.7 Skanska-Vinci …...22
3.7.1 Skanska-Vinci`s tunneldrivning. …...22
3.7.2 Skanska-Vinci och Möllebackszonen…………...……….26
3.7.3 Äntligen Framgång. …...26
3.8 År 2009. …...27
4 Problemanalys och diskussion. …...29
4.1 Problemen med Kraftbyggarna och Hallborr …...29
4.2 Problemen med Skanska och Rhoca Gil …...31
4.3 Problemen med sju års byggstop och Åsa. …...32
4.4 Problemen med Möllebackszonen – en framgång. …...32
4.5 Med facit i hand………..33
5 Slutsatser …...36
5.1 Konsekvenser för yrkesrollen………...40
Referenser... 41
