• No results found

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Långsam plantutveckling och litet kväveupptag"

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Till hemsidan │ Prenumerera

Skåne/Kalmar, vecka 23, 2015:

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Höstvetet är nu i stadium DC 37-39 i fälten som mäts med handburen sensor både i Skåne och i Kalmartrakten. Där skördepotentialen bedöms som god och grödan har tagit upp en stor del av det tillgängliga kvävet, summan av det som marken levererat och det som tillförts via gödsling, kan det vara aktuellt med en kompletteringsgiva.

Mätningar i Skåne

Vi mätte kväveupptaget i fredags, den 29 maj. Skillnaden mellan upptaget i nollrutor och övriga fältet som gödslats är i medeltal 71 kg per hektar och varierar mellan 50 och 93 kg (tabell 1). Det är endast på tre av fälten som utvecklingsstadiet passerat DC 37 och nu befinner sig i DC 39. Det har fortsatt att vara låga temperaturer så plantutvecklingen och hastigheten i upptaget av kväve i grödan har varit långsam, i nivå med förra veckan och lägre än de två veckorna dessförinnan.

Tabell 1. Grödans upptag av kväve 29 maj, Skåne län

Plats Sort Förfrukt DC- stadium

Upptag i nollruta (kg N/ha)

Upptag i fält (kg N/ha)

Kattarp 1 Brons sockerbetor 37 27 109

Kattarp 2 Brons höstraps 37 23 95

Västraby Ellvis höstvete 39 22 79

Furulund Julius vårkorn 37 14 107

Håslöv 1 Brons höstraps 37 46 99

Håslöv 2 Mariboss höstvete 39 26 92

Trelleborg 1 Brons höstraps 37 27 96

Trelleborg 2 Brons konservärt 37 18 95

Söderto Julius vårkorn 37 20 74

Sjöstorp 1 Julius höstraps 39 34 105

Sjöstorp 2 Julius ängsvingel 37 29 103

Löderup 1 Mariboss vårvete 37 28 110

(2)

Mellan de två senaste mätningarna har det bara kommit mellan 2 och 6 mm regn vid de officiella mätstationerna, men efter sista mätningen 6-12 mm.

Hastighet i upptaget

I medeltal har grödan 29 maj i gödslade delar av fältet tagit upp 97 kg per hektar vilket är 5 kg mer än vid förra mätningen 22 maj, med en variation mellan platserna från negativa värden till 19 kg mer (störst ökning i fältet Kattarp1). I de ogödslade rutorna har i medeltal 26 kg per hektar tagits upp av grödan, vilket endast är 2 kg mer än vid förra mätningen (varierar mellan platserna från negativa värden till 10 kg mer). Den nollruta där grödan totalt tagit upp mest finns liksom förra veckan i fältet Håslöv1, i sorten Brons efter förfrukten höstraps och minst i fältet Furulund, sorten Julius med förfrukt vårkorn.

I diagram 1 är fälten rangordnade från minsta till största kväveupptag. Variationen i totalt upptag är fortfarande liten, på 10 av fälten är upptaget mellan 95-110 kg per hektar. Det skiljer inte heller mycket i kväveupptag mellan fältens nollrutor, och det är det bara i nollrutan Håslöv 1 som upptaget är något större, 46 kg per hektar.

Diagram 1. Kväveupptag i höstvetefälten i Skåne 29 maj 2015, fördelat på markens kväveleverans och upptaget gödselkväve.

Av tabell 2 framgår hur stor andel upptaget kväve motsvarar den mängd som gödslats (totalt upptaget – upptaget i nollrutan). Mellan 53 och 93 kg av det tillförda gödselkvävet har tagits upp, vilket motsvarar mellan 31 och 50 procent av gödselkvävet.

0 20 40 60 80 100 120

Kväve från markens leverans Upptaget gödselkväve kg N/ha

(3)

Sida

3

Tabell 2. Total kvävegiva hittills och upptag av tillfört kväve vid de två senaste mätningarna, Skåne län

derto straby Håsv 2 Trelleborg 2 Kattarp 2 Trelleborg 1 Håsv 1 Sjöstorp 2 Sjöstorp 1 Furulund Kattarp 1 Löderup 1

Kg N/ha 151 150 159 164 179 164 171 184 184 197 166 176

22 maj 2015 42% 43% 44% 45% 32% 45% 29% 38% 38% 40% 39% 45%

29 maj 2015 36% 37% 41% 47% 40% 42% 31% 40% 38% 47% 50% 47%

Enskilda platser

Sist i brevet visas kväveupptaget för grupper av näraliggande platser för alla mättillfällen i nollrutorna och fälten i övrigt. Av diagrammen kan man se att kväveupptaget ligger stilla runt 15-25 kg per hektar i nollrutorna i nordvästra Skåne, vilket tyder på att markens leverans av kväve hittills i år varit mycket begränsad. På några av övriga platser kan en viss ökning av kväveupptaget i nollrutorna skönjas. I fälten i Trelleborg finns även två rutor intill nollrutorna som fått extra kväve. De tillfördes 100 kg per hektar extra kväve i samband med att fältet i övrigt gödslades en andra gång, 21 april. Där uppmätte vi i fredags 18 respektive 21 kg per hektar större kväveupptag än fältet i övrigt. Det extra upptaget jämfört med fältet hade skett redan 17 maj.

Jämförelse med tidigare år

I fjor nådde de fält vi mätte stadium DC 37-39 en till två veckor tidigare än i år. Vid

mätningar förra året 23 maj hade stadie DC 39 nåtts i 57 procent av fälten, mot 25 procent av fälten i år, 29 maj. Upptaget var ca 9 kg större i nollrutorna och 12 kg större i fälten om mätningarna 23 maj 2014 jämförs med de vi gjorde i fredags 29 maj. Förra året mätte vi beståndets höjd (strålängden) vid stadium DC 37 i nollruta och i fältet. Vi har ca 10-20 cm kortare gröda i mätfälten i år, vilket kan innebära mindre risk för liggsäd, även om grödan är välbestockad.

För att avgöra behovet av tilläggsgödsling ska förväntad skörd uppskattas

De fält som vi mäter i har genomgående bra förfrukter eller långsiktig effekt av stallgödsel. Vi kan konstatera att bestånden ser fina ut och troligen bör vi kunna räkna med en god

skördepotential. Vi mätte med N-testern som mäter klorofyllhalten i bladen i grödan intill nollrutan, den 29 maj. Helst ska flaggbladet vara fullt utvecklat vid mätningen, vilket det inte var på alla platser. Mätningarna indikerar dock ett kvävebehov. Vi planerar att mäta nästa fredag igen för mer pålitliga värden.

(4)

Nollruta Kattarp 1, 29 maj (Foto: Stina Olofsson)

Mätningar i Kalmar

I Kalmar län mättes kväveupptaget 29 maj. Medeltemperaturen har fortfarande varit relativt låg men något högre än i t ex västra Skåne. I medeltal för de officiella väderstationerna har endast några enstaka mm regn fallit mellan de två senaste mätningarna.

Jämfört med förra veckan har obetydligt mer kväve tagits upp av grödan och fälten är

fortfarande i flaggbladstadiet DC 37. I medeltal för de fyra fälten har grödans upptag av kväve endast ökat med 2 kg i nollrutorna respektive 3 kg i fälten sedan förra mätningen.

Tabell 3. Grödans upptag av kväve 29 maj, Kalmar län

Plats Sort Förfrukt

DC- stadium

Upptag i nollruta (kg N/ha)

Upptag i fält (kg N/ha)

Christinelund Hereford höstraps 37 86 100

Rockneby Mariboss vårvete 37 70 111

Öland Mariboss höstvete 37 29 84

(5)

Sida

5

Skillnaden i upptag mellan fältens ogödslade rutor är stor (diagram 2), upptaget varierar mellan 29 och 86 kg per hektar. På fälten i Rockneby och på Öland har kväveupptaget i nollrutorna ökat med 2-3 kg per hektar sedan mätningen för en vecka sedan, medan lägre värden för upptaget i fält har uppmätts i fälten och i nollrutan i Christinelund, jämfört med en vecka sedan. Detta illustrerar svårigheten att mäta på ett representativt sätt i fält där

stallgödsel tillförs. Även uttryckt som upptaget kväve i procent av tillförsel är skillnaderna mycket stora (tabell 4).

Diagram 2. Kväveupptag i höstvetefälten i Kalmar 29 maj 2015, fördelat på markens kväveleverans och upptaget gödselkväve

Tabell 4. Total kvävegiva hittills och upptag av tillfört kväve vid två senaste mätningarna, Kalmar län

Öland Christinelund Mörbylånga fältförsök

Rockneby

Kg N/ha 162 156 160 166

22 maj 2015 40% 6% 39% 28%

29 maj 2015 34% 9% 44% 25%

Enskilda platser

Sist i brevet visas kväveupptaget för alla mättillfällen i nollrutorna och fälten i övrigt.

0 20 40 60 80 100 120

Öland, DC37 Christinelund, DC37

Mörbylånga fältförsök, DC37

Rockneby, DC37 Kväve från markens leverans Upptaget gödselkväve

kg N/ha

(6)

Platsvis kväveupptag

0 20 40 60 80 100 120

10 april 17 april 24 april 1 maj 8 maj 17 maj 22 maj 29 maj

kg kväve per ha

Kväveupptag i gödslat fält och nollruta för Kattarp 1, Kattarp 2, Västraby och Furulund

Kattarp 1 nollruta Kattarp 1 gödslat Kattarp 2 nollruta Kattarp 2 gödslat Västraby nollruta Västraby gödslat Furulund nollruta Furulund gödslat

0 20 40 60 80 100 120

10 april 17 april 24 april 1 maj 8 maj 17 maj 22 maj 29 maj

kg kväve per ha

Kväveupptag i gödslat fält och nollruta för Håslöv 1, 2 och Trelleborg 1, 2

Håslöv 1 nollruta Håslöv 1 gödslat Håslöv 2 nollruta Håslöv 2 gödslat Trelleborg 1 nollruta Trelleborg 1 gödslat Trelleborg 2 nollruta Trelleborg 2 gödslat

(7)

Sida

7

Tidigare veckors brev och mer information om fälten hittar du på www.greppa.nu/säsongsnytt Cecilia Linge, Stina Olofsson och Maria Fermvik

Regionkontoret Alnarp

0 20 40 60 80 100 120

10 april 17 april 24 april 1 maj 8 maj 17 maj 22 maj 29 maj

kg kväve per ha

Kväveupptag i gödslat fält och nollruta för Söderto, Sjöstorp 1, 2 och Löderup 1

Söderto nollruta Söderto gödslat Sjöstorp 1 nollruta Sjöstorp 1 gödslat Sjöstorp 2 nollruta Sjöstorp 2 gödslat Löderup 1 nollruta Löderup 1 gödslat

0 20 40 60 80 100 120 140

17 april 24 april 1 maj 8 maj 15 maj 22 maj 29 maj

kg kväve per ha

Kväveupptag i gödslat fält och nollruta för Christinelund, Rockneby, Öland och Mörbylånga

Christinelund nollruta Christinelund gödslat

Rockneby nollruta Rockneby gödslat Öland nollruta Öland gödslat Mörbylånga nollruta Mörbylånga gödslat

References

Related documents

Förra året var det sista året för de uppsökande och motiverande insat- serna riktade till utrikes födda kvinnor men även om verksamheten avslu- tats består behovet av fler

Där deltar bland andra miljöminister Andreas Carlgren, riksdagsledamot Carina Ohlsson och Anders Wijkman från EU-parlamentet samt Weine Wiqvist, VD Avfall Sverige..

Hur lönenivån utvecklas har en avgörande betydelse för den totala ekonomiska tillväxten och beror långsiktigt till största delen på hur produktiviteten i näringslivet

• Bland dem som är föräldrar till barn med kronisk sjukdom och/eller funktionsnedsättning uppger drygt en av fyra föräldrar att deras barns skola och utbildning har påverkats under

Tidigt fick vi signaler från våra medlemmar om personer som ansåg sig vara tvungna att stanna hemma från jobbet utan ersättning för att skydda sig själva eller sina

Nationell mätning av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler vid patientnära arbete syftar till att ge stöd i arbetet med att uppnå hög följsamhet.. Hög följsamhet

Kantträd (träd avverkade utanför skogsgatan): Ersättning i kr per m3sk för förtidig avverkning och för ökad väntetid på föryngring (30% av markvärdet) vid ett rotvärde av 10

Redskap för ekonomiska kalkyler för byggnader, prissättning och beräkningar av lönsamhet, inspel och material för att upprätta en marknadsplan samt ökad kunskap om hur