Sjuksköterskans förebyggande åtgärder
vid undernäring hos de äldre.
En litteraturstudie
The registered nurse's preventive interventions at malnutrition in older adults.
Carolina Sörqvist
Linda Berggren
Fakultet Hälsa, natur- och teknikvetenskap Karlstad Universitet Ämne/Utbildningsprogram Sjuksköterskeprogrammet
Nivå/Högskolepoäng Grundutbildning 180 hp Handledare Mia Eriksson
Sammanfattning
Titel: Sjuksköterskans förebyggande åtgärder vid undernäring hos äldre
Title: The registered nurse's preventive interventions at malnutrition in older adults. Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap
Institution: Institutionen för hälsovetenskap Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad 15 hp, grundnivå Författare: Linda Berggren och Carolina Sörqvist Handledare: Mia Eriksson
Sidor: 33
Nyckelord: Undernäring, sjuksköterska, äldre, förebyggande åtgärder, litteraturstudie
Introduktion: Undernäring är vanligt förekommande bland äldre individer och är förknippat med svåra
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 4
1.1 Forskningsområde ... 4
2 Bakgrund ... 4
2.1 Undernäring ... 4
2.2 Orsaker till undernäring hos äldre ... 5
2.3 Komplikationer med undernäring ... 5
2.4 Bedömningsinstrument ... 6
2.5 Sjuksköterskans ansvarsområde ... 6
2.6 Problemformulering ... 6
2.7 Syfte ... 7
3 Metod ... 8
3.1 Inklusions- och exklusionskriterier ... 8
3.2 Litteratursökning ... 8
3.3 Urval ... 9
3.4 Databearbetning och analys ... 11
3.5 Forskningsetiska ställningstaganden ... 11
4 Resultat ... 12
4.1 Bristande kunskap inom näringsvård och undernäring ... 12
4.2 Kunskapsbehov om bedömningsinstrument ... 12
4.3 Information och motivation till den äldre ... 13
4.4 Risker och åtgärder vid undernäring ... 14
4.5 Teamsamverkan ... 14 4.6 Dokumentation ... 15 5 Diskussion ... 16 5.1 Resultatdiskussion ... 16 5.2 Metoddiskussion ... 18 6 Slutsats ... 19 7 Klinisk betydelse ... 19
8 Förslag till fortsatt forskning ... 19
Referenser ... 20
4
1
Inledning
Energirika och goda kostvanor är en väsentlig faktor och ett grundläggande behov för att människan ska få uppleva en god hälsa och livskvalité. En del i sjuksköterskans omvårdnadsansvar handlar om att tillgodose den äldres behov av näring. Det finns olika faktorer som kan leda till undernäring. Då många äldre individer har risk för att bli undernärda så är det viktigt att sjuksköterskan arbetar förebyggande mot undernäring då det i sin tur kan leda till stora konsekvenser för den drabbade (Socialstyrelsen 2019). Förekomsten av undernäring bland äldre individer på boende är 36 procent och 48 procent löper risk att bli undernärda. Äldre individer som bor i eget boende, där är åtta procent undernärda och 41 procent har risk för undernäring (Burman et al. 2015).
1.1 Forskningsområde
Kompetens och professionsutveckling inom omvårdnad.
2
Bakgrund
Andelen av äldre individer ökar över hela världen och denna riktning är också kongruent i Sverige. År 2030 så beräknas det att en av fem svenskar kommer att vara över 65 år. Att människor blir allt äldre och äldre beror på olika faktorer som exempelvis att behandlingar mot stora folksjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar har blivit bättre och att barnadödligheten har minskat (Lennartsson & Heimerson 2012). Socialstyrelsens definition av äldre individer är personer som är 65 år och de äldre (Socialstyrelsen 2019).
2.1 Undernäring
5 det föreligger någon risk för undernäring. De kriterierna är ofrivillig viktnedgång, ätsvårigheter och lågt body massindex, [BMI] (Socialstyrelsen 2019).
Chen et al. (2008) beskriver definition på undernäring med fem igenkänningstecken som är vanligt framträdande vid undernäring. Det första tecknet som beskrivs är att personen har ett otillräckligt intag av kost eller att kosten inte innehåller de näringsämnen som behövs. Det kan även bero på att näringsämnena inte absorberas eller metaboliseras på ett adekvat sätt på grund av medicinsk behandling och sjukdom. Med en stigande ålder så är det vanligt att individer upplever en sämre aptit samt ett minskat smak- och luktsinne. Det kan göra att personen inte vill äta då hen inte upplever smaker på samma sätt som tidigare eller helt enkelt att maten inte smakar vilket gör att aptiten minskar. Muskelförtvining kan vara ett tecken om inte personen har fått i sig ett tillräckligt med proteiner. En annan betydelsefull indikator som beskrivs är kontroll av vikt. Då undersöks det om den äldre individen har gått ned i vikt de senaste sex till tolv månaderna. Det sista igenkänningstecknet är negativa hälsokonsekvenser som kan tyda på undernäring till exempel svårläkta sår eller en mer mottaglighet för infektion. Undernäring kan vara en snabb process och svår att vända det gör att den äldre individen har en ökad risk för att utveckla en försämrad hälsa (Chen et al. 2008).
2.2 Orsaker till undernäring hos äldre
Undernäring hos äldre individer är ofta en kombination av fysiska, sociala och psykologiska problem (Spirgienė et al. 2018). Det kan vara olika faktorer som kan leder till undernäring. Personen kan ha svårigheter med att svälja, hen kan ha en dålig mun- och tandstatus (Van Lancker et al. 2012). Det kan bero på interaktioner mellan läkemedel och näringsämnen. Dessa förändringar kan leda till undernäring. Med åldern förändras även livssituationen för individen, förändringen som personen går igenom kan ha en negativa påverkan på hälsan. Ensamhet och social isolering är sådana faktorer. Även depression är vanligt förekommande vid undernäring. Det kan vara den äldre individens fysiska förmågor som har förändrats så att hen inte längre orkar eller klara av vardagliga aktiviteter som matlagning, klädsel och så vidare. Depressionen kan även beror på andra faktorer som ett minskat socialt nätverk eller förlust av närstående (Fávaro-Moreira et al. 2016). Äldre individer med en sämre ekonomi eller med inkomster som är begränsade kan ha en större risk för att bli undernärda då studien visar att de hellre prioriterar läkemedel än att handla mat för sina pengar. Detta kan då leda till att de får i sig mindre näring än det de behöver (Evans 2005).
2.3 Komplikationer med undernäring
6
2.4 Bedömningsinstrument
Med hjälp av bedömningsinstrument kan man lättare åtgärda och utvärdera undernäring (Socialstyrelsen 2019) För äldre individer som riskerar undernäring, finns det validerade bedömningsinstrument som till exempel Mini Nutritional Assessment [MNA] som undersöker, identifierar och bedömer risker för undernäring. Vilket kan vara en hjälp i att tidigt kunna bedöma risk för undernäring samt förhindra undernäring (Zukeran et al. 2019). Morley (2018) beskriver andra bedömningsinstrument som kan användas, det är Nutrition Risk Screening 2002 [NRS 2002] och Malnutrition Universal Screening Tool [MUST]. Gottschall et al. (2019) beskriver MUST som ett alternativ till BMI, där den äldre individens omkrets på överarmen mäts. Detta kan vara ett bra mått när det kan vara svårt att få korrekt vikt samt längd på äldre individer.
2.5 Sjuksköterskans ansvarsområde
International council of nurses [ICN] beskriver fyra ansvarsområden för sjuksköterskans kompetensområde, vilka är att främja hälsa, att lindra lidande, att återställa hälsa samt att förebygga sjukdom. Även att kunna bedöma och identifiera patientens omvårdnadsbehov och patientens hälsotillstånd är en stor del i sjuksköterskans kompetens. Utifrån behoven så ska sjuksköterskan planera omvårdnaden för patienten (Svensk sjuksköterskeförening 2017). Sjuksköterskan arbetar under hälso- och sjukvårdslagen [HSL]. Den omvårdnad som sjuksköterskan ska bedriva ska alltid ges med respekt för alla människors lika värde och sjuksköterskan ska alltid sträva efter att förebygga ohälsa (HSL 2017:30). Personcentrerat förhållningssätt grundar sig på ett holistiskt synsätt, där hela människan är i fokus. Sjuksköterskan ska inte bara se till de fysiska behoven utan även de biologiska, psykosociala och existentiella behoven. Genom att arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt så strävar sjuksköterskan att utgå från den enskilda individens upplevelser, önskemål och behov (Yun & Choi 2019). Detta kan leda till att individen livskvalité ökar då hen känner sig delaktig i sin vård och i de beslut som fattas (Schoot et al 2005). Patientlagen (2014:821) syftar till att stärka och tydliggöra individens integritet, delaktighet och autonomi. Sjuksköterskor ska arbeta preventivt för att undvika undernäring och de komplikationer, så kallade vårdskador, som kan uppstå. Patientsäkerhetslagen (2010:659) är en lag vars syfte är att höja patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården. I 6 kap. 4 § Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) står följande:
Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personalen ska i detta syfte till vårdgivaren rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada.
Därför är det viktigt att sträva efter att omvårdnadsåtgärder sätts in vid tecken och symtom på undernäring så att det inte leder till en försämrad hälsa och minskad livskvalitet för den äldre (Chen et al. 2008).
2.6 Problemformulering
7 problem för den äldres hälsa. För att den äldre individen ska få uppleva en god ålderdom ska sjuksköterskan arbeta förebyggande mot undernäring.
2.7 Syfte
8
3
Metod
Denna litteraturstudie har genomförts systematiskt och har en induktiv ansats (Henricson 2012). Litteraturstudie är en sammanställning av vetenskapliga artiklar som beskriver hur forskningsläget ser ut inom ett specifikt område. Metoden innebär att granskningen är systematiskt gjord och att sökningens alla steg redovisas och på så vis ska syftet besvaras. (Polit & Beck 2017).
Nio steg enligt Polit och Beck (2017) är ett tillvägagångssätt som kan användas för att göra en litteraturstudie. Fritt översatt:
1. Formulera och definiera syfte och frågeställningar. 2. Välj databaser, sökstrategi och sökord.
3. Databassökning genomförs, identifieras och artiklar dokumenteras. 4. Artiklar granskas utifrån relevans och lämplighet.
5. Läser utvalda artiklar.
6. Sortera information från artiklar. 7. Kritiskt granska artiklar.
8. Artiklar analyseras och struktureras.
9. Dra slutsatser utifrån den sammanställda datan och kritiskt summera.
3.1 Inklusions- och exklusionskriterier
Vetenskapliga artiklar som var Peer Review, publicerade mellan åren 2010–2020. Fokusgrupp var äldre individer över 65 år boendes på vårdhem eller i eget boende. Artiklarna skulle vara publicerade på engelska eller svenska. Artiklar i sjukhusmiljö och som var reviews exkluderades.
3.2 Litteratursökning
Steg ett enligt Polit och Beck (2017) nio steg så utformades en problemformulering och ett syfte till litteraturstudien.
Steg två enligt Polit och Beck (2017) nio steg valdes relevanta databaser, CINAHL och PubMed. Det är två databaser som innehåller forskning inom vård, omvårdnad och medicin. Engelska sökord valdes (Forsberg & Wengström 2015). Sökorden som valdes var malnutrition,
nursing home patients/nursing homes, nursing knowledge/knowledge, nursing intervention/evidence-based nursing. Evidence-based nursing, nursing homes och knowledge i
PubMed var likvärdigt med nursing interventions, nursing home patients och nursing
knowledge i CINAHL. Sökningen gjordes med Major Headings (MH) i CINAHL och Medical
Subject headings (MeSH) i PubMed. En fritextsökning utfördes på sökorden intervention,
prevent* och nurs* både i CINAHL och PubMed. Nurs* och Prevent* med trunkering ”*”, som
innebär att ersätta början eller slutet av ordet för att få med böjningar av sökorden (Forsberg & Wengström 2015).
9
3.3 Urval
I urval ett genomfördes steg fyra enligt Polit och Beck (2017) nio steg. Här gjordes det första urvalet genom att läsa titel och abstrakt på 391 artiklar i CINAHL varav 89 artiklar valdes ut. I PubMed lästes titel och abstrakt på 88 artiklar varav 29 valdes ut. Sammanlagt valdes 118 artiklar ut i urval ett varav 44 artiklar exkluderades då dessa var interna och externa dubbletter. I urval två genomfördes steg fem enligt Polit och Beck (2017) nio steg. Här granskades de valda artiklarna från urval ett och lästes i fulltext. Artiklar som inte besvarade syftet exkluderades. En kompletterande fritextsökning gjordes CINAHL och PubMed med ämnesordet prevent* som kombinerades med ämnesorden nurs* och intervention. Totalt valdes 31 artiklar från CINAHL och fyra artiklar från PubMed ut som svarade på syftet. De artiklar som var relevanta valdes. Totalt resulterade urval två i 35 artiklar.
I urval tre genomfördes steg sex och steg sju enligt Polit och Beck (2017) nio steg. I steg sex utfördes en sammanställning av artiklarna. I steg sju användes granskning mallarna Guide to
an Overall Critiqe of a Quantitative Research Report samt Guide to an Overall Critiqe of a Qualitative Research Report för att kvalitetsgranska artiklarna (Polit och Beck 2017). Efter
10 Tabell 1. Resultat från sökning i CINAHL, 2020-01-30-2020-03-05
Sökord träffar urval 1 urval 2 urval 3
S1 Malnutrition (MH) 1720
S2 Nursing home patients (MH) 3205 S3 Nursing interventions (MH) 638 S4 Nursing knowledge (MH) 419 S5 Nurs* 24956 S6 Prevent* 52537 S7 Intervention 22090 K1 S1 AND S2 104 21 8 1 K2 S2 AND S3 46 2 (1) 1 1 K3 S1 AND S3 9 4(1) 0 K4 S1 AND S5 335 K5 S1 AND S4 5 2 1 1 K6 S5 AND S6 5016 K7 S1 AND S7 303 K8 K4 AND S7 76 26 (9) 10 5 K9 S1 AND S6 451 K10 S5 AND K9 151 34(14) 11 4 Summa 89 31 12
11 Tabell 2. Resultat av databassökning i PubMed, 2020-01-30-2020-03-05
Sökord Träffar Urval 1 Urval 2 urval 3
S1 Malnutrition (MeSH) 378
S2 Nursing homes (MeSH) 324
S3 Evidence-based nursing (MeSH) 34
S4 Knowledge (MeSH) 9 S5 Nurs* 2456 S6 Prevent* 6588 S7 Intervention 5426 K1 S1 AND S2 12 6 ((2)) 4 1 K2 S2 AND S3 1 0 K3 S1 AND S3 0 K4 S1 AND S5 36 11(5) 0 K5 S1 AND S4 0 K6 S5 AND S6 672 K7 S1 AND S7 171 K8 K4 AND S7 19 7(7) 0 K9 S1 AND S6 179 K10 S5 AND K9 20 5(5) 0 Summa 29 4 1
() intern dubblett. (()) extern dubblett. K=kombination.
3.4 Databearbetning och analys
I steg åtta enligt Polit och Beck (2017) nio steg så börjades databearbetningen genom att numrera artiklarna från ett till 13 för att lättare kunna urskilja dem. Artiklarnas resultat lästes enskilt och gemensamt samt diskuterades. Analysen skedde genom att gemensamt plocka ur de delar ur artiklarnas resultat som var relevant för litteraturstudiens syfte. Ämnen som liknade varandra lades in i ett word-dokument och teman skapades. Steg nio enligt Polit och Beck (2017) nio steg så sammanställdes den bearbetade informationen till litteraturstudiens resultat som presenteras i sex teman.
3.5 Forskningsetiska ställningstaganden
12
4
Resultat
Resultatet byggdes på 13 artiklar varav fem artiklar var av kvalitativ metod och åtta artiklar var av kvantitativ metod. Miljö där studierna utfördes var på äldreboenden och/eller i de äldres eget boende. Geografiskt utfördes studierna i flera länder, se artikelmatris i bilaga. Resultatet sammanställdes i sex teman; Bristande kunskap inom näringsvård och undernäring, Kunskapsbehov om bedömningsinstrument, Information och motivation till den äldre, Risker och åtgärder vid undernäring, Teamsamverkan och Dokumentation.
4.1 Bristande kunskap inom näringsvård och undernäring
Bristande kunskap i näringslära är ett hinder för sjuksköterskan att kunna utföra adekvata åtgärder vid undernäring. Sjuksköterskor uppger att den äldres näringsstatus har en låg prioritering på grund av att de anser att de inte har en tillräcklig kunskap i ämnet. Då det ofta är sjuksköterskan som undervisar personal, patienter och närstående i åtgärder kring undernäring så har det visat sig att okunskapen lett till begränsningar i rådgivning till dessa individer. Sjuksköterskans kunskap speglar den stöttning, hjälp och information en patient får (Sjögren Forss et al. 2018).
Sjuksköterskor upplevde att de inte hade adekvat kunskap i näringslära när de examineras då detta inte alltid ingår i sjuksköterskeutbildningen. En brist i sjuksköterskeutbildningen är att det inte undervisas om undernäring hos de äldre samt de bedömningar sjuksköterskan kan komma att göra. Detta kan leda till svårigheter i sjuksköterskans arbete i att undervisa, informera samt identifiera, förebygga och behandla undernäring eftersom sjuksköterskan ska arbeta preventivt med undernäring hos de äldre och även har ett stort ansvar för att informera om en adekvat näringsvård (Eglseer et al. 2018). Ett pedagogiskt sätt är en bra strategi för att förhindra och minska undernäring samtidigt som det kan vara kostnadseffektivt. Det finns ett ökat behov av kunskap angående undernäring men då krävs det att sjuksköterskan har kunskap för att kunna öka sin medvetenhet om ämnet undernäring hos äldre individer. Genom att förbättra utbildningen angående undernäring kan risker minimeras för sjukhusinläggningar, den äldre får en bättre livskvalitet och ett minskat lidande (Eglseer et al. 2018; Sjögren Forss et al. 2018). Sjuksköterskor uppfattar att det inte finns något systematiskt tillvägagångssätt för att utbilda både befintligt anställda och nyanställda i dokumentationssystem eller i riktlinjer i näringsvård, vilket resulterar i att vårdpersonal har en varierad och inkonsekvent inställning till dessa områden i det dagliga arbetet (Håkonsen et al. 2019).
4.2 Kunskapsbehov om bedömningsinstrument
13 det på arbetsplatsen. Mer än hälften av sjuksköterskorna bedömde MUST som lätt eller mycket lätt att använda (Kennelly et al. 2010).
Sjuksköterskorna förstod vikten av att använda sig av bedömningsinstrument men tidigare erfarenheter visade att bedömningsinstrumenten inte var lätta att använda. Sjuksköterskorna var därför positiva till den utbildning som erbjuds för att öka kunskapen i hur man använde bedömningsinstrument så att sjuksköterskorna kunde förebygga och åtgärda undernäring. Men även att användandet av bedömningsinstrument skulle underlätta arbetet. Därför är det av vikt att sjuksköterskan har en god kunskap för dess användning så att instrumentet används på ett korrekt sätt (Skytt et al. 2016).
Sjuksköterskans kunskap om bedömningsinstrumentet MNA kan vara en effektiv åtgärd för att minska risk för undernäring samt att förhindra en nedåtgående spiral som annars kan vara svår att bryta hos vårdberoende äldre individer (Fernández-Barrés et al. 2017). Dock har det påvisats att sjuksköterskan har en kunskapsbrist och låg kännedom gällande bedömningsinstrument, trots relevansen för att både kunna förebygga och åtgärda undernäring. Vilket kan leda till att det saknas inblick i vilka bedömningsinstrument som kunde tillämpas. Det saknades riktlinjer för bedömningsinstrument som kunde appliceras i det dagliga arbetet. Eftersom sjuksköterskor hade låg kännedom om vilka riktlinjer avseende näringsvård som fanns var det svårt för sjuksköterskan att tillämpa de åtgärder som var adekvata (Håkonsen et al. 2019).
”It’s impossible to be aware of which tools to use, when the training we got from our workplace was so deficient and incorrect” (Håkonsen et al. 2019, s. 10).
4.3 Information och motivation till den äldre
Sjuksköterskan har en viktig roll i att informera den äldre om näring då den äldre ofta inte insåg vilka näringsbehov som kan komma med åldern. Äldre individer ser oftast inte låg vikt som ett problem, oavsett om den äldre alltid varit slank eller gått ner i vikt den senaste tiden. Sjuksköterskan uppmärksammade att den äldre hade mer kunskap om riskerna för övervikt än undervikt. Många äldre individer var också oroliga för högt kolesterol så de minskade ätandet av fet mat. De äldre var omedvetna för de risker och konsekvenser som kan komma med undernäring. Många äldre individer önskade ett fysiskt möte med en sjuksköterska som kunde ge information medan andra skulle kunna tänka sig skriftlig information (Avgerinou et al. 2019).
14
“...well, we are not supposed to say it. But lack of time is an important factor that prevents us from doing our job…” (Håkonsen et al. 2019, s. 10).
4.4 Risker och åtgärder vid undernäring
Att olika riskfaktorer som minskad aptit, illamående, tugg- och sväljproblem, smärta, läkemedelsbiverkan och funktionsnedsättning kunde öka risken för den äldre individen att drabbas av undernäring (Tannen et al. 2012). En risk visade sig vara att många äldre individer inte kände till vilka näringsbehov samt de näringsbrister som kan komma med åldern (Avgerinou et al. 2019). Trots detta var sjuksköterskor övertygade om att undernäring i eget boende och äldreboende inte var ett vanligt problem och att risken för att drabbas för undernäring var låg. Detta indikerade att sjuksköterskor inte prioriterade näringsvård (Geurden et al. 2015). Samt att det finns en koppling mellan den äldres vårdbehov och undernäring. Ju med vårdberoende den äldre är i sin dagliga livsföring desto större risk för undernäring och ett lägre BMI (Cereda et al. 2016; Bauer et al. 2017). Därför är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om olika strategier för att kunna genomföra förebyggande arbete mot undernäring (Skinnars Josefsson et al. 2018).
Individuella åtgärder som önskekost kan vara till god hjälp då det kan leda till att aptiten ökar hos den äldre individen. Sjuksköterskan rekommenderar ofta åtgärder som näringsdryck som ett alternativ till extra näring, då adekvata näringstillsatser som berikar kosten istället skulle vara mer relevant. Även att anpassa måltidsmiljö eller använda sig av lättare metoder för att ta reda på den bakomliggande orsaken varför den äldre inte äter. Måltidernas utformning bör ske ofta och vara kaloririka. Dietistkontakt kan vara mycket behjälplig med råd och åtgärder vid undernäring men denna kontakt tas relativt sällan (Tannen et al. 2012; Sjögren Forss et al. 2018). Åtgärder som sjuksköterskor ofta använder sig av vid förebyggande och behandling av undernäring är vätskelista, rådgivning med sjuksköterska, kosttillskott, kostregistrering, önskekost, rådgivning med anhöriga, kontakt med dietist. Även åtgärder som berikad kost och näringssond förekommer men inte lika frekvent (Tannen et al. 2012). Nattfastan är en viktig aspekt för att förebygga och behandla undernäring då nattfastan inte bör överstiga elva timmar. För att undvika en lång nattfasta så bör ett näringsintag sättas in strax före sänggåendet (Sjögren Forss et al. 2018).
4.5 Teamsamverkan
För att kunna förebygga undernäring och öka vårdkvaliteten så är det viktigt att sjuksköterskan har ett nära samarbete mellan vårdpersonal och andra professioner. Sjuksköterskan ses oftast som den sammanbindande länken i teamet. Samarbetet är viktigt för att den äldre individen ska kunna få en god vårdkvalitet där hens behov är i fokus. Genom teamsamverkan så kan tidig observation, identifiering, bedömning samt åtgärd sättas in för att motverka undernäring och dess konsekvenser. Sjuksköterskan kan uppleva en utmaning med teamsamverkan då alla inte är så involverade i den utsträckning som sjuksköterskan önskar. Det var av vikt att annan vårdpersonal i den äldres närhet var observant av den äldres status och att både muntlig rapport till sjuksköterskan och dokumentation utfördes (Skytt et al. 2016).
15 personalen är anställda i samma organisation och kommun. Det kan ses att det finns betydande variationer i de dagliga rutinerna och vad som anses vara en god vårdkvalitet. Detta kan återspeglas i behandlingen av den äldre och i sin tur leda till negativa resultat i vårdandet (Håkonsen et al 2019).
4.6 Dokumentation
Sjuksköterskans dokumentation av näringsvård och av de relevanta observationer som görs är en viktig del av det dagliga arbetet. Sjuksköterskans intresse och prioritering för näringsvård speglar hur väl det blir dokumenterat. Kvalitén på närings vården, dess behandling och åtgärder speglas därav sjuksköterskans prioritering och intresse (Håkonsen et al 2019). Brist i dokumentation kan äventyra patientsäkerheten. Sjuksköterskan har en skyldighet att dokumentera relevant information om den äldre individens näringsstatus samt att genomföra adekvata åtgärder och utreda resultat är av stor vikt. Användning av korrekta termer och uttryck i skrift är relevant för att undvika missförstånd. Dokumentation mellan olika vårdformer kan vara komplext då all information inte når ut till de berörda professionerna som ingår i den äldres vårdkedja (Skytt et al. 2016).
16
5
Diskussion
Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans kunskapsbehov och förebyggande åtgärder vid undernäring hos de äldre. Sex teman identifierades i databearbetningen av resultatet från de utvalda artiklarna: Bristande kunskap inom näringsvård och undernäring, Kunskapsbehov om bedömningsinstrument, Information och motivation till den äldre, Risker och åtgärder vid undernäring, Teamsamverkan och Dokumentation visade sig vara återkommande teman.
5.1 Resultatdiskussion
Temat bristande kunskap inom näringsvård och undernäring framkommer det att näringsvård inte har hög prioritering hos sjuksköterskan (Sjögren Forss et al. 2018). Genom en förbättrad utbildning för sjuksköterskor i näringslära så kan förståelse, medvetenhet och kunskap öka för undernäring och dess komplikationer. Kursplaner som behandlar ämnen om näring för äldre individer anses vara rimligt. Det är viktigt att sjuksköterskan har adekvata kunskaper om näring, risker, konsekvenser samt hur sjuksköterskan förebygger, åtgärdar och behandlar undernäring som drabbar äldre individer (Eglseer et al. 2018). Även Bjerrum et al. (2012) menar att utbildningsprogram i näringsvård skulle öka sjuksköterskans medvetenhet. Dock så visade det sig att det inte räckte för att sjuksköterskan skulle uppnå en full förståelse för sitt ansvar inom näringsvård. Crogan et al. (2000) menar att utbildning som handlar om näringsvård och teamsamverkan kan förbättra näringsintag och livskvaliteten för de äldre. All hälso- och sjukvårdsverksamhet ska bedrivas så att en god vård uppfylls. Det innebär bland annat att vården ska vara av god kvalitet och att patientens behov ska bli tillgodosedda (Socialstyrelsen 2019). Detta anses vara rimligt då det verkar vara en brist i kunskap angående näringsvård. Det är viktigt att sjuksköterskan har en förståelse över det ansvar hen har gentemot äldre individer. Därför måste undernäring och dess risker tas på allvar av sjuksköterskan. För att detta ska kunna uppnås så är det av vikt att sjuksköterskeutbildningar tar detta i beaktande och inför näringsvård i kursplanen.
17 et al. (2017) beskriver att användningen av bedömningsinstrumentet MNA stoppade tendensen till näringsbrist och minskade risken för undernäring hos äldre individer. Detta anses vara rimligt men även vikten av att sjuksköterskan följer regelbundet upp bedömningen så att det inte processen stannar av.
Temat information och motivation till den äldre beskrivs att många äldre individer saknade näringskunskap och var omedvetna om vilka risker samt konsekvenser som kan uppstå i samband med undernäring (Avgerinou et al. 2019). Sjuksköterskan ska informera och motivera den äldre att delta i sin näringsvård (Avgerinou et al. 2019; Håkonsen et al. 2019). Clegg & Williams (2018) beskriver att näring är en viktig faktor för att den äldre ska få en tillfredsställande ålderdom. Det är viktigt att motivera den äldre individen att förbereda sina måltider då detta anses kunna öka aptiten och matintaget (Clegg & Williams 2018). Det är av betydelse att sjuksköterskan informerar den äldre individen om läkemedel och dess biverkningar som skulle kunna påverka aptiten (Hopkinson 2015; Reed Mangels 2018). Det är viktigt att sjuksköterskan samtalar med den äldre om näringskunskap och involverar hen i sin egen näringsvård, detta för att få ett bättre perspektiv på vad hen själv anser vara en hälsosam kost och på så vis kunna informera den äldre individen på bästa sätt. Informationen ska vara förståelig samt utgå från den äldres behov.
Temat risker och åtgärder vid undernäring beskriver Tannen et al (2012) olika riskfaktorer som kan leda till samt öka risken att den äldre individen drabbas av undernäring. Enligt Hopkinson (2015) så är en viktig del i sjuksköterskans arbete att kunna identifiera riskfaktorer för undernäring. Cereda et al. (2016) beskriver att genom att göra regelbundna observationer, bedömningar och uppföljningar kan sjuksköterskan tidigt identifiera och förebygga undernäring samt sätta in åtgärder vid risk för eller behandla undernäring. En grundläggande kompetens för sjuksköterskor är att kunna identifiera riskfaktorer som kan leda till undernäring. Ett stort vårdbehov och behov av stöttning i sin dagliga livsföring är en indikation på att det kan föreligga risk för undernäring. När sjuksköterskan först träffar sin patient är det av vikt att observera, bedöma, dokumentera den äldres naturliga tillstånd. Genom att vara uppmärksam på den äldres naturliga tillstånd kan förebyggande åtgärder sättas in i tid. Detta är dock en förutsättning att sjuksköterskan känner sin patient sen tidigare annars kan det vara svårt att avgöra vad som är patientens naturliga tillstånd eller vad som hör till sjukdom.
I temat teamsamverkan menar Skytt et al. (2016) att sjuksköterskan ofta är länken som binder samman vårdpersonal och professioner. Teamsamverkan är av vikt för att vårdkedjan kring den äldre ska fungera optimalt, vilket Melheim & Sandvoll (2018) styrker i sin beskrivning. Melheim & Sandvoll (2018) menar att sjuksköterskan är länken till teamsamverkan. Dock upplevde flera sjuksköterskor att ansvarsfördelningen var oklar, vem som ansvarade för vad, vilket försvårade samarbetet med andra professioner. Även inom teamsamverkan belystes vikten av att dokumentera med korrekt terminologi samt att informationen ska vara lättåtkomlig. Detta är viktigt för att den äldre ska få en adekvat vård. Tydliga rutiner och en samstämmighet mellan fraktionerna var av vikt för att samspelet ska fungera. Crogan et al. (2000) menar att brist på dålig teamsamverkan kan påverka att den äldre får en bristfällig näringsvård. Teamsamverkan är av betydelse för att kunna tillgodose den äldres näringsvård samt att kunna förebygga risk för undernäring. Detta genom att erbjuda råd och stöd och ta tillvara på varandras kompetenser.
18 dokumentationen brister eller prioriteras bort tyder mycket på tidsbrist, bristfällig rutin och kunskapsbrist på vad som är väsentlig information att dokumentera samt vart informationen ska dokumenteras (Håkonsen et al. (2019). Enligt Petkovšek-Gregorin & Skela-Savič (2015) är sjuksköterskornas uppfattning att dokumentation är en viktig del i arbetet. Sjuksköterskor upplever att dokumentation som skrivs med korrekt terminologi förbättrar kvalitet och kontinuitet i omvårdnaden, vilket leder till att den äldre individen får en bättre och säkrare vård. Dokumentation anses vara betydelsefull både för sjuksköterskan och för den äldre individen då det kan vara en hjälp att hen får en säker näringsvård då relevant information dokumenteras. Detta med dokumentation anses vara viktigt i sjuksköterskans kommunikation med andra professioner samt vikten av att dokumentationen utförs vilket annars kan äventyra patientsäkerheten.
5.2 Metoddiskussion
Den aktuella forskningen består av vetenskapliga artiklar som bearbetas och analyseras (Forsberg & Wengström 2015), vilket är en styrka. Litteraturstudien genomfördes enligt Polit och Beck (2017) nio steg som underlag vilket skapar en tydlig struktur för hur en litteraturstudie ska vara uppbyggd.
Litteratursökningen genomfördes i två databaser CINAHL samt PubMed. CINAHL innehåller material inom omvårdnad, fysioterapi samt arbetsterapi. PubMed innehåller material från biomedicinska områden (Henricson 2012). Sökorden som valdes baserades på litteraturstudiens syfte: malnutrition, nursing home patients, nursing interventions, nursing knowledge på CINAHL och nursing home, evidence-based nursing, knowledge på PubMed då dessa sökord var likvärdiga med sökorden nursing home patients och nursing interventions, nursing
knowledge. Fritextsökningar med ämnesorden nurs*, intervention, prevent* utfördes på båda
databaserna. Sökorden som använts har prövats i olika kombinationer. De valda sökorden var relevanta för att få fram artiklar som svarade på syftet.
19
6
Slutsats
Litteraturstudiens resultat visade att sjuksköterskan har en kunskapsbrist inom näringsvård vilket kan leda till svårigheter för sjuksköterskan att utföra korrekta observationer, bedömningar och åtgärder. Det kan även leda till svårigheter att informera och lära ut adekvat kunskap inom näring till den äldre individen samt vårdpersonal. Detta kan göra att patientsäkerheten brister då den äldre inte blir bedömd på rätt sätt och adekvata åtgärder kan missas. För att höja sjuksköterskans kunskapsnivå så skulle en utbildning inom näringslära behövas. Det är viktigt att sjuksköterskan dokumenterar så inte viktig information om den äldres näringsstatus missas. Det är av vikt att sjuksköterskan leder omvårdnadsarbetet genom ett nära samarbete med vårdpersonal samt andra professioner för att tillsammans hjälpas åt att förebygga undernäring hos den äldre. Sjuksköterskan har ett eget ansvar att öka kunskapen inom näringsvård för äldre individer. Sjuksköterskan bör visa ett intresse för vad den äldres levnadshistoria.
7
Klinisk betydelse
Undernäring är vanligt förekommande bland äldre individer och ett växande problem då populationen blir allt äldre och äldre. Resultatet med litteraturstudien var att den kan användas för att ge en ökad medvetenhet hos sjuksköterskor gällande det viktiga förebyggande arbetet mot undernäring samt vikten av att prioritera den äldres näringsvård så att den äldre individen ska få uppleva en så god ålderdom som möjligt.
8
Förslag till fortsatt forskning
Förslag på vidare forskning bör fokusera mer på teamsamverkan, uppföljningar av
näringsvård samt dokumentation, då undernäring hos äldre individer är flerdimensionellt. Det skulle även vara av värde att forska vidare kring hur information och dokumentation mellan olika fraktioner skulle kunna vara mer lättillgänglig, vilket skulle kunna öka
20
Referenser
* = Artiklar som ingår i litteraturstudiens resultat.
*Avgerinou, C., Bhanu, C., Walters, K., Croker, H., Liljas, A., Rea, J., Bauernfreund, Y., Kirby-Barr, M., Hopkins, J., Appleton, A. & Kharicha, K. (2019). Exploring the views and dietary practices of older people at risk of malnutrition and their carers: a qualitative study, doi:10.3390/nu11061281. [2020-01-30]
*Bauer, S., Halfens, R. J. G. & Lohrmann, C. (2017). Changes in nutritional status in nursing home residents and associated factors in nutritional status decline: a secondary d ata analysis. Journal of Advanced Nursing, 73(10), 2420–2429. doi: 10.1111/jan.13297. [2020-01-30]
Bjerrum, M., Tewes, M. & Pedersen, P. (2012). Nurses’ self-reported knowledge about and attitude to nutrition - before and after a training programme. Scandinavian
Journal of Caring Sciences, 26(1), 81–89. doi: 10.1111/j.1471-6712.2011.00906.x. [2020-02-24]
Burman, M., Säätelä, S., Carlsson, M., Olofsson, B., Gustafson, Y & Hörnsten, C. (2015). Body Mass Index, Mini Nutritional Assessment, and their Association with Five-Year Mortality in Very Old People. The Journal of Nutrition, Health & Aging, (4), 461. doi: 10.1007/s12603-015-0443-x. [2020-03-23]
*Cereda, E., Pedrolli, C., Klersy, C., Bonardi, C., Quarleri, L., Cappello, S., Turri, A.,
Rondanelli, M. & Caccialanza, R. (2016). Nutritional status in older persons according to healthcare setting: a systematic review and meta-analysis of prevalence data using MNA. Clinical Nutrition, 35(6), 1282–1290. doi: 10.1016/j.clnu.2016.03.008. [2020-01-30]
Chen, C. C., Schilling, L. S. & Lyder, C. H. (2008). A concept analysis of malnutrition In the elderly. Journal of Advanced Nursing, 36(1), 131–142. doi: 10.1046/j.1365-2648.2001.01950.x. [2020-02-24]
Clegg, M. E. & Williams, E. A. (2018). Optimizing nutrition in older people. Maturitas. 112, 34-38. doi:10.1016/j.maturitas.2018.04.001. [2020-02-13]
Crogan, N. L. & Shultz, J. A. (2000). Nursing assistants’ perceptions of barriers to nutrition care for residents in long-term care facilities. Journal for Nurses in Staff
Development, 16(5), 216–221. https://search-ebscohost-com.bibproxy.kau.se/login.aspx?direct=true&db=cin20&AN=107143719&lang
=sv&site=eds-live [2020-02-25]
Duerksen, D. R., Keller, H. H., Vesnaver, E., Laporte, M., Jeejeebhoy, K., Payette, H.,
Gramlich, L., Bernier, P. & Allard, J. P. (2016). Nurses’ Perceptions Regarding the Prevalence, Detection, and Causes of Malnutrition in Canadian Hospitals: Results of a Canadian Malnutrition Task Force Survey. Journal of parenteral and
21 *Eglseer, D., Halfens, R. J. G., Schüssler, S., Visser, M., Volkert, D. & Lohrmann, C. (2018). Is the topic of malnutrition in older adults addressed in the European nursing curricula? A MaNuEL study. Nurse Education Today, 68, 13–18. doi: 10.1016/j.nedt.2018.05.015. [2020-01-30]
Evans, C., Drennan, V. & Roberts, J. (2005). Practice nurses and older people: a case
management approach to care. Journal of Advanced Nursing (Wiley-Blackwell), 51(4), 343. doi: 10.1111/j.1365-2648.2005.03504.x. [2020-01-30]
Fávaro Moreira, N. C., Krausch-Hofmann, S., Matthys, C., Vereecken, C., Vanhauwaert, E., Declercq, A., Bekkering, G. E., Duyck, J. & Moreira, N. C. F. (2016). Risk Factors for Malnutrition in Older Adults: A Systematic Review of the Literature Based on Longitudinal Data. Advances in Nutrition, 7(3), 507–522. doi: 10.3945/an.115.011254. [2020-01-30]
*Fernández-Barrés, S., García-Barco, M., Basora, J., Martínez, T., Pedret, R. & Arija, V. (2017). The efficacy of a nutrition education intervention to prevent risk of malnutrition for dependent elderly patients receiving Home Care: A randomized controlled trial. International Journal of Nursing Studies, 70, 131–141. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2017.02.020. [2020-02 10]
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och Kultur.
Gaskill, D., Black, L. J., Isenring, E. A., Hassall, S., Sanders, F. & Bauer, J. D. (2008).
Malnutrition prevalence and nutrition issues in residential aged care facilities.
Australasian Journal on Ageing, 27(4), 189–194.
http://search.ebscohost.com.bibproxy.kau.se:2048/login.aspx?direct=true&db=ci
n20&AN=105965905&site=ehost-live [2020-01-30]
*Geurden, B., Franck M., Psych, E., Lopez, Hartmann, M., Weyler, J. & Ysebaert, D. (2015). Prevalence of “being at risk of malnutrition” and associated factors in adult patients receiving nursing care at home in Belgium. INTERNATIONAL
JOURNAL OF NURSING PRACTICE, 5, 635, doi: 10.1111/ijn.12341. [2020-02-10]
Gottschall, C., Tarnowski, M., Machado, P., Raupp, D., Marcadenti, A., Rabito, E. I. & Silva, F. M. (2019). Predictive and concurrent validity of the Malnutrition Universal Screening Tool using mid‐upper arm circumference instead of body massindex.
Journal of Human Nutrition & Dietetics, 32(6), 775–780.
https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=sph&AN=139389367
&lang=sv&site=eds-live [2020-01-27]
Green, S. M., & James, E. P. (2013). Barriers and Facilitators to Undertaking Nutritional Screening of Patients: A Systematic Review. Journal of Human Nutrition &
Dietetics, 26(3) 211–21. doi:10.1111/jhn.12011. [2020-02-20]
22 *Hesselvig, Krogh, L., Beck, A. M., Heine, Kristensen, N. & Weinreich, Hansen, M. (2017).
Problems of actuality in meal and nutrition care: Nurses’ perceptions of transfer of knowledge between different care settings. Nordic Journal of Nursing
Research, 38(2), 103–110. doi: 10.1177/2057158517716049. [2020-02-20]
Hopkinson, J. B. (2015). Nutritional support of the elderly cancer patient: The role of the nurse. Nutrition, 31(4), 598–602. doi: 10.1016/j.nut.2014.12.013. [2020-02-20] *Håkonsen, S. J., Pedersen, P. U., Bygholm, A., Thisted, C. N. & Bjerrum, M. (2019). Lack of focus on nutrition and documentation in nursing homes, home care- and home nursing: The self-perceived views of the primary care workforce, doi: 10.1186/s12913-019-4450-1. [2020-02-15]
*Kennelly S., Kennedy N. P., Rughoobur G. F., Slattery C. G. & Sugrue S (2010). An
evaluation of a community dietetics intervention on the management of malnutrition for healthcare professionals. Management of malnutrition in the community. Journal of Human Nutrition & Dietetics, 23(6), 567–574. doi: 10.1111/j.1365-277X.2010.01111.x. [2020-02-19]
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf [2020-02-15]
Lennartsson, C. & Heimerson, I. (2012). Elderly people`s health: Health in Sweden. The
National Public Health Report 2012,
https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.1177/1403494812459468 [2020-02-13]
Melheim, B. G. & Sandvoll, A. M. (2018). Nutritional screening in home-based nursing care can be improved. Norwegian Journal of Clinical Nursing/Sykepleien Forskning, 1–15. doi: 10.4220/Sykepleienf.2017.64708. [2020-02-15]
Morley, J. E. (2018). Defining Undernutrition (Malnutrition) in Older Persons. Journal of
Nutrition, Health & Aging, 22(3), 308–310. doi: 10.1007 / s12603-017-0991-3.
[2019-01-30]
Petkovšek-Gregorin, R. & Skela-Savič, B. (2015). Nurses’ perceptions and attitudes towards documentation in nursing. doi: 10.14528/snr.2015.49.2.50. [2020-02-15] Polit, D. F. & Beck, C. T. (2017). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for
Nursing Practice. 10.uppl. Philadelphia: Wolters Kluwers Health Lippincot Williams & Wilkins.
23 Schoot, T., Proot, I., Meulen, R. ter. & Witte, L. (2005). Recognition of client values as a
basis for tailored care: the view of Dutch expert patients and family caregivers.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 19(2), 169–176.
https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=afh&AN=16975403&l
ang=sv&site=eds-live [2020-01-27]
SFS 2017:30. Hälso-och sjukvårdslag. SFS 2014:821. Patientlag.
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag.
*Sjögren Forss, K., Nilsson, J. & Borglin, G. (2018). Registered nurses’ and older people’s experiences of participation in nutritional care in nursing homes: a descriptive qualitative study. BMC Nursing, 17, 19. doi: 10.1186/s12912-018-0289-8. [2020-02-11]
*Skinnars, Josefsson, M., Nydahl, M. & Mattsson, Sydner, Y. (2018). National survey in elderly care on the process of adopting a new regulation aiming to prevent and treat malnutrition in Sweden. Health & Social Care in the Community, (6), 960. doi: 10.1111/hsc.12625. [2020-02-19]
*Skytt, B., Engström, M., Mårtensson, G. & Mamhidir, A. G. (2016). A longitudinal qualitative study of health care personnel’s perceptions of simultaneous implementation of three risk assessment scales on falls, malnutrition and pressure ulcers. Journal of clinical nursing, 13–14, 1912. doi:
10.1111/jocn.13207. [2020-02-10]
Socialstyrelsen (2019). Vård och omsorg om äldre, lägesrapport 2019.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-3-18.pdf [2020-01-30]
Socialstyrelsen (2019). Att förebygga och behandla undernäring.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2019-5-6.pdf [2020-01-30].
Spirgienė, L., Damulevičienė, G., Tomkevičiūtė, J. & Riklikienė, O. (2018). Nutritional status of rural community‐dwelling older people and changes after following nutritional recommendations. International Journal of Nursing Practice (John
Wiley & Sons, Inc.), 24(6), N.PAG. doi: 10.1111/ijn.12688. [2020-01-30]
*Tannen, A., Schütz, T., Smoliner, C., Dassen, T. & Lahmann, N. (2012). Care problems and nursing interventions related to oral intake in German Nursing homes and hospitals: A descriptive mulitcentre study. International Journal of Nursing
24 Van Lancker, A., Verhaeghe, S., Van Hecke, A., Vanderwee, K., Goossens, J. & Beeckman,
D. (2012). The association between malnutrition and oral health status in elderly in long-term care facilities: A systematic review. International Journal of
Nursing Studies, 49(12), 1568–1581. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2012.04.001.
[2020-01-30]
Vetenskapsrådet (2019). Etik i forskningen.
https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/etik/etik-i-forskningen.html [2020-01-30]
Yun, D. & Choi, J. (2019). Person-centered rehabilitation care and outcomes: A systematic litterature review. International Journal of Nursing Studies, 93, 74–83. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2019.02.012. [2020-01-27]
Bilaga 1. Artikelmatris
Författare, årtal, land. Syfte. Metod. Huvudresultat.
1 Avgerinou et al.
2019.
Storbritannien.
Syftet var att utforska åsikter om och kostvanor hos äldre individer med och risk för undernäring samt deras vårdare. Att identifiera klyftor i kunskap, hur man underlättar och vilka hinder det finns för att kunna äta hälsosammare. samt att utforska vilka potentiella insatser det finns för att stödja näringstillförsel hos den äldre som kan ges av primärvården.
Metod för datainsamling:
Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer och fokusgrupp.
Urval: Strategiskt urval. Individer boende i eget hem, 75 år och äldre, undernärda och med risk för undernäring, BMI <20, har hjälp/stöttning med inhandling och tillagning av måltid. Avsiktligt val inom mångfald i ålder, kön och etnicitet
Bortfall: Individer boendes på vårdhem, de som genomgick behandling/undersökning mot/för cancer, var registrerade i palliativt vårdregister, saknar förmåga till samtycke, dementa, inte kan äta själva, sväljsvårigheter, kronisk njursjukdom, diabetes
Analysmetod: induktiv och deduktiv analys.
Författare, årtal, land. Syfte. Metod. Huvudresultat. 2 Bauer et al. 2017. Österrike, Nederländerna. Beskriva förändringar i näringstillstånd samt identifiera faktorer som är förknippat med detta.
Metod för datainsamling: Kvantitativ metod, årlig tvärsnittsstudie. Frågeformulär via post och e-post.
Urval: Klusterurval, Sjukhus och vårdhem. 157 individer deltog.
Bortfall: De med en svarsfrekvens på mindre än 90% av enkäterna. 23 individer.
Analysmetod: Statistisk analys.
Jämförelser mellan data och data som samlats in ett år senare, visade att nutritionsstatus minskade. BMI och förändringar i BMI var signifikant olika mellan äldre individer med stabil/förbättrad och de med minskad näringsstatus. Det visade att vårdberoende, vistelsens längd, förändringar i BMI samt risk för
undernäring var förknippade med en minskning av näringsstatus.
3 Cereda et al. 2016. Italien.
Undernäring och risk för undernäring och
sambandet mellan näringsstatus och vårdberoende
Metod för datainsamling: Kvantitativ.
Urval: Individer med och riskerar undernäring. Studier gjorda med bedömningsinstrumentet MNA.
Bortfall: Modifierade MNA-instrument, individer <60 år
Analysmetod: Metaanalys.
Förekomsten av undernäring skilde sig avsevärt mellan olika vårdinrättningar. På varje vårdinrättning observerades
Författare, årtal, land. Syfte. Metod. Huvudresultat. 4 Eglseer et al. 2018 Österrike, Nederländerna, Tyskland. Undersöka om ämnet näring och specifikt undernäring ingår i sjuksköterskeutbildningen i Europa.
Metod för datainsamling:
Kvantitativ tvärsnittsstudie-design användes med en webbaserad online undersökning med 15 frågor.
Urval: Strategiskt urval. Universitet/högskolor som utbildar sjuksköterskor i EU-länder (n=28) samt länderna Schweiz, Norge och Island då de uppfattas som jämförbara med EU-länder. Bortfall: Länder som ej fyllde i enkäten komplett samt länder som inte besvarade enkäten.
Analysmetod: Statistiskt program SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) användes för analys. Svaren analyserades med beskrivande (deskriptiv) statistik
Majoriteten av utbildningar behandlade ämnen som näring och undernäring bland äldre individer, undersökning av
undernäring, dess orsaker och konsekvenser av undernäring. Dock behövdes läroplanerna förbättras på många utbildningscenter. Undernäring hos äldre individer lärdes främst ut av sjuksköterskor, jämfört med dietister, näringsforskare och läkare. 5 Fernàndez-Barrès et al. 2017. Spanien. Undersöka effekten av näringsutbildning för förebyggande av risk för undernäring.
Metod för datainsamling: Kvantitativ RCT– studie. Elektroniska journaler på vårdcentral. Urval: 241 individer valdes ut, slumpmässigt, individuellt och stratifierat.
Bortfall: 68 individer
Analysmetod: Statistisk analys.
Data efter sex månaders- och 12 månaders uppföljning visar att deltagare i den ena kontrollgruppen ökade sin konsumtion. Utbildning av vårdgivare kan minska risken för undernäring hos äldre individer.
Resultatet beskriver att näringsutbildning behöver standardiseras i vårdutbildning för att förebygga undernäring.
6 Geurden et al. 2014.
Belgien.
Undersöka förekomsten av risk för undernäring och dess faktorer.
Beskriva den nuvarande vårdpraxis angående bedömning, förebyggande eller behandling.
Metod för datainsamling: Kvantitativ tvärsnittsstudie.
Urval: Äldre individer som hade hemsjukvård, sjuksköterskor i kommun. Slumpmässigt. Bortfall: Inga bortfall.
Analysmetod: Statistisk analys.
Baserat på sjuksköterskornas observationer gällande de individer de ansvarade över, var flera undernärda. Flertalet av sjuksköterskorna var övertygade att
undernäring inte var ett vanligt problem hos äldre individer som bodde på äldreboende, Flertalet av sjuksköterskorna antydde att risk för undernäring på äldreboende var låg. Mer än hälften av sjuksköterskorna antydde att näringsvård inte var en prioritet i vården. Många sjuksköterskor vägde inte sina patienter rutinmässigt och många kunde inte heller beräkna BMI.
Författare, årtal, land. Syfte. Metod. Huvudresultat.
7 Hesselvig, Krogh. 2017.
Danmark.
Att identifiera hur och varför olika vårdmetoder kan komplicera
förebyggande åtgärder relaterade till undernäring hos äldre vuxna.
Metod för datainsamling: Kvalitativ, semi-strukturerade intervjuer.
Urval. 20 sjuksköterskor, två chefer samt insikt i medicinska journaler.
Bortfall: Fanns.
Analysmetod: Tematisk analys enligt Braun & Clarke, etnometodologi.
Databaserade system ger möjlighet att leverera kort och exakt vårdinformation om näringsstatus, vilket gör det möjligt för sjuksköterskor att följa upp
näringsåtgärder. på grund av att kunskap delas mellan olika vårdinrättningar.
8 Håkonsen et al. 2019.
Danmark.
Att undersöka hur
vårdpersonalens upplevda syn på kompetenser inom näringslära,
dokumentation och organisationsstrukturer påverkar deras dagliga arbete och kvaliteten på vård som erbjuds inom vårdhemmet,
hemsjukvården och hemsjukvården.
Metod för datainsamling: Kvalitativ, fokusgrupper, semi-strukturerade intervjuer. Urval: Strategiskt urval.
Bortfall: Ej relevant.
Analysmetod: Innehållsanalys.
Brist på både enhetlig och systematisk kommunikation påverkar näringsvårdens normer. Kunskap baserat på erfarenheter påverkade dagligen de kliniska besluten samt olika attityder angående näringssvård ledde till skillnader i vårdkvaliteten. Bristen på tydligt ansvar inom näringsvård påverkade hur vården utfördes.
9 Kennelly et al. 2010.
Irland.
Syftade till att utvärdera bedömningsinstrumentet MUST, vilket är utformat för hälso-och
sjukvårdspersonal (sjuksköterskor och allmänläkare)
Metod för datainsamling: Kvantitativ, frågeformulär, Wilcoxon sign tests. Urval: 96 deltagare, sjuksköterskor,
allmänläkare inom vårdhem, hälsocentraler och primärvård.
Bortfall: Fanns.
Analysmetod: Statistisk analys
En signifikant ökning av näringskunskap framkom efter sex månader efter det att åtgärden mot kunskapsbristen
observerades. Förbättrad hantering av undernäring rapporterades. De flesta av hälso-och sjukvårdspersonal rapporterade att de vägde patienten oftare, medan en stor majoritet av hälso- och sjukvårdpersonal rapporterade att kostråd gavs för att förebygga eller behandla undernäring.
10 Sjögren, Forss et al.
2018. Sverige.
Låta de äldre individerna vara delaktiga i sin näringsvård tillsammans med sjuksköterskorna. Samt att belysa upplevelsen av sitt deltagande.
Metod för datainsamling: Kvalitativ studie. Semistrukturerade intervjuer.
Urval: Strategiskt urval. 12 deltagare, varav åtta sjuksköterskor och fyra äldre individer.
Bortfall: Tre deltagare. Dataanalys: Innehållsanalys.
Att delta i näringsvård var lika med information, detta reflekterades hur sjuksköterskor upplevde att de äldre deltog i sin näringsvård genom information. Reflektioner via en medvetenhet som sjuksköterskor hade i hur låg delaktighet de äldre hade i sin egen näringsvård, speciellt när risk för undernäring eller när
undernäring förekom. Hur det påverkade sjuksköterskors agerande när de erbjöd näringsvård. Det speglade sjuksköterskors medvetenhet av hur viktigt det är att arbeta förebyggande med näring.
11 Skinnars, Josefsson et
al. 2018. Sverige.
Att beskriva upplevelsen av att anta en ny
förordning som ska underlätta processen att förebygga och behandla undernäring.
Metod för datainsamling: Kvantitativ tvärsnittsstudie. Webbaserat frågeformulär. Urval: 290 kommuner till medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS).
Bortfall: 73 kommuner.
Analysmetod: Statistik analys (Cronbachs alfa, Mann-Witney-U-test, Kruskal-Wallis test).
Hälften av kommunerna hade antagit nya rutiner, något färre kommuner hade påbörjat och en liten del av kommunerna hade inte antagit nya rutiner. En tredjedel av de svarande ansåg att undernäring vara ett stort problem inom äldreomsorgen och ungefär hälften ansåg att den nya
förordningen har stärkt det lokala arbetet.
12 Skytt et al. 2016. Sverige. Att få en förståelse för sjuksköterskans förväntningar, erfarenheter och förebyggande åtgärder i fallskador, undernäring och trycksår.
Metod för datainsamling: Kvalitativ beskrivande studie. Semistrukturerade individuella intervjuer. Urval: Strategiskt urval.
Bortfall: Inga bortfall. Dataanalys: innehållsanalys.
Sjuksköterskor beskrev vikten av att utföra riskbedömning med avseende på fall, undernäring och trycksår. Att arbeta med tre riskområden samtidigt ansågs vara en fördel och skulle kunna bidra till bättre struktur. Samarbete mellan olika
vårdinrättningar och olika professioner var i behov av ytterligare utveckling.
13 Tannen et al.
2012. Tyskland.
Utforska de dagliga rutinerna på vårdhem och sjukhus för att få en inblick i vårdproblem som kan leda till undernäring.
Metod för datainsamling: Kvantitativ
tvärsnittsstudie. Standardiserat frågeformulär. Urval: 5521 deltagare från vårdboende och från sjukhus; 2930 deltagare.
Bortfall: Finns.
Dataanalys: Statistisk analys.
Resultatet visar att det finns behov av stöttning vid matsituationer, motivation och påminna den äldre individen att äta.
Sjuksköterskan behöver ha ett nära
