”Kan pojkar ha hästsvans och ring i örat?”

Estetisk-filosofiska fakulteten

Emily Thompson

”Kan pojkar ha hästsvans

och ring i örat?”

-En kvalitativ intervjustudie om förskollärares syn på

genus och jämställdhet

”Can boys have pony tail and ring in the ear?”

-A qualitative study of preschool teachers' views on gender

and equality

Examensarbete 15 högskolepoäng

Lärarprogrammet

Datum: 2012-02-11

Abstract

Preschool plays a central role in a child’s first years in life. The attitude of the preschool teacher is very important when children are about to form an opinion of their own sex. The purpose of the study is to show preschool teachers views and thoughts on their own role when it comes to gender and equality and to find out how they work with this in their

preschools. The survey method in the study consists of qualitative interviews with preschool teachers from two different preschools.

The result of the study showed that all the interviewed preschool teachers knew what gender and equality involved and they were aware of what was written in the curriculum about it. All the preschool teachers thought that they had an important role when it comes to gender and equality in preschool. The result showed that there were differences between how they worked with gender at the two differentpreschools and that the preschool teachers had different levels of awareness in their approach. From the result I made the conclusion that it seems to be very important to actually have a specific gender direction and that preschool teachers get continuous education in order to be able to attain a good work result when it comes to gender and equality.

Sammanfattning

Förskolan spelar en central roll under barnens första levnadsår. Det förhållningssätt pedagogerna som arbetar på förskolan har är mycket viktigt när barnen ska bilda sig en uppfattning om sitt eget kön.

Syftet med denna studie är att synliggöra pedagogers syn och tankar om sin egen roll när det gäller genus och jämställdhet samt att ta reda på hur de arbetar med genus på sina förskolor. Undersökningsmetoden i studien är kvalitativa intervjuer med pedagoger på två olika förskolor.

Resultatet av studien visade att samtliga intervjuade pedagoger visste vad genus och jämställdhet var och att de var medvetna om vad som stod i läroplanen om det. Alla

pedagoger tyckte att de hade en viktig roll när det gäller genus och jämställdhet i förskolan. Resultatet visade dock att det fanns skillnader mellan hur de arbetade med genus på de två olika förskolorna samt att pedagogerna hade olika grad av medvetenhet i sitt förhållssätt. Av resultatet drog jag slutsatsen att det verkar vara mycket viktigt att verkligen ha en specifik genusinriktning samt att förskollärare får kontinuerlig fortbildning för att kunna uppnå ett bra arbetsresultat när det gäller genus och jämställdhet.

Innehållsförteckning

2.1 Hur litteraturen beskriver genus och jämställdhet ... 3

2.2 Pedagogens roll när det gäller genus och jämställdhet ... 4

2.3 Pedagogernas utformning av miljön samt val av böcker och leksaker ... 5

2.4 Hur man som pedagog kan arbeta med genus och jämställdhet i praktiken ... 6

2.5 Sammanfattning av litteraturgenomgång ... 6

3. Metod ... 7

3.1 Metodval ... 7

3.2 Förberedelser ... 7

3.3 Etiska ställningstaganden ... 8

3.4 Reliabilitet och validitet ... 8

3.5 Genomförande ... 9

3.6 Bearbetning ... 10

4. Resultat ... 11

4.1 Tallkottens förskola ... 11

4.1.1 Pedagogernas tankar om och erfarenheter av genus och jämställdhet ... 11

4.1.2 Pedagogerna berättar hur de arbetar med genus i sin verksamhet ... 12

4.2 Junibackens förskola ... 14

4.2.1 Pedagogernas tankar och erfarenheter av genus och jämställdhet ... 14

4.2.2 Pedagogerna berättar hur de arbetar med genus i sin verksamhet ... 16

4.3 Sammanfattning av resultat ... 18

4.3.2 Junibackens förskola ... 18

5. Avslutande diskussion ... 19

5.1 Metoddiskussion ... 19

5.2 Resultatdiskussion ... 19

5.2.1 Pedagogernas tankar och erfarenheter kring genus och jämställdhet i förskolan 19 5.2.2 Hur pedagogerna arbetar med genus och jämställdhet i förskolan ... 21

5.3 Förslag till fortsatt forskning ... 23

Referenslista ... 24

1

1. Inledning

Förskolan spelar en central roll under barnens första levnadsår. Det förhållningssätt pedagogerna som arbetar på förskolan har är mycket viktigt när barnen ska bilda sig en uppfattning om sitt eget kön.

Genus och jämställdhetsfrågor intresserar mig mycket. Efter studenten tillbringade jag ett år som au-pair i England där jag tog hand om en flicka på fyra år och en pojke på ett år. Under denna tid upplevde jag att deras utveckling begränsades av påtvingade könsroller. När pojken imiterade sin storasyster när hon dansade balett var det inte uppskattat av pappan som genast gick och hämtade en mer ”pojkaktig” leksak åt honom. Vid flera liknande tillfällen såg jag hur barnen var tvungna att begränsa sina intressen och sin utveckling för att passa in i en viss könsmall. Pojken fick till exempel inte hoppa i ett ”hoppslott” som hade en prinsessa på sig eller cykla på en rosa cykel.

Liknande könsmönster har jag sett i förskolan, till exempel att barnen väljer en viss sorts leksaker på grund av sitt kön. Ett exempel på detta är bandyklubbor som jag har sett många pojkar leka med på förskolan, däremot har jag aldrig sett en flicka leka med dessa. Oftast används dessutom klubborna som olika slags vapen istället för redskap till en sport.

Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) lyfter fram vikten av hur vuxna bemöter flickor och pojkar. Där betonas även att vad de vuxna kräver och förväntar sig av barnen medverkar till att utforma barnens tolkning av vad som är typiskt kvinnligt och manligt. Läroplanen betonar att förskolan ska verka mot stereotypa könsmönster och roller. I förskolan ska pojkar och flickor ha likvärdiga möjligheter att prova på och utveckla sina tillgångar och det de är intresserade av, utan att begränsas av de traditionella könsrollerna.

2

1.2 Syfte

Syftet med denna studie är att synliggöra pedagogers syn och tankar om sin egen roll när det gäller genus och jämställdhet samt att ta reda på hur de arbetar med genus i sin verksamhet.

1.3 Frågeställning

 Vad har pedagoger för tankar och erfarenheter kring genus och jämställdhet i förskolan?

3

2. Litteraturgenomgång

Eftersom denna studie utgår från ett genusperspektiv har jag valt att inleda med att beskriva hur litteraturen beskriver genus och jämställdhet. Efter detta följer en genomgång av vad pedagogen har för roll, vilken betydelse miljö, deras val av leksaker och böcker har samt hur man som pedagog kan arbeta med genus och jämställdhet i praktiken.

2.1 Hur litteraturen beskriver genus och jämställdhet

Olofsson (2007) beskriver två olika synsätt när det gäller genus. Det ena perspektivet är socialt/kulturellt och innebär att skillnaden mellan könsmönstren är en följd av inlärning. Det andra perspektivet är genetiskt och innebär att skillnaderna är biologiska. Hennes åsikt är att de möjliga biologiska olikheterna gällande könen inte ger skäl för de olika villkoren mellan männen och kvinnorna. Hon menar att jämställdhetsarbete går ut på att både flickor och pojkar ska få mer valmöjligheter. Det går inte ut på att sträva efter att alla barn ska vara och bete sig likadant. Eftersom vi i dagens samhälle har så olika förväntningar på respektive kön så blir barnens möjligheter till val väldigt avgränsade.

Svaleryd (2003) menar att vi klassificeras efter vilket kön vi har och sedan fostras till personer med skilda arbetsuppgifter och roller i samhället beroende på detta. Hon lyfter fram

egenskaper som av samhället anses vara typiska för flickor och pojkar. Flickor anses till exempel vara duktiga och snälla och pojkar anses vara busiga och dominanta. Hon menar att vi föreställer oss att barnen själva väljer lekar och leksaker som anses vara typiska för sitt kön. Paulsson och Öhman (1999) anser däremot i sin rapport att barn inte passivt tar till sig

omvärldens krav utan även själva är intresserade och aktivt söker efter vad det innebär att ingå i en viss könsgrupp.

Davies (2003) menar att när barnen får kunskap om hur samhället fungerar kommer de till insikt om att de måste särskiljas som flicka eller pojke, även om det skulle röra sig om små kroppsliga olikheter. Hellman (2010) skriver i sin avhandling att hon i sin undersökning har sett att könsuppfattning blir till genom meningsutbyten mellan barnen. Hon lyfter även att det förekommer uppfattningar om vilka beteenden som anses karakteristiska för

4

2.2 Pedagogens roll när det gäller genus och jämställdhet

Wahlström (2003) skriver att alla i förskolan medverkar till en uppdelning som leder till en pojk- och en flickvärld. Å andra sidan menar hon att vi som pedagoger har möjligheten att skapa ett nytt mönster där flickor och pojkar uppmuntras att växa in i en större bredd av sociala roller.

I utredningen Den könade förskolan (SOU 2004:115) står det att en pedagog som är genusmedveten inser att människor i samhället upplevs och behandlas på olika sätt utifrån deras kön. De menar att en pedagog som är medveten är observant i sitt sätt att tänka och handla i interaktion med barnen. De skriver att vad pedagogerna förväntar sig av barnen och deras kön i förskolan är en av de frågor som tydligt skiljer pojkar och flickor från varandra. Ett vanligt uttryck som man kan höra från pedagoger är att de bemöter alla barn på samma sätt oberoende av vilket kön barnen tillhör. Pedagogen tror att han/hon ser de enskilda barnen som unika och är omedveten om att pojkar och flickor ofta bemöts olika av denne/denna. Paulsson och Öhman (1999) tar också upp att pedagogerna i förskolan inte är medvetna om att de lär barnen skilda sätt att förhålla sig beroende på vilket kön de tillhör.

Svaleryd (2003) anser att medvetenhet om jämställdhet är en fråga om vilken kunskap man besitter. När man som pedagog har kunskap blir det enklare att göra de könsroller och mönster som vi ser och bidrar till i vårt vardagsliv synliga. Hon menar att pedagogerna behöver inse att de har en del i barnens identitetsskapandeprocess. För att kunna ha ett

gynnsamt jämställdhetsarbete anser hon att pedagogen behöver ha en vilja till förändring samt att pedagogen kan se på sin roll från en annan synvinkel. Svaleryd tycker att varje arbetslag tillsammans behöver skaffa sig kunskap om samhällets hierarkier samt kunskap om hur deras inställning inverkar på hur människor i deras omgivning uppfattar sig själva. Utredningen Den könade förskolan (SOU 2004:115) fastslår att många pedagoger som jobbar i förskolan är intresserade av jämställdhet och genusfrågor men att de inte har den kunskap och de redskap som behövs för att omvandla det teoretiska till pedagogik i praktiken. De menar att det är centralt att pedagogerna har ett genuspedagogiskt vetande om vi aktivt vill förändra de typiska könsrollerna.

5

2.3 Pedagogernas utformning av miljön samt val av böcker och leksaker

Olofsson (2007) belyser leksaker som vanligen finns i de könstypiska rummen på förskolor. Till exempel finns i det så kallade byggrummet material att bygga med, actionfigurer, djur av plast samt bilar. I ett så kallat dockrum finns till exempel spis, matbord, dockor,

utklädningskläder och mjukisdjur. Hon menar att barnen direkt inser vilka rum som ”passar för” pojkar respektive flickor att leka i. Mönstret på de flesta förskolor är vanligtvis att pojkarna leker i lekhallen eller byggrummet och flickorna i dockvrån.

Svaleryd (2003) skriver om skillnaden mellan leksaker som anses vara till för flickor respektive pojkar. Leksakerna som är avsedda för flickor beskrivs ofta som små, söta och mjuka medan leksaker som anses vara till pojkar beskrivs som snabba och häftiga. Leksaker som är avsedda för pojkar uppmuntrar till aktiv lek, konstruktion och maktkamp. Flickornas leksaker är färdiga redskap, till exempel mindre kopior av husgeråd.

Wahlström (2003) har observerat barns lek i en lekhall. Hon hävdar att det nästan bara var pojkar som lekte där och hon såg att de lekte väldigt könstypiska lekar, till exempel brottades de och lekte ”herre på täppan”. Hon såg att pojkarna endast övade på färdigheter som hon tyckte att de redan hade, exempelvis att ta plats och tänja på gränserna. Hon såg samma mönster när hon observerade flickorna i andra rum, att de övade på färdigheter som de redan hade, till exempel att ta hänsyn och passa de mindre barnen.

Davies (2003) beskriver att barn som går i förskolan ofta visar vilket kön de tillhör genom detaljer på sina kläder. Dessa fungerar som symboler för kvinnligt/manligt. Till exempel anses klänningar, handväskor och barnvagnar vara feminina medan byxor, uniformer och superhjältedräkter ses som typiskt maskulina. Hellman (2010) har i sin undersökning sett att barn nyttjar sig av markörer för att skilja könen från varandra, till exempel kroppsspråk, röst, passform på kläder och frisyrer.

Svaleryd (2003) beskriver stereotypa roller i sagoböcker och barnsånger. Hon menar att huvudpersonerna ofta är maskulina och har en aktiv roll medan flickorna ofta har en passiv biroll. Utredningen Den könade förskolan (SOU 2004:115) åskådliggör könsskillnaderna i barnböcker. Studier visar att 70 procent av huvudpersonerna i böcker är pojkar medan endast 30 procent är flickor. Olofsson (2007) menar att detta i synnerhet gäller bilderböcker som har blivit översatta. Om man ser på nyligen utkomna svenska böcker är spridningen mer

6

2.4 Hur man som pedagog kan arbeta med genus och jämställdhet i praktiken

Utredningen Den könade förskolan (SOU 2004:115) beskriver två olika sätt att arbeta med genus och jämställdhet. De som arbetar med jämställdhetspedagogik arbetar genom att anordna speciella aktiviteter för att ändra de traditionella könsrollerna. De som jobbar med genuspedagogik däremot, riktar in sig mer på det vardagliga, såsom bemötandet. De arbetar genom att ge stöd åt barnen på samma sätt oavsett vilket kön de tillhör för att avstå från att skapa eller stärka könsroller och mönster.

Olofsson (2007) menar att när man arbetar med genus och jämställdhet är det viktigt att utvidga barnens tillvaro så att de kan välja kompisar, lekar och leksaker på ett sätt som inte är hämmat av de typiska könsmönstren. Svaleryd (2003) anser att ett medvetet arbete med genuspedagogik bidrar till en god utveckling för pedagoger, elever och ger ett bättre klimat i gruppen.

Svaleryd (2003) anser att det är grundläggande att ge barnen en bra självkänsla när man ska arbeta med jämställdhet. Det är inte förrän barnen har detta som det blir lättare för dem att våga skrida över gränserna. Även Olofsson (2007) tycker att det är centralt att pedagoger koncentrerar sig på att förstärka det positiva när barnen har mod att skrida över

könsgränserna, istället för att fokusera på de negativa könsmönstren. Exempelvis kan man som pedagog vara uppmärksam och bekräfta pojkarna när de till exempel är vårdande och empatiska samt uppmuntra blyga flickor när de vågar stå i centrum.

2.5 Sammanfattning av litteraturgenomgång

Enligt litteraturen bemöts flickor och pojkar på olika sätt beroende på kön. Barnen

klassificeras efter vilket kön de har och fostras sedan till personer med skilda arbetsuppgifter och roller i samhället beroende på detta. I litteraturgenomgången lyfts pedagogens roll som central när barnen ska bilda sig en uppfattning om könen och könsrollerna. Kunskap ses som en förutsättning för att pedagoger ska kunna ha en god genusmedvetenhet.

7

3. Metod

I denna del redogörs för vilken metod jag har valt för att besvara frågorna och komma fram till ett resultat. Här beskrivs även vilka förberedelser som vidtagits innan utförandet av undersökningen samt hur genomförandet av undersökningen gick.

3.1 Metodval

Kvale och Brinkmann (2009) och Patel och Davidsson (2003) förklarar att när man ska behandla och analysera information finns det dels kvantitativa metoder som utgår från statistiska metoder, dels kvalitativa som innebär att man vill förstå omgivningen utifrån de intervjuades perspektiv och upplevelser. Jag har valt att utföra kvalitativa intervjuer med pedagoger som metod för att besvara mina frågor. Denna metod valde jag på grund av att det enligt mig är det bästa sättet att få svar på de frågor denna studie bygger på.

3.2 Förberedelser

Jag bestämde mig för att genomföra min undersökning på två förskolor som jag tidigare har haft kontakt med för att intervjun skulle bli så avslappnad som möjligt.

För att förbereda mig inför intervjuerna läste jag mycket litteratur och forskning om genus och genom detta kunde jag sedan formulera frågor som var relevanta för min studie. Jag läste även flera metodböcker för att på bästa sätt kunna genomföra intervjuerna. Patel och

Davidsson (2003) menar att det är essentiellt att intervjuaren noggrant har förberett sig innan han/hon utför intervjun.

8

3.3 Etiska ställningstaganden

När jag förberedde inför mina intervjuer utgick jag från de fyra forskningsetiska principerna: informationskravet, konfidentialitetskravet, samtyckeskravet och nyttjandekravet.

Informationskravet går ut på att den som utför undersökningen ska informera de som är med i studien om avsikten med forskningen är. Konfidentialitetskravet innebär att uppgifterna som har framkommit i en undersökning ska förvaras på en säker plats där ingen utomstående kan få tag på dem. De personer som medverkar i undersökningen är anonyma. Samtyckeskravet betyder att personerna som ingår i studien själva får avgöra om de vill medverka i

undersökningen eller inte. De medverkande har när som helst rätt till att avbryta sin deltagande. Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som har samlats in gällande deltagare enbart får nyttjas för ändamål gällande forskning (Vetenskapsrådet, 2010). Jag förklarade för de personer jag intervjuade om konfidentialitetskravet och att de närsomhelst kan välja att avbryta sin medverkan i intervjun. De informerades om att de uppgifter jag fått fram i

intervjun endast får användas i forskningssyfte. Jag talade också om att jag är ensam att ta del av materialet och att det kommer att förstöras när studien är färdig.

3.4 Reliabilitet och validitet

Enligt Johansson och Svedner (2004) och Patel och Davidson (2003) innebär reliabilitet att man är noggrann vid undersökningen och gör det på ett sanningsenligt sätt. Detta anser jag att studien uppfyller eftersom jag varit mycket noggrann i mitt dokumenterade. Jag började med att ordagrant skriva ner det som pedagogerna svarade på frågorna.

9

3.5 Genomförande

De första två intervjuerna utförde jag på en förskola som jag kallar Tallkotten. Förskolan har två avdelningar. På 1-3-avdelningen går det 16 barn (9 pojkar och 7 flickor) och på 3-5-avdelningen går det 20 barn (10 pojkar och 10 flickor). Tallkottens inriktning är natur och miljö. På förskolan har jag intervjuat två pedagoger, som jag kallar Margareta och Maria. Den första intervjun som utfördes var med pedagogen Margareta som arbetar på en 1-3-avdelning. Hon är 62 år gammal och har arbetat på Tallkotten i 22 år. Totalt har hon arbetat som förskollärare i 25 år. Denna intervju gjordes i ett personalrum. Den andra intervjun som utfördes var med pedagogen Maria som arbetar på en 3-5-avdelning. Hon är 35 år gammal och har arbetat på förskolan Tallkotten i 11 år. Totalt har hon arbetat som förskollärare i 13 år. Denna intervju utfördes i ett kök.

De två andra intervjuerna genomfördes på en förskola som jag kallar Junibacken. Förskolan har fyra avdelningar. Jag har intervjuat en pedagog på en 1-3-avdelning och en pedagog på en avdelning. På 1-3-avdelningen går det 16 barn (5 pojkar och 11 flickor) och på 3-5-avdelningen går det 20 barn (8 pojkar och 12 flickor). Junibacken arbetar aktivt med jämställdhet och även med lekpedagogik.

Den ena intervjun gjordes med en pedagog som jag kallar Anne. Hon arbetar på en avdelning med barn i åldrarna 1-3 år. Anne är 47 år gammal och har arbetat på Junibacken i 20 år. Totalt har hon arbetat som förskollärare i 25 år. Intervjun utfördes i ett konferensrum. Den sista intervjun gjorde jag med en pedagog som jag kallar Lena. Hon arbetar på en avdelning med barn i åldrarna 3-5 år. Lena är 59 år gammal och har arbetat på förskolan Junibacken i 20 år. Hon har totalt arbetat som förskollärare i 31 år. Även denna intervju utfördes i ett

konferensrum.

Samtliga intervjuer gjordes på förmiddagen. Pedagogerna valde själva rum som de ansåg passande för att intervjuas i. Alla intervjuer tog cirka 30 minuter vardera. Vid intervjuerna användes en diktafon, en mobiltelefon samt penna och block för att dokumentera vad som sades. Johanson och Svedner (2004) menar att det är bra att spela in när man genomför

10

3.6 Bearbetning

11

4. Resultat

Jag har intervjuat pedagoger på två förskolor som ligger inom samma skolområde, Tallkottens förskola och Junibackens förskola. Nedan följer resultatet.

4.1.1 Pedagogernas tankar om och erfarenheter av genus och jämställdhet

Jag inledde intervjuerna med pedagogerna på Tallkottens förskola genom att fråga vad de tänker på när jag säger genus och jämställdhet. Margareta svarade att hon tänker att flickor och pojkar ska ges samma möjligheter och ha samma förutsättningar att prova på olika saker. Att man ska se barnen för vilka de är och att de ska få utveckla sina frågor. Maria berättar att hon skiljer på genus och jämställdhet. Hon förklarar att när hon hör ordet genus tänker hon på kön och när hon hör ordet jämställdhet tänker hon att man ska behandla alla lika oavsett vilket kön de tillhör. Hon tycker att jämställdhet handlar om att erbjudas och tillåtas att göra allt. Margareta och Maria anser att de har en viktig roll när det gäller genus och jämställdhet i förskolan. Margareta menar att man ska vara en förebild för barnen. Hon menar att hur vi vuxna behandlar och är mot varandra speglar en bild som blir tydlig för barnen. Maria anser att man som pedagog ska föregå med gott exempel. Att man ska se varje barn som en individ och att alla är olika, att det inte beror på könet utan personligheten.

Margareta och Maria menar att de diskuterar genus med sina kollegor i arbetslaget. Margareta berättar att de brukar prata om hur de bemöter flickor respektive pojkar. Maria svarar på med ”ja, det händer”.

När jag frågar om pedagogerna brukar påminna varandra om genus och jämställdhet i vardagen svarar Margareta att hon inte kan säga att de gör det på hennes avdelning. Maria svarar att det händer ibland, speciellt när någon pedagog nyligen har läst någon

genuslitteratur.

12

pedagogernas uppdrag, att man ska verka för att ge flickor och pojkar samma möjligheter. Maria berättar att hon har läst vad det står i läroplanen angående genus och jämställdhet. Varken Margareta och Maria har läst någon kurs om genus. Båda två tycker att de skulle behöva lära sig mer om genus och jämställdhet. Margareta anser att man aldrig är fullärd. Hon skulle kunna tänka sig att gå någon kurs om genus och läsa mer forskning. Maria tycker att man kan lära sig mycket av att läsa litteratur och sedan kunna se saker på ett nytt sätt i sin vardag som man kan tolka.

4.1.2 Pedagogerna berättar hur de arbetar med genus i sin verksamhet

Margareta berättar att de arbetar med genus och jämställdhet i sin verksamhet genom att se till att det finns leksaker som passar alla barn samt att man som pedagog tänker på hur man uppmärksammar barnen. Maria menar att på hennes avdelning arbetar de med genus och jämställdhet genom att försöka erbjuda barnen allting. Hon berättar att om de ser något barn som leker med en och samma leksak hela tiden försöker pedagogerna presentera någon annan leksak. Margareta och Maria anger att de inte tar hänsyn till kön när de delar in barnen i grupper, utan utgår ifrån ålder och vilka barn som passar ihop.

Både Margareta och Maria berättar att de inte brukar tänka på genus när de väljer vilka lekar, rim och sånger som de ska använda. Margareta säger att det oftast blir det de traditionella lekarna och sångerna och ibland något nytt. Maria berättar att de försöker se var intresset ligger hos barnen och ibland hittar de på lite nya saker. Hon berättar även att de har en sång som heter Tjej eller kille spelar ingen roll som de sjunger ibland.

13

Margareta och Maria berättar att de inte tänker på genus och jämställdhet när de pratar med barnen. Margareta talar dock om att hon ibland reflekterar över hur hon bemöter barnen. Maria berättar att hon inte tänker på genus när hon samtalar med barnen men att hon tror att hennes kollegor säkert tänker på och tolkar hennes sätt att vara med barnen ibland.

Båda pedagogerna berättar att de pratar med barnen om genus och jämställdhet. Margareta säger att de pratar med barnen om vilket kön de tillhör. Maria berättar att hon säger till barnen att det inte spelar någon roll om man är flicka eller pojke, att man kan göra samma saker oavsett kön.

När pedagogerna får frågan om de har pratat med föräldrarna om sitt sätt att se på genus säger Margareta att de inte gjort det men ibland kan föräldrarna ta upp det med dem. Maria berättar att de på hennes avdelning har gjort det och att det även står i deras verksamhetsplaner och i likabehandlingsplanen hur de ska arbeta med det. Hon menar även att detta ibland kan komma upp i den dagliga dialogen med föräldrarna.

Margareta och Maria tycker att de skulle kunna göra mer när det gäller genus och jämställhet på deras avdelningar. Margareta tar upp att de skulle kunna prata mer om detta med

föräldrarna, till exempel på ett föräldramöte. Maria anser att de skulle kunna göra mer på sin avdelning när det gäller genus och jämställdhet, hon lyfter observationer som ett exempel.

4.2 Junibackens förskola

4.2.1 Pedagogernas tankar och erfarenheter av genus och jämställdhet

Jag inledde intervjuerna med pedagogerna på Junibackens förskola genom att fråga vad de tänker på när jag säger genus och jämställdhet. Lena och Anne berättar att de skiljer på genus och jämställdhet. Anne anser att genus är hur vi blivit formade av det sociala och kulturen. Jämställdhet förknippar hon mer med jämställdhet mellan kvinna och man. Hon menar att genus är det man arbetar med i förskolan, hur man formar barnen och om man ger dem möjligheter. Hon menar att genus är mer formbart. Lena anser att jämställdhetsarbete innebär att man ska erbjuda barnen lika rättigheter och att de ska få samma möjligheter utan att könet ska begränsa barnet. Genus är det barnet förväntas av omgivningen.

14

ge barnen möjligheter och att inte forma dem efter någon mall. Hon citerar statsvetaren

Kristina Hänkel som har riktat in sig på genus: ”det finns minst hundra sätt att vara flicka eller pojke på istället för två”. Lena menar att pedagoger kan välja mellan att ge barnen hinder eller möjligheter och då har hon valt möjligheter. Hon berättar att hon har en stark övertygelse att vi som pedagoger påverkar barnen. Hon lyfter att det är lika viktigt att tänka på när man arbetar med små som med stora barn.

Anne och Lena talar om att de diskuterar genus med sina kollegor i arbetslaget. Anne berättar att de diskuterar detta regelbundet, bland annat på grund av att de har den inriktningen på förskolan, hon förklarar att det hela tiden är deras utgångsläge. Hon lyfter frågor som ”Hur tänkte vi där?”, ”Hur gjorde vi där?” och ”Tänkte du på det?”. Lena menar att de

återkommande diskuterar detta i hennes arbetslag, ”jättemycket, ständigt, ständigt, jämt”. Hon berättar att de försöker prova olika sätt att arbeta och olika sätt att förhålla sig till genus. När jag frågar om pedagogerna brukar påminna varandra om genus och jämställdhet i

vardagen svarar Anne att även om man har ”genusglasögonen” på sig så kan man glömma av sig emellanåt. Hon berättar det händer att hon kommer på sig själv och ibland någon annan pedagog och då är det är viktigt att kunna påminna varandra på ett bra sätt. Lena berättar att i även hennes arbetslag påminner de varandra, både muntligt och genom lappar som de lägger i en särskild burk.

Anne och Lena berättar båda att de läser ”all” genuslitteratur som kommer ut. De säger att för varje bok som de läser får de ta ut en dags kompensationstid vilket blir en morot för dem. De berättar att deras förskola köper in de flesta nya böcker som gäller genus. Anne räknar upp några av de böcker hon har läst: Genuspedagogik av Kajsa Svaleryd, En jämställd förskola av Kristina Hänkel, samt Det finns inga tjejbestämmare och Anna bråkar som Kristian Eidevald har skrivit. Även Lena nämner boken Anna bråkar av Kristian Eidevald och även en bok som heter Rosa, den farliga färgen av Fanny Ambjörnsson. Anne och Lena talar om att de har läst vad det står i läroplanen om genus och jämställdhet. Anne berättar att det står att vi inte ska tvinga in barnen i stereotypa könsroller utan vi ska ge dem möjligheter. Hon belyser även att läroplanen tar upp barns inflytande, att flickor och pojkar ska ges lika stort inflytande i

verksamheten. Lena berättar att hon har sett att det tydligt står i läroplanen att vi ska motverka könsstereotypa mönster.

Anne och Lena berättar att de har läst två kurser om genus, en universitetskurs i

15

Anne anser också att hon skulle kunna lära sig mer genom att läsa litteratur och i sitt arbete få nya infallsvinklar. Lena menar att man aldrig kan bli fullärd. Hon berättar att hon gärna hade velat utbilda sig till genuspedagog men den möjligheten finns inte längre kvar.

4.2.2 Pedagogerna berättar hur de arbetar med genus i sin verksamhet

Anne berättar att de arbetar med genus på flera sätt på hennes avdelning. Dels genom

bemötandet av barnen och dels genom att planera aktiviteter och utmana barnen. Hon berättar att de brukar dela in barnen i grupper utifrån deras kön för att stärka och utmana dem. Lena berättar att de även arbetar med liknande grupper på hennes avdelning. Hon menar att grupperna är bra för att bryta de könsstereotypa mönster som de märker ofta uppstår om barnen får välja själva.

Anne beskriver att hon ofta tänker på genus och jämställdhet när det gäller lekar, rim och sånger. Hon berättar att hon ibland när hon hör en sång kan tänka ”men gud, vad är det vi sjunger!?”. Hon belyser exemplet Björnen sover, där hon menar att man ibland kan ändra texten ”han är inte farlig” till ”hon är inte farlig”. Även Lena beskriver att de brukar tänka på genus när de väljer lekar, rim och sånger men att de även använder sig av de klassiska som finns.

Både Anne och Lena talar om att de har ”rum i rummen” på sina avdelningar. Anne pratar om att man till exempel kan ha klossar i ”restaurangen” så att det inte bara blir till exempel ”byggrum” och ”dockvrå”. Lena berättar att de till exempel har bytt namn på till exempel ”dockvrån” till ”restaurangen”. Hon säger att de försöker möblera om ibland, att det till exempel kan vara en bygghörna i ”restaurangen”.

Anne och Lena berättar att de tänker på genus och jämställdhet när de köper hem böcker och leksaker till sina avdelningar. Anne berättar att de tänker på genus och jämställdhet både när det gäller böcker de köper och de böcker de lånar. Hon nämner boken Lill-Zlatan och morbror raring av Pija Lindenbaum som ett exempel på böcker hon tycker är bra. Hon

16

att förändra, konstruktionsmaterial. Leksaker som är färdiga i sin form undviks för det anser pedagogerna att barnen redan har hemma.

Anne och Lena, berättar att de tänker på genus och jämställdhet när de pratar med barnen. Anne berättar att hon hela tiden har genus och jämställdhet i åtanke när hon samtalar med barnen, hon menar att det är tack vare att de har den jämställdhetsinriktning som de har på förskolan. Lena säger att även hon tänker på genus och jämställhet när hon pratar med barnen. Hon förklarar att hon tänker speciellt på hur hon bekräftar dem. Hon konstaterar att: ”Barnen ska inte känna sig bekräftade utifrån det yttre utan från de barn och personer som de är. Lika viktigt för pojkar som för flickor”.

Anne och Lena talar om att de brukar prata med barnen om genus och jämställdhet. Anne berättar att hon betonar för barnen att det inte spelar någon roll om man är flicka eller pojke, att man kan göra samma saker oavsett kön. Anne belyser vikten av hur man som pedagog formulerar sig när man pratar med barnen, att man tänker på att inte förknippa könet med könsstereotypa sysslor, till exempel ”mamma tvättande”. Hon lyfter även bemötandet, hur man besvarar barnens undran och förfrågningar, till exempel ”kan två killar vara kära?” och menar då att pedagogens svar är avgörande. Även Lena pratar om hur man bemöter barnens frågor. Hon lyfter ett exempel: ”Kan pojkar ha hästsvans och ring i örat?” att man som pedagog då exempelvis säger ”Jo, men visst, Anders Borg han har ju hästsvans och ring i örat”. Hon menar att om man bemöter dessa frågor på rätt sätt kan man ha mycket spännande diskussioner med barnen.

När pedagogerna får frågan om de har pratat med föräldrarna om sitt sätt att se på genus berättar Anne och Lena att de har gjort det. Anne berättar att de tycker att det är viktigt att prata om förskolans sätt att se på genus och jämställdhet med föräldrarna direkt under inskolningen. Hon säger att de sedan informerar mer om sitt sätt att arbeta med detta under föräldramöten. Hon talar om att de brukar använda sig av något som kallas ”genuspromenad”, kort som innehåller olika påståenden om genus och jämställdhet som föräldrarna ska ta ställning till. Lena berättar att de har genus och jämställdhet som en stående punkt på alla föräldramöten.

17

ny forskning”. Hon berättar att hon har läst att även om människor tänker utifrån ett jämställdhetsperspektiv så är det lätt att de faller tillbaka i gamla mönster vid stress. Hon betonar att hon tycker att de har kommit långt när det gäller arbetet med genus och jämställdhet på deras förskola och det är de stolta över.

4.3 Sammanfattning av resultat 4.3.1 Tallkottens förskola

Förskolans inriktning är natur och miljö. De intervjuade pedagogerna på Tallkottens förskola, Margareta och Maria, berättar att de inte har läst någon kurs om genus och jämställdhet men att de har läst några artiklar och böcker om det. Pedagogerna har läst vad som står i läroplanen om genus och jämställdhet. Båda pedagogerna anser att de har en viktig roll när det gäller dessa frågor. Margareta och Maria berättar att de inte tänker på genus och jämställdhet när de pratar med barnen. De berättar att när de arbetar med dessa frågor är det mycket fokus på pedagogens bemötande. Margareta och Maria berättar även att de tänker på genus och jämställdhet när de köper hem böcker och leksaker till sina avdelningar. Både Margareta och Maria berättar att de inte brukar tänka på genus när de väljer vilka lekar, rim och sånger som de ska använda. Båda pedagogerna tycker att de skulle kunna göra mer när det gäller genus och jämställhet på förskolan.

4.3.2 Junibackens förskola

18

19

5.

Avslutande diskussion

Denna del innehåller en metoddiskussion samt en resultatdiskussion. Det förs en diskussion där jag jämför litteraturen jag har tagit del av med resultatet utifrån intervjuerna och sedan kopplar dessa till mina egna reflektioner.

Mitt syfte med denna studie var att synliggöra pedagogers syn och tankar om sin egen roll när det gäller genus och jämställdhet samt att ta reda på hur de arbetar med genus i sin

verksamhet. För att ta reda på detta var mina frågeställningar:

 Vad har pedagoger för tankar och erfarenheter kring genus och jämställdhet i förskolan samt vilken roll anser de att de har i dessa frågor?

 Hur arbetar pedagoger med genus och jämställdhet i förskolan? Kan de göra mer?

5.1 Metoddiskussion

Mitt metodval, att utföra kvalitativa intervjuer, tror jag var det bästa sättet för att ta reda på svaret på mina frågeställningar. Trots detta finns det alltid saker man hade kunnat göra på ett annat sätt.

Om jag hade haft mer tid på mig hade jag valt att intervjua fler pedagoger för att få så många infallsvinklar som möjligt när det gäller genus och jämställdhet. Jag tycker inte att man kan dra några direkta slutsatser att ”så här är det” när man tagit del av så få pedagogers

erfarenheter och åsikter. Om det hade funnits möjlighet hade jag även intervjuat pedagoger med varierande ålder samt av båda könen för att se om det gick att se någon skillnad mellan dessa i resultatet. Jag hade även kunnat intervjua barnen för att se om det pedagogerna beskriver stämmer enligt dem och få ännu fler synvinklar.

5.2 Resultatdiskussion

5.2.1 Pedagogernas tankar och erfarenheter kring genus och jämställdhet i förskolan

20

könsmönstren är en följd av inlärning. De intervjuade har något skilda åsikter om vad genus och jämställdhet är och vad det går ut på. Anne har ett socialt/kulturellt perspektiv. Hon anser att genus är hur vi blivit formade av det sociala och kulturen. Hon menar att genus är det man arbetar med i förskolan, hur man formar barnen och om man ger dem möjligheter. Lena är inne på samma spår, hon menar att genus är det barnet förväntas av omgivningen. De andra två pedagogerna som arbetar på Tallkottens förskola, Margareta och Maria nämner inget om kulturens påverkan. Maria förklarar att när hon hör ordet genus tänker hon på kön, när hon hör ordet jämställdhet tänker hon att man ska behandla alla lika oavsett vilket kön de tillhör. Margareta berättade att hon tänker att flickor och pojkar ska ges samma möjligheter och ha samma förutsättningar att prova på olika saker. Att man ska se barnen för vilka de är och att de ska få utveckla sina frågor.

Resultatet visar att pedagogerna har olika grad av kunskaper när det gäller genus och jämställdhet. Anne och Lena har läst väldigt mycket böcker och även två kurser, Margareta och Maria nämner att de har läst en, respektive två böcker var samt några tidningsartiklar. Ingen av de två har läst någon kurs om genus. Här pekar resultatet enligt mig på betydande skillnader mellan pedagogernas kunskap på de två förskolorna. Svaleryd (2003) anser att medvetenhet om jämställdhet är en fråga om vilken kunskap man besitter. När man som pedagog har kunskap blir det enklare att göra de könsroller och mönster som vi ser och bidrar till i vårt vardagsliv synliga. Jag tycker att det är mycket viktigt att ha en bra och bred

kunskapsbas. På så sätt tror jag att man blir mer medveten om sin egen roll som pedagog samt att man blir mer observant på sitt eget respektive andras beteende inom detta område. Av resultatet drar jag slutsatsen att det verkar vara mycket viktigt att verkligen ha en specifik genusinriktning samt att förskollärare får kontinuerlig fortbildning för att kunna uppnå ett bra arbetsresultat när det gäller genus och jämställdhet. I utredningen Den könade förskolan (SOU 2004:115) står det att det är centralt att pedagogerna har ett genuspedagogiskt vetande om vi aktivt vill förändra de typiska könsrollerna.

21

dem efter någon mall. Lena menar att pedagoger kan välja mellan att ge barnen hinder eller möjligheter och då har hon valt möjligheter. Hon berättar att hon har en stark övertygelse att vi som pedagoger påverkar barnen.

5.2.2 Hur pedagogerna arbetar med genus och jämställdhet i förskolan

Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) lyfter fram vikten av hur vuxna bemöter flickor och pojkar samt att vad de vuxna kräver och förväntar sig av barnen medverkar till att utforma barnens tolkning av vad som är typiskt kvinnligt och manligt. Läroplanen betonar att

förskolan ska verka mot stereotypa könsmönster och roller. I förskolan ska pojkar och flickor ha likvärdiga möjligheter att prova på och utveckla sina tillgångar och det de är intresserade av, utan att begränsas av de traditionella könsrollerna. Samtliga pedagoger som jag har intervjuat, Margareta, Maria, Anne och Lena berättar att de arbetar med genus och

jämställdhet (som läroplanen betonar) på sina avdelningar vilket jag tycker är mycket positivt. Utredningen Den könade förskolan (SOU 2004:115) beskriver två olika sätt att arbeta med genus och jämställdhet, som enligt mig speglar de två förskolornas olika sätt att arbeta. De som arbetar med jämställdhetspedagogik arbetar genom att anordna speciella aktiviteter för att ändra de traditionella könsrollerna. Anne och Lena beskriver att de bland annat delar upp barnen i grupper efter kön för att de ska få utveckla färdigheter som de inte vanligtvis tränar på. De som arbetar med genuspedagogik däremot, riktar in sig mer på det vardagliga, såsom bemötandet. Detta tycker jag speglar det sätt Margareta och Maria verkar arbeta på, de belyser ett flertal gånger vikten av bemötandet.

Olofsson (2007) skriver om leksaker som vanligen finns i de könstypiska rummen på förskolor, till exempel i det så kallade byggrummet finns material att bygga med,

actionfigurer, djur av plast samt bilar. I ett så kallat dockrum finns till exempel spis, matbord, dockor, utklädningskläder och mjukisdjur. Resultatet av intervjuerna med pedagogerna visar att de alla har tänkt till och de berättar att de har blandade leksaker i rummen, de menar att det på deras förskolor inte ser ut så som Olofsson beskriver.

22

ligger hos barnen och ibland hittar de på lite nya saker. Hon berättar även att de har en sång som heter Tjej eller kille spelar ingen roll som de sjunger ibland. Båda pedagogerna berättar att de tänker på genus och jämställdhet när de köper hem böcker till sina avdelningar. Anne och Lena beskriver att de tänker på genus och jämställdhet när de väljer lekar, rim och sånger. Anne beskriver att hon har en reflekterande syn, hon belyser exemplet Björnen sover, där hon menar att man ibland kan ändra texten ”han är inte farlig” till ”hon är inte farlig”. Lena berättar att de även använder sig av de klassiska lekar, rim och sånger som finns. Anne och Lena berättar båda att de tänker på genus och jämställdhet när de köper hem böcker och leksaker till sina avdelningar.

I utredningen Den könade förskolan (SOU 2004:115) står det att en pedagog som är medveten är observant i sitt sätt att tänka och handlar i interaktion med barnen. Här visar resultatet en skillnad mellan pedagogernas sätt att tänka på de olika förskolorna. Margareta och Maria berättar att de inte tänker på genus och jämställdhet när de pratar med barnen. Margareta talar om att hon ibland kan reflektera över hur hon bemöter barnen. Maria berättat att hon inte tänker på genus när hon samtalar med barnen men att hon tror att hennes kollegor säkert tänker på och tolkar hennes sätt att vara med barnen ibland. Anne och Lena talar om att de tänker på genus och jämställdhet när de talar med barnen. Anne berättar att hon hela tiden har genus och jämställdhet i åtanke när hon samtalar med barnen, hon menar att det beror på att de har den jämställdhetsinriktning som de har på förskolan. Lena säger att även hon tänker på genus och jämställhet när hon pratar med barnen. Hon förklarar att hon tänker speciellt på hur hon bekräftar dem.

Samtliga pedagoger, Margareta, Maria, Anne och Lena berättar att de pratar med barnen om genus och jämställdhet. Jag anser att det är viktigt att pedagoger vågar diskutera dessa ibland svåra men intressanta frågor med barnen för att utmana dem och för att visa dem att det finns flera olika synvinklar. Jag tycker att pedagogen Lena belyser detta på ett väldigt bra sätt: om ett barn kommer fram och undrar ”Kan pojkar ha hästsvans och ring i örat?”, att man då som pedagog kan bemöta barnets fråga och svara ”Jo, men visst, Anders Borg han har ju hästsvans och ring i örat”. På detta sätt tycker jag att hon visar barnen att hon tar deras fråga på allvar och att det inte är någon konstig undran. Kanske kan man sedan lyfta denna fråga i

23

5.3 Förslag till fortsatt forskning

Eftersom jag i mitt resultat kunde se skillnad mellan pedagogernas syn på genus och jämställdhet skulle det vara intressant att intervjua barnen och se om man kan se någon skillnad mellan hur de tycker och tänker på de två förskolorna.

24

Referenslista

Davies, B. (2003). Hur flickor och pojkar gör kön. Stockholm: Liber.

Hellman, A. (2010). Kan Batman vara rosa? Förhandlingar om pojkighet och normalitet på en förskola. Göteborg: Göteborgs universitet.

Johansson, B & Svedner, P. (2004). Examensarbetet i lärarutbildningen:

Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Olofsson, B. (2007). Modiga prinsessor & ömsinta killar –genusmedveten pedagogik i praktiken. Stockholm: Lärarförbundets förlag.

Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Svaleryd, K. (2003). Genuspedagogik: En tanke- och handlingsbok för arbete med barn och unga. Stockholm: Liber.

Paulsson, I & Öhman, M. (1999). Flicklek-pojklek-samlek. I Skolverket. Olika på lika villkor. En antologi om jämställdhet i förskolan. (ss. 109-118). Stockholm: Skolverket.

Hämtad: 2011-11-20. http://www.skolverket.se/publikationer?id=494.

25

SOU 2004:115. Den könade förskolan: Om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete. Delbetänkande av Delegationen för jämställdhet i förskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Vetenskapsrådet. (2010). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad: 2011-11-12.

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf.

26

Bilaga

Intervjufrågor till pedagoger

Vad tänker du på när jag säger genus och jämställdhet?

Vilken roll anser du att du som pedagog har när det gäller jämställdhet i förskolan? Tänker du på genus och jämställdhet när du pratar med barnen?

Har du läst vad som står i läroplanen om genus och jämställdhet? Har du läst någon litteratur som handlar om genus?

Har du läst någon kurs som handlar om genus?

Är genus och jämställdhet något du skulle behöva lära dig mer om? Brukar ni diskutera genus och jämställdhet i arbetslaget?

Påminner ni varandra om genus och jämställdhetstänket i vardagen? Hur arbetar ni med genus och jämställdhet i er verksamhet?

Tänker ni på genus och jämställdhet när ni köper hem leksaker/böcker? Tänker ni på genus och jämställdhet när ni väljer lekar/rim/sånger?

Har ni tänkt på genus och jämställdhet när det gäller utformningen av miljön på er avdelning? Brukar ni ta hänsyn till barnens kön när ni delar upp dem i grupper eller placerar dem? I så fall hur?

Pratar ni med barnen om genus och jämställdhet?