Bengtsfors kommun
Ett diskursanalytiskt medborgarperspektiv
Uppsala Universitet
Statsvetenskapliga institutionen Kandidatuppsats 15 HP
2
Sammanfattning
Undersökningen är en diskursanalys gjord i syfte att nyansera bilden av landsbygden och undersöka hur medborgarperspektivet tar sig uttryck i Bengtsfors kommun. Detta med frågeställningen; Hur upplevs möjligheten att inkluderas i kommunen som invånare i Bengtsfors kommun? Frågan besvarades genom att intervjua åtta personer med
semistrukturerade intervjuer som medel, där Robert D Putnams forskning utgjorde bakgrund och inspiration i formulerandet av intervjufrågorna.
3
Innehållsförteckning
Inledning ... 4
Syftesformulering och frågeställning ... 5
Tidigare forskning ... 5
Metod & material ... 8
Diskursanalys ... 10
Frågeformulär ... 10
Informanterna ... 11
Tematisk analys ... 12
Kommunpolitiken – nära eller avlägsen? ... 12
Lokaldemokrati ... 14
Jag:et i kommunen ... 15
Engagemang och civilsamhälle ... 20
Diskussion ... 24
Källförteckning ... 26
Bilaga 1 - Frågeformulär ... 27
4
Inledning
Staden; framgångsrik, tillväxtskapande och en motor i samhällsutvecklingen. Landsbygden? Hjälplös, problematisk och i behov av stöd.
Ovan nämnt exempel av retorik återfinns inom olika typer av media, likväl som politiska styrdokument. Urbana och rurala områden talas om på olika vis, där staden ofta intar den mer privilegierade positionen och landsbygden hamnar i periferin. (forskning.se) Det debatteras flitigt på diverse nyhetssajter om den ökande klyftan mellan stad och land, åtgärder som måste vidtas och utvecklingen samt möjligheterna som måste ges till landsbygden.
Johan Persson, ordförande i landsbygdskommittén uttalade sig den 4 januari 2017 i samband med att kommitténs slutbetänkande av För Sveriges landsbygder – en sammanhållen politik. Förarbete, hållbar tillväxt och välfärd presenterades;
”Vi kan inte acceptera att befolkningen i landsbygderna upplever att samhället överger dem och att det sker en fortsatt tudelning av Sverige. Vi behöver en sammanhållen politik för att ta tillvara de resurser som finns i landsbygderna och säkerställa att det är möjligt att arbeta, bo och leva i hela landet ” (Persson, 2017)
Perssons uttalande tillskriver direkt landsbygdsbor runt om i Sverige en delad upplevelse och känsla, när han talar om hur landsbygden ska innefattas i riket. Ett inte helt ovanligt retoriskt sätt att förhålla sig till just landsbygden.
Bengtsfors kommun, en landsbygdskommun beläget i centrala Dalsland, fick genom en undersökning av statistiska centralbyrån (SCB) hösten 2017 goda betyg av sin invånarstab. Undersökningen tog fram tre olika index för att undersöka hur kommuninvånare upplever sin hemvist runt om i landet. I det av indexen som avspeglade hur nöjda invånarna var, befann sig Bengtsfors över genomsnittet i samtliga kategorier. Det som inkluderades i nöjdhetsindexet var kontakt, information, förtroende och påverkan, vilka baserades på enkätfrågor och skalanpassade svar. (SCB, 2017)
5 SCB:s undersökning var av en kvantitativ karaktär där respondenterna begränsades till att förhålla sig till färdigformulerade frågor och svar. Samtidigt som sådana metoder kan ge en god inblick i hur de lokala attityderna tar sig uttryck, tillkommer ändå en viss mekanisk stelhet.(Esaiasson, 2017:200) En kompletterande bild av kommunen med en annan typ av närmande, vore således intressant för att kunna undersöka hur medborgardiskursen tar sig uttryck i Bengtsfors. Tidigare statistik kan då antingen stärkas eller motsägas, oavsett så kommer kommunbilden att breddas. Perspektivet kommer utgå från dess invånare och med kvalitativa medel kan både tidigare kvantitativa undersökningar, men också bilden av landsbygden kompletteras.
En sådan typ av kompletterande bild är vad denna uppsats ämnar att göra.
Syftesformulering och frågeställning
Uppsatsen syftar att nyansera bilden av en landsbygdskommun och undersöka hur diskursen utifrån ett medborgarperspektiv tar sig uttryck. Syftet är således att få en förståelse för hur kommunmedborgaren tänker kring sin möjlighet att inkluderas i kommunen och hur denne upplever sin egen roll i samhället. Frågeställningen lyder likt följande:
Hur upplevs möjligheten att inkluderas i kommunen som invånare i Bengtsfors kommun?
Tidigare forskning
6 där det är möjligt att ta ställning till utredda alternativ. I slutskedet av beslutsfattandet ska olika åsikter vägas gentemot varandra, och det för alla parter mest gynnsamma beslut ska fattas. (Ibid, 1976:88)
Kunskap i politik och intresse för offentliga angelägenheter är nödvändiga förutsättningar för ett aktivt samhällsengagemang. Om man varken känner till spelets regler, vilka spelarna är eller bryr sig om hur det går i matchen, börjar man med stor sannolikhet inte att spela själv. (Putnam, 2006:37) Robert D Putnam beskriver möjligheten att rösta som, med bred marginal, den vanligaste formen av politisk aktivitet, att val och möjligheten att rösta i dessa förkroppsligar den fundamentala demokratiska jämlikhetsprincipen. Att inte rösta är således densamma som att dra sig ur det politiska samhället.(ibid:36)
Alla politiska system behöver en balans mellan utrymme för att formulera klagomål och utrymme för att komma till rätta med meningsskiljaktigheter.(ibid:47) I USA:s lokalsamhällen har en förändring under de senaste 20 åren lett till att balansen mellan formuleringen av klagomål och bildande av intressegrupper för att lösa dessa inte längre väger lika. (ibid:48) Putnam gjorde i sin bok Den ensamma bowlaren en bred undersökning av USA:s samhällsengagemang och dess utveckling under 1900-talet fram tills idag. Han menar att bortfallet av personligt engagemang är märkbart. Aktiviteter som kräver att flera parter sammansluter har visat tydliga tendenser i att minska, medan yttrandebeteendet, att ha åsikter som man delar via insändare, kommentarer, brev och dylikt däremot inte har minskat i samma utsträckning. (ibid:47)
Det har på senare år blivit allt enklare och smidigare att rösta, men valdeltagandet i USA har trots detta sjunkit och den politiska inkluderingen har således också dalat. Personer som valde att inte rösta förklarade det genom; växande misstro mot staten, sjunkande partimobilisering, allt tunnare social sammanhållning och politisk otrohet. (ibid:36) Trots att partierna har långt mer resurser än tidigare, medverkar allt färre medborgare vid partipolitiska aktiviteter. (ibid:40) Nya iakttagelser tyder på att själva röstandet stimulerar ideellt arbete och andra inslag av medborgaranda. Jämfört med de som inte röstar är de röstande i samma åldersgrupp sannolikt mer intresserade av politik, att uträtta ideellt arbete, att sitta med i kommunala styrelseorgan och ta del av ett flertal andra samhällsgynnande aktiviteter. (ibid:36)
7 regioner med hög grad av engagemang aktivt följde lokaltidningarna och var delaktiga i samhällsangelägenheter. (ibid:111)
Engagemanget Putnam beskriver utmärks av ett aktivt deltagande i offentliga angelägenheter och allmänna frågor, samtidigt som det finns ett gemensamt intresse för offentliga ändamål och fördelar. Inom grupper där människor ömsesidigt kan påverka varandra inger sammanslutningarna samarbetsvanor, solidaritet och samhällsanda. Samtidigt förnyas känslor, idéer uppkommer och förståelsen utvecklas. Syftet med föreningen eller sammanslutningen i fråga måste inte ha ett uttalat politiskt syfte för att få positiva samhällseffekter. Att sjunga i kör, spela badminton eller fågelskåda i grupp, kan således vara drivande sett till demokratisk effektivitet. Det som binder folket samman är horisontella relationer av ömsesidighet och samarbete, där man hyser förtroende för varandra även när det förekommer meningsskiljaktigheter. Däremot är det inte en konfliktfri miljö, men det finns en tolerans gentemot olika åsikter. (Putnam, 1996: 102-104)
Ett samhälle med medborgargemenskap bör således inte bestå av vertikala relationer av auktoritet och beroende. Både absolut makt och bristen på makt kan utgöra orsaken till korruption och bådadera kan inge en känsla av ansvarslöshet. Ju mer politiken närmar sig politisk jämlikhet mellan medborgarna, desto större medborgargemenskap kan det samhället säga sig ha (ibid:103). Ett samhälle som genomsyras av medborgargemenskap innebär lika rättigheter och förpliktelser, där medborgare agerar som jämlikar. Sammanslutningar av jämlikar i ett samhälle präglat av medborgaranda, leder i sin tur till effektiv demokrati. (ibid:105) Svag medborgargemenskap kännetecknas istället av tydliga vertikala relationer mellan makt och beroende. Ett mer elitistiskt och toppstyrt samhälle. (ibid:117)
Medborgaranda utmärker de högeffektiva regionerna och medborgargemenskapen har visat sig vara en bättre indikator än den ekonomiska utvecklingen för samhällens effektivitet. (ibid:172) Det har således statistiskt påvisats att medborgarengagemang har en positiv påverkan på både socioekonomiska förhållanden och institutionell effektivitet. Ju starkare medborgarandan i en region är, desto effektivare styrs den. (ibid:175)
8 verktyg för att skapa förståelse för hur kommuninvånarna i Bengtsfors förhåller sig till den upplevda möjligheten att inkluderas.
Metod & material
Syftet med uppsatsen är som tidigare konstaterat att få en mer nyanserad bild av landsbygden, med avstamp hos individen och dennes uppelevser inför sin hemkommun. Bengtsfors kommun är en landsbygdskommun där nöjdheten uppskattas vara högre än svenskt medelindex, och utifrån påvisad statistik upplevs det finnas goda möjligheter till kontakt, bra informationsflöden, förtroende och goda förutsättningar att påverka, inom kommunen. Indexets nyss nämnda underkategorier rimmar dessutom väl med de redogjorda tankarna kring inkludering, som behandlades i tidigare forskning. Uppsatsen ämnar således att göra en kvalitativ djupdykning i fallet Bengtsfors, med den tidigare forskningen som grund i närmandet för att fånga upp den lokala medborgardiskursen, om en gemensam sådan är befintlig.
Ett kvantitativt tillvägagångssätt är praktiskt för att nå en bredare urvalsgrupp av invånarantalet, men då denna uppsats ämnar att reda ut förekomsten av en eventuell medborgardiskurs, är kvantitativa medel inte aktuella. Diskursen kan dock utgöra ett intressant komplement till kvantitativa undersökningar för att få en breddad bild av kommunen. (Esaiasson, 2017:200) Uppsatsen kommer således att ha ett kvalitativt tillvägagångssätt och det som eftersträvas är att få en inblick i hur kommuninvånare i Bengtsfors förhåller sig till den egna kommunen. En diskursanalys kommer att tillämpas för att göra detta ochför att undvika problematiken kring vad som är och inte är en diskursanalys följer utformningen av uppsatsen Winter, Jørgensen & Phillips definition som redogörs för i Diskursanalys i teori och metod. (Esaiasson, 2017:215) (Winther, Jørgensen & Phillips)
9 mönster som skapas i olika argument och berättelser, vilka i sin tur kan utredas om de tillsammans skapar en diskurs (ibid: 118)
Ett fåtal intervjuer i avseende till en diskursanalys kan ge lika mycket valid information som flera hundra svar på ett frågeformulär, då det är språkbruket som är av intresse snarare än individen i sig själv. Diskurser kan skapas av bara några få människor, förutsatt att ett retoriskt mönster är befintligt. I denna uppsats utgörs urvalet av åtta personer, vilket motiveras av ovan nämnda orsaker, samtidigt som av den demografiska anledningen som redogörs för längre ner i avsnittet. (Winther, Jørgensen & Phillips:117)
Urvalet har framkommit via ”targeted nominations” vilket innebäratt personer som stått utanför undersökningen tipsat om andra personer i deras bekantskapskrets som skulle kunna tänkas vara intresserade av att delta. I detta fall utgjordes personerna av sedan innan bekanta som tipsade om kollegor, vänner, släktingar och dylikt som var bosatta i kommunen. (Magnusson, Marececk, 2015: 38)
Det enda explicita kravet för att delta som informant var att vara invånare i Bengtsfors kommun, men genom ”targeted nomination” gjordes det möjligt att påverka hur urvalet kom att se ut i sitt slutskede. För att få en relativt god demografisk spridning inom urvalet eftersträvades en variation av ålder, sysselsättning och tidigare erfarenhet, vilket den med de åtta deltagande lyckades med i tillräcklig utsträckning. Således mister undersökningen validiteten ett slumpartat urval kan medföra, men motiveras med relevansen i att få god representativ spridning. Detta då det kan antas vara en än mer utbredd diskurs om mönster återfinns över ålders- och yrkesgränser. (ibid:38)
Platserna där intervjuerna ägde rum varierade, mestadels hemma hos personen ifråga, men även café och arbetsplats utgör exempel av plats. Idealet är att vara på en neutral plats för att informanten inte ska känna sig hämmad att prata, och en arbetsplats är av den anledningen egentligen inte optimal, men då ämnet som behandlades inte är personligt på ett nära plan upplevdes det inte som ett problem. (ibid:41)
10
Diskursanalys
En diskurs är ett bestämt sätt att tala om och förstå sin omgivning. Vi har alla ett subjektivt sätt att se på världen och genom vårt sätt att tala och uppfatta den konstruerar vi verkligheter. Utgångspunkten för en diskursanalys är således att hur vi talar inte avspeglar en objektiv omvärld utan reflekterar vår egen syn på den. (Winther, Jørgensen & Phillips 2000:7) När en händelse äger rum kan den upplevas, förklaras och beskrivas på en mängd olika vis, där våra tidigare erfarenheter, kunskaper, trosuppfattningar och så vidare, spelar in i hur vi sedan uttrycker oss kring händelsen. Det är först när människor börjar att tala om vad som hänt och tolka det, som det börjar att existera i vårt medvetande. (ibid 15)
Det angreppssätt som används vid diskursanalys hävdar att vårt tillträde till verkligheten alltid går genom språket och det är med hjälp av språket som vi skapar representationer av verkligheten. En fysisk värld finns således, men den kommer till uttryck och betydelse genom en diskurs. Våra representationer speglar en redan existerande verklighet och bidrar med att skapa och forma den. (ibid:15)
Utgångspunkten för en diskursanalytiker är diskursen i sig, man är intresserad av att ta reda på hur vissa tankar och åsikter blir accepterade som sanna och naturliga, medan andra inte blir det. Det finns ingen poäng med att komma ”bakom” diskursen eller att förstå vad människor verkligen menar när de säger ditten eller datten. Utgångspunkten är att man aldrig kan nå verkligheten utanför diskursen.(ibid:15)
Frågeformulär
Uppsatsens tidigare forskning beskriver olika aspekter som återfinns i ett funktionellt och effektivt samhälle, med framförallt Putnams argument kring samhällsengagemang, samhällssammanslutningar och inkludering inom dessa. Frågorna som har formulerats inför de semistrukturerade intervjuerna har inspirerats av dessa argument. Vid varje separat intervjutillfälle användes samma uppsättning frågor, ibland i annorlunda följd eller med unika följdfrågor. Frågorna var öppet formulerade för att kunna ge utrymme för retoriska mönster att framträda.
11 behandlade kommunen med frågor kring den lokala politiken, tillgång till information och huruvida man som invånare upplevdes kunna inkluderas i det sammanhanget. Intervjuerna övergick sedan till det andra fältet vilket kretsade kring frågor om civilsamhället. Frågorna tog upp hur möjligheten till att engagera sig upplevdes, samt hur den egna rollen spelade in i civilsamhället och påverkan av detta.
Informanterna
Nedan följer en redogörelse för de åtta informanterna som intervjuats. Vilken ålder, vilken könsidentitet informanten identifierar sig med, sysselsättning, engagemang och var, samt hur länge denne bott i kommunen. Informanterna identifieras senare i uppsatsen med förkortningen ”I ”följt av siffra.
Tabell 1
Informant Ålder Kön Sysselsättning Engagemang Bor Bott i kommunen
(år)
1 58 Kvinna Äldreomsorg Inget Laxarby 58
2 21 Kvinna Vikarie lokalvård Styrelse i
gymförening, aktiv i
innebandyförening
Billingsfors 21
3 57 Man Industri Bridgeklubb Billingsfors 52
4 51 Man Industri Innebandyförening Billingsfors 47
5 46 Kvinna Föräldraledig från
studier
Barnens fritidsaktiviteter
Ärtemark 40
6 22 Man Vikarie inom
hemtjänsten
Gym Dals
Långed
22
7 20 Kvinna Vikarie inom
12
Tematisk analys
Efter att intervjuerna genomfördes och transkriberades har de analyserats för att urskilja huruvida det finns teman i hur man talar om och beskriver kommunpolitiken, civilsamhället och den egna rollen i Bengtsfors kommun.
Här nedan följer de teman som lokaliserats. De redogörs för med beskrivande och återberättande text blandat med citat från informanterna.
Kommunpolitiken – nära eller avlägsen?
Intervjuerna inleddes med att fråga efter kommunpolitiken och hur den uppfattades, samt hur man skulle gå tillväga om man själv skulle vilja ta del av diverse beslut, diskussioner, styrdokument och dylikt. Informanterna hade en viss variation i hur de besvarade frågan, och känslan inför huruvida det var enkelt att inkluderas i kommunpolitiken var aningen varierad. ”Ja, det är lätt och lätt, då får en ju, ah det är inte så lätt faktiskt, jag vet inte vart en ska leta efter dom där diskussionerna / … /Insändare i Dalslänningen och sådant, men det är ju oftast klagomål och sådant, det är ju ingen direkt diskussion om själva politiken” - I:3
I:3s utlåtande var aningen grubblande och hade inte en tydlig bild om var relevant information fanns tillgänglig. Han påtalade den lokala tidningen, men upplevde också själv att det sällan var själva politiken som gick att återfinna där, utan snarare klagomål på beslut som tidigare fattats eller andra typer av åsiktsutbyten. För att själv ta del av debatten och få tillgång till politiska diskussioner besvarade samma informant att;
”Ah då får en bli aktiv i politiken för att kunna ta del av debatten /…/Ah det är ju liksom att hitta ett parti som intresserar en då, och sedan bli medlem i det, då delta i själva diskussionen och ja”- I:3 I:3 tolkade det som att för att ta del av debatten bör man själv ha en aktiv talan i den, vilket är möjligt om man själv är politiskt aktiv inom ett parti.
Informant I:1 var kortfattad i sin svarsmotivering och upplevde att kommunpolitiken var utanför hennes tillgänglighetsområde.
13 Inledningsvis uttryckte hon sig via ”man” som användningsord för att senare skifta till ”jag” när hon beskrev hur hon skulle gå tillväga. ”Man” är ett vanligt sätt att utrycka sig, men det syftar även till något mer generellt än en själv. Vilket gör skiftet till ”jag” intressant, att det då går från något som gemeneman inte har något att göra med, till att jag personligen inte vet och att jag personligen har inte funderat på det.
Informant I:6 antar att det är svårt att inkluderas av kommunangelägenheter, vilket grundade sig i att han aldrig upplevde att han såg något om det. Men påtalade också sitt eget bristande engagemang för ämnen. Han kände även en ovisshet för var han skulle vända sig för att få tillgång till aktuell politik, men skulle antagningsvis vända sig till bekanta med insikt i ämnet. ”Ah det är väl inte så lätt att ta del av tror jag inte, för jag har inte något vidare intresse av och jag ser aldrig någonting om det så /…/ Ja, nej jag vet faktiskt inte hur jag skulle gå tillväga faktiskt kanske, jag tror jag har eller jag tror min faster är engagerad i politiken så att kanske kan fråga henne” - I:6 Informant I:8 upplevde inte att hon var inkluderad i kommunpolitiken och lokala beslut, men påtalade även sitt eget bristande engagemang i frågan. Det var ingenting hon heller stötte på till vardags, och hade således en begränsad insikt. Vetskapen om någon form av tillvägagångssätt för att inkluderas i kommunpolitiken fanns inte i nuläget, utan skulle behöva införskaffas. ”Ehm inte så lätt, men det kan också ha att göra med mitt egna engagemang, att jag inte är så engagerad i det/…/Nej inte direkt, inte mer än, nej, nej faktiskt inte/…/ Nej, jag tror inte jag vet det, nej jag skulle behöva ta reda på det”- I:8
I:7 återkom till att jämföra Bengtsfors med ”andra kommuner i Sverige” och med en anledning som hon själv verka uppleva svår att motivera kändes som att det givetvis gick att politiskt inkluderas, men att det var svårare i Bengtsfors kommun. Avsaknaden av att kunna engagera sig i ungdomspartier nämndes som en anledning, i övrigt motiverades det mest som en känsla. I:7 beskrev en känsla av att vara insatt eller på en yrkesbasis arbeta med politik var nödvändigt för att kunna påverka.
14 En känsla av att det upplevdes besvärligt och svårt, dels för att det var ovisst vart man faktiskt skulle vända sig påtalade informant I:2.
”Nej, jag tycker det är väldigt svårt, man vet som inte vart de sitter till 100 %, man vet inte riktigt hur man får kontakt med dem ” – I:2
Det fanns också upplevelser av kommunpolitiken som lättillgänglig, om man hade varit i kontakt med och var bekant med kommunens hemsida. Information till planer, kontaktuppgifter och möjligheten att själv tycka till förklarades där finnas tillgängligt. Den lokala tidningen påtalades även av flera informanter, vilken antogs innehålla diskussioner, beslut och övrig relevant information, men den beskrevs inte alltid att med säkerhet innehålla dessa ting, utan det var antaganden. Vid flertal av intervjutillfällena upplevdes det som att det inte var en självklarhet i hur tillvägagångssättet för att ta del av aktuell politik skulle se ut, vilket uttalat bekräftades av några av de intervjuade. Samtidigt som det från flera håll uttryckligen konstaterades att det samtalsspektra som kommunalpolitik, lokala politiker, aktuella beslut och dylikt befinner sig inom, vanligtvis inte diskuteras eller funderas kring i så stor utsträckning. Således upplevdes diskursen kring den kommunala politiken vara beskriven och omtalad som avlägsen. Med undantag från om man hade god insikt i kommunens hemsida.
Lokaldemokrati
Det fanns hos informanterna en gemensam uppfattning om att man bör nyttja sina demokratiska rättigheter och således alltid rösta när chansen ges. Det påtalades att om man som medborgare inte röstar mister man delvis sin möjlighet att påverka, men också sin berättighet att senare kunna uttrycka misstycke. Med undantag från I:8 som var skriven på annan ort och I:7 som ännu inte var röstberättigad, röstade samtliga informanterna i kommunvalet 2014.
Informanterna upplevde dock att det ytterst sällan fanns tillfällen för någon typ av deliberativ demokrati. Inför upptrappningen i valet 2014 borde möjligheterna att träffa och diskutera med de lokala politikerna ha varit maximerad. Ändå var det endast en av de åtta intervjuade som hade noterat en valstuga eller liknande fenomen. Resterande antog att det säkerligen fanns deliberativa möjligheter, men hade själva inte märkt av eller deltagit i något.
15 ”Det fanns säkert men jag deltog inte i något sådant” – I:3
”Ja det gick säkert men jag är inte vidare intresserad så jag har inte sökt aktivt efter det” – I:6 ”Det kanske inte var så mycket just upp till valet att man skulle, eh kunde prata med någon, inte vad jag vet” – I:8
Ovanstående informanter var relativt likgiltiga till avsaknaden, medan I:2 och I:4 noterat och ansåg möjligheten att bli informerad och diskutera med politiker vara bristfällig.
”Nej, jag kan ju säga att dom har varit väldigt dålig med att informera om det. Så jag kan inte säga att jag var helt säker på mitt val./ … /Just det året skrev jag min gymnasieuppsats om politik, och ansåg att det stod för lite, för lite information om just kommunen, men väldigt mycket om ja, i Sverige då.”– I:2
”Dom är inte världsbäst på det här faktiskt och sköta det, helt ärligt, så tycker jag nog inte att det känns så, lite faktiskt, det är nog lite besvärligare tror jag. Jag tror det är därför också som man inte får tag i lokalpolitiken så enkelt och veta vilka som är i nämnder och vilka som är politiker egentligen.”– I:4
Samtalet kring röstande och deliberativ demokrati förstärkte intrycket av att kommunpolitiken upplevdes som avlägsen i diskursen. Då röstande ansågs vara av ytterst vikt, men upplevelsen av möjligheten att få tillgång till partiinformation och diskussioner på lokalnivå beskrevs som bristfällig.
Jag:et i kommunen
Informanterna upplevde inte att de konkret påverkades av de beslut som fattades i speciellt stor utsträckning. Förändringar som gjordes i ens direkta närhet uppmärksammades, likväl som att stora skatteförändringar skulle göra ett märkbart intryck. I övrigt ansågs beslutsfattandet vara något som sker, men som man inte aktivt tänker på. I intervjuerna diskuterades det i samband med kommunen huruvida man kände förtroende eller inte. Då inför dess ledning, beslut som fattas och kommunen rent generellt.
16 ”Ja, det gör jag faktiskt, ja det gör jag /…/ Det är klart man påverkas väl men, ja, man pratar väl på det och sådant och sen så blir det väl inte så mycket mer, det är väl oftast så / … / Jag tror det är mest prat, det tror jag det är” – I:1
I:8 ville inte uttrycka huruvida hon kände förtroende eller inte, på grund av att hon upplevde sig själv ha för lite insikt.
”Grejen är att jag inte har så bra, någon koll, så jag vet inte, det ah, jag måste vara ärlig och säga det” – I:8
Informant I:5 ansåg vissa beslut vara legitima men kände inte fullt ut förtroende. Detta motiverades framför allt av när hon själv varit i kontakt med kommunen, vid ett förslag om staket vid en kommunal lekpark. Informantens historia redogörs för längre ner i detta avsnitt. Utöver den enskilda händelsen motiverade hon även sin känsla av att hon upplevde osäkerhet för inför hur mycket kunskap som fanns innan beslut fattades.
”Inte alla beslut, vissa, många tror jag, men inte alla så” – I:5
I:6 uttryckte i skämtsam ton att han kände förtroende inför kommunen. Senare i intervjun när tillfälle fanns att lägga till övriga kommentarer adderade informanten, att kommunens handlingskraft upplevs som trög. I:6s sätt att uttrycka sig på, talar för att han kände en viss osäkerhet i huruvida Bengtsfors var ensam i detta eller om det var ett vanligt förekommande fenomen i kommuners funktion överlag.
”Ja det gör jag, jag tror inte dem är allt för galna” – I:6.”Det verkar ju inte, eller ja så kanske det är överallt men, men när det gäller kommunen och det ska hända saker så går det ju alltid så jäkla långsamt om det ska vara någonting.” – I:5
I:3 kände mestadels förtroende för kommunen, men upplevde dem också fatta felaktiga beslut emellanåt, vilket inte upplevdes som störande på något vis, utan normaliserades. När informanten skulle motivera vad för typ av ”klantiga beslut” han syftade på exemplifierade I:3 med en fakturasituation där kommunen avbetalat en stor summa dubbla gånger.
”Ja för det mesta, ibland tar de lite klantiga beslut, men det är ju sådant en får leva med”- I:3
I:4 som talar utifrån sitt engagemang i en lokal idrottsförening, uttrycker sig som att hans förtroende inför kommunen på senare tid har växt. Men informanten påtalar även att han tidigare upplevt att det gått snett.
17 man tänkt sig, riktigt som det ska då, men jag tycker det blir bättre och bättre det också. Dom är på gång där med, det tycker jag, det är enklare att samarbeta med dem än det varit på länge” – I:4 Informant I:7 uttrycker att hon känner förtroende men nämner även snabbt kommunens brister, vilket hon även normaliserar. Hennes negativa upplevelse grundade sig i samtal som ägt rum i personalstaben hos hemtjänsten, där I:7 inte antog att allt nödvändigtvis var sant, men hennes förtroende påverkades ändå i någon mån.
Jo det skulle jag väl säga, man vet ju att det brister och så, men det har väl alla så att säga/…/ Nej men man får höra väldigt mycket negativt men sen vet jag att det inte är riktigt sant också men alltså det är ju mycket som inte fungerar med massa saker också till exempel” – I:7
När negativa kommunaspekter påtalades hände mer än en gång att det generaliserades till kommuner i allmänhet. Att det då upplevdes finnas en viss problematik i Bengtsfors kommun, men att den säkerligen finns på andra ställen också. Gemensamt för samtliga informanter var att förtroendet, om man sades ha ett sådant, följdes upp med en viss tveksamhet. När informanterna har fått följdfrågor till att motivera sin känsla upplevdes det ofta som svårt att specificera. Diskursen upplevdes således som att det återfinns något som gör att det inte infinner sig ett 100 % förtroende för kommunen, men att många av dessa ting normaliseras eller generaliseras och är aningen svåra att motivera.
Intervjuerna fortskred och samtalen tog vid i hur informanterna upplevde att det vara att själv få sin röst hörd, hur man som invånare upplevde sitt eget inflytande och möjlighet till att påverka.
Informant I:1 uttryckte sig kortfattat och vidare motivering avsaknads. Jag tror nog det är väldigt svårt att bli hörd, det tror jag”- I:1
Informant I:3 upplevde det vara ett behov att själv vara politiskt aktiv för att på något vis kunna påverka, men utifrån den vardagssituation han nu befann sig i upplevdes det komplicerat. Informanten uttryckte inte heller ambitioner att nu eller tidigare försökt framföra sitt eget tycke i större utsträckning.
18 I:2 upplevde det svårt att göra sin röst hörd, vilket hon motiverade genom att exemplifiera bortprioriteringar, från kommunens håll, inom ett eget fritidsengagemang och en grov fördröjning av införskaffning av gatubelysning i ett område i hemorten.
”Ja kommunalt i Bengtsfors är det jättesvårt” – I:2
I:5 ansåg det vara enkelt att framföra sin åsikter, men att få dem uppmärksammade och hörda upplevdes som mer komplicerat.
”Jag har möjlighet att framföra dem tycker jag det känns som men att jag blir hörd känns inte riktigt, nej det kunde nog vara lite bättre kanske så” – I:5
I:4 uttalar sig även denna gång utifrån sitt engagemang inom en lokal idrottsförening, och upplever sig ha god insikt och möjlighet till att påverka.
”Ah det tycker jag, absolut, det måste jag säga, framförallt på fritidssidan, det måste jag säga, det är inga problem faktiskt /…/ Ah men det är just att man är så engagerad och jag tror att i och med att det är en sådan liten kommun, och jag tänker att det är så att alla som engagerar sig på fritidssidan att det oavsett var du bor i kommun, så vet vi vilka vi ska ta kontakt med, en vet vilka som jobbar med det, vilka du har som tjänstemän och allt detta liksom. Det tror jag, så känns det i varje fall, jag tycker det är ganska enkelt att komma i kontakt med alla dem som håller på med det där. Och sen, jag menar, och sen går man ju ibland på de högsta med då naturligtvis, när det kommer till stora frågor, så man måste involvera kommunalråd och allt vad det är med styrelse och allt sådant här då” - I:4
Både I:6 och I:7 var inte säkra på huruvida det var enkelt eller inte, men antog att det var fullt möjligt.
”Ja det tror jag säkert, om jag hade haft någon åsikt jag ville få fram tror jag säkert jag hade fått fram den på något vis, via deras hemsida kanske.” – I:6
”Ja, det tror jag” – I:7
Tre av informanterna berättade även egna historier om hur antingen bekanta på jobb och skola eller de själva varit med och lagt fram förslag till kommunen. Historierna rörde jobbfrågor, offentlig belysning och förslag av införskaffande av staket vid lekpark. De hade alla gemensamt att förslaget hade tagits fram, nått fram till kommunledningen och sedan runnit ut i sanden. Vid lekparksförslaget;
19 jag kände i alla fall att dom inte riktigt tog oss på allvar/…/Då kände, aej vi fick inte riktigt något bra svar på varför heller och så då kändes det lite” vid frågan om beslutet motiverades svarade informanten ”Nej det var inte, det kändes inte så, då kände man sig lite överkörd” – I:5
Senare i intervjun återkom samma informant med en återkoppling till sin berättelse;
”Ja det var just det här lekparken som jag kan ta som ett exempel där man kände som att dom inte riktigt, det tyckte vi, eller jag var viktigt, men det tyckte dom inte var viktigt. Och då tappade dom lite förtroende där, sen är det väl vissa andra saker som de har påbörjat och liksom tänkt göra och så har man tänkt det här kommer inte att gå och sedan så blir det att nej det gick inte, det är lite sådär man vet inte riktigt hur mycket kunskap dom har innan dom tar beslut känns det som” – I:5
En arbetsrelaterad förfrågning/förslag;
”Nej men jag tror det är ”det där tror jag inte går” något åt det hållet/…/ Det är nog mer ett kortfattat nej av chefen i så fall, som har pratat med någon som har pratat med någon. Jag skulle inte tro att dom lägger ner sin själ i, när vi tar upp någonting/…/ Det blir så här om dom inte har någon press på sig så, ah, så drar dom ut på det lite och så försvinner det, känns det som.” – I:6
En fråga kring den offentlig belysning;
”Jag vet att det har varit snack om, jättemånga, jättelänge. Eh det är att folk som har pendlat mellan här och Karlsgärde och det har varit snack om eller typ gör eh, en ljusslinga typ, alltså med vägen till Karlsgärde och det är en sådan grej, jag tror inte att det finns fortfarande, eh, för det blev så här jättemörkt under dom mörka månaderna, det var faktiskt en grej som jag vet var så här, gud det kan inte kostat SÅ mycket, det är inte en så lång bit. Vid frågan om det var ett förslag och vilken typ av uppföljning det i så fall har fått svarade informanten; ”Nej det är ingenting dom har sagt att dom ska göra, det är mer liksom, det är eh önskemål som har varit på tapeten väldigt länge/…/ Nej jag tror med det var så här, ja vi kan se vad vi kan göra typ, men att det inte, att det hamnade väldigt långt ner på en prioriteringslista, jag vet inte” – I:8
20 Flera olika teman gick att finna i hur informanterna talade om sin egen möjlighet att påverka. Vissa ansåg det vara komplicerat, medan andra antog det vara lätt fast med en viss osäkerhet och några upplevde lätt utan vidare argument.
Då informanterna besvarade frågan med en så pass bred variation av svar, blir det här komplicerat att uttrycka sig kring en diskurs. De egna berättelserna som delades och andra tankar som återfanns kring ämnet är alla intressanta aspekter som kan bidra till att bredda kommunbilden och förståelsen för den. Men frågan framstår, utifrån de givna svaren, vara beroende av individen som besvarar den i högre utsträckning än tidigare.
Engagemang och civilsamhälle
Putnams forskning påvisar att olika former av engagemang leder till samhällsnyttiga följder så som förtroende, allmänbildning, medborgaranda och så vidare. Således kan ett samhälle med ett varierat utbud av aktiviteter där alla har möjlighet att hitta ett sammanhang antas vara fördelaktigt. Intervjun tog upp hur man som invånare upplevde det enkelt eller besvärligt att engagera sig, samt hur informanterna upplevde möjligheten att själva vara med och påverka utbudet av föreningsliv och aktiviteter på sin hemvist.
Informant I:1 uttrycker möjligheten till engagemang som avlägset och så även möjlighet till att påverka det på något vis.
”Det vet jag faktiskt inte för jag har inte, jag, jag är nog inte något intresserad av sådant där, så det vet jag faktiskt inte /…/ Ja, jag har inte en aning, det är ju saker som en aldrig har tänkt på liksom, aej det är jättesvårt att säga. Jag kan varken säga ja eller nej” – I:1
I:3 uttryckte att han var tillfreds med den förening han för nuvarande var aktiv i, och likaså möjligheten att åka till grannkommuner för att nyttja aktiviteter som inte finns inom den egna. För att påverka utbudet krävs en personlig ansträngning och det skulle vara fullt möjligt att åstadkomma, om intresset för något sådant fanns. Det som byggs mellan orterna Billingsfors och Bengtsfors, som informanten syftade till, är initiativet kommunen tagit till att installera fjärrvärme, bredband och belägga vägen därovan för att göra en motionsrunda.
21 Informant I:5 upplever utbudet vara för skralt och i framförandet av åsikter syftar I:5 till att hennes barn, efter att ha köat till musikskolan, inte fick spela det instrument hen ville på grund av att hen varför ung. Av den anledningen upplevdes att påverka vara besvärligt.
”Jag tycker det finns för lite aktiviteter/…/ Nej, jag framförde ju mina åsikter att jag tyckte det var dåligt att man inte kan spela vilket instrument man vill, vilken ålder man vill, men det höll dem inte om riktigt då och då känner man att nej” – I:5
I:6 har en relativt optimistisk syn till möjligheten att engagera sig, men även till att personligen att påverka utbudet. Om än att tillvägagångssättet det i nuläget upplevdes oklart.
”Ja men det skulle jag tro, det skulle nog vara ganska enkelt/…/ Ja, det skulle vara ganska klurigt tror jag, jag vet inte hur jag ska gå tillväga, skulle, ja jag vet faktiskt inte hur jag skulle gå tillväga” – I:6 Informant I:8 som flyttade hit för att studera beskriver hur hon utvecklat ett större engagemang och insikt i hur man personligen kan påverka sin omgivning, skapa egna sammanslutningar och event. Med ”den här platsen” syftar hon till Schukert, ett café i Dals Långed, vilket är med och arrangerar en rad olika aktiviteter.
”Ah, det tycker jag/ … / Ehm ja, speciellt med den här platsen för det är så, dom välkomnar alla att hitta på så här egna projekt väldigt mycket och att komma med förslag, man kan verkligen, jag har sen jag flyttat hit fått väldigt mycket lättare för att typ organisera grejer och så här engagera mig i grejer, det är inte så svårt utan man kan bara dra ihop lite folk och typ hitta på en grej och så gör man det bara och så är det jätteuppskattat, så det är något som jag kommer att ta med mig härifrån också även om det kanske är svårare i en storstad så är det ändå ett tänk som jag fått” – I:8
I:7 beskriver det som svårt att engagera sig men uttrycker även att hon inte heller har försökt att innefattas i någon typ av föreningsliv eller aktivitet. En av anledningarna som kom upp på tal om varför engagemang eller egen påverkan inom området upplevdes svårt, var en känsla av befolkning som flyttar.
22 Informant I:2 syftade på att det upplevdes som att människor i regel höll sig till de vänner och bekanta de alltid haft, och att det av den anledningen skulle det vara svårt att som utifrån att ta sig in i en sammanslutning. Det var dock inget hon själv upplevt då hon själv växt upp i det föreningsliv som hon själv finner ett sammanhang i idag. I:2 upplevde även att det fanns fasta spår för vilka typer aktiviteter som förekommer i kommunen och att nya spår kan ha det besvärligt.
”Ja, det får jag säga att jag tycker, jag tror det är svårt om man kommer utifrån och inte gjort det, för och komma in i en grupp. Det tror jag är väldigt, väldigt svårt./ … / Nej man kan ju säga att det är som det alltid har varit, det är ju liksom innebandy, det är kanot, cykling eller fotboll, det är liksom, ah” – I:2
Putnams liknelse mellan fotboll och politik kan appliceras även på engagemang och fritidsaktiviteter. Om man inte är medveten om vad som finns eller hur det fungerar är det mindre troligt att man finner sin väg till att påbörja det, vilket informant I:5 diskuterade under intervjutillfället.
”Ja, det tycker jag nog ibland är det lite splittrat ibland står det någon sak står på någon sida och någon annan sak står på någon annan sida och ibland står det bara i tidningen så då annonserar dom bara där och inte på hemsidan och så där, så då blir det lite splittrat kan det vara ibland och få överblick över det/…/ Lite allmänt känns det som att det saknas aktiviteter, /.../ informationen skulle kunna ha varit tydligare och även om det nu, alltså kommunen borde verkligen göra en stor sida där det står och framkommer det här finns, det här utbudet” – I:5
Informant I:4 har en lång erfarenhet av föreningsliv inom kommunen och har de senaste åren observerat en engagemangstrend. Han reflekterar över förändringen och anser det vara samtida tendenser som inte är unikt för Bengtsfors kommun. I:4 menar att det historiskt sett har varit enklare att få folk att ställa upp på diverse sysslor, så som spola hockeyrinkar, fixa med elljusspår och köra barnen till matcher på annan ort. Många av de sysslor som tidigare skötts av eldsjälar behövs det numera istället en kommunalt anställd för att samma sysslor ska bli genomförda. I:4 berättar att engagemanget i den egna föreningen har reducerats och att det upplevs svårare att ta sig tid från vardagens jäkt;
24
Diskussion
Efter genomförd undersökning går det att konstatera att kommun som begrepp är brett. Begreppet kan kopplas till en rad olika företeelser och funktioner, ofta olika innebörder för olika individer. Föreliggande uppsats fokuserar på kommunens funktion sett till inkludering i den demokratiska och politiska processen, samt möjligheten till att inkluderas i sammanhang sett till civilsamhälle. Frågeställningen löd likt följande: Hur upplevs möjligheten att inkluderas i kommunen som invånare i Bengtsfors kommun? För att inte vara ledande i svarsprocessen har informanterna låtits tala fritt kring intervjufrågorna, och göra egna kopplingar. Analysen av svarens innebörd bidrar således till en intressant bredd där upplevelser och tankar från olika håll, sammanlänkas i en gemensam diskurs.
I denna uppsats kretsade undersökningen kring Bengtsfors kommun och lokaliserade därmed utifrån intervjuerna en gemensam diskurs, som berörde just denna kommun. Utöver den gemensamma diskursen gavs även en rad insikter i diverse förekommande åsikter och erfarenheter bland informanterna, som inte lade grunden för en diskurs, men som ändå kan vara av intresse för att få en breddad bild samt förståelse inför kommunen.
Situationer där samtalet var mer förankrat hos individen och dennes egna erfarenheter, snarare än en kollektiv tanke, var påtagligt i samtalen kring sin egen röst i kommunen, samt vid samtalen om engagemang och civilsamhälle. Flera av informanterna exemplifierade och förtydligade då sina tankar med egna erfarenheter och upplevelser, men detta synliggjorde inte något gemensamt sätt att tala om de olika fenomenen.
25 I jämförelse med Putnams diskussion kring medborgargemenskap och horisontella relationer, kan Bengtsfors kommun sett utifrån diskursen, eventuellt inte påstås genomsyras av medborgargemenskap. Framförallt då följderna av ett sådant samhälle är just förtroende, politisk jämlikhet och effektiv demokrati, vilket av diskursen att döma inte återfinns, i Putnams mått mätta, så stor utsträckning. Men i och med att ett samhälle med hög grad av medborgargemenskap påtalats vara fördelaktigt för invånare och samhälle, kan det funderas över om frågan bör arbetas med mer aktivt?
För att besvara inledande fråga upplevs kommunpolitiken utifrån diskursen inte att vara inkluderande i hög grad. Dock kan man, sett till kommunen, inkluderas på andra vis än kommunpolitiska. Sett till sammanslutningar inom civilsamhälle fanns utifrån undersökningen inte en gemensam diskurs, vilket således innebär att det är ovisst och den upplevelsen varierar på en individuell basis.
En diskursiv undersökning likt denna kan som tidigare kommenterat utgöra ett intressant verktyg för att komplettera de statistiska undersökningar som redan finns på landsbygdskommuner. Åsikter har framkommit utan att ha kunnat motiveras av mer än diffusa känsloförklaringar. Hur sådana inslag påverkar eller gör sig uttryck i en kvantitativ undersökning är komplicerat att uttala sig kring. I denna och liknande typer av undersökningar lämnas utrymme för att kunna gräva i känsloförankrade påståenden, och i vissa av fallen leda an till en händelse eller liknande, vilken kunde bidra med förklaring. Utifrån ett kommunalt perspektiv och möjligheten att få än mer konkreta insikter, kan arbete i förbättrande och utvecklande syfte dra nytta av kompletterande inslag utifrån undersökningar likt denna. Fortsatta studier med ett större deltagarurval kan komma utgöra ett mer talande resultat, och en tydligare eller annorlunda kommundiskurs. Att för landsbygdskommuner kunna bredda och fördjupa insikten i sin egen verksamhet och låta invånarna själva komma till tals i större utsträckning, verkade utifrån denna diskurs kunna vara önskvärt.
26
Källförteckning
Boverkets remissvar till dokumentet: För Sveriges landsbygder – en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd, SOU 2017:1. (2017). http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2017/01/SOU-2017_1_tryck.pdf, hämtat den 12 februari 2018
Elmqvist Tobias, Allt om landet (AOL:6) – Allt om föreningsliv och kultur på landsbygden, Jordbruksverket, Jönköping
Esaiasson Peter, Gilljam Mikael, Oscarsson Henrik, Towns Ann, Wängnerud, Metodpraktikan – konsten att studera samhälle, individ och marknad, Wolters Kluvwer, Stockholm, 2017 Lundquist Lennart, Pettersson Harry, Byråkrati och demokrati – problem kring den offentliga förvaltningen, Studentlitteratur, Lund, 1976
Magnusson Eva, Marececk Jeanne, Doing interview-based qualitative research - a learner´s guide, Cambridge University press, 2015
Marnell Anna, Melbi Märit, Persson-Melin Linda, Kommunkompassen 2015 – Bengtsfors kommun, Sveriges kommun och landsting (SKL), 2015
Putnam D Robert, Den ensamme bowlaren – den amerikanska medborgarandans upplösning och förnyelse, SNS förlag, Stockholm, 2006
Putnam D Robert, Den fungerande demokratin – Medborgarandans rötter i Italien, SNS förlag, Stockholm, 2011 (original 1996)
Statistiska Centralbyrån, SCB:s medborgarundersökning hösten 2017 – Bengtsfors kommun, 2017: https://www.scb.se/contentassets/1f13b63dcece415b9c1c5b6a86781b34/bengtsfors-2017.pdf, hämtad: 7 januari, 2018
Winther Jørgensen Marianne, Diskursanalys som teori och metod, Studentlitteratur, 2000 (http://www.bengtsfors.se/sidor/kommun-och-politik/kommunfakta.html ).
Nylander Lotta, Landsbygden i periferin, Forskning.se, publicerad 20 november 2015,
27
Bilaga 1 - Frågeformulär
Inledning
Hur gammal är du?
Hur länge har du bott i Bengtsfors kommun? Var och hur bor du?
Vad har du för sysselsättning?
Kommunen
Hur lätt upplever du att det är att ta del av politiken som förs i kommunen? (diskussioner, beslut som tas)
Hur går du tillväga/skulle du gå tillväga för att ta del av debatten som pågår på kommunalnivå?
Hur tycker du att du påverkas av de beslut som tas i kommunen? Deltog du i det senaste kommunvalet?
Fanns det ett parti/en representant som väl reflekterade dina åsikter? Anser du att det är viktigt att man som invånare röstar i kommunvalet? Känner du förtroende inför kommunen och de beslut som tas?
Har du varit med och röstat i något annat lokalt val förutom det kommunpolitiska? (Mindre omröstningar i förening eller grannförsamling)
Tycker du att dina åsikter blir hörda i kommunen? Har du möjlighet att framföra dem? Finns det något som det inte görs tillräckligt inom kommunen?
Hade du själv velat ha mer att säga till om i någon fråga? Är det något mer du skulle vilja tillägga om kommunen?
Civilsamhället
Tycker du att det är lätt att engagera dig inom olika områden/aktiviteter i Bengtsfors kommun på din fritid?
Finns det något som du skulle vilja kunna göra? Är det något som saknas? Anser du det vara lätt att påverka utbudet på aktiviteter som finns?
Skulle du själv kunna tänka dig starta upp…? Varför/varför inte?
Tror du att det skulle tas väl emot?
28
Bilaga 2 – Statistisk undersökning av Bengtsfors kommun
SCB gjorde hösten 2017 en nöjdhetsundersökning i Bengtsfors kommun. Urvalet bestod av 800 personer där 37 % valde att genomföra undersökningen. Som deltagare fick man en rad färdigformulerade frågor där man fick fylla i en skala från 1-10 utifrån hur bra/dåligt man som invånare upplevde olika företeelser inom kommunen. (SCB)
