Enet 1:266
Bengtsfors kommun 2020-05-28
Uppdragsnummer 20576
Besiktningen utförd av:
Bengt Zetterberg
Beställarens kontaktperson:
Caty Nystedt
NB Kyl & VVS Konsult AB
Storgatan 11
666 30 BENGTSFORS Tel: 0531-100 30
Ombud: Bengt Zetterberg
Certifierad energiexpert nr: SC1464-17
Antal sidor: 6 sid
Bilagor: -
SAMMANFATTNING
Fastigheten Enet 1:266 omfattar ett fristående hus. Huset är uppfört i ett plan med källare.
Uppvärmning sker med fjärrvärme och det finns även en öppen spis. Normalårskorrigerad energianvändning (energiprestanda) för värme och fastighetsel ligger på 166 kWh/m2 och år.
Förväntat värde för denna typ av byggnad är 148 kWh/m2 och år.
1 Bakgrund 1.1 Syfte
Enligt ”Lag om energideklaration för byggnader SFS 2006:985” ska denna typ av byggnader energideklareras vid försäljning.
1.2 Förutsättningar
Energiexperten har gjort platsbesök och haft ett möte med Barbro och Caty Nystedt.
1.2.1 Tempererad area, Atemp
Atemp har angivits till 143 m2 och då har källaren förutom garaget tagits med som uppvärmd yta.
Det är Atemp tillsammans med husets totala energianvändning för värme och fastighetsel som ligger till grund för energiprestandamåttet i energideklarationen.
Med tempererad area, Atemp, menas byggnadens area avsedd att värmas till mer än 10ºC och som är begränsad av klimatskärmens insida.
1.2.2 Beräkningar
Vid beräkning av lönsamheten av energibesparande åtgärder har vi använt följande priser och räntor:
Ved 500 kr/m3
El 1,50 kr/kWh
Fjärrvärme 1,10 kr/kWh Prisökning 3 % per år Kalkylränta 4 %
Beräknad återbetalningstid är rak d.v.s. utan hänsyn till ränta.
Samtliga prisuppgifter, besparingar etc. är angivna inklusive moms.
Observera att syftet med beräkningarna inte är att vara exakt utan att ge en storleksordning på respektive investering och besparingspotential. Förslagen på åtgärder är beräknade var och en för sig utan hänsyn till sammanlagring.
2 Byggnad
2.1 Beskrivning av byggnaden
Enet 1:266 omfattar ett fristående hus med bottenplan och källare.
2.2 Bedömning av vilka byggnadsegenskaper som skall besiktas
Klimatskärmen kontrolleras visuellt på plats.
Luftbehandlingen kontrolleras avseende utelufts- och frånluftsdon.
Uppvärmningssystemet kontrolleras liksom radiatorer avseende termostater.
Blandare för tappvatten kontrolleras avseende en- eller tvågreppsblandare.
Elinstallationer kontrolleras med tanke på möjlighet till lågenergibelysning.
3 Besiktning av byggnad 3.1 Klimatskärm
Husets nybyggnadsår är 1962. Ytterväggarna bedöms vara uppförda av invändiga skivor, isolering, reglar och utvändig träpanel. 2006 tilläggsisolerade väggarna, fönster byttes till 3-glas och en ny ytterdörr installerades. Taket har en täckning av betongpannor.
Vindsisoleringen består av ca 150-200 mm sågspån som delvis täckts med en skiva mineralull.
Grundläggningen är utförd med källare.
3.2 Värmesystem
Uppvärmning sker med fjärrvärme och värmen distribueras via vattenburna radiatorer. Det finns även en öppen spis.
3.3 Ventilationssystem
Luftbehandlingen består av självdrag. Frånluft från pannrum går via kanal i murstock (fd rökkanal). Badrummet på bottenvåningen har en separat kanal som går ut via tak. Frånluft från WC i källare går ut i yttervägg. Köket är försett med spisfläkt i imkåpa och separat imkanal.
Uteluft tas via friskluftsventiler i källarvägg samt genom läckage i byggnadskonstruktionen.
3.4 Tappvatteninstallationer
Varmvatten bereds med fjärrvärme Duschen i badrummet är försedd med termostatblandare, tvättställen (bottenvåning och källare) och diskbänken har 1-greppsblandare.
3.5 Elinstallationer
Belysningen består av en blandning av lågenergilampor och glödlampor.
4 Förslag på kostnadseffektiva åtgärder m.m.
4.1 Klimatskärm
4.1.1 Tilläggsisolering av vind
Vindsisoleringen består av ca 150-200 mm sågspån samt till viss del ca 45 mm mineralull. Vi har räknat med att 75 m2 kan isoleras med 300 mm lösull ovanpå befintlig isolering. Kostnaden för lösullsisolering bedöms uppgå till ca 26 000 kr inklusive förberedande arbeten med att säkerställa att ventilation av vinden blir tillräcklig m.m.
Tabell 1. Tilläggsisoleringens inverkan på värmegenomgångskoefficienten (U) och transmissionsförlusterna (värmeförluster genom klimatskärmen).
Nuvarande vindsisolering
Unuvarande
(kWh/m2 oC) Åtgärd Unytt
(kWh/m2 oC)
Minskade transmissions-
förluster (kWh/år)
Minskade kostnader
(kr/år) sågspån ca 150-200 mm
yta ca 75 m2 0,3
Isolera med 300 mm
lösull
0,1 1 400 1 500
Investeringsbehov: 26 000 kr Energibesparing: 1 400 kWh/år Kalkylperiod: 30 år
Besparingskostnad: 0,72 kr/kWh (från det energipris investeringen blir lönsam) Återbetalningstid: ca 17 år
Innan isoleringsåtgärder bör man konsultera en expert. Saker att kontrollera kan t.ex. vara att ventilationen av vinden blir tillräcklig, bjälklagets täthet mot våningsplanet m.m.
4.1.2 Källare
Källaren har ett rum där golv och väggar byggts in. Att bygga till på insidan i den här typen av källare är en riskkonstruktion med hänsyn till fukt. För att konstruktionen ska fungera
fukttekniskt bör isolering och luftspalt utföras på utsidan. För mer information se t.ex.:
http://www.viivilla.se/bygg/glasbetong/stora-fuktskolan--allt-du-behover-veta-om-fukt-och- fuktskador/ eller
http://www.anticimex.com/sv/se/Privat/Fukt/Grund-och-kallare/
4.2 Värmesystem
4.2.1 Byte till luft-vattenvärmepump
Dagens uppvärmningssystem består av vattenburna radiatorer som värms med fjärrvärme. Vi har räknat på byte av värmekälla till luft-vattenvärmepump. Investeringskostnad bedöms till ca
4.2.2 Byte av radiatorventiler
Radiatorerna är i huvudsak försedda med äldre termostatventiler, enstaka saknar (källare), funktionen är osäker. För att inte förbruka mer energi än vad som behövs kan radiatorerna förses med nya termostatventiler.
Att byta till termostatventiler brukar ge en energibesparing mellan 5 – 10 %, vi har räknat med 5 %. Vi bedömer att 10 radiatorer behöver nya ventiler och kostnaden uppskattas till 650 kr/st.
Investeringsbehov: 6 500 kr
Energibesparing: ca 1 000 kWh/år (1 100 kr)
Besparingskostnad: 0,36 kr/kWh (från det energipris investeringen blir lönsam) Återbetalningstid: ca 6 år
4.2.3 Braskamin
Den öppna spisen kan förses med insats och genom att elda kan man spara fjärrvärme.
Exempel: Genom att elda 1 m3 ved kan man få ut ca 800 kWh värme. Om kostnaden för veden är ca 500 kr och motsvarande fjärrvärme kostar ca 900 kr ger det en besparing på 400 kr.
Förutom besparingen kan det vara trevligt att elda.
Förutsättningar:
Verkningsgrad braskamin: 50%
Energiinnehåll, ved: 1 600 kWh/m3 4.2.4 Isolering av rör i pannrum
Rören för inkommande fjärrvärme (garage och pannrum) samt värme- och varmvattenrör (pannrum) är inte isolerade. För att inte få onödiga energiförluster och/eller riskera brännskador bör rören isoleras. Isolering görs även med tanke på kondens och uppvärmning av
kallvattenledningar. Kallvattenledningar ska i största möjliga utsträckning hållas kalla för att inte riskera tillväxt av bakterier som legionella.
4.3 Ventilationssystem
4.3.1 Uteluftsdon
Sovrum och vardagsrum saknar uteluftsdon som släpper in luft. För lite tilluft innebär otillräcklig ventilation vilket kan medföra dålig inomhusmiljö (lukter, fukt). För att få tillräcklig ventilation kan man placera tilluftsdon i fasad eller spaltventiler i överkant av fönstrens karm.
4.3.2 Frånluftsdon
Kanalen i murstocken belägen i pannrummet kan förses med tallriksventil för att kunna reglera frånluftsflödet (fullt öppen på sommaren, halvt öppen på vintern).
5 Slutsatser
5.1 Åtgärder med stort investeringsbehov
Byte till luft-vattenvärmepump
5.2 Åtgärder med visst investeringsbehov
Tilläggsisolering av vind
Byte av radiatorventiler
Insats i öppen spis
5.3 Övrigt
Förse sovrum och vardagsrum med tilluftsdon
Källare med inbyggt rum
Isolering inkommande fjärrvärmerör
Isolering rör på sekundärsidan (värme, varm- och kallvatten)
