• No results found

Stocldiolms etapp

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Stocldiolms etapp"

Copied!
4
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Stockholms läns landsting

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(4) Trafiknämnden

Datum Diarienummer

2013-01-15 TN 2011-0263

Handläggare:

Jens Plambeck 08-686 1651

S T Y R E L S E S A M M A N T R Ä D E ÄRENDE N ! |

Förslag till stomnätsstrategi för Stocldiolms län, etapp 2

Inledning

Arbetet med att ta fram en långsiktig behovsanalys och utvecklingsgrund för

kollektivtrafikens stomnät har utförts i två etapper. Den första etappen, som varit ute • på remiss, hanterade stomtrafiken i Stockholms innerstad. Den andra etappen av arbetet behandlar stomnätet i resten av länet, dvs Stocldiolms län utanför innerstaden.

En remissversion har nu tagits fram även för etapp 2. Detta förslag har framarbetats av Trafikföi-valtningen i samarbete med tjänstemän från länets kommuner. I arbetet har även en referensgrupp med tjänstemän från Länsstyrelsen, Trafikverket och Tillväxt, Miljö och Regionplanering deltagit. Remissen ska skickas ut till samtliga kommuner i länet samt till regionala samarbetspartners.

När remissynpunkter inkommit på etapp 2, kommer en uppdatering av materialet att ske på samma sätt som för etapp 1. Ett gemensamt förslag om innehållet i både etapp 1 och etapp 2 där den totala bilden av utvecklingsbehoven i stomnätet beskrivs kommer efter detta att tas fram för beslut under hösten 2013.

Innehåll

En övergripande inriktning i arbetet har varit att stomnätsstrategin ska bidra till att uppfylla de långsiktiga mål som satt upp för kollektivtrafiken i det första, nyligen beslutade, regionala trafikförsörjningsprogrammet. I arbetet ingår olika delar, dels en . mer strategisk del med framtagande av mål och principer för hur stamnätets

utveckling ska planeras och dels en tillämpad del där ett förslag på linjenät tas fram.

• Framtagande av mål och principer för stomnätets utveckling:

Utifrån målen i det regionala trafikförsörjningsprogrammet tas principer fram för stomnätets utveckling som ska vara styrande de kvaliteter som

stomtrafiken ska uppfylla. Principerna syftar till att skapa ett tydligare stomnät med hög komfortnivå och kortare restider som höjer kollektivtrafikens

konkurrenskraft.

• Framtagande av ett utvecklat stomnät:

Med utgångspunkt i dagens stomlinjenät och en detaljerad genomgång av framtida behoven och större resenärsströmmar tas ett sammanhängande stomlinjenät fram. Nätet utformas i stor utsträckning för att konkurrera i starka biltrafikstråk och öka kollektivtrafikens marknadsandel utanför innerstaden.

(2)

Stockholms läns landsting

2(4)

Resultaten pekar på att stora restidsvinster och ett ökat kollektivresande kan uppnås genom förbättringar i framkomlighet och linjenät. En viktig faktor för att åstadkomma dessa förbättringar är att stomlinjerna utformas i sammanhängande stråk som binder ihop flera start-, mål- och bytespunkter i en nätsstruktur. På så sätt skapas färre byten i kollektivtrafiken även för resor med målpunkter utanför innerstaden.

Resultaten indikerar även att stora delar av de framtida utvecklingsbehoven när det gäller stomlinjer för tvärresor utanför innerstaden kan lösas med kapacitetsstarka bussalternativ av Bus Rapid Transport (BRT) standard eller liknande, samtidigt som utvecklingar av spårtrafiken också behövs för att möta den stora befolkningstillväxten.

Tidplan

En remissversion av stomnätsstrategins etapp 2 beräknas färdigställas under december 2012 och tas upp för beslut i Trafiknämnden i februari 2013. Efter en remisstid om 3 månader tas en uppdaterad version fram där hänsyn tas till inkomna synpunkter. Därefter är utgångspunkten att hela stomnätsstrategin, etapp 1 och etapp 2, tas upp för gemensamt beslut under hösten 2013.

Vidare arbete och utredningar

I arbetet med stomnätsstrategins första etapp identifierades liknande behov av att utveckla framkomligheten för att förbättra kvaliteten och kapaciteten i det ytliggande stomnätet. Med anledning av detta togs en gemensam handlingsplan mellan

Trafikförvaltningen och Stockholms stad fram innehållandes olika utredningar och åtgärder för att förbättra framkomligheten och medelhastigheten i stomnätet. Detta arbete pågår fortlöpande.

Motsvarande arbete behöver genomföras även för stomnätet utanför innerstaden.

Fördjupade utredningar behövs för att studera förutsättningar och åtgärder för att förbättra framkomligheten och tydligheten i stomnätet, med särskilt fokus på att utveckla BRT-liknande lösningar för delar av stomnätet.

Detta är ett arbete som måste genomföras gemensamt med främst Trafikverket som väghållare och aktuella kommuner. Det bedöms främst att det är inom 3 områden som fördjupade studier behöver genomföras:

1) Prioritering och tidplaner för stomlinjers införande

I det framtagna linjenätet finns flera linjer vars införande bör samordnas i tid med övrig planering. De olika linjerna har också olika nivåer av resande och bör vara olika • prioriterade i tid för att införas. Det handlar dels om att synkronisera tidplanen så att införandet av linjer följer utvecklingen av nya bostadsområden och trafiksystemet i övrigt, samt att identifiera vilka linjer som kan få en särskilt viktig funktion,

exempelvis i samband med framtida störningar vid större ombyggnader.

(3)

Stockholms läns landsting

2) Inventering av framkomlighet och behov av framkomlighets- och infrastrukturåtgärder

De framtagna målstandarderna med avseende främst på medelhastighet kommer att kräva en hög framkomlighet och för flera linjer en hög grad av egen infrastruktur.

Målet är att stomlinjerna ej ska drabbas av nedsatt hastighet till följd av trängsel i trafiksystemet, att de ska ha absolut signalprioritering och ett effektivt traflkantutbyte.

Genomförandet av linjerna kommer i flera fall att kräva ett utförande i enlighet med BRT-standard. För att kunna göra en bedömning av behovet av egen infrastruktur, kollektivtrafiklcörfält och andra framkomlighetsåtgärder längs linjedragningarna behövs en inventering av framkomlighet och trängsel längs de aktuella sträckorna.

Inventeringen utgör ett viktigt underlag för kostnadsuppskattningar till den nationella planen och uppdateringen av länsplanen för regionala infrastrukturåtgärder. Av den anledningen är det också angeläget att genomföra uppdraget i närtid, i form av en åtgärdsvalsstudie tillsammans med Trafikverket.

Utifrån inventeringen ska även idéstudier och förstudier kunna initieras för införandet av de olika linjerna.

3) Utformningsprmciper

En av de viktigaste aspekterna i framtagande av ett utvecklat stomlinjenät är att tydliggöra resmöjligheter och resvägar i hela länet. Utformningen och

marknadsföringen av stomnätet är därför oerhört viktig för att nå de effekter som beskrivs i stomnätsstrategin.

Det är därför nödvändigt att ta fram gemensamma utformningsprinciper för hela stomlinjenätet som tydliggör och särskiljer trafiken från övrig kollektivtrafik, samt säkerställer att stomlinjerna får en framskjuten placering i stadsbilden.

Utformningsprinciperna ska syfta till att skapa en enhetlig utformning som upplevs som mer attraktiv av resenärerna. Uppdraget ska resultera i en beskrivning av principer för utformning för ovanstående områden.

Konsekvenser för personer med funlctionsnedsättning

I enlighet med det regionala trafikförsörjningsprogrammet är målet att all kollektivtrafik ska vara fullt tillgänglig år 2020, vilket är tidigare än det analysår stomnätsstrategin tagits fram för.

Att satsa på ett väl utvecklat stomnät med turtäta förbindelser och strategiska bytespunkter som minskar antalet byten i kollektivtrafiken ger större möjligheter för alla resenärer att utnyttja kollektivtrafiken.

Konsekvenser för miljön

En konkurrenskraftig kollektivtrafik lockar fler resenärer och underlättar att begränsa biltrafiken. Ett utvecklat stomnät ger möjlighet för kollektivtrafiken att

kapacitetsmässigt ta emot en kollektivtrafikandel som uppfyller målen i det regionala trafikförsörjningsprogrammet, samtidigt som restiderna i hela länet förbättras.

(4)

Stockholms läns landsting

Stomtrafiken omfattas även av samma mål som övrig kollektivtrafik, där inriktningen är att 100 % av energin som används år 2030 ska vara förnybar.

Förslag till beslut

Trafiknämnden föreslås besluta

att godkänna att rapporten för stomnätsstrategins andra etapp skickas ut på remiss

att ge förvaltningschefen i uppdrag att i samarbete med Trafikverket inleda fördjupade studier enligt ovan för återrapportering till Trafiknämnden samt

Jens Plambeck

Chef Strategisk utveckling

Bilaga

Stomnätsstrategi för Stocldiolms län, etapp 2

References

Related documents

Mottagare av ”Strategi för en äldrevänlig stad – underlag till program” är alla stadens nämnder och bolagsstyrelser vars verksamheter påverkar stadens äldre

Högsta utbildningsnivå 25-64 år 2020 Betygsfördelning i årskurs 9 2020.

Högsta utbildningsnivå 25-64 år 2020 Betygsfördelning i årskurs 9 2020.

Dokumentet innehåller detaljerad statistik om ohälsotal, genomsnittligt antal dagar per person i be- folkningen 16-64 år, år 2020.. Geografiskt presenteras statistiken på fyra

Uppgifterna om befolkningens utbildningsnivå grundar sig på det register SCB för om befolknin- gens högsta utbildningsnivå.. I registret finns uppgifter om alla avslutade

Källa: Statistiken över arbetssökande gäller samtliga personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen den 31 oktober 2020 i åldersspannet 18-64 år.. Grundkälla är Arbetsförmedlingen

Ett för matlagning avsett utrymme räknas: - som kök, om det upptar en golvyta (bänkar, skåp o dyl inräknat) av minst 6 m2 och har direkt dagsljus genom fönster; - som kokvrå, om

Basområdeslistan redovisar områdesindelningen för innevarande år och folkmängden vid 2020 års slut i stadens delområden från hela staden, huvudområden, stadsområden över