Mål 1. Unga i ekonomiskt utsatta hushåll
Invånare 0-19 år i ekonomiskt utsatta hushåll, andel (%)
2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Göteborg 18,5 17,9 15,6 15,3 15,2 15,3 14,4 13,4
Malmö 31,7 31,3 26,9 27 26,3 26,3 25,1 23,6
Stockholm 15,3 14,4 11,4 10,7 10,3 9,6 8,5 7,6
Kolada, nyckeltal N02904
Nyckeltalsinformation: Antal invånare 0-19 år i ekonomiskt utsatta hushåll. Med
ekonomiskt utsatta avses hushåll med låg inkomst eller ekonomiskt bistånd (tidigare kallat socialbidrag). Med låg inkomst avses lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm, som fastställdes på 1980-talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för
boendeutgifter. Om inkomsterna understiger dessa normer definieras detta som låg inkomst. Med ekonomiskt bistånd menas att sådant erhållits minst en gång under året.
Nyckeltalet beräknas på samma sätt som Rädda barnens Barnfattigdomsindex som dock använder åldersgruppen 0-17 år. Fr.o.m 2011 framtaget med det nya hushållsbegreppet (tidigare familjer) samt ny populationsavgränsning: De som inkluderas är folkbokförda hos en vårdnadshavare och ingår i helårshushåll vilket innebär att de vuxna i hushållet ska ha varit folkbokförda både 1 jan och 31 dec aktuellt år samt att hushållets disponibla inkomst ska vara skild från 0 kr. Källa: SCB.
Invånare 0-19 år i ekonomiskt utsatta hushåll
2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
0 5 10 15 20 25 30 35
%
Göteborg Malmö Stockholm
2017 12,7 23,4 7,5
Invånare 0-19år i ekonomiskt utsatta hushåll
2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
0 5 10 15 20 25 30 35
Göteborg Malmö Stockholm
Invånare 0-19 år i ekonomiskt utsatta hushåll
2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
0 5 10 15 20 25 30 35
%
Göteborg Malmö Stockholm
Mål 1. Barnfamiljer i långvarigt ekonomiskt bistånd
Barn i befolkningen som ingår i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%)
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Göteborg 6 5,9 6 5,6 5,2 4,1 3,7
Malmö 8,5 8,2 8,1 8,6 8 6,9 6,7
Stockholm 2,6 2,4 2,2 2 1,8 1,6 1,6
Kolada, nyckeltal U31809
Barn i befolkningen som ingår i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd
2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Göteborg Malmö Stockholm
Mål 1. Vuxna långvarigt ekonomiskt bistånd
Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%) av befolkningen Totalt
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Totalt 3,6 3,6 3,3 3,3 3,5 3,8 3,8 3,6 3,4
Män 3,7 3,7 3,3 3,2 3,5 3,8 3,7 3,5 3,3
Kvinnor 3,5 3,6 3,3 3,3 3,5 3,8 3,9 3,7 3,5
Kolada, nyckeltal N31816
Nyckeltaslinformation: Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%) av
befolkningen (N31816). Långvarigt bistånd avser 10-12 månader under året. Källa Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd samt Registret över
totalbefolkningen
Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
2,9 3,1 3,3 3,5 3,7 3,9 4,1
Totalt Män Kvinnor
Mål 1. Ekonomiskt utsatta barnfamiljer och förälders utbildningsnivå
Barn i ekonomiskt utsatta familjer
2014 2015 2016 2017
Andel % Antal Andel % Antal Andel % Antal Andel %
Malmö 37 23715 37 24144 35 24027 36
Förgymnasial 75 4423 74 4442 75 4614 74
Gymnasial 44 8301 44 8428 43 8307 44
Eftergymnasial 27 10189 27 10413 25 10333 26
Uppgift saknas 40 802 43 861 37 773 38
Max 18, Inkomst- och taxeringsregistret (IoT), SCB
Indikatorn beskriver barn i ekonomiskt utsatta familjer samt barn i familjer med låg inkomststandard. Indikatorn består av två underindikatorer som mäter relativ respektive absolut ekonomisk utsatthet. Barn i ekonomiskt utsatta familjer beskriver andel barn som lever i familjer med låg inkomst. Underindikatorn mäter relativ ekonomisk utsatthet vilket innebär att den visar hur stor andel av barnen som lever i de hushåll som har de lägsta inkomsterna i samhället. Det skiljer sig från absoluta mått på ekonomisk utsatthet som visar hur många barn som lever i familjer som har det svårt att klara av de nödvändigaste utgifterna.
Barn i familjer med låg inkomststandard visar andelen barn som lever i familjer med låg inkomststandard. Indikatorn mäter absolut ekonomisk utsatthet vilket innebär att den visar hur stor andel av barnen som lever i hushåll där inkomsterna inte räcker till för att betala boende och de mest nödvändiga levnadsomkostnaderna.
De som är kategoriserade som ekonomiskt utsatta är familjer med en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är under 60 procent av medianinkomsten i befolkningen totalt. Med inkomst menas sammanräknad inkomst som omfattar summan av sex inkomstslag; inkomst av tjänst, kapital, annan fastighet, tillfällig
förvärvsverksamhet, jordbruksfastighet samt rörelse. Inkomster från utlandet är inte inräknade vilket innebär att i de kommuner längs Sveriges gräns där många arbetar i grannlandet är andelen ekonomiskt utsatta barn överskattad.
Inkomststandard är hushållets disponibla inkomst/hushållets baskonsumtion. Baskonsumtionen består av följande delar: Riksnorm för försörjningsstöd 2010,
Schabloniserad boendeutgift, Utgift för hushållsel efter hushållsstorlek, Barnomsorgsutgift, Lokala resor för personer som är 18 år eller äldre, Fack- och A-kasseavgift för personer som är anställda och jobbar minst halvtid, Hemförsäkring. Baskonsumtionen justeras för prisförändring respektive år.
Barn med utländsk bakgrund är de som själva är utrikes födda eller har två utrikes födda föräldrar. Barn som inte bor med någon av sina ursprungliga föräldrar ingår inte i materialet på grund av sekretesskäl.
Kommungruppsindelningen är gjord av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). SKL har utvecklat en ny uppdelning som började gälla 1 januari 2017. Mer information om kommungruppsindelningen finns hos SKL.
Indikatorn beskriver barn i ekonomiskt utsatta familjer samt barn i familjer med låg inkomststandard. Indikatorn består av två underindikatorer som mäter relativ respektive absolut ekonomisk utsatthet. Barn i ekonomiskt utsatta familjer beskriver andel barn som lever i familjer med låg inkomst. Underindikatorn mäter relativ ekonomisk utsatthet vilket innebär att den visar hur stor andel av barnen som lever i de hushåll som har de lägsta inkomsterna i samhället. Det skiljer sig från absoluta mått på ekonomisk utsatthet som visar hur många barn som lever i familjer som har det svårt att klara av de nödvändigaste utgifterna.
Barn i familjer med låg inkomststandard visar andelen barn som lever i familjer med låg inkomststandard. Indikatorn mäter absolut ekonomisk utsatthet vilket innebär att den visar hur stor andel av barnen som lever i hushåll där inkomsterna inte räcker till för att betala boende och de mest nödvändiga levnadsomkostnaderna.
De som är kategoriserade som ekonomiskt utsatta är familjer med en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är under 60 procent av medianinkomsten i befolkningen totalt. Med inkomst menas sammanräknad inkomst som omfattar summan av sex inkomstslag; inkomst av tjänst, kapital, annan fastighet, tillfällig
förvärvsverksamhet, jordbruksfastighet samt rörelse. Inkomster från utlandet är inte inräknade vilket innebär att i de kommuner längs Sveriges gräns där många arbetar i grannlandet är andelen ekonomiskt utsatta barn överskattad.
Inkomststandard är hushållets disponibla inkomst/hushållets baskonsumtion. Baskonsumtionen består av följande delar: Riksnorm för försörjningsstöd 2010,
Schabloniserad boendeutgift, Utgift för hushållsel efter hushållsstorlek, Barnomsorgsutgift, Lokala resor för personer som är 18 år eller äldre, Fack- och A-kasseavgift för personer som är anställda och jobbar minst halvtid, Hemförsäkring. Baskonsumtionen justeras för prisförändring respektive år.
Barn med utländsk bakgrund är de som själva är utrikes födda eller har två utrikes födda föräldrar. Barn som inte bor med någon av sina ursprungliga föräldrar ingår inte i materialet på grund av sekretesskäl.
Kommungruppsindelningen är gjord av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). SKL har utvecklat en ny uppdelning som började gälla 1 januari 2017. Mer information om kommungruppsindelningen finns hos SKL.
Antal 24859
4855 8499 10696 809 2017
Max 18, Inkomst- och taxeringsregistret (IoT), SCB
Indikatorn beskriver barn i ekonomiskt utsatta familjer samt barn i familjer med låg inkomststandard. Indikatorn består av två underindikatorer som mäter relativ respektive absolut ekonomisk utsatthet. Barn i ekonomiskt utsatta familjer beskriver andel barn som lever i familjer med låg inkomst. Underindikatorn mäter relativ ekonomisk utsatthet vilket innebär att den visar hur stor andel av barnen som lever i de hushåll som har de lägsta inkomsterna i samhället. Det skiljer sig från absoluta mått på ekonomisk utsatthet som visar hur många barn som lever i familjer som har det svårt att klara av de nödvändigaste utgifterna.
Barn i familjer med låg inkomststandard visar andelen barn som lever i familjer med låg inkomststandard. Indikatorn mäter absolut ekonomisk utsatthet vilket innebär att den visar hur stor andel av barnen som lever i hushåll där inkomsterna inte räcker till för att betala boende och de mest nödvändiga levnadsomkostnaderna.
De som är kategoriserade som ekonomiskt utsatta är familjer med en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är under 60 procent av medianinkomsten i befolkningen totalt. Med inkomst menas sammanräknad inkomst som omfattar summan av sex inkomstslag; inkomst av tjänst, kapital, annan fastighet, tillfällig
förvärvsverksamhet, jordbruksfastighet samt rörelse. Inkomster från utlandet är inte inräknade vilket innebär att i de kommuner längs Sveriges gräns där många arbetar i grannlandet är andelen ekonomiskt utsatta barn överskattad.
Inkomststandard är hushållets disponibla inkomst/hushållets baskonsumtion. Baskonsumtionen består av följande delar: Riksnorm för försörjningsstöd 2010,
Schabloniserad boendeutgift, Utgift för hushållsel efter hushållsstorlek, Barnomsorgsutgift, Lokala resor för personer som är 18 år eller äldre, Fack- och A-kasseavgift för personer som är anställda och jobbar minst halvtid, Hemförsäkring. Baskonsumtionen justeras för prisförändring respektive år.
Barn med utländsk bakgrund är de som själva är utrikes födda eller har två utrikes födda föräldrar. Barn som inte bor med någon av sina ursprungliga föräldrar ingår inte i materialet på grund av sekretesskäl.
Kommungruppsindelningen är gjord av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). SKL har utvecklat en ny uppdelning som började gälla 1 januari 2017. Mer information om kommungruppsindelningen finns hos SKL.
Indikatorn beskriver barn i ekonomiskt utsatta familjer samt barn i familjer med låg inkomststandard. Indikatorn består av två underindikatorer som mäter relativ respektive absolut ekonomisk utsatthet. Barn i ekonomiskt utsatta familjer beskriver andel barn som lever i familjer med låg inkomst. Underindikatorn mäter relativ ekonomisk utsatthet vilket innebär att den visar hur stor andel av barnen som lever i de hushåll som har de lägsta inkomsterna i samhället. Det skiljer sig från absoluta mått på ekonomisk utsatthet som visar hur många barn som lever i familjer som har det svårt att klara av de nödvändigaste utgifterna.
Barn i familjer med låg inkomststandard visar andelen barn som lever i familjer med låg inkomststandard. Indikatorn mäter absolut ekonomisk utsatthet vilket innebär att den visar hur stor andel av barnen som lever i hushåll där inkomsterna inte räcker till för att betala boende och de mest nödvändiga levnadsomkostnaderna.
De som är kategoriserade som ekonomiskt utsatta är familjer med en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är under 60 procent av medianinkomsten i befolkningen totalt. Med inkomst menas sammanräknad inkomst som omfattar summan av sex inkomstslag; inkomst av tjänst, kapital, annan fastighet, tillfällig
förvärvsverksamhet, jordbruksfastighet samt rörelse. Inkomster från utlandet är inte inräknade vilket innebär att i de kommuner längs Sveriges gräns där många arbetar i grannlandet är andelen ekonomiskt utsatta barn överskattad.
Inkomststandard är hushållets disponibla inkomst/hushållets baskonsumtion. Baskonsumtionen består av följande delar: Riksnorm för försörjningsstöd 2010,
Schabloniserad boendeutgift, Utgift för hushållsel efter hushållsstorlek, Barnomsorgsutgift, Lokala resor för personer som är 18 år eller äldre, Fack- och A-kasseavgift för personer som är anställda och jobbar minst halvtid, Hemförsäkring. Baskonsumtionen justeras för prisförändring respektive år.
Barn med utländsk bakgrund är de som själva är utrikes födda eller har två utrikes födda föräldrar. Barn som inte bor med någon av sina ursprungliga föräldrar ingår inte i materialet på grund av sekretesskäl.
Kommungruppsindelningen är gjord av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). SKL har utvecklat en ny uppdelning som började gälla 1 januari 2017. Mer information om kommungruppsindelningen finns hos SKL.
Mål 1. Ekonomiskt utsatta barnfamiljer och förälders ursprungsland
Barn i ekonomiskt utsatta familjer
2014 2015 2016 2017
Andel % Antal Andel % Antal Andel % Antal Andel %
Storstäder 23 79405 23 79546 22 77959 22
Svensk bakgrund, Storstäder 12 27493 12 27491 11 26890 11
Svensk bakgrund, Malmö 21 7264 20 7244 20 7185 20
Svensk bakgrund, Storstäder 45 51912 44 52055 42 51069 42
Svensk bakgrund, Malmö 56 16451 55 16900 53 16842 53
Max 18, Inkomst- och taxeringsregistret (IoT), SCB
Indikatorn beskriver barn i ekonomiskt utsatta familjer samt barn i familjer med låg inkomststandard. Indikatorn består av två underindikatorer som mäter relativ respektive absolut ekonomisk utsatthet.
Barn i ekonomiskt utsatta familjer beskriver andel barn som lever i familjer med låg inkomst. Underindikatorn mäter relativ ekonomisk utsatthet vilket innebär att den visar hur stor andel av barnen som lever i de hushåll som har de lägsta inkomsterna i samhället. Det skiljer sig från absoluta mått på ekonomisk utsatthet som visar hur många barn som lever i familjer som har det svårt att klara av de nödvändigaste utgifterna.
Barn i familjer med låg inkomststandard visar andelen barn som lever i familjer med låg inkomststandard. Indikatorn mäter absolut ekonomisk utsatthet vilket innebär att den visar hur stor andel av barnen som lever i hushåll där inkomsterna inte räcker till för att betala boende och de mest nödvändiga levnadsomkostnaderna.
De som är kategoriserade som ekonomiskt utsatta är familjer med en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är under 60 procent av medianinkomsten i befolkningen totalt. Med inkomst menas sammanräknad inkomst som omfattar summan av sex inkomstslag; inkomst av tjänst, kapital, annan fastighet, tillfällig
förvärvsverksamhet, jordbruksfastighet samt rörelse. Inkomster från utlandet är inte inräknade vilket innebär att i de kommuner längs Sveriges gräns där många arbetar i grannlandet är andelen ekonomiskt utsatta barn överskattad.
Inkomststandard är hushållets disponibla inkomst/hushållets baskonsumtion. Baskonsumtionen består av följande delar: Riksnorm för försörjningsstöd 2010,
Schabloniserad boendeutgift, Utgift för hushållsel efter hushållsstorlek, Barnomsorgsutgift, Lokala resor för personer som är 18 år eller äldre, Fack- och A-kasseavgift för personer som är anställda och jobbar minst halvtid, Hemförsäkring. Baskonsumtionen justeras för prisförändring respektive år.
Barn med utländsk bakgrund är de som själva är utrikes födda eller har två utrikes födda föräldrar. Barn som inte bor med någon av sina ursprungliga föräldrar ingår inte i materialet på grund av sekretesskäl.
Kommungruppsindelningen är gjord av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). SKL har utvecklat en ny uppdelning som började gälla 1 januari 2017. Mer information om kommungruppsindelningen finns hos SKL.
Indikatorn beskriver barn i ekonomiskt utsatta familjer samt barn i familjer med låg inkomststandard. Indikatorn består av två underindikatorer som mäter relativ respektive absolut ekonomisk utsatthet.
Barn i ekonomiskt utsatta familjer beskriver andel barn som lever i familjer med låg inkomst. Underindikatorn mäter relativ ekonomisk utsatthet vilket innebär att den visar hur stor andel av barnen som lever i de hushåll som har de lägsta inkomsterna i samhället. Det skiljer sig från absoluta mått på ekonomisk utsatthet som visar hur många barn som lever i familjer som har det svårt att klara av de nödvändigaste utgifterna.
Barn i familjer med låg inkomststandard visar andelen barn som lever i familjer med låg inkomststandard. Indikatorn mäter absolut ekonomisk utsatthet vilket innebär att den visar hur stor andel av barnen som lever i hushåll där inkomsterna inte räcker till för att betala boende och de mest nödvändiga levnadsomkostnaderna.
De som är kategoriserade som ekonomiskt utsatta är familjer med en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är under 60 procent av medianinkomsten i befolkningen totalt. Med inkomst menas sammanräknad inkomst som omfattar summan av sex inkomstslag; inkomst av tjänst, kapital, annan fastighet, tillfällig
förvärvsverksamhet, jordbruksfastighet samt rörelse. Inkomster från utlandet är inte inräknade vilket innebär att i de kommuner längs Sveriges gräns där många arbetar i grannlandet är andelen ekonomiskt utsatta barn överskattad.
Inkomststandard är hushållets disponibla inkomst/hushållets baskonsumtion. Baskonsumtionen består av följande delar: Riksnorm för försörjningsstöd 2010,
Schabloniserad boendeutgift, Utgift för hushållsel efter hushållsstorlek, Barnomsorgsutgift, Lokala resor för personer som är 18 år eller äldre, Fack- och A-kasseavgift för personer som är anställda och jobbar minst halvtid, Hemförsäkring. Baskonsumtionen justeras för prisförändring respektive år.
Barn med utländsk bakgrund är de som själva är utrikes födda eller har två utrikes födda föräldrar. Barn som inte bor med någon av sina ursprungliga föräldrar ingår inte i materialet på grund av sekretesskäl.
Kommungruppsindelningen är gjord av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). SKL har utvecklat en ny uppdelning som började gälla 1 januari 2017. Mer information om kommungruppsindelningen finns hos SKL.
Antal 80062 27056 7189 53006 17670 2017
Max 18, Inkomst- och taxeringsregistret (IoT), SCB
Indikatorn beskriver barn i ekonomiskt utsatta familjer samt barn i familjer med låg inkomststandard. Indikatorn består av två underindikatorer som mäter relativ respektive absolut ekonomisk utsatthet.
Barn i ekonomiskt utsatta familjer beskriver andel barn som lever i familjer med låg inkomst. Underindikatorn mäter relativ ekonomisk utsatthet vilket innebär att den visar hur stor andel av barnen som lever i de hushåll som har de lägsta inkomsterna i samhället. Det skiljer sig från absoluta mått på ekonomisk utsatthet som visar hur många barn som lever i familjer som har det svårt att klara av de nödvändigaste utgifterna.
Barn i familjer med låg inkomststandard visar andelen barn som lever i familjer med låg inkomststandard. Indikatorn mäter absolut ekonomisk utsatthet vilket innebär att den visar hur stor andel av barnen som lever i hushåll där inkomsterna inte räcker till för att betala boende och de mest nödvändiga levnadsomkostnaderna.
De som är kategoriserade som ekonomiskt utsatta är familjer med en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är under 60 procent av medianinkomsten i befolkningen totalt. Med inkomst menas sammanräknad inkomst som omfattar summan av sex inkomstslag; inkomst av tjänst, kapital, annan fastighet, tillfällig
förvärvsverksamhet, jordbruksfastighet samt rörelse. Inkomster från utlandet är inte inräknade vilket innebär att i de kommuner längs Sveriges gräns där många arbetar i grannlandet är andelen ekonomiskt utsatta barn överskattad.
Inkomststandard är hushållets disponibla inkomst/hushållets baskonsumtion. Baskonsumtionen består av följande delar: Riksnorm för försörjningsstöd 2010,
Schabloniserad boendeutgift, Utgift för hushållsel efter hushållsstorlek, Barnomsorgsutgift, Lokala resor för personer som är 18 år eller äldre, Fack- och A-kasseavgift för personer som är anställda och jobbar minst halvtid, Hemförsäkring. Baskonsumtionen justeras för prisförändring respektive år.
Barn med utländsk bakgrund är de som själva är utrikes födda eller har två utrikes födda föräldrar. Barn som inte bor med någon av sina ursprungliga föräldrar ingår inte i materialet på grund av sekretesskäl.
Kommungruppsindelningen är gjord av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). SKL har utvecklat en ny uppdelning som började gälla 1 januari 2017. Mer information om kommungruppsindelningen finns hos SKL.
Indikatorn beskriver barn i ekonomiskt utsatta familjer samt barn i familjer med låg inkomststandard. Indikatorn består av två underindikatorer som mäter relativ respektive absolut ekonomisk utsatthet.
Barn i ekonomiskt utsatta familjer beskriver andel barn som lever i familjer med låg inkomst. Underindikatorn mäter relativ ekonomisk utsatthet vilket innebär att den visar hur stor andel av barnen som lever i de hushåll som har de lägsta inkomsterna i samhället. Det skiljer sig från absoluta mått på ekonomisk utsatthet som visar hur många barn som lever i familjer som har det svårt att klara av de nödvändigaste utgifterna.
Barn i familjer med låg inkomststandard visar andelen barn som lever i familjer med låg inkomststandard. Indikatorn mäter absolut ekonomisk utsatthet vilket innebär att den visar hur stor andel av barnen som lever i hushåll där inkomsterna inte räcker till för att betala boende och de mest nödvändiga levnadsomkostnaderna.
De som är kategoriserade som ekonomiskt utsatta är familjer med en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är under 60 procent av medianinkomsten i befolkningen totalt. Med inkomst menas sammanräknad inkomst som omfattar summan av sex inkomstslag; inkomst av tjänst, kapital, annan fastighet, tillfällig
förvärvsverksamhet, jordbruksfastighet samt rörelse. Inkomster från utlandet är inte inräknade vilket innebär att i de kommuner längs Sveriges gräns där många arbetar i grannlandet är andelen ekonomiskt utsatta barn överskattad.
Inkomststandard är hushållets disponibla inkomst/hushållets baskonsumtion. Baskonsumtionen består av följande delar: Riksnorm för försörjningsstöd 2010,
Schabloniserad boendeutgift, Utgift för hushållsel efter hushållsstorlek, Barnomsorgsutgift, Lokala resor för personer som är 18 år eller äldre, Fack- och A-kasseavgift för personer som är anställda och jobbar minst halvtid, Hemförsäkring. Baskonsumtionen justeras för prisförändring respektive år.
Barn med utländsk bakgrund är de som själva är utrikes födda eller har två utrikes födda föräldrar. Barn som inte bor med någon av sina ursprungliga föräldrar ingår inte i materialet på grund av sekretesskäl.
Kommungruppsindelningen är gjord av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). SKL har utvecklat en ny uppdelning som började gälla 1 januari 2017. Mer information om kommungruppsindelningen finns hos SKL.
Mål 1. Antal hushåll 66 år eller äldre med ekonomiskt bistånd
Äldre hushåll med ekonomiskt bistånd
Månad Antal hushåll
2015-aug 167
2015-sep 173
2015-okt 173
2016-aug 190
2016-sep 202
2016-okt 193
2017aug 200
2017-sep 187
2017-okt 187
2018-aug 179
2018-sep 165
2018-okt 193
2019-aug 208
2019-sep 193
2019-okt 215
Källa: KOLL, Malmö stad
Antal hushåll 66+ med ekonomiskt bistånd
2015-aug2015-sep2015-okt2016-aug2016-sep2016-okt 2017aug2017-sep2017-okt2018-aug2018-sep2018-okt2019-aug2019-sep2019-okt 0
50 100 150 200 250 300
Mål 2. Invånare med fetma
Invånare med fetma
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Malmö 12 14 14 13 14 14 13 13 13 13
Alla kommuner (ovägt medel) 14 14 15 16 16 16 17 16 21 17
Kolada, nyckeltal U01411
Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Två olika undersökningar med jämförbara resultat är inkluderade i statistiken. Uppsala, Sörmland, Västmanland, Värmland och Örebro (den sk.
CDUST-regionen) har Liv & Hälsa (LV) som datakälla, med urval av invånare 18- 84 år vilket avser år T. Resten av landet som har källa folkhälsomyndigheten (HLV), och med urval på invånare 16-84 år, avser år T-3 till T. BMI beräknas enligt: vikt (i kg) dividerat med längd (m2) i kvadrat. Extremvärden exkluderas i beräkningen så att en person måste vara mellan 101 och 249 cm samt väga mellan 30 och 200 kg för att ingå. Antal som beräknats ha ett BMI 30 eller högre enligt ovan dividerat med antal som besvarat frågan. För kommuner används tilläggsurval vilka förekommer oregelbundet, därför viktas andelarna efter antal svar per år. Källa: Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor (HLV) samt Liv & Hälsa (LH)
Invånare med fetma
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
0 5 10 15 20 25
%
Malmö Alla kommuner (ovägt medel)
Invånare med fetma
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
0 5 10 15 20 25
%
Malmö Alla kommuner (ovägt medel)
Mål 2. Frukt och grönt
Invånare 16-84 år som äter frukt och grönt mer än 3 ggr/dag, andel (%)
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Malmö 32 33 28 28
Alla kommuner (ovägt medel)32 32 22 31 21 21 20
Kolada, nyckeltal U01423
Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Två frågor om intag av frukt respektive grönsaker i Nationella folkhälsoenkäten mäter frekvensen av intaget. Svarsalternativen ges olika vikter och de bägge frågorna sammanräknas till ett summaindex. Vikter för respektive svarsalternativ: 3,0 = 3 gånger per dag eller mer, 2,0 = 2 gånger per dag, 1,0 = 1 gång per dag, 0,8 = 5-6 gånger per vecka, 0,5 = 3-4 gånger per vecka, 0,2 = 1-2 gånger per vecka, 0,07 = Några gånger per månad eller aldrig.
En summavariabel skapas där bortfall på den ena frågan inte betyder att det blir bortfall för summavariabeln. Summavariabeln kan ha värden mellan 0,07 och 6. Antal för vilka summavariabeln, enligt ovan, är mer än 3 dividerat med antal som besvarat minst en av frågorna. Avser år T-3 till T. Källa:
Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor (HLV).
Invånare 16-84 år som äter frukt och grönt mer än 3 ggr/dag
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
0 5 10 15 20 25 30 35
%
Malmö Alla kommuner (ovägt medel)
Invånare 16-84 år som äter frukt och grönt mer än 3 ggr/dag
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
0 5 10 15 20 25 30 35
%
Malmö Alla kommuner (ovägt medel)
Mål 2. Ekologiska livsmedel
Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%)
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Malmö 10 12 14 20 24 23 27
Alla kommuner (ovägt medel) 2 4 4 4 6 7 10
Kolada, nyckeltal U07514
Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Kostnad i kronor för inköpta ekologiska livsmedel dividerat med kostnad i kronor för total mängd inköpta livsmedel i kommunen, multiplicerat med 100 för redovisning i procent. Med ekologiska livsmedel avses någon av märkningarna KRAV, Demeter, EU-ekologiskt och MSC. Fr.o.m. 2015 års siffror dras 1 procentenhet av för de kommuner som inte exkluderar oekologisk lagad eller panerad MSC-fisk. Siffran avser hela året.
Avser endast kommunens egna inköp, dvs entreprenad ingår inte. Ingår i Kommunens kvalitet i korthet.
Källa: Ekomatcentrum.
Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%)
Andel
2018 Klippan 3
Storuman 8
Tomelilla 8
Bollnäs 11
Piteå 11
Arvidsjaur 12
Ystad 12
Åstorp 12
Götene 13
Eda 14
Jokkmokk 14
Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
0 10 20 30 40 50 60 70
%
Malmö Alla kommuner (ovägt medel)
Malmö, 65
Andel ekologiska livsmedel
Klippan Piteå Götene Umeå Munkedal Bräcke Storfors Enköping Aneby Sotenäs Vimmerby Dals-Ed Karlsborg Arvika Skövde Töreboda Jönköping Munkfors Falköping Surahammar Bromölla Krokom Oskarshamn Grums Tidaholm Kungälv Vänersborg Orsa Öckerö Mora Vingåker Lilla Edet Vaggeryd Köping Mönsterås Askersund Kinda Perstorp Tyresö Högsby Mörbylånga Hallstahammar Varberg Falkenberg Laxå Lerum Alvesta Gnesta Sala Haninge Oxelösund Håbo Gävle Bollebygd Stockholm Ale Uppsala Nyköping Motala Eskilstuna Borlänge Lund 0
10 20 30 40 50 60 70 80 90
%
Mariestad 14
Umeå 15
Vetlanda 15
Hagfors 16
Tranås 16
Munkedal 17
Skara 17
Ödeshög 17
Bengtsfors 18
Bräcke 18
Mellerud 18
Pajala 18
Ragunda 18
Storfors 18
Värnamo 18
Ånge 18
Boxholm 19
Enköping 19
Falun 19
Färgelanda 19
Staffanstorp 19
Aneby 20
Burlöv 20
Båstad 20
Lysekil 20
Sotenäs 20
Sävsjö 20
Tibro 20
Vara 20
Vimmerby 20
Åmål 20
Älvdalen 20
Alingsås 21
Dals-Ed 21
Malmö, 65
Andel ekologiska livsmedel
Klippan Piteå Götene Umeå Munkedal Bräcke Storfors Enköping Aneby Sotenäs Vimmerby Dals-Ed Karlsborg Arvika Skövde Töreboda Jönköping Munkfors Falköping Surahammar Bromölla Krokom Oskarshamn Grums Tidaholm Kungälv Vänersborg Orsa Öckerö Mora Vingåker Lilla Edet Vaggeryd Köping Mönsterås Askersund Kinda Perstorp Tyresö Högsby Mörbylånga Hallstahammar Varberg Falkenberg Laxå Lerum Alvesta Gnesta Sala Haninge Oxelösund Håbo Gävle Bollebygd Stockholm Ale Uppsala Nyköping Motala Eskilstuna Borlänge Lund 0
10 20 30 40 50 60 70 80 90
%
Ekerö 21
Filipstad 21
Hjo 21
Karlsborg 21
Leksand 21
Mjölby 21
Trelleborg 21
Arvika 22
Fagersta 22
Gnosjö 22
Knivsta 22
Skövde 22
Strömstad 22
Sunne 22
Säffle 22
Töreboda 22
Vansbro 22
Degerfors 23
Hultsfred 23
Jönköping 23
Karlskoga 23
Luleå 23
Mullsjö 23
Munkfors 23
Tierp 23
Uppvidinge 23
Värmdö 23
Falköping 24
Hammarö 24
Heby 24
Höganäs 24
Surahammar 24
Söderhamn 24
Vännäs 24
Boden 25
Bromölla 25
Gällivare 25
Hudiksvall 25
Kiruna 25
Krokom 25
Ljungby 25
Malå 25
Markaryd 25
Oskarshamn 25
Sollefteå 25
Timrå 25
Uddevalla 25
Grums 26
Lomma 26
Partille 26
Sölvesborg 26
Tidaholm 26
Avesta 27
Forshaga 27
Habo 27
Kungälv 27
Norrtälje 27
Sollentuna 27
Vårgårda 27
Vänersborg 27
Hallsberg 28
Kil 28
Kumla 28
Orsa 28
Stenungsund 28
Västervik 28
Ängelholm 28
Öckerö 28
Österåker 28
Haparanda 29
Katrineholm 29
Mora 29
Smedjebacken 29
Svalöv 29
Vallentuna 29
Vingåker 29
Hedemora 30
Härnösand 30
Kramfors 30
Lilla Edet 30
Mark 30
Nora 30
Nybro 30
Vaggeryd 30
Danderyd 31
Härryda 31
Karlstad 31
Köping 31
Lindesberg 31
Malung-Sälen 31
Mölndal 31
Mönsterås 31
Nacka 31
Tjörn 31
Örnsköldsvik 31
Askersund 32
Gagnef 32
Kalix 32
Kalmar 32
Kinda 32
Lessebo 32
Linköping 32
Nynäshamn 32
Perstorp 32
Rättvik 32
Sandviken 32
Sundsvall 32
Tyresö 32
Östra Göinge 32
Grästorp 33
Hällefors 33
Högsby 33
Karlshamn 33
Lidingö 33
Ljusnarsberg 33
Mörbylånga 33
Osby 33
Solna 33
Svenljunga 33
Hallstahammar 34
Ronneby 34
Söderköping 34
Valdemarsvik 34
Varberg 34
Åtvidaberg 34
Östersund 34
Essunga 35
Falkenberg 35
Finspång 35
Herrljunga 35
Kristinehamn 35
Laxå 35
Olofström 35
Botkyrka 36
Kungsbacka 36
Lerum 36
Tranemo 36 Upplands Väsby 36
Älmhult 36
Alvesta 37
Lekeberg 37
Lidköping 37
Sigtuna 37
Gnesta 38
Halmstad 38
Hässleholm 38
Landskrona 38
Sala 38
Trollhättan 38
Vaxholm 38
Arboga 39
Haninge 39
Karlskrona 39
Kungsör 39
Norrköping 39
Oxelösund 39
Vadstena 39
Borås 40
Flen 40
Håbo 40
Höör 40
Kävlinge 40
Svedala 40
Gävle 41
Huddinge 41
Kristianstad 41
Ludvika 41
Bollebygd 42
Gislaved 42
Järfälla 42
Skurup 42
Stockholm 42
Sundbyberg 42
Ulricehamn 42
Växjö 42
Ale 43
Tingsryd 43
Helsingborg 45
Strängnäs 45
Uppsala 45
Göteborg 46
Upplands-Bro 46
Nykvarn 47
Nyköping 47
Ockelbo 47
Orust 47
Emmaboda 48
Motala 48
Västerås 49
Tanum 50
Åre 50
Eskilstuna 51
Trosa 54
Södertälje 56
Eslöv 57
Borlänge 61
Örebro 64
Malmö 65
Vellinge 78
Lund 82
Arjeplog -
Berg -
Bjurholm -
Bjuv -
Borgholm -
Dorotea -
Eksjö -
Gotland -
Gullspång -
Hofors -
Hylte -
Härjedalen -
Hörby -
Laholm -
Ljusdal -
Lycksele -
Norberg -
Nordanstig - Nordmaling -
Norsjö -
Nässjö -
Ovanåker - Robertsfors -
Salem -
Simrishamn -
Sjöbo -
Skellefteå - Skinnskatteberg-
Sorsele -
Strömsund -
Säter -
Torsby -
Torsås -
Täby -
Vilhelmina -
Vindeln -
Ydre -
Årjäng -
Åsele - Älvkarleby -
Älvsbyn -
Örkelljunga - Östhammar - Överkalix - Övertorneå - Kolada, nyckeltal U07514
2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
33 39 37 44 53 59 63 65
14 17 18 22 25 27 29 30
Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
0 10 20 30 40 50 60 70
%
Malmö Alla kommuner (ovägt medel)
Malmö, 65
Andel ekologiska livsmedel
Klippan Piteå Götene Umeå Munkedal Bräcke Storfors Enköping Aneby Sotenäs Vimmerby Dals-Ed Karlsborg Arvika Skövde Töreboda Jönköping Munkfors Falköping Surahammar Bromölla Krokom Oskarshamn Grums Tidaholm Kungälv Vänersborg Orsa Öckerö Mora Vingåker Lilla Edet Vaggeryd Köping Mönsterås Askersund Kinda Perstorp Tyresö Högsby Mörbylånga Hallstahammar Varberg Falkenberg Laxå Lerum Alvesta Gnesta Sala Haninge Oxelösund Håbo Gävle Bollebygd Stockholm Ale Uppsala Nyköping Motala Eskilstuna Borlänge Lund 0
10 20 30 40 50 60 70 80 90
%
Malmö, 65
Andel ekologiska livsmedel
Klippan Piteå Götene Umeå Munkedal Bräcke Storfors Enköping Aneby Sotenäs Vimmerby Dals-Ed Karlsborg Arvika Skövde Töreboda Jönköping Munkfors Falköping Surahammar Bromölla Krokom Oskarshamn Grums Tidaholm Kungälv Vänersborg Orsa Öckerö Mora Vingåker Lilla Edet Vaggeryd Köping Mönsterås Askersund Kinda Perstorp Tyresö Högsby Mörbylånga Hallstahammar Varberg Falkenberg Laxå Lerum Alvesta Gnesta Sala Haninge Oxelösund Håbo Gävle Bollebygd Stockholm Ale Uppsala Nyköping Motala Eskilstuna Borlänge Lund 0
10 20 30 40 50 60 70 80 90
%
Mål 2. Resultat från ELSA-rapporten 2019
% inom varje undersökningsår
BMI 3 kategorier Total
Årskurs Normalvikt Övervikt Fetma
F-klass Undersökningsår 2016/17 84,3% 12,1% 3,6% 100%
2017/18 84,0% 11,3% 4,7% 100%
2018/19 83,5% 11,4% 5,0% 100%
Total 83,9% 11,6% 4,4% 100%
Åk 4 Undersökningsår 2016/17 77,1% 17,4% 5,5% 100%
2017/18 77,9% 17,3% 4,8% 100%
2018/19 77,6% 17,4% 4,9% 100%
Total 77,6% 17,4% 5,1% 100%
Årskurs 7-8 Undersökningsår 2016/17 73,8% 18,9% 7,4% 100%
2017/18 75,0% 18,8% 6,2% 100%
2018/19 72,6% 20,6% 6,9% 100%
Total 73,8% 19,4% 6,8% 100%
Total Undersökningsår 2016/17 79,2% 15,6% 5,2% 100%
2017/18 79,6% 15,3% 5,1% 100%
2018/19 79,0% 15,6% 5,4% 100%
Total 79,2% 15,5% 5,2% 100%
% inom varje undersökningsår
Mat- och sovvanor [Jag äter skollunch varje skoldag]
Årskurs Stämmer dåligt/inte alls Stämmer mycket bra/bra Totalt
F-klass Undersökningsår 2016/17 2,5% 97,5% 100%
2017/18 2,8% 97,2% 100%
2018/19 3,6% 96,4% 100%
Total 3,0% 97,0% 100%
Åk 4 Undersökningsår 2016/17 7,0% 93,0% 100%
2017/18 7,9% 92,1% 100%
2018/19 10,8% 89,2% 100%
Total 8,7% 91,3% 100%
Årskurs 7-8 Undersökningsår 2016/17 16,4% 83,6% 100%
2017/18 21,3% 78,7% 100%
2018/19 21,9% 78,1% 100%
Total 19,8% 80,2% 100%
Total Undersökningsår 2016/17 7,6% 92,4% 100%
2017/18 9,3% 90,7% 100%
2018/19 10,3% 89,7% 100%
Total 9,1% 90,9% 100%
1
Tabellsamling 2019.xlsx
Mål 3. Incidens av hjärtinfarkter
Incidens av hjärtinfarkter 20-79 år kommun, antal/100 000 inv, 2017
Kommun/Region Kön Incidens av hjärtinfarkter 20-79 år kommun
Göteborg Kvinnor 100,6
Män 242,6
Totalt 171,8
Malmö Kvinnor 93
Män 218,6
Totalt 155,4
Stockholm Kvinnor 71,1
Män 207,7
Totalt 138,9
Riket Kvinnor 138
Män 321
Totalt 230
Kolada: nyckeltal U01415
Incidens av hjärtinfarkter 20-79 år kommun 2017
Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt
Göteborg Malmö Stockholm Riket
0 50 100 150 200 250 300 350
per 100 000 inv
2
Tabellsamling 2019.xlsx
Incidens av hjärtinfarkter 20-79 år kommun 2017
Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt
Göteborg Malmö Stockholm Riket
0 50 100 150 200 250 300 350
per 100 000 inv
Mål 3. Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaro i %
Kvnnor 2018 Män 2018 Kvinnor 2017 Män 2017
Barnskötare 9,40 7,54 9,51 6,99
Undersköterska 8,95 6,29 9,56 6,16
Förskollärare 9,43 7,43 8,76 7,22
Vårdbiträde 7,71 5,86 7,21 5,33
Lärare årskurs 1-7 3,80 2,00 4,73 2,65
Stödassistent LSS 9,57 7,21 10,90 6,46
Lärare årskurs 4-9 4,83 2,74 6,32 3,73
Elevassistent 8,10 4,99 6,98 4,67
Sektionschef 4,21 3,05 3,71 3,99
Lärare allmänna ämnen 3,98 2,10 3,62 1,77
Kock/Kokerska 6,74 5,76 8,04 6,32
Socsekr myndighet BoU 4,49 4,37 5,29 7,68
Assistent 6,59 2,17 6,06 3,75
Pedagog 6,67 3,25 8,55 4,42
Fritidspedagog 10,83 4,78 8,99 5,00
Sjuksköterska 6,98 4,98 6,23 4,52
Källa: Koll HR - Malmö stad, https://malmo.se/download/18.486b3990169a51c37f8a277/1554195566001/Personalredovisningen+2018.pdf
Sjukfrånvaro
Barnskötare
UndersköterskaFörskollärareVårdbiträde Lärare
årskurs 1-7
Stödassistent LSS
Lärare årskurs
4-9
ElevassistentSektionschef
Lärare allmänna
ämnen Kock/Kokerska
Socsekr
myndighet BoU
Assistent Pedagog
FritidspedagogSjuksköterska 0,00
2,00 4,00 6,00 8,00 10,00 12,00
%
Kvinnor 2017 Kvnnor 2018 Män 2017 Män 2018
Sjukfrånvaro
Barnskötare
UndersköterskaFörskollärareVårdbiträde Lärare
årskurs 1-7
Stödassistent LSS
Lärare årskurs
4-9
ElevassistentSektionschef
Lärare allmänna
ämnen Kock/Kokerska
Socsekr
myndighet BoU
Assistent Pedagog
FritidspedagogSjuksköterska 0,00
2,00 4,00 6,00 8,00 10,00 12,00
%
Kvinnor 2017 Kvnnor 2018 Män 2017 Män 2018
Mål 3. Medellivslängd
Återstående medellivslängd vid 30 år ålder 2016-2018 (kön och utbildningsnivå; storstäderna, övriga kommuner och riket). Befolkningen totalt, inkl. utrikes födda
Kvinnor Män
Malmö Stockholm Göteborg Övriga kommuner Riket Malmö
Uppgift saknas 52,9 54,0 50,7 50,8 51,3 51,0
Förgymnasial 52,4 51,8 51,7 52,3 52,2 47,0
Gymnasial 53,9 54,4 53,9 54,6 54,5 50,1
Eftergymnasial 56,2 57,1 56,4 57,1 57,0 53,7
Totalt 54,3 55,1 54,2 54,7 54,7 50,5
Befolkningen födda i Sverige
Kvinnor Män
Malmö Stockholm Göteborg Övriga kommuner Riket Malmö
Uppgift saknas 43,2 40,0 39,9
Förgymnasial 49,2 49,3 48,8 51,3 51,1 44,5
Gymnasial 53,5 54,1 53,7 54,6 54,5 49,6
Eftergymnasial 56,1 57,0 56,3 57,1 57,0 53,7
Totalt 53,9 54,9 54,1 54,6 54,6 50,2
Tomma celler = Mindre än 100 döda totalt, ingen beräkning av återstående medellivslängd
Källa, SCB. I grupperna som saknar uppgift om utbildningsnivå samt de som har förgymnasial utbilningsnivå är det stor skillnad i återstående medellivslängd mellan utrikes och inrikes födda. I dessa två grupper har utrikes födda betydligt bättre överlevnad än inrikes födda. En delförklaring är att övertäckningen i befolkningsregistret är större bland utrikes födda. Det gör att skillnader mellan utbildningsgrupperna är bettydligt störrre bland inrikes födda jämfört med utrikes födda och befolkningen totalt. Mer om statistiken: Statistikens kvalitet: https://www.scb.se/contentassets/67bbc721377f47659568254a88e28627/be0701_kd_2018_oh_190605.pdf. Statstikens framtagning:
https://www.scb.se/contentassets/67bbc721377f47659568254a88e28627/be0701_staf_2018_oh_190605.pdf
Medellivslängd
2000 2001 2002 2003 2004 2005
Medellivslängd kvinnor, år Alla kommuner (ovägt medel) 81,8 81,9 81,9 82 82,1 82,3
Malmö 81,2 81,5 81,6 81,5 81,7 81,8
Storstäder (ovägt medel) 81,4 81,5 81,6 81,7 81,9 82
Medellivslängd män, år Alla kommuner (ovägt medel) 76,9 77,1 77,3 77,5 77,7 77,9
Malmö 75,3 75,6 75,9 76,1 76,6 76,9
Storstäder (ovägt medel) 75,6 75,9 76,2 76,6 77 77,3
Kolada, nyckeltal N00923
Medellivslängd, kvinnor
200 0
200 1
200 2
200 3
200 4
200 5
200 6
200 7
200 8
200 9
201 0
201 1
201 2
201 3
201 4
201 5
201 6
201 7
201 8 79,5
80 80,5 81 81,5 82 82,5 83 83,584 84,5
År
Alla kommuner (ovägt medel) Malmö Storstäder (ovägt medel)
Medellivslängd, män
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 72
73 74 75 76 77 78 79 80 81
År
Alla kommuner (ovägt medel) Malmö Storstäder (ovägt medel)
Stockholm Göteborg Övriga kommuner Riket
48,7 47,1 47,6 47,9
47,4 47,3 49,0 48,8
50,8 50,4 51,5 51,3
54,4 53,9 54,1 54,2
51,7 51,0 51,5 51,5
Stockholm Göteborg Övriga kommuner Riket
41,3 38,9 39,4
46,1 45,2 48,5 48,2
50,6 50,3 51,5 51,4
54,6 54,0 54,2 54,2
51,7 51,0 51,5 51,5
Malmö
Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Totalt
42,0 44,0 46,0 48,0 50,0 52,0 54,0 56,0 58,0
Återstående medellivslängd vid 30 års ålder
Kvinnor Män
Kvinnor
Uppgift saknas
Förgymnasial Gymnasial
Eftergymnasial
Totalt 47,0
49,0 51,0 53,0 55,0 57,0 59,0
Återstående medellivslängd vid 30 års ålder
Kvinnor Malmö Kvinnor Stockholm Kvinnor Göteborg
Kvinnor Övriga kommuner Kvinnor Riket
Återstående medellivslängd vid 30 år ålder 2016-2018 (kön och utbildningsnivå; storstäderna, övriga kommuner och riket). Befolkningen totalt, inkl. utrikes födda
Män
Män
Källa, SCB. I grupperna som saknar uppgift om utbildningsnivå samt de som har förgymnasial utbilningsnivå är det stor skillnad i återstående medellivslängd mellan utrikes och inrikes födda. I dessa två grupper har utrikes födda betydligt bättre överlevnad än inrikes födda. En delförklaring är att övertäckningen i befolkningsregistret är större bland utrikes födda. Det gör att skillnader mellan utbildningsgrupperna är bettydligt störrre bland inrikes födda jämfört med utrikes födda och befolkningen totalt. Mer om statistiken: Statistikens kvalitet: https://www.scb.se/contentassets/67bbc721377f47659568254a88e28627/be0701_kd_2018_oh_190605.pdf. Statstikens framtagning:
https://www.scb.se/contentassets/67bbc721377f47659568254a88e28627/be0701_staf_2018_oh_190605.pdf
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
82,5 82,7 82,8 82,9 83 83,2 83,3 83,4 83,5 83,6 83,6 83,7
81,9 81,9 82,2 82,4 82,7 82,9 83 83,2 83,3 83,4 83,5 83,6
82,2 82,4 82,6 82,8 83 83,2 83,3 83,5 83,6 83,7 83,8 83,9
78,1 78,3 78,5 78,7 79 79,2 79,3 79,5 79,7 79,8 79,9 80,1
77,1 77,3 77,4 77,7 77,9 78,1 78,5 78,9 79 79,4 79,6 79,9
77,5 77,7 77,9 78,2 78,4 78,7 78,9 79,2 79,4 79,6 79,8 80,1
Medellivslängd, män
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 72
73 74 75 76 77 78 79 80 81
År
Alla kommuner (ovägt medel) Malmö Storstäder (ovägt medel)
Män
Malmö Stockholm Göteborg Övriga
kommuner
Riket
Män 43,0
45,0 47,0 49,0 51,0 53,0 55,0 57,0
Återstående medellivslängd vid 30 års ålder
Uppgift saknas Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Totalt
Malmö
Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Totalt
42,0 44,0 46,0 48,0 50,0 52,0 54,0 56,0 58,0
Återstående medellivslängd vid 30 års ålder
Kvinnor Män
Kvinnor
Uppgift saknas
Förgymnasial Gymnasial
Eftergymnasial
Totalt 47,0
49,0 51,0 53,0 55,0 57,0 59,0
Återstående medellivslängd vid 30 års ålder
Kvinnor Malmö Kvinnor Stockholm Kvinnor Göteborg
Kvinnor Övriga kommuner Kvinnor Riket
2018 83,8 83,8 84,1 80,2 79,8 80,2
Mål 3. Framtidstro
Andel i åldern 18-80 år som ser ljust på framtiden (utbildningsnivå, Malmö och Skåne, %)
Malmö Skåne
Kvinnor Män Kvinnor
Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial
2012 68,2 68,4 81,3 68,7 71,0 81,7 71,7 75,3 83,4
Källa: Folkhälsorapport Region Skåne
Definition: I Folkhälsoenkät Skåne 2012 ställdes frågan ”Hur ser du på framtiden för din personliga del?” med svarsalternativen ”Jag ser mycket ljust på framtiden”, ”Jag ser ganska ljust på framtiden”, ”Jag ser varken ljust eller mörkt på framtiden”, ”Jag ser ganska mörkt på framtiden”. I statistiken ovan redovisas "Jag ser mycket ljust på framtiden" och "
Jag ser ganska ljust på framtiden".
Malmö
kvinnor förgymnasial
kvinnor gymnasial kvinnor eftergymnasial
män förgymnasial män gymnasial män
eftergymnasial 60
65 70 75 80 85
Andel (%)
Skåne
kvinnor förgymnasial
kvinnor gymnasial kvinnor eftergymnasial
män förgymnasial män gymnasial män
eftergymnasial 62
67 72 77 82 87
Andel (%)
Män
Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial
69,6 74,3 81,1
Skåne
Skåne
kvinnor förgymnasial
kvinnor gymnasial kvinnor eftergymnasial
män förgymnasial män gymnasial män
eftergymnasial 62
67 72 77 82 87
Andel (%)
Mål 3. Bröstcancer
Bröstcancer, dödlighet, antal per 100 000 kvinnor
Totalt 15- åldersstandardiserad Totalt 25- åldersstandardiserad
2013-2017 2013-2017
Riket 35 40,5
Stockholm 38,1 44,1
Malmö 34,9 40,3
Göteborg 41,9 48,5
Källa: Socialstyrelsen. Diagnoser enligt ICD10: C50 enligt underliggande dödsorsak. Avser befolkning 15 år och äldre.
Databas:
Folkhälsodata Intern referenskod:
BrstcancReg
Mål 3. Förtida dödlighet
Förtida dödlighet, antal per 100 000 invånare
Totalt 15-64 åldersstandardiserad Totalt 25-64 åldersstandardiserad
Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män
2013-2017 2013-2017 2013-2017 2013-2017 2013-2017
Riket 131,4 209,5 170,9 156,8 246,3
Stockholm 122,2 200,7 161,3 144,7 237
Malmö 141,5 230,6 186 171 272,6
Göteborg 141,1 231,9 186,5 168,2 274
Källa: Socialstyrelsen
Databas:
Folkhälsodata Intern referenskod:
FortidReg
Totalt Skillnad män kvinnor 2013-2017
202 89,5
190,6 92,3
221,8 101,6
221,1 105,8
Totalt 25-64 åldersstandardiserad
Mål 3. Lungcancer
Lungcancer, dödlighet, 15 år+, antal/100 000 inv
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Göteborg 54,8 56,4 57,1 56,8 57,7 55 53 50,7 50,8 48,8 46,9 46,3
Malmö 71,9 74,4 79,9 81,4 80,2 77,2 74,6 70,4 66,9 67 66 63,5
Stockholm 57,8 57,4 57,7 58,5 57,7 54,5 54,1 53,6 51,1 51 50,9 50,3
Riket 48,3 48,9 49,3 50 50 48,5 48,3 48,1 47,6 47,4 46,8 46,2
Kolada: nyckeltal N02010
Lungcancer, dödlighet, 15 år+
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 0
10 20 30 40 50 60 70 80 90
antal/100 000 inv
Göteborg Malmö Stockholm Riket
2017 47,2 62,1 49,3 46
Mål 3. Cirkulationsorganens sjukdomar
Cirkulationsorganens sjukdomar, dödlighet efter kön, region och år. Antal per 100 000 inv.
Totalt 15- åldersstandardiserad Totalt 25- åldersstandardiserad
Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt
2013-2017 2013-2017 2013-2017 2013-2017 2013-2017 2013-2017
Riket 330,7 492,9 400,3 384,8 573,4 465,7
Stockholm 292,4 450,8 355,7 340,3 524,5 413,8
Malmö 308,5 468,7 376,2 359 545,3 437,8
Göteborg 325,5 528,1 408,8 378,8 614,4 475,7
Källa: Socialstyrelsen, Diagnoser enligt ICD10: I00-I99. Enligt underliggande dödsorsak
Databas:
Folkhälsodata Intern referenskod:
CirksjdReg
Mål 3. Tobak
Andel dagligrökare i åldern 18-80 år, Malmö och Skåne
Malmö Skåne
Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt
2000 21,8 20,2 21 18,2 20,3 19,2
2004 19,3 20,4 19,9 16,6 19,2 17,9
2008 17,8 17,2 17,5 14 15,4 14,7
2012 17,1 12,8 14,9 12,4 12,5 12,4
2018 10 8
Källa: Folkhälsoenkät Region Skåne, Hälsa på lika villkor 16-84 år, Folkhälsomyndigheten.
Andel dagligrökare i åldern 18-80 år (ålder, Malmö och Skåne, %) Malmö
Kvinnor Män
18-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 65-80 år 18-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år
2000 19,2 27,7 25,9 22,5 10,4 17,1 28,1 29,3 22,2
2004 18,4 20,6 29,8 23,7 13,7 13,9 20 22,5 29,9
2008 15,3 17,1 26 17,4 13,4 11 20,8 29,8 25,4
2012 9,5 10,6 19 18,4 12,1 14,1 16,3 20,9 21,6
Källa: Folkhälsorapport Region Skåne
Andel dagligrökare i åldern 18-80 år
2000 2004 2008 2012
0 5 10 15 20 25
Andel (%)
Män Kvinnor Män Kvinnor
Malmö
18-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 65-80 år 18-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 65-80 år
Kvinnor Män
0 5 10 15 20 25 30
Andel (%)
2000 2004 2008 2012
Skåne
18-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 65-80 år 18-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 65-80 år
Kvinnor Män
0 5 10 15 20 25 30
Andel (%)
2000 2004 2008 2012
