v-oL-vo 1971

v-oL-vo 1971

ÅRSREDOVISNING FÖR 1972 - FYRTIOSJÄTTE VERKSAMHETsA

Styrelse

GUNNAR ENGELLAU (ordförande) Teknologie Doktor, Göteborg

PER CARLssoN (vice ordförande) styrelseordförande, Rederi AB Transatlantic, Göteborg

ULF AF TROLLE Ekonornie Doktor, Askim

TORE BROWALDH Teknologie Doktor, styrelseordförande, Svenska Handelsbanken, Stockholm

SIGURD LJUNGCRANTZ Verkställande direktör, earonaverken AB, Göteborg

PEHR G GYLLENHAMMAR Verkställande direktör, AB Volvo, Göteborg .~PER EKsTRÖM Förste vice verkställande direktör, AB Volvo, Göteborg

GUNNAR ERIKSSON Representant för de anställda, Kullavik

<InERT GUNNARsSON Representant för de anställda, Göteborg

LENNART JOHANSSON Verkställande direktör, AB SKF, Göteborg

styrelsesuppleanter

LEIF MAGNUs Verkstallande direktör, Dansk.Kugleleje A/S SKF, Köpenhamn

BENGT DARNFORS Andre vice verkställande direktör, AB Volvo, Göteborg

ULF LAURIN Verkställande direktör, AB Plåtmanufaktur, Malmö

Revisorer

LARs ELVSTAD auktoriserad revisor

GösTA JACOBSSON auktoriserad revisor

Revisorssuppleanter

RA.GNE BILLING auktoriserad revisor

SvEN-RUNE ROHLIN auktoriserad revisor, f 17 januari 1973

Koncernrevisor

LARS EL VSTAD

Koncernledning

PEHR G GYLLENHAMMAR verkställande direktör och koncernchef

PER EKsTRÖMförste vice verkställande direktör

BENGT DARNFORS andre vice verkställande direktör

ROBERT DElHOREY direktör

GUNNAR L JoHANSSON direktör

...ryrl -

\J ~ v'.~

~h{1~

Omslagsbilden visar en principlayout av Kalmar fabriken.

Fabriken konstrueras med sikte på att till- godose både kraven på effektivitet och män- niskans behov av mening och tillfredsställelse i arbetet.

j l ""'"'Y' ~+-~_15. . r!::-

L''t-.r--~ · l~~ ..-~o ... ^{~o 1s..,2}

~{.;' ~

-L ..

'r- i.;:.'1'., " , ... " , ^{I l}

@J

ÅRSREDOVISNING FÖR 1972- FYRTIOSJÄTIE VERKSAMMETSÅRET

tf /~

Ez;:~,~-~UÄ~

~t:iJ :;r_ ~~r) -'t r

Innehäll

~e t•cT:t... eA.L- Y4~_...__

~~ ~,;v ; rt'--

^l

(LL_~~JI- -·

²

styrelse, revisorer, koncernledning Innehållsförteckning, bolagsstämma, för- slag till vinstutdelning

Verksamheten i sammandrag

l A • ~ f\~

1--J.-

3 Koncernchefens kommentar

Cl/'-~r- ~

M-- ~ ~( ~_,t) r 5 Förvaltningsberättelse

(\ 1-"1 5 Koncernöversikt

(

~u..._~.,..

()

^1J

r:~~~~

h"""l'H9/l\ o.o

~""·

Produkter och marknader l O Personvagnar

Il Lastvagnar 12 Bussar

12 Marin- och industrimotorer

13 Entreprenadmaskiner, lantbruksmaskiner, skogsmaskiner

13 Turbojetmotorer 14 Moderbolaget Dotterbolag 15 AB Volvo Penta 15 Volvo BM AB

Bolagsstämma

Ordinarie bolagsstämma hålls i Volvohallen vid Volvos huvudkontor i Göteborg, fredagen den 11 maj 1973 kl. 10.00.

Bussar avgår från Gustav Adolfs Torg i Göteborg kl. 09.15. Aktieägare, som önskar delta i förhandlingarna, skall anmäla detta hos styrelsen senast tisdagen den 8 maj 1973.

Den aktieägare som genom banks notariat- avdelning eller enskild fondhandlare låtit för- valtarregistrera sina aktier, måste tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn för att ha rätt att delta i stämman.

15 Volvo Flygmotor AB 16 Övriga dotterbolag

19 Kapitalbehov och utdelningspolitik 20 Förslag till vinstfördelning

20 Revisionsberättelse 21 Koncernen 1968-1972 22 Koncernens balansräkning 23 Koncernens resultaträkning

24 Kommentarer till koncernens bokslut 26 Moderbolagets balansräkning 27 Moderbolagets resultaträkning

28 Kommentarer till moderbolagets bokslut 33 Redovisningsprinciper

35 Tabeller

Organisationsplan

Förslag till vinstutdelning

Till bolagsstämmans förfogande står dispo- nibla vinstmedel uppgående till269,6 mkr.

styrelsen och verkställande direktören före- slår bolagsstämman att utdelning för år 1972 lämnas med kronor 4: - per aktie samt

att

avstämningsdag skall vara den 15 maj 1973.

Utdelningen*), som motsvarar 8% på bolagets aktiekapital (613,43 mkr) och tar i anspråk 49,1 mkr, beräknas komma att utbetalas ge- nom Värdepapperscentralen VPC AB den 22 maj 1973.

*) Aktieägarna bör observera, att utdelning pli mot teckningsbevis frdn nyemissionen 1972 svarande VPC-registrerade aktier ej kan erhdllasforrän teckningsbeviset utbytts mot aktierna. Detta utbyte görs genom det av skandinaviska Enskilda Bankens eller Svenska Handelsbankens kontor, som står angivet på teckningsbeviset. Utbytet bör göras snarast och senast den 2 maj 1973 for att utdelningenför år 1972 skall kunna erhållas på de ny tecknade aktierna samtidigt som pd övriga aktier.

l

Verksamheten i sammandrag

(Belopp i mkr där ej annat anges)

KONCERNEN MODERBOLAGET

1972 1971 1972 1971 Försäljningsvärde 7.346,0 6.103,8 4.727,8 3.867,6 Vinst före bokslutsdispositioner

och skatter 757,8 463,5 573,2 316,4

i %av försäljningsvärde . 10,3 7,6 12,1 8,2

Bokslutsdispositioner 354,7 222,9 282,0 179,5

skatter . . 228,0 113,2 136,0 41,8

Nettovinst. 174,0 127,1 155,2 95,1

i kronor per aktie 14:20 12:40 12:70 9:30

Föreslagen utdelning, moderbolaget. 49,1 41,0

i kronor per aktie 4:- 4:-

Omräknad vinst i kronor per aktie*) 29: 10 22:60 22:- 15:40 Investeringar i anläggningar 652,0 612,2 419,4 422,8 Antal anställda 31 december . 44.801 41.155 29.259 27.308 Löner och lönebikostnader 1.680,1 1.454,2 1.109,7 969,6

•) Med omräknad vinst avses vinst före bokslutsdispositioner och skatter reducerad 1972 med en skattebeläggning med 53% (tidigare: 50%).

**)För ären 1968-1969 beräknad pä antalet aktier efter 1970 års fondemission.

Koncernens försäljning mkr

Forsaljmng 1 Svenge - ForsäiJn•ng utanfor Svenge - Export från Svange

5000

4000 3000 2000 1000

19113 64 65 66 67 68 69 70 71 77:

2

Koncernvinst i kr per liktie

- Omraknad v1nst •) - Redov1sad nettovmst .. )

Utdelmng u)

- 3 0 27

~-~=----21

- - -·18

- - - -- - - - -----::--15

6 3

Koncernchefens kommentar

Verksamhetsåret 1972 gav ett gott resultat för Volvokoncernen. Produktionen arbetade under gynnsamma förhållanden med lägre personalomsättning. Produktiviteten höjdes. Marknads- insatserna var framgångsrika och produkterna kunde avsättas till hävdade priser.

De störningar av handelspolitisk art som påverkade USA-marknaden under senare delen av 1971 fick ingen motsvarighet under 1972. Vår nordamerikanska organisation har samtidigt förstärkts.

~ Vi har kunnat upprätthålla produktkvaliteten och genom direkta åtgärder tagit ansvaret då brister förekommit.

Den nya organisationen har börjat fungera smidigt samtidigt som den även under året förändrats och utvecklats ytterligare. Den fortlöpande förändringen av organisationen ser jag som ett självklart led i en dynamisk utveckling av företaget. För första gången på många år minskade antalet anställda tjänstemän inom koncernens svenska administration genom att nyrekryteringen hölls lägre än avgången. Genom rörelsens ganska kraftiga volymtillväxt gav

·detta god effekt på lönsamheten.

Verksamheten har inte varit utan problem. Nya lagar och förordningar på skilda marknader

l

medför allt större tekniska krav på våra produkter. Samspelet mellan komponenter och funktioner blir svårare att överblicka. styrprocessen från konstruktion till produktion vid modelländringar blir alltmer komplicerad. Denna styrning förorsakade under hösten vissa problem vid framtagandet av 1973 års personvagnsmodeller.

Volvo BM genomgick hösten 1971 och våren 1972 en större omorganisation. Effekterna av denna har varit positiva och rörelseresultatet har förbättrats. Vissa problem kvarstår dock att lösa, bl a på lantbruksmaskinsidan.

Volvo Flygmotors fakturering ökade under 1972 och resultatet blev bättre än föregående år.

Företagets framtid är emellertid starkt beroende av statsmaktemas beslut gällande det fram- tida försvaret.

Vi arbetar fortlöpande på att ytterligare förbättra vår service och har startat kraftfulla insatser för att åstadkomma detta. Det är min uppfattning, att en produkts kvalitet inte är bättre än företagets service till kunden.

\

Att människor skall känna sig tillfreds i våra företag är en viktig angelägenhet. Vi utvecklar

l

därför vår arbetsorganisation i våra verkstäder och gör fortsatta insatser för att förbättra den fysiska arbetsmiljön. Jag vill dock understryka, att arbetstillfredsställelse inte är någonting man åstadkommer snabbt. Våra bemödanden måste vara envisa och långsiktiga och kombi- neras med utbildning. Vi söker också utveckla en sådan produktionsteknologi och skapa en sådan arbetsmiljö att människor skall vilja arbeta i industriell produktion även i framtiden.

Våra nya fabriker för tillverkning av motorer~ Skövde och för sammansättning av person- vagnar i Kalmar är uttryck härför. Kalmarlösningen inför nya ideer i teknik och system.

Under föregående år har vi arbetat med att ompröva och utforma Volvos strategi för den närmaste 10-årsperioden. Koncernens verksamhet skall även i fortsättningen främst inriktas på transportområdet. Produktgruppen Personvagnar svarar idag för 59% av koncernens totala omsättning. Det är vår avsikt att minska beroendet av personvagnar, inte genom en lägre tillväxttakt för denna produktgrupp, utan genom en relativt större volymökning för andra produktgrupper. Nya riktlinjer har därlör utarbetats for bl a produktgruppen Lastvagnar, som har fått högre volymmål än tidigare. Volvos mål är att vidareutveckla inte bara dagens

produkter. Vi arbetar också på att finna nya och bättre lösningar bl a inom det kollektiva transportområdet Nya resurser har skapats härför.

3

Volvos självständighet och oberoende skall bibehållas, men vi skall förstärka koncernen genom att söka samarbete med andra företag för att minska våra utvecklingskostnader och öka vår resursbas.

Volvos ökade insteg på de internationella marknaderna ser jag som den bästa grunden för en tryggad sysselsättning i Sverige. Det är i Sverige vi har den dominerande produktionen av våra huvudkomponenter. Denna förankring strävar vi att bibehålla även i fortsättningen, medan fårdigbyggandet av våra produkter i allt större utsträckning kommer att ske nära våra marknader. Denna närhet vill vi nå utan att i alltför hög grad splittra våra produktions- resurser. Vi avser att söka en starkare internationell förankring, eftersom Volvos tillväxt inte primärt kan ske på vår begränsade hemmamarknad. Vi måste kunna klara handelshinder och nationella preferenser.

Koncernens investeringar 1972 uppgick till652 mkr. Detta innebär nästan en tredubbling sedan 1969. Investeringsbehovet har ökat kraftigt genom de växande tekniska krav vi möter och därutöver genom de insatser vi gör för att förbättra arbetsmiljön. Investeringarnas omfattning visar, att rörelseöverskottet för 1972 är av den storleksordning som behövs för att trygga koncernens oberoende och fortsatta expansion.

De prognoser jag framlade under 1972 var alltför försiktiga - bl a beroende på garderingar~ /

för tänkbara avsättningsproblem, för fortsatt svag produktivitetsutveckling och för valuta-

~

rörelser som skulle kunna bli negativa för Volvo. Dessa garderingar behövde icke utnyttjas i något fall.

År 1972 var, enligt min uppfattning, konjunkturmässigt ett mellanår. Volvo arbetade trots detta med ett högt kapacitetsutnyttjande och full sysselsättning. Det är därför inte givet, att ett högkonjunkturår skall ge ett betydligt bättre resultat om kapaciteten redan tidigare varit tillfullo utnyttjad.

l

Min bedömning för verksamhetsåret 1973 är att koncernens omsättningsökning kommer att bli omkring 20%, men att det blir svårt att uppnå samma relativa lönsamhet som år 1972.

Den fortsatta oron på valutamarknaden utgör ett stort osäkerhetsmoment.

~

'\ ... ^..

^{• t .. o . t()O •}

--

^{• •}

^~

~~~ - ,~

l,~~ ~

\u'"\ ^W

~'~tj>"-

•r

Förvaltningsberättelse

Koncernöversikt

Gynnsam försäljningsutveckling

Volvokoncernens försäljning ökade under 1972 med 20% från 6.104 mkr till 7.346 mkr. För- säljningen i Sverige steg med 15 % från 1.923 mkr till 2.209 mkr och försäljningen utom- lands ökade med 23% från 4.181 mkr till 5.137 mkr.

Försäljningen av personvagnar ökade i Sve- rige, Norge och Finland, medan en viss avmatt- ning inträdde i Danmark. Avsättningen utan- för Norden var särskilt tillfredsställande bl a i Storbritannien, Västtyskland och Neder- länderna. Försäljningen på den schweiziska marknaden visade stagnation. Den totala för- säljningen av personvagnar steg med 19% till 4.332 mkr. Försäljningen utanför Sverige upp-

~ ~ gick till3.221 mkr.

Lastvagnsförsäljningen brukar vanligtvis ganska nära följa konjunkturutvecklingen.

Trots att konjunkturen under 1972 på många marknader var svag - detta gäller bl a inom transportområdet - var det möjligt för Volvo att öka lastvagnsförsäljningen. Försäljningen av lastvagnar i Storbritannien, Frankrike, Australien, Peru och Iran steg avsevärt. Av lastvagnsförsäljningen sker 73 % utanför Sverige. Bussförsäljningen utvecklade sig till- fredsställande och antalet levererade buss- chassier ökade med 39%. Värdet av den totala försäljningen av lastvagnar och bussar upp- gick till 1.508 mkr jämfört med 1.188 mkr för föregående år, en ökning med 27%.

Försäljningen av marin- och industrimoto- rer utvecklade sig positivt på de viktigare

Koncernens försäljning utanför Sverige mkr

-Norden 2000

- Ovnga Europa

• • Nordamerika 1750

• • Ovnga marl<nader

,.

750 ---~

^{___ ,.} --

.~,-'---- ⁵⁰⁰

.. - - 250

1968 10 71 72

marknadsområdena. Avsättningen av entre- prenad- och skogsmaskiner minskade något medan försäljningen av lantbruksmaskiner blev större än 1971.. Leveranserna av jet- och raketmotorer skedde enligt reviderade avtal.

Försäljningen för koncernen

l

sin helhet var under 1972 framgångsrik på så gott som samt-

liga eumpe;ska marknade<.

Fr;hat)delsa~ ~ J

med EG bör möjliggö~:a en ytterligare förstärk- ning av Volvos ställning i Europa. Para! e härmed kommer koncernen att öka insatserna på övriga etablerade marknader och ä':'en att söka nya avsättningsområden.

starkare forsäljningsorganisation

Försäljningsorganisationen förstärktes både inom och utom Sverige. Ett nybildat dotter- bolag, Volvobil AB, ansvarar fr o m l jan 1973 för försäljningen i Sverige av personbilar, last- bilar och bussttr. Volvobil AB har även över- tagit ledningen av den tidigare av Volvo och de svenska Volvohandlarna genom AB Volvo- konsult bedrivna rationaliseringsverksamheten.

I Storbritannien förvärvade Volvo 75% av aktierna i Ailsa Trucks Ltd. Volvo fick häri- genom ökad kontroll över försäljningen av lastvagnar på denna marknad. I januari 1973 avslutades köpet av samtliga aktier i Motauto SpA, Bolagna - generalagent för Volvos per- sonvagnar på den italienska marknaden.

Det nya centrallagret för reservdelar i Gent, Belgien, beräknas bli färdigt under 1973. Detta lager skall i första hand svara för reservdels- försörjningen inom EG.

Olika produktgruppers försälJning mkr

• • Personvagnar - Lastvagnar och bussar -Industri-, skogs-och

5000 4000 lantbruksmaskmer - - -

.. , . - ·- ' - - -- ---i 3000 - -ovngt _ , ;

---

600

300

5

I Toronto, Kanada, invigdes en ny import- anläggning omfattande bl a nytt huvudkontor och reservdelslager.

Nya distributions- och serviceanläggningar har fårdigställts i Tyskland, Frankrike och USA och ytterligare anläggningar är under uppförande bl a i Danmark och i Peru.

DAF

Volvo förvärvade mot slutet av året 33% av aktierna i Van Doorne's Personenautofabriek DAF B. V. Genom förvärvet får Volvo till- gång till en småvagnsteknologi och förutsätt- ningar har skapats för samarbete och samver- kan inom personbilsområdet när det gäller så- väl produktion som marknadsföring.

Hög och jämn produktion

Produktionen förlöpte under året utan större störningar om man bortser från de problem som uppstod i samband med modelländringen hösten 1972. Året präglades av ett högt utnytt- jande av den totala produktionskapaciteten inom de flesta av koncernens fabriker. Mate- rialförsörjningen fungerade tillfredsställande.

Ökad produktionskapacitet

Monteringsfabriken för personvagnar i Gent byggdes ut under året och kapaciteten ökas från 30.000 till 70.000 enheter per år. Utanför Brisbane i Australien invigdes en lastvagns- fabrik med en kapacitet av 1.000 tunga enheter per år. I Djakarta, Indonesien, påbörjades i 6

samarbete med inhemska intressenter upp- förandet av en personvagnsfabrik.

I Sverige fardigställdes under året en fabrik för produktion av transmissioner i Lindesberg och anläggningen för tillverkning av små marinmotorer i Flen byggdes ut. En ny fabrik för produktion av personvagnsmotorer i Sköv- de är under uppförande och i Göteborg fårdig- ställs en fabriksenhet för tillverkning av ramar för lastbilar. Den nya personvagnsfabriken i Kalmar beräknas bli klar för maskininstalla- tion före 1973 års slut och produktionsstart beräknas ske under våren 1974.

År 1972 förvärvades från Rheinstahl AG Hanomag Baumaschinen en komplett maskin- utrustning för produktion av större diesel- motorer. Härigenom kan Volvos produk- tion ökas tidigare än om utrustningen hade anskaffats på sedvanligt sätt. Den utökade till- verkningen kommer att förläggas till Skövde och Trollhättan.

Volvo har, tillsammans med Perkins Engines Group Ltd, lämnat den peruanska regeringen anbud att ingå i ett »joint venture» med den peruanska staten och enskilda peruanska in- tressen för anläggning av en dieselmotorfabrik i Peru. Genom ett dekret i december 1972 god- tog den peruanska regeringen Volvos och Perkins anbud. Projektet är av betydande in- tresse för Volvos framtida ställning i Peru och i Latinamerika i övrigt, speciellt med inrikt- ning på den numera förstärkta Andinogrup- pen. slutgiltigt kontrakt beräknas utformas under första halvåret 1973.

Genom utbyggnaden av monteringsfabriken i Gent och uppförandet av ett nytt, stort reserv- delslager i Belgienfort- sätter Volvo att plan- mässigt förstärka resurserna inom EG.

•

•

•

Fritidsanläggningen Sörredsgården i Göte- borg som drivs av Volvos Personalstiftelse erbju- der rika möjligheter till sport och avkoppling.

Fritidsanläggningar finns också vid andra

Volvo-företag.

AB Volvo-Data, Göteborg, den enhet inom Volvo som svarar för större delen av koncer- nens databehandling, flyttade under året in i en ny byggnad, speciellt utformad för rationell dataproduktion. Databyggnaden har en yta på 11.370 m² och antalet sysselsatta är ca 330.

Databehandlingen omfattar främst reservdels- hantering, material- och produktionsstyrning, ekonomisk redovisning, tekniska beräkningar samt produktionsuppföljning. AB Volvo-Data bistår även företag inom försäljningsledet så- väl i Sverige som utomlands.

Arbetsorganisation ocb miljö

I de svenska produktionsföretagen pågår om- fattande försök med arbetsväxling och en form av självstyrande grupper. För att personalen skall få större möjligheter att påverka sin egen arbetssituation har bildats samrådsgrupper.

Vid planering och projektering av nya anlägg- ningar medverkar representanter för berörd personal i projekt- och referensgrupper.

För den nya bensinmotorfabriken i Skövde och för monteringsfabriken i Kalmar, planeras och utformas, i samråd med representanter för de anställda, produktionsmetoder som skil- jer sig från vad som hittills tillämpats. Den nya produktionstekniken införs för att arbetet skall bli mera omväxlande och mindre bundet och för att man skall uppnå en bättre arbetsgemen- skap.

För att förbättra miljön inom befintliga anläggningar anslogs under 1972 sammanlagt 20,5 mkr, fördelade mellan de olika produk-

tionsenheterna. För 1973 har styrelsen för mo- derbolaget för samma ändamål beviljat 15 mkr. Fördelningen på skilda arbetsplatser har bedömts av en delegation utsedd av Koncern- nämnden.

Även när det gäller den yttre miljön har be- tydande insatser genomförts. Utrustning för rening av avloppsvatten från ytbehandlings- anläggningar har installerats i Skövde, Köping, Olofström, Göteborg, Trollhättan och Eskils- tuna. Fyra anläggningar för spaltning av olje- emulsioner har tagits i bruk. I dessa har delvis nya principer för slambehandling kombinerad med kemikalieåtervinning kommit till använd- nmg.

Personal

Antalet anställda inom koncernen ökade under året med ca 3.650, varav 1.800 i Sverige. Totala antalet anställda vid årets slut uppgick till 44.800, varav 37.700 i Sverige. Rekryterings- läget i Sverige var under 1972 något bättre än under 1971.

Löner och lönebik?stnader 1972 uppgick till 1.680 mkr (f å 1.454 mkr).

Hälsovårdsarbetet inriktas alltmer på före- byggande hälsovård. Under 1973 kommer bl a en ny hälsocentral att byggas för Göte- borgsområdet.

Utbildningsarbetet inom koncernen har stor omfattning och till de viktigaste områdena hör språk- och ledarutbildningen samt utbild- ningen av försäljningspersonaL Då en bety- dande del av de anställda inom koncernen kommer från andra länder än Sverige har språkutbildningen av den utländska arbets- kraften stor vikt. I början av året bildades en Koncernutbildningsnämnd sammansatt av ut- bildningschefer och representanter för perso- nalorganisationerna.

Fritidsverksamheten, organiserad i ett stort antal korporationsklubbar och föreningar inom koncernen, är av betydande omfattning och under året invigdes den stora anläggningen för de anställda i Göteborgsområdet, Sörreds- gården. För de anställda vid Volvo Köping- verken tillkom två fritidsanläggningar. styrel- sen beviljade under 1972 ytterligare ett anslag på 4 mkr till Volvos Personalstiftelse.

7

RESULTAT OCH FINANSIERING rades påtagligt under 1970, men förbättrades Koncernens vinst före dispositioner och skatter något 1971, bidrog en ökad produktivitet till uppgick till 758 mkr, vilket kan jämföras med en fortsatt resultatförbättring. Rörelseresulta- 463 mkr 1971. Överskottet motsvarade 10,3% tet för detta företags produkter steg från 3,9% av 1972 års omsättning. År 1971 utgjorde till 5,5% av omsättningen. Rörelseresultatet vinsten före dispositioner och skatter 7,6% för Volvo Flygmotor AB:s produkter ökade

av omsättningen. också.

Stigande materialpriser och högre lönekost- Det sammanlagda överskottet hos koncern- narler medförde även 1972 en ökning av till- företagen utanför Sverige ökade med 15% i verkningskostnaderna. Större tillverknings- förhållande till föregående år. Dess andel av volym, högt kapacitetsutnyttjande och fort- koncernens vinst före dispositioner och skatter satta rationaliseringar mildrade effekten av minskade dock som följd av en större resultat- dessa kostnadsstegringar. · 'förbättring hos moderbolaget.

De internationella betalningarna kunde J972 Koncernens obeskattade reserver tillfördes verkställas utan motsvarighet till de betydande av årets överskott 335 mkr genom avsättningar kursförluster, som belastade 1971 års resultat. till investeringsfonder och lagerreserver samt Bolaget tillämpar ett internt avräkningssystem genom skattemässigt maximalt tillåtna avskriv- för valutor, på vilket bolagets kalkyler base- ningar av anläggningar. De obeskattade reser- ras. Jämfört med valutakurserna i detta av- verna uppgick vid årets slut till 2.109 mkr.

räkningssystem medförde de faktiska avräk- Under 1972 har beslut fattats om ökning av ningskurserna ett överskott hos moderbolaget moderbolagets aktiekapital med sammanlagt på ca 30 mkr. (Jämfört med ett underskott i nominellt 100,43 mkr. Vid extra bolagsstämma storleksordningen 25 mkr för 1971.) den 4 februari 1972 beslöts att öka aktiekapi-

En god efterfrågan på koncernens produkter talet med nominellt 85,5 mkr genom teckning möjliggjorde försäljning till hävdade priser. av en ny aktie för varje sextal gamla ~~tier

Rörelseresultatet förbättrades för flertalet mot kontant betalning av 80 kpol>T per aktie.

produktgru-pper. Uttryckt i procent av omsätt- Emissionen tillförde bolaget,l37 mkr i likvida ningen steg detta överskott för personbilar och medel.

kommersiella fordon från 7,0% till 10,3%. Vid extra bolagsstämma den 7 juli 1972 Personvagnsarråren svarade alltjämt för det beslöts att öka aktiekapitalet med 8,68 mkr största bidraget till koncernens vinst. Även genom teckning av 173.600 nya aktier mot Iik- Volvo Pentas produkter uppnådde högre lön- vid av 112.500 aktier i Ailsa Trucks Ltd mot-

samheL svarande 75% av detta bolags aktiekapital.

8

För Volvo BM AB, vars lönsamhet försäm-

Koncemens bruttoinvesteringar mkr - lnvestenngar 1 mkr

-

Antal anstalida 1 tusental

An 50 40 30 20 10

tal

l ..

l

- - -

- -

~

- -

1963 64 65 66 57 68 69 70 71 72 650 600 550 600 450 400 350 300 250 200 150 100 50

Koncemens räntabilitet

Vinst fore utgtftsrantor, d1spos1t1oner och skatter stalid 1 relatton till summa tillgångar enhgt balansrakning (årsgenomsmtt)

'J6 ---~--- 20

16

' ^~

~ 12

8

4

1968 69 70 71 72

l

Med Volvos Tekniska Centrum har företaget stärkt sina resurser för att möta skärpta

krav på produktionen ur bl a säkerhets-och miljösynpunkt.

Vid extra bolagsstämma den 18 december 1972 godkändes en ökning av aktiekapitalet med 6,25 mkr genom teckning av 110.000 nya aktier mot likvid av 33% av aktierna i D AF' s personbilsföretag, Van Doorne's Personen- autofabriek DAF B. V. och av 15.000 nya aktier mot likvid av samtliga aktier i Motauto SpA.

Dessa kapitalökningar, med undantag för 0,75 mkr avseende Motauto SpA, har registre- rats som aktiekapital före årsskiftet. Det bok- förda aktiekapitalet uppgick därmed vid årets slut till 612,68 mkr. Moderbolagets registre- rade aktiekapital den 15 februari 1973 uppgick till ~{J:43 mkr. Samtliga aktier är utdelnings- berä 1gade för 1972. ·

Efter bemyndigande av bolagsstämman i moderbolaget beslöt styrelsen att Jagen av den 20 november 1970 om förenklad aktiehantering skulle tillämpas fr o m den 24 februari 1972.

Moderbolaget emitterade under 1972 ett femtonårigt internationellt obligationslån på 25 milj US $, som tillförde bolaget 118 mkr.

Tillsammans med äterlån från AP-fonden har koncernens långfristiga upplåning ökats med netto ca 200 mkr under året.

I samband med att det internationella obli-~

gationslånet emitterades, minskades ramarna för de femåriga, revolverand~ beredskapskredi-

tema, som upptogs 1971 med 25 milj US $till totalt ca 75 milj US $. Dessa krediter var vid årsskiftet inte tagna i anspråk.

Volvoaktien introducerades under året på Londonbörsen. Introduktionen är ett led i Volvos internationalisering och bidrar till att öka kännedomen om Volvo i finansiella och kommersiella sammanhang utomlands.

9

Personvagnar

Försäljningen av personvagnar ökade under 1972 med 19% i förhållande till 1971 och den tillgängliga produktionskapaciteten togs helt i ansprlk. Faktureringen for 1972 uppgick till 4.332 mkr jämfört med 3.640 mkr for 1971.

Årets modelländring på 140-serien var den största sedan vagnen introducerades 1966.

En hög och jämn efterfrågan kännetecknade generellt sett år 1972 och försäljningsutveck- lingen var gynnsam på de flesta viktiga Volvo- marknaderna.

Genom att efterfrågan var så hög på Volvos exportmarknader kunde den svenska markna- dens behov inte helt tillgodoses och Volvos marknadsandel i Sverige minskade med 0,6 procentenhet till 25,2% trots att registrering- arna av Volvobilar i Sverige steg från 51.071 för år 1971 till 55.704 för år 1972. Volvo är dock sedan flera år tillbaka det ledande person- bilsmärket i Sverige.

Utvecklingen i övriga nordiska länder var oenhetlig. Totalmarknaden gick tillbaka i Danmark och Norge med ca 10%, medan den i Finland visade en betydande ökning. Volvos marknadsandel minskade något i Danmark, ökade i Norge och förblev oförändrad i Fin- land. Volvos 140-serie blev den mest köpta modellen i Norge och Volvo behöll sin ställ- ning som det ledande personbilsmärket i Norden.

Försäljningen i Europa utanför Norden ökade starkt. Som exempel kan nämnas Väst- tyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna och Storbritannien.

I USA sjönk under första halvåret forsälj- ningen av importerade bilar, främst beroende på den amerikanska regeringens handelspoli- tiska åtgärder hösten 1971. Under andra halv- året steg försäljningen av importbilar. Total- marknaden i USA växte 1972 med 10% och Yolvoförsäljningen visade en ökning med 12%. _funder året registrerades 52.800 Volvo-bilar i Uämförelse med 47.960 för 1971. - Allt enligt preliminära uppgifter. Försäljningen är den största som hittills uppnåtts i USA. Volvos andel av det totala antalet importerade bilar utgör 3%. I Kanada växte personvagnsmark- naden med 9%. Antalet nyregistreringar av Volvobilar ökade med 17%.

skärpta miljö- och säkerhetskrav, främst 10

Per-nvagn.törsäljningen utanför Sverige mkr

-Norden - - - 1400

- övnga Europa

• • Nordamenka

• • övriga marknader

---

200

---

,9~~-:s:~:-9~-7;:0o,---='7·,----,A

framförda i USA, påverkar utformningen av produkterna. Volvo har fortsatt sin traditio- nella säkerhetslinje och i 1973 års modeller infördes sidakrockskydd och säkerhetsratt samt en helt ny instrumentpanel.

Volvos experimentvagn VESC (Volvo Expe- perimental Safety Car) rönte stor uppmärk- samhet under året. Den är dock ej avsedd för serieproduktion. Däremot kommer flera del- system att kunna vidareutvecklas för använd- ning i det ordinarie produktprogrammet.

Enligt Svensk Bil- provning har Volvo den högsta genomsnittliga livslängden av alla provade personbilar i

Sverige.

•

• •

Volvo planerar att öka produktionen av last- bilar. Produktutveck- lingen inriktas i allt högre grad på säkerhet och miljö.

Lastvagnar

Försäljningen av lastvagnar ökade under 1972 med 24% i förhållande till 1971 och den till- gängliga produktionskapaciteten togs helt i an- språk. Produktutvecklingsarbetet bedrevs med ökad intensitet och med starkare inriktning på säkerbet ocb miljö. Två nya, lätta lastvagns- modeller introducerades under Aret. ·

År 1972 var på de flesta - men ej alla - mark- nader ett lågkonjunkturår för lastvagnar. Ett flertal europeiska lastvagnstillverkare fick min- ska sin produktion. Volvo kunde däremot öka sin försäljning och fortsätta den systematiska utbyggnaden av sitt europeiska försäljnings- och servicenät.

Volvo har en letlande position i den tunga klassen av lastvagnar - över lO tons totalvikt ellermotsvarandeviktklass-i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Belgien, Schweiz och Por- tugal. Försäljningen utanför Sverige utgör 74% av totalförsäljningen.

Marknadsandelarna kunde förbättras på praktiskt taget alla marknader. Försäljningen i Storbritannien utvecklades mycket gynnsamt och Storbritannien är nu Volvos största last- vagnsmarknad utanför Sverige. Ökningar upp- nåddes även utanför Europa, t ex i Australien, Peru och Marocko. I Australien har särskild uppmärksamhet ägnats åt att anpassa vagn- arna till marknadens speciella krav och Volvo har på kort tid blivit ett av de ledande last- vagnsmärkena.

I produktutvecklingsarbetet fåstes stor vikt vid säkerhet och miljö med syft~ att åstad-

La.tvagnsförallljningen utanför Sverige mkr

-Norden

• • Övnga Europa - övnga marknader

- - --:#550

----,!,_ ⁵⁰⁰

~,'

⁴⁶⁰

- -#-1-"- -400

l ₃₅₀

~;

---~~---~

~ 250

~ ::

- 50

1968 69 70 71 72

komma förbättrad förarmiljö; lägre ljudnivå och renare avgaser. Den under året introduce- rade dieselmotorn TD 70 D har speciellt gynn- samma prestanda i det senare avseendet. Nya versioner av lastvagnar för stadsdistribution, F 82 och F 83 S introducerades under året.

Samarbetet med de europeiska lastvagns- tillverkarna SAVIEM, KHD och DAF, som syftar till utveckling av komponenter till en serie lätta lastvagnar, utvecklades planenligt.

Mot slutet av året förmärktes en viss kon- junkturförbättring och efter årsskiftet har en

ökad efterfrågan på lastvagnar noterats. En ökning av Volvos produktion av lastvagnar har därför planerats för 1973, vilken blir möj- lig genom den pågående utbygg~aden av pro- duktionsresurserna.

11

Bussar

Efterfrågan på Volvos bussar var under 1972 god såväl i Sverige som på exportmarknaderna och antalet levererade chassier ökade med 39%

i förhållande till 1971. Försäljningen utanför Sverige utgjorde 80% av totalförsäljningen.

Volvo förstärkte under 1972 sin ställning som ledande bussmärke i Norden. I den större buss- klassen - bussar med plats för mer än 25 passagerare - ökade Volvo sin andel av .den totala nordiska marknaden från 40% år 1971 till 43% år 1972. Särskilt stora framgångar nådde bussförsäljningen i Finland och Dan-

Marin- och industrimotorer

Försäljningen av marin- och industrimotorer ökade år 1972 med 31

%

i förhållaode tiD 1971 och det totala faktureringsvärdet blev 335 mkr.

Försäljningen utanför Sverige oppgick till 83

%

av totalförsäljningen. Under Aret introducerades en liggande lågprofilmotor.

I Sverige utvecklades försäljningen pos1tlvt.

Nedgången i marinmotorförsäljningen under 1971 förbyttes under året i en uppgång. Även i övriga nordiska länder blev försäljnings- utvecklingen tillfredsställande. Den under se- nare år vikande norska marknaden för moto- rer till nöjes- och fritidsbåtar stabiliserade sig på en något högre nivå än 1971. Den positiva försäljningstrenden i Europa utanför Norden fortsatte och försäljningsframgångar notera- des i Storbritannien. Belgien, Frankrike och Spanien. I USA och Kanada steg försäljningen.

Avsättningen ökade även i Australien och Japan.

Till den produktutveckling som ägde rum under året hörde en marindieselmotor av typ liggande lågprofilmotor. Det är en kompakt konstruktion, med hög effekt i förhållande till vikt och cylindervolym - särskilt lämpad för stora motorkryssare av nöjesbåttyp.

12

mark. I Sverige och Norge försvarade Volvo väl sin tidigare goda position.

Ökade insatser på exportmarknaderna utanför Norden gav, trots hård internationell konkurrens, också goda resultat. Bland de marknader som under 1972 visade en positiv utveckling märks Belgien, Holland, Portugal, Marocko, Bolivia och Peru. Bland nya mark- nader under året kan nämnas England och Österrike.

Basmodellerna (B57, B58 och B59) har un- der året vidareutvecklats och B58-modellen har fått motoreffekten höjd med 40 hk till 250 hk.

.

^'.:. . ^~.

... ^: ..

l .. ,

Specialbyggda truckar vid Vo/vex Marina, Lidingö. Stockholm lyfter båtarna direkt ur vattnet och transporterar dem till service eller förvaring under tak.

Volvo BM har ett om- fattande sortiment av

lastmaskiner. Företaget tillhör inom detta om- råde de ledande i Europa.

Entreprenadmaskiner

Lantbruksmaskiner Skogsmaskiner

Försäljningen av entreprenad-, lantbruks- och skogsmaskiner utvecklade sig i stort sett till- fredsställande. Flera nya produkter introduce- rades under året.

Försäljningen av entreprenadmaskiner upp- gick till 431 mkr. Försäljningsframgångar för lastinaskiner och dumperfordon noterades på flera exportmarknader. Avsättningen minska- de på de nordiska marknaderna. Försälj- ningen ökade på övriga europeiska markna- der och på de utomeuropeiska marknaderna.

Försäljningen utanför Sverige steg till 71

%

av totalförsäljningen av entreprenadmaskiner.

Försäljningen av lantbruksmaskiner ökade totalt med 12% från 279 mkr till 311 mkr.

Beslut har träffats om en koncentration av produktutveckling och tillverkning av skörde- tröskor till den minsta modellen. Genom ett under året tecknat avtal med det västtyska företaget Gebr Claas Maschinenfabrik avse-

Turbojetmotorer

Faktureringen av turbojetmotorer steg avsevärt under året. Den framtida utvecklingen är starkt beroende av statsmaktemas beslut. Forsknings- och utvecklingsarbetet fortgår.

Serieleveranserna av turbojetmotor RM 8A för attackversionen av flygplan 37 Viggen fort- satte under året. Leveranstakten har dock sänkts till en lägre nivå än den ursprungligen

ende marknadsföring av Claaströskor kan Volvo BM även i fortsättningen erbjuda det svenska jordbruket en komplett serie skörde- tröskor. Försäljningen av skogsmaskiner var oförändrad 77 mkr.

Den totala försäljningen av entreprenad-, lantbruks- och skogsmaskiner uppgick till 819 mkr. Försäljningen steg i Sverige nied 2% men minskade i övriga nordiska länder med 7%.

På de övriga europeiska marknaderna och utanför Europa ökade försäljningen med 29

%

resp 36

%.

Försäljningen utanför Sverige upp- gick till 55

%

av totalförsäljningen.

En ny ramstyrd 12 tons lastmaskin och en 18 tons väghyvel började levereras under året.

Likaså levererades en mindre serie a v en ny kvistnings- och kapningsmaskin på markna- den. En ny skogsmaskin, i första utförandet byggd för transport av timmer, presenterades i slutet av året.

Volvo BM ;s försäljning par produktgrupp mkr

- lantbruksmaskiner

- Entreprenad-och skogsmaskiner - 440

• • Ovrig försälJning / -... ~400

~---360

---~~---~~~~0

~~~~~----~~=---240

-==-- - - 200 - -- - - 160 - -- - - 1 20

--- - - - ro

~----...

... ... ___ _

⁴⁰

1968 69 70 71 72

avtalade, beroende på de minskade anslagen för materielanskaffning till fårsvaret. Utveck- lingsarbete på motorer till jaktversionen av flygplan 37 Viggen fortsätter. Typutvecklings- arbete pågår samtidigt på attackversionens motorer. Leveranserna av turbojetmotor RM6 till de flygplan 35 Draken, som beställts av Finlands flygvapen, kommer att påbörjas under 1973.

13

Moderbolaget

AB Volvos fakturerade försäljning 1972 upp- Renault gemensamt ägda företaget Societe gick till4. 728 mkr - en ökning från 1971 med Franco-Suoooise de Mateurs P.R.V. tecknade 860 mkr eller 22%. Volvo aktier för 10 mkr. Moderbolaget deltog Årets försäljning medgav en fortsatt god vidare i de utländska dotterbolagens kapital- beläggning och hög sysselsättning hos bolagets försörjning genom aktieteckningar på sam- produktionsenheter. Tillverkningen av fordon marilagt 37 mkr.

steg till 252.400 enheter (231.400), varav Moderbolagets resultat före bokslutsdispo- 234.000 personvagnar (214.400) och 18.400 sitioner och skatter uppgick 1972 till 573 mkr

~

kommersiella fordon (16.900). I dessa antal\ mot 316 mkr 1971. Vinstmarginalen - ut- ingår packningssatser av material till utländska tryckt i procent av fakturerad försäljning - monteringsfabriker motsvarande 59.900 for- steg därmed från 8,2% till 12,1 %.

don (43.600). Den inflatoriska kostnadsutvecklingen fort-

Försäljningen till den svenska marknaden satte även under 1972 och priserna på köpt ökade under 1972 med 18 % främst tack vare material blev högre än under 1971. Ökningarna en ökad personvagnsförsäljning och uppgick kunde dock genom olika åtgärder begränsas.

till1.374 mkr. Tendenser till fortsatt prisuppgång kunde för-

Leveranserna till marknaderna utanför Sve- märkas mot årets slut. Lägre personalomsätt- rige, vilka svarar för merparten av bolagets nirrg och fortsatt rationalisering inom produk- försäljningsintäkter, ökade ytterligare för tion och administration resulterade i en större samtliga produktgrupper. Den sammanlagda produktivitetsökning än under närmast före- exportförsäljningen steg med 24% eller 652 gående år. Kostnaderna för produktutveckling mkr till 3.354 mkr. De största ökningarna tog i anspråk en något större andel av försälj- uppnåddes i försäljningen till de europeiska ningsintäkterna.

marknaderna utanför Norden. En fortlöpande anpassning av försäljnings- Exportens andel av moderbolagets samman- priserna till den stigande kostnadsnivån, än- lagda fakturering uppgick till 71% (70 %). dringar i produktsortimentet och ett högt Leveranserna till utländska dotterbolag sva- kapacitetsutnyttjande jämte en för bolaget rade för 59% (61 %) av bolagets exportför- gynnsam valutakursutveckling samverkade till säljning. ett förbättrat rörelseresultat. Härtill kom ett Antalet anställda ökade under året vid samt- ökat räntenetto och större utdelningsintäkter liga fabriksenheter. Vid årets utgång uppgick från utländska dotterbolag.

antalet anställda i bolaget till 29.259, vilket var 1.951 fler än ett år tidigare.

Årets investeringar i anläggningar, huvud- sakligen nya eller utbyggda produktionsan- läggningar, uppgick till419 mkr. Av de beslut om fortsatt utbyggnad av produktionskapa- citeten som träffades under året kan nämnas .;

beslut om nya fabriker för motortillverkningen samt en ombyggnad av monteringsfabriken för kommersiella fordon.

Förutom de tidigare omnämnda aktieför- värven i Van Doorne's Personenautofabriek DAF B. V., Ailsa Trucks Ltd och Motauto SpA förvärvade bolaget samtliga aktier i det hol- ländska bolaget Dieseltechniek N ederhind NV.

Detta senare företag kommer att i Nederlän- derna svara för marknadsföringen av Volvo Pentas produkter samt utföra viss montering av dieselmotorer. I det av Volvo med Automo- biles Peugeot och Regie Nationale des Usines 14

't:-•

•.

AB Volvo, vinst före dispositioner och skatter i procent av försaljningen

- Arsvarden

- Rullande 5-års medelvärden

6 3

L __i____L__.L..-!

1963 64 65 66 67 68 69 70 71 72

{

{.

Dotterbolag

AB Volvo Penta

AB Volvo Penta ansvarar för produktutveck- ling och marknadsföring av marin-och indu-

strimotorer. ~ng och resul~

• tatingåri AB Volvos rörelse .. - - . Den fakturerade försä~gen ökade med 30% - från 236 mkr för 1971 till308 mkr får 1972. Som framgår av översikten för marin- och industrimotorer utvecklades försäljningen positivt på de viktigaste marknaderna. Resul- tatutvecklingen blev gynnsam.

I Volvo Pentas produktsortiment ingår ett 25-tal grundenheter, utvecklade och tillver- kade får att tillgodose skilda behov av marin- och industrimotorer. Produktprogrammet un- dergår en fortlöpande utveckling.

Den starka utbyggnaden av serviceresurser- na både i Sverige och utomlands fortsätter.

Bl a invigdes under året Volvex Marina på Lidingö utanför Stockholm.

Genom forvärvet av Dieseltechniek Neder- land NV har Volvo Pentas position på den nederländska marknaden förbättrats avsevärt.

VolvoRMAB

Under året beslöts att AB Bolinder-Munkten fr o m den l mars 1973 skulle ändra firma till Volvo BM AB.

Bolagets omsättning steg 1972 med 4% till 726 mkr, huvudsakligen beroende på en ökad exportförsäljriing. Årets resul~at blev väsent- ligt bättre än föregående års.

Fakturerad försäljning . .

Rörelseresultat . .. ,-.

Resultat före bokslutsdisposi- tioner och skatter .

Bokslutsdispositioner Redo visad nettovinst Föreslagen utdelning

mkr 1972 1971 726,1 698,3 41,1 26,6 41,3 23,0 19,8 16,4 8,4 5,8 4,5 4,5 Utnyttjandet av produktionskapaciteten var vid början av året fortsatt lågt men ökade under årets senare del. Arvikagjuteriets produktion närmade sig vid årets slut projekterad kapaci- tet. Till resultatförbättringen bidrog en höjd produk-tivitet i verkstäderna. Lönsamheten var tillfredsställande beträffande entreprenad- och skogsmaskiner medan däremot resultatet för

lantbruksmaskinerna fortfarande var otill- fredsställande trots en viss förbättring under året.

Företagets investeringar var betydligt lägre än under de senaste åren och uppgick till 13 mkr.

Det under 1970 från AB Volvo erhållna koncernbidraget på l O mkr återlämnades 1972.

Likviditeten förbättrades ytterligare.

Den l jurii 1972 infördes en ny organisation för hela företaget, innebärande en övergång från funktionell organisation till pr.oduktin- riktad organisation med decentraliserat resul- tatansvar. Införandet av den nya organisatio- nen har gått smidigt och omorganisationen väntas vara avslutad under 1973. Medelan- talet anställda minskade från 4.632 till4.233.

Företagets vidareutveckling bedöms inne- bära en fortsatt ändring av produktsortimen- tet och av produktionens sammansättning.

Inom området lantbrukstraktorer är Volvo BM internationellt sett ett litet företag: För att tillhandahålla moderna traktorer inom aktu- ella storleksklasser, utan alltför betungande utvecklingskostnader, kan ökat samarbete med andra företag i branschen komma att etableras.

Såväl entreprenad- som skogsmaskinsför- säljningen beräknas kunna expandera kraftigt

under kommande år. Utvidgning av sorti- mentet planeras såväl med nya storlekar som med nya typer av maskiner. Denna breddning av produktprogrammet kommer att kräva be- tydande utvecklingsinsatser. Genom en ökad standardisering av ingående huvudkomponen- ter kommer produktframtagningen att kunna effektiveras och påskyndas.

Volvo Flygmotor AB

Volvo Flygmotors fakturering steg med 64 mkr till 268 mkr. Resultatet blev bättre än före- gående år och är nu tillfredsställande.

Fakturerad försäljning . . Rörelseresultat . . . . . Resultat före bokslutsdisposi- tioner och skatter . . Bokslutsdispositioner Redovisad nettovinst Föreslagen utdelning

mkr 1972 1971 268,0 203,7 14,8 13,1 27,9 18,4 21,9 12,0 3,7 3,5 2,9 2,9 15

Företagets verksambet under 1972 har lik- som tidigare år dominerats av leveranser och arbeten för det svenska flygvapnet. Riksdagens beslut om en ny planeringsram för det totala försvaret för den kommande femårsperioden medför bl a en oroplanering av Flygvapnets materielanskaffning. De slutgiltiga konsekven- serna av beslutet är ännu inte helt utredda, men man får räkna med att anskaffningen av flyg- materiel kan komma att skäras ner utöver vad som redan skett.

Ett positivt riksdagsbeslut för Volvo Flyg- motor var, att jaktversionen av flygplan 37 Viggen skall utvecklas för senare anskaffning, och likaså beslutet, att studier skall påbörjas avseende nästa generation attackflygplan.

Bolaget kan sålunda räkna med uppdrag för försvaret under flera år, men sysselsätt- ningen kommer att ligga på en låg nivå i för- hållande till den uppbyggda kapaciteten. Före- taget har därför medverkat aktivt i de ansträng- ningar som gjorts från svensk sida att sälja flygplan 37 Viggen, bl a till Nederländerna och Australien.

Serieleveranser av vätskeraketmotor VR 35 till robot Rb 05A för Viggen pågick och typ- utvecklingsarbetet fortsatte.

Företaget försöker också bredda det civila produktprogrammet, som omfattar bl a hy- draulmaskiner, bilkomponenter samt utrust- ning för industriell gasrening, och vidga voly- men av översyner av turbojetmotorer.

Bolaget kommer att uppföra en ny verkstad för produktion av detaljer till dieselmotorer.

Verkstaden blir fårdig under 1973.

Verksamheten inom området industriell gas- rening ter sig lovande och utrustningen för flarnförbränning av industriavgaser har kom- pletterats med utrustning för katalytisk för- bränning.

Investeringarna i byggnader, maskiner m m uppgick under året till 18 mkr. Av beslutade investeringar återstod vid årsskiftet att betala 25 mkr. I januari 1973 beslutades om ytter- ligare investeringar uppgående till 44 mkr.

Övriga dotterbolag

Sverige

Försäkrings AB Volvia ökade under 1972 ytter- ligare sin marknadsandel för vagnskadeför- 16

säkringen. Som en följd av en större försäk- ringsförsäljning och de premiehöjningar, som genomfördes under 1971 och 1972, steg premie- inkomsterna med 29 % till 22 mkr. Premie- höjningen under 1972 avsåg endast delkasko- försäkringen och utgjorde i genomsnitt 17

%.

Övriga försäkringsbolags höjningar var större.

Vagnskadeförsäkringen gav ett tillfredsstäl- lande överskott, medan delkaskoförsäkringen alltjämt visade underskott. Premiehöjningarna påverkade dock endast till en mindre del utfal- let för denna försäkrings gren.

Efter bl a skattemässigt maximala avsätt- ningar till försäkringsfonden och nedskriv- ningar av lån, uppgick årets nettovinst till 2,9 mk;r. styrelsen kommer att föreslå oförändrad utdelning samt ökning av aktiekapitalet genom fondemission med 1,0 mkr till 3,0 mkr.

AB Volvator svarar för Volvos engagemang i ett antal återförsäljarföretag i Norden och medverkar vid utvecklingen av återförsäljar- nätet inom detta marknadsområde.

Volvatorgruppens omsättning uppgick 1972 till 520 mkr (452 mkr). Efter högsta skatte- mässigt tillåtnaavskrivningar 8,5 mkr (6,2 mkr)

redovisas en vinst före bokslutsdispositioner och skatter på 13,3 mkr (3,4 mkr).

Investeringarna i fastigheter, anläggningar och maskiner utgjorde under året 47 mkr (14 mkr), varav i fastigheter 42 mkr (lO mkr).

Övervägande delen av investeringarna i fastig- heter redovisas av AB Volvo.

Efter årets avsättningar till varulagerreserver är dessa reserveringsmöjligheter helt ianspråk- tagna. Utdelning kommer att lämnas.

Norden utom Sverige

I Norge, där totalmarknaden 1972 blev mindre än under föregående år för såväl personvagnar som lastvagnar, ökade Norsk Volvo A/S sin omsättningmed 4% till268 mkr. Bolaget ökade sin personvagnsförsäljning och höjde därmed sin marknadsandel, medan dess försäljning av lastvagnar minskade mera än marknaden to- talt. Volvo behöll dock även 1972 sin position som ledande märke såväl i fråga om lastvagnar som bussar. Resultatet blev lägre än under 1971, men medger oförändrad utdelning.

Hos Bolinders Norske A/Ssteg omsättningen med 13% till 68 mkr. Bolaget ökade sin för- säljning av Volvo Penta-produkter, lastmaski-

ner och väghyvlar, medan leveranserna av industritraktorer och dumperfordon ej nådde upp till1971 års nivå. Resultatet blev tillfreds- ställande och en oförändrad utdelning kom- mer att föreslås.

Volvo Bil AfS, som svarar lår marknadsfö- ringen av Volvos personvagnar och kommer- siella fordon i Danmark, höjde 1972 sin om- sättning med 14% ti11191 mkr. I sin försäljning av personvagnar, inklusive varuvagnar note- rade bolaget en något lägre marknadsandel än under 1971. Med större leveranser av kommer- siella fordon, i en vikande marknad, befäste bolaget Volvos position för såväl lastvagnar som bussar. Verksamhetens resultat förbättra- des i takt med försäljningsökningen och en höjd utdelning kommer att lämnas.

Volvo Traktor A/S - Volvo BM AB:s danska dotterbolag - ökade sin omsättning med 7% till 46 mkr. Försäljningen av lant- brukstraktorer steg, medan rådande konjunk- turläge medförde en lägre avsättning av entre- prenadmaskiner. Rörelsevinsten blev lägre.

För de båda danska bolagens gemensamma räkning kommer Volvo Bil A/S att under 1973 uppföra en import- och serviceanläggning strax väster om Köpenhamn, till vilken även före- tagens huvudkontor förlägges.

I Finland har O y Volvo-Auto Ab :s rörelse expanderat kraftigt under de senaste åren.

Bolagets omsättning uppgick till 281-rti.kr, en ökning sedan 1971 med 24%. En progressiv beskattning försvårar försäljningen av person- vagnar i högre prisklasser. Efter en nedgång under 1971 kunde emellertid Volvo Auto öka sin personvagnsförsäljning 1972 med 28%.

En högre försäljning nåddes även för lastvag- nar och bussar liksom för Volvo BM- och Volvo Pe.1ta-produkter.

Bolagets aktiekapital höjdes under 1972 med 7 milj FM varav 2,4 milj FM genom fond- emission. Rörelsen lämnade ett ökat överskott och en utdelning motsvarande 20% på det höjda aktiekapitalet kommer-att lämnas.

Europa utom Norden

Volvo Europa NV i Gent, Belgien, slutförde under året den utbyggnad av monteringskapa- citeten lår personvagnar, som påbörjades 1970.

Produktionen i de nya fabriksenheterna för sammansättning och målning av karosser star-

tade planenligt och utan svårigheter under hösten. I och med den avslutade utbyggnaden har personvagnsfabriken i Gent en kapacitet av ca 70.000 vagnar per år. stutmonteringen av personvagnar kunde redan under 1972 ökas väsentligt och leveranserna steg i jämförelse med 1971 med 39% till ca 37.100 vagnar. Från lastvagnsfabriken i Alsemberg levererades ca 2.600 vagnar, en ökning med 14%. Bolagets omsättning ökade med 43 % och uppgick till 622 mkr. Trots betydande merkostnader i samband med årets investeringar förbättrades resultatet betydligt och en större utdelning kommer att lämnas.

Volvo Deutschland GmbH och med detta bolag koordinerade företag redovisade en för- säljning av 336 mkr, en ökning sedan 1971 med 34%. Personvagnsförsäljningen uppgick till 14.600 vagnar. Under året fårdigställdes en ny importanläggning i Castrop-Rauxel (i Ruhr- området) och fyra nya försäljnings- och ser- viceanläggningar i Braunschweig, Duisburg, Mannheim resp Niirnberg. Resultatet belas- tades med vissa merkostnader, förorsakade av den fortsatta utbyggnaden av fåltorganisatio- nen. Överskottet blev av samma storleksord- ning som föregående år och oförändrad utdel- ning föreslås.

Hos Volvo France S A (tidigare Volvo Bo- tinders S A) uppgick den konsoliderade för- säljningen till318 mkr, en ökningjämfört med 1971 med 39%. Utbyggnaden av import- anläggningen i Les Mureaux fortsatte. En försäljnings- och serviceanläggning för last- vagnar i Sarcelles, nordost om Paris, fårdig- ställdes under året. Försäljningsorganisationen utbyggdes vidare med tre nya dotterbolag i Sarcelles och Nancy. Bolagets aktiekapital ökades genom nyemission till 20 milj FF.

Aktierna tecknades av AB Volvo och aktie- majoriteten övergick därmed från Volvo BM AB till AB Volvo. Resultatet förbättrades betydligt jämfört med 1971 oc-h utdelning kommer att lämnas.

Omsättningen för försäljningsbolaget i Schweiz, A utomobiles Volvo S A i Lyss och dess två dotterbolag steg med 17% till 175 mkr.

Ökningen gällde lastvagnar och bussar. I den tyngre lastvagnsklassen kunde Volvo förstärka sin ledande position på marknaden. A v ett be- slutat utbyggnadsprogram för importanlägg- 17

ningen i Lyss, färdigställdes under året ett utbildningscentrum och ett testcentrum för lastvagnar. Bolaget redovisar ett oförändrat resultat före dispositioner och skatter och ut- delning kommer att lämnas med oförändrat 121:;.

Ailsa Trucks Ltd, Glasgow, dotterbolag till AB Volvo sedan utgången av september må- nad, svarar för marknadsföringen av Volvos lastvagnar och bussar i Storbritannien. Under det räkenskapsår som avslutades 30 september nådde bolaget en omsättning av I l O mkr, vilket innebar en ökning från året innan med 58!:;.

Försäljningen under sista kvartalet uppgick till 44 mkr. Resultatet blev tillfredsställande.

BM-Volvo Maschinenhandels GmbH utanför Wien ökade sin försäljning med 25% till 22 mkr. Bolaget befinner sig fortfarande i ett uppbyggnadsskede. Mot slutet av året fårdig- ställdes en ny kontors- och verkstadsbyggnad.

Volvonia S A i Geneve, som deltar i finansie- ring av försäljningen av Volvos produkter i Schweiz och till en del övriga marknader, be- höll under året sin utlåningsvolym. Resultatet förbättrades och en oförändrad procentuell utdelning på det till 5 milj Sfrs ökade aktie- kapitalet kommer att lämnas.

Volvofina S A, numera med säte i Bryssel, medverkar vid finansieringen av försäljningen av Volvokoncernens produkter i Belgien och till vissa utländska marknader, framför allt inom EG. Bolaget ökade såväl sin utlåning - med 50 % - som resultat. Aktiekapitalet öka- des till 50 milj Bfrs. Utdelning kommer att lämnas.

Nordamerika

De nordamerikanska dotterbolagen samman- fördes under 1972 organisatoriskt och erhöll en gemensam ledning. Volvo, lnc ändrade firma till Volvo of America Corporation. För- säljningen i USA visade viss avmattning under första halvåret, men genom en serie insatser skedde en återhämtning under andra halvåret.

Försäljningsvärdet steg med 16% till 1.034 mkr. Resultatet blev dock lägre än för 1971 och utdelningen sänktes. Ett nytt distribu- tionsbolag, Volvo Midwest, Inc etablerades i Chicago. Service- och reservdelsresurserna byggdes ut hos Volvo Western, Inc.

18

Volvo Canada Ltd ökade sin försäljning med ca 14% till 195 mkr. Bolaget redovisade ett för- bättrat resultat och en ökad utdelning kommer att lämnas. Produktionen i Halifax-fabriken uppgick till 9.448 personvagnar (8.280). Ett nytt huvudkontor med reservdelslager har in- vigts i Willowdale utanför Toronto. Bolaget arbetar med ett investerings- och utbyggnads- program gällande återförsäljaranläggningar.

Anläggningarna skall utnyttjas och skötas av fristående återförsäljare. Den första av dessa modellanläggningar invigdes under året i Montreal.

LAtinamerika

De peruanska dotterbolagens verksamhet vi- sade en mycket gynnsam utveckling under 1972. Volvo del Peru S.A., som ansvarar för den lokala produktionen av koncernens last- vagnar och bussar, fördubblade under året sin tillverkning och försäljning jämfört med 1971. Volvo Distribuidora S.A., som dels ver- kar som återförsäljare i Lima för i Peru till- verkade produkter, dels importerar och för- säljer andra av koncernens produkter som generalagent, ökade också sin omsättning.

I Lima uppförs en ny service- och reservdels- anläggning, där i en andra etapp även ett nytt huvudkontor kommer att inrymmas.

Resultaten förbättrades i de båda bolagen, vilket möjliggjorde utdelningar till AB Volvo.

Större delen av vinsten reinvesteras. För Volvo del Peru gäller att den peruanska industrilagen föreskriver att av vinsten 25% skall tillgodo- göras de anställda, vara v l O% utbetalas kon- tant och 15% i form av aktier i bolaget.

Efter dispositioner i 1972 års bokslut kommer de anställdas andel av aktiekapitalet i Volvo del Peru att uppgå till13,4 !:;. Samarbetet med de peruanska myndigheterna utvecklades på ett mycket positivt sätt.

För Volvo del Peru kommer förverkligan- det av ett planerat dieselmotorprojekt under medverkan från AB Volvo att bli av stor bety- delse när det gäller både den peruanska och den andinoamerikanska marknaden.

Volvo Sudamericana SAC l i Argentina ökade sin montering av marinmotorer och nådde vid försäljningen av inboard/outboard- motorer en marknadsandel av ca 50%. Bolaget

redovisade ett överskott av årets verksamhet som mot bakgrunden av rådande instabila valutaförhållanden kan anses som tillfreds- ställande.

Fjärran Östern och Australien

Försäljningen av Volvo personvagnar och last- vagnar i Malaysia blev något lägre än under

1971. Verksamheten utvecklades likväl till- fredsställande genom att tillgänglig kapacitet hos det av Volvo hälftenägda monteringsföre- taget Swedish Motor Assemblies SDN BHD kunde väl utnyttjas även för legotillverkning av annat personvagnsmärke.

Volvo Australia Pty Ltd registrerade fort- satta försäljningsframgångar för såväl person- vagnar som lastvagnar. Återförsäljarnätet ut- vidgades betydligt. Legamontering av Volvo personbilar startade i Australien i början av året. En ny monteringsfabrik för lastvagnar invigdes i juni. Omsättningen uppgick till 163 mkr, en ökning sedan 1971 med 62%.

Resultatet förbättrades.

Kapitalbehov och utdelningspolitik

Koncernen har under den senaste femårsperio- den investerat i anläggningar ca 2.120 mkr och i företag genom förvärv av aktier ca 300 mkr.

Huvuddelen av investeringarna har avsett kon- cernens tillverkningsenheter i Sverige. Investe- ringar i resurser för teknisk utveckling samt i utländska tillverknings- och försäljningsbolag

har dock under de senaste åren tagit en väx- ande andel.

Goda rörelseresultat och den konsolide- ringspolitik koncernen fört har möjliggjort en hög självfinansiering av investeringarna. Kon- cernens obeskattade reserver har under de senaste fem åren tillförts ca 1.145 mkr och av redovisade nettovinster har ca 520 mkr eller 71% kvarhållits i rörelsen.

Den planerade utvidgningen av koncernens verksamhet kommer att innebära en fortsatt hög investeringstakt. För de närmaste fem åren/

l

har investeringarna i anläggningar hos moder- bolaget och de utländska dotterbolagen beräk- nats uppgå till ca 3.200 mkr. Därtill kommer ett stigande behov av rörelsekapital.

Under 1972 har åtgärder vidtagits i syfte att stärka de finansiella resurserna. En nyemission tillförde moderbolaget ökade medel samtidigt som den vidgade basen för lånefinansiering.

Genom ett internationellt obligationslån er- hölls en långfristig finansiering av investe- ringar utanför Sverige. Även med fortsatt hög självfinansieringsgrad kräver ett förverkli- gande av koncernens planer en komplettering med viss extern kapitalförsörjning.

Det är mot bakgrund av ovanstående som styrelsen framlägger sitt förslag, innebärande oförändrad utdelning per aktie till aktieägarna.

styrelsen fortsätter därmed bolagets traditio- nella konsoliderings- och utdelningspolitik.

19