• No results found

Gilleskyrkan i Sigtuna Floderus, Erik Fornvännen 48 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1928_048 Ingår i: samla.raa.se

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Gilleskyrkan i Sigtuna Floderus, Erik Fornvännen 48 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1928_048 Ingår i: samla.raa.se"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Gilleskyrkan i Sigtuna Floderus, Erik

Fornvännen 48

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1928_048

Ingår i: samla.raa.se

(2)

48 Gilleskyrkan i Sigtuna.

Gilleskyrkan i Sigtuna.

Tillägg.

Med anledning av min upp- sats i Fornvännen 1927, sid. 257 ff., har professor JOHNNY ROOSVAL väl- villigt påpekat för mig en orik- tighet, som jag gjort mig skyl- dig till, nämligen dateringen av det vid utgrävningarna anträffade dopfuntsfragmentet. Det kan näm- ligen icke vara äldre än 1130-talet.

Botkyrkamonumentet har, som jag påpekade, samma ornamentik lik- som portalskulpturerna i Väte kyrka på Gotland; även Vamlingborelie- ferna har samma mönster i stort sett.

Sigtunafunten tillhör generationen c:a 1130—60 (se ROOSVALS Stein- meister Gotlands jämfört med samma författares Revision av gotländska da- teringar i Fornvännen 1925, sid. 97 ff.).

Denna detalj inverkar naturligtvis ej på kyrkans datering, som kan vara avsevärt äldre. E. Floderus.

Fig. 31. Väte kyrka, Gotland.

Ingång till sakristian (efter ROOSVAL, Steinmeister).

ZUSAMMENFASSUNG.

E. Floderus: E i n e Q i l d e n k i r c h e in S i g t u n a (S. 48).

Anlässlich des Aufsatzes in Fornvännen 1927, S. 257 f. iiber eine Qilden- kirche in Sigtuna hat der Prof. J. ROOSVAL den Verf. darauf aufmerksam ge- macht, dass das bei den Ausgrabungen gefundene Taufsteinfragment in eine spätere Zeit, näml. 1130—1160, datiert werden muss. Dies hat keine Einwirkung auf die Datierung des Gebäudes, das bedeutend älter sein känn.

References

Related documents

Häng- smyckena i denna senare grav tillhöra en grupp, som är daterbar till 800-talets början eller förra hälft (T. Arne, Das Bootgräber- feld von Tuna in Alsike, sid.. Gravfynd

Därmed har jag menat konsten omkring Östersjön från 1000-talets slut till 1500-talets början, 7 något som i sin helhet alls icke kan kallas hanseatiskt eftersom Hansan icke

Karl Knutsson på Gripsholm. Är 1919 ställde jag ut denna statyett i Nationalmuseum tillsammans med de då nyligen rengjorda delarna av Göransgruppen. Jag minnes bl.

ganska starka sannolikhetsskäl för att motivet införts i den fran- ska konsten redan före 1131 av den store abboten i St. Denis, Suger, ehuru själva konstverket icke längre

Bend i Ringsted, Silte, Gröt- lingbo kyrkas fasadreliefer och gravmonumentet i Lye kyrkas väst- fasad, Sala västra kyrkas funt (upptäckt och meddelad av dr Rydh) samt den

Majestatis göres till Semibyzantios' lärjunge; andra av- delningen har liknande figurstil, men har kastat bort den av Semibyzantios ärvda arkadindelningen på funfarnes cuppor; tredje

De äldsta fynden lörskriva sig från 200-talets slut eller tiden omkring 300 c.. Kr., de yngsta från omkring 500, då bygden förvandlades

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1947_reg Fornvännen 1947. Ingår