AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI
Avdelningen för industriell ekonomi, industridesign och maskinteknik
Lagerlogistikens betydelse hos företag med
begränsad lageryta och hur plocktid kan effektiviseras
-En kvalitativ fallstudie hos ett företag med en begränsad lageryta och hur icke-värdeskapande aktiviteter kan reduceras.
Julia Fjordefors & Reanwar Asaad Ali 2021
Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Industriell ekonomi
Industriell ekonomi - Industrial Management and Logistics Högskolan i Gävle
Datum för inlämning: 2021-06-24
Handledare: Chris Dominic Examinator: Amer Jazairy
VT 21
Förord
Detta arbete blir vår allra sista uppgift innan vi slutför våra studier på Högskolan i Gävle, inom Industriell ekonomi. Detta arbete har pågått i ungefärligen 10 veckors period. Vi tar med oss mycket ny kunskap och information. Covid-19, den rådande pandemin har påverkat vårt arbete, Julia är även i riskzon och vi har fått arbeta via distans under alla dessa pågående veckor. Vi är dock tacksamma att vi hållit oss friska under alla veckor och lyckats genomföra vårt arbete med hälsan i behåll.
Som inledning till vårt arbete vill vi först tacka alla som varit delaktiga under dessa 10 veckor. Tack till fallföretaget som varit otroligt hjälpsamma och trots rådande pandemi låtit oss utföra vår fallstudie. Tack till Bo Lennart Andersson vår utbildningsledare för alla tre år och även tack till handledare Chris Dominic och vår examinator Amer Jazairy.
Gävle, Juni 2021
Abstract
Many companies do not prioritize warehouse logistics sufficiently in their core business, with the help of increased knowledge, more companies can reduce non-value-creating activities on their warehouse space. There is research and methods designed for standard warehouses that help reduce picking time and non-value-adding activities, however, there is not enough research regarding companies with limited warehouse space and how they can work towards continuous improvement.
The purpose and contribution of the study is increasing knowledge of how companies with limited warehouse space can manage and time-efficient their warehouse space with the help of warehouse logistics. A qualitative case study has been performed with observations and an interview where picking time has been the main focus. The collection of the theoretical framework has been reviewed and revised through scientific articles and other literature to strengthen the empirical research.
The research is delimited and focuses on limited storage areas. More specifically, the study has placed its emphasis on warehouse logistics and picking time. The study looked at a company's limited storage space and focused on a small part in a delivery, from arrival control to storage.
In the empirical study, a case company has been studied and confirmed that warehouse logistics needs to be given better priority in companies with limited warehouse space. With the help of reduced time in warehouse routines, many companies can reduce
non-value-creating activities.
The purpose of the study and issues will contribute to future research and can be used as a basis. Future research will also help other companies in the same situation to eliminate non-value-adding activities and reduce picking time.
Keywords:Warehouse logistics, picking time, delivery agreements, limited stock, mixed deliveries, and value-creating and non-value-creating activities.
Sammanfattning
Många företag prioriterar inte lagerlogistik tillräckligt i sin kärnverksamhet, med hjälp av en ökad lagerlogistik-kunskap kan fler företag reducera icke-värdeskapande aktiviteter på lagerytan. Det exister forskning och metoder som är utformade för standardlager som hjälper till att reducera plocktid och icke-värdeskapande aktiviteter, däremot saknas det tillräcklig forskning gällande företag med begränsad lageryta och hur dom kan arbeta mot ständiga förbättringar när det kommer till lagerlogistik.
Studiens syfte och bidrag ligger i att öka kunskapen om hur företag med begränsad lageryta, med hjälp av lagerlogistik, kan hantera och tidseffektivisera sin lageryta. En kvalitativ fallstudie har utförts med observationer och mejlkommunikation där plocktid varit
huvudfokus. Samling av det teoretiska ramverket har genom vetenskapliga artiklar och annan litteratur granskats och reviderats för att stärka den empiriska undersökningen.
Forskningen avgränsas och fokuserar på begränsade lagerytor. Mer specifikt har studien lagt sin vikt på lagerlogistik och plocktid. Studien har tittat på ett fallföretags begränsade lageryta och på en liten del i en leverans, från ankomstkontroll till förvaringsförråd.
I den empiriska undersökningen har ett fallföretag studerats och bekräftat att lagerlogistik behöver prioriteras bättre hos företag med begränsad lageryta. Med hjälp av reducerad tid vid lagerrutiner kan många företag reducera icke-värdeskapande aktiviteter.
Studiens syfte och frågeställningar kommer att bidra till framtida forskningar och kan
användas som underlag. Framtida forskning kommer även bidra med att hjälpa andra företag i samma sits att eliminera icke-värdeskapande aktiviteter och reducera plocktid.
Nyckelord:Lagerlogistik, plocktid, leveransavtal, begränsat lager, mixade leveranser, och värdeskapande- och icke-värdeskapande aktiviteter.
Innehåll
1 Inledning 1
1.1 Bakgrund 1
1.2 Problemformulering 2
1.3 Syfte 3
1.4 Frågeställningar 3
1.5 Avgränsning 3
2 Metod 4
2.1 Litteraturöversikt 4
2.2 Angreppssätt 4
2.2.1 Kvalitativ fallstudie 5
2.2.2 Datainsamling 5
2.2.3 Primärdata och sekundärdata 5
2.2.4 Observationer 6
2.2.5 Intervjuer 6
2.2.6 Layout 6
2.3 Tillvägagångssätt 7
2.3.1 Inför mejlkommunikation och observation 7
2.3.2 Utformning av mejlkommunikation 7
2.3.3 Genomförande av observationer 8
2.3.4 Skiss på existerande lagerlayout 8
2.3.5 Analysmetod 8
2.4 Etik i forskning 9
2.5 Hållbarhet 10
2.6 Validitet och reliabilitet 10
2.6.1 Validitet 10
2.6.2 Reliabilitet 11
2.6.3 Validitet- och reliabilitetstillämpning 11
3 Teoretisk referensram 13
3.1 Lager 13
3.2 Lagerlogistik 13
3.2.1 Lagerlogistik med begränsad yta 14
3.2.2 Lagerutrustning 14
3.2.3 Lagerstruktur och lagring 15
3.2.4 Koordinering och rollfördelning 16
3.2.5 Effektivitet 16
3.2.6 Värdeskapande och icke-värdeskapande aktiviteter 16
3.3 Plocktid 17
3.3.1 Förvaringstrategi 17
3.3.2 Plockprocess 18
3.4 Leveransavtal 19
3.4.1 Leveransservice 20
3.4.2 Leveranspålitlighet 20
3.4.3 Flexibilitet 20
3.4.5 Beställning 20
3.5 Teori till analysmetod 21
3.5.1 Flödesdiagram 21
3.5.2 FIFO-principen 22
3.5.3 ABC-klassificering 23
3.6 Livsmedelshantering 23
3.7 Summering 24
4 Empiri 25
4.1 Fallföretag 25
4.2 Mejlkommunikation 26
4.3 Observation 27
4.3.1 Tidsmätning 27
4.4 Nulägesbeskrivning 28
4.4.1 Beställning 28
4.4.2 Leveransvillkor 28
4.4.3 Upplockning & interna transportsträckor 28
4.4.4 Rutiner 29
4.4.5 Upphämtning av gods 29
4.4.6 Leveransavvikelser 29
4.5 Lagerlayout PLOQ Bromma 30
4.5.1 Beskrivning av lagerlayout 30
4.6 Flödesdiagram 31
5 Analys & diskussion 32
5.1 Leveransvillkor & leveransavtal 32
5.2 Beställning 33
5.3 Plocktid & icke-värdeskapande interna transporter 33
5.4 Rutiner 34
5.5 Upphämtning av gods 34
5.6 Leveransavvikelser 35
5.7 Metod-analys 35
5.8 Diskussion 36
5.8.1 Leveransvillkor & leveransavtal 37
5.8.2 Beställning 38
5.8.3 Plocktid & icke-värdeskapande interna transporter 38
5.8.4 Rutiner 38
5.8.5 Upphämtning av gods 39
5.8.6 Leveransavvikelser 39
5.9 Hinder och möjligheter för PLOQ 39
5.10 Kritisk analys av arbetet 40
5.11 Medtagen kunskap 41
6 Slutsats 42
6.1 Teoretiskt bidrag 42
6.2 Praktiskt bidrag 43
6.3 Begränsning 43
6.4 Förslag till vidare forskning 43
7 Referenser 45
Böcker 45
Vetenskapliga artiklar 46
Övriga källor 49
Bilagor 50
Bilaga. 1 Observationsprotokoll 50
Bilaga. 2 Mejlkommunikation 50
Bilaga. 3 Ögonblicksbilder från PLOQ i Bromma 52
Bilaga. 4 Forskarnas egna tidsplan under arbetet 54
Tabell- och figurförteckning
Fig. 1. Visar ett exempel på ett flödesdiagram s. 22 Fig. 2. Visar matsamling på PLOQ s. 25
Fig. 3. Visar en skiss av lageryta innehållande tre förvaringsförråd s. 30 Fig. 4. Visar ett flödesdiagram av leverans på PLOQ Bromma s. 31
Tab. 1. Visar tidmätning vid observationer s. 27
Tab. 2. Visar faktorer och möjligheter till fallföretag s. 4
1 Inledning
I detta kapitel ges en tydlig bakgrund till arbetet och vidare beskrivs även syftet med inkluderad avgränsning och frågeställningar.
1.1 Bakgrund
I dagens samhälle strävar företag efter lönsamhet och med hjälp av en ökad kunskap gällande lagerytor och lagerlogistik kan företag, stora som små reducera icke-värdeskapande
aktiviteter på deras lageryta. Sedan många år tillbaka har lagerlogistik varit en grundläggande faktor och många företag arbetar kontinuerligt med deras lagerlogistik för att sträva efter ständiga förbättringar (Segerstedt 2008).
Lagerlogistik är en mycket viktig komponent i ett fungerande och lönsamt företag. En bra lagerlogistik hjälper företag med en tydlig överblick på vilka varor som finns hemma i lager samt de varor som sålts och behövs fyllas på. Det finns många grundläggande moment inom lagerlogistik, några är leveransavtal och plocktid. Utförs momenten på ett utförligt
tillvägagångssätt kan det både leda till tidseffektivare arbete men även till en ökad lönsamhet, vilket alla företag strävar efter (Lee och Elsayed 2005).
För att ett företag skall kunna definieras som ett “företag med begränsad lageryta” innebär det enligt Terasaka (1998) att företag skall uppnå åtta villkor:
1. Företaget skall vara lokaliserat nära bostadsområden.
2. Företagets yta skall inte överstiga 300 m2.
3. Företaget har ett begränsad utbud av dåliga råvaror för kundernas konsumtion.
4. Företaget skall kunna erbjuda självbetjäningssystem.
5. Företagets öppettider skall överstiga tolv timmar.
6. Företaget skall vara öppet under hela året.
7. Företaget skall ha ett mindre antal anställda.
8. Företaget skall ha en nära kontakt med deras kunder.
1.2 Problemformulering
Under de senaste åren har merparten av företag sett en ökning av bristande kunskap gällande just deras lagerlogistik. En god förståelse av lagerlogistik är en av de mest växande,
utvecklande kunskaperna och många företag har idag insett innebörden och betydelsen av logistik i sitt företagande. Många företag saknar den rätta kunskapen och strävar därför efter en ökad kompetens. Det finns metoder för standardlager som underlättar och hjälper till att skapa nödvändiga- och värdeskapande aktiviteter på lagerytan. Vi har valt att undersöka företag med en begränsad lageryta på grund av att det är ett ämne som det inte har skrivits tillräckligt mycket om i vetenskapliga artiklar.
Företag med begränsade lagerytor anser vi är ett mycket intressant ämne att forska inom och vi vill utveckla kunskapen inom detta område. Företag med begränsade lagerytor kan även applicera metoderna för att förbättra deras lagerlogistik. En del företag med begränsad lageryta saknar idag tillräcklig lagerlogistik på grund av att det inte prioriteras tillräckligt i kärnverksamheten (Dubey et al. 2018). Enligt Koster, Le-Duc och Roodbergen (2007) har nästan alla lager som använder sig av orderplockning visats som den mest kostnads- och arbetskrävande aktiviteten. En faktor som kan leda till icke-värdeskapande aktiviteter är när plockning av inkommande varor inte utförs på ett utförligt och tidseffektivt tillvägagångssätt.
Plocktid har kommit under ökad granskning inom just lagerlogistik eftersom fler företag vill sträva efter ständiga förbättringar (Lumsden 2012).
Eftersom plocktid enligt Petersen och Aase (2004) står för ca 50-75% av driftkostnaden i ett lager anser vi att detta är ett viktigt ämne att fördjupa sig inom och få mer kunskap gällande, speciellt inom lager med begränsad yta. Företag med begränsad lageryta utvecklas ständigt och enligt Terasaka (1998) saknas tillräcklig information och kunskap för att underlätta utvecklingsarbetet, därför ett viktigt och intressant problem att forska om.
1.3 Syfte
Syftet är att öka kunskapen om hur företag med begränsad lageryta kan hanteras mer tidseffektivt med avseende på lagerlogistik.
1.4 Frågeställningar
● Hur företag med begränsad lageryta kan reducera icke-värdeskapande aktiviteter?
● Vilka faktorer påverkar och kan reducera ett företags plocktid, som har en begränsad lageryta?
1.5 Avgränsning
Forskningen kommer att avgränsa och fokusera på begränsade lagerytor. Mer specifikt
kommer studien att lägga sin vikt på lagerlogistik och plocktid. Arbetets avgränsningen ligger på att undersöka de abc-klassade varorna frys,kyl och torrvaror från ankomstkontroll till sin förvaringsyta på lagret.
2 Metod
I detta kapitel förklarar vi vårt tillvägagångssätt under arbetets process. Först redogörs vår litteraturöversikt och sedan följt av vår datainsamling för att redogöra hur vi har valt att gå tillväga. För att få fram det empiriska materialet kommer vi att presentera tillvägagångssätt.
I fallstudien kommer vi att till sist att presentera validitet och reliabilitet.
2.1 Litteraturöversikt
Enligt Höst, Regnell och Runeson (2006) är en litteraturöversikten studie något som utförs för att få en bättre förståelse av undersökningar som tidigare utförts, inom just ämnet forskarna valt att fördjupa sig inom. Enligt Denscombe (2000) bör en undersökning alltid innehålla en litteraturöversikt, det visar att forskarna sitter på kunskap gällande tidigare undersökningar. I det här arbetet har den insamlade litteraturöversikten jämförts. Skriftliga källor såsom vetenskapliga artiklar och böcker är den litteratur som noga har studerats och använts. Höst, Regnell och Runeson (2006) menar att de studerade källorna alltid kritiskt granskas för att kunna sortera och välja ut med en hög trovärdighet. För att hitta litteratur som var passande för vårt ämne har sökningar att gjort, även besitter vi på en hel del litteratur som är passande för ämnet. Med hjälp av databasen Google Scholar har relevanta vetenskapliga artiklar tagits fram och använts. Sökorden som har varit i fokus från Google Scholar är:
supplier agreement, warehouse logistics och order picking.
2.2 Angreppssätt
Arbetet har genomförts som en fallstudie som enligt Pathak, Bijayini och Kalra, (2013) är en forskningsfråga ur ett idealistiskt och humanskt tillvägagångssätt,
mejlkommunikation och observationer har även att utförts. Vi har utfört en fallstudie då denna metod är relevant för vårt arbete, då vi måste få en bra överblick av hur
verkligheten ser ut. Med fallstudien kommer vi kunna undersöka och se hur företaget arbetar med leveranser och upplockning av varor. Observationerna har skett på lagernivå hos fallföretaget. På grund av den rådande pandemin har genomförandet av intervjun inte varit möjlig, vi kunde inte boka in en intervju på plats med fallföretagets kontaktperson. Intervjun fick istället skickas som ett frågeformulär via e-post till fallföretagets huvudkontor och vi har haft mejlkommunikation. Observationerna har utförts på plats och både mejlkommunikationen och observationernas huvudfokus har
varit på lagerhantering och plocktid.
2.2.1 Kvalitativ fallstudie
Enligt Pathak, Bijayini och Kalra, (2013) har kvalitativ fallstudie som huvudfokus att förstå en forskningsfråga ur ett idealistiskt och humanskt tillvägagångssätt. I en kvalitativ fallstudie är det relevant att undersöka människan, frågor som kan ställas i en kvalitativ fallstudie kan vara: Hur en människor beter sig i olika miljöer? Hur människor interagerar med varandra?
Vilken attityd och inställning har människan till olika arbetsuppgifter? Den information som anskaffas via en kvalitativ fallstudie är inte baserad på siffror och data, här utförs
observationer som visar vilka åsikter och tankar de svarande har.
Inom kvalitativa fallstudier finns det tre huvudsakliga kategorier som används för att samla data:
● Observationer
● Intervjuer
● Utvärdering av empirisk data
Kvalitativa fallstudier tillämpades primärt i psykologiska studier då forskare tidigare enbart fick numeriska svar från de kvantitativa fallstudierna. På senare tid har kvalitativa fallstudier skapat nya tolkningar av forskningsämnet samt öppnat upp för diskussion av nya teorier och tillvägagångssätt (Pathak, Bijayini och Kalra, 2013).
2.2.2 Datainsamling
Sutton och Austin (2015) menar att processen för insamling av data till ett arbete innefattar att mycket information anskaffas för att sedan revideras och granskas. Utöver de varierade metoderna tas även olika tillvägagångssätt för insamling av data i
fallstudien med.
2.2.3 Primärdata och sekundärdata
Denscombe (2000) säger att för att samla in data till olika undersökningar så finns det olika datainsamlingsmetoder, sedan undersöks fallstudien och väljer den metod som passar bäst.
Det empiriska materialet förklaras med primärdata och kommer från den egna
undersökningen. Det kan vara i form av fokusgrupper, observationer, intervjuer, och enkäter.
I den här fallstudien har vi använt oss av observationer och en mejlkommunikation, det är primärdatan i detta fall. Vi har valt observationer och en mejlkommunikation för att få en tydlig överblick och helhetssyn gällande hur plocktid utförs hos företaget.
Alvehus (2013) säger att material som har samlats in vid tidigare tillfälle är sekundärdata, sekundärdata i det teoretiska ramverket är litteratur och vetenskapliga artiklar.
Teorierna ställs senare upp med det empiriska materialet och analyseras för att nå både frågeställningarna och syftet i fallstudien.
2.2.4 Observationer
Bryman (2011) menar att vid utformade observationer tillämpas metoder av observatören, metoder bestäms på förhand av observatören med ett
observationsprotokoll, där bestämmelser samt riktlinjer för observationen ingår.
Observationsprotokoll används som ett verktyg för observatören och vi har vid observationerna använt oss av ett observationsprotokoll (Se bilaga 1) för att få en struktur samt dokumentering.
2.2.5 Intervjuer
Enligt Sohlberg och Sohlberg (2013) är planen med intervjuer att studera exempelvis känslor, uppfattning och avsikter i organisationen. Intervjuer är en vanlig metod som tillämpas för att samla in relevant data. Med klara och enkla medel ger intervjuer en tydlig inblick hos individerna samt kännedom om hur de resonerar runt varierande frågeställningar i en organisation. I arbetet skulle det ha utförts en intervju, men på grund av den rådande pandemin var det ej möjligt att utföra på plats. Istället skickades frågorna via mail och har formulerats som hur- eller varför frågor, vilket är passande när betoningen ligger på att studera ett nutida fenomen. En fallstudie som involverar
intervjufrågor påstår sig fånga ett nutida fenomen, då det griper fast om verklighetens komplexitet på ett kvalitativt sätt (Yin, 2009; Blomkvist & Hallin (2014).
2.2.6 Layout
En layout är enligt Hart, Taraba och Tomaštík (2014) en grafisk avbildning av ett område som exempelvis: lager, butik, produktion etc. Tabeller och diagram används ofta tillsammans med en layout för att tydliggöra informationen i layouten. En essentiell aspekt i en layout är grafisk avbildning av bestämda arbetsområden och materialflöden.
En layout skall vara i kontext med de kraven och villkor som företag erhåller.
2.3 Tillvägagångssätt
En mycket betydelsefull punkt i ett arbete är tillvägagångssättet, det är väsentligt att beskriva arbetsprocessen och hur informationssamlingen har genomförts. De som läser arbetet skall vara medveten om hur informationen i empirin har anskaffats (Patel och Davidsson 2011).
2.3.1 Inför mejlkommunikation och observation
Innan vi utförde observationerna och mejlkommunikationen skapades en kontakt med företaget, på så vis fick vi hjälp av rätt personer med den rätta kompetensen. En av forskarna arbetar på företaget som fallstudien utfördes på och detta har underlättat kontakten mellan företaget och oss. Vi har tagit kontakt med företaget och bokat in fem olika tillfällen för observationer, vi har även tagit kontakt med rätt person på
huvudkontoret som svarat på frågorna i mejlkommunikationen och hen har vi valt att referera som kontaktperson. Anledningen till att vi valde kontaktpersonen från huvudkontoret för att svara på frågorna är för att hen besitter på den rätta kunskapen som krävdes för att svara på frågorna gällande lagerlogistik. All kommunikation har skett digitalt då det råder en Covid-19 pandemi. Efter att vi färdigställt frågorna mejlades de över till kontaktpersonen (Se bilaga 2). Innan observationerna utfördes sammanställdes det ett observationsprotokoll på det som undersöktes (Se bilaga 1).
2.3.2 Utformning av mejlkommunikation
Det har utförts en mejlkommunikation och frågorna har varit formade så att vi fått svar gällande företagets leverans, plocktid och lagerlogistik. Vi har enbart mejlat frågorna till en respondent, det fanns inte fler medarbetare med rätt kunskap som kunde besvara frågorna. Mejlkommunikationens frågor har inte delats upp i några kategorier då vi enbart strävade efter kort och koncist svar för att styrka arbetets empiri. Det ställdes totalt nio frågor till respondenten och för att få så utförliga svar som möjligt skickades frågorna i god tid.
2.3.3 Genomförande av observationer
Vid observationerna har vi iakttagit butiksbiträdet när hen tar emot en leverans och hur
deras plockprocess går till. Under leveransen och upplockning var det en öppen dialog mellan butiksbiträdet och observatören, butiksbiträdet beskrev händelseförloppet från början till slut. Eftersom att en av observatörerna arbetar på fallföretaget kunde en öppen dialog hållas och butiksbiträdet var väl förberedd på att observationer utfördes.
Observationens syfte var att få en tydligare överblick på hur en leverans och
upplockning av varor utförs. Det utfördes en mätning (Se tabell 1) av tiden som det tog för varorna att lastas av och placeras på rätt plats i lagret och de varierade
händelseförloppen. Ett observationsprotokoll användes vid specifika händelser under leveransen (Se bilaga 1). Under observationerna iakttog vi hur butiksbiträdet hanterade leveranser och om hen använde några hjälpmedel. Observationer utfördes under fem olika tillfällen för att få en större överblick och ett mer trovärdigt resultat.
2.3.4 Skiss på existerande lagerlayout
På grund av juridiska skäl fick vi inte använda en detaljerad skiss på fallföretagets lagerlayout, därför har en egen tolkning och skiss framställts på företagets lagerlayout (Se figur 3). Vår layout har utgått och bestått av minnesbilder och fotografier tagna från lagret. Skissen är trovärdig då en av forskarna arbetar på fallföretaget. Syftet med denna layout är att ge läsaren en övergripande bild över företagets lagerstruktur och på ett enklare tillvägagångssätt beskriva de händelser som genomförts på lagret.
2.3.5 Analysmetod
Vi har till en stor del använt oss av lagerlogistik, plocktid och leveransavtal i den empiriska delen av arbetet, teoretiska delarna har tillämpats för att ge oss en större kunskap hur företaget arbetar. Med en större kunskap inom lagerlogistik har vi sett hur företaget arbetar med olika metoder. Vi har även att sett om företaget tillämpar några plockprocesser vid upplockning och hur deras leveransavtal påverkar ingående leverans. Med den ökade kunskapen från den teoretiska referensramen har vi fått en bättre förståelse huruvida företaget arbetar med lagerlogistik, plocktid och leveransavtal samt hur företaget kan reducera deras plocktid med hjälp av en ökad kunskap gällande lagerlogistik.
2.4 Etik i forskning
Vetenskapsrådet (2017) beskriver att i regel finns det slag av antagande i både etik och moral, med ofta enkla sammanband mellan dom. Både moral och etik innehåller normativa
antaganden som förtäljer vad som är ont eller gott och föreslår eller förhindrar varierande beteenden. När det gäller forskning tillämpas det normer, dessa används som en vägledning i forskningsarbetet. De principer som används under forskningsarbetet under specifika delar kallas kodex och dessa är ett verktyg för ett moraliskt och etiskt tänkande under
arbetsprocessen. Amerikanska sociologen Robert Merton beskrev för vetenskapen på 1940-talet fyra olika principer som en “moralisk konsensus”. Moralisk konsensus sätter en grundplan för diskussion av vad som anses vara en god forskningssed. Principerna benämns som CUDOS-kraven, communism, universalism, disinterestedness och scepticism). Med hjälp av communism undanhålls eller döljs ingen information. Den information och kunskap som framställs i forskningsarbetet skall inte klassas som en intellektuell egendom, kunskapen skall ses som ett gemensamt arbete. Universalism betyder att det vetenskapliga arbetet inte ska bedömas på en personlig nivå, det ska ses med ett objektivt synsätt. Kön, ursprung och ställning i samhället är inte relevant till arbetet, tyngdpunkten ligger i hur hållbart resultatet är. Principen disinterestedness grundtanke skall vara att bidra med ny kunskap och lärdom.
Forskaren skall frekvent och löpande undersöka och kritiskt granska arbetet. Forskaren skall även avvakta med att utvärdera arbetet tills relevant data och information införskaffats, denna princip benämns scepticism. En god etik i arbetet är väsentligt då all information och kunskap som tas fram skall kunna användas av både framtida forskare och allmänheten. Det är även viktigt att arbetet skall ses objektivt då en av forskarna arbetar på forsknings-platsen (Vetenskapsrådet 2017).
Etik i arbetet har använts genom att all information som tagits fram är fritt tillgängligt för allmänheten att läsa och framföra vidare studier på. Hela arbetet har setts som objektivt, fastän en av forskarna arbetar på fallföretaget. Inga personliga åsikter eller tankar har medförts gällande fallföretaget och personerna som varit delaktiga i observationerna och mejlkommunikationen har inte namngivits då varken namn, ställning eller kön är relevant för arbetet, enbart den informationen som de personerna bidragit med är relevant för oss.
2.5 Hållbarhet
Hållbarhetsaspekterna omfattas av tre olika faktorer, tillsammans kräver dessa samspel och integration. Faktorerna är social-, ekonomisk- och miljömässig hållbarhet.
Studien har tagit hänsyn till ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer. Redovisade förbättringsförslag har tagits fram med hållbarhetsperspektiv i beaktning (Ammenberg &
Hjelm, 2013).
2.6 Validitet och reliabilitet
Trovärdighet är en mycket väsentlig del för att ett arbete skall ses som kvalitativt. Reliabilitet och validitet är två koncept som har grunden i trovärdighet och kvalité. Med hjälp av dessa termer elimineras ett partiskt arbetet och istället ökar arbetets trovärdighet (Golafshani 2003).
2.6.1 Validitet
Validitet enligt Yin (2009) är att arbetet undersöker endast det som avsett att undersöka och hur trovärdigt resultatet från undersökningarna är. För en hög grad av validitet tas teorier från vetenskapliga artiklar och litteratur för att sedan samlas in. Teorierna revideras och korrigeras för att besvara frågeställningarna i arbetet. Validitet beskrivs i tre klasser: intern validitet, extern validitet och begreppsvaliditet. Intern validitet beskriver hur olika händelser är kopplade till varandra och orsaken till sammankopplingen. Intern validitet stärks genom tillämpningar av olika analysstrategier där forskarna undersöker hur händelse A leder till händelse B. Vad korrelationen mellan händelserna är samt vilken slutsats som sammanställts.
När en händelse inte har en korrekt slutsats eller när en slutsats inte kan fastställas undersöks informationen från arbetet och med hjälp av analysstrategier hitta förklaringen.
Ett exempel på en analysstrategi är mönstermatchning, informationen i arbetet undersöks och ett sammankopplat mönster mellan den insamlande informationen skapas. Extern validitets syfte är att se om resultatet från arbetet kan generaliseras och användas i andra studier. En komplikation som kan uppstå vid extern validitet är vid specifika fallstudier kopplade till specifika problem. Fallstudier är grundade i generaliseringar som är analytiska och har som ansats att resultatet skall vara generaliserat. Begreppsvaliditet innefattar det rätta valet av operativa åtgärder för besvarande av arbetets frågeställningar. För en stark begreppsvaliditet enligt Yin (2009) kan fler informationskällor tillämpas i arbetet. Kritisk granskning av arbetet
utförd av experter av ämnet kan även tillämpas för att stärka begreppsvaliditeten. Det finns kriterium som ser till att forskarna utför två steg för att uppfylla kraven på begreppsvaliditet:
1. Definiera de operativa åtgärderna i arbetet och hur de är relaterade till arbetets frågeställningar.
2. Bestämma de operativa åtgärderna som är relaterade till arbetets frågeställningar.
2.6.2 Reliabilitet
Enligt Golafshani (2003) är reliabilitet hur konsekvent, noggrant och trovärdigt resultatet i arbetet är över en längre tidsperiod. För att fastställa reliabilitet i ett arbete skall resultaten från mätningar vara koncist och ge samma svar varje gång. Konsistens i en observation är en väsentlig punkt i en trovärdig undersökning, resultaten från observationen bör vara
likvärdiga. För att uppnå trovärdiga resultat från en observation kan test-omtest metoden appliceras. Metoden utgår från att mätningarna från observationen görs vid upprepade tillfällen. Är resultaten från observationen konsekventa och likvärdiga uppnås en högre trovärdighet i undersökningen. För att uppnå trovärdiga resultat identifieras tre typer av reliabilitet:
● Till vilken grad ett resultatet från en mätning som utförts vid ett flertal tillfällen kvarstår som detsamma.
● Till vilken grad mätningen är stabil, resultatet från mätningarna skall vara kontinuerlig under en längre tid.
● Till vilken grad resultatet från mätningarna är likvärdig, resultatet från mätningarna skall vara likvärdiga inom en angiven tidsperiod.
2.6.3 Validitet- och reliabilitetstillämpning
Mätning och observation har utförts vid upprepade tillfällen (Se tabell 1) för att få fram konsekventa resultat. Informationssamling från vetenskapliga artiklar och litteratur har använts för att styrka de teorier som tas upp och detta har skapat ett mer trovärdigt resultat.
Den information som vi tagit fram i arbetet har vid flera tillfällen reviderats och granskats för ge läsaren ett korrekt och trovärdigt arbete, detta har resulterat i att arbetet utförts på ett utförligt och trovärdigt sätt. Validitet i arbetet har tillämpats då vi enbart utför tidsmätningar på relevanta händelser i leveransen och enbart undersöker teori som är sammankopplad med frågeställningarna. Under den empiriska insamlingen har vi beskrivit hur händelseförloppen
är sammankopplade. Resultatet från arbetet är generaliserade svar då vi har undersök teorier som kan användas vid vidare forskning.
3 Teoretisk referensram
I detta kapitel kommer vi främst att belysa lagerlogistik, plocktid och leveransavtal, de är relevanta för arbetet. Kapitlet kommer att avslutas med en summering av den teoretiska referensramen där vi kommer att belysa de relevanta delar som kommer att tas upp i arbetets empiri.
3.1 Lager
Enligt Oskarsson, Aronsson och Ekdahl (2013) finns lager i praktiken på olika platser i hos de flesta företag, ändå så talar många idag som att lager är något som helst bör undvikas så långt som möjligt. Om man frågar olika personer i ett företag med olika befattningar har de flesta lite olika syn på just lagring och deras lagerlogistik. Frågar man en marknadsansvarig vill nog den personen ha ett stort lager med bra lagerlogistik och produkttillgänglighet för att kunna leverera produkt direkt ut till kund. Frågar man exempelvis en som är ekonomiansvarig kanske hen vill ha mindre lagring för att kunna öka deras tillgängliga rörelsekapacitet etc. Det finns både negativa och positiva aspekter med lager och företag stora som små måste lägga lagerlogistik i sin prioritering för att hitta sin bästa lösning till företag (Oskarsson, Aronsson och Ekdahl 2013). Processer, metoder och klassificeringar är utformade för standardlager och av den anledningen saknas det tydliga processer och riktlinjer för företag med begränsad lageryta. Trots det kan processerna appliceras och användas av företag med begränsade lagerytor,
företagen får då anpassa och implementera efter deras förutsättningar och lagerytor (Lee och Elsayed 2005).
3.2 Lagerlogistik
Enligt Kučera (2017) ser många företag lagerlogistik som en stor kostnadsdrivande faktor, många företag saknar tillräckligt med lagerlogistikskunskap och förstår inte innebörden att just lagerlogistik kan hjälpa till att reducera deras lagerkostnader.
Lagerlogistik är en av de mest vitala delarna av ett logistiksystemet och är länken mellan leverantörer och kunder. Ett lager med en bra lagerlogistik ger möjligheter till ökad lönsamhet. Kučera (2017) menar att lagerlogistik som koncept är relaterat till logistik och distribution, det är även en del av logistikkedjan och kan därför inte uteslutas. Inom lagerlogistik tas många grundläggande aspekter upp för ett hållbart och
kostnadseffektivt lager. Aspekterna som berör lagerlogistk är: Lagerutrustning, lagernivåer, lageryta, beställning-cyklar, lagerhantering och distribution av lager.
Gunasekaran och Ngai (2003) menar att lagerlogistik under många år har varit en essentiell aspekt i företags framgång, under åren har ny teknik och nya metoder
framkommit som företag kan utnyttja för att bli mer flexibla och konkurrenskraftiga på marknaden. Lagerlogistik omfattar information gällande flödet av varor på lagernivå i ett företag. Lagerlogistikens ständigt växande betydelse har sitt ursprung från det ständigt ökade behovet av företag att växa på nya marknader. För att hänga med i utvecklingen av lagerlogistik bör företag beakta de nya teknikerna och metoderna som framställs av experter. I dagens konkurrenskraftiga marknad siktar många företag på att utöka deras globala marknadsandel och strävar efter en ökad produktions och
lagereffektivitet. Lagerlogistik är därför en väsentlig aspekt i flödet av varor i företagets leveranskedja. De vanligaste problemen som uppstår i företagslogistik inkluderar ofullständiga leveranser, där varor antingen saknas eller levereras skadade. Ytterligare problem som kan förekomma är bristande information gällande lagerlogistik och icke-värdeskapande aktiviteter på lagret. Konsekvenserna av dessa problem leder till otillfredsställda kunder, en högre risk av misstag och högre driftkostnader. Funktioner och metoder hjälper företag att inse dess fulla potential och skapar därefter
värdeskapande aktiviteter. Implementeringen av lagerlogistik leder till att företag kan bli mer konkurrenskraftiga på marknaden och reducera deras driftkostnader
(Gunasekaran och Ngai 2003).
3.2.1 Lagerlogistik med begränsad yta
Ett framgångsrikt och lönsamt företag använder den lageryta dom har att jobba med på ett så effektivt sätt som möjligt. Varje kvadratmeter måste planeras och användas på rätt sätt, alla lagerytor ser olika ut. Lagerytor är väldigt kostsamma, desto mindre lager resulterar i billigare kostnad men kräver då optimerade lämpliga planer för ytan. Planeras inte en begränsad yta på bästa möjliga sätt kan det påverka hela företagets slutresultat, lagerlogistik är viktigare än vad man tror(Štulec, Petljak och Kukor 2016).
3.2.2 Lagerutrustning
Enligt Pyza et al. 2017 har formningen av distributionssystem i lagerlogistiken blivit en mer betydelsefull del i organisationers kärnverksamhet. Distributionssystem är ett strategiskt
område för företag att påverka deras finansiella resultat samt marknadsposition.
En grundläggande aspekt i distributionssystemet är implementeringen av funktioner och uppgifter på lagerutrymmen med hjälp av lagerutrustning. Valet av lagerutrustning på lagerytan är en väsentlig del i lagerlogistiken för en reducerad driftkostnad och reducerade interna transporter på lagerytan. Implementeringen av lagerutrustning kräver en noggrann förundersökning och det finns tre steg som ska beaktas vid valet av lagerutrustning samt intern transport:
● Det första steget är valet av lagerutrustning och typen av intern transport baserat på det funktionella syftet i samband med specifika tekniska situationen.
● Det andra steget baseras på avancerade uppgifter i samband med företagets årliga leveransvolym.
● Det tredje steget baseras på en ekonomisk beräkning på hur målmedvetna de varierade lösningarna är.
Med hjälp av lagerutrustning och minskade interna transporter kan företag effektivisera lagerlogistiken med att reducera icke-värdeskapande aktiviteter på lagret. När
icke-värdeskapande aktiviteter reduceras kan företag fokusera på kärnverksamheten och tillfredsställa kundernas behov.
3.2.3 Lagerstruktur och lagring
När det kommer till lagring och lagerstruktur är det viktigt för företag att att tänka på en del frågor. Det är viktigt att tänka på hur många steg som man ska lagra i flödet, dvs. hur många lagerled som bör finnas med. Ett exempel på en lagring kan vara att slutprodukten lagras i tre stycken steg efter varandra, hos tillverkaren, grossisten och hos detaljisten. Alla varor
behöver inte följa samma “flöde”. Vissa varor kan flöda direkt till detaljisten medans andra kanske levereras via en grossist. En annan viktig fråga att tänka på är vart lagret ska vara lokaliserat för att underlätta med leveranser etc. även viktigt att fundera ut ordentligt vilka varor som passar bäst och ska ligga i vilka lager, har man flera lager kan sortimentet av varor skiljas åt. Det finns även olika noder för företag att följa där olika slags lagring inte får ske, det finns flera men ett ställe är exempelvis distributionscenter. Där ligger varorna under en kort tid för att sedan transporteras vidare (Oskarsson, Aronsson och Ekdahl 2013).
3.2.4 Koordinering och rollfördelning
Enligt Oskarsson, Aronsson och Ekdahl (2013) för att lagerlogistik ska fungera gäller det att veta vem som gör vad, vem som helt enkelt ansvarar för de olika aktiviteterna. Har man inte ett system för styrning och planering som stöttar upp är koordinering av ett lager väldigt svårt. När företag valt sin lämpliga logistiklösning gäller det att alla olika aspekter beaktas.
Det är förarbetet som är viktigt för att hitta den mest lämpliga logistiklösningen för företagets lageryta, det finns mycket som påverkar varför ett företag går på en logistiklösning och inte en annan.
3.2.5 Effektivitet
Effektivitet handlar om att “göra rätt saker” och definieras som graden av måluppfyllelse, den kan ses som den nytta som en prestation kan åstadkomma. Effektivitet delas upp i både yttre och inre effektivitet. Yttre effektivitet är när företagssystem anpassar och visar upp för omgivande system. Genom en väl utformad leveransservice kan den yttre effektiviteten förbättras medans inre effektivitet fokuserar på hur företag fungerar i deras inre process och kan förbättras med hjälp av administration eller via väl fungerade materialhantering. Yttre effektivitet * inre effektivitet = total effektivitet (Lumsden, 2012).
3.2.6 Värdeskapande och icke-värdeskapande aktiviteter
Mycket slöseri kan uppstå i lagerlogistik och med rätt hjälpmedel kan företag identifiera och reducera slöserier som orsakar icke-värdeskapande aktiviteter på lagret. Med reducering av icke-värdeskapande aktiviteter kan företag arbeta på ett mer produktivt sätt
och bli mer konkurrenskraftiga på marknaden. Det finns tre olika typer av operationer i ett företag som hanterar slöseri och de kan kategoriseras enligt följande:
● Icke-värdeskapande
● Nödvändiga men icke-värdeskapande
● Värdeskapande aktiviteter
De icke-värdeskapande aktiviteterna är rent slöseri och helt onödiga aktiviteter, dessa aktiviteter tjänar inget syfte till företaget och tar upp värdefull tid som kan läggas på
företagets kärnverksamhet. Icke-värdeskapande aktiviteter bör därför avskaffas av företaget helt. Ett exempel på en icke-värdeskapande aktivitet är väntetid, när en individ på företaget enbart står och väntar på att en aktivitet skall hända eller utföras. Nödvändiga men
icke-värdeskapande aktiviteter är de aktiviteter som är måste utföras men ses som slöseri. Ett exempel på en sådan aktivitet är långa sträckor mellan förvaringsförråden på lagret.
Nödvändiga men icke-värdeskapande aktiviteter måste ändras och optimeras så att den icke-värdeskapande delen i operationen avskaffas och den nödvändiga operationen blir till en värdeskapande aktivitet. Operationer som är värdeskapande aktiviteter är nödvändiga för företaget och måste utföras, om dessa aktiviteter utförs på ett produktivt tillvägagångssätt bidrar det till att företaget kan bli mer konkurrenskraftiga på marknaden. Ett exempel på en sådan aktivitet är betalning av varor (Hines, Peter och Rich, Nick 1997).
3.3 Plocktid
Enligt Petersen och Aase (2004) är plocktid en process som har varit i huvudfokus i många studier under ett flertal år och plocktid står för ca 50-75% av driftkostnaden i ett lager. Den forskning som existerar idag tar upp varierad design och drift-problem som existerar vid just plocktid. Forskare har därför under en lång period letat efter effektivare metoder gällande plocktid som skall förbättra lagrets totala prestanda. Kovács (2011) menar att en väsentlig aspekt inom lagerlogistik är plocktid, många företag strävar idag efter att reducera “tiden det tar att plocka upp eller hämta varor på lagret” för att sedan levereras till slutdestination.
Kunder och förvaringsförråd på lagret är exempel på varans slutdestination. Plocktid är en av de viktigaste och mest ansträngande funktionerna i ett lager. För en reducerad plocktid existerar det varierande tillvägagångssätt för att utforma ett lager, utformning av ett lager anpassas efter de levererade varorna.
3.3.1 Förvaringstrategi
För att reducera plocktid föreslår Kovács (2011) två strategier som är de mest förekommande att förvara varor i lager. Strategierna är de dedikerade och de delade strategierna. Med en dedikerad strategi innebär det att varorna alltid har samma placering på lagret. Genom att undersöka den tillgängliga lagervolymen och jämföra med den totala efterfrågan på
produkten placeras produkten på den närmsta lediga platsen nära lagerporten. Resultatet av strategin blir en reducerad plocktid med hjälp av att minska den totala sträckan för personalen att placera produkten vid rätt förvaringsförråd. Vid delad förvaringstrategi har inte varor en specifik placering på lagret utan varorna är uppdelade i varierande klasser. Varorna delas in i klasser där olika varianter av samma produkt kan förekomma och dessa varor har samma placering på lagret. En delad förvaringstrategi delar förvarningförråden på lagret i zoner där
de varierade produktklasserna placeras, detta underlättar för personalen då de vet vart produkten skall placeras på lagret när det levereras nya sorter av samma produkt. Delad förvaringstrategi är även bra att använda när lagernivån av varor förändras. Enligt Kovács (2011) är en förvaringstrategi som liknar den delade strategin är policyn gällande
varaktigheten av vistelsen. Varor placeras i zoner på lagret baserat på produktens förväntade vistelse då vid leverans av en tillfällig eller kortvarande produkt placeras vid produktklassens zon på lagret. Policy gällande varaktigheten av vistelsen är optimal att tillämpa om ett företag har stor variation av produktflöde på lagret. Beställning av flera artiklar är även en strategi som tillämpas för att reducera plocktid på lagret. Varor som ofta beställs tillsammans placeras nära varandra då det skapar kortare sträckor för personal när produkten placeras på de
varierade förvaringsförråden.
3.3.2 Plockprocess
Enligt Dukic och Oluic (2007) identifieras plockprocessen som de aktiviteter som sker vid upplockning och hämtning av varor från förvaringsförråd på lagret. Företag strävar konstant efter att effektivisera plockprocessen då det är en av de mest kostnadsdrivande aktiviteterna i lagerlogistiken. Effektivisering av plockprocessen involverar att reducera processens
tidsåtgång då 50% av plockprocessen innefattar transportering av varor. Ett sätt att effektivisera plockprocessen är via ny utrustning, förbättrad layout och automation av processen, dessa aktiviteter är dyra att implementera och kräver mycket tid och energi. Det finns även alternativ till en effektivare plockprocess som inte är lika kostnadsdrivande. Med rätt förvaringstrategi där varor placeras i förvaringsförråd på lagret reduceras den interna transporten och effektiviserar plockprocessen med en reducerad tid. Lee et al. (2015) menar att manuela aktiviteter inom plockprocessen i lagerlogistik innebär sortering och uppläggning av varor på rätt förvaringsförråd i lagret. Manuella aktiviteter omfattar plockning,
förflyttning, uppackning etc. Orderplock involverar inte bara fysiska aktiviteter utan även kognitiva aktiviteter som avser ett intellektuellt tänkande. Det första steget i plockprocessen är granskning av följesedeln, de levererade varorna granskas och kontroll utförs så att leveransen har samma antal varor som följesedeln beskriver. Varorna förflyttas sedan för upplockning i förvaringsförråden för vidare lagring. Förflyttning och upplockning av
resterande varor fortsätter tills hela leveransen är upplockad. Plockprocessen kan variera från tillfälle till tillfälle då individens kognitiva förmågor påverkar plockprocessen.
3.4 Leveransavtal
Det krävs alltid avtal mellan olika parter som är involverade när en verksamhet skall göra inköp av exempelvis material, varor, produkter, tjänster eller något annat från en leverantör.
Ett leveransavtal är termer och villkor som gäller för inköpet och beroende på hur mycket som ska köpas in och vad som avses köpas bör paragraferna ingå såsom: vilken kvalitet som fordras av tjänsterna eller varorna, kvantitet, kreditvillkor och pris liksom leveransvillkor.
Även transportsätt, leveransdatum, placeringen och vilken av de olika parterna som ansvarar för leveransen, liksom hanteringen under och vid transport bör ingå i paragraferna.
Leveransavtal kan se olika ut och pågå under olika långa perioder. Nya avtal måste ha möjlighet till att upprättas, avtal kan upprättas för både enstaka köp men också upprättas med ett syfte att under en längre period fortlöpa (Benton, 2010). Det kan ofta vara ett vinnande koncept, strategiskt och tidsbesparande att knyta långsiktiga leveransavtal med leverantörer som anses vara nyckelleverantörer till verksamheten (Jonsson och Mattsson, 2010).
Leveransavtal handlar om en överenskommelse mellan leverantör och köpare, både parter kommer fram till gemensamma beslut om vem som skall utföra och vem som ansvarar för olika delar i avtalet. Leveransavtal innehåller vem som ska stå för vilka kostnader, såsom exempelvis tullavgifter, transportkostnader och avgifter som kan uppkomma vid
internationella transporter. Att leverantörer lever upp till aktuella service- och materialkrav räcker inte alla gånger, eftersom inköpare alltid vill dubbelkolla och säkerställa en kontinuitet i leveranserna. Inköpare kan ta fram och förhandla till sig specifika avtal som ska bidra till förbättring för båda parterna, exempelvis att leverantören alltid ska paketera varor på ett vis som underlättar för inköparna som tar emot leveransen (van Weele, 2012).
En leverantörsbedömning kan ske på fyra nivåer: Produktnivå, processnivå, nivå för kvalitetssäkring av ledningssystem och företagsnivå. Produktnivå fokuserar på att förbättra leverantörens produktkvalitet och verktygen för att kontrollera detta är ankomst- och
kvalitetskontroller. Nivå för kvalitetssäkring av ledningssystemet: Den här nivån kontrollerar hela kvalitetsorganisationen och här ligger fokuset på att kontrollera hur leverantörens processer utvecklas gällande kvalitetskontroll och hur de uppdateras, förfinas och underhålls (van Weele, 2012).
3.4.1 Leveransservice
“Den intäktsskapande delen i logistik handlar om leveransservice. Att bara konstatera att ett företags leveransservice är hög, räcker inte” (Lumsden 2012, 263).
Lager, stora som små kommer alltid gå igenom en ifrågasättning. Lager har i många fall tagits fram och skapats för att skapa en säkerhet hos ett företag internt. Större lager betyder att man i de flesta fall alltid har produkter inne att leverera ut till kund.
Begränsade lager kräver fler leveranser och mer kontakt med leverantörer för att skapa så smidiga leveranser som möjligt. Leveranssäkerhet är viktigt, att varor levereras i rätt tid, med korrekt kvantitet och med den rätta kvaliteten. Varorna ska också komma till rätt plats, samt att varorna ska också komma paketerade till rätt storlek och på det vis som är överenskommet (Lumsden, 2012).
3.4.2 Leveranspålitlighet
Leveranspålitlighet är en viktig punkt för kunder att garanteras, både att det kommer på utlovad tid och att godset transporteras på rätt sätt (Björklund, 2018). Om kravet på leveranspålitlighet på något vis skulle bli lägre skulle det öppna upp dörrar för eventuellt företaget att samlasta med andra företag.
3.4.3 Flexibilitet
Enligt Björklund (2018) innebär flexibilitet för företag att kunna anpassa ordern eller varan efter kundens önskemål och förväntningar. Det som krävs är en överkapacitet av resurser för en hög flexibilitet och för stora möjligheter till sen kapacitet. Extra resurser ska alltid finnas om kunden exempelvis sent kommer med något önskemål, exempelvis om en ökad godsmängd eller önskemål om mer uppdelat gods etc.
3.4.5 Beställning
När och hur mycket ska ett företag beställa? Det finns väldigt många sätt att göra beställningar på, för att få leveransen som man vill. Man kan ha fast eller ett varierande intervall sedan kan man bestämma beställningskvantiteter, även hur man vill att en leverans levereras. En del företag har exempelvis bestämda leveranser och behöver inte dubbelkolla sina leveranser varje vecka. Medans andra företag lägger manuella beställningar varje vecka, det finns för och nackdelar med båda metoderna (Oskarsson, Aronsson och Ekdahl 2013).
3.5 Teori till analysmetod
3.5.1 Flödesdiagram
Ralston, Reilly och Hemmendinger (2003) menar att ett flödesdiagram är en grafisk
förklaring av en process under ett händelseförlopp som ger en genomgripande översikt av de aktiviteter som ingår i en process och hur de varierade stegen i processen är
sammankopplade. Flödesdiagram används som ett illustrerat verktyg vid kommunikation mellan forskare, det har använts under flera års tid och varit en nationell standard.
Ett flödesdiagram både startar och slutar med en aktivitet som betecknar in-och utgången av aktiviteten i diagrammet. Flödespilar tillämpas för att betona nästkommande aktiviteter, anvisningar och tillvägagångssätt placeras även in i diagrammet. De olika funktionerna som ingår i ett flödesdiagram är:
● Påverkan
● Input och output
● Flödesriktningen
● Information
● Bearbetning
I ett flödesdiagram finns det symboler som representerar de varierande funktioner och information. Vanliga symboler som ovaler, rektanglar och trianglar appliceras för varje funktion och händelse som förekommer i diagrammet. Storleken på symbolerna kan variera så länge samma dimensionsförhållande bibehålls. Symbolen för input och output beskriver den tillgängliga informationen och bearbetning av funktioner samt representeras med en likbent parallelltrapets. Symbolen för bearbetning beskriver bearbetningsfunktionen som en process av en funktion eller aktivitet som resulterar i utveckling av värde eller information.
Vilken eller vilka flödesriktningar som skall följas bestäms, symbolen representeras med en rektangel. Symbolen för flödesriktning beskriver flödesriktningsfunktionen, dvs i vilken riktning aktiviteten går. Riktningsflödet går uppifrån och ner eller från vänster till höger och symbolen representeras med hjälp av pilar, pilarna kopplar ihop de varierade symbolerna i flödesdiagrammet. Symbolen för ett lager beskriver ett förvaringsförråd där varor förvaras och symbolen representeras av en upp och nervänd triangel. Symbolen för en terminal beskriver terminalplacering där information mottages eller avfärdas, som exempelvis:
fördröjning, start, stop och försening. Symbolen för terminal representeras med en oval.
Symbolen för besluttagande beskriver det beslut som tas vid en aktivitet och vilken typ av väg som skall tas, den symbolen representeras med en diamant. Symbolen för en manuell aktivitet beskriver processen för en manuell aktivitet utförd av en människa, symbolen representeras av en romb (Rossheim 1963).
Figur 1. Flödesdiagram (Lumsden, 2012)
3.5.2 FIFO-principen
Enligt Anita C Sembiring et al. (2019) uppstår det oftast felaktig information vid manuell lagerhållning av produkter, metoden är ineffektiv och omodern därför bör organisationer istället följa den tekniska utvecklingen och implementera ett datasystem vid insamling av data då detta reducerar risken för mänskliga fel. First in, first out är en princip som ofta används vid lagerhållning. Med tillämpning av FIFO menas det att en produkt som förvaras på lager inte skall lagerhållas en längre tid än nödvändigt (Adriana Mendes et al. 2020).
FIFO principen värdesätter inventering i lager, då den produkt som anskaffats först även säljs först. Med större lager och fler produkter tillkommer det en större kostnad för lagerhållning, anledningen beror på att att man inte vet hur mycket av en produkt som skall beställas och hur mycket av den produkten som säljs. I dagsläget utförs inventering av lager manuellt, metoden är inte ett effektivt tillvägagångssätt då inventeringsrapporten som utförs ofta visar felaktig och missvisande information gällande lagerhållningen. Med tillämpning av FIFO principen hjälper det organisationer att bevaka lagerhållna produkter och se till att de säljs och inte behöver kasseras. FIFO hjälper även till vid inventering av produkter då det visar rätt information i inventeringsrapporten. FIFO skapar en balans och utjämning av de fysiska produkterna i lagret och ser till att lagervärdet stämmer överens med driftkostnaderna.
Principen gör det enklare att bevaka och reglera de redan existerande lagerhållna produkterna likaså de produkter som kommer in och ut ur lagret (Anita C Sembiring et al. 2019).
3.5.3 ABC-klassificering
Ett väldigt enkelt verktyg att använda och förstå kallas ABC-analys
“ABC-klassificering”. ABC-analys är baserad på pareto-principen och är välkänd över hela världen. Det är en inventarie-kategoriserings-teknik inom materialhantering som ger en väldigt tydlig kontroll av en enormt stor mängd lagervaror vid inventering. Med hjälp av detta verktyg kan organisationer nå en bättre styrning. Med verktyget kan organisationer åtskilja och klassificera artiklar och även vad de olika kategorier av artiklar har för påverkan på de totala lager-kostnaderna (Wan Lung ng. 2012).
Artiklar/produkter i lager kan inte bearbetas på samma sätt, anledningen kan t.ex. vara att en del lagringsmetoder kräver väldigt stor informations- och/eller arbetskapacitet, allt kopplat med kostnader. Det s.k. volymvärdet (Vv) är ABC-analys över
artikelnumren baserat på:
Vv= n*p.
n= x artiklar av ett speciellt artikelnummer under en exakt tidsperiod (st).
p= artikelns värde i kronor.
Alla produkter på lagret klassas in efter deras volymvärde i en A-, B- och C-klass.
Vanligtvis så sammanfaller denna gruppering med den klassiska 80-20 regeln. Den betyder att 80% av volymvärdet bildas av 20% av artikel-sortimentet.
“Klassificering görs för att man skall kunna differentiera styrningen av lagret i olika delar” (Lumsden 2012, 473).
3.6 Livsmedelshantering
Enligt Lao. S.I et al. (2011) utvecklas livsmedelsindustrin ständigt, företag som arbetar med livsmedel kan använda sig av olika logistiska metoder, exempelvis som CBR (case-based reasoning)- och FR (fuzzy reasoning) tekniker för att underlätta och utveckla en effektiv infrastruktur. För att förbättra livsmedels kvalité kopplar man ihop olika logistiktekniker och inom livsmedelshantering finns det stora forskningsmöjligheter, företag kan integrera olika intelligenta tekniker inom logistik. Risker förekommer inom lagerprocesser i
leveranskedjedriften, vilket kan leda till dålig prestanda i leveranskedjan. Riskanalys är
därför en kritisk fråga gällande leveranskedjan för att kunna öka både leveranskedjans kundservicenivå och effektivitet hos en livsmedelsdistrubitör (Ustundag 2012).
3.7 Summering
Teorikapitlet summeras med tre stora teoretiska delar, som även tas upp under den empiriska delen i arbetet:
● Lagerlogistik
● Plocktid
● Leveransavtal
En ökad kunskap gällande lagerlogistik ger företag möjligheten att reducera
icke-värdeskapande aktiviteter. Bra struktur, rutiner och effektivare arbetsprocesser etc.
kan hjälpa att just reducera detta. Lagerlogistik hjälper företag att reducera plocktid vid leverans av varor, med en bra förvaringstrategi och effektiva plockprocesser kan företag även uppnå reducerade plocktider. Det läggs en stor vikt på företagets leverantör, finns det pålitliga och flexibla avtal mellan båda parter leder det till smidigare och
problemfria leveranser av varor.
4 Empiri
Nedan beskrivs fallföretages nulägessituation från från ankomstkontroll till sin förvaringsyta på lagret.
4.1 Fallföretag
PLOQ är en helt ny matkedja längs vägarna i Sverige och är ett färdigmatskoncept som flyttar in granne hos Shell. Det är energibolaget St1 som är ägare av både Shell och PLOQ.
Utvecklingsarbetet har hållit på sedan 2018 och St1 har intervjuat ungefärligen tusen bilister i Sverige angående deras matpreferenser längs vägarna. Matställena längs de svenska vägarna utvecklades för 80- och 90-talets behov. Idag är det en helt annan stressnivå och behov, därför har just St1 tagit fram konceptet PLOQ (Livsmedelfokus 2020).
Figur 2. Matsamling (PLOQ, 2020)
“Så ta det chili och slappna avokado, nu blir det andra bullar på vägarna”.
PLOQs vision är att finnas på 104 st platser runt om i landet, från Haparanda i norr till Trelleborg i söder. Matstället ligger granne med alla Shellstationer i Sverige och det var Måndagen den 2a November 2020 som PLOQ öppnade i Botkyrka och Täby strax utanför Stockholm, 9 November öppnades dörrarna i Bromma och tätt inpå öppnades även en PLOQ i Varberg. PLOQS nisch är fokuset på maten med fräscha råvaror och tillfredsställa andra behov än vad andra snabbmatskedjor tillfredsställer. Dom har även sitt egna ekologiska fairtrade-märkta kaffe som alltid står redo och nybryggt, från utvalda kaffe-kooperativ.
Kaffebönderna plockar för hand de allra finaste bönorna som senare rostas i Sverige.
Det viktigaste för PLOQ är matens och dryckens kvalité och smak, strax efter som näst viktigast kommer den trevliga miljön. Det ska vara lugnt och harmoniskt i PLOQS lokaler
(PLOQ 2021).
PLOQ Bromma följer enligt Terasaka (1998) de åtta krav som ställs för att företag ska ses som ett företag med begränsad lageryta. PLOQ är lokaliserad nära ett bostadsområde där de har en nära kontakt med stamkunderna som handlar dagliga råvaror i butiken. Butiken har öppet alla tider på dygnet och alla dagar på året, de erbjuder självbetjäningssystem i form av tankning av fordon. PLOQ Bromma har ett mindre antal anställda och med en lageryta som inte överstiger 300 m2 kan PLOQ Bromma definieras som ett företag med begränsad lageryta.
4.2 Mejlkommunikation
Frågorna i mejlkommunikationen har sammanställts av forskarna och huvudfokuset med frågorna var att stärka arbetets empiri och ge en större kunskap gällande företagets lagerlogistik. Frågorna i mejlkommunikationen framställdes efter att observationerna utförts och frågorna mejlades kort därefter till kontaktpersonen. Frågorna har besvarats av kontaktpersonen som besitter den rätta kunskapen om lagerlogistik. Frågorna har ställts till en kontaktpersonen som är chef på sortiment och inköp PLOQ Bromma. Hen var den person som satt på den rätta kunskapen för att besvara de frågor som ställdes.
Från svaren från frågorna (se bilaga 2) kunde vi se att produkterna levereras med lastbil från Menigo som är ett grossistföretag. Kyl, frys och torrvaror levereras på samma tillfälle och produkterna på leveransen kommer mixade, kontaktpersonen svara att varor ej ska levereras mixade eftersom att det existerar avtal med leverantören, men att det förekommer. Enligt kontaktpersonen är lagerlogistik något som PLOQ prioriterar i deras kärnverksamhet.
Mejlkommunikationen hjälpte till att få en överblick på hur ett företag med begränsad lageryta arbetar med deras lagerlogistik, vidare kunde forskarna även konstatera att PLOQ arbetar kontinuerligt med att följa upp eventuella avvikelser i leveransen och upprätta handlingsplan med åtgärder och förbättringar, dock framkom inte hur ofta uppföljningar sker.
4.3 Observation
Fem stycken observationer har utförts genom tidtagningar av fem slumpmässigt valda leveranser hos PLOQ Bromma. Under observationerna har det varit öppna dialoger mellan butiksbiträdet och observatören där spontan insamlad data utbyts. Observationerna har fokuserat på plocktid, från inväntad leverantör till upplockning av produkter och placering på rätt plats från datumena 26-04-21 till 06-05-21. PLOQ får leverans av varierande typer av produkter som exempelvis kemikalier, gasol och tobak etc. men vi valde att undersöka frys, kyl och torrvaror då de är ABC-klassade och har en högre ruljans. Forskarna var på plats hos PLOQ Bromma och beräknade olika händelseförlopp som förekom under leveransen. Det sker alltid en ankomstkontroll av de levererade produkterna hos PLOQ, butiksbiträdet har som rutin att checka av leveransen med hjälp av en följesedel, så att alla produkter är med på leveransen. Efter det påbörjas upplock av produkter, här packas produkter upp och placeras på avsatta platser i lagret. När produkterna packats upp och rullconteinarna är tomma placeras de ute på lastkajen för senare avhämtning.
4.3.1 Tidsmätning
En tidsmätning av de olika händelseförloppen under leveransen har sammanställts mellan perioden (26-4-21 - 06-05-21). Genomsnittstiden av alla händelser från de fem slumpmässigt valda leveransdagarna tas fram i en tabell. Med hjälp av tabellen kan genomsnittstiden för varje händelse visas och en genomsnittstid av leverans av produkter tas fram:
Händelse Genomsnittstid
Invänta leverantör 7 min
Ankomstkontroll 3 min
Upplockning av frysvaror 7 min
Upplockning av kylvaror 64 min
Upplockning av torrvaror 32 min
Genomsnitt-plocktid av leverans 116 min (1h 53 min) Tabell 1. Beräknad genomsnittstid för leverans.
4.4 Nulägesbeskrivning
4.4.1 Beställning
Butiksbiträdet på PLOQ skapar en order från leverantörens hemsida en vecka i förväg. Den ordern som skapas baseras på hur stort antal av de produkterna som sålts. Butiksbiträdet räknar då ut de antalet produkter som finns kvar i butiken och på lager, sedan utförs en order.
Produkter som beställs in är frysvaror, kylvaror och torrvaror. Det finns inget fastställt antal gällande hur många produkter som skall finnas på lagret, butiksbiträdet menar att
beställningen ska göras så att allt får plats på lagret (Se figur 3) och att alla produkter
kommer upp på de rätta hyllorna. Ett antal produkter är säsongsanpassade och beställs endast under en viss period, exempelvis semlor och julmust. Detta skapar en avvikelse i den normala leveransstorleken, då det kommer fler varor till butik.
4.4.2 Leveransvillkor
Leverans av produkter sker fem gånger i veckan och produkter lastas på en rullcontainer. Det kommer mellan tre till fyra rullcontainer varje leverans och sker via lastbil som anländer till butikens lastkaj. Efter det placeras rullcontainers på lagret för upplockning. Det existerar leveransavtal och villkor mellan leverantören och butiken men ibland kommer varorna mixade vilket inte är överenskommet, vilket mejlkommunikationen (Se bilaga 2) visade.
Frysvaror transporteras på separata rullcontainers och förvaras fryst under transportsträckan.
4.4.3 Upplockning & interna transportsträckor
När leveransen av produkter anländer görs en ankomstkontroll där butiksbiträdet stämmer av med hjälp av en följesedel, där kontrolleras om alla produkter är med i leveransen.
Efter ankomstkontrollen placeras rullcontainers direkt på lagret och inne i kylrummet.
Produkter och varor som anländer med leveransen är: Diverse konfektyr, diverse frysvaror, drycker och komponenter vid matberedning.
Vid upplockning av de levererade produkterna måste butiksbiträdet gå mellan de olika förvaringsförråd på lagret upprepade gånger när hen börjar med upplockning:
● Först prioriteras frysvaror då det endast är lådor som placeras inne i frysen.
● Sedan är det kylvaror som prioriteras de placeras direkt in i kylrummet då produkterna kan bli dåliga om temperaturen överskrider fem grader.
● Sist prioriteras torrvarorna då de inte har en temperaturgräns och kan därför packas upp sist.
4.4.4 Rutiner
Fallföretaget har idag rutiner på deras lageryta, när varor tas emot och följer upp
kontinuerligt. Produkter på lagret arbetas utifrån FIFO-principen. Butiksbiträdet placerar de produkter med ett längre utgångsdatum längst bak och varor som legat på lagret en längre tid placeras längre fram. Butiksbiträdet menar även att de arbetar med rutinen “clean as you go”.
I den rutinen plattas kartongerna som används och läggs undan för bättre åtkomlighet och sortering.
4.4.5 Upphämtning av gods
När alla varor och produkter packats upp och kartongerna har sorteras placeras de tomma rullcontainerna ute på lastkajen (Se figur 3) för upphämtning. Tomma rullcontainer hämtas sedan upp av samma leverantör vid nästa leverans.
4.4.6 Leveransavvikelser
PLOQ Bromma får regelbundna leveranser från leverantören och vanligtvis är det fyra rullcontainers som levereras och ibland förekommer det avvikelser i olika säsongs- och kampanj anpassade leveranser. Vid avvikelser som exempelvis kampanjer och
säsongsanpassade produkter levereras produkter som en standardleverans och beställs i kyl, torr och frysvaror. Produkterna kommer levererade på rullcontainrar tillsammans med den vanliga standardleveransen. Variationer i leveranserna resulterar i att
leveransvolymer och produktflödet på lagret ökar. PLOQ Bromma arbetar med olika kampanjer och det resulterar i att under en viss tid krävs det ett större sortiment utav en viss produkt. Målet med kampanjen är att öka försäljning av den produkt som är med i kampanjen, exempel på en kampanj som förekommer hos PLOQ Bromma är:
säljtävling av egentillverkad mat, säljtävlingarna kräver att det alltid skall finnas rätt varor och mängd av matberedning på lagret. Matberedningsprodukter beställs i god tid innan kampanjdatum. Leveransavvikelser förekommer då och då, att varor kommer mixade som inte ska det.
Under olika säsonger ändras produktutbudet hos PLOQ Bromma och det resulterar i att
vissa produkter läggs till i butikens sortimentet och säljs endast under en viss period.
Med säsongsanpassade produkter sker det variationer i leveransen då det levereras produkter som butiken normalt inte brukar ha i deras sortiment. Ett exempel på
säsongsanpassade produkter är semlor, produkten säljs endast under en viss period och produkten kräver lageryta endast under den perioden. Vid vissa tillfällen går kampanjer ihop med säsongsanpassade produkter, då beställs det en ökad mängd av den produkten och endast under en viss period. Ett exempel på ett sådant tillfälle är: Kanelbullensdag.
Detta tillfälle inträffar den fjärde oktober varje år och då beställs det en ökad mängd av kanelbullar och berednings-komponenter. PLOQ Bromma anpassar lagerytan så att det ökande antalet produkter kommer upp på lagerhyllorna och får plats i kyl och fryslagret.
4.5 Lagerlayout PLOQ Bromma
Figur 3. Skiss av lageryta innehållande tre förvaringsförråd.
4.5.1 Beskrivning av lagerlayout
På grund av juridiska skäl kan inte den exakta lager-layouten från PLOQ användas, därför har en rekonstruktion och tolkning gjorts av forskarna.
PLOQ Bromma har en begränsad lageryta med:
