• No results found

5 Analys & diskussion

5.7 Metod-analys

De tillvägagångssätt som vi använt är pålitliga, frågorna i mejlkommunikationen på

fallföretaget har skapat en bild och förståelse hur företag med mindre lageryta kan arbeta med sin lagerlogistik. Enligt Sohlberg och Sohlberg (2013) är en intervju en vanlig metod som tillämpas för att samla in relevant data, klara och enkla medel ger intervjun en tydlig inblick hos fallföretaget och kännedom om hur resonerar runt varierande frågeställningar.

Observationer som tillämpats på fallföretaget utfördes fem gånger, för att ge ett mer trovärdigt resultat och få en förståelse hur företag med begränsad lageryta arbetar med lagerlogistik. Mixade leveranser som skapar icke-värdeskapande aktiviteter kunde vi se med hjälp av observationerna att det förekom hos fallföretaget. Kunskap eller snabbare

uppföljning gällande lagerlogistik skulle se till att levererade varorna kommer sorterade och icke-värdeskapande aktiviteter hade reducerats.

5.8 Diskussion

Med hjälp av en bättre kunskap kan alla företag reducera icke-värdeskapande aktiviteter. En faktor som kan påverka hur ett företags plocktid kan reduceras är att bättre förarbete utförs.

Det vi har märkt med detta arbete är att företag med begränsad lageryta, med små medel kan reducera icke-värdeskapande aktiviteter och arbeta mer tidseffektivt.

Lagerlogistik är något som ständigt utvecklas och lyckas ett företag tidseffektivisera sin lageryta, kan det förbättra för ett helt företag i sin helhet, inte bara på lagret. Fallföretaget vi tittade på styrker att lagerlogistik även tillämpas hos företag med begränsad lageryta, dock så hittade vi förbättringsområden hos fallföretaget som även andra företag som arbetar med mindre lagerytor kan tillämpa. Att kunskap saknas är inte så konstigt, eftersom lagerlogistik ständigt utvecklas. Det gäller att ha lagerlogistik i sin kärnverksamhet för att ligga i framkant.

I mejlkommunikationen från fallföretaget (Se bilaga 2) sa kontaktpersonen att lagerlogistik ligger i deras kärnverksamhet, vilket det säkert gör. Ändå såg vi under observationerna (Se bilaga 1) att det förekom 5 stycken leveranser (inom kort period) som var levererade fel, mixade och inte sorterade enligt avtal. Kontaktpersonen nämnde även att hen var medveten om att mixade leveranser förekom, men prioriteras det tillräckligt? Det ska inte förekomma om lagerlogistik ligger i kärnverksamheten. Här borde det finnas någon som direkt noterar och kontaktar leverantören för att se över leveransavvikelsen.

På större företag med lagerlogistik i deras kärnverksamhet finns det ofta en person eller flera personer som endast ansvarar och har hand om lagerlogistik. På företag med begränsad lageryta finns det inte alltid en person som är ansvarig, utan ofta besitter alla kunskap om allt.

Då gäller det att ha bra rutiner, följa upp etc. för att inget ska falla mellan stolarna. En

felleverans skapar onödiga och icke-värdeskapande aktiviteter, det vill alla företag eliminera.

Arbetets slutsats kan konstateras med att lagerlogistik, plocktid och leveransavtal som studerats för att reducera företags icke-värdeskapande aktiviteter och plocktid kan tillämpas på begränsade lagerytor. Den grundläggande faktorn för reducering av icke-värdeskapande aktiviteter och plocktid ligger i företags bristande kunskap gällande lagerlogistik. Forskning och litteratur gällande lagerlogistik syftar inte bara till företag med begränsad lageryta, utan kan även appliceras på företag med standardlager som hanterar varor. Studien har undersökt begränsad lageryta då det saknas tydliga processer och riktlinjer för företag med begränsad

lageryta. Icke-värdeskapande aktiviteter och plocktid är två grundläggande moment inom lagerlogistik som bör effektiviseras med hjälp av vidare forskning. Plockprocesser,

förvaringstrategier och leveransavtal används primärt för att reducera plocktid och bristande kunskap gällande lagerlogistik används primärt för att reducera icke-värdeskapande

aktiviteter. ABC-klassificering och FIFO-principen är arbetsmetoder som arbetas med vid hantering av produkter efter plockningsprocesser. Metoderna leder till en effektivare lagerlogistik och när plocktid och icke-värdeskapande aktiviteter reduceras kan företag fokusera på kärnverksamheten och tillfredsställa kundernas behov. Fallföretaget kan arbeta mer tidseffektivt med plocktid genom applicering av plockprocesser och optimering av förvaringstrategier. Enligt Petersen och Aase (2004) är plocktid en process som står för en stor del av driftkostnaden i ett lager och fallföretaget bör tidseffektivisera processen, främst bör fallföretaget reducera plocktid och icke-värdeskapande aktiviteter.

Den empiriska undersökningen visade att fallföretagets leverans av varor kommer mixade och det skapar icke-värdeskapande aktiviteter då butiksbiträdet måste sortera produkterna efter frys, kyl och torrvaror. De mixade varorna bidrar till att deras plocktid ökas och med tydligare leveransavtal som beskriver hur leveransen skall komma levererad till fallföretaget kan plocktid och icke-värdeskapande aktiviteter reduceras. Studien visar att fallföretaget inte prioriterar lagerlogistik tillräckligt i deras kärnverksamhet. Fallföretaget kan därför använda denna studie och de lösningar som tagits fram för att öka deras kunskap gällande

lagerlogistik. Studien har också ökat kunskapen gällande hur företag med begränsad lageryta kan hanteras tidseffektivare med avseende på lagerlogistik. Med hjälp av en det teoretiska ramverket tillsammans med den empiriska undersökningen har studien ökat kunskapen och skapat rekommendationer om hur företag med begränsad lageryta kan hanteras

tidseffektivare.

5.8.1 Leveransvillkor & leveransavtal

Företag som får leveranser mixade är en konsekvens av bristande lagerlogistik-kunskap. Har företag med begränsad lageryta tillräckligt med kunskap inom lagerlogistik uppstår

fortfarande problem, dock hanteras dessa snabbare eftersom kunskapen och resurser

prioriteras i deras kärnverksamhet. Med en ökad kunskap gällande lagerlogistik kan företag förstå betydelsen av leveransvillkor. Om företag har fördelaktiga leveransvillkor med leverantören kan det bidra till en förenklad leverans av varor. Existerar det en god relation

mellan företag och leverantör reduceras avvikelser. Saknar företag med begränsad lageryta tillräcklig kunskap gällande lagerlogistik, kan leveransvillkor medföra icke-värdeskapande aktiviteter i form av mixade varor, som leder till ökad plocktid.

5.8.2 Beställning

Företag som gör manuella beställningar varje vecka, kan behöva lägga in extra noteringar inför varje beställning “önskemål” med deras leverans. Är det inte fast beställningskvantitet som alltid ser likadan ut och har ett fast beställningsintervall, kan säkerligen misstag hända.

Vilket kanske inte låter som hela världen, men små reduceringar av icke-värdeskapande aktiviteter kan skapa skillnad för företagets lagerlogistik.

5.8.3 Plocktid & icke-värdeskapande interna transporter

De två stora faktorerna som tagits upp för en reducerad plocktid är: plockprocess och

förvaringstrategier. Det finns garanterat fler faktorer som kan påverka plocktid både negativt och positivt. Hade mer tid funnits till att studera detta, hade säkerligen fler förbättringsförslag till fallföretaget och andra företag som har samma problem kunnat redovisas. Plockprocessen är en aktivitet som kan hjälpa till att reducera plocktid, plockprocessen är en aktivitet som utförs manuellt av butiksbiträdet. Plockprocessen kan automatiseras med hjälp av maskiner som utför delar av plockprocessen automatiskt. Förflyttning av varor på lagret skulle kunna automatiseras med hjälp av maskiner som placerar varorna i rätt förvaringsförråd. De interna transporterna på lagret skulle kanske med hjälp av en förändrad lagerlayout eller striktare leveransavtal att lyckas eliminera de icke-värdeskapande transporterna på lagerytan.

Att förändra en lagerlayout är en lösning som är dyr att implementera, kräver mycket tid och energi.

5.8.4 Rutiner

Stora som små företag arbetar med rutiner, vilket fallföretaget bevisat. Det gäller att alltid se över rutiner gällande just lagerlogistik. Allt går hand i hand, fungerar inte leveransavtal och leveranspålitlighet etc., där det står att varor ska komma sorterade, kommer det att försvåra för nästa steg i lagerlogistiken. Kommer däremot varor sorterade som enligt leveransavtalet, då underlättar det för senare rutiner som exempelvis FIFO-principen eller ABC-klassificering och skapar ingen onödig tid med icke-värdeskapande transporter fram och tillbaka.

Det hade underlättat väldigt mycket vid upplockning av varor om de levererade varorna hade kommit sorterade istället för mixade. Det hade också underlättat för butiksbiträdet som direkt kunnat arbeta med rutiner som exempelvis FIFO-principen och ABC-klassificering.

Butiksbiträdet hade snabbare lyckas sortera ABC-klassade varor till rätt förvaringslager och direkt placerat varor efter FIFO-principen istället för att sortera vid rullconteinern på egen hand. Hade varorna på leveransen inte kommit mixade skulle det inte ta lika lång tid för upplockning och mer värdeskapande tid hade skapats.

5.8.5 Upphämtning av gods

Efter varor plockats upp från leveransen kan företag istället för att köra ut rullconteinerna på lastkajen, kanske lokalisera en plats på lagret där rullconteinerna kan placeras och sedan när leveransen är klar köra ut alla rullconteiners samtidigt för upphämtning. När butiksbiträdet kör ut rullconteinerna efter varorna plockas upp på förvaringsförråden kan det ses som en icke-värdeskapande aktivitet, butiksbiträdet måste gå upprepade sträckor från lagret ut till lastkajen och det kan bidra till att plocktid ökas, ej tidseffektivt.

5.8.6 Leveransavvikelser

Företag som har leveransavvikelser i form av säsongsanpassade produkter kan vara bättre förberedda på avvikelser i leveransen. Företag kan ha en tom yta på lagret som är specifikt avsedd för säsongsanpassade produkter. Företag kan även förbereda förvaringsytor på lagret genom att ta bort varor på förvaringsförråden så att det finns mer plats för de

säsongsanpassade produkter. Om företag har en ökad kunskap inom lagerlogsitk kan de vara bättre förberedda på leveransavvikelser då de vet att en avvikelse i leveransen kommer att ske.

Related documents