Teori till analysmetod

3.5.1 Flödesdiagram

Ralston, Reilly och Hemmendinger (2003) menar att ett flödesdiagram är en grafisk

förklaring av en process under ett händelseförlopp som ger en genomgripande översikt av de aktiviteter som ingår i en process och hur de varierade stegen i processen är

sammankopplade. Flödesdiagram används som ett illustrerat verktyg vid kommunikation mellan forskare, det har använts under flera års tid och varit en nationell standard.

Ett flödesdiagram både startar och slutar med en aktivitet som betecknar in-och utgången av aktiviteten i diagrammet. Flödespilar tillämpas för att betona nästkommande aktiviteter, anvisningar och tillvägagångssätt placeras även in i diagrammet. De olika funktionerna som ingår i ett flödesdiagram är:

I ett flödesdiagram finns det symboler som representerar de varierande funktioner och information. Vanliga symboler som ovaler, rektanglar och trianglar appliceras för varje funktion och händelse som förekommer i diagrammet. Storleken på symbolerna kan variera så länge samma dimensionsförhållande bibehålls. Symbolen för input och output beskriver den tillgängliga informationen och bearbetning av funktioner samt representeras med en likbent parallelltrapets. Symbolen för bearbetning beskriver bearbetningsfunktionen som en process av en funktion eller aktivitet som resulterar i utveckling av värde eller information.

Vilken eller vilka flödesriktningar som skall följas bestäms, symbolen representeras med en rektangel. Symbolen för flödesriktning beskriver flödesriktningsfunktionen, dvs i vilken riktning aktiviteten går. Riktningsflödet går uppifrån och ner eller från vänster till höger och symbolen representeras med hjälp av pilar, pilarna kopplar ihop de varierade symbolerna i flödesdiagrammet. Symbolen för ett lager beskriver ett förvaringsförråd där varor förvaras och symbolen representeras av en upp och nervänd triangel. Symbolen för en terminal beskriver terminalplacering där information mottages eller avfärdas, som exempelvis:

fördröjning, start, stop och försening. Symbolen för terminal representeras med en oval.

Symbolen för besluttagande beskriver det beslut som tas vid en aktivitet och vilken typ av väg som skall tas, den symbolen representeras med en diamant. Symbolen för en manuell aktivitet beskriver processen för en manuell aktivitet utförd av en människa, symbolen representeras av en romb (Rossheim 1963).

Figur 1. Flödesdiagram (Lumsden, 2012)

3.5.2 FIFO-principen

Enligt Anita C Sembiring et al. (2019) uppstår det oftast felaktig information vid manuell lagerhållning av produkter, metoden är ineffektiv och omodern därför bör organisationer istället följa den tekniska utvecklingen och implementera ett datasystem vid insamling av data då detta reducerar risken för mänskliga fel. First in, first out är en princip som ofta används vid lagerhållning. Med tillämpning av FIFO menas det att en produkt som förvaras på lager inte skall lagerhållas en längre tid än nödvändigt (Adriana Mendes et al. 2020).

FIFO principen värdesätter inventering i lager, då den produkt som anskaffats först även säljs först. Med större lager och fler produkter tillkommer det en större kostnad för lagerhållning, anledningen beror på att att man inte vet hur mycket av en produkt som skall beställas och hur mycket av den produkten som säljs. I dagsläget utförs inventering av lager manuellt, metoden är inte ett effektivt tillvägagångssätt då inventeringsrapporten som utförs ofta visar felaktig och missvisande information gällande lagerhållningen. Med tillämpning av FIFO principen hjälper det organisationer att bevaka lagerhållna produkter och se till att de säljs och inte behöver kasseras. FIFO hjälper även till vid inventering av produkter då det visar rätt information i inventeringsrapporten. FIFO skapar en balans och utjämning av de fysiska produkterna i lagret och ser till att lagervärdet stämmer överens med driftkostnaderna.

Principen gör det enklare att bevaka och reglera de redan existerande lagerhållna produkterna likaså de produkter som kommer in och ut ur lagret (Anita C Sembiring et al. 2019).

3.5.3 ABC-klassificering

Ett väldigt enkelt verktyg att använda och förstå kallas ABC-analys

“ABC-klassificering”. ABC-analys är baserad på pareto-principen och är välkänd över hela världen. Det är en inventarie-kategoriserings-teknik inom materialhantering som ger en väldigt tydlig kontroll av en enormt stor mängd lagervaror vid inventering. Med hjälp av detta verktyg kan organisationer nå en bättre styrning. Med verktyget kan organisationer åtskilja och klassificera artiklar och även vad de olika kategorier av artiklar har för påverkan på de totala lager-kostnaderna (Wan Lung ng. 2012).

Artiklar/produkter i lager kan inte bearbetas på samma sätt, anledningen kan t.ex. vara att en del lagringsmetoder kräver väldigt stor informations- och/eller arbetskapacitet, allt kopplat med kostnader. Det s.k. volymvärdet (Vv) är ABC-analys över

artikelnumren baserat på:

Vv= n*p.

n= x artiklar av ett speciellt artikelnummer under en exakt tidsperiod (st).

p= artikelns värde i kronor.

Alla produkter på lagret klassas in efter deras volymvärde i en A-, B- och C-klass.

Vanligtvis så sammanfaller denna gruppering med den klassiska 80-20 regeln. Den betyder att 80% av volymvärdet bildas av 20% av artikel-sortimentet.

“Klassificering görs för att man skall kunna differentiera styrningen av lagret i olika delar” (Lumsden 2012, 473).

3.6 Livsmedelshantering

Enligt Lao. S.I et al. (2011) utvecklas livsmedelsindustrin ständigt, företag som arbetar med livsmedel kan använda sig av olika logistiska metoder, exempelvis som CBR (case-based reasoning)- och FR (fuzzy reasoning) tekniker för att underlätta och utveckla en effektiv infrastruktur. För att förbättra livsmedels kvalité kopplar man ihop olika logistiktekniker och inom livsmedelshantering finns det stora forskningsmöjligheter, företag kan integrera olika intelligenta tekniker inom logistik. Risker förekommer inom lagerprocesser i

leveranskedjedriften, vilket kan leda till dålig prestanda i leveranskedjan. Riskanalys är

därför en kritisk fråga gällande leveranskedjan för att kunna öka både leveranskedjans kundservicenivå och effektivitet hos en livsmedelsdistrubitör (Ustundag 2012).

3.7 Summering

Teorikapitlet summeras med tre stora teoretiska delar, som även tas upp under den empiriska delen i arbetet:

● Lagerlogistik

● Plocktid

● Leveransavtal

En ökad kunskap gällande lagerlogistik ger företag möjligheten att reducera

icke-värdeskapande aktiviteter. Bra struktur, rutiner och effektivare arbetsprocesser etc.

kan hjälpa att just reducera detta. Lagerlogistik hjälper företag att reducera plocktid vid leverans av varor, med en bra förvaringstrategi och effektiva plockprocesser kan företag även uppnå reducerade plocktider. Det läggs en stor vikt på företagets leverantör, finns det pålitliga och flexibla avtal mellan båda parter leder det till smidigare och

problemfria leveranser av varor.

4 Empiri

Nedan beskrivs fallföretages nulägessituation från från ankomstkontroll till sin förvaringsyta på lagret.