Barns och ungdomars tillgänglighet

(1)

Publikationsnr 2005:121

Barns och ungdomars tillgänglighet

– undersökning i Finspångs tätort –

15 oktober 2004

(2)

(3)

Sammanfattning

Uppdraget har utförts av Vägverket Konsult och omfattar en undersökning av barn och ungdomars tillgänglighet i Finspångs tätort.

Syftet med undersökningen har varit att identifiera barnens viktigaste stråk till skola och fritidsaktiviteter, inventera, klassificera och analysera dessa samt presentera ett övergripande åtgärdsförslag. Bedömningar har gjorts med utgångs- punkt i barns tillgänglighet och trafiksäkerhet. Målet är att åtgärdsförslaget ska utgöra ett övergripande underlag för Vägverkets planeringsprocess och för kommunal planering. Undersökningen har skett i samråd med berörd kommun, personal och elever på grundskolorna.

De största tillgänglighets- och trafiksäkerhetsproblemen i Finspång är:

Korsningen vid Bergslagsvägen–Lasarettsvägen

På väg till och från skolan passerar många elever korsningen med dålig sikt och hög trafikbelastning längs båda vägarna.

Området vid Bergslagsvägens nedre del i höjd med Bergska skolan och Högbyplan.

Området har en komplex trafiksituation; många utfarter och anslutande gator, samtidigt som trafikintensiteten stundtals är mycket hög. Situationen förbättras inte av att cykelbanan upphör i höjd med Bergska skolan.

De två områdena har både genom enkätundersökningen och intervjuerna utpekats som farliga och otrygga trafikmiljöer.

Vägverkets åtgärdsanalys enligt fyrstegsprincipen (VV publ 2002:72) innebär i korthet att man först ser på åtgärder som inte innebär fysiska förändringar, detta kan vara förändra behov av transporter eller beteenden samt effektivisera utnytt- jandet av befintligt vägnät. Om det skulle visa sig otillräckligt ser man på fysiska förändringar, som förbättringsåtgärder och mindre ombyggnader, för att som sista steg använda sig av ombyggnader och nyinvesteringar.

I Finspångs tätort kan förbättringar uppnås genom

1. Åtgärder som påverkar transportbehov och val av transportsätt

Information till föräldrar om sambandet mellan skjutsning med personbil till skolan och trafiksituationen utanför skolan.

2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av (det befintliga) vägnätet Information om ”bästa väg” till elever och föräldrar. Det vill säga ett fortsatt sys- tematiskt arbete med att informera om det befintliga GC-vägnätet. Detta kan på sikt ge en beteendeförändring som gör att fler använder det. Samtidigt styr man över gång- och cykeltrafik till de säkraste stråken vilket i Finspångs kommun, med ett bra utbyggt gång- och cykelnät är kostnadseffektivt.

För att trovärdigt kunna genomföra steg 1 och 2 krävs dock att vissa svaga länkar förstärks genom åtgärder som uppnås i nästa steg.

3. Förbättringar och mindre ombyggnader

Förbättringar som ger en säkrare och mindre komplex trafikmiljö vid:

a.) ”Snipen” Bergslagsvägen (Rv 51) –Lasarettsvägen.

b.) Bergslagsvägen (Rv 51) området vid och direkt nordväst om Högbyplan.

4. Nyinvesteringar och större ombyggnader

I detta skede har en omdragning av Rv 51 utanför Finspångs tätort inte beaktats då det är mycket kostnadskrävande. En sådan förändring skulle emellertid ge helt andra förutsättningar för Bergslagsvägen/Rv51.

(4)

(5)

1. INLEDNING ... 1

BESKRIVNING AV FINSPÅNGS TÄTORT... 1

UPPDRAGET... 2

BAKGRUND... 2

SYFTE OCH OMFATTNING... 3

2. FRÅGOR SOM BERÖR BARN OCH UNGDOMARS TILLGÄNGLIGHET ... 4

TRAFIKSÄKERHET... 4

BULLER... 4

LUFTFÖRORENINGAR... 5

SKÖNHET OCH TREVNAD... 6

TRYGGHET OCH ORIENTERBARHET... 6

VÄXTER OCH VEGETATION... 6

3. GENOMFÖRANDE ... 7

TRAFIKSÄKERHET... 7

BULLER... 8

LUFTFÖRORENINGAR... 8

SKÖNHET OCH TREVNAD... 9

TRYGGHET OCH ORIENTERBARHET... 9

VÄXTER OCH VEGETATION... 9

4. RESULTATET AV ENKÄTUNDERSÖKNINGEN OCH VIKTIGA MÅLPUNKTER ... 10

RESULTATET AV ENKÄTUNDERSÖKNINGEN... 10

TOTAL SAMMANSTÄLLNING AV SKOLRESOR OCH FRITIDSRESOR... 11

MÅLPUNKTER... 16

5. ANALYS AV DE PRIMÄRA STRÅKEN ... 18

STRÅKEN... 18

DJUPINTERVJUER... 31

VAD BARNEN UPPLEVER SOM TILLGÄNGLIGHETSPROBLEM... 35

Trafiksäkerhet ... 35

Trygghet och orienterbarhet... 35

Buller, luftföroreningar, växter och vegetation samt skönhet och trevnad... 35

6. ÅTGÄRDSANALYS ENLIGT FYRSTEGSPRINCIPEN ... 36

Steg 1 Transportbehov och transportsätt ... 36

Steg 2 Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av det befintliga vägnätet ... 37

Steg 3 Vägförbättringsåtgärder... 37

Steg 4 Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder ... 38

7. SLUTSATSER-SAMMANSTÄLLNING AV ÅTGÄRDSFÖRSLAGEN... 39

8. ENKÄTKRITIK ... 40

9. FORTSATT ARBETET ... 41

SKOLSKJUTSAR... 41

FUNKTIONSHINDRADE... 41

10. BILAGOR... 42

ISSN 1401-9612

(6)

(7)

Barns och ungdomars tillgänglighet – undersökning i Finspång 1

1. Inledning

Beskrivning av Finspångs tätort

Finspång

(En karta på Finspångs tätort i större skala finns i bilaga 5.)

Finspång är centralorten i Finspångs kommun med 21 000 invånare. Det är en långsträckt tät- ort, med en tydlig uppdelning i en västlig och en östlig del pga. Skjutbosjön som delar samhäl- let.

De största vägarna i Finspång är

? riksväg 51 som går mellan Norrköping och Örebro. I Finspång är det genom- farts-vägarna Norrköpingsvägen och Bergslagsvägen

? väg 215 mellan Norsholm och Finspång. I Finspång heter den Linköpingsvägen.

? Väg 1144 Finnvedsvägen

? Väg 1145 Bergslagsvägen

? Väg 1166 Östermalmsvägen-Slottsvägen

Finspångs övriga gator, lokalgator, har en skiftande standard. Det beror på att bostadsområden och stadsdelar har olika karaktär och ursprung tidsmässigt. Vissa villagator har trottoar och är planerade för att cyklister ska använda körbanan, vissa gator har varken trottoar eller

gång/cykelbana medan i de större modernare bostadsområdena finns utbyggt gång/cykelnät.

I tätorten Finspång finns nio grundskolor med totalt 1890 elever. De nio grundskolorna i Finspång är Grosvadsskolan, Lillängsskolan, Dunderbackens skola, Nyhemsskolan, Svälthags- skolan, Viggestorpsskolan, Ängslyckeskolan, Storängsskolan samt Hårstorpsskolan. De tre största skolorna är Grosvadsskolan, Nyhemsskolan och Storängsskolan vardera med över 350 elever.

Vägverket har tillsammans med Finspångs kommun under de senaste åren utfört trafiksäker- hetshöjande åtgärder i Finspång som t.ex. gång- och cykelvägen utmed Östermalmsvägen.

Rv 51

Lv 215

Väg 1166 Väg 1145

Väg 1144

(8)

Finspångs kommun planerar att tillsammans med Vägverket åtgärda angöringen för bussar vid Bergska skolan utmed Bergslagsvägen. Finspångs kommun kommer även under 2004 att byg- ga gång- och cykelväg utmed Torstorpsvägen.

Uppdraget

Uppdraget har omfattat att göra en undersökning av barn och ungdomars tillgänglighet i

Finspångs tätort. Uppdragsgivare har varit Vägverket Region Sydöst, Trafiksäkerhet och miljö, i Jönköping med Catrine Petersson som ombud och Maria Hellqvist som projektledare. Upp- dragsansvarig hos Vägverket Konsult i Jönköping har varit Malin Ekman. Utrednings- och utvecklingsarbetet har utförts av Kaj Konnebäck, Per Oldfeldt, Björnåke Gustavsson och Linda Olsson.

Projektet har krävt ett nära samarbete med Finspångs kommun där Reine Hansson och Ragnar Danielsson har medverkat.

Bakgrund

Regeringen har i den transportpolitiska propositionen framhållit att barn är starkt beroende av transportsystemets egenskaper och effekter framför allt med avseende på tillgänglighet, säker- het och god miljö. I Regeringens proposition, strategi för förverkligande av FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige, betonas att barnperspektivet ska utvecklas så att barnets bästa sätts i centrum. Med barn avses personer 0 till 18 år.

Enligt FN:s barnkonvention ska barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som myndigheter och offentliga organisationer vidtar och som rör barn. Staterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa barns överlevnad och utveckling, skydda barn mot alla former av fysisk och psykiskt våld, möjliggöra ett aktivt deltagande i samhället och erkänna barns rätt till lek och rekreation.

Vägverket har antagit en policy för barnfrågor för att, inom sitt ansvarsområde, medverka till att uppfylla kraven i FN:s konvention om barns rättigheter, se bilaga 1. Vid alla beslut som rör barn ska barns rörelsefrihet, tillgänglighet, barriäreffekt, miljö, hälsa och säkerhet beaktas. En- ligt Vägverkets inriktningsdokument, Barn, ska barn ha goda möjligheter att påverka beslut som rör deras närmiljö, vara delaktiga i planeringsprocessen och kunna uttrycka sina åsikter i trafikfrågor, se bilaga 2.

En levande demokrati förutsätter att medborgarna ges möjlighet att delta i beslut om gemen- samma frågor, men även att medborgarna känner engagemang för beslut som påverkar deras vardag, livsvillkor och framtid. Detta förutsätter en öppen dialog om planeringsfrågor med berörda myndigheter, kommuner och organisationer.

Den fysiska miljön omkring oss har betydelse för hur vi lever våra liv, detta gäller inte minst för barn och ungdomar. Närmiljöns olika platser utgör viktiga resurser för barn och ungdomars utveckling och självständighet genom att erbjuda möjlighet till lek, fri rörlighet, utmaningar och ansvar. Dessa platser är inte alltid kända av vuxna med deras synsätt, värderingar och tolk- ning av miljöer.

(9)

Syfte och omfattning

Syftet är att identifiera barnens viktigaste stråk till skola och fritidsaktivteter, inventera, klassificera och analysera dessa samt presentera ett övergripande åtgärdsförslag. Bedömningar görs med utgångspunkt i barns tillgänglighet och trafiksäkerhet. Målet med rapporten är att åt- gärdsförslaget ska utgöra ett underlag för Vägverkets planeringsprocess och för kommunal planering. Eftersom undersökningen har skett i samråd med berörd kommun, personal och elever på grundskolorna, har en effekt varit att dessa känner delaktighet i planeringsprocessen.

Kunnandet om och inflytandet inom tillgänglighets- och trafiksäkerhetsområdet har ökat inom gruppen skolpersonal och elever.

Tillgänglighets- och trafiksäkerhetsmålet är att

Skapa ett tryggt och säkert system för alla transporter av barn och ungdomar till skola och fritidsaktiviteter.

Skapa stråk som är direkta och har en kontinuerlig bra ut- formningsstandard på hela sträckan mellan bostad och skola/fritidsaktiviteter.

Genom kontinuitet skapa direkta och genomgående stråk med stor trygghet och god miljö

Genom låga buller- och luftföroreningsnivåer, vackra omgivningar samt liten risk för att utsättas för allergiframkallande växter.

(10)

2. Frågor som berör barn och ungdomars tillgänglighet Trafiksäkerhet

I oktober 1997 antog Riksdagen regeringens proposition Nollvisionen och det trafiksäkra sam- hället. Detta medförde att vikten för trafiksäkerhet markant ökades, jämfört med andra plane- ringsmål. Propositionen har som långsiktigt mål attingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken samt att vägtransportsystemets utformning och funktion ska anpassas till de krav som följs av detta.

För att förstå och kartlägga hur just barn och ungdomar upplever och rör sig i trafiken krävs det att de själva får vara delaktiga och beskriva sin situation i trafiken. Detta har gjorts genom en enkätundersökning tillsammans med barn och ungdomar. Utifrån enkätsvaren har de mest fre- kventa gång- och cykelstråken som används av eleverna för deras färd till skolor och fritidsaktiviteter tagits fram. Dessa huvudstråk har klassificerats efter en beräkningsmodell i Vägver- kets rapport 1999:0355 Miljö och trafiksäkerhet längs barns skolvägar.

God standard (grönt) - inga åtgärder behöver vidtas (gulgrönt)

Mindre god standard (gult) - smärre åtgärder behöver vidtas (gulrött)

Ej godtagbar standard (rött) - stora förbättringar behöver genomföras

Buller

För verksamheter, bostäder och kontor som är placerade i närheten av trafikerade gator finns idag riktvärden för acceptabel bullernivå som människan blir utsatt för.

Naturvårdsverket har tagit fram en nordisk beräkningsmodell med vilken vägtrafikbullernivån kan uträknas. Som ett medelvärde över dygnet beskrivs buller med enheten decibel (dB (A)).

Ett barns hörselgång är kortare och smalare, vilket kan medföra att den maximala förstärkning- en av ett ljud sker högre upp i diskantområdet där det lättare orsakar skada. Därför är det extra viktigt att i barn och ungdomars närhet hålla ljudnivåerna på en så låg nivå som möjligt. Längs barn och ungdomars huvudstråk i samhället bör inte bullernivån överskrida normal samtalston, ca 65 dB (A).

Färgkod Totalvärde Kvalitetsnivå

Grön 8-10 God

Gröngult 6-8

Gul 4-6 Mindre god

Gulrött 2-4

Röd 0-2 Låg

Färgkoder för beräkningsresultat för redovisade stråk

(11)

I Lugna gatan föreslås följande kvalitetsnivåer för gång- och cykelbanor:

Anledningen till denna indelning är att man vid och under 60 dB (A) kan föra ett samtal utan att höja rösten och är tvungen att anstränga rösten över 65 dB (A).

Luftföroreningar

Enligt regeringens proposition 2000/01:130 Svenska miljömål -delmål och åtgärdsstrategier ska ”Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte ska- das”

Eftersom drygt 80 % av Sveriges befolkning bor i tätorter är det speciellt viktigt att kontrollera och veta hur människors hälsa påverkas av den intensiva trafik, industri- och energianvändning som förekommer där. Exempel på några av de luftföroreningar som är mest skadliga för män- niskan är kväveoxider och bensen.

Ämne Medelvärdestid MKN Gräns-

värde Anmärkning NO2/NOx 1 dygn 60 µg/m³ 75 µg/m³ 98-percentil SO² 1 dygn 100 µg/m³ 100 µg/m³ 98-percentil Sot 1 vinterhalvår 40 µg/m³ 40 µg/m³ aritmetiskt gräns-

värde för medel- värde

Bensen 1 år 2,5 µg/m³ 5 µg/m³ Årsmedelvärde till 2010

CO 1 dygn 10 mg/m³ genomsnittsvärde

fr.o.m. 1/1-05 Ämne Medelvärdestid MKN Tröskel-

värde Anmärkning

ozon 8 timmar 110 µg/m³ skydd mot hälsa

I tabellen ovan anges de idag gällande miljökvalitetsnormer (MKN), gräns- och tröskelvärden för luftföroreningar bl.a. framtagna av Naturvårdsverket.

Färgkod Ljudnivå Kommentar

Grön < 60 dB (A), ekviva- lentnivå

godkänd kvalitetsnivå Gul 60 - 65 dB (A), ekvi-

valentnivå

mindre god kvalitetsnivå men kan godtas under begränsad tid Röd > 65 dB (A), ekviva-

lentnivå

ej godtagbar kvalitetsnivå

Kvalitetsnivåer för gång- och cykelbanor

Värden för luftföroreningar bl.a. framtagna av Naturvårdsverket

(12)

MKN: anger den lägsta godtagbara miljökvalitet som människan och/eller miljön kan anses tåla.

Gränsvärde: löper parallellt med MKN och kommer 2006 att helt ersätts av normerna.

Tröskelvärde: vid överskridande av dessa värden finns risk för hälsa och miljö.

I Sverige anses inte mängden skadliga luftföroreningarna generellt vara så stora att de vållar problem. Det är i miljöer med höga trafikmängder, tät byggnation och köbildning som riskerna är störst.

Skönhet och trevnad

Bedömning om vad som är skönhet och trevnad är subjektivt och svårt att generalisera. Vid en utvärdering av huvudstråken ges barn och ungdomars positiva och negativa åsikter gällande skönhet och trevnad, vilka kan variera med årstiderna.

Tyngdpunkten ska här läggas på de trista och tråkiga miljöerna där deras motpol, de vackra och intressanta miljöerna, ska ligga till grund för jämförelser till förbättringar. Eftersom det är barn och ungdomars synsätt som är viktigt görs denna bedömning bäst i samarbete med skola och elever.

Trygghet och orienterbarhet

En trygg och lättorienterbar trafikmiljö ges genom ett enhetligt vägnät, där t.ex. en väg avsedd för gång- och cykeltrafikanter är likartad runt om i samhället och väl utmärkt. Detta bidrar till att trafikanten känner igen sig vilket i sin tur skapar en trygghetskänsla. Om gångvägen i sin tur är separerad från cykelvägen grundmurar detta än mer trygghetskänslan.

Barn och ungdomar refererar ofta otrygghet till mörka och/eller skymda platser. Därför är bra belysning och så få skymda platser som möjligt speciellt viktigt på de platser som utnyttjas av barn och ungdomar.

Kännedom om barn och ungdomars åsikter och upplevelser utmed deras huvudstråk ges bäst i samarbete med skola och elever.

Växter och vegetation

Pollen och starka dofter kan påverka människor med allergi så kraftigt att de tvingas undvika vissa gång- och cykelvägar. Därför bör inte växter som är allergiframkallande placeras i direkt samband med gång- och cykelvägar samt offentliga platser som torg, busshållsplatser och skolor.

Exempel på växter som är starkt allergiframkallande:

? Lövträd, som björk, al och hassel

? Starkt doftande växter som syren, ginst, jasmin, hyacint.

? Vissa grässorter

? Gråbo, en flerårig ört

Växter och vegetation kan även verka besvärande om de placeras så att de försvårar framkom- ligheten eller skymmer sikten t.ex. vid busshållsplatser och i korsningar.

(13)

3. Genomförande Trafiksäkerhet

För att kunna klassificera de gator i samhället vilka barn och ungdomar nyttjar under sin vistel- se i trafikmiljön krävdes en kartläggning av deras rörelsemönster och stråken de använder sig av. Detta gjordes genom en enkätundersökning. Under februari 2004 träffade Vägverket Kon- sult alla rektorerna på de nio grundskolorna i Finspång. Vid detta möte delgavs rektorerna information om projektet samt undersökningens syfte och mål. Sedan fick rektorerna sprida denna information till berörda lärare och elever. Lärarna fungerade som en hjälpande hand vid ifyllningen av enkäten. Enkäten finns som bilaga i denna rapport.

Enkäten är en omarbetning och vidareutveckling av den som användes vid Vägverkets tidigare undersökning i Mönsterås rapport: Barn och ungdomars tillgänglighet – pilotprojekt i Möns- terås. Enkäten som delats ut till skolorna innehåller två delar där det i den första delen ställs fem kryssfrågor med flervalssvar om elevernas färdsätt och deras uppfattning om den trafik- miljö de befinner sig i. I den andra delen ska eleverna på en karta rita in sin väg från hem till skola och fritidssysselsättning samt rita in och beskriva de farliga punkter de upplever i sam- hället.

I enkäten från Mönsterås efterfrågades tiden det tog för barnen att ta sig till de olika målpunk- terna. Det visade sig senare att det inte gav önskat resultat som på ett relevant sätt kunde kopp- las till de övriga faktorerna i rapporten. Därför uteslöts tidsfaktorn ur undersökningen i

Finspång. Däremot gavs enkäten för Finspång en ny vinkling där eleverna fick beskriva vilken grad av trygghet de känner på sin väg till de olika målpunkterna i samhället.

Undersökningen har avgränsats till att innefatta grundskoleeleverna i klasserna 3, 6 och 9. Som redan omnämnts i inledningen finns nio grundskolor med totalt 1890 elever. Av dessa har alla elever i årskurs tre (187 st), årskurs 6 (185 st), samt alla i årskurs nio (294 st) fått svara på en- käten. Därefter har ett slumpmässigt men stratifierat urval gjorts och enkäter från 283 elever har sammanställts. Det vill säga förhållandet mellan årskullar och skolor har bibehållits. Detta motsvarar 15 % av Finspångs samtliga elever. Enligt statistiker på SCB bör 15- 20 % av det totala antalet elever intervjuas. Eftersom ett tydligt resmönster kunde skönjas efter 15 % bear- betning av enkäterna ansåg vi att vi gjort en tillräcklig sammanställning.

Enkätsvaren har sammanställts över elevernas resvägar för skola respektive fritidsaktiviteter.

Därefter gjordes en sammanställning över elevernas totala resvägar, där ett flertal huvudstråk kan urskiljas. De mest farliga punkterna utifrån barn och ungdomars synvinkel har också sam- manställts. Både resvägar och de farliga punkterna redovisas på kartor och utifrån huvudstrå- ken görs en utredning om förbättrande åtgärder.

Klassificeringen av huvudstråken och flertalet korsningar har gjorts med hjälp av den beräk- ningsmodell som innefattas i dokumentet Miljö och trafiksäkerhet längs barns skolvägar.

Klassificeringen består av flertalet inverkande faktorer som var och en är inbördes värderade och kräver att en okulär undersökning genomförs på plats. Störst vikt har parametrar som gång- och cykelseparering, fordonshastighet och komplexitet. Andra faktorer är t.ex. dimen- sionerande timtrafik och vägbredd. Resultatet av huvudstråkens klassificering visas i bilaga 4.

Trafikmängderna har inhämtats från Vägverkets Vägdatabank (VVDB), Finspångs kommun samt att en uppskattning gjorts utifrån antal boende på de lokalgator där värden inte fanns vilka visas på sid. 19. Övriga parametrar har inhämtats genom platsbesök.

(14)

Undersökningen kompletterades ytterligare genom djupintervjuer med utvalda elever från klasserna 3, 6 och 9. Under tiden som intervjun pågått har eleven gått den väg hon eller han har till skolan eller fritidsaktiviteten och med egna ord berättat vad han eller hon tycker och känner om vägen. Intervjun har gjorts utan ledande frågor för att eleven själv ska få största möjlighet till eget tänkande och ge en bild av hur den egna situationen uppfattas.

Buller

Bullernivåerna utmed de huvudstråk som framkommer i enkätundersökningarna har bestämts utifrån Naturvårdsverkets nordiska beräkningsmodell för vägtrafikbuller och presenteras på sid. 20. Utifrån trafikmängderna har en generell bullerberäkning gjorts på respektive gata som visar vilken nivå av ljud som de oskyddade trafikanterna blir utsatta för när de vistas på vägen.

Modellen utgår ifrån trafikmängd och en procentfördelning mellan lätta respektive tunga fordon. I de fall då enbart antal fordon/dygn varit tillgängliga användes riktvärdet 10 % av fordon/dygn för att ge antalet tunga fordon på de olika vägarna. Trafikmängderna har även här inhämtats från Vägverkets Vägdatabank (VVDB), Finspångs kommun samt att en uppskattning har gjorts utifrån antal boende på de lokalgator där värden inte fanns. Trafikmängderna visas på sid. 19.

Luftföroreningar

Generellt sett är luftföroreningsnivåerna i Östergötlands tätorter relativt låg och Finspång utgör inget undantag. Enligt uppgifter från Ola Lindén på Länsstyrelsen i Östergötlands län har luft- föroreningsmätningar utförts i Finspång under 1998-2001. Dessa mätningar visade inte på att några miljökvalitetsnormer har överskridits av ämnen som härrör från biltrafiken förutom för ämnet bensen. Naturvårdsverkets förslag till miljökvalitetsnorm för bensen har satts till 2,5 µg/m³ som årsmedelvärde. Detta förslag gäller på alla platser fr.o.m. 2010. Om man antar att årsmedelvärdet är 80 % av vinterhalvårmedelvärdet så är det troligt att Finspång överskrider 2,5 µg/m³ i mycket hårt belastade gaturum men i övriga fall ligger lägre än miljökvalitetsnor- men.

I tabellen nedan redovisas uppmätta medelvärden är för ett vinterhalvår.

Tre olika punkter mättes:

? Bergslagsvägen, genomfart-/infartsled

? Finnvedsvägen, genomfart-/infartsled till centrum förbi järnvägsstationen

? Trädgårdsvägen, återvändsgata med högt trafikerade gator runt om

(15)

(Mer om luftföroreningar på < http://www.e.lst.se/luftvard/rapp_tatort1999-2000.pdf> samt www.naturvardsverket.se)

Skönhet och trevnad

I samband med djupintervjuerna togs frågan om skönhet och trevnad upp med eleverna.

Trygghet och orienterbarhet

Genom enkäten som delades ut bland eleverna har frågan om trygghet behandlats. Dels genom en fråga som handlade om trygghet och dels genom möjligheten att själva kunna skriva sina åsikter och upplevelser direkt på kartorna. Både trygghet och orienterbarhet togs även upp i djupintervjuerna. Tyvärr framkom i stort sett bara information om trygghet, vilket till stor san- nolikhet beror på komplexiteten i frågan om orienterbarhet. Se även kapitlet ”Enkätkritik”.

Växter och vegetation

Frågan togs upp i samband med djupintervjuerna, men en fullständig vegetationsinventering visade sig vara allt för omfattande att genomföra. Inventering och åtgärder för att minimera allergirisker bör därför hänskjutas till ett senare projekteringsskede.

Gata Ämne Medelvärdestid Uppmätt medelvärde

Tröskel värde

MKN Kommentar

Bergslagsv NO₂ 1 år 13 µg/m³ 40

µg/m³

aritmetiskt gränsvärde för medelvärde

NO_x 1 år 44 µg/m³ 40

µg/m³

Bensen 1 år 2,8 µg/m³ 2,5

µg/m³

aritmetiskt medelvärde,

får ej överskridas efter 1/1 2010

Ozon 8 timmar 55 µg/m³ 110

µg/m³

Finnvedsv NO₂ 1 år 11 µg/m³ 40

µg/m³

NO_x 1 år 34 µg/m³ 40

µg/m³

Trädgårdsv NO₂ 1 år 10 µg/m³ 40

µg/m³

NO_x 1 år 34 µg/m³ 40

µg/m³

Uppmätta värden av luftförorenande ämnen i Finspång. Källa IVL, Rapport B1518, Luftkvalitetsmätningar i ett antal tätorter i sydöstra Sverige tre vintersäsonger 98/99, 99/00 och 00/01.

(16)

4. Resultatet av enkätundersökningen och viktiga målpunkter

Resultatet av enkätundersökningen

De nio grundskolorna i Finspång där intervjuerna har skett är Grosvadsskolan, Lillängsskolan, Dunderbackens skola, Nyhemsskolan, Svälthagsskolan, Viggestorpsskolan, Ängslyckeskolan, Storängsskolan samt Hårstorpsskolan. De tre största skolorna är Grosvadsskolan, Nyhemssko- lan och Storängsskolan vardera med över 350 elever. I och med sin storlek ger de stort genom- slag på resvägar till- och från skolan.

I resultatet av den enkätundersökning som gjorts bland elever i årskurs 3, 6 och 9 har elevernas svar sammanställts i diagram och kartor som följer. Diagramresultaten anges i procent av ande- len intervjuade elever. Av de totalt 1890 elever har svaren från 283 elever sammanställts, vilket motsvarar 15 % av Finspångs samtliga elever. Detta medför att på de kartor som följer som redovisar antalet förflyttningar i tätorten, motsvarar dessa 15 % av det totala antalet förflytt- ningar för barn och ungdomar i Finspång.

Kartan över skol- och fritidsresor som följer, redovisar endast de förflyttningar som elever gjort genom att gå eller cykla. Eftersom undersökningen omfattar Finspångs tätort kommer de elever som åker skolskjuts inte med på sammanställningen av kartan över skol- och fritidsvägar inom samhället. Däremot är de med i sammanställningen av frågorna. 34 av 283 elever åker skolskjuts vilket motsvarar ca 12 % av det totala antalet elever.

I denna rapport redovisas endast en total sammanställning över alla elevers skol- och fritidsvä- gar. Sammanställningar över respektive skola och respektive årskurs har dock också tagits fram men redovisas inte här. Om denna information önskas hänvisar vi till Maria Hellqvist på Väg- verket Region Sydöst.

(17)

Total sammanställning av skolresor och fritidsresor

Skolresor

Resvanor skolresor för samtliga klasser och totalt för alla skolor

Det vanligaste sättet att ta sig till skolan är att gå själv. 56 % av alla elever går själv till skolan tre eller flera gånger i veckan. 27 % av alla elever cyklar själv till skolan tre eller flera gånger i veckan. 35 % av alla elever åker bil till skolan en eller flera gånger i veckan. 12 % av alla elever åker skolskjuts tre eller flera gånger i veckan. Endast ett fåtal elever cyklar eller går tillsammans med en vuxen.

I och med att frågorna inte kräver ett precist svar utan ger möjligheten till ett intervall samt att det är en sammanräkning av flera elevers svarsintervall kan summan utmed x-axeln både över- och understiga 100 %. Utmed y-axeln blir den totala mängden dock alltid 100 %. Se även kommentarerna i kapitlet ”Enkätkritik”.

Notera också att många barn och ungdomar reser på olika sätt till skola och fritidsaktiviteter under veckan, exempelvis skjutsas de vissa dagar och cyklar andra dagar vilket kan bero på att de bor på två olika adresser.

27%

2% 3% 12% 13%

10%

1%

14%

6% 4%

22%

41%

64%

17%

57%

58%

38%

23% 33%

14%

34% 26% 27%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Cyklar själv Cyklar m vuxen Går själv Går m vuxen Skolskjuts Bil

Ej svar Inte alls 1-2 ggr/v 3-5 ggr/v

(18)

Fritidsresor

Resvanor fritidsresor för samtliga klasser och totalt för alla skolor

Det är ungefär lika många som går själv till en fritidsaktivitet som de som blir skjutsade tre eller flera gånger i veckan. 23 % av alla elever går själv till och 24 % av alla elever åker bil till fritidsaktivitet. 18 % av alla elever cyklar själv till fritidsaktivitet tre eller flera gånger i veckan.

42 % av alla elever åker bil till fritidsaktivitet en eller två gånger i veckan.

Kartan på följande sida visar en sammanslagning av både skol- och fritidsresor för alla årskur- ser och alla skolor. På kartan redovisas de förflyttningar som de intervjuade barnen och ung- domarna gör minst en gång i veckan. Eftersom man inte ur enkäten kan utläsa hur många gånger en elev utövar en viss fritidsaktivitet har vi inte viktat skol –och fritidsresorna mot varandra.

18%

1%

23%

1% 2%

24%

27%

7%

28%

8% 7%

42%

32%

57%

29%

55% 57%

16%

23%

35%

20%

36% 34%

17%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Cyklar själv Cyklar m vuxen Går själv Går m vuxen Skolskjuts Bil

Ej svar Inte alls 1-2 ggr/v 3-5 ggr/v

(19)

13

REV

REGION SYDÖST

Skol- och fritidsresor 1-15 förflyttningar 16-30 förflyttningar 31-45 förflyttningar 46-60 förflyttningar 61-75 förflyttningar

Barns tillgänglighet Finspångs tätort Skol- och fritidsresor Alla skolor

BILAGA NUMMER OBJEKT NR

2004-10-15 JÖNKÖPING

REGION SYDÖST

(20)

14

Trygghetskänslor

De flesta av de tillfrågade eleverna känner sig ganska eller mycket trygga när de går, cyklar eller tar sig till och från sin busshållplats eller blir avsläppta med bil vid skolan. Tryggast är de som går till skolan. Att gå upplever eleverna vara tryggare än att cykla.

Trygghetskänsla, samtliga årskurser och totalt för alla skolor

På följande sida redovisas en karta med de punkterna som eleverna upplever som farliga eller obehagliga i samhället. De innehåller de punkter som mer än en elev pekat ut. Anledningen till att de punkter som bara en elev angett sållats bort var för att bättre få en överblick över de mest påtalade punkterna.

40%

30% 27%

37%

30%

14%

9%

8%

4%

6%

1%

3%

1%

7%

24%

53%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Om du du går Om du cyklar Du som åker bil

Inget svar Mycket otrygg Lite otrygg

Varken trygg eller otrygg Ganska trygg

Mycket trygg

(21)

15

1:4

7:3

1:4

7:2 3:2 2:2

12:7 8:2

1:6 5 13:2

7:3 7:2

7:2 7:3 1:3 3:2

1:2 1:3 12:4

13:4 13:4

11:2 1:3 9:2

10:3 1:4 13:2 1:7

4:2

11:2

7:5

4:6 12:2

5:2

13:3 1:3 1:71:118:9

7:3 7:3

3:2

7:25:2 7:2 1:6 1:4 2:2

4:2 1:6 7:45:3 11:124:611:3 13:2

11:2

1:43:2

Barns tillgänglighet Finspångs tätort Farliga punkter Skola och fritid

2004-10-15

JÖNKÖPING ^REV

REGION SYDÖST

Sammanställning av farliga punkter

1:

⁶ Första siffran har hänvisning under kartan.

Andra siffran visar antalet elever med denna åsikt.

1.Bilar kör för fort 2.Cyklister kör för fort 3.För många bilar 4.För många bilar och inget övergångställe 5.För många bilar och inget trafikljus 6.För många bilar och ingen tunnel 7.Bilar stannar inte vid övergångsställe 8.Ingen gång- och cykelbana 9.Farlig gång- och cykelbana 10.Dålig gång- och cykelbana 11.Svårt att se (dålig sikt, saker i vägen) 12.Inga gatlampor 13.Dåliga gatlampor

(22)

16

Målpunkter

De skol- och fritidsverksamheter som kartlagts genom enkätintervjuerna har även resulterat i ett antal viktiga målpunkter i samhället vilka anges på följande karta Målpunkter, skola och fritid, i Finspång.

Två huvudgrupper av fritidsaktiviteter förekommer i dag. Det är dels de organiserade aktivite- terna som klubbidrott etc. dels de spontana (fotboll, skateboard etc.).

De första är lokaliserade i befintliga byggnader byggda för ändamålet. Grosvads sportanlägg- ning och ridhuset vid Torstorp är två exempel på målpunkter för organiserade aktiviteter. De spontana förekommer där det för stunden är populärt att vistas och därför svåra att påverka på grund av barns spontanitet att välja områden som tilltalar dem.

(23)

17

Målpunkter

Grundskola Fritidsaktiviteter Samlingsplats

Barns tillgänglighet Finspångs tätort Målpunkter Skola och fritid

2004-10-15

JÖNKÖPING ^REV

REGION SYDÖST

(24)

18

5. Analys av de primära stråken stråken

Vid sammanställningen över elevernas resvägar för skola respektive fritidsaktiviteter kan ett antal primära stråk urskiljas. (Se kartan ”Skol- och fritidsresor alla skolor” på sidan 13). De primära stråken är de vägar där det största antalet elever färdas per cykel eller till fots. De pri- mära stråk som analyserats fram och studerats mer ingående är:

? Östermalmsvägen – Grosvadsvägen

? Gång- och cykelvägen över Hårstorpsområdet. (Grosvadsvä- gen - Gronvägen)

? Södra Storängsvägen från korsningen N. (Storängsvägen till Storängs- skolan) inklusive GC-väg nordost om skolan.

? Börsjövägen (Kapellvägen – Storängsskolan)

? Nordvästra stråket från korsningen Metarvägen/Pirvägen,

Pirvägen – Lasarettsvägen – Bergslagsvägen – Högbyplan –GC-väg – Fäskogsvägen – Nyhemsskolan.

? Fridhemsvägen (Ryttarvägen – Ryttarvägen)

? Torstorpsvägen

(Korsningen väg 215 – Fridhemsvägen – Torstorpsvägen/Sleipners väg) Trafikmängder finns redovisade på kartan Trafikmängder i Finspång på sid. 19.

Resultaten från bullerberäkningarna redovisas på kartan Bullerstörningar i Finspång på sid. 20.

I bilaga 4 visas en översiktskarta över de huvudstråk som studerats närmare samt de klass- ningar stråken fått. På därefter följande sidor redovisas beskrivningar av stråken i text och bild.

I beskrivningen av stråken beskrivs det aktuella stråket, och motiveras den klassning som respektive gatusträckningar och korsningspunkter fick.

Därefter följer en renskriven sammanställning av djupintervjuerna med eleverna och vad de upplever som tillgänglighetsproblem.

(25)

Trafikmängder

Trafikmängder beskrivna i antal fordon / dygn

Barns tillgänglighet Finspångs tätort

Trafikmängder i Finspång

2004-10-15

JÖNKÖPING ^REV

REGION SYDÖST

(26)

Barns tillgänglighet Finspångs tätort

Bullerstörningar i Finspång

2004-10-15

JÖNKÖPING ^REV

REGION SYDÖST

Bullerstörningar från trafik

< 60 dBA 60-65 dBA

> 65 dBA

(27)

Stråket Östermalmsvägen (1166) – Grosvadsvägen

Stråket utmed Östermalmsvägen (1166) sträcker sig från cirkulationsplatsen vid simhallen i väster till Grosvadsskolan via Grosvadsvägen. Östermalmsvägen är en förhållandevis tungt trafikerad väg. Trafiken till och från de större industriföretagen går tillviss del via den. Gros- vadsvägen är däremot att betrakta som en lokalgata då den i princip endast servar Grosvadss- kolan och sportanläggningen.

Östermalmsvägen i höjd med Ängsvägen

Stråkets båda delsträckor, med avseende på GC-vägar, har en enhetlig standard med en något bättre standard på GC-vägen utmed Grosvadsvägen tack vare bättre separering från övriga fordonsslag. Korsningspunkter utmed Östermalmsvägen har god till mindre god standard. Klass- ningen vid vissa passager blir lägre, dels beroende på långa passagesträckor, ibland upp mot 20 meter; och dels att utformningen inbjuder till att hålla en hög hastighet i korsningarna.

(28)

Östermalmsvägen vid Kapellvägen

Stråkets skönhets- och trevnadsvärde är givetvis påverkat av den dominerande Östermalmsvä- gen men det erbjuder ändå en hel del utblickar och gröna inslag. Orienterbarheten utmed strå- ket är god.

Utmed Östermalmsvägen är det gångbana på Norra sidan och delad gång och cykelbana på södra sidan, hela vägen fram till övergångstället vid Grosvadsvägen. Sträckan klassas som gröngul, det vill säga den når inte riktigt upp till god standard. Faktorer som påverkar detta är den förhållandevis smala remsa mellan GC-vägen och vägen, den stora trafikmängden och vä- gens karaktär av infart/genomfart. Belysningen utmed Östermalmsvägen är placerad på ”rätt”

sida i förhållande till GC-vägen från början av Tegelbruksområdet och fram till Grosvadsvä- gen.

Den del av stråket som går utmed Grosvadsvägen är klassad som god standard. GC-vägen är helt separerad från annan trafik. Den saknar dock belysning, vilket gör den mindre attraktiv att använda kvällstid framförallt under höst och vinter.

GC-vägen utmed Grosvadsvägen

(29)

GC-vägen över Hårstorpsområdet (Grosvadsvägen– Gronvägen)

Stråket är en helt avskilt gång- och cykelväg. Det är en bra utformad GC-väg med hög trevnad och fina naturupplevelser. Belysning finns utmed sträckan. GC-vägen är delvis belagd och delvis grusfarbana. Det finns ingen markerad uppdelning av gående och cyklister.

GC-vägen över Hårstorpsområdet

(30)

Stråket Södra Storängsvägen från korsningen N. Storängsvägen till Stor- ängsskolan inklusive GC-väg nordost om skolan

Stråket utgörs av Södra Storängsvägen med gångbanor. Södra Storängsvägen är trafikerad med cirka 2000 fordon per dygn. Klassningen är mindre god standard (gul). Avgörande faktorer är avsaknad av cykelväg och den förhållandevis stora trafikmängden. Vid skolan är hastigheten begränsad till 30 km per timme. Korsningen vid N. Storängsvägen/Djupdalsvägen inbjuder i sin utformning att hålla oförändrad hastighet igenom korsningen. Från N. Storängsvägen går stråket upp mot Storängsskolan med stora öppna gräsytor vid ena sidan och en av vegetation dold villabebyggelse på andra. Belysning finns utmed sträckan. Vid inventeringen sågs ett antal barn och vuxna utnyttja gångbanorna för cykel.

Södra Storängsvägen ner mot N. Storängsvägen

(31)

Det finns även en ”spontan” koppling, över en gräsyta, till den GC-väg som går utmed N. Stor- ängsvägen och som fortsätter mot Hårstorpsområdet och upp mot skolans nordöstra sida (bak- sida).

Smitvägen över grönyta

Vid intervju med elev från skolan frågade eleven; varför det inte var cykelbana utmed vägen.

GC-vägen bakom skolan är mindre utnyttjad. Orsaken till detta kan vara att den har dålig be- läggning, den har inte belysning och bitvis är smal. Den nås inte heller naturligt från mellan- stadiets skolgård. Korsningspunkterna/övergångsställena på S. Storängsvägen vid Storängssko- lan klassas som gula dvs. mindre god kvalitet. Faktorer som sänker klassningen är: förhållan- devis stor trafikmängd, en komplex trafiksituation för barnen och en sikt som delvis är begrän- sad.

Södra Storängsvägen vid Storängsskolan

Stråket Börsjövägen

Stråket som utgörs av en lokalgata i villaområde, har en kuperad geometri med relativt sett korta sikt sträckor. Det är en lugn trafik miljö med uppvuxna villaträdgårdar som kantar strå- ket. Det finns gångbana på bägge sidor och parkering utmed gatan verkar inte förekomma. I kvarter närmast Storängsskolan är hastigheten begränsad till 30 km/h.

(32)

Nordvästra stråket

Stråket sammanbinder Finspångs nordväst- liga område med Nyhemsskolan. Dess sträckning är från korsningen metarvä- gen/Pirvägen, Pirvägen – Lasarettsvägen – Bergslagsvägen – Högbyplan –GC-väg över Norrköpingsvägen (väg 215) – Fä- skogsvägen – Nyhemsskolan.

Pirvägen

Stråkets första del utgörs av en lokalgata i villaområde, har en kuperad geometri med relativt sett korta siktsträckor. Det är en lugn trafikmiljö med uppvuxna villaträdgårdar som kantar stråket. Det finns gångbana på bägge sidor och parkering utmed gatan verkar inte förekomma, de flesta har garageuppfart eller liknande arrangemang. Cyklister hänvisas att använda körba- nan.

Pirvägen

(33)

Korsningen vid Lasarettsvägen/Pirvägen och Bergslagsvägen

Vid slutet av Pirvägen är det svårt att överblicka och förstå hur man ska gå eller cykla. Kors- ningen vid Lasarettsvägen/Pirvägen och Bergslagsvägen omgärdar en fastighet benämnd ”Sni- pen”, med dåliga siktförhållanden för alla trafikantgrupper som följd. Många cyklande ungdomar och skolbarn genar, från Pirvägen, upp på GC-banan som löper utmed Bergslagsvägen, vid busshållplatsen vid ”Snipen”.

Lasarettsvägen/Bergslagsvägen mot NV.

Lasarettsvägen är trafikerad med cirka 2600 fordon/dygn. Övergångsstället vid Lasarettsvägen ställer höga krav på skolelever vad gäller att överblicka en komplex trafiksituation. Detta tillsammans med dåliga siktförhållande, gör att det klassas som rödgult.

Lasarettsvägen.

Bergslagsvägen med passager av anslutande vägar/gator

Bergslagsvägen (väg 51) har GC-bana på bägge sidor, från området ”Mellangrind” i nordväst till i höjd med Bergska skolan. Cykelbanan är markerad med målad linje, förutom vid de av- smalnade övergångsställen som korsar Bergslagsvägen. Där är cykelbanan upplyft i höjd med

(34)

gångbanan. Sektionen för cyklister är trång, två cyklister som möts eller cyklar i bredd är inte att rekommendera. Tanken är att den södra sidan ska användas vid transport mot centrum och den norra sidan från centrum.

Bergslagsvägen mot SO.

Bergslagsvägen är en genomfart med en trafik på cirka 7100 fordon/dygn. Den låga graden av separering från andra fordonsslag, den höga trafikmängden och den därmed följande höga komplexitet ger sträckan, framtill Högbyplan; klassningen rödgul.

Längs med Bergslagsvägen korsas GC-banan av ett antal anslutande gator. Dessa korsningspunkter klassas i huvudsak som gula på gränsen till gröngula. Förhållandevis dåliga sikter sän- ker bedömningen. De intervjuade eleverna beskriver att graden av trevnaden, när man färdas utmed sträckan, minskar i takt med att trafikmängden/trafikintensiteten ökar.

Bergslagsvägen sydost om Bergska skolan samt korsningspunkterna runt Högbyplan

I höjd med Bergska skolan upphör cykelbanan, på en sträcka av cirka 150 meter, och cyklande hänvisas till körbanan, detta sker på bägge sidor av vägen. Detta skapar en osäkerhet som tar sig uttryck i cyklister på gångbanorna.

Bergslagsvägen mot Högbyplan.

(35)

Vid Högbyplan, på norra sidan, ligger matvarubutiker och fackhandel tillsammans med en ben- sinstation. Detta ger en ständig ström av bilar till och från parkeringarna. För en skolelev som ska cykla norrut utmed sträckan är trafiksituationen mycket komplex.

Passagen över Bergslagsvägen i höjd med Smedsvägen klassas som rödgul. Trafiksituatio- nens komplexitet tillsammans med utformningen är faktorer som sänker bedömningen. Det finns ingen särskild belysning för passagen.

Passagen över Hyttvägen/Bergslagsvägen klassas som gul. Även den är mycket komplex, med trafik från tre riktningar. Belysningen är inte anpassad för övergångsstället och det är för- hållandevis långa passagesträckor.

Bergslagsvägens förlängning, sydost om Smedsvägen

På södra sidan, vid Smedsvägen, övergår gångbanan till GC-bana, separerad från körbanan med ett räcke. Där börjar ett sammanhängande GC-stråk som sträcker sig såväl mot tätortens sydvästra delar som mot de centrala delarna. Via två planskilda GC-passager når man även GC-bron över Norrköpingsvägen (väg 215) och vidare via Fäskogsvägen mot Nyhemsskolan.

Man kan även passera Bergslagsvägen på ett signalreglerat övergångsställe, och fortsätta på en gångbana nerför en trappa och på så sätt nå GC-bron.

Passagen över Bergslagsvägen klassas som gul, bland annat på grund av trafiksituationens komplexitet och den stora trafikmängden.

Sträckan från Smedsvägen till Nyhemsskolan klassas som grön (god standard). Det överens- stämmer väl med den bild som de intervjuade eleverna ger om en trevlig och mycket trygg del av skolvägen där man kan prata med varandra och där det är avskilt från den övriga trafiken.

På väg hem från skolan, mot nordväst, använder man ibland trappan, vid slutet av GC-bron och fortsätter på norra sidan av Bergslagsvägen. Orienterbarheten och förståelsen hur man får/ska cykla på denna sida är dålig. Det finns ett spontant upptrampat och uppcyklat stråk utmed Bergslagsvägen mellan övergångsstället och trappan vid GC-bron, varför man kan misstänka att de intervjuade eleverna inte är de enda som inte vet hur man ska ta sig mellan punkterna.

Fäskogsvägen och GC-vägen vid Nyhemsskolan.

Utmed Fäskogsvägen löper en gemensam GC-väg. Stråket korsar Fäskogsvägen, som är has- tighetsreglerad till 30 km/h, på ett upphöjt och avsmalnat övergångsställe. Stråket och passagen klassas som grön. Det råder enligt de intervjuade eleverna en viss oordning på morgonen då det är många elever som kommer samtidigt till skolan. Det cyklas både på GC-vägen och körba- nan, Fäskogsvägen korsas spontant när det passar sig.

Stråket vid Torstorpsvägen

Stråket består av Torstorpsvägen (Korsningen väg 215/Fridhemsvägen – Torstorpsvä-

gen/Sleipners väg). Stråket har två huvudkaraktärer som skiftar vid korsningen med Klövervä- gen.

Från Linköpingsvägen (väg 215) via Fridhemsvägen och vidare Torstorpsvägen fram till Klö- vervägen går stråket på en uppsamlingsgata med karaktär av huvudgata. Det finns gångbana på båda sidor men cyklister hänvisas till körbanan. Stråket löper genom ett villaområde med uppvuxna trädgårdar. Det är god sikt och det förekommer i princip ingen parkering utmed gatan. I höjd med Viggestorpsskolan finns ett övergångsställe, som är upphöjt. Stråket klassas på denna del som Gulgrönt och övergångsstället som grönt.

Från Klövervägen till korsningen Sleipners väg klassas stråket som rött. Faktorer som påverkar klassningen är avsaknaden av separering mellan oskyddade trafikanter och övriga trafikantgrupper. Vägens sektion och utformning ger den karaktär av huvudgata och inbjuder till höga hastigheter. Vid intervju med elev som använder denna del av stråket som fritidsväg är det vissa tider mycket lugn trafik och inte alls obehagligt att färdas där. Man kan därför kanske dra