och nationalekonomi

(1)

Kvinnor och nationalekonomi

Kan den dominerande

nationalekonomiska teori-

bildningen användas för att ge

en rättvisande bild av kvinnors situation

i reproduktion och produktion? Eller leder ett kvinnoperspektiv på ämnet till en uppgörelse

med den neoklassiska teorin och dess veten- skapsideal? Vad menas egentligen med

förvärvsarbete i den nationaleko- nomiska statistiken? Kanske för- värvsstatistiken osynliggör

kvinnoarbetet?

(2)

Kvinnovetenskaplig tidskrift ut- ges av Föreningen Kvinnoveten- skaplig tidskrift

Ansv utg Anita Göransson Kvinnovetenskaplig tidskrift ut- kommer med 4 nummer om året.

Prenumeration för 4 nr kostar 140 skr. Stödprenumerationer å 175 skr eller mer är mycket välkomna.

Postgiro 88 41 78-5

Författarna ansvarar själva för innehållet i sina artiklar.

Ingrid Holmquist, Eva Borgström, Anna Jönasdottir, Lena Boéthius, Margareta Lindholm, Margareta Wedborg, Anita Göransson

REFERENSGRUPP

Boel Berner, Mona Eliasson, Anita Göransson, Gunhild Kyle, Ulla Tebelius, Gertrud Åström

ADRESS

Kvinnovetenskaplig tidskrift Nordenskiöldsgatan 16 413 09 Göteborg Tel 031 - 14 66 04

Förteckning över tidigare utkomna temanummer och samtliga artiklar kan erhållas från redaktionen.

Grafisk form: Leif Thollander Vinjetter: Ewy Palm

Teckningar: Marie Falksten Printed in Sweden by

Graphic Systems AB, Göteborg

®Författarna och kvinnovetenskaplig tidskrift

ISSN 0348-8365

För insända ej beställda manuskript ansvaras ej.

Nr 1 • 1987 • Årg 8

Från redaktionen 1

C H R I S T I N A J O N U N G , I N G A P E R S S O N - T A N I M U R A Nationalekonomisk forskning ur kvinno-

och jämställdhetsperspektiv 4 K A T I N K A H O R T En feministisk kritik av den neoklassiska nationalekonomin 21

S O L V E I G V O N S C H O U L T Z Nödvändighetens näve 38

S H I R L E Y D E X

Kvinnor och neoklassisk ekonomisk analys 40 A N I T A NYBERG

Vad är förvärvsarbete? 54 ÅSA L Ö F S T R Ö M

Ekonomisk könsdiskriminering på arbetsmarknaden En teoriöversikt 66

D E B A T T

Maud Landby Eduards: Viktiga frågan: välfärdens fördelning mellan könen 73

Anita Dahlberg: Ovederhäftig debatteknik 73 Krönika 75 Recensioner 88 Våra förmödrar 95 Notiser 98

Utgivningen har möjliggjorts av anslag från Humanistisk samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Kulturrådet, Universitets- och högskoleämbetet

(3)

Detalj av broderad stolsdyna, 1820, Bara, Skåne

Från redaktionen

I det här n u m r e t tar vi u p p det ekonomiska tänkandet till granskning och diskussion.

H u v u d d e l e n av n u m r e t ägnas det domine- r a n d e synsättet inom nationalekonomin som akademisk disciplin och inom den ekonomiska politiken i dag. Det är den s k neoklassiska teoribildningen.

Ekonomiska beslut påverkar allas vår vardag. Priser, löner, skatter, olika bidrag, tillgången på arbete, sätter materiella ra- m a r for våra liv. Olika kategorier av männi- skor har olika tillgång till resurser och olika stor möjlighet att påverka sina arbeten.

Kvinnor har som regel m i n d r e tillgång till resurser och m a k t över a n d r a människors — och sitt eget — arbete i jämförelse med m ä n . M e n det finns stora skillnader också mellan klasser och skikt i samhället.

Det är viktigt att bevaka vilka effekter den ekonomiska politiken har för kvinnorna. J u s t nu finns t ex brett förankrade förslag att h å r d a r e beskatta deltidsarbete.

Vad detta skulle betyda för kvinnors lönear- bete, särskilt i kombination med införande av v å r d n a d s b i d r a g , är lätt att förstå.

De avgörande ekonomiska besluten fattas inte av de politiskt valda församlingarna utan av företagen. Att starta och lägga ned företag, rationalisera driften, ä n d r a pro- duktionens inriktning t ex, är inget som riksdag eller regering kan b e s t ä m m a över, även om de kan se som sin uppgift att t ex mildra verkningarna av ett nedläggnings- beslut för de anställda eller att ekonomiskt f r ä m j a lokaliseringen av företag till en viss region. Företagsekonomiska beslut och kvinnors tillgång till m a k t över kapital och arbete är ett ä m n e , som vi återkommer till i ett senare n u m m e r .

De flesta av oss äger inte kapital eller ledande positioner inom näringsliv eller myndigheter. Vi är hänvisade till att ta det arbete vi kan få mot b a k g r u n d av utbildning, erfarenheter, kontakter m m . Därför börjar vi granskningen av det ekonomiska tänkandet med ett n u m m e r , som tar u p p samhällsekonomiska teorier, särskilt rö- rande a r b e t s m a r k n a d och löner. H u r tän- ker de som bestämmer? Vad finns det för olika förklaringar till det som sker på ar-

(4)

betsmarknaden — efterfrågan av olika sor- ters arbetare, löneskillnader mellan yrken, arbetslöshet osv?

Ekonomiska skolbildningar

Den neoklassiska ansatsen fokuserar mark- nadskrafterna och menar att dessa har en inneboende tendens att sträva efter jämvikt.

O m m a n bara inte försöker påverka utbud och efterfrågan, så o r d n a r sig allt till det bästa. M a n utgår från att individen är ekonomiskt rationell, dvs maximerar sin ekonomiska nytta eller välfärd i varje situation.

Individen eller hushållet avgör, enligt denna teori, i bästa sämja vem eller vilka som skall lönearbeta eller hemarbeta och hur mycket. Några maktskillnader eller social ojämlikhet inom eller utanför hushållet ingår inte i modellen. Den utgår alltså från individens eller hushållets arbetskraftsutbud.

För att försöka förklara de "produktivitetsskillnader", som i princip antas ligga bakom de löneskillnader som finns mellan människor, har m a n utvecklat humankapital- teorin. Enligt den beror människors produk- tivitetsskillnader på att de investerat olika mycket i sitt "mänskliga kapital". Med detta menas att människor har olika utbildning, arbetslivserfarenhet osv.

Men ekonomisk forskning har också visat att det finns löneskillnader, som inte förkla- ras av produktivitetsskillnader. Dessa har då måst förklaras med att diskriminering rå- der beträffande somliga lönearbetargrup- per. Därmed har intresset även kommit att rikta sig mot arbetsgivarnas efterfrågan på olika typer av arbetare.

Långt tidigare fanns emellertid teorier, som tog sin utgångspunkt i arbetsgivarnas eller kapitalets efterfrågan av arbetskraft.

U n d e r de första decennierna av 1900-talet togs särskilt s k institutionella förhållanden upp som hinder för kvinnors lika behandling i arbetslivet. Därmed menades t ex att kvin- nor inte hade lika tillträde till alla yrkesut- bildningar eller till alla yrken, bl a på grund av att de mansdominerade fackförening- arna motarbetade dem. Heidi H a r t m a n n s diskussion av den ekonomisk-historiska utvecklingen i detta avseende har tidigare

presenterats i KVT(se nr 1-2:1981). Hennes

"tvåsystemteori" om det kapitalistiska pa- triarkatet kan sägas bygga på dessa historiska förhållanden.

Men redan på 1800-talet hade de klassiska ekonomiska teoretikerna problematise- rat skillnaderna mellan olika lönearbetar- grupper. Både J o h n Stuart Mill, Karl Marx, ja, även Adam Smith, hade tagit u p p efterfrågesidan och diskuterat de maktför- hållanden, som påverkar lönearbetet och den långsiktiga ekonomisk-historiska utvecklingen överhuvudtaget. Redan Mill tog u p p vad som i dag kallas segmenteringsteori.

Enligt det synsättet är arbetsmarknaden (i sin helhet eller t ex inom ett företag) uppde- lad i segment eller delar, där olika typer av lönearbetare finns anställda. Det är svårt eller omöjligt att ta sig från ett av dessa segment till ett annat. Förekomsten av seg- mentering i arbetet har betraktats bl a som en arbetsgivarstrategi för att binda u p p att- raktiva arbetare och splittra det större kol- lektivet. Den främsta segmenteringsteorin är den duala arbetsmarknadsteorin, enligt vil- ken arbetsmarknaden i huvudsak är tude- lad. Arbetarna i den primära sektorn är fast anställda, högre avlönade, ofta med olika förmåner och inlemmade i karriärgångar.

De består främst av vita män. Den sekun- dära sektorns arbetare är däremot lättare utbytbara och har lösare anknytning till sin anställning. De har också sämre arbetsför- hållanden och inga avancemangsmöjlighe- ter. Det är ofta svarta, invandrare eller kvin- nor.

För den som vill läsa mer om olika sätt att betrakta lönearbetet kan vi föreslå Alice H Amsden (ed), The Economics of Women and Work, Penguin Books 1980, och Shirley Dex, The Sexual Division of Work. Conceptual Revolu- tions in the Social Sciences, Harvester Press

1985. Amsden har samlat olika, viktiga artiklar, som innebär försök att på olika sätt vidareutveckla befintlig neoklassisk teori eller som representerar alternativa synsätt. I inledningen diskuterar hon fyra olika syn- sätt, som sedan återkommer i boken: det neoklassiska, det institutionella, det radi- kala och det marxistiska. Shirley Dex går i sin bok på ett problemorienterat sätt ige-

(5)

nom vad senare års forskning om kvinnorna på arbetsmarknaden lett till i fråga om dels empiriska resultat, dels förändringar i de etablerade teorierna och uppfattningarna.

Både Amsden och Dex har fylliga litteratur- listor för den, som blir intresserad av de olika ansatserna.

Artiklarna

Eftersom det neoklassiska synsättet är så dominerande i vårt samhälle i dag (man försöker applicera de strikt ekonomiska mo- dellerna även på t ex äktenskapsbildning, barnafödande, politiskt röstande och age- rande inom den offentliga sektorn), så har vi valt att fokusera det här. Numret skiljer sig från tidigare n u m m e r av KVTgenom att det är uppbyggt som en debatt, där kvinno- forskare inom ämnet nationalekonomi pre- senterar olika sätt att se på det neoklassiska tänkandet.

Christina J o n u n g och Inga Persson-Ta- nimura placerar sig i nationalekonomins mittfara och pläderar för den neoklassiska teorins a n v ä n d b a r h e t för kvinnoforskning.

Ett kvinnoperspektiv inom nationalekonomin består enligt dem av ett intresse för nya ämnesområden och en konsekventare och mer jämställdhetsinriktad empiri — där- emot berörs alltså inte teorin i sig. En betydligt mer kritisk hållning framträder hos engelskan Shirley Dex, vars bok vi n ä m n d e ovan. Den neoklassiska teorins föreställning om den individuelle beslutsfattaren, som i varje läge rationellt maximerar sin nytta, kommer enligt henne i konflikt med villkoren för de flesta kvinnors ekonomiska verklighet. Shirley Dex vill ha mindre av mo- delltänkande och mer av empirisk forskning. H o n argumenterar också för en mer övergripande syn på ekonomin, där den klassiska snarare än den neoklassiska skolan är inspirationskällan.

Mest systematiskt kritisk mot neoklassi- cismen är dock Katinka Hort. H o n diskuterar de vetenskapsteoretiska grunderna och

implikationerna av det neoklassiska tän- kandet och hävdar att ett a n n a t och mer fruktbart synsätt finns att h ä m t a i den kvinnliga vardagserfarenheten. Ett kvinligt perspektiv på nationalekonomin bör i enlig- het med denna erfarenhet sätta det sociala samspelet mellan människor i centrum vid beskrivningen av ekonomiska skeenden.

Något vid sidan av numrets interna debatt placerar sig Asa Löfströms artikel om ekonomisk diskriminering av kvinnor på ar- betmarknaden och behovet att bryta u p p den könsmässiga yrkessegregeringen.

Anita Nyberg, slutligen, tar u p p den offentliga statistiken till granskning. H o n visar att en konsekvent bedömning av j o r d b r u - karhustrur och -döttrar som förvärvsarbe- tande (i likhet med m ä n och söner) i bonde- samhället ger en helt a n n a n bild av kvinnors arbete genom historien än den gängse: i stället för att kvinnors förvärvsar- bete ses som något som under 1900-talet långsamt expanderar, framträder en histo- risk kontinuitet i kvinnors arbete, där den s k hemmafruepoken i stället blir en histor- isk parentes.

Även i Krönikan fortgår detta n u m m e r s ekonomiska diskussion. Siv Gustafssons och Petra Lantz neoklassiskt präglade bok Arbete och löner recenseras, lika lön för likvär- digt arbete diskuteras i två inlägg och eko- nomhistorikerna Olle K r a n t z och Lennart Schön skriver om hemarbetets roll i svensk ekonomi. Deras slutsatser påminner om Anita Nybergs i så måtto att de kommer fram till att om hemarbetet inkluderas i produktionen av arbete framträder ett an- norlunda tillväxtförlopp för 1800-talet än det allmänt accepterade.

*

Nästa n u m m e r som kommer i slutet av m a j har kunskapsteoretisk inriktning och däref- ter följer ett blandat nummer, dock med en viss betoning på nyare fransk teori. Redak- tionen välkomnar som vanligt artiklar, recensioner, rapporter, notiser, tips och synpunkter.

(6)

C H R I S T I N A J O N U N G I N G A P E R S S O N - T A N I M U R A

Nationalekonomisk forskning

ur kvinno- och jämställdhetsperspektiv

Den dominerande

neoklassiska teorin inom nationalekonomin kan användas för att analysera

frågor som är viktiga för jämställheten mellan könen, hävdar artikelförfattarna. De tror inte

att fler kvinnliga forskare i nationalekonomi skulle förändra ämnets teoretiska kärna. Däremot

kommer kvinnorna kanske att intressera sig för nya ämnesområden.

O m d e t f a n n s fler kvinnliga forskare i nationalekonomi, skulle vi d å fa m e r av ett kvinnoperspektiv i d e n n a t i o n a l e k o n o m i s k a forskningen och vari skulle d e t t a i så fall bestå?1 Ett k v i n n o p e r s p e k t i v i nationaleko- n o m i n skulle k u n n a avspegla sig i f r a m v ä x - ten av a n d r a teorier, a n d r a metoder, a n d r a ämnesval — och d å särskilt mer forskning o m kvinnor - och/eller förändringar i tillämp- ningen av existerande teori och m e t o d . Det är också möjligt att tolkningen och u t n y t t - j a n d e t av n a t i o n a l e k o n o m i s k a forskningsre-

sultat skulle påverkas.

I n o m m å n g a a n d r a discipliner h a r kvinnliga forskare h ä v d a t att teorin inom ä m n e t är u t f o r m a d av m ä n och för m ä n och att fler kvinnliga forskare och d ä r m e d m e r av ett kvinnoperspektiv skulle m e d f ö r a att den g r u n d l ä g g a n d e teorin kom att föränd- ras. Vi k o m m e r i d e n n a artikel att a r g u - m e n t e r a för att fler kvinnliga forskare i nationalekonomi inte k o m m e r att leda till att g r u n d l ä g g a n d e ekonomisk teori och m e t o d förkastas eller byts ut. K v i n n o p e r s p e k t i v e t i n a t i o n a l e k o n o m i k o m m e r i h u v u d s a k att bestå av ett intresse för a n d r a ä m n e s o m r å - den, en ökad forskning o m kvinnor och en konsekventare och m e r j ä m s t ä l l d h e t s i n r i k - tad t i l l ä m p n i n g av existerande teori, sär- skilt i s a m b a n d m e d u t f o r m n i n g av ekono-

misk politik. V å r b e d ö m n i n g avser den

" h u v u d f å r a " i n o m n a t i o n a l e k o n o m i n som d o m i n e r a r såväl d e n svenska som den inter- nationella forskningen och u n d e r v i s n i n g e n inom ä m n e t , dvs neoklassisk teori i vid be- märkelse.2

1 Teorikärnan består

N a t i o n a l e k o n o m i s k teori och m e t o d e r b j u - der enligt vår m e n i n g f r u k t b a r a medel för att a n a l y s e r a kvinnors såväl som m ä n s verklighet och för att a n a l y s e r a för kvinnor och j ä m s t ä l l d h e t viktiga frågor. Förklaring- a r n a till v å r tilltro till n a t i o n a l e k o n o m i n s möjligheter ä r flera. E t t skäl är den generella och a b s t r a k t a k a r a k t ä r e n hos g r u n d - l ä g g a n d e ekonomisk teori. U t g å n g s p u n k t e n för n a t i o n a l e k o n o m i s k analys är teori o m h u r individer u n d e r vissa restriktioner väl- j e r att fördela sina k n a p p a resurser. D e n n a

teorikärna finns det enligt v å r m e n i n g ingen a n l e d n i n g att i f r å g a s ä t t a u r ett kvinnoperspektiv. D e n ä r lika tillämplig p å kvinnors som p å m ä n s b e t e e n d e och beslut.

D e n generella k a r a k t ä r e n hos ekonomisk teori i n n e b ä r dock att d e n i mycket fylls med innehåll först g e n o m sina tillämp- ningar. Det ä r s n a r a r e d ä r m a n kan v ä n t a

(7)

sig att finna brister u r ett kvinnoperspektiv

— vad gäller de p r o b l e m s t ä l l n i n g a r och d e sätt p å vilka ekonomisk teori tillämpas av d a g e n s forskare.

Även u r d e n n a aspekt finns det anled- ning att se positivt p å utvecklingen i n o m n a t i o n a l e k o n o m i n . U n d e r 1960-talet växte nya b e g r e p p och teoriansatser f r a m i U S A — f r ä m s t förknippade m e d e k o n o m e r n a J a c o b M i n c e r och G a r y Becker - vilka förbättrade e k o n o m e r n a s a n a l y s m ö j l i g h e t e r och d e t t a j u s t p å o m r å d e n av stort intresse för kvin-

nor och j ä m s t ä l l d h e t .3 D e n n a teoriutveck- ling b e r o d d e inte p å att d e kvinnliga natio- n a l e k o n o m e r n a blivit fler. D e n b e r o d d e istället p å att m y c k e t av d e n v e r k s a m h e t som tidigare skötts i h e m m e n — u t b i l d n i n g , hälso- och s j u k v å r d , b a r n a v å r d , åldrings- v å r d — flyttats över till betalt a r b e t e och d ä r m e d u t g j o r d e en större del av verksamheten p å n a t i o n a l e k o n o m e r n a s traditio- nella d o m ä n — m a r k n a d e n . D e t t a , tillsam- m a n s m e d k v i n n o r n a s ö k a d e förvärvsverk- s a m h e t , g j o r d e att d e t förelåg ett u p p e n b a r t intresse för u t v i d g n i n g a r av d e n ekonomiska teorins t i l l ä m p n i n g s o m r å d e . D e nya t e o r i a n s a t s e r n a s k a p a d e , i k o m b i n a t i o n m e d de möjligheter till a n a l y s av stora indi- v i d d a t a m a t e r i a l som d a t a t e k n i k e n gav, underlag för en o m f a t t a n d e empirisk nationalekonomisk forskning u n d e r 1970-talet och f r a m å t . Ett viktigt t i l l ä m p n i n g s o m r å d e för M i n c e r s och Beckers teorier h a r varit a n a - lyser av kvinnors b e t e e n d e och situation p å a r b e t s m a r k n a d e n och av skillnader i arbetsvillkor m e l l a n k v i n n o r och m ä n . D e nya teorierna h a r också i n n e b u r i t att m a n ut- sträckt n a t i o n a l e k o n o m i n s tillämpnings- o m r å d e till aktiviteter utanför a r b e t s m a r k - n a d e n , t ex i n o m familjen. Särskilt viktigt u r ett kvinno- och j ä m s t ä l l d h e t s p e r s p e k t i v ä r att teorierna i n n e b u r i t att m a n u p p m ä r k - s a m m a t sambandet m e l l a n d e t s o m h ä n d e r u t a n f ö r a r b e t s m a r k n a d e n , t ex i n o m famil- j e n , och de erfarenheter en person får p å

a r b e t s m a r k n a d e n .

V å r positiva inställning till den ekonomiska teorins möjligheter får inte tolkas som att vi a n s e r att alla f r å g o r kring kvinnors ställning i s a m h ä l l e t och kring j ä m s t ä l l d h e - ten k a n och bör a n a l y s e r a s m e d h j ä l p av

ekonomisk teori. E k o n o m i s k teori h a r sin styrka och sina svagheter. E n stor styrka ligger i förenklingen - d e n ekonomiska teorin strävar efter att i en k o m p l i c e r a d verklighet finna c e n t r a l a s a m b a n d för att teoretiskt och empiriskt a n a l y s e r a , testa och kvantifiera dessa. D e t t a i n n e b ä r , å a n d r a sidan, att n a t i o n a l e k o n o m i n alltid k a n kritiseras för att inte ge en " f u l l s t ä n d i g " eller " k o r r e k t "

bild av verkligheten eller för att bortse f r å n viktiga faktorer.

E n a n n a n e g e n s k a p hos nationalekonomin är att d e n i viss b e m ä r k e l s e är en " s t a - tistisk" teori. T e o r i n bygger visserligen p å modeller över individers beteende, m e n avsikten ä r inte att beskriva och s t u d e r a enskilda individers u p p t r ä d a n d e och motiven för d e t t a . M å l e t ä r att fånga systematiska regelbundenheter i beteendet hos grupper av in- divider eller b e t e e n d e t hos " r e p r e s e n t a - t i v a " individer. Kritik riktad m o t nationalekonomin som bygger p å enskilda fall u p p f a t t a s således av n a t i o n a l e k o n o m e r s o m m i n d r e relevant.

V i d a r e ligger det i ä m n e t s n a t u r att dess f r ä m s t a u p p g i f t är att u n d e r s ö k a d e ekono- miska faktorernas i n f l y t a n d e p å vissa feno- m e n . D e t t a i n n e b ä r inte att a n d r a faktorer f r å n k ä n n s i n f l y t a n d e u t a n e n d a s t att de ekonomiska f a k t o r e r n a u p p f a t t a s som viktiga att a n a l y s e r a för f e n o m e n e t ifråga. I d e fall som b e h a n d l a s i d e n n a u p p s a t s ä r nationalekonomins u p p g i f t att u n d e r s ö k a de eko- n o m i s k a faktorernas betydelse för a r b e t s - fördelningen m e l l a n könen, för olikheter i arbetsvillkor m e l l a n k v i n n o r och m ä n och för arbetets o r g a n i s e r i n g i form av h e m a r - bete eller m a r k n a d s a r b e t e i olika former.

O m m a n d å lyckas påvisa att ekonomiska faktorer är av vikt och vilka ekonomiska faktorer som ä r m e s t betydelsefulla h a r m a n också erhållit k u n s k a p o m faktorer som po- litiker och a n d r a k a n söka p å v e r k a m e d ekonomisk politik och a n d r a å t g ä r d e r om d e önskar driva p å utvecklingen i en viss riktning. U t f o r m n i n g e n av å t g ä r d e r ä r emellertid inte h u v u d s y f t e t m e d den nationalekonomiska j ä m s t ä l l d h e t s f o r s k n i n g e n , vilket den ibland a n k l a g a t s för. Syftet är, liksom i a n d r a vetenskaper, att öka k u n s k a p e r n a o m h u r v å r t s a m h ä l l e f u n g e r a r .

(8)

2 Teorier av särskilt intresse från kvinno- och jämställdhetssynpunkt För att illustrera vår tes att nationalekonomisk teori e r b j u d e r f r u k t b a r a medel att analysera för kvinnor och j ä m s t ä l l d h e t viktiga frågor k o m m e r vi översiktligt att redo- göra för n å g r a teorier av särskilt intresse från kvinno- och j ä m s t ä l l d h e t s s y n p u n k t som utvecklats inom vårt ä m n e , samt peka på den forskning som hittills genomförts av svenska nationalekonomer. I första h a n d har vi valt att exemplifiera med den s k tidsallokeringsteorin och den nya hushålls- ekonomin ( " t h e new home-economics" eller " t h e new economics of the family").

Dessa h a r utgjort en viktig utgångspunkt för mycket av den forskning kring kvinnor och ekonomi som ägt r u m och belyser också väl för icke-ekonomer h u r ekonomer analy- serar problem med ekonomisk-teoretiska metoder.

De " n y a " teorierna bygger på s a m m a g r u n d l ä g g a n d e a n t a g a n d e som traditionell ekonomisk teori, dvs på att individens beteende kan ses som resultatet av ett rationellt val mellan olika tillgängliga alternativ.

M e d ett rationellt val avses att individen väljer det av de för h e n n e / h o n o m tillgäng- liga alternativen som ter sig bäst utifrån j u s t h e n n e s / h a n s preferenser.⁴ G e n o m att utgå från att individens preferenser inte föränd- ras söker ekonomerna d ä r p å härleda hur förändringar i olika ekonomiska variabler (såsom t ex i individens marknadslön, individens produktivitet i hemarbete, priset på marknadsvaror, inkomstbeskattningen, villkoren i socialförsäkringssystemen etc) kan väntas påverka individens val mellan olika alternativ. De på detta sätt i teoretiska modeller h ä r l e d d a s a m b a n d e n mellan för- ä n d r i n g a r i olika ekonomiska varibler och förändringar i individens val söker ekono- m e r n a d ä r p å empiriskt dels testa, dels kvantifiera. De empiriska studierna, vilka ofta genomförs med statistiska metoder, un- dersöker med a n d r a ord dels huruvida de teoretiskt förväntade s a m b a n d e n föreligger i verkligheten, dels hur mycket individens be- teende påverkas av en förändring av viss storlek i de s t u d e r a n d e variablerna.

Linda Lundgren, Läggning av Jarsksilt, teckning 1980

2.1 Tidsallokeringsteorin

Det nya i tidsallokeringsteorin är att till- gången på tid ses som den övergripande restriktionen för individens valalternativ (Becker 1965). Den tid individen ägnar åt olika aktiviteter måste r y m m a s inom hennes/hans tidsrestriktion, samtidigt som på sedvanligt sätt utgifterna för köp av varor och tjänster måste r y m m a s inom inkomst- restriktionen. Istället för ekonomernas tra- ditionella analytiska uppdelning i enbart m a r k n a d s a r b e t e och fritid antas att tiden kan a n v ä n d a s till flera aktiviteter. Aktivite- terna kan t ex delas u p p i m a r k n a d s a r b e t e , hushållsarbete, fritid och investeringar i mänskligt kapital (t ex utbildning, upplär- ning i arbetet, hälsovård).

Alla dessa aktiviteter resulterar, direkt eller indirekt, i att individens välfärd påver- kas. M a r k n a d s a r b e t e ger inkomster som kan a n v ä n d a s för att köpa varor och tjäns- ter. Dessa kan individen kombinera med tid ägnad åt hushållsarbete för att framställa slutprodukter (t ex rena kläder, god mat, omsorg och vård) som ökar h e n n e s / h a n s

(9)

välfärd. M a r k n a d s p r o d u c e r a d e och/eller h e m p r o d u c e r a d e varor och tjänster kan också kombineras med fritid for att öka individens välfärd. Avgränsningen mellan hemarbete och fritid är svår att göra. Ett sätt som föreslagits är att definiera hemarbete som s å d a n t arbete för vilket m a n kan leja a n n a n arbetskraft eller köpa m a r k n a d s - substitut för produkten, m e d a n fritid avser verksamhet där individens egen tid är nöd- vändig för att h o n / h a n skall k u n n a tillgodo- göra sig en välfärdsökning (se G r o n a u

1977). D e n n a definition täcker emellertid inte på ett nöjaktigt sätt omsorgsarbete. In- vesteringar i mänskligt kapital ger kostnader för individen m e d a n de pågår, genom att m a n d å måste avsätta viss tid som an- nars kunde ägnats åt m a r k n a d s a r b e t e , hemproduktion eller fritid. Detta kompen- seras av att investeringarna kan höja individens produktivitet i m a r k n a d s a r b e t e , hemarbete och/eller fritid och d ä r m e d ge ökad välfärd i framtiden.

2.2 Den nya hushållsekonomin För att belysa skillnader i m ä n s och kvinnors fördelning av sin tid behöver teorin om tidsallokering kombineras med teorin om arbetsfördelning. Det är bl a detta som görs i den nya hushållsekonomin (Becker 1976,

1981). Redan A d a m Smith visade att ar- betsfördelning, specialisering och byte av varor och tjänster kan ge produktivitetsvin- ster så att alla parter kan fa det bättre.

Ekonomers analys av arbetsfördelningen mellan könen, dvs av skillnader i m ä n s och kvinnors tidsallokering, är en tillämpning av detta.

I den nya hushållsekonomin ses familjen som en enhet, vilken g e m e n s a m t försöker maximera sin välfärd.⁵'⁶ M e d tidsallokeringsteorin som u t g å n g s p u n k t betraktas familjen som en produktionsenhet, ett litet företag, som p r o d u c e r a r de varor och tjän- ster som slutligen bidrar till familjens väl- färd. För familjens produktion behövs dels tid, dels varor köpta på m a r k n a d e n för inkomster förtjänade i m a r k n a d s a r b e t e . Den möjliga produktionen är begränsad dels ge-

nom att h u s h å l l s m e d l e m m a r n a har be- gränsad tid att dela mellan olika aktiviteter, dels genom att inkomstmöjligheterna är be- gränsade genom tidsrestriktionen och genom den m a r k n a d s l ö n m a n kan erhålla.

Hushållet står inför problemet att fördela de olika m e d l e m m a r n a s tid mellan olika aktiviteter på ett sätt som m a x i m e r a r familjens välfärd.

I ett två-personers hushåll finns möjlig- heter till specialisering så att t ex en person ägnar sig huvudsakligen åt h e m a r b e t e och den a n d r a koncentrerar sig på m a r k n a d s a r - bete. I en del sysselsättningar är m a k a r n a s tid komplement, dvs b å d a s tid behövs, men i a n d r a kan f a m i l j e m e d l e m m a r n a ersätta tid för v a r a n d r a . Likaså finns det möjlighet att ersätta tid i hemproduktion med marknadsvaror. Den tidsfördelning familjen be- s t ä m m e r sig for kommer att bero på familje- m e d l e m m a r n a s förtjänstmöjligheter på m a r k n a d e n , deras avkastning på investeringar i mänskligt kapital, deras produktivitet i olika aktiviteter utanför m a r k n a d e n , substitutionsmöjligheterna mellan m a n - nens och h u s t r u n s tid och substitutionsmöj- ligheterna mellan tid och m a r k n a d s v a r o r i hemproduktion och slutligen familjens preferenser eller smak för olika slutprodukter.

I aktiviteter d ä r f a m i l j e m e d l e m m a r n a s tid är u t b y t b a r kan familjen göra välfärds- vinster genom specialisering om familje- m e d l e m m a r n a s förtjänstmöjligheter på m a r k n a d e n och/eller produktivitet i hemarbete skiljer sig åt. Den som har högst lön på m a r k n a d e n ä g n a r sig troligen huvudsakligen åt m a r k n a d s a r b e t e , m e d a n den som har högst produktivitet i h e m a r b e t e tar huvud- ansvaret för detta. O m s a m m a person är mest produktiv i b å d a verksamheterna kommer arbetsfördelningen att bero på var h o n / h a n är relativt sett mest överlägsen. På s a m m a sätt sker specialiseringen på olika sysslor inom hemproduktionen.

Hushållsmodellen säger således att specialisering inom familjen kan löna sig. M e n den säger naturligtvis inte att det alltid bör falla på ett visst kön att ta ansvar för hemarbetet och på det a n d r a att svara för mark- nadsarbetet. Hushållsmodellen förklarar bara arbetsfördelningen mellan könen givet

(10)

8

Linda Lundgren, Sillarbeterska, teckning 1980

(11)

och att det finns vissa skillnader mellan m ä n s och kvinnors produktivitet i olika aktiviteter. Den har d ä r e m o t inga förklaringar att ge till varför de aktuella produktivitets- skillnaderna existerar.7 Förklaringen till dessa skillnader far sökas på a n n a t håll.

Förklaringar som b r u k a r f r a m h ä v a s är den långa traditionen av uppdelning i manliga och kvinnliga arbetsuppgifter och den upp- lärning till hög produktivitet i olika aktiviteter som förmedlas till pojkar och flickor under deras uppväxttid, den specialisering till hög produktivitet i arbete med hem och b a r n som u p p s t å r för kvinnor i s a m b a n d med b a r n a f ö d a n d e och den tidigaste vår- den av b a r n samt sämre inkomstutsikter för kvinnor på a r b e t s m a r k n a d e n . Ekonomer förnekar alltså inte att tradition, attityder, socialisation etc kan vara förklaringar till arbetsfördelningen mellan könen men framhåller genom sin analys att dessa fak- torers inverkan kan gå via effekter på m ä n s och kvinnors relativa produktivitet i olika aktiviteter. O m så är fallet i n n e b ä r det att åtgärder som direkt söker påverka m ä n s och kvinnors produktivitet i olika syssel- sättningar bör resultera i en ä n d r a d arbets- fördelning.

Även d e n n a översiktliga beskrivning av tidsallokeringsteorin och den nya hushålls- ekonomin torde ge en u p p f a t t n i n g om var- för d e n n a formulering av ekonomisk teori använts av m å n g a nationalekonomer som analyserat kvinnors ställning i arbetslivet.

Teorin har genererat en rad intressanta hypoteser, som också undersökts empiriskt bl a med ekonometriska, dvs ekonomiskt- statistiska, metoder. Teorin har t ex pekat på att förklaringar till kvinnors ökade för- värvsdeltagande bör sökas bland faktorer som inneburit att kvinnors produktivitet i m a r k n a d s a r b e t e relativt h e m a r b e t e ökat över tiden (t ex stigande reallön, höjd ut- bildningsnivå, minskat barnantal/familj) och bland faktorer som inneburit att m ä n s och kvinnors relativa produktivitet i olika aktiviteter förändrats (tex l ö n e u t j ä m n i n g mellan m ä n och kvinnor, särbeskattnings- reform). L i k n a n d e hypoteser gäller skillnader mellan olika g r u p p e r av kvinnor och mellan kvinnor och m ä n avseende deltids-

arbetet. Även på a n d r a o m r å d e n än arbetslivet har modellens teoretiska utgångspunk- ter utnyttjats. I analyser av b a r n a f ö d a n d e t s utveckling har m a n u p p m ä r k s a m m a t utvecklingen av kvinnors reallöner, vilka ses som en tidskostnad för barn. Ekonomiska analyser av äktenskap och skilsmässa fram- håller att utvecklingen av kvinnors mark- nadsalternativ inneburit att de specialise- ringsvinster som familjen möjliggör minskat.

2.3 Humankapitalteorin

För att belysa skillnader i löner mellan kvinnor och m ä n har humankapitalteorin eller teorin om investeringar i mänskligt kapital utnyttjats i ett flertal studier. För det första har teorin använts som teoretisk ram för studier av i vilken utsträckning lö- neskillnader mellan kvinnor och m ä n beror på att kvinnor ä g n a t mindre tid än m ä n åt investeringar i eget kunskapskapital inrik- tat mot m a r k n a d e n , dvs har lägre formell utbildning, mindre yrkeserfarenhet etc än m ä n . För det a n d r a har teorin a n v ä n t s för att söka förklara kvinnors utbildnings- och a n d r a investeringsval, givet att arbetsfördel- ningen mellan könen är sådan att kvinnor har eller förväntar sig få större ansvar och tidsinsats för b a r n och h e m a r b e t e än män.⁸ M e d teorins hjälp har m a n s å l u n d a sökt förklara hur mycket och vilka slags utbild- ningsinvesteringar kvinnor väljer att göra j ä m f ö r t med m ä n , varför kvinnor väljer

a n d r a yrken än m ä n osv.

2.4 Diskrimineringsteorier

Tidsallokeringsteorin, humankapitalteorin och den nya hushållsekonomin är främst inriktade på att analysera a r b e t s m a r k n a - dens utbudssida. Empiriska studier utifrån dessa teoriansatser har lyckats förklara en del men inte alla skillnader i m ä n s och kvinnors arbetsmarknadssituation. En förstå- else av d e n n a kräver även analyser av ar- b e t s m a r k n a d e n s efterfrågesida. En förkla- ring till att kvinnors löner, yrken och befattningar skiljer sig från m ä n s kan vara att kvinnor utsätts för diskriminering på

(12)

a r b e t s m a r k n a d e n och d ä r f ö r h a r svårt att fa tillträde till vissa yrken och b e f a t t n i n g a r och/eller inte får det p å s a m m a villkor som m ä n .

Teorier o m d i s k r i m i n e r i n g av g r u p p e r p å a r b e t s m a r k n a d e n h a r en lång tradition inom n a t i o n a l e k o n o m i n och m å n g a av de tidigast utvecklade teorierna p å d e t t a om- r å d e rörde s k i l l n a d e r n a i m ä n s och kvinnors arbetssituation.9 Det finns ett flertal ekonomiska diskrimineringsteorier vilka bygger p å olika orsaker till att kvinnor är d i s k r i m i n e r a d e . G e m e n s a m t ä r att m a n ut- ifrån ett givet motiv för d i s k r i m i n e r i n g (t ex smak, f ö r d o m a r , tradition,) söker h ä r l e d a effekterna av d i s k r i m i n e r i n g e n p å löneskill- nader, arbetslöshet, yrkesfördelning och ar- betsfördelning i familjen. I likhet m e d den h u s h å l l s e k o n o m i s k a modellen ger dessa teorier ingen fullständig förklaring till skill- n a d e r n a m e l l a n m ä n s och kvinnors situation i n o m modellens r a m . De förklarar b a r a a r b e t s m a r k n a d s s i t u a t i o n e n givet ett visst motiv för d i s k r i m i n e r i n g . K o m p l e t t e r a n d e a n t a g a n d e n behövs r ö r a n d e t ex u p p k o m - sten av s m a k , traditioner, fördomar etc för att förklara existensen av diskriminering.

M e n m o d e l l e r n a kan a n v ä n d a s för att för- u t s ä g a h u r förändringar i ekonomiska varia- bler eller ekonomisk-politiska å t g ä r d e r kan v ä n t a s förändra i n d i v i d e r n a s a r b e t s m a r k - n a d s b e t e e n d e och a r b e t s g i v a r n a s rekryte- ringsbeteende.

D e n e m p i r i s k a forskningen p å g r u n d v a l av de ekonomiska d i s k r i m i n e r i n g s t e o r i e r n a har i stor u t s t r ä c k n i n g varit inriktad p å att m ä t a o m f a t t n i n g e n av d i s k r i m i n e r i n g av kvinnor.1 0 O f t a m ä t s d e n n a e n b a r t som en restpost — t ex som d e n del av löneskillna- d e r n a mellan k v i n n o r och m ä n som inte k u n n a t förklaras m e d h j ä l p av de u t b u d s i n - riktade teorierna. O m kvinnor är diskrimi- n e r a d e p å a r b e t s m a r k n a d e n kan d e t t a emellertid v ä n t a s återverka p å d e r a s ut- b u d s b e t e e n d e , dvs p å t ex d e r a s utbildningsval, yrkesval och satsning p å att n å högre positioner i arbetslivet. E n del av skillnaderna m e l l a n m ä n s och kvinnors h u - m a n k a p i t a l i n v e s t e r i n g a r kan alltså h a sin b a k g r u n d i d i s k r i m i n e r i n g och restpostme- toden d ä r m e d ge ett missvisande m å t t p å

diskrimineringens o m f a t t n i n g . D e n e m p i - riska forskningen p å d i s k r i m i n e r i n g s o m r å - det är för n ä r v a r a n d e p å stark tillväxt, f r a m f ö r allt i U S A , bl a som en följd av det o m f a t t a n d e e m p i r i s k a material som tas f r a m i s a m b a n d m e d t i l l ä m p n i n g och j u r i - disk p r ö v n i n g av d e n a m e r i k a n s k a likalöns- l a g s t i f t n i n g e n . "

3. Svensk nationalekonomisk forskning om kvinnor och ekonomi

N a t i o n a l e k o n o m i s k a studier av kvinnors situation är fataliga före 1970-talet.1 2 M a n får gå tillbaka till 1930-talet för att finna svensk nationalekonomisk kvinnoforskning m e d en inriktning l i k n a n d e d a g e n s (och d å utförd av den e n d a k v i n n a som erhållit svensk dok- torsgrad före 1976). I ett i m p o n e r a n d e arbete redovisar d å v a r a n d e docenten K a r i n Kock en n o g g r a n n g r a n s k n i n g av arbetsför- delningen m e l l a n könen p å svensk arbets- m a r k n a d vad avser yrken, a r b e t s u p p g i f t e r , b e f a t t n i n g a r och löner.1 3 H o n g e n o m f ö r också en analys av o r s a k e r n a till skillna- d e r n a i arbetsvillkor, vilken innehåller m å n g a av d e hypoteser som d a g e n s ekono- m e r s t u d e r a r — o m ä n inte lika precist for- m u l e r a d e .

I ett p a r u t r e d n i n g a r av L O och S A F a v l ä m n a d e 1945 och 1951 a n a l y s e r a s kvin- nolöner och könssegregering p å a r b e t s - m a r k n a d e n .1 4 Intresset för k v i n n o f r å g o r ur ekonomiskt perspektiv u n d e r efterkrigstiden inskränkte sig i övrigt n ä s t a n helt till analyser av kvinnors förvärvsdeltagande.

D e t t a b e t r a k t a d e s d å ur perspektivet att försörja a r b e t s m a r k n a d e n m e d a r b e t s k r a f t s n a r a r e än ur ett k v i n n o p e r s p e k t i v (vilket lyfter f r a m kvinnors försörjningsmöjlighe- ter och arbetsvillkor), bl a i prognoser f r å n SCB och i statliga a r b e t s m a r k n a d s u t r e d - ningar.1 5

U n d e r 1970-talet tar forskningen o m kvinnor u r ekonomiskt perspektiv fart.1 6

Den h a r hittills i h u v u d s a k avsett a r b e t s - m a r k n a d e n och o m f a t t a r dels beskriv- n i n g a r av utvecklingen av kvinnors arbetsvillkor, dels t i l l ä m p n i n g a r av d e teorier som redovisats i föregående avsnitt. D e o m r å - den som berörts av svenska forskare är ar-

(13)

Linda Lundgren, Läggning av farsksill, teckning 1980 b e t s u t b u d e t s b e s t ä m n i n g s f a k t o r e r , deltids- arbetets utveckling och orsaker, löne- skillnader m e l l a n könen, m ä n s och kvinnors a r b e t s l ö s h e t s m ö n s t e r , u n g d o m a r s utbildningsval och a r b e t s m a r k n a d s s i t u a - tion, yrkessegregeringens utveckling och orsaker s a m t vissa familje-, social- och arbets- m a r k n a d s p o l i t i s k a å t g ä r d e r s effekter för kvinnor.1 7

Utvecklingen av kvinnors förvärvsdelta- g a n d e och de s t o r a f ö r ä n d r i n g a r som skett i m ö n s t r e t för f ö r v ä r v s a r b e t e över livstiden h a r beskrivits i ett flertal studier (Gustafs- son 1979 a och 1979 b, Gustafsson & L a n t z 1985, J o n u n g 1982 a, J o n u n g & T h o r d a r s - son 1980, Pettersson 1981).18 E k o n o m e t r i - ska u n d e r s ö k n i n g a r visar att kvinnors för- v ä r v s d e l t a g a n d e e f t e r h a n d blivit allt m i n d r e känsligt för ekonomiska förklarings- faktorer, såsom egen lön, m a k e s inkomst, förekomst av b a r n och d e r a s a n t a l och ålder.

F ö r v ä r v s a r b e t e h a r slagit igenom som ett d o m i n e r a n d e livsmönster för k v i n n o r liksom för m ä n . D e n enskilda faktor som f r ä m s t tycks förklara det ö k a d e förvärvsar- betet u n d e r 1970-talet ä r h ö j d a m a r k n a d s - löner för k v i n n o r (Gustafsson och J a c o b s - son 1984). D e n specialisering som h u s h å l l s m o d e l l e n förutsäger uttrycker sig idag istället i skillnader mellan m ä n och kvinnor vad gäller f r å n v a r o f r å n arbets- m a r k n a d e n och förekomst av deltidsarbete.

E k o n o m i s k a förklaringsfaktorer u t ö v a r ett klart i n f l y t a n d e över a r b e t s t i d e n s längd (Pettersson 1981, Tegle 1985).

Specialiseringen av kvinnors och m ä n s tid till a r b e t s m a r k n a d e n respektive till

v e r k s a m h e t u t a n f ö r a r b e t s m a r k n a d e n h a r dock klart m i n s k a t . D e t t a beror inte f r ä m s t på att kvinnor ökat sina a r b e t s i n s a t s e r p å a r b e t s m a r k n a d e n , u t a n i ä n n u högre g r a d p å att m ä n n e n (genom förkortad a r b e t s t i d , ökad semester m m) h a r ökat sin tid u t a n f ö r a r b e t s m a r k n a d e n ( J o n u n g 1986). E n mins- kad specialisering skall enligt h u s h å l l s m o - dellen leda till en u t j ä m n i n g av såväl utbildnings- och y r k e s i n r i k t n i n g som av kvinnors och m ä n s löner. Dessa o m r å d e n ä r betydligt m i n d r e belysta ä n a r b e t s u t b u d e t , m e n vissa resultat finns. Yrkessegrege- ringen efter kön h a r klart m i n s k a t , m e n förändringarna ä r betydligt b l y g s a m m a r e än d e i förvärvsdeltagandet ( J o n u n g 1984).

L ö n e s k i l l n a d e r n a mellan k v i n n o r och m ä n har m i n s k a t kraftigt de senaste decennierna. E n studie av i n d u s t r i t j ä n s t e m ä n visar att k v a r v a r a n d e löneskillnader till u n g e f a r hälften kan h ä n f ö r a s till skillnader i ålder, u t b i l d n i n g och a v b r o t t i förvärvsverksam- heten (Gustafsson 1976, 1978, 1981). R e d a n vid u n g d o m a r n a s i n t r ä d e p å a r b e t s m a r k - n a d e n f r a m t r ä d e r k l a r a skillnader i m ä n s och kvinnors arbetsvillkor (Persson-Tani- m u r a 1983, Björklund & Persson-Tani- m u r a 1984).

Den n a t i o n a l e k o n o m i s k a kvinnoforskningen h a r i första h a n d varit inriktad p å att belysa kvinnors h a n d l a n d e p å arbets- m a r k n a d e n och villkor i arbetet. K a r a k t e - ristiskt är dock att d e n , eftersom d e n avser kvinnor, oftast belyser s a m b a n d mellan hushållssektorn och m a r k n a d s s e k t o r n . K v i n n o p e r s p e k t i v e t lyfter f r a m förekomsten av alternativa p r o d u k t i o n s m ö j l i g h e t e r u t a n f ö r a r b e t s m a r k n a d e n . N a t i o n a l e k o n o - miska studier av p r o d u k t i o n e n u t a n f ö r ar- b e t s m a r k n a d e n är dock fataliga.1 9

4. En mer jämställdhetsinriktad forskning I Sverige h a r det i stor u t s t r ä c k n i n g varit kvinnliga n a t i o n a l e k o n o m e r som ä g n a t sig åt att s t u d e r a kvinnors villkor p å arbets- m a r k n a d e n .2 0 Fler kvinnliga forskare i nationalekonomi h a r helt klart bidragit till att driva f r a m mer forskning om kvinnors situation och uppgifter i d e n svenska ekonomin. P å likar- tat sätt tror vi att fler kvinnliga forskare i

(14)

Linda Lundgren, Sillarbeterska, teckning 1980

n a t i o n a l e k o n o m i skulle b i d r a till ökad forsk- ning på andra områden. Det finns ä m n e s o m r å - den och p r o b l e m som kvinnor i större ut- s t r ä c k n i n g än m ä n u p p m ä r k s a m m a r och finner av intresse och som också kan och bör a n g r i p a s m e d ekonomisk teori. Fler kvinnliga n a t i o n a l e k o n o m e r skulle också k u n n a bidra till att tillämpningarna av ekonomisk teori p å vissa typer av p r o b l e m blev m e r konsekventa och j ä m s t ä l l d h e t s i n r i k t a d e än vad som n u ä r fallet.

4.1 Mer forskning om hushållens produktion Ett o m r å d e som vi f ö r u t s p å r skulle stimule- ras av fler kvinnliga n a t i o n a l e k o n o m e r ä r forskning kring p r o d u k t i o n e n u t a n f ö r m a r k n a d e n och kring det i n b ö r d e s beroendet mellan m a r k n a d s - och h u s h å l l s p r o d u k - tion; något som vi a n s e r försummat i da- gens forskning. E n stor del av kvinnors a r b e t e och p r o d u k t i o n , och en väsentligt större del än m ä n n e n s , utförs u t a n f ö r ar- b e t s m a r k n a d e n . Hittills h a r den nationalekonomiska forskningen n ä s t a n helt in- riktats p å att s t u d e r a inkomst- och

r e s u r s f ö r d e l n i n g s p r o b l e m p å a r b e t s m a r k - n a d e n och i m a r k n a d s p r o d u k t i o n .2 1

Den u t v i d g n i n g av den ekonomiska teorin, som tidsallokerings- och h u s h å l l s m o - dellen representerar, h a r gett nationaleko- n o m e r n a b ä t t r e möjligheter att a n a l y s e r a arbete u t a n f ö r a r b e t s m a r k n a d e n och interaktionen mellan m a r k n a d s - och hus- hållsarbete. Sett u r kvinnoforskningspers- pektiv är dessa modeller särskilt i n t r e s s a n t a av två skäl. För det första lyfter m o d e l l e r n a f r a m p r o d u k t i o n e n u t a n f ö r m a r k n a d e n — h u s h å l l s p r o d u k t i o n e n — som det p r i m ä r a . H ä r sker d e n p r o d u k t i o n som o m v a n d l a r resurser till välfärd för familjen. M a r k n a d s - arbete är i första h a n d ett medel för att skaffa insatsvaror till d e n n a p r o d u k t i o n .

För det andra är det u p p e n b a r t m e d mo- dellens f o r m u l e r i n g att samtliga familje- m e d l e m m a r b i d r a r till familjens försörjning och att a r b e t e ä r a r b e t e oavsett o m det ut- förs inom familjen eller som lönearbete p å m a r k n a d e n . U r d e n n a t i o n a l e k o n o m i s k a teorins synvinkel ä r a r b e t e utfört i h e m m e t inte f u n d a m e n t a l t a n n o r l u n d a ä n a r b e t e p å m a r k n a d e n .

I praktiken överger e k o n o m e r dock oftast d e n n a vida syn och ä g n a r sin a n a l y s e n d a s t åt den p r o d u k t i o n som sker p å m a r k n a d e n . I de fall d å hushålls- och m a r k n a d s s e k t o r n f u n g e r a r o b e r o e n d e av v a r a n d r a kan resul- taten ä n d å bli korrekta. I m å n g a fall leder dock den ensidiga i n r i k t n i n g e n p å m a r k - n a d s p r o d u k t i o n till att e k o n o m e r förbiser viktiga effekter p å h u s h å l l s p r o d u k t i o n e n av den ekonomiska utvecklingen eller av ekonomisk-politiska å t g ä r d e r . Det ä r v å r me- ning att e k o n o m e r d å t i l l ä m p a r ekonomisk teori p å ett felaktigt eller ofullständigt sätt.

Eftersom k v i n n o r n a står för en så stor del av p r o d u k t i o n e n u t a n f ö r m a r k n a d e n leder d e t t a till att det är j u s t k v i n n o r n a s p r o d u k - tiva insatser och b i d r a g till v ä l f ä r d e n som försummas i d e n ekonomiska a n a l y s e n .

O f u l l s t ä n d i g h e t e n i ekonomiska analyser som inte konsekvent t a r h ä n s y n till effekterna p å b å d e m a r k n a d s s e k t o r n och hus- hållssektorn av förändringar i ekonomiska variabler h a r av flera skäl blivit a l l t m e r m a r k a n t . E t t skäl är att i och m e d kvinnor- nas u t t r ä d e p å a r b e t s m a r k n a d e n och den i

(15)

viss m å n förändrade a r b e t s f ö r d e l n i n g e n mellan k ö n e n h a r en allt större a n d e l av a r b e t s k r a f t e n k o m m i t att a n v ä n d a sin tid till både m a r k n a d s a r b e t e och h u s h å l l s a r b e t e istället för att f r ä m s t v a r a specialiserade till e n d e r a sektorn. Så länge m ä n och kvinnor i h u v u d s a k a r b e t a d e i n o m var sitt o m r å d e var det troligen m i n d r e missvisande att i analyser av m a r k n a d s s e k t o r n bortse från å t e r v e r k n i n g a r p å h u s h å l l s p r o d u k t i o n e n . De två sektorerna skötte d å sina respektive resursfördelnings- och tidsallokeringspro- blem förhållandevis o b e r o e n d e av var- a n d r a . I d a g far förändringar i t ex löner, priser eller ekonomisk-politiska å t g ä r d e r m e r o m e d e l b a r a effekter p å h u s h å l l e n s tids- fördelning och p r o d u k t i o n s i n r i k t n i n g .

Ett a n n a t skäl är att k v i n n o r n a s u t t r ä d e p å a r b e t s m a r k n a d e n h a r i n n e b u r i t att en stor m ä n g d p r o d u k t i o n m e d mycket n ä r a substitut i h e m p r o d u k t i o n e n — t ex b a r n o m - sorg — lyfts över till m a r k n a d e n . Beroendet mellan hushålls- och m a r k n a d s s e k t o r e r n a är större j u m e r u t b y t b a r a d e varor som p r o d u c e r a s i d e två sektorerna ä r i k o n s u m - tionen och j u m i n d r e produktivitetsskillna- d e r n a ä r mellan d e två sektorerna.

Ett tredje skäl är att vi fatt fler och m e r o m f a t t a n d e offentliga i n g r i p a n d e n som lett till att m a r k n a d s a r b e t e och a r b e t e u t a n f ö r m a r k n a d e n b e h a n d l a s olika (skattesystem, socialförsäkringssystem, s u b v e n t i o n e r till m a r k n a d s p r o d u c e r a d e tjänster, t ex b a r n - omsorg, vilka skulle k u n n a p r o d u c e r a s av hushållen själva osv). Valet mellan att för- lägga sitt a r b e t e till m a r k n a d e n eller h e m - met, eller valet av p r o d u k t i o n s f o r m för olika varor och tjänster, k o m m e r d å att snedvri- das och inte längre b e s t ä m m a s e n b a r t av var det sker p å s a m h ä l l s e k o n o m i s k t effekti- vaste sätt. A n a l y s e r av offentliga å t g ä r d e r bör u p p m ä r k s a m m a b å d e effekterna p å m a r k n a d e n och p å h u s h å l l s p r o d u k t i o n e n om de ekonomiska konsekvenserna skall k u n n a b e d ö m a s rätt. E n försummelse p å d e n n a p u n k t kan fa särskilt allvarliga konsekvenser ur kvinno- och j ä m s t ä l l d h e t s - perspektiv. D e n ekonomiska politiken, dvs stabiliseringspolitiken, skattepolitiken, socialförsäkringspolitiken, näringspoliti- ken etc u t f o r m a s i a l l m ä n h e t u t i f r å n a n d r a

ö v e r v ä g a n d e n ä n j ä m s t ä l l d h e t s a s p e k t e r .2 2

D e t t a h i n d r a r dock inte att d e kan fa skilda konsekvenser för k v i n n o r och m ä n , bl a beroende p å att kvinnors och m ä n s a n d e l av p r o d u k t i o n e n i n o m hushålls- och m a r k - n a d s s e k t o r n skiljer sig åt.

V å r a r g u m e n t a t i o n i n n e b ä r inte att vi tror att en u t v i d g n i n g av ekonomisk teori och analys till h u s h å l l s p r o d u k t i o n e n kom- m e r att v a r a p r o b l e m f r i . I h u s h å l l s p r o d u k - tionen är det vanligt att s a m t i d i g t f r a m - ställa flera olika s l u t p r o d u k t e r , d ä r tidsinsatsen för var och en ä r svår att sär- skilja. A v g r ä n s n i n g e n mellan fritid och arbete ä r oklar. M ä t p r o b l e m e n , vad avser be- g r e p p såsom p r o d u k t i o n , produktivitet, effektivitet, kan också v ä n t a s v a r a s v å r a r e än för m a r k n a d s p r o d u k t i o n e n .

4.2 Korrektare tillämpningar På g r u n d av de brister i d e n ekonomiska analysen som n ä m n t s ovan är det j u s t i frågor som rör h u s h å l l s p r o d u k t i o n e n eller o m r å d e n d ä r det finns ett starkt beroende- förhållande mellan h e m p r o d u k t i o n och m a r k n a d s p r o d u k t i o n som t i l l ä m p n i n g e n av ekonomisk teori t e n d e r a r att bli s n e d v r i d e n eller inkonsekvent sett u r ett kvinno- och j ä m s t ä l l d h e t s p e r s p e k t i v . Vi ser tre h u v u d -

orsaker till de m i s s v i s a n d e t i l l ä m p n i n g - a r n a .

4.2.1 Hushållsproduktionen syns inte H u s h å l l s p r o d u k t i o n e n s osynlighet kan leda till två slag av m i s s b e d ö m n i n g a r , a n t i n g e n att m a n u n d e r s k a t t a r i n t ä k t e r n a av den eller att m a n u n d e r s k a t t a r k o s t n a d e r n a för den. M i s s b e d ö m n i n g a r n a går ofta, som ex- emplen n e d a n visar, i olika r i k t n i n g för m ä n och kvinnor.

En ofullständig b e h a n d l i n g av värdet av hushållsproduktionen leder till s n e d v r i d n i n g a r bl a p å följande o m r å d e n . S t u d i e r av in- komstfördelningen blir ofta missvisande för att m a n inte t a r h ä n s y n till tillgången på tid u t a n f ö r a r b e t s m a r k n a d e n vilken kan ge väl- färd i form av fritid eller h u s h å l l s p r o d u k - tion. D e t t a p r o b l e m gäller t ex vid inkomst- j ä m f ö r e l s e r m e l l a n familjer m e d två v u x n a

(16)

där en respektive två förvärvsarbetar. Vi tror också att det är uttryck för ett manligt förhållningssätt att standardjämförelser mellan familjer ofta beaktar olika kapital- varor, m e d a n b a r n betraktas som en kost- nad och inte som en tillgång (Jonung 1982 b).

Vid b e d ö m n i n g a r av ledighetslagarnas kon- sekvenser framhålls ofta produktionsbortfallet när personer är f r å n v a r a n d e från sina förvärvsarbeten. Ledighetslagar är egentligen ett missvisande n a m n . Det ger intryck av att m a n u n d e r " l e d i g h e t e n " huvudsakligen ä g n a r sig åt fritidsverksamhet. I själva verket är avsikten med de flesta tjänstledig- heter att m a n u n d e r frånvaron skall ägna sig åt a n n a n produktiv verksamhet. Vill m a n lägga samhällsekonomiska aspekter på lagarna bör m a n j ä m f ö r a värdet av den produktiva verksamheten u n d e r frånvaro- perioden med produktionsbortfallet i före- tagen. Detta är den ansats som utnyttjats av tre kvinnliga nationalekonomer som analyserat ledighetslagarna (Gladh, Gus- tafsson & L u n d g r e n 1981).

I a n d r a fall u p p m ä r k s a m m a s inte hemar- betets kostnader (Lantz 1979). Den offentliga sektorn s p a r a r genom att d r a ner på kostna- derna för vården av barn, sjuka och gamla.

S å d a n a kostnader måste dock bäras i alla samhällen. De blir inte nödvändigtvis lägre för att de förflyttas från en sektor d ä r de syns i företagens och det offentligas budge- tar till h e m m e n och informell vård där de inte syns lika klart. O m detta innebär ett ineffektivt r e s u r s u t n y t t j a n d e blir det istället dyrare samhällsekonomiskt sett.23 Offent- liga nedskärningar behöver följas av ökade möjligheter för alternativ organisation och finansiering av vård och service för att inte bara leda till en överföring av kostnader från en synlig till en osynlig sektor.

4.2.2 Arbete i hemmet och arbete på marknaden behandlas olika

Den olika behandlingen av arbete i h e m m e t och arbete på m a r k n a d e n leder till att av- vägningarna om var viss verksamhet skall förläggas kommer att b e s t ä m m a s även av a n d r a faktorer än av var den sker till sam-

hällsekonomiskt lägsta resurskostnad.

Snedvridningar av detta slag u p p m ä r k s a m - mas ofta i den ekonomiska debatten, men inte sällan på olika sätt för m ä n och kvin- nor.

Ett exempel är den skattepolitiska debatten.

I d e n n a har stor u p p m ä r k s a m h e t ägnats de snedvridningar som höga skatter leder till.

Även om en privatperson är betydligt lång- s a m m a r e än en yrkeskunnig kan det ibland löna sig att utföra visst arbete, t ex enklare reparationer, målning etc själv i h e m m e t . Den överflyttning av arbetstid från marknaden till egenarbete och svart arbete som blivit följden har framhållits som ett problem och en samhällsekonomisk förlust.

Detta resonemang tillämpas inte konsekvent när det gäller kvinnor och m ä n . För- ändringar i skattesystemet har bidragit till att en stor m ä n g d produktion flyttats från h e m m e n till m a r k n a d e n i och med kvinnor- nas u t t r ä d e på a r b e t s m a r k n a d e n . Detta framhålls inte på m o t s v a r a n d e sätt som en samhällsekonomisk vinst. Kvinnors egenarbete med b a r n ses som ett problem först när de begär daghemsplatser. N ä r det gäl- ler kvinnorna framhålls sällan den sned- vridning till förmån för hushållsarbete som är följden av att h e m a r b e t e inte är beskat- tat. Istället beläggs noggrant den subventionering som sker av d a g h e m m e n s kostnader. M e d hänsyn till den höga beskattningen av marknadsinkomster krävs emellertid en subventionering av vård på m a r k n a d e n eller avdrag för barnomsorgs- kostnader för att valet mellan olika vårdfor- mer skall bli neutralt.

Även socialförsäkringarna b e h a n d l a r ar- bete i h e m m e t på ett a n n a t sätt än arbete på m a r k n a d e n . De flesta socialförsäkringsför- måner är k n u t n a till innehavet av och in- komsterna från ett m a r k n a d s a r b e t e . H e m - arbetets avkastning kan m a n inte på s a m m a sätt försäkra sig för. Eftersom kvinnorna förlägger sitt arbete på a n n a t sätt än m ä n , innebär systemet i praktiken att kvinnorna inte får s a m m a sociala trygghet av sitt arbete som m ä n n e n (Jonung 1978 a, 1978 b Ståhlberg 1983).

De sociala f ö r m å n e r n a k n u t n a till för- värvsarbete har vuxit såväl i antal som i

(17)

storlek u n d e r d e senaste d e c e n n i e r n a . San- nolikt är d e t t a en viktig förklaring till varför m å n g a k v i n n o r sett det som viktigt och för- månligt att h a en a r b e t s m a r k n a d s a n k n y t - nig. Ett exempel är föräldraförsäkringen.

K o s t n a d e r n a — i form av d e försäkrings- p e n g a r m a n g å r miste o m — för att skaffa b a r n u t a n att v a r a fast e t a b l e r a d på arbets- m a r k n a d e n blir mycket höga. D e flesta skjuter d ä r f ö r p å föräldraskapet tills de är färdiga m e d sin u t b i l d n i n g och h a r ett fast arbete.

4.2.3 Mäns och kvinnors tidsanvändning är inbördes beroende

Diskussionen kring olika ekonomisk-politiska å t g ä r d e r förs ofta som om m ä n n i s k o r s tids- och livsplanering skedde helt indivi- duellt. M e n m å n g a v u x n a lever i hushåll med a n d r a v u x n a , d ä r m a n kan " b y t a " tid och p e n g a r m e d v a r a n d r a . D e t t a leder till att å t g ä r d e r som p å v e r k a r kvinnors beteende indirekt kan p å v e r k a m ä n s och t v ä r t o m . T ex kan en å t g ä r d som leder till att en person m i n s k a r sin arbetstid p å m a r k n a d e n indirekt leda till att en a n n a n h u s h å l l s m e d l e m ö k a r sitt m a r k n a d s a r b e t e g e n o m att en del av h u s h å l l s p r o d u k t i o n e n överförs till d e n förstnämnde.24 D e n möjlig- het till a n p a s s n i n g vid förändrade ekonomiska o m s t ä n d i g h e t e r som m ä n n i s k o r h a r g e n o m att o m o r g a n i s e r a h u s h å l l s p r o d u k - tionen m å s t e b e a k t a s vid b e d ö m n i n g a r av konsekvenserna av en viss utveckling eller en viss å t g ä r d .

F ö r s u m m e l s e r av o v a n s t å e n d e slag är inte ovanliga vid b e d ö m n i n g a r av ekonomisk-politiska å t g ä r d e r . B e r ä k n i n g a r av de s a m h ä l l s e k o n o m i s k a konsekvenserna av en arbetstidsförkortning h a r t ex baserats på ett a n t a g a n d e o m att en s å d a n inte till n å g o n del k o m p e n s e r a s m e d ett ökat arbetskrafts- d e l t a g a n d e eller en ö k n i n g av de deltidsar- b e t a n d e s v e c k o a r b e t s t i d e r ( S O U 1979:48).

O m en s å d a n reform k a n v ä n t a s o m f ö r d e l a a r b e t s t i d e n m e l l a n m ä n och kvinnor blir naturligtvis prognosen oriktig och ett dåligt u n d e r l a g för politiska beslut.

Vid analys av s k a t t e r n a s effekter p å ar- b e t s u t b u d e t finns ofta en ensidig fokusering

p å marginalskatterna för d e n förvärvsarbe- t a n d e i hushållet som h a r högst inkomst.

Det förekommer t o m att ett hushålls margi- nalskatt likställs m e d den som gäller för en e n d a i n k o m s t t a g a r e — m a n n e n (se t ex Ds J u 1979:1, J o n u n g 1977). Vid s k a t t e f ö r ä n d - ringar finns emellertid inte b a r a möjlighe- ten för en förvärvsarbetande att p å v e r k a sin inkomst g e n o m att variera sitt eget arbets- u t b u d , u t a n i n o m ett hushåll finns också möjligheten att o m f ö r d e l a tid i m a r k n a d s - p r o d u k t i o n och h u s h å l l s p r o d u k t i o n mellan f a m i l j e m e d l e m m a r ( S c h w a r t z 1984). U t - vecklingen u n d e r efterkrigstiden h a r också gått från ett system m e d en i n k o m s t t a g a r e över t v å - i n k o m s t t a g a r s y s t e m till fler-in- k o m s t t a g a r s y s t e m , d ä r såväl k v i n n a n som familjens u n g d o m a r b i d r a r m e d m a r k n a d s - inkomster (se S O U 1984:31).

Sammanfattning

Vi h a r i d e n n a u p p s a t s h ä v d a t och sökt illustrera att n a t i o n a l e k o n o m i s k teori och metod e r b j u d e r v ä r d e f u l l a medel för att analysera för kvinnor och j ä m s t ä l l d h e t

Linda Lundgren, Arbete på syfabrik, teckning

(18)

centrala frågor såsom arbetsfördelningen inom hushållet, förvärvsarbetets omfatt- ning, utbildnings- och yrkesval, löneskill- nader mellan kvinnor och m ä n och beslut om familjebildning och b a r n a f ö d a n d e .

Vidare har vi framfört uppfattningen att fler kvinnliga forskare i nationalekonomi inte kommer att leda till g r u n d l ä g g a n d e för- ä n d r i n g a r inom ä m n e t s teori. Däremot kan kvinnorna k o m m a att förskjuta forskning- ens inriktning genom a n d r a ämnesval och a n n a n betoning av angreppssätt inom etablerade o m r å d e n . Den ökade forskning kring kvinnors förvärvsarbetsvillkor, som ägt r u m då antalet kvinnliga nationalekonomer ökar, tyder på detta. Ett a n n a t o m r å d e vi lyft fram i d e n n a uppsats är forskning kring hushållets produktion och dess organisa- tionsformer och kring s a m b a n d e n mellan m a r k n a d s a r b e t e t och dess villkor och hus- hållsarbetet och dess villkor. H ä r ser vi både u t r y m m e för och behov av en utökad nationalekonomisk forskning.

Givetvis kan fler o m r å d e n än de vi upp- m ä r k s a m m a t här tänkas få stimulans av fler kvinnliga forskare. H ä r följer n å g r a ytterli- gare exempel. I n o m traditionell nationalekonomi är det industrisektorn som tilldrar sig det d o m i n e r a n d e intresset. D u b b e l a r b e - tande kvinnor kan finna produktionsvillko- ren för privat och offentlig service betydligt intressantare att studera. Särskilt villkoren på m a r k n a d e r n a för privata tjänster och service (och d ä r m e d återverkningarna av förhållandena på dessa m a r k n a d e r på hus- hållens tidsallokering) är idag dåligt belysta. Kvinnor uppvisar ett mer varierat beteende över livscykeln än m ä n och är på grund av b a r n a f ö d a n d e mer beroende än m ä n av planering över livscykeln. Tillämp- ningen av ett livscykelsperspektiv kan tän- kas bli vanligare med fler kvinnliga ekonomer.

Vår tanke är inte att en utveckling av nationalekonomisk forskning i de skisse- rade riktningarna endast kan eller bör ge- nomföras av kvinnliga ekonomer. Kvinn- liga forskare kan genom sin forskning och/

eller ämneskritik påverka m ä n att ta mer hänsyn till interaktionen mellan hushålls- och marknadssektorn, välja nya ä m n e s o m -

råden för sin forskning och se a n n o r l u n d a tolkningar av sina resultat. En ä n d r a d ar- betsfördelning mellan m ä n och kvinnor bör också i sig leda m ä n n e n s intressen i den riktning vi beskrivit.

Slutligen har vi pekat på att nationalekonomisk teori ofta tillämpas på ett ofullstän- digt eller missvisande sätt på o m r å d e n av vikt för kvinnor och j ä m s t ä l l d h e t . Detta gäller delvis i forskningen, men framförallt i den ekonomiska debatten och vid utform- ningen av underlag för ekonomisk politik.

Till en del beror detta på den bristfälliga behandlingen av hushållsproduktionen och dess relationer till m a r k n a d e n i den grund- läggande ekonomiska analysen. V å r erfarenhet är dock att d e n n a typ av brister of- tare observeras av kvinnliga än av manliga ekonomer. O m d e n n a observation är kor- rekt skulle fler kvinnliga nationalekonomer också bidra till att tillämpningarna av ekonomisk teori i ekonomisk debatt och i analyser av ekonomisk-politiska förslag blir konsekventare och mer jämställdhetsinriktade än vad som nu är fallet.

N O T E R

* Vi vill tacka alla som gett oss synpunkter på tidigare versioner av denna uppsats, bland dessa speciellt deltagarna i Arbetslivscen- trums seminarium kring "Teori och metod inom kvinnoforskningen" samt Katinka Hort, Ann-Charlotte Ståhlberg och Bodil Thordarson. Denna artikel är en förkortad version av Jonung och Persson-Tanimura (1985).

1 Enligt Wadensjö (1986) var under perioden sedan den nya doktorsexamen infördes 1969 och fram t o m 1985 totala antalet disputa- tioner i nationalekonomi 144. Undersamma tid har 9 kvinnor disputerat i nationalekonomi i Sverige, dvs kvinnorna svarade för 6 procent. Före den nya doktorsexamens infö- rande har oss veterligt endast Karin Kock disputerat i nationalekonomi. 1985 utgjorde kvinnorna ca 15 procent av totala antalet registrerade (icke-nollaktiva) forskarstude- rande i nationalekonomi.

2 Huvudfaran har sina kritiker inom ekonomernas led och det finns alternativa ekono-