Den etniska och kulturella bakgrundens betydelse för omvårdnaden - en litteraturstudie

Den etniska och kulturella bakgrundens betydelse för omvårdnaden

- en litteraturstudie

The importance of ethnic and cultural background on nursing - a literature study

Rikard Hallén

Isabelle Nygren Härdig

Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet

Grundnivå/15 hp

Handledare: Jörgen Jansson & Brian Unis Examinerande lärare: Anna Nordin 161104

Sammanfattning

Titel: Den etniska och kulturella bakgrundens betydelse för omvårdnaden

The importance of ethnic and cultural background on nursing Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap

Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper

Ämne: Omvårdnad

Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Rikard Hallén & Isabelle Nygren Härdig Handledare: Jörgen Jansson & Brian Unis

Sidor: 23

Nyckelord: Transkulturell omvårdnad, etnicitet, kulturell bakgrund, vårdkvalité, sjuksköterska

Introduktion: Den fria flyktingpolitiken har bidragit till ett samhälle där människor med olika kulturella bakgrunder och etniciteter lever tillsammans. När behov av vård uppstår för dessa personer utgör det en utmaning i sjuksköterskans arbete. Syfte: Syftet med

litteraturstudien var att undersöka om etnicitet och kultur hade någon betydelse för sjuksköterskans omvårdnad av patienten. Metod: Litteraturstudien grundar sig på Polit &

Becks (2012) niostegsmodell. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. En kvalitetsgranskning av artiklarna genomfördes med hjälp av Polit och Becks (2012) granskningsmallar. Efter granskningen återstod 10 artiklar som utgör litteraturstudiens resultat. Resultat: Litteraturstudiens analysmaterial delades in i tre huvudkategorier med respektive underkategorier. Huvudkategorierna var: Kommunikationsbarriärer, Utbildning och kunskap om etnicitet och kultur samt Sjuksköterskans professionalitet i patientmötet.

Slutsats: Omvårdnad till patienter med annan etnisk och kulturell bakgrund påverkades främst genom bristande kommunikation, okunskap samt osäkerhet hos sjuksköterskan. För att uppnå kulturell kompetens där sjuksköterskan kan ge adekvat etnisk och kulturell omvårdnad så krävs det utbildning både under och efter grundutbildningen på sjuksköterskeprogrammet.

Innehållsförteckning

Introduktion ... 4

Etnicitet... 4

Kultur... 4

Det mångkulturella samhället ... 4

Transkulturell omvårdnad ... 5

God vård ... 6

Problemavgränsning ... 6

Syfte ... 6

Metod ... 7

Litteratursökning ... 7

Inklusion och exklusionskriterier ... 8

Urval ... 8

Databearbetning ... 9

Forskningsetiska överväganden... 9

Resultat ... 10

Kommunikationsbarriärer... 10

Kommunicera och informera... 10

Språksvårigheter ... 11

Olika aspekter av att tolka ... 11

Utbildning och kunskap om etnicitet och kultur ... 12

Otillräcklig kunskap relaterat till bristfällig utbildning ... 12

Rasism och fördomar till följd av okunskap ... 12

Sjuksköterskans professionalitet i patientmötet ... 13

Sjuksköterskans förhållningssätt ... 13

Uppbyggnad av relation till patienten/anhöriga ... 13

Olika syn på vårdbehov och omvårdnadsutföranden ... 14

Anhörigas åsikter gällande omvårdnad ... 14

Diskussion... 16

Resultatdiskussion ... 16

Metoddiskussion ... 18

Klinisk betydelse ... 19

Förslag till fortsatt forskning ... 19

Slutsats ... 19

Referenslista ... 21

Artikelmatris Bilaga 1

Introduktion

Förföljelser, konflikter och brott mot mänskliga rättigheter gör att människor flyr från sina hemländer för att möta ett nytt liv i ett nytt land. I slutet av år 2014 var 59,5 miljoner människor på flykt enligt United Nations High Commissioner for Refugees (UNHCR 2015).

År 2015 invandrade cirka 134 000 personer till Sverige, i jämförelse med år 1975 då 2800 personer invandrade (Statistiska Centralbyrån 2016). Den fria flyktingpolitiken har bidragit till ett samhälle där människor med olika kulturella bakgrunder och etnicitet lever tillsammans. När behov av vård uppstår för dessa personer så utgör det en utmaning i sjuksköterskans arbete (Duffy 2001).

Etnicitet

Etnicitet baseras på föreställningen att människor med samma kulturella bakgrund eller från samma geografiska plats, utgör en särskild sorts gemenskap (Forsberg 2010). Etnicitet är ett övergripande begrepp som täcker flera etniska fenomen såsom grupper, identiteter, kollektiv, relationer och kategorier. Ordet etnicitet härstammar från det grekiska språket och betyder

”folk” (Westin 2015). Enligt Isajiw (1993) är den etniska gruppen att betrakta som ett kollektivt fenomen medan den etniska identite ten skall ses som ett individuellt upplevt fenomen (Isajiw 1993). Individens identitet är medvetet upplevd och på så vis emotionellt laddad och meningsbärande. Den kollektiva identiteten är oftast tillskriven av andra. En identitet som bekräftas på detta sätt kopplas då till en folkgrupp med gemensamt språk, territorium och gemensamma traditioner (Westin 2015). En etnisk grupp kan förklaras genom en objektiv dimension vilket innefattar en tillhörighet i antingen en samhällsinstitution eller organisation och det faktum att det finns förfäder och avkomlingar som för vidare dess kultur och utformning av identitet. Det förekommer att det finns en ”kulturell uppförandekod”, i form av seder, ritualer och fördomar vilket då skapar kulturens innebörd (Isajiw 1993).

Kultur

Kultur är ett komplext begrepp som enligt Ahmadi (2008) innefattar konst, moral, sedvänjor, tro, kunskap, lagar samt vanor och förmågor. Dessa yttrar sig genom att vara en del av ett samhälle. De kulturella faktorerna kan ses som föreskrifter, som personer med en viss samhällstillhörighet kan komma att överta. Hos individen påverkas världsuppfattningen och den känslomässiga upplevelsen av densamma färgas och relationen till andra och den konstitutiva miljön. För individen har den kulturella bakgrunden en stor betydelse för flera aspekter av deras liv, tex föreställningar, religion, beteenden, familjestruktur, smärta, inställning till sjukdom och andra typer av motgångar. En människas kulturella bakgrund kan komma att påverka hur man som patient upp lever sin hälsa och vård (Ahmadi 2008). Som sjuksköterska är det därför viktigt att ha kulturell kompetens. Detta innebär a tt sjuksköterskan kan ge adekvat kulturell vård, reflektera kring sin egen kultur, kunskaper, förmågor och implementera det i mötet med patienten för att möta patientens unika kulturella behov (Wilson 2008).

Det mångkulturella samhället

Forsberg (2010) skriver att ett mångkulturellt samhälle är ett samhälle i vilket människor med olika etniska, kulturella och nationella bakgrunder lever tillsammans. De har mer eller mindre integration med varandra och mer eller mindre kontakt med ursprungskulturer från var de har sina rötter, vilka kan existera inom samma nationsgränser. Det som händer i möten i ett

samhälle där människor med ursprung i många olika kulturella sammanhang och värdesystem lever tillsammans är att det uppstår reflektioner, vilka i sin tur skapar förändring i tankar, synsätt och föreställningar (Forsberg 2010). Människor kan ha både positiva och negativa fördomar. De positiva fördomarna handlar om grupper som de identifierar sig med och de negativa om de som de inte identifierar sig med. Etnocentrism ligger till grund för de fördomar som uppstår mot andra etniska och kulturella grupper. Begreppet etnocentrism definieras som en misstänksamhet mot de som för individen upplevs som främmande i kombination med en benägenhet att bedöma andras kultur utifrån sin egen (Giddens & Sutton 2014).

Ahmadi et al (2016) har utfört en studie på den svenska befolkningen med 674 deltagare som kartlägger attityder till etnisk mångfald. De nämner i sin studie att hälften av respondenterna är positiva till att det svenska samhället bör skapa möjlighet för nyanlända och människor med utländsk bakgrund att bevara sina kulturella traditioner. Samtidigt är en tredjedel negativt inställda till att människor med utländsk bakgrund ska få beva ra sina kulturella traditioner.

Andelen som tidigare ställt sig positiva till att människor ska ha samma sociala rättigheter varken de är födda i Sverige eller utlandsfödda har minskat från 77 till 55 procent. Fyra av tio ställer sig bakom påståendet att många utlandsfödda kommer till Sverige endast för att utnyttja de sociala förmånerna som erbjuds (Ahmadi et al 2016). Dunagan et al (2014) menar att attityder och fördomar även finns inom sjukvården, vilka genererar en lägre kulturell kompetens och att det medför en viss ovilja att förse patienten med kulturell adekvat vård (Dunagan et al 2014).

Transkulturell omvårdnad

Transkulturell omvårdnad kan enligt Newman Giger (2016) betraktas som patientorienterad och forskningscentrerad omvårdnad där kulturell kompetens beaktas. Även om transkulturell omvårdnad ses som patientfokuserad är det lika viktigt för sjuksköterska n att komma ihåg att kultur kan ha en inverkan på hur patienten blir sedd och hur omvårdnaden ges.

Sjuksköterskan bör, för att kunna ge en adekvat kulturell vård, vidta försiktighet för att inte projicera sin egen kultur och världsuppfattning på patienten. För att kunna ge kulturell och adekvat vård, måste sjuksköterskan beakta det faktum att varje individ är unik och bär på erfarenheter, tro och värderingar som gått i arv över generationer (Newman Giger 2016).

Transkulturell omvårdnad är dock inte endast för immigranter och människor med annan hudfärg. Alla har ett kulturellt arv, vilket även inkluderar sjuksköterskor (Andrews & Boyle 2008). Duffy (2001) nämner i sin studie att sjuksköterskor har brister i sin kunskap gällande omvårdnad till patienter som avviker från normen, sett till exempelvis sexualitet eller etnicitet (Duffy 2001). Razavi et al (2011) skriver i sin studie om hur utländska patienter med annan etnisk bakgrund upplever vården. De skriver att patienter kände sig, genom att komma till ett nytt land, osäkra på hur de skulle agera och vad som förväntades av dem. Bristande kommunikation och att de inte kunde förstå vad vårdgivarna ville förmedla avseende deras vård och delaktighet i behandlingar, gjorde patienterna frustrerade (Razavi et al 2011).

Sjuksköterskan har i sitt yrke ett etiskt och lagenligt ansvar att ge god omvårdnad, vilket även innefattar adekvat kulturell vård (Duffy 2001). International Council of Nurses etiska kod för sjuksköterskor är ett dokument med samlade riktlinjer som ger stöd till ett etiskt handlande i yrkesutövningen som sjuksköterska. Den etiska koden är indelad i fyra områden där ett av områdena belyser sjuksköterskans roll i att ge en jämlik vård till a lla patienter. ”I vårdarbetet främjar sjuksköterskan en miljö där mänskliga rättigheter, värderingar, sedvänjor och trosuppfattningar hos enskilda personer, familjer och allmänheten respekteras” (International Council of Nurses 2012, s. 4).

God vård

God vård utgår från syftet i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och har där med stöd i lagens olika delar. Hälso- och sjukvården ska utformas och bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls (HSL 1982:763). Målet är att uppnå en vård på lika villkor samt en god hälsa för hela befolkningen (HSL 1982:763; SFS 2014:821). Sjuksköterskan ansvarar för att patienter ska få kulturellt anpassad information. Informationen ska vara rätt, tillräcklig och adekvat för patienten och den ska ligga till grund för samtycke till vård och behandling (International Council of Nurses 2012). Sjuksköterskan ska så långt som möjligt försäkra sig om att patienten tagit emot och förstått innehållet i den lämnade informationen (SFS 2014:821).

Enligt Socialstyrelsen (2009) finns det ett flertal områden som tillsammans definierar vad god vård innebär. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård innebär att kunskap ska användas för att främja hälsa, förebygga sjukdom, bota sjukdom samt lindra och trösta vid sjukdom. Vidare behövs systematiskt granskad, vetenskaplig kunskap för att kunna ge en kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso-och sjukvård. För att minska risken för vårdskador behövs en säker hälso-och sjukvård. Grunden för en säker vård är att diagnostik, vård och behandling utförs på ett korrekt sätt. Patientfokuserad hälso- och sjukvård innebär att alla patienter ska behandlas med respekt, värdighet och de ska även ha rätt till sin integritet och självbestämmande. Patienten ska ha rätt att bestämma över sin vård tillsammans med vårdpersonalen och deras behov, förutsättningar, förväntningar och värderingar ska alltid respekteras. En jämlik hälso- och sjukvård ska alltid ges oavsett ålder, kön, sexuell läggning, etnisk, religiös eller social ställning, funktionsnedsättning eller bostadsort en individ har.

Dock ska de patienter med störst och mest akut vårdbehov prioriteras. Alla ska erbjudas hälso- och sjukvård i rimlig tid innan patienten påverkas psykiskt, fysiskt eller socialt negativt. Det är viktigt att vårdpersonal och patient har en öppen dialog för att uppmärksamma om patientens mående försämras. Genom att utnyttja de tillgängliga resurserna för att uppnå de mål som satts upp, uppnås en effektiv hälso- och sjukvård (Socialstyrelsen 2009).

Problemavgränsning

Den idag ökade invandringen bidrar till ett multikulturellt samhälle där människor med olika etniska bakgrunder möts, vilket kan skapa motsättningar i form av fördomar. I vården kan dessa möten uppstå mellan sjuksköterska och patient. Patienter med en annan etnisk eller kulturell bakgrund är en patientgrupp som ständigt växer och för att försäkra patienterna om en säker och god vård så krävs det att sjuksköterskan har kunskap och respekterar patienternas kulturella samt etniska behov. Patientens upplevelse av vård över kulturella och etniska gränser har tidigare identifierats som ett problem. Sjuksköterskan har ett etiskt och lagenligt ansvar att vårda patienter med värdighet och respekt oavsett vilken etnisk eller kulturell bakgrund de har, därför är det viktigt att identifiera om sjuksköterskan brister i sin omvårdnad av denna patientgrupp. Denna studie fokuserade därför på de faktorer som påverkade omvårdnaden i mötet mellan en sjuksköterska och patient från annan kulturell och/eller etnisk bakgrund.

Syfte

Syftet med litteraturstudien var att undersöka om etnicitet och kultur hade någon betydelse fö r sjuksköterskans omvårdnad av patienten.

Metod

Studien har genomförts i form av en litteraturstudie med en systematisk databassökning för att kunna besvara syftet. Forsberg och Wengström (2013) beskriver en litteraturstudie som en studie där en fråga är tydligt formulerad. Denna fråga besvaras sedan genom att systematiskt identifiera, uppskatta värdet av och noggrant undersöka relevant forskning.

Litteraturstudieprocessen utfördes via Polit & Beck (2012) niostegsmodell för en litteraturstudie, modellen redovisas i Figur 1.

Figur 1. Niostegsmodellen enligt Polit & Beck (2012). Fritt översatt.

Litteratursökning

Litteratursökningen inleddes med precisering och formulering av ett syfte enligt steg 1 i Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Därefter utfördes steg 2 genom val av databaser och sökord. Databaserna som valdes till litteratursökningen var Cinahl och PubMed, som enligt Forsberg och Wengström (2013) är databaser som täcker in artiklar gällande ämnet omvårdnad. I Cinahl användes Major Headings-termer (MH) och i PubMed användes Medical Subject Headings-termer (MeSH). En sökning i PsycINFO genomfördes även med Thesaurus-termer samt fritext då det inte fanns Thesaurus-termer som kunde leda till relevanta artiklar. Sökningen i PsycINFO genererade inte i några artiklar som svarade på studiens syfte. De sökord som identifierades var: cultural diversity (MH, MeSH), nurse- patient relations (MH, MeSH), transcultural nursing (MH, MeSH) samt ethnic groups (MH, MeSH). Sökningen påbörjades enligt steg 3 i båda databaserna genom att varje sökord användes enskilt. Sökorden användes sedan i samtliga möjliga kombinationer där två olika sökord kombinerades i varje sökning. Sökträffarna gav då antingen ett för stort antal artiklar eller var ej relevanta för studiens syfte. Där av valde författarna att göra ytterligare

1. Formulering och fastställande av syfte

med eventuellt tillhörande frågeställningar

2. Planera sökstrategi (exempelvis val av databas och sökord)

3. Sökning, identifiering och insamling av artiklar

till ett första urval.

Dokumentation av sökningen.

4. Artiklar granskas efter relevans till syftet

5. Granskning av framtagna artiklar

6. Kritiskt granska valda artiklar

7. Identifiera relevant fakta från artiklarna.

8. Analysering och kategorisering av

artiklarna

9. Summera och sammanställ till ett

resultat

kombinationer av sökorden och använde slutligen tre sökord i de kombinationer som resulterade i relevanta artiklar (Tabell 1).

Inklusion och exklusionskriterier

Vetenskapliga artiklar som tog upp sjuksköterskans upplevelse, artiklar som inkluderade både män och kvinnor, artiklar skrivna på det engelska språket samt artiklar som var vetenskapligt granskade inkluderades i studien. Artiklar skrivna tidigare än 2001-01-01 samt litteraturstudier (reviews) exkluderades från studien.

Tabell 1 – Resultat av databassökning i PubMed och Cinahl

Databas Sök-ID Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 PubMed S1 Cultural diversity [MeSH] 6 906

S2 Nurse-Patient Relations [MeSH] 13 435 S3 Transcultural Nursing [MeSH] 1 563

S4 Ethnic Groups 70 310

S1 AND S2 AND S3 127 21 5 5

S2 AND S3 AND S4 42 7 3 3

Cinahl S1 Cultural diversity [MH] 4 944 S2 Nurse-Patient Relations [MH] 9 758 S3 Transcultural Nursing [MH] 1062

S4 Ethnic Groups [MH] 10 430

S1 AND S2 AND S3 46 16 **(2) 2 2

S2 AND S3 AND S4 20 8 *(5) 0 0

Totalt: 52 ***(7) 10 10

*( ) – avser antal interna dubbletter. MeSH – Medical Subject Headings.

**( ) – avser antal externa dubbletter. MH – Major Headings.

***( ) – avser totala antalet dubbletter S - Sökning

Urval

Urval 1 genomfördes genom att författarna valde ut artiklar som svarade på studiens syfte enligt steg 4 i Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Urval 1 gjordes genom att läsa titel och abstrakt på de artiklar som efter sökning framkom med ovan nämnda sökord (Tabell 1). Det sammantagna resultatet efter litteratursökningen i Cinahl och PubMed resulterade i 52 (inklusive dubletter) artiklar i urval 1.

Urval 2 utfördes genom att författarna läste samtliga artiklar i sin helhet i för att kontrollera om artiklarnas resultat stämde överens med studiens syfte, detta enligt steg 5. Artiklar exkluderades där syftet var att beskriva andra än sjuksköterskans upplevelse eller artiklar som var av annan typ än vetenskaplig studie. Urval 2 resulterade i tio artiklar.

Urval 3 genomfördes genom en granskning av artiklarna med hjälp av Polit och Becks (2012) granskningsmallar “Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report” och

“Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report”, detta enligt steg 6. Artiklar som kvarstod efter grankningen var tio till antalet, vilket innebar att ingen artikel från urval 2 exkluderades. Relevant fakta för studiens syfte togs fram från artiklarna och sammanställdes sedan i en artikelmatris (se Bilaga 1), detta enligt steg 7.

Databearbetning

Enligt steg 8 i Polit & Becks (2012) niostegsmodell ska de framtagna artiklarna analyseras och kategoriseras. Detta gjordes genom att samtliga artiklar skrevs ut i pappersformat och numrerades från ett till tio. Författarna läste sedan artiklarna tillsammans och identifierade relevant innehåll som svarade på studiens syfte. Materialet som framkom antecknades och numrerades sedan separat för att få en tydligare överblick. Därefter läste författarna tillsammans anteckningarna och såg olika etniska och kulturellt relaterade faktorer som kunde påverka patientens omvårdnad. Utifrån dessa faktorer sågs likheter och olikheter som kunde kategoriseras genom en induktiv analys.

Forskningsetiska överväganden

Studier som involverar människor innebär att forskaren måste hantera etiska dilemman (Polit

& Beck 2012). Forsberg och Wengström (2013) beskriver att de studier som är valda ska vara etiskt övervägda, samt att artiklarnas resultat ska redovisas oavsett om de stödjer studiens hypotes eller ej (Forsberg & Wengström 2013). Samtliga artiklar som användes till studien hade fått tillstånd av etisk kommitté eller var artiklar där de etiska aspekterna noga övervägts.

Då författarnas modersmål ej är engelska har ett engelsk-svenskt lexikon använts för att minimera risken för felaktig översättning. I studien användes noggrann hantering av referenser för att undvika plagiering. Författarna läste artiklarnas innehåll både enskilt, tillsammans och sedan fördes en diskussion om innehållet för att minimera risken för missuppfattningar.

Resultat

Litteraturstudiens resultat bygger på tio vetenskapliga artiklar, vilket presenteras i tre olika huvudkategorier. Under respektive huvudkategori presenteras de underkategorier som belyser vad etnicitet och kultur hade för betydelse för sjuksköterskans omvårdnad till patienten (se Figur 2).

Figur 2. Tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier som beskriver vilken betydelse etnicitet och kultur hade för omvårdnaden av patienten.

Kommunikationsbarriärer

Huvudkategorin innefattar de element inom kommunikation som kunde ha betydelse för omvårdnaden av en patient från annan etnisk eller kulturell bakgrund. Underkategorierna är Kommunicera och informera, Språksvårigheter och Olika aspekter av att tolka. I denna kategori återfanns sju av de tio studierna (Cioffi 2003; Cioffi 2005; Cortis 2004; McCarthy et al 2013; Narayanasamy 2003; Richardson et al 2006; Somerville 2007).

Kommunicera och informera

Kommunikation var identifierad som ett stort problem för sjuksköterskans arbete med patienter från en annan etnisk bakgrund (Cortis 2004). Avsaknaden av hjälp från anhöriga i kommunikationen mellan patient och sjuksköterskan sågs även som ett problem (Cortis 2004). När anhöriga kommunicerade med sjuksköterskan om patientens behov var detta uppskattat (Cioffi 2005). Sjuksköterskan upplevde det dock påfrestande när hen inte visste vilken information som fördes vidare via anhöriga till patienten, hen upplevde då att patienten inte fick den vård de förtjänade (Somerville 2007). När inte någon tolk eller anhörig fanns tillgänglig försökte sjuksköterskan i strävan efter att bemästra hinder inom språk, kulturer och

Kommunikations- barriärer

Kommunicera och informera

Språksvårigheter

Olika aspekter av att tolka

Utbildning och kunskap om etnicitet

och kultur Otillräcklig

kunskap relaterat till

bristfällig utbildning Rasism och fördomar till

följd av okunskap

Sjuksköterskans professionalitet i

patientmötet

Sjuksköterskans förhållningssätt

Uppbyggnad av relation till patienten/anhöriga

Olika syn på vårdbehov och omvårdnadsutföranden

Anhörigas åsikter gällande omvårdnad

underlättande av patientens förståelse kommunicera med patienten genom icke- verbal kommunikation. Olika typer av symboler på papper och strategier så som att korta ner och förenkla informationen de ville delge användes då (McCarthy et al 2013; So merville 2007).

Sjuksköterskan upplevde dock att endast en ytterst liten del av det hen försökte säga nådde fram (Somerville 2007).

Språksvårigheter

Sjuksköterskan upplevde det frustrerande för både patienten och hen själv när de inte talade samma språk. Detta försvårade möjligheten till god omvårdnad och sjuksköterskan kände sig inte nöjd med den omvårdnadskvalitet de gav till patienten (Cioffi 2003; Narayanasamy 2003). Språkbarriärer hade en negativ påverkan på patienten som skapade känslor av ångest och rädsla. Detta fick i sin tur sjuk sköterskan att känna hjälplöshet, otillräcklighet och en upplevelse av att de inte kunde göra sig förstådda (Cortis 2004). Sjuksköterskan yttrade även sin medvetenhet om när hen hade en patient från en etnisk minoritet så skulle det bli svårare att försäkra patienten om en god vård, på grund av exempelvis språksvårigheter. Det här kunde resultera i att denna patientgrupp fick mycket mindre tid och uppmärksamhet (Richardson et al 2006). Det fanns dock en tydlig bild av kamp och strävan av att förse patienterna med bästa möjliga vård, men detta var ibland missgynnat eftersom det fanns språkbarriärer eller svårigheter i att möta vissa religiösa sedvanor (Somerville 2007).

Konsekvenser av att inte kunna bestämma behovet av behandling i tid på grund av patientens språksvårigheter visade på att språkbarriärer faktiskt hindrade tidig upptäckt av vårdbehov (Narayanasamy 2003). Sjuksköterskan kände sig exempelvis osäker på hur hen skulle behandla patienter med smärta. Osäkerheten uppstod redan när sjuksköterskan skulle bedöma smärta och insåg att patienten inte förstod det vanliga verktyget som användes vid kliniska bedömningar. Till följd av språkbarriärerna kunde sjuksköterskan inte beskriva hur den fungerade. Detta resulterade i att patienten inte fick rätt behandling för sin smärta (Cortis 2004). Språkbarriärer skapade på så vis en osäkerhet hos sjuksköterskan till följd av patientens muntliga svar vid utförande av kliniska bedömningar (Cortis 2004; McCarthy et al 2013).

Olika aspekter av att tolka

Vid användandet av tolk påverkades kvalitén på den omvårdnad som s juksköterskan gav (Cioffi 2003; Somerville 2007) till det positiva (Cioffi 2003). Tolkar användes av sjuksköterskan i strävan efter att kunna ge en så god vård som möjligt till patienten (McCarthy et al 2013). Samtidigt beskrev sjuksköterskan hur tvåspråkig vårdpersonal bidrog i möten och kommunikation med patienten genom att förtydliga viktiga problem. Det tillförde en tillämpning av en bättre kulturellt individualiserad vård genom att förmedla i svåra och känslosamma situationer (Cioffi 2003). Sjuksköterskan förlitade sig även starkt på anhöriga och förväntade sig ofta att de skulle uppfylla rollen som tolk (Cortis 2004; Somerville 2007), även om detta inte på något sätt var idealiskt (Somerville 2007). I de situationer där anhöriga var de enda som kunde och var tvungna att tolka kunde problem uppstå gällande exempelvis konfidentiell information:

If I can only talk to the next of kin there’s a confidentiality issue… can’t ask the patient is it okay because you are usally conversing trough the family. So me patients don’t want their families to know what’s going on. (Cioffi 2005)

Det kunde i vissa fall vara svårt att förhandla med anhöriga om användandet av en tolk och

berörde språk som exempelvis tolk, var grundläggande för att kunna förstå patienten dock samtidigt ett ständigt problem då resurser inte alltid var tillgängliga (Somerville 2007).

Sjuksköterskan upplevde samtidigt att tolkanvändning var en komplicerad process (Somerville 2007), då hen inte kunde förmedla samma grundläggande budskap, vilket annars kunde uttryckas genom tonläge och kroppsspråk (Richardson et al 2006). I vissa fall kunde även användandet av tolk bryta mot kulturella normer, exempelvis när en manlig tolk var tvungen att diskutera intima problem med en kvinnlig patient (Richardson et al 2006).

Utbildning och kunskap om etnicitet och kultur

Huvudkategorin innefattar de aspekter i sjuksköterskans utbildning och hens förkunskap som kunde ha betydelse för omvårdnaden i mötet med en patient från annan etnisk eller kulturell bakgrund. Underkategorierna är Otillräcklig kunskap relaterat till bristfällig utbildning och Rasism och fördomar till följd av okunskap. I denna kategori återfanns åtta av de tio studierna (Cioffi 2003; Cortis 2004; Debesay et al 2014; Narayanasamy 2003; Richardson et al 2006;

Skott & Lundgren 2009; Somerville 2007; Vydelingum 2006).

Otillräcklig kunskap relaterat till bristfällig utbildning

Sjuksköterskan ansåg att deras utbildning för att arbeta i ett multikulturellt samhälle var otillräcklig om man såg till den kunskap och förståelse som behövdes för att vårda en patient med annan etnisk, religiös eller kulturell bakgrund. Den kunskap sjuksköterskan fått fokuserade på den dominerande kulturen istället för att se till behoven i ett multietniskt samhälle (Cioffi 2003; Cortis 2004; Debesay et al 2014; Richardson et al 2006).

Sjuksköterskan hade små eller inga möjligheter att uppdatera eller utveckla sina kunskaper om denna patientgrupp (Debesay et al 2014). Sjuksköterskan upplevde även att bemöta patientens religiösa behov var en utmaning och att hen var dåligt utrustad för att hantera viktiga aspekter gällande specifika kulturella behov hos patienten (Cortis 2004;

Narayanasamy 2003). Sjuksköterskan önskade och försökte helt undvika att förolämpa patienten och dess anhöriga, då sjuksköterskan upplevde att anhöriga inte skulle respektera hen om ett misstag begicks som var relaterat till kultur och etnicitet. Sjuksköterskans försök till detta var begränsat till följd av brist på kunskap (Somerville 2007). Utmaningen i att bemöta patientens religiösa behov grundade sig i sjuksköterskans egen okunskap gällande trosuppfattningar andra än kristendomen (Cortis 2004). Dålig kunskap om och förståelse för kulturella minoriteter och deras beteende, visade på en tydlig brist i kulturell kompetens, exempelvis genom oförstående inför varför patienten inte ville ha ögonkontakt med sjuksköterskan (Vydelingum 2006). Sjuksköterskan uttryckte sitt missnöje genom det faktum att de tyvärr fanns brister i vissa aspekter gällande holistisk vård då kultur, spiritualitet och sexualitet var något som sjuksköterskan inte såg som någon prioritet. Orsaken till att vissa sjuksköterskor inte arbetade utifrån vad de ansåg var rätt kan förklaras i faktorer så som brist på kunskap om exempelvis kultur, vilket gjorde att de hade svårt att förstå och implementera individualiserad vård (Cortis 2004). Majoriteten av sjuksköterskornas kunskap var utvecklad från informell utbildning eller erfarenheter. Endast få hade formell utbildning relaterat till att jobba med människor från annan kulturell bakgrund (Somerville 2007). Sjuksköterskan sökte efter bättre förmåga att möta dessa patienter (Richardson et al 2006).

Rasism och fördomar till följd av okunskap

Diskussioner som fördes mellan vårdpersonalen visade på hur stereotypiska antaganden om en viss folkgrupp skapade kulturella barriärer inom patientvården. Det resulterade i ett misslyckande av att förse patienten med lämplig och kulturell vård (Vydelingum 2006).

Sjuksköterskan erkände att hen i sitt privata liv kände annorlunda gentemot personer som tillhörde vissa etniska minoriteter. Sjuksköterskan hade också känt sig osäker och haft fördomar när hen började arbeta inom ett specifikt geografiskt område inom hemsjukvården (Richardson et al 2006; Skott & Lundgren 2009) men hoppades samtidigt att detta inte påverkade arbetet (Richardson et al 2006). Sjuksköterskan beskrev hur hen upplevde rasism gentemot patienterna på avdelningen:

There might be some nurses who have not got sympathy with these people… I can not deny that perhaps the care could have been better delivered to them. And things get said by nurses behind their (a patient’s) back, perhaps when things go wrong, for example, during visiting times. (Cortis 2004, s. 55)

Sjuksköterskans professionalitet i patientmötet

Huvudkategorin innefattar delar i sjuksköterskans yrkesprofession gällande hur sjuksköterskan förhåller sig till och bemöter patienten samt planering och utförande av vård, vilka kunde ha betydelse för omvården i mötet med en patient från e n annan kulturell eller etnisk bakgrund. Underkategorierna är Sjuksköterskans förhållningssätt, Uppbyggnad av relation till patienten/anhöriga, Olika syn på vårdbehov och omvårdnadsutföranden och Anhörigas åsikter gällande omvårdnad. I denna kategori återfanns sju av de tio studierna (Cioffi 2003; Cioffi 2005; Cortis 2004; Debesay et al 2014; Richardson et al 2005; Skott &

Lundgren 2009; Somerville 2007).

Sjuksköterskans förhållningssätt

Vissa sjuksköterskor arbetade utifrån ett stereotypt perspektiv av patientens kulturella grupptillhörighet. Andra strävade efter att bemöta alla som individer utifrån perspektivet att alla patienter skall behandlas jämlikt oberoende av kulturell bakgrund. En individ som alltså inte endast är medlem av en kulturell grupp med specifika värderingar, religionsuppfattningar och livsstilar. Detta genom att bedöma varje patients behov och ge individualiserad vård för att bemöta dessa behov (Cioffi 2005; Somerville 2007). Det var inte ovanligt för sjuksköterskan att se sig själv i ”patientens skor”. Det tillät hen att identifiera och känna igen deras delade mänsklighet. Sjuksköterskan hade då insyn i hur hens egen kulture lla bakgrund kunde påverka synen på andra och självkännedom sågs som en viktig aspekt för att kunna ge vård över kulturella gränser. Sjuksköterskan undvek på så sätt att göra antaganden om patienten genom att försöka identifiera sig med patienten och ha ett empatiskt förhållningsätt (Somerville 2007). Sjuksköterskan kände sig i vissa vårdsituationer kluven sett till hens utbildning, till vikten av respektera en patients och anhörigas trosuppfattning och va l och samtidigt sett till sin egen känsla av vad som var rätt. I vissa fall kunde sjuksköterskan känna att hen inte alltid lyckades leva upp till sina egna ideal (Debesay et a l 2014; Richardson et al 2005).

Uppbyggnad av relation till patienten/anhöriga

Sjuksköterskan försökte bygga en genuin relation genom att vara icke-dömande, känslig, förstående och att respektera ”var de kom ifrån”. Detta var en utmaning och en tidskrävande process som involverade försiktighet för att undvika missförstånd eller förolämpningar (Somerville 2007). Bristen av att inte enkelt kunna kommunicera och att vara tvungen att använda tolk kunde i vissa fall begränsa sjuksköterskans förmåga att bygga en relation med patienten (Richardson et al 2006; Somerville 2007). Sjuksköterskan var osäker på vad tolken egentligen sa och hur det påverkade relationen mellan hen och patienten (Somerville 2007).

försiktig med hur hen uttryckte sig för att inte säga något som kunde upplevas som kränkande av patientens anhöriga (Skott & Lundgren 2009).

Olika syn på vårdbehov och omvårdnadsutföranden

Sjuksköterskan var engagerad i att påbörja rehabiliteringen efter ett svårt insjuknande så snabbt som möjligt för att patienten skulle bibehålla eller återfå sin fysiska funktion.

Minoritetspatienten och dess anhöriga föredrog dock så lite aktivitet som möjligt under sjukdomsprocessen och patienten hade svag tilltro till sitt eget tillfrisknande genom eget deltagande (Debesay et al 2014). Behovet av tekniska hjälpmedel för att lindra symtom och göra de sista timmarna hos den döende patienten mindre smärtsam, var något som sjuksköterskan fick överväga användandet av under möten med minoritetspatienten och dess anhöriga för att respektera patientens val (Debesay et al 2014; Somerville 2007). Detta skapade påfrestningar hos sjuksköterskan (Somerville 2007), då patienten och anhöriga oftast föredrog att ”låta naturen ha sin gång” (Debesay et al 2014).

Det kändes viktigt för sjuksköterskan att bedöma hur patientens kulturella trosuppfattningar och handlingar möjligen kunde påverka deras vård. Vissa sjuksköterskor trodde inte att kultur påverkade vården, men andra ansåg att genom en adekvat kulturell/spirituell vård kunde patientens återhämtning påverkas till det positiva (Cortis 2004; Somerville 2007). Att vara förberedd för att vara flexibel var en naturlig del av sjuksköterskans sätt att vara. De gjorde alltid sitt bästa vad än situationen var, även om de insåg att de inte alltid kunde uppnå optimal vård (Somerville 2007). Omvårdnad över kulturella gränser genererade samtidigt i mer svårigheter, frustrationer, konflikter och mer hjälplöshet i jämförelse med att vårda en patient som tillhörde sjuksköterskans egen kultur (Somerville 2007). Även då sjuksköterskan tyckte om att lära sig om olika kulturer så kunde det skapa oro i mötet och i lärdomen av nya sätt att hantera sjukdom och död (Richardson et al 2006). Sjuksköterskan var medveten om att kulturella livsstilar inom olika patientgrupper hade en inverkan på hur vissa patienter exempelvis uttryckte sin smärta. S juksköterskan såg ett mönster i detta, vilket hade inflytande på den vård som gavs (Cioffi 2003). När sjuksköterskan skulle vårda en patient från en annan etnisk eller kulturell grupp ansågs en av utmaningarna vara könsskillnaden mellan patient och vårdgivare. Exempelvis i sådana situationer som att sköta patientens personliga hygien (Cortis 2004). Sjuksköterskan upplevde en osäkerhet och att det var svårt att hitta en balans mellan att ge ändamålsenlig vård och samtidigt respektera patientens behov eftersom intimitet var ett känsligt ämne. Denna utmaning försvårades då sjuksköterskan även var tvungen att ta hänsyn till främmande kulturella och religiösa handlingar (Debesay et al 2014). Den intima vården av minoritetspatienten krävde att sjuksköterskan frångick sin vanliga kompetens och sitt inlärda arbetssätt, vilket var inarbetat genom deras möten med patienter från en population av etnisk majoritet (Debesay et al 2014).

Anhörigas åsikter gällande omvårdnad

Att ha anhöriga närvarande sågs som en stor resurs och en väsentlig del av att kunna ge en god och optimal vård till patienten men kunde samtidigt ses som ett hinder i vissa avseenden (Cioffi 2005; Skott & Lundgren 2009). Sjuksköterskan upplevde att anhörigas deltagande i vården ibland förminskade patientens självständighet till det minimala (Skott & Lundgren 2009). Det kunde även uppstå en konflikt mellan sjuksköterskan och anhöriga gällande vem som skulle bestämma om detaljer och viktiga faktorer inom den palliativa vården (Skott &

Lundgren 2009). Familjer som immigrerat var oftast stora till antalet. Inom dessa familjer fanns många olika syner på vad som var rätt och fel gällande den vård som skulle bedrivas.

Då anhöriga vårdade patienten på annat sätt än vad som var bestämt, uttryckte sjuksköterskan sitt missnöje med att upprepande gånger behöva informera hela patientens familj om den vård som egentligen skulle bedrivas eftersom detta tog mycket arbetstid (Skott & Lundgren 2009).

Ett återkommande dilemma hos patienten och dess anhöriga från annan kulturell eller etnisk bakgrund var att informera den sjuka patienten om hens diagnos eller ej. Anhöriga kunde även avstå helt från att prata om döden med patienten (Debesay et al 2014; Skott & Lundgren 2009). Anhöriga uppmuntrade den döende patienten och betryggade hen om att hen kunde återhämta sig, även om det var så att patienten i verkligheten inte hade långt kvar att leva.

Detta var något som sjuksköterskan upplevde som utmanande eftersom det visade sig att de dolde sanningen (Debesay et al 2014).

Diskussion

Syftet med litteraturstudien var att undersöka om etnicitet och kultur hade någon betydelse för sjuksköterskans omvårdnad av patienten. I studiens tio artiklar identifierades tre olika huvudkategorier med tillhörande underkategorier som belyser de faktorer som hade betydelse för omvårdnaden när sjuksköterskan vårdade en patient med annan etnisk och kulturell bakgrund. Den första huvudkategorin var Kommunikationsbarriärer, med underkategorierna Kommunicera och informera, Språksvårigheter samt Olika aspekter av att tolka. Den andra huvudkategorin var Utbildning och kunskap om etnicitet och kultur, med underkategorierna Otillräcklig kunskap relaterat till bristfällig utbildning samt Rasism och fördomar till följd av okunskap. Den tredje huvudkategorin var Sjuksköterskan professionalitet i patientmötet, med underkategorierna Sjuksköterskans förhållningssätt, Uppbyggnad av relation till patienten/anhöriga, Olika syn på vårdbehov och omvårdnadsutföranden samt Anhörigas åsikter gällande omvårdnad.

Resultatdiskussion

Resultatet av litteraturstudien visade att språkliga skillnader hade betydelse för kommunikationen och att brist på utbildning/kunskap påverkade omvårdnaden av patienter med annan etnisk och/eller kulturell bakgrund. Sjuksköterskans okunskap i att möta patienter med annan etnisk eller kulturell bakgrund, sjuksköterskans och anhörigas olika syn på omvårdnaden samt svårigheter att ge omvårdnad relaterat till etniska/kulturella skillnader framkom också i resultatet. Detta var i linje med vad Cioffi (2005) nämner i sin studie där hon kom fram till att utmaningarna sjuksköterskan ställdes inför involverade både patienter och deras anhöriga. De största utmaningarna som sjuksköterskan beskrev associerades med kommunikation, bedömningar, tillhandahållandet av holistisk omvårdnad och begränsningarna med att arbeta med en tolk (Cioffi 2005).

I litteraturstudiens resultat framkom det att sjuksköterskan kunde uppleva det frustrerande när hen inte kunde kommunicera med patienten till följd av språkskillnader. Detta gjorde det svårare för sjuksköterskan att ge en god kvalitetsmässig omvårdnad till patienten. Jirwe et al (2010) nämner i sin studie hur sjuksköterskestudenter ansåg att en god kommunikation var en grundläggande del av en tillfred sställande vård över kulturella gränser i mötet med patienten.

När sjuksköterskestudenten upplevde att de kunde etablera en god kommunikation med patienten och deras anhöriga, antingen genom verbal eller ickeverbal kommunikation, kände de sig tillfredsställda med den vård de gav. När det brast i kommunikationen upplevde de att kvalitén på den vård de gav var otillräcklig (Jirwe et al 2010). I vissa möten med patienten så kunde anhöriga uppfylla en tolkande roll. Litteraturstudiens resultat tar upp hur sjuksköterskan kunde uppleva att det var svårt när anhöriga skulle överföra given information till patienten. Det gav sjuksköterskan en känsla och upplevelse av att patienten inte fick den vård de förtjänade. Det här styrks då Jirwe et al (2010) i sin studie beskriver hur sjuksköterskestudenterna upplever en oro om att det fanns risk för att endast en viss information av det de förmedlade framgick, eftersom anhöriga inte översatte informationen ordagrant (Jirwe et al 2010).

Kvalitén på omvårdnaden påverkades till det bättre vid användandet av tolk. En tolk var en extern resurs vilket kunde skapa problem då tillgången var begränsad. Resultatet vid litteraturstudien nämner flertalet positiva aspekter med tolkanvändande, till exempel vårdkvalité. Dock så menar Eklöf et al (2015) att användandet av tolk även innebär en stor kostnad samt även till viss del är tidskrävande. Beslutet om att använda tolk baserades på behovet och kostnaden. Sjuksköterskan var medveten om kostnaden vid användandet av tolk

och försökte därför arbeta tidseffektivt. Sjuksköterskan oroade sig för att man skilde på olika typer av immigranter relaterat till kostnaden av användandet av tolk, då detta försatte patienter i en ojämlik situation (Eklöf et al 2015). Jirwe et al (2010) nämner även i sin studie hur kostnaden av att använda en auktoriserad tolk minskade tillgången på grund av ekonomiska begränsningar (Jirwe et al 2010). Det framkom även i litteraturstudiens resultat att när sjuksköterskan inte hade tillgång till tolk så använde hen sig av icke-verbal kommunikation, till exempel olika typer av symboler på papper eller strategier som att korta ner och förenkla informationen. Detta för att underlätta patientens förståelse. Axelsson et al (2016) visar även på, utöver ickeverbal kommunikation, hur dagens teknik har fått en stor roll i hur sjuksköterskan kan kommunicera över språkbarriärer, till exempel genom att använda översättningsprogram på sin mobiltelefon eller mottagningens dator (Axelsson et al 2016).

I litteraturstudiens resultat framkom det att sjuksköterskan saknade utbildning gällande etnisk och kulturell omvårdnad. Sjuksköterskan beskrev att den kunskap hen har är baserad på informell utbildning och erfarenhet. Som Duffy (2001) nämner så har universiteten ett socialt ansvar att förbereda studenter att vårda patienter med annan kulturell bakgrund. Globala trender i population och migration kräver att den kulturella utbildning som universiteten har blir omstrukturerad för att främja jämlikhet och ink ludera patienter med annan kulturell bakgrund (Duffy 2001). I Jones et al (2004) studie som syftar att beskriva sjukvårdspersonalens attityder, kunskap och skicklighet så var det 55 % av 409 deltagare som inte hade haft kulturell kompetensutveckling som en del i grundutbildningen (Jones et al 2004). I Leishman (2004) studie konstaterar att de fått antingen liten eller ingen kulturell kunskap i sin sjuksköterskeutbildning. De som hade fått utbildning inom detta område menade att den var så begränsad att den nästan var betydelselös. Sjuksköterskorna menade att det fanns ett angeläget behov för utvidgning av den kulturella omvårdnaden i läroplanen på sjuksköterskeutbildningen och inom de kliniska områden där de arbetade (Leishman 2004).

Baldonado (1998) nämner i sin studie hur både sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter upplevde stort behov av att vara utbildade inom transkulturell omvårdnad för att försäkra sig om att de gav en kulturellt adekvat omvårdnad. De var bekymrade över bristen av betoning på kulturella problem i patientvården och var kritiska till den generella bredden av kulturell kunskap inom sjuksköterskeyrket (Baldonado 1998). Gerrish (1997) beskriver i sin studie hur sjuksköterskestudenter utvecklar sina färdigheter för att vårda patienter med annan kulturell bakgrund på bästa möjliga sätt. Det centrala i denna utveckling ligger i att sjuksköterskestudenten först beaktar och blir medvetna om sin egen kulturella identitet (Gerrish 1997). Lynam (1992) menar att det i läroplanen skall finnas utrymme och möjlighet för studenterna att utforska sin egen trosuppfattning och identifiera vilken kultur de själva är en del av (Lynam 1992). Författarna till litteraturstudien anser att kulturell utbildning borde vara en del av sjuksköterskeutbildningen för att studenterna tidigt ska få kunskap om ämnet och på så sätt kunna uppnå kulturell kompetens när de börjar arbeta som sjuksköterskor.

Det framkom i litteraturstudiens resultat att vissa sjuksköterskor hade fördomar och steroetypiska antaganden gentemot patienter med annan etnisk och/eller kulturell bakgrund och att det kunde resultera i sämre omvårdnad. Khanyile (1999) föreslår i sin studie hur fördomar kan motverkas i vården. Först och främst måste sjuksköterskan förstå sina personliga och kulturella värderingar samt vara förstående inför andras övertygelse och kultur. Vidare menar Khanyile (1999) att kulturella erfarenheter ökar kunskapen av andra kulturer vilket bidrar till att sjuksköterskan kan förändra sina fördomar och stereotypiska antaganden. Det ger i sin tur möjlighet för sjuksköterskan att utöva kulturellt kompetent omvårdnad (Khanyile 1999). Purnell (2013) menar att när sjuksköterskestudenter blir mer medvetna om negativa outtalade och uttalade åsikter så har de möjlighet att utveckla mer

positiva åsikter. Han påstår även att medvetetenhet om att man är inkompetent är det första steget i processen till att bli kulturellt kompetent. Sjuksköterskestudenter behöver bortse från uttalad kunskap för att kunna utveckla åsikter som är förenliga med sjuksköterskans etiska beslut. Dessa beslut kräver medkänsla och respekt för värdighet, unika egenskaper samt alla invidviders mänskliga rättigheter (Purnell 2003). I Dunagan et al (2014) studie indikerade resultatet på att fördomar inom exempelvis områdena rasism, sexism och religion hade ett negativt samband med att förse patienten med kulturellt kompetent omvårdnad (Dunagan et al 2014).

I litteraturstudiens resultat framkom det att sjuksköterskan upplevde svårigheter med att skapa en relation till patienten från en annan etnisk eller kulturell bakgrund. Peplau (1988) har utvecklat en omvårdnadsteori gällande hur en relation utvecklas mellan sjuksköterska och patient. Teorin delas in i fyra olika faser: Orienteringsfasen, identifikationsfasen, exploateringsfasen samt resolutionsfasen. I orienteringsfasen söker sjuksköterskan grundläggande information från patienten genom intervju, anamnes och bedömningar. I denna fas handlar det om att lära känna patienten som person och samla in information om patientens sjukdomstillstånd. Samtidigt är det under denna fas tonen sätts för hur relationen kommer fortskrida. Identifikationsfasen är den fas där patienten söker efter de personer som kan tillfredsställa patitentens behov och till denna person kommer patienten visa sina verkliga känslor och därmed känna sig trygg. Sjuksköterskan har som uppgift att genom olika omvårdnadshandlingar stötta de patienter som inte vågar öppna sig. När patienten känner sig bekväm och omhändertagen går hen in i exploateringsfasen. Denna fas innebär att patienter drar nytta av den support samt hjälp som erbjuds och som är av värde samt tillfredsställer patientens behov. Samtidigt börjar patienten sätta personliga mål, exempelvis så som utskrivning från sjukhuset. I resolutionsfasen, vilket är den sista fasen, så uppstår en frigörelseprocess där sjukdomsupplevelsen blir en del av patienten och där patienten bearbetar nya mål. Resolutionsfasen innebär även att patientens behov av identifiering successivt upphör och patienten blir därmed mer självstä ndig. Har patienten inte möjlighet att genomgå de olika faserna föreligger en risk för att patienten på nytt söker sig till vården relaterat till olika symtom (Peplau 1988). I relation till litteraturstudiens resultat så anser författarna att orienteringsfasen kan vara svår att uppnå i mötet med patienter från en annan etnisk och kulturell bakgrund. Detta relaterat till de hinder som identifierades vid skapandet av en relation. Som teorin nämner så finns det risk att faserna som följer efter or ienteringsfasen uteblir om den inte genomgås på korrekt sätt. Författarna till litteraturstudien menar att det finns en viss problematik i att bygga en relation till patienter från en annan kulturell bakgrund, vilket kan påverka patientens upplevelse av omvårdnadskvalitén.

Metoddiskussion

Föreliggande litteraturstudie är uppbyggd enligt Polit och Becks (2012) niostegsmetod.

Litteratursökningarna genomfördes i Cinahl och Pubmed vilket är databaser som täcker in artiklar gällande ämnet omvårdnadsvetenskap (Forsberg & Wengström 2013). Författarna valde sökord på så sätt att sökningen skulle generera i artiklar som svarade på litteraturstudiens syfte, vilket innebär att artiklarna inkluderar det ämnesområde som är avsett för syftet. Samtliga resultatartiklar är framtagna med MH-termer samt MeSH-termer då dessa termer representerar artiklarnas väsentliga innehåll. Artiklarna som framkom i litteratursökningen granskades sedan enligt granskningsmall framtagen av Polit och Beck (2012). Granskningen av artiklarna som användes till litteraturstudien såg till att samtliga artiklar höll en hög vetenskaplig nivå. Av de tio artiklar som valdes ut till resultatet så var nio artiklar av kvalitativ metod och en bestod av både kvalitativ och kvantitativ metod. Att majoriteten av artiklarna var kvalitativa är något som författarna ser som en styrka då

litteraturstudiens syfte var att beskriva etniska och/eller kulturella skillnader och dess påverkan på omvårdnaden. Något som författarna ser som en svaghet i studien är det faktum att majoriteten av artiklarna som valdes till resultatet enbart hade gjort datainsamlingarna vid ett tillfälle, vilket kan ha gjort inverkan på studiens reliabilitet. Ytterligare en svaghet är att merparten av artiklarna som användes till resultatet är mer än fem år gamla då det fattades ny forskning inom området och detta kan ha haft påverkat resultatet som framkom i litteraturstudien. Samtliga resultatartiklar har haft kriterier där deltagarna i studien enbart inkluderades om de hade erfarenhet av att arbeta med patienter från annan etnisk och eller kulturell bakgrund. Detta ser författarna till litteraturstudien som en styrka då syftet var att beskriva om kulturella och/eller etniska skillnader kunde påverka omvårdnaden. Resultatet i litteraturstudien är baserat på artiklar som är utförda i länder där immigrationen statistiskt sett har ökat betydligt de senaste årtiondena och detta anser författarna vara något positivt då syftet med studien var att belysa etniska och/eller kulturella skillnader och dess betydelse för omvårdnaden. Det hade krävts ytterligare sökningar i fler databaser samt fler antal artiklar till resultatet för att denna litteraturstudie skulle kunnat betraktas som evidensbaserad.

Klinisk betydelse

Som nämnts i introduktionen så är patienter med annan etnisk och/eller kulturell bakgrund en ständigt växande grupp, till följd av den ökade invandringen. Sjuksköterskan möter dessa patienter i sitt dagliga arbete oavsett vilken avdelning hen jobbar på. Dä rför är det av stor vikt att sjuksköterskan blir medveten om vad det är som påverkar omvårdnaden för de patienter med annan etnisk och kulturell bakgrund, då sjuksköterskan har ett lagenligt ansvar att behandla alla patienter jämlikt, värdigt och med respekt. För att utveckla kunskapen om denna patientgrupp behövs det ytterligare utbildning både innan och efter avslutad sjuksköterskeexamen. Sjuksköterskeutbildningar behöver lägga större vikt på detta ämne i läroplanen så att framtidens sjuksköterskor är tillräckligt utrustade för att möta dessa patienter. Sjuksköterskan behöver även mer erfarenhet av att samarbeta med tolk och sjukvården i sig behöver värdera kostnaden för att använda tolk i högre utsträckning då det i längden påverkar omvårdnadskvaliteten till det bättre.

Förslag till fortsatt forskning

Då patientgruppen som innefattar patienter från en annan etnisk och/eller kulturell bakgrund ökar och sjuksköterskorna som i huvudsak vårdar dessa patienter känner sig osäkra och outbildade så anser författarna att det krävs mer forskning inom området. Nuvarande forskning pekar mestadels på de faktorer som påverkar vården för patienten med annan etnisk och/eller kulturell bakgrund. Utbildningen på universiteten behöver utvecklas för att anpassa sig till dagens etniska och mångkulturella samhälle och detta är något som författarna anser att framtida forskning ska fokusera på. Sjuksköterskor behöver efter sin grundutbildning känna att de har en god etnisk och kulturell kompetens och därmed kan ge en god omvårdnad till de patienter som har en annan etnisk och kulturell bakgrund. Författarna till litteraturstudien anser även att en omprioritering i forskning gällande vård och etnisk/kulturell mångfald bör ske för att kunna kartlägga om sjuksköterskornas okunskap kring etnisk och kulturell omvårdnad påverkar patientens hälsa.

Slutsats

Slutsatsen i föreliggande litteraturstudie är att omvårdnad till patienter med annan etnisk och/eller kulturell bakgrund påverkades genom bristande kommunikation, främst genom språkliga barriärer. Användandet av tolk gav sjuksköterskan bättre förutsättningar att ge omvårdnad över etniska och kulturella gränser, även om det ibland gjorde sjuksköterskan

visade även sjuksköterskans stora brist på kunskap och utbildning gällande omvårdnad över etniska och kulturella gränser. Vidare identifierades anhöriga som något som både underlättade och hindrade sjuksköterskan från att ge omvårdnad. Omvårdnad över etniska och kulturella gränser är något sjuksköterskan såg som en stor utmaning. För att uppnå kulturell kompetens där sjuksköterskan kan ge adekvat etnisk och kulturell vård så krävs det utbildning både under och efter grundutbildningen på sjuksköterskeprogrammet.

Referenslista

* Artiklar som ingår i litteraturstudiens resultat

Ahmadi, F. (2008). Kultur och hälsa. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.

Ahmadi, F., Palm, I. & Ahmadi, N. (2016). Mångfaldsbarometern 2016. Gävle: Högskolan i Gävle.

Andrews, M. M. & Boyle, J. S. (2008). Transcultural Concepts in Nursing Care. 5th edition.

Lippincott Williams & Wilkins: USA.

Axelsson,C., Byrman, G., Petersson, G., Skoglund, A. & Stevenson-Ågren, J. (2016). ”Det kan bli så mycket fel” – Förstudie om barnmorskors upplevelser av kommunikation med gravida kvinnor utan funktionell behärskning av svenska. Forskningsrapport. Kalmar och Växjö: Linnéuniversitetet.

Baldonado, A., Beymer, P.L., Barnes, K., Starsiak, D., Nemivant, E.B. & Anonas-Ternate, A.

(1998). Transcultural nursing practice described by registered nurses and baccalaureate nursing students. Journal of Transcultural Nursing, 9 (2), 15-25.

* Cioffi, J. (2003). Communicating with culturally and linguistically diverse patients in an acute setting: nurses’ experiences. International Journal of Nursing Studies, 40, 299-306.

* Cioffi, J. (2005). Nurses’ experiences of caring for culturally diverse patients in an acute care setting. Contemporary Nurse, 20 (1), 78-86.

* Cortis, J. D. (2004). Meeting the needs of minority ethnic patients. Journal of Advanced Nursing, 48 (1), 51-58.

* Debesay, J., Harsløf, I., Rechel, B. & Vike, H. (2014). Facing diversity under institutional constraints: challenging situations for community nurses when providing care to ethnic minority patients. Journal of Advance Nursing, 70 (9), 2107-16.

Duffy, M. E. (2001). A critique of cultural education in nursing. Journal of Advanced Nursing, 36 (4), 487-495.

Dunagan, P. B., Kimble, L.P., Sweat Gunby, S. & Andrews, M.M. (2014). Attitudes of Prejudice as a Predictor of Cultural Competence Among Baccalaureate Nursing Students.

Journal of Nursing Education, 53 (6), 320-328.

Eklöf, N., Hupli, M. & Leino-Kilpi, H. (2015). Nurses’ perceptions of working with immigrant patientrs and interpreters in Finland. Public Health Nursing, 32 (2), 143-150.

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. 3. uppl. Natur & Kultur: Stockholm.

Forsberg, M. (2010). Etnicitet och mångkulturella aspekter på sexualitet. I Lundberg, P.O. &

Löfgren-Mårtensson, L. (red.) Sexologi. 3. uppl. Stockholm: Liber, ss 143-148.

Gerrish, K. (1997). Preparation of nurses to meet the needs of an ethnically diverse society:

educational implications. Nurse Educaiton Today, 17 (5), 359-365.

Giddens, A. & Sutton, P.W. (2014). Sociologi. 5. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.

HSL 1982:763. Hälso och sjukvårdslagen. Stockholm. Socialdepartementet.

International Council of Nurses. (2012). The ICN Code of Ethics for Nurses. Geneva:

International Counvil of Nurses.

Isajiw, W. W. (1993). Definition and dimensions of ethnicity: A theoretical framework.

Challenges of Measuring an Ethnic World: Science, politics and reality: Proceedings of the Joint Canada-United States Conference on the Measurement of Ethnicity April 1-3, 1992, 407-427.

https://tspace.library.utoronto.ca/bitstream/1807/68/2/Def_DimofEthnicity.pdf [2016-05-17]

Jirwe, M., Gerrish, K. & Emami, A. (2010). Student nurses’ experiences of communication in cross-cultural care encounters. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24, 436-444.

Jones, M.E., Cason, C.L. & Bond, M.L. (2004). Cultural attitudes, knowledge and skills of a health workforce. Journal of Transcultural Nursing, 15 (4), 283-290.

Khanyile, T. (1999). Experiences of student nurses in a multicultural nursepatient encounter.

Curationis, 22 (3), 20-24.

Lynam, J. (1992). Towards the goal of providing culturally sensitive care: principles upon which to base nursing curricula. Journal of Advanced Nursing, 17, 149-157.

* McCarthy, J., Cassidy, I., Graham, M. M. & Tuohy, D. (2013). Conversations through barriers of language and interpretation. British Journal of Nursing, 22 (6), 335-339.

* Narayanasamy, A. (2003). Transcultural nursing: how do nurses respond to cultural needs?

British Journal of Nursing, 12 (3), 185-194.

Newman-Giger, J. (2016). Transcultural nursing: assesment & intervention. 7th edition.

Elsevier: St Louis, Missouri.

Peplau, H. E. (1988). Interpersonal Relations in Nursing. New York: Palgrave MacMillan Ltd.

Polit, D. & Beck, C. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health / Lippincott Williams & Wilkins

Purnell, L. D. (2013). Transcultural health care: A culturally competent approach. 4th ed.

Philadelphia, PA: Davis.

Razavi, M. F., Falk, L., Björn, Å. & Wilhelmsson, S. (2011). Experiences of the Swedish healthcare system: An interview study with refugees in need of long-term health care [epubl.

före tryckning]. Scandinavian Journal of Public Health. doi:10.1177/1403494811399655

* Richardson, A., Thomas, V. N. & Richardson, A. (2006). ”Reduced to nods and smiles”:

Experiences of professionals caring for people with ca ncer from black and ethnic minority groups. European Journal of Oncology Nursing, 10, 93-101.

SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet.

* Skott, C. & Lundgren, S. M. (2009). Complexity and contradiction: home care in a multicultural area. Nursing Inquiry, 16 (3), 223-231.

Socialstyrelsen. (2009) Nationella riktlinjer för god vård.

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/17797/2009-11-5.pdf [2016- 05-17]

* Somerville, J. (2007). The paradox of palliative care nursing across cultural boundaries.

International Journal of Palliative Nursing, 13 (12), 580-587.

Statistiska centralbyrån (2016). Befolkningsstatistik.

http://www.sverigeisiffror.scb.se/hitta-statistik/sverige- i-siffror/manniskorna- i-sverige/in-och- utvandring/#8e548002-18b4-4923-b98d-24ed6045e6bb [2016-09-14].

UNHCR (2015). Mid-Year Trends 2015. http://www.unhcr.org/56701b969.html [2016-05-16]

* Vydelingum, V. (2006). Nurses’ experiences of caring for South Asian minority ethnic patients in a general hospital in England. Nursing Inquiry, 13 (1), 23-32.

Westin, C. (2015). Om etnicitet, mångfald och makt. I Darvishpour, M. & Westin, C. (red.) Migration och etnicitet: Perspektiv på ett mångkulturellt Sverige. 2 uppl. Lund:

Studentlitteratur AB, ss 45-73

Wilson, D. (2008). The signifi cance of culturally appropriate health service for indigenous Mãori women. Contemporary Nurse, 28(1–2), 173–188.