Förutsättningar för företagande, jobb och tillväxt

(1)

En framtidsanalys av Värmlands län

Förutsättningar för företagande, jobb

och tillväxt

AB, Bromma, 2014

(2)

(3)

Innehåll

1. Förord . . . 2

1.1 Värmlands län . . . 3

2. Sammanfattande ståndpunkter . . . 4

3. Företagsklimat . . . 5

3.1 Lokalt företagsklimat . . . 6

3.2 Attityder till företagande . . . 7

3.3 Konkurrens från kommunens verksamheter mot privata företag . . . 9

3.4 Marknadsförsörjning . . . 9

3.5 Kommunens tillämpningar av lagar och regler. . . .10

4. Arbetsmarknad . . . .11

4.1 Arbetslöshet . . . .12

4.2 Ungdomsarbetslösheten . . . .12

4.3 Kommande sex månader . . . .13

4.4 Löneläge. . . .14

5. Utbildning . . . .15

5.1 Utbildningsnivå. . . .16

5.2 Matchning. . . .17

5.3 Skolans attityder till företagande . . . .18

5.4 Samverkan skola – näringsliv. . . .19

6. Företagsamhet . . . .21

6.1 Företagsamheten 2014 – undersökning av Svenskt Näringsliv . . . .22

7. Befolkningsutveckling . . . .25

7.1 Befolkningsutveckling under 2000-talet . . . .26

7.2 Försörjningsbörda . . . .27

7.3 Prognos. . . .28

8. Skatter . . . .29

9. Tillväxt . . . .30

9.1 Ekonomisk aktivitet . . . .31

9.2 Sysselsättning. . . .32

9.3 Företagarpanelen. . . .32

10. SWOT. . . .36

Källförteckning. . . .38

(4)

1. Förord

Svenskt Näringslivs långsiktiga mål är att Sverige skall återta en tätposition i den internationella välståndsligan. För att vi i Sverige ska kunna ha en fortsatt hög levnads standard krävs en stark ekonomisk tillväxt. Det betyder att landets samlade produktion av varor och tjänster ökar. Produktionen ökar när ekonomin visar på till

växt och det är då vi människor får det bättre. För att produktionen ska öka krävs det att företagen är konkurrenskraftiga och kan växa.

På regional nivå är en stark ekonomisk tillväxt ett viktigt mål att sträva efter. Det krävs insatser från både företag, politiker och skola. Först då kan regionen utvecklas och förbättra sin konkurrenskraft. Det är även viktigt att parterna samarbetar i frågor som rör långsiktiga investeringar såsom till exempel kompetensförsörjning och infra

struktur.

En viktig grund för den ekonomiska tillväxten är företagsklimatet. Grunden för både jobb och välstånd är konkurrenskraftiga företag och företagsamma människor. Därför krävs det förutsättningar som underlättar för företagens produktion och tillväxt.

När företagen i en region har stabila grundförutsättningar får det ringar på vattnet som medför att övriga delar av samhället gynnas. En högklassig välfärd kräver kon

kurrenskraft av toppklass.

Sverige är ett litet land, dessutom ett i allra högsta grad exportberoende land. Det betyder att vi påverkas av hur omvärlden förändras och måste förändras i takt med den om vi ska kunna behålla och utveckla vår konkurrenskraft. Vi måste gå in i fram

tiden med helt öppna ögon. Fokusera på möjligheterna och dra nytta av våra styrkor, vi har många. Men, det finns också områden där vi behöver göra förändringar för att klara konkurrensen bättre.

Syftet med denna rapport är att beskriva hur förutsättningarna för framtida före

tagande, jobb och tillväxt ser ut i Värmlands län.

Urban Svanberg Regionchef

Svenskt Näringsliv i Värmland

(5)

1.1 Värmlands län Fakta om Värmlands län

Tabell 1. Fakta om Värmlands län.

Residensstad Karlstad Landskap Värmland Antal kommuner 16

Area 17 583 km² – 8:e största i Sverige Folkmängd 273 815 – 11:e största i Sverige

Källa: SCB

Industrin har länge varit central i Värmlands län då järnmalm har brutits ned sedan medeltiden och senare under 1600talet var länet ledande inom den svenska järn

industrin. Under 1800talet slogs många bruk ut och de återstående anläggningarna från Klarälven och västerut omvandlades till sågverk, massa och pappersindustrier.

När 1900talet kom rationaliserades järn och stålindustrin samt skogsindustrin.

Idag återstår ett fåtal större industri och tjänsteföretag som levererar produkter till bas industrin. Karlstadsregionen har utvecklats till ett världsledande skogsindustriellt kluster.

Värmlands läns residensstad är Karlstad vars färg är lila, precis som Löfbergs Lila.

Anders Löfberg arbetade som bodbiträde när han grundade kolonialvarufirman Löfberg & Co. tillsammans med bröderna Josef och John. Företaget startade 1906 och började efter en tid att importera Citröenbilar och rosta eget kaffe. På 1920talet hade Löfbergs ett sortiment på elva olika kaffeblandningar, varav lyxblandningen såldes i lila påsar. Anders Löfberg tog över kaffedelen och det var starten på varu

märket Löfbergs Lila. Företaget är idag en av nordens ledande kaffeindustrier med huvudkontor och rosteri i Karlstad.

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30%

Jordbruk, skogsbruk & fiske Tillverkning & utv.

Byggverksamhet Handel Transport Hotell & restaurang Information & kommunikation Finans Offentlig förvaltning Utbildning Vård & omsorg Kulturella & pers. tj.

Värmlands län Sverige Stockholms län

Diagram 1. Sysselsättning per näringsgren 2013, kvartal 4.

Källa: SCB

(6)

2. Sammanfattande ståndpunkter

Företagsklimat

Endast en av 16 kommuner i Värmlands län placerar sig bland de 50 bästa i Svenskt Näringslivs årliga företagsklimatranking. Trots det är attityden till företagande gene

rellt godtagbar i länet. Andelen marknadsförsörjande är lägre än snittet i Sverige.

Arbetsmarknad

Arbetslösheten ligger strax under snittet för Sverige som helhet. Det har dock minskat med 1,5 procent från förgående år. Ungdomsarbetslösheten ligger över Sverigesnittet och placerar sig bland de högsta siffrorna bland övriga länen i riket.

Utbildning

Företagen i Värmlands län upplever till lägst grad, av länen i Sverige, svårigheter i att rekrytera. Det innebär dock inte att de anser att det är lätt att rekrytera. De främsta orsakerna till att det är svårt att rekrytera är att hitta personer med rätt yrkeserfarenhet och utbildning.

Företagsamhet

Andelen personer som är företagsamma är lägre i Värmlands län än vad genomsnittet är för Sverige. Dock är tillväxten av företagsamma människor i linje med landets snitt.

Befolkningsutveckling

Befolkningsökningen har varit lägre i Värmlands län än i Sverige som helhet under 2000talet. Andelen personer över 65 år har blivit större. Det medför att försörj

ningsbördan ökar och enligt prognoserna ska den fortsätta öka under kommande år.

Endast i 2 av 16 kommuner väntas befolkningen öka till år 2035. Bostadsbyggandet är lågt i länet och har legat på ungefär samma nivå de senaste åren.

Skatter

Skattetrycket i Värmlands län är något högre än snittet för länen i Sverige.

Tillväxt

Sysselsättningsutvecklingen är svagare i Värmlands län än genomsnittet för Sverige och har så varit de senaste åren.

Framtiden

Svenskt Näringslivs företagarpanel bedömer att för kommande sex månader kommer man anställa färre antal medarbetare och även göra färre investeringar. Gällande pro

duktion/försäljning bedömer företagen i Värmlands län att man kommer att tappa även här.

(7)

3. Företagsklimat

Kristinehamn år 2035. Kulturstaden vid Vänern med vacker natur och ett kreativt sam- hälle. Kommunen har fått en ökad befolkningsnivå som nu uppnår 30 000, en siffra man inte trodde skulle vara möjligt på 2010-talet. Den tydligt blandade befolkningsstrukturen är ett resultat av ett utvecklat näringsliv som är differentierat. Stora som små företag i olika branscher trivs här. Det goda företagsklimatet grundas i att man byggt attraktiva bostadsområden och marknadsför kommunens alla fördelar.

En kombination av inflyttningar och den besöksplan som grundades 2014 har skapat bra underlag för handeln och när-industrin. Nu satsar kommunen på att skapa en högklassig barnomsorg för att öka inflyttningen av barnfamiljer.

För 20 år sedan invigdes ett teknik- och innovationscenter som skapat möjligheter för utbildning och forskning. Tekniken drar till sig gymnasieelever och innovationsdelen bidrar till att företagen som nu är små har möjlighet att jobba med utveckling och tillväxt.

Tillbaka till nutid. Scenariot ovan kanske känns avlägset för många.

En vision att sträva efter är viktigt om möjligheter ska skapas och sam

hället utvecklas. För Kristinehamns kommun och kommunstyrelsens ordförande Bjarne Olsson (S) är scenariot ovan något man jobbar mot.

Kristinehamn ligger i de värmländska skogarna precis vid Vänern. Staden Kristinehamn har sitt ursprung som hamn och marknadsplats som upp

stod där riksvägen mellan Sverige och Norge passerade. Det är en industrikommun med en historia av stora drakar som drivit företagsklimatet. Kommunen har gjort en resa med nedläggningar och en minskning av folkmängden till att åter börja bygga en stadigare grund.

Vad krävs för att Kristinehamns kommun ska uppnå visionen ovan?

Kompetens och befolkning är nyckeldelarna. Vilket innebär att vi måste bygga boenden för att öka inflyttningen och att företag vill slå sig ned här. Nya snabbtågs

förbindelser mellan Oslo och Stockholm kommer att underlätta för pendlarna och är dessutom en viktig del för ett växande företagsklimat.

Hur ska Kristinehamn verka för att vara den blomstrande företagarkommunen?

Vi har gjort en lång resa med näringslivsklimatet. Vi ser att det är de mindre före

tagen som skapar jobben och de stora företagen är drakar som sätter kommunen på kartan. Nu har vi outsourcat ett näringslivsråd med företagare som är engage

rade och vill jobba tillsammans med kommunen. Vi har börjat utbilda kommunala

(8)

tjänstemän för att kunna bemöta näringslivet på ett bra sätt, vilket har gett positiv respons. Varje år vid jul presenterar vi även en önskelista där företagare tydliggör för

väntningar på kommunen. Det har varit ett lyckat sätt att konkret få veta vad vi kan göra för att underlätta för företagen.

Ett bra företagsklimat medför att det blir lättare att starta, driva och utveckla fram

gångsrika företag. Det leder till att hela regionen gynnas då människor har större chans att få jobb vilket bidrar till att skatteintäkterna ökar. I en internationell jäm

förelse når Sverige bra placeringar i mätningar som berör företagandets förutsätt

ningar¹, men lokalt och regionalt i Sverige finns det mycket att förbättra. Det visar undersökningarna om lokalt företagsklimat som årligen görs av Svenskt Näringsliv.

3.1 Lokalt företagsklimat

Sedan år 2001 presenterar Svenskt Näringsliv en rankinglista där statistik och enkätsvar sammanställs över företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner.

I Värmlands län finns det 16 kommuner varav ingen placerar sig bland de 20 bästa i undersökningen 2014. Det finns fem kommuner bland de 100 bästa i rankingen.

Tabell 2. Rankingtabell – lokalt företagsklimat.

Förändring Kommun 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

7 Sunne 22 23 30 20 24 32 25

23 Karlstad 35 85 71 74 86 83 60

–9 Hammarö 95 155 137 93 72 61 70

2 Kristinehamn 44 37 35 57 75 78 76

8 Munkfors 194 125 129 103 81 86 78

–15 Årjäng 43 63 104 130 69 98 113

20 Arvika 84 95 126 132 189 139 119

–3 Säffle 129 173 188 137 156 129 132

–4 Storfors 169 135 147 196 262 132 136

11 Grums 249 190 212 160 160 156 145

58 Torsby 235 262 204 255 176 219 161

52 Kil 221 224 211 233 186 235 183

36 Forshaga 210 253 244 235 191 242 206

–63 Filipstad 282 278 278 272 198 174 237

–21 Hagfors 201 252 276 189 245 259 280

–2 Eda 276 288 287 268 281 280 282

Källa: Svenskt Näringsliv/foretagsklimat.se

1 Falkenhall & Johansson, Svenskt företagsklimat i internationell jämförelse – slutsatser och lärdomar, Nationalekonomiska Föreningen 2013

(9)

3.2 Attityder till företagande Allmänhetens attityder till företagande

Allmänhetens inställning till och kunskaper om företagande har stor betydelse för det lokala företagsklimatet. Parametern nedan beskriver hur företagen upplever allmän

hetens attityder till företagande. Betyget från företagarna i Värmlands läns 16 kom

muner redovisas i tabellen nedan.

Dåligt 1 poäng

Inte helt godtagbart 2 poäng

Godtagbart 3 poäng

Bra 4 poäng

Mycket bra 5 poäng

Utmärkt 6 poäng

Gult = 4 poäng eller mer

Tabell 3. Allmänhetens attityder till företagande.

Kommun 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Sunne 4,28 4,3 4,55 4,52 4,52 4,41

Hammarö 3,7 3,76 4,07 4,01 4,05 4,12

Årjäng 4,15 3,96 3,92 4,29 4,06 4,06

Karlstad 4,01 4,02 4,05 4,04 3,96 3,98

Kristinehamn 4,26 4,14 4,03 3,84 3,82 3,97

Arvika 3,86 3,82 3,76 3,64 3,68 3,83

Grums 3,41 3,29 3,6 3,47 3,65 3,77

Kil 3,46 3,76 3,83 3,56 3,59 3,75

Munkfors 3,41 3,61 3,67 3,77 3,7 3,73

Säffle 3,68 3,69 3,87 3,94 3,7 3,73

Torsby 3,46 3,62 3,49 3,66 3,72 3,62

Storfors 3,64 3,43 3,35 3,2 3,5 3,51

Forshaga 3,56 3,55 3,62 3,55 3,4 3,5

Filipstad 3,31 3,14 3,22 3,46 3,49 3,41

Eda 3,33 3,36 3,33 3,52 3,15 3,22

Hagfors 3,36 3,33 3,45 3,27 3,38 3,15

Sverigesnitt 3,76 3,73 3,8 3,84 3,81 3,82

Företagen i Värmlands län upplever att allmänhetens attityder till företagande är godtagbar, tre kommuner når upp till betyget bra.

Kommunpolitikernas attityder till företagande

Politikernas syn på och samarbete med näringslivet är en viktig faktor för det lokala företagsklimatet. Tabellen nedanbeskriver hur företagarna i Värmlands län upplever kommunpolitikernas attityder till företagande.

(10)

Tabell 4. Kommunpolitikernas attityder till företagande.

Kommun 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Sunne 4,55 4,26 4,63 4,65 4,49 4,36

Hammarö 3,47 3,49 3,87 4,01 3,94 3,85

Årjäng 4,64 4,16 4,03 4,21 3,92 3,59

Karlstad 3,75 3,75 3,83 3,95 3,78 3,89

Kristinehamn 4,81 3,59 4,28 3,84 3,68 3,78

Arvika 4,08 3,67 3,87 3,64 3,63 3,79

Grums 3,33 3,34 3,53 3,65 3,39 3,55

Kil 3,13 3,27 3,19 3,31 3,08 3,17

Munkfors 3,78 3,9 3,97 4,12 4,22 4

Säffle 3,77 3,75 3,99 3,72 3,8 3,58

Torsby 2,93 3,34 3,25 3,62 3,4 3,63

Storfors 3,83 3,81 3,9 3,63 3,96 3,85

Forshaga 3,47 3,39 3,55 3,71 3,4 3,3

Filipstad 3,21 3,08 3,19 3,56 3,59 3,45

Eda 2,97 2,75 2,91 2,78 2,88 2,77

Hagfors 3,2 3,21 3,7 3,41 3,31 3,18

Sverigesnitt 3,59 3,53 3,6 3,58 3,55 3,52

I denna mätning når två av 16 kommuner i länet upp till betyget bra. Sunne är den kommun som når upp till betyget bra för samtliga år sedan 2008.

Kommunala tjänstemäns attityder till företagande

Tjänstemännens syn på och samarbetet med näringslivet är även en viktig faktor för det lokala företagsklimatet. Tabellen nedan beskriver hur företagarna upplever kom

munala tjänstemäns attityder till företagande.

Tabell 5. Kommunala tjänstemäns attityder till företagande.

Kommun 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Sunne 4,36 4,1 4,37 4,41 4,23 4,2

Hammarö 3,44 3,54 3,87 3,71 3,59 3,7

Årjäng 4,32 3,93 3,8 3,84 3,72 3,29

Karlstad 3,61 3,73 3,67 3,7 3,46 3,6

Kristinehamn 4,4 4,34 4,12 3,95 3,84 3,98

Arvika 3,9 3,51 3,76 3,54 3,58 3,62

Grums 3,23 3,26 3,71 3,75 3,59 3,78

Kil 3,04 3,22 3,08 3,23 3 3,07

Munkfors 3,74 3,92 3,92 4,11 3,98 3,9

Säffle 3,48 3,68 3,81 3,53 3,6 3,54

Torsby 2,93 3,17 3,17 3,53 3,28 3,49

Storfors 3,77 3,59 3,65 3,61 3,72 3,74

Forshaga 3,48 3,33 3,62 3,74 3,32 3,35

Filipstad 3,34 3,14 3,38 3,54 3,69 3,48

Eda 3,03 2,84 3,05 2,67 2,99 2,77

Hagfors 3,13 3,2 3,71 3,29 3,17 3,15

Sverigesnitt 3,42 3,37 3,43 3,4 3,38 3,37

(11)

Tre poäng betyder godtagbart vilket samtliga kommuner får under 2013, varav en kommun når upp till betyget bra. Undersökningen för 2013 visar att 15 av 16 kom

muner i Värmlands län ligger mellan tre och fyra poäng, vilket visar att länet är starkt gentemot övriga Sverige.

3.3 Konkurrens från kommunens verksamheter mot privata företag Gränsen mellan offentlig och privat sektor kan många gånger vara otydlig. Om de privata aktörerna inte har samma förutsättningar som de offentliga uppstår en osund konkurrenssituation från kommunen och det kan bidra till att privata företagare inte vill starta företag där man vet att man inte kan konkurrera på lika villkor. Osund konkurrens hämmar därmed företags och sysselsättningstillväxten genom att färre företag startas och att fler trängs undan.² Tabellen nedan visar i vilken utsträckning företagen anser att kommunernas verksamheter tränger undan privat näringsverksamhet.

Tabell 6. Konkurrens från kommunens verksamheter mot privata företag.

Kommun 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Sunne 4,23 3,91 4,33 4,09 4,47 4,37

Hammarö 3,69 3,73 4 4,41 4,36 4,33

Årjäng 4,08 3,76 3,54 4,13 4,01 4,17

Karlstad 3,57 3,62 3,62 3,78 3,9 3,84

Kristinehamn 4,58 4,29 3,98 4,01 4,2 3,93

Arvika 3,34 3,69 3,65 3,76 3,97 3,82

Grums 3,27 3,57 3,29 3,38 3,37 3,46

Kil 3,61 3,52 3,68 4,04 3,63 3,95

Munkfors 4,07 3,98 3,9 4,44 4,15 4,19

Säffle 3,94 3,37 3,77 3,81 4,19 4,12

Torsby 3,35 3,4 3,2 3,38 3,76 4,04

Storfors 3,73 3,87 3,56 4,36 4,24 4,09

Forshaga 3,32 3,26 3,5 4,11 3,67 3,97

Filipstad 3,18 2,94 3,37 3,68 4,08 3,55

Eda 2,96 2,9 3,42 2,84 3,13 2,79

Hagfors 3,29 3,43 3,65 4 3,88 3,5

Sverigesnitt 3,56 3,42 3,41 3,78 3,77 3,76

Frågans formulering ändrades 2011 från ”Konkurrens från kommunens verksam

heter mot de privata företagen” till ”I vilken utsträckning anser du att kommunens verksamheter tränger undan privat näringsverksamhet”? Det kan förklara hoppet i betyg från 2010 till 2011. Många av kommunerna i länet får bra betyg av företa

garna i denna undersökning och det visar på att länet är starkt gentemot övriga Sverige.

3.4 Marknadsförsörjning

Hur stor andel av hushållens inkomster som kommer från marknadsaktiviteter, till exempel lön från privata företag, föreningar och stiftelser beskrivs genom marknads

försörjningsmåttet. Marknadsförsörjningens storlek och utveckling är ett bra mått på hur företagsam en region är.³ Man kan också se marknadsförsörjningen som ett mått på det lokala näringslivets vitalitet och omfattning. I tabellen nedan visas marknads

försörjningsandelen i de olika kommunerna i Värmlands län.

2 Svenskt Näringsliv, Osund konkurrens – kommunalt företagande för miljarder, 2006

3 Svenskt Näringsliv, Strukturrapport. Företagandets villkor, 2001

(12)

Tabell 7. Marknadsförsörjning.

Kommun 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Sunne 47,78 46,04 47,36 48,32 47,1 46,81

Hammarö 52,33 51,01 51,6 52,15 51,82 50,81

Årjäng 49,17 49,74 50,58 51,65 53,32 52,36

Karlstad 48,96 47,49 47,93 48,85 48,45 47,65

Kristinehamn 47,68 45,43 45,54 46,22 45,65 44,47

Arvika 47,85 43,13 44,93 47,3 47,26 46,25

Grums 52,21 49,72 51,04 52,4 52,16 51,31

Kil 48,99 46,9 48,18 49,44 49,11 48,31

Munkfors 46,4 43,34 44,92 47,67 46,77 45,22

Säffle 48,18 45,56 46,14 47,39 47,66 46,63

Torsby 40,86 39,71 41,09 42,49 42,27 41,8

Storfors 51,44 48,43 47,47 48,95 48,36 47

Forshaga 46,98 45,45 46,16 47,15 46,77 45,23

Filipstad 45,28 42,93 44,19 45,49 45,06 44,34

Eda 52,53 48,44 50,7 52,13 51,82 50,23

Hagfors 45,2 42,05 44,27 46,24 46,16 45,14

Sverigesnitt 54,72 53,39 54,35 55,22 54,92 54,26

Nästan alla kommuner i Värmlands län ligger under Sverigesnittet i marknadsförsörjning.

3.5 Kommunens tillämpningar av lagar och regler

Den här parametern beskriver hur företagarna ser på kommunens tillämpning av lagar och regler. Tillämpningen handlar om effektivitet i ärendehanteringen, förståelse för företagets ärende och återkoppling om vilka möjligheter som finns.

Tabell 8. Kommunen tillämpningar av lagar och regler.

Kommun 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Sunne 4,19 3,83 4,09 4,02 3,92 3,8

Hammarö 3,35 3,37 3,57 3,66 3,4 3,3

Årjäng 3,57 3,4 3,34 3,44 3,24 3

Karlstad 3,43 3,52 3,56 3,36 3,3 3,43

Kristinehamn 4,2 3,92 3,76 3,69 3,47 3,69

Arvika 3,63 3,53 3,61 3,51 3,33 3,42

Grums 3,32 3,3 3,57 3,69 3,38 3,41

Kil 3,21 3,18 3 3,2 3,19 3,17

Munkfors 3,71 3,86 3,9 3,92 3,88 3,81

Säffle 3,59 3,44 3,67 3,44 3,62 3,55

Torsby 3,02 3,22 3,03 3,57 3,29 3,67

Storfors 3,61 3,52 3,54 3,55 3,69 3,62

Forshaga 3,31 3,35 3,49 3,45 3,23 3,45

Filipstad 3,28 3,28 3,23 3,4 3,45 3,33

Eda 2,92 2,96 2,97 2,75 3,04 2,62

Hagfors 3,1 2,96 3,26 3,15 3,03 3,12

Sverigesnitt 3,32 3,27 3,3 3,28 3,25 3,23

Ingen av kommunerna i länet når upp till betyget bra. 13 av 16 kommuner ligger över snittet för landet vilket visar att det finns stora utrymmen för kommunerna att förbättras.

(13)

4. Arbetsmarknad

Karlstad 2035. Mitt i stadens centrum ligger Karlstads Mediahus. Här sitter journalister, kommunikatörer och andra frilansare i branschen som konsluter till företag i regionen, eller faktiskt till hela Sverige. Ylva Westerlund är en av grundarna och menar att tanken med Mediahuset är att man ska kunna involvera och konslutera varandra i uppdrag från kunden.

På så sätt skapar man kvalitet i arbetet, vilket också har resulterat i att Karlstad är Sveriges centrum för media- och kommunikationsbranschen.

Den förbättrade infrastrukturen är en nyckel till den positiva befolkningsutvecklingen. Snabb- tågen till Stockholm, Oslo och Göteborg gör det möjligt att dagpendla. Infrastrukturen har gett universitetet en skjuts i antal ansökningar och här vässas spetskompetensen. Karlstads studenter är eftertraktade på arbetsmarknaden, varför väljer så många att stanna i staden efter sina studier? Företagsklimatet blomstrar och arbetstillfällena är många, dessutom finns det resurser för att starta eget. Här vågar man satsa.

Tillbaka till nutid. Scenariot ovan kanske känns avlägset för många. En vision att sträva efter är viktigt om möjligheter ska skapas och samhället utvecklas. För Karlstad kommun och Ylva Wester

lund är scenariot ovan något man strävar efter.

Ylva Westerlund, 25 år, har en kandidatexamen i Medie och kommunikationsvetenskap och är studentmedarbetare på Svenskt Näringsliv samt webbredaktör på Nya Wermlandstidningen.

Hon siktar på att i framtiden kunna ta en masterexamen.

Vad tror du krävs för att Karlstad kommun ska kunna uppnå scenariot ovan?

Näringslivet måste fortsätta med sin opinionsbild

ning och jobba för den goda infrastrukturen, samtidigt som näringslivet och politiken måste se varandras behov och förutsättningar. Kommunen har i dag infört klimatvänliga bussar i staden och det är en bra början till att skapa fler miljövänliga lösningar, det är något som jag tror att invånarna kommer uppskatta att man fort

sätter arbeta för.

Vad tror du krävs för att företagen i Karlstad ska kunna locka till sig kompetent personal?

Universitetet i Karlstad är en stor skola som har en bra kontakt och dialog med det lokala näringslivet, därför är det viktigt att man upprätthåller en hög kvalitet på utbildningarna. Då kommer företagen runt om att vilja ha högskolans studenter, vilket i sin tur kommer locka fler studenter till staden för att studera. Som resultat får vi en god arbetsmarknad och en positiv befolkningsutveckling. Men för att folk ska stanna i Karlstad är det viktigt att man arbetar med företagsklimatet och använder resurserna som finns för att kunna bygga upp en mer attraktiv stad.

(14)

Den abstrakta okats där arbetstagare och arbetsgivare möts kallas för arbetsmarknad.

Här erbjuds anställning eller arbetskraft. Hur denna matchning fungerar mäts genom arbetslöshetsstatistiken. Innan finanskrisen tenderade arbetslösheten att minska i Sverige.

När finanskrisen bröt ut ökade dock arbetslösheten snabbt och har sedan dess legat på en historiskt sett hög nivå.⁴

4.1 Arbetslöshet

I arbetslöshetsstatistiken ingår personer som inte är sysselsatta, kan börja ett arbete inom 14 dagar och aktivt har sökt arbete under de senaste fyra veckorna eller inväntar att börja ett arbete inom tre månader efter mätveckan. Ibland kan både arbetslöshet och sysselsättning öka, eller minska och det kan vara lätt att förvirras av begreppen. Om arbetskraften växer så kan både antal sysselsatta personer och antal arbetslösa personer öka samtidigt.⁵

Värmlands län har haft en mer pendlande arbetslöshet än Sverige som helhet. Under tredje kvartalet 2014 uppgick arbetslösheten till 6,8 procent i Värmlands län medan motsvarande siffra för Sverige var 7,2 procent. Under tredje kvartalet 2013 uppgick arbetslösheten i Värmland till 8,3 procent.

4.2 Ungdomsarbetslösheten

Under hela 2000talet har ungdomsarbetslösheten i Sverige legat på relativt höga nivåer. Det är ett tecken på att det kan finnas strukturella orsaker bakom dessa nivåer och att detta inte enbart är ett konjunkturproblem.⁶

4 Ekonomifakta, ”Arbetslöshet”, ekonomifakta.se

5 Ekonomifakta, ”Definitioner på arbetsmarknaden”, ekonomifakta.se

6 Ekonomifakta, ”ungdomsarbetslöshet”, ekonomifakta.se 5,0%

5,5%

6,0%

6,5%

7,0%

7,5%

8,0%

8,5%

9,0%

9,5%

10,0%

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Värmlands län Sverigesnitt

Diagram 2. Arbetslöshet.

Källa: Svenskt Näringsliv, SCB/AKU

(15)

4.3 Kommande sex månader

I Svenskt Näringslivs företagarpanel, som sammanställdes i december 2014, bedömde 12 procent av företagen i Värmlands län att man kommer öka antalet anställda under de kommande sex månaderna. 11 procent av företagen bedömde att man kommer att minska antalet anställda under samma period.

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

Norrbottens Stockholms Uppsala Jönköpings Östergötlands Kalmar Dalarnas Västernorrlands Västerbottens Hallands Riket Kronobergs Västra Götalands Jämtlands Gotlands Örebro Västmanlands Södermanlands Skåne Värmlands Gävleborgs Blekinge

Diagram 3. Ungdomsarbetslöshetsstatistik.

Källa: Svenskt Näringsliv, SCB/AKU

-10 -8 -6 -4 -2 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18

Blekinge Dalarna Gävleborg Skåne Örebro Västernorrland Värmland Jönköping Gotland Sverige Stockholm Västra Götaland Kronoberg Västerbotten Jämtland Södermanland Västmanland Östergötland Halland Norrbotten Uppsala Kalmar

Diagram 4. Antalet anställda om 6 mån – Högre – lägre – netto.

Källa: Svenskt Näringsliv/Företagarpanelen

Snitt i Värmland Snitt i Sverige

(16)

4.4 Löneläge

I rapporten ”Fakta om löner och arbetstider 2014”, sammanställd av Svenskt Näringsliv, som kom ut i maj 2014, jämförs det relativa löneläget mellan länen.

Värmlands län placerar sig på den nedre halvan av tabellen men är strax under snittet för landet.

Bild 1. Relativt löneläge per län, medarbetare och tjänstemän.

Källa: Svenskt Näringsliv/”Fakta om löner och arbetstider 2014”

Kronobergs län

Gävleborgs län Södermanlands län Västmanlands län

Norrbottens län Västernorrlands län

Jämtlands län Stockholms län 106 till 108

102 till 105 98 till 101 94 till 97

1 4 14 2

107 103 103 103 102 101 100 100 100 100 100 100 99 99 99 99 98 98 98 96 96 Län

Index Antal

Index Ranking 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Blekinge län

Örebro län

Dalarnas län

Jönköpings län Östergötlands län

Riksgenomsnittet = 100 Uppsala län

Västra Götalands län

Kalmar län

Gotlands län Skåne län

Västerbottens län Hallands län Värmlands län

(17)

5. Utbildning

Karlstad år 2035. Den lilla staden, där uttrycket ”Sola i Karlstad” uppstod under mitten av 1700-talet, har blivit en storstad. När man för 20 år sedan satsade på att bygga många nya bostäder kom all utveckling på köpet. Närheten till natur, stad och god infrastruktur gör att många väljer Karlstad som sin hemadress. Universitetet har idag 25 000 studerande och antalet ansökningar ökar. Studenterna är eftertraktade på den lokala arbetsmarknaden, det gör att många väljer att stanna efter avslutade studier.

I Karlstad finns även landets nöjdaste kunder, i alla fall när det kommer till frisörbranschen.

Cut & Drive AB har gått från UF-företag till att vara en stor och professionell aktör med salonger runt om i Sverige. För några år sedan startades även Cut & Sail AB på fartygskryssningar i Norden och runt om i Medelhavet. Nyligen lanserades Cut & Fly AB vilket innebär att passage- rare nu kan klippa sig på flygplanet som ska ta dem till ett affärsmöte någonstans i världen.

Tillbaka till nutid. Scenariot ovan kanske känns avlägset för många. Men en vision att sträva efter är viktigt om möjligheter ska skapas och samhället utvecklas. För Sandra Wik och Cut & Drive AB är scenariot ovan en morot till att fortsätta driva företag.

Sandra Wik, 21 år, gick frisörprogrammet på gymnasiet när hon blev informerad om Ung Företagsamhet av sin mamma. När hennes gammelmormor påpekade att hon inte kunde ta sig någonstans för att fixa håret föddes idén. Ett mobilt UFföretag där hon åkte runt och klippte folk i deras hem. Efter storslagna priser på UFmässor och med ett stipendium i handen fortsatte hon sin verksamhet efter studenten. Den mobila frisörsalongen är fort

farande kvar, men hon har även öppnat en salong i centrala Karlstad. Hon har en anställd.

Vad krävs av Cut & Drive Ab och omgivningen för att visionen ovan ska uppnås?

Vi ska hålla oss till vår grundkärna att fokusera på det personliga mötet med kunden.

Sedan måste vi självklart utvecklas och då tror jag en helhetsupplevelse för kunden är en nyckel. Jag vill att vi växer långsamt men starkt.

Karlstad som stad och kommun måste kunna erbjuda det som samhället efterfrågar.

Dessutom måste man våga vara stolt över vad Karlstad har och visa vilken positiv förändring som faktiskt sker. Det känns som att vi ligger bra i tiden med utveckling, det märks till exempel genom samverkan mellan företagare.

(18)

Hur tycker du att förutsättningarna är för ungdomar att starta och driva företag?

Ung Företagsamhet är en perfekt ingång för ungdomar att lära sig om entreprenör

skap. Man får vägledning och hjälp på vägen, mycket gratis med andra ord. Det vik

tigaste jag lärde mig var att jobba hårt för det man vill uppnå. Förutsättningarna för att starta eget för ungdomar är ju faktiskt väldigt bra, men för få vet om det. Det finns rådgivning från alla håll och kanter, dessutom vill andra företagare hjälpa och dela med sig av sin erfarenhet. Många tänker att det är mycket man ska kunna för att driva eget, men om man gör det man tycker är roligt så kan man alltid få hjälp med resten.

En av de allra viktigaste resurserna för svenska företag är tillgången på kompetens. Det gäller att hitta rätt person till rätt arbetsuppgift. Om detta misslyckas finns risken att företagens konkurrenskraft urholkas. Kvalitet i utbildningssystemet är därför viktigt för att säkerställa att kommande generationer får den kompetens som företagen efterfrågar.

Kvalitet i utbildningssystemet är också viktigt för att unga personer ska få den grund som krävs för att kunna starta egna företag och bidra till regionens konkurrenskraft.⁷ Ur ett internationellt perspektiv är trenden negativ när det gäller kunskapsnivån för svenska 15åringar. I PISAtestet, som är ett kunskapstest från OECD, har Sverige tappat placeringar i de senaste undersökningarna. I december 2013 presenterades PISArapporten om elevers kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse.

I PISAprovet som testar problemlösningsförmågan skiljer man på statiska och inter

aktiva uppgifter. I de statiska uppgifterna får eleven all information som behövs för att lösa problemet från början, medan i de interaktiva uppgifterna kräver att eleven bearbetar informationen för att kunna lösa problemet. Svenska elever klarar de statiska uppgifterna bättre än de interaktiva uppgifterna.⁸

5.1 Utbildningsnivå

Befolkningen i Värmlands län har en relativt låg utbildningsnivå jämfört med övriga Sverige. Endast 11,2 procent av befolkningen mellan 16–74 år i Värmlands län har en eftergymnasial utbildning som är längre än tre år. Motsvarande siffra för riket är 14,3 procent. Dock ska det noteras att Stockholm, och i viss mån Uppsala, drar upp snittet då man har en klart högre utbildningsnivå än övriga Sverige.

7 Svenskt Näringsliv, Högskolekvalitet 2011 14,3%

11,2%

0%

5%

10%

15%

20%

25%

Stockholm Uppsala Skåne Västerbotten Riket Västra Götaland Östergötland Halland Blekinge Gotland Örebro Västmanland Norrbotten Kronoberg Jämtland Värmland Västernorrland Jönköping Kalmar Södermanland Dalarna Gävleborg

Diagram 5. Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre.

Källa: Svenskt Näringsliv, SCB

(19)

Urbanisering är problematisk för kommuner där populationen minskar. De kom

munala ekonomierna i dessa kommuner, utsätts för stora påfrestningar då minskad befolkningsmängd ofta leder till minskade skatteintäkter.

5.2 Matchning

Svensk arbetsmarknad lider av bristande matchning. Ett tecken på det är att nästan vart femte rekryteringsförsök som företagen i Sverige gör misslyckas. Att rekrytera är många gånger ett angenämt problem och rekryteringsbehovet tyder ofta på att före

tagets produkter eller tjänster är efterfrågade. Det är idag svårt för många företag att hitta medarbetare med rätt kompetens och erfarenhet för jobben. Det kan i sin tur leda till att konkurrenskraften och tillväxten för företagen hämmas.

Svenskt Näringslivs rapport ”rekryteringsenkäten” undersöker hur många rekryte

ringsförsök som lyckas respektive misslyckas. Rapporten uppdateras ungefär vart

annat år och innehåller, förutom statistik angående företagens rekryteringsförsök, även ett antal parametrar som beskriver matchningen på arbetsmarknaden.

Rekryteringsenkäten för 2014 visar att 45 procent av de svarande företagen i Värm

lands län har försökt rekrytera under de senaste sex månaderna. Som diagrammet nedan visar är det den lägsta siffran i landet. Länet ligger därmed under rikssnittet, vilket är 53 procent.

Företagen fick också besvara vilka de främsta orsakerna var till att det var svårt att rekrytera. Orsak som ligger i topp i Värmlands län och även för hela landet, är ”brist på personer med rätt yrkeserfarenhet”. Det visar att det är viktigt att stimulera rörlig

heten på arbetsmarknaden. Om personer med yrkeserfarenhet skulle våga prova ving

arna hos en annan arbetsgivare skulle matchningen stärkas genom att företagen ökar sina chanser att hitta rätt medarbetare och antalet jobböppningar skulle öka.

Hälften av företagen anser att ”bristen på personer med rätt utbildning” är en av de viktigaste orsakerna till att det är svårt att rekrytera. Att människor utbildar sig till det som företagen efterfrågar är därmed viktigt för att förbättra matchningen.

0 10 20 30 40 50 60 70

Kronobergs län Gävleborgs län Södermanlands län Västmanlands län Norrbottens län Västernorrlands län Jämtlands län Stockholms län Blekinge län Örebro län Dalarnas län Jönköpings län Östergötlands län Hela landet Uppsala län Västra Götalands län Kalmar län Gotlands län Skåne län Västerbottens län Hallands län Värmlands län

Diagram 6. Andel företag som upplevt det svårt att rekrytera på någon av utbildningsnivåerna.

Källa: Svenskt Näringsliv/”Rekryteringsenkäten”

(20)

För att stärka elevernas och studenternas chanser till att få jobb efter studierna är det viktigt att komma i kontakt med näringslivet under studietiden då många företag kräver yrkes och arbetslivserfarenhet hos dem de ska anställa. Det är viktigt att man kommer in på arbetsmarknaden och skaffar den erfarenhet som krävs inför framtiden.

Konsekvenserna av svårigheterna att rekrytera blir ofta att företagen hyr in personal eller att befintlig personal arbetar mer övertid. Företagens svårtigheter att rekrytera kan också leda till att man tackar nej till orders eller uppdrag, att planerad expansion förhindras eller att produktionen dras ned vilket innebär att tillväxten bromsas.

5.3 Skolans attityder till företagande

Då dagens unga både är morgondagens arbetstagare och arbetsgivare är det viktigt att skolan förmedlar kunskap om näringslivet och företagande. Tabellen nedan visar hur företagarna upplever skolans attityder till företagande. Statistiken är från Svenskt Näringslivs årliga företagarenkät. Betyg sätts på en skala mellan 1 och 6.

Tabell 9. Skolans attityder till företagande.

Kommun 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Sunne 4,3 4,25 4,51 4,52 4,1 4,26

Hammarö 3,79 3,91 4,11 3,85 3,96 3,81

Årjäng 4,02 3,76 3,77 3,87 3,87 3,89

Karlstad 3,94 4,05 4,01 3,93 3,87 3,92

Kristinehamn 4,38 4,46 4,09 3,95 4,03 4,06

Arvika 4,06 3,78 3,85 3,83 3,72 3,92

Grums 3,92 3,79 3,85 3,58 3,64 4,14

Kil 3,39 3,65 3,49 3,81 3,19 3,47

Munkfors 3,65 4,02 4,09 4,27 4,05 3,93

Säffle 4,03 3,87 3,85 3,98 3,79 4,05

Torsby 3,62 3,87 3,58 3,93 3,82 3,87

Storfors 3,92 4,1 3,71 3,44 3,96 3,94

Forshaga 3,63 3,81 3,68 3,82 3,56 3,94

Filipstad 3,71 3,62 3,57 3,76 3,88 3,79

Eda 3,47 3,56 3,69 3,53 3,5 3,2

Hagfors 3,53 3,49 3,81 3,77 3,85 3,54

Sverigesnitt 3,8 3,81 3,82 3,82 3,82 3,81

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

Brist på personer med rätt yrkeserfarenheter Brist på personer med rätt utbildning Brist på personer med arbetslivserfarenhet Regionen eller orten är inte tillräckligt attraktiv Annat Brist på kommunikationer och bostäder Bristande kunskaper i svenska A-kassans ersättningsnivå minskar intresset att ta ett jobb För höga lönekrav

"Svartjobb" som minskar intresset att ta

"vitt" jobb Hela landet

Värmlands län

Diagram 7. Orsaker till rekryteringssvårigheter.

Källa: Svenskt Näringsliv/”Rekryteringsenkäten”

(21)

Skolans attityder till företagande har överlag blivit bättre i Värmlands län och ligger många gånger över snittet för övriga Sverige. Det är positivt att bedömningen i ett visst antal kommuner är över fyra poäng vilket är gränsen för bra resultat men det finns utrymme för förbättring.

5.4 Samverkan skola – näringsliv

Samverkan mellan näringslivet och skolan är viktigt för båda parter. För eleverna är kontakten med näringslivet en värdefull del får elevernas yrkesvägledning och för att de ska skapa en förståelse för arbetslivet. Samverkan med näringslivet kan även bidra till att eleverna vet hur de ska använda sin kunskap från skolan och vilka andra för

mågor som är viktigt i arbetslivet.

Näringslivets engagemang ger viktiga signaler om betydelsen för skolornas utbild

ningar. I skolan finns framtidens kompetensförsörjning och företagen kan genom skolan väcka intresse för såväl branschen som för det egna företaget. Samverkan mellan skolan och näringslivet ger även möjlighet för företagen att bidra till utbild

ningar så att eleverna får den kompetens som efterfrågas.

Svenskt Näringslivs företagarpanel är en internetbaserad undersökning, där ett urval av Svenskt Näringslivs medlemsföretag medverkar. För kvartal fyra år 2014 ställdes ett antal frågor till företagarpanelen gällande samverkan med olika aktörer inom skolan och Arbetsförmedlingen.

Notis: Målgruppen i Svenskt Näringslivs företagarpanel har varit 3 588 intervjuer, vilket har gett en svarsfrekvens på 47 procent. Av dessa har svarsfrekvensen för Region Väst (Värmlands län, Jönköpings län, Hallands län och Västra Götalands län) varit 1 089 intervjuer. Av dessa 1 089 intervjuer är 147 stycken från Värmlands län.

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

Högskolan/universitet Yrkeshögskola Gymnasieskola Grundskola Arbetsförmedlingen Ingen av dem Ej svar

Region Väst Värmland

Diagram 8. Samverkan med olika aktörer (procent).

Mer än hälften av företagen i Värmlands län har samverkan med skolan. 27 procent svarade att de har samverkan med gymnasieskola och 31 procent samverkar med Arbetsförmedlingen. Observera att flera svar är möjliga i undersökningens fråga.

(22)

Företagarpanelen fick sedan ge sitt omdöme om hur de upplevt samverkan med de olika aktörerna. Av företagen i Värmlands län som samverkar med gymnasieskolan upplever 91 procent att det fungerar mycket väl eller ganska väl. Av de företag som samverkar med Arbetsförmedlingen upplever 24 procent att det fungerade ganska dåligt eller mycket dåligt.

På frågan om hur viktig samverkan med olika aktörer är för att företagens verksamhet ska vara mer konkurrenskraftiga svarar företagen i Värmlands län enligt diagrammet nedan.

Enligt företagen i Värmlands län är samverkan med gymnasie- och yrkeshögskolan helt avgörande för att verksamheten ska vara mer konkurrenskraftig.

Notis: På ovanstående fråga fick företagen svara på en skala mellan 1–10. Vi har sedan grupperat svaren enligt följande. Poäng 1–4 = mindre viktigt, 5–6 = varken eller och 7–10 = viktigt.

41 34

40 50 46 0

39 34

38 51 39

16 19

19 15 17 20 20 15

16 19

21 25

21 8 16 21 23 24

8 18

23 21

21 26

22 20 20 23 24 24

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Högskola/Universitet Yrkeshögskola Gymnasieskola Grundskola Arbetsförmedlingen Högskola/Universitet Yrkeshögskola Gymnasieskola Grundskola Arbetsförmedlingen

VärmlandRegion Väst

Mindre viktigt Varken eller Viktigt Vet ej/ej svar

Diagram 10. Näringslivets samverkan med olika aktörer för verksamhetens konkurrenskraft.

15 27 21

23 18 0

9 17

27 31 17

56 50

63 62 72 65

61

64 55 68

19 21

11 10 7 21

17 6 0

5

6 2 3 1

0 3

0 2 3

3

4 1 1 4

3 3 4

2 12

8

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Arbetsförmedlingen Grundskola Gymnasieskola Yrkeshögskola Högskolan/Universitet Arbetsförmedlingen Grundskola Gymnasieskola Yrkeshögskola Högskolan/Universitet

VärmlandRegion Väst

Mycket väl Ganska väl Ganska dåligt Mycket dåigt Vet ej/Ej svar

Diagram 9. Näringslivets upplevelse gällande samverkan med olika aktörer.

(23)

6. Företagsamhet

Norra Klarälvdalen år 2035. För 30 år sedan började inflyttningarna till storstäderna att öka markant. Nu har befolkningen återupptäckt lugnet i naturen och på landsbygden. Hit flyttar gammal som ung och det har gynnat de mindre kommunerna i Värmland. Även företagsklimatet är ett av de bästa i landet. Klarälvdalen sticker ut med sin mångfald av företagare från hela Europa. Internationella företag har hört talas om kreativitetens mecka, Norra Klarälvdalen, där

”eldsjälspyromani” och ”kvalificerat skitsnack” leder till entreprenörskap och smarta lösningar.

Man gör det bästa av sina resurser och ser endast möjligheter, glesbygden har blivit en mental tätort där man hjälper varandra att lyckas.

Arbetslösheten har varit ett kontinuerligt ämne i samhället och har genom åren skapat förö- dande levnadssituationer för många. För några år sedan nådde det en gräns och trenden blev att man ville göra något för sin egen skull. BolagsBolaget har gjort det möjligt sedan år 1999 och drömmen om att bli egenföretagare har många kunnat uppfylla. Idag har BolagsBolaget 460 stycken anställda runt om i Sverige och man finns i 25 olika branscher.

Tillbaka till nutid. Scenariot ovan kanske känns avlägset för många. En vision att sträva efter är viktigt om möjligheter ska skapas och samhället utvecklas. För Norra Klarälvdalen och Bengt Gustavsson är scenariot ovan en morot för framtiden.

Bengt Gustavsson arbetade som utbild

ningschef när han och fyra kollegor startade Kresam. De verkade som konsulter samtidigt som de behöll sina ursprungliga arbeten. En chef som gav frihet och trygghet på samma gång fick Bengt att fortsätta verka för kreativiteten i samhället. Resan fortsatte och Bolags

Bolaget startades 1999 i Klarälvdalen.

BolagsBolaget är ett aktiebolag, en arbets

givare där folk kan anställa sig själva och försörja sig av egen kraft utan att starta eget.

Vad krävs för att BolagsBolaget och dess omgivning ska uppnå visionen ovan?

Utgångspunkten är att bli den bästa versionen av sig själv, med hjälp av andra. På BolagsBolaget försäkrar vi dig och hjälper dig med det praktiska kring företagandet, men du får själv hitta dina kunder. Det skiljer oss från bemanningsföretagen som säger ”sitt hemma och vänta tills vi ringer”. Vi måste fortsätta vara samhällsutveck

lare och bli bättre på att nå ut till de potentiella entreprenörerna. Alla chefer ska verka som föräldrar, det kommer att ge energi till de anställda och skapa produkti

vitet. I vår omgivning gäller det att företagen börjar samarbeta och förstår att vi sitter i samma båt. Den offentliga sektorn måste fokusera på det lokala, skapa smarta lös

ningar och uppmuntra företagandet. Då kommer kommunerna i Värmland att växa.