s
Malin Hedberg Larsson &
Laila Pedersen
Företagande i kommuner
En jämförande studie av främjandet av företagande i kommuner
Entrepreneurship in municipalities
A comparing study of the promotion of entrepreneurship in municipalities
Företagsekonomi
Examensarbete civilekonom 30 poäng
Termin VT-19 Handledare Johan Lorentzon
H
a n d l e
FÖRORD
Vi har under vårterminen 2019 skrivit uppsatsen för Karlstads Universitets Handelshögskola.
Vi vill först och främst rikta ett stort tack till våra respondenter för att de tagit sig tid till att ställa upp på en intervju och bidragit med intressant information gällande sin kommun, utan deras kunskap hade uppsatsen inte varit möjlig. Vidare vill vi tacka vår handledare Johan Lorentzon för stöd och återkopplingar under arbetets gång.
Karlstad 19-06-05
Malin Hedberg Larsson Laila Pedersen
Sammanfattning
Examensarbetet inom civilekonomiprogrammet syftar till att bidra med kunskap om främjandet av företagande och utifrån offentliga sektorns perspektiv identifiera faktorer som har mer eller mindre möjlighet att påverka företagandet i Sverige.
Vidare har det lagts betoning på de olika faktorerna som är synliga i främjandet av företagande för att kunna analysera huruvida det på lokal nivå går att påverka näringslivet ur ett kommunalt perspektiv. Regeringens målsättning är att kommuner fungerar effektivt inom gränserna av valfrihet och medbestämmande. I Sveriges välfärdssystem finns det en hög ambitionsnivå, men det ger varierande resultat beroende på vilken kommun som diskuteras. När det gäller andra delar av förvaltning har kommunerna krav eller regler som påverkar hur organisationen utformas, men dessa finns i mindre omfattning när det kommer till näringslivet. Det finns en hel del studier i ämnet, men det har enligt vår uppfattning funnits en brist i informationen som finns synlig angående hur utvecklingen ser ut från företagande till att aktivt starta företag med hjälp och förutsättningar från kommunen.
Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie, där det insamlade materialet har utgått från grundad teori och konceptuell forskning. Metoden som använts var telefonintervjuer med olika kommuner. En sammanställning gjordes sedan till mindre beskrivningar av attribut som anses viktiga av respondenterna.
Resultatet är en redogörelse av intervjuerna och en jämförelse mellan kommuner i relation till företagande. Utifrån uppsatsen och undersökningen har vi fått mer insikt i vad som kan påverka förutsättningar i näringslivet och att det ligger en del problematik i hur den institutionella strukturen allokerar uppgifter utan att ge organisationer befogenhet att påverka förutsättningarna för individen i samhället.
Det bör vara mer tydligt huruvida främjandet av nyföretagande är en statlig eller kommunal prioritering. Arbetet med främjande åtgärder av företagande kan med fördel bli mer tydlig och ett hållbarhetstänk kan vara en bättre utgångspunkt snarare än antalet startade företag.
Nyckelord: Nascent entrepreneurs, kommuner, främjandet av företag, municipalities, främjande faktorer i företag.
Abstract
The thesis aims to contribute to knowledge in the promotion of nascent entrepreneurship and from the public sectors perspective identify factors that have more or less opportunity to influence how starting businesses is encouraged in Sweden. In addition to this it aims to discuss visible factors in an encouraging business region and how municipalities work within these limits. The Government's objective is for municipalities to function effectively within the limits of Swedish rules for municipalities. In the Swedish welfare system, there is a high level of ambition, with varying results depending on which municipality is being analysed.
When it comes to how the business climate is structured, the municipalities lack rules or requirements. There are a lot of studies on the subject, but in our opinion, there is a lack of transparency in the development of creating an encouraging business environment in Sweden.
The thesis is a qualitative case study, where the collected material has been based on theory and conceptual research. The method used was telephone interviews with various respondents from different municipalities. A summary is then presented with attributes that were considered important by the respondents.
The result of the performed interviews shows the operational work within the municipality, correlating with the business world. From the study we have gained more insight into what can affect the process of encouraging businesses in municipalities. Furthermore, it became visible that there might be a shortage in institutional structure, because of deficient regional power when it comes to allocating conditions to an encouraging business climate. Perhaps it could benefit the matter of increasing businesses if the objective was more pronouncedly exalted, as to whether it is a governmental or municipality priority. The promotion of entrepreneurship could possibly be clearer and perhaps benefit from more of a sustainability perspective rather than the number of companies started.
Keywords: Nascent entrepreneurs, municipalities, business promotion, municipalities, business promotion factors.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1. Problembakgrund ... 1
1.2. Problemdiskussion ... 3
1.3. Syfte ... 5
1.3.1. Frågeställning ... 5
1.4. Avgränsningar ... 5
1.5. Disposition ... 6
2. Bakgrund och teoretiska utgångspunkter ... 7
2.1. Institutionell struktur ... 7
2.1.1. Kommunen som organisation – begränsningar och möjligheter .... 8
2.1.2. Skattens inverkan ... 9
2.1.3. Politisk påverkan i näringslivet ... 10
2.2. Lokala förutsättningar ... 10
2.3. Arbetslöshet - en potentiell skjuts till egenföretagande ... 11
2.4. Utbildning och kunskap ... 13
2.5. Tillgången till kapital för nya företagare ... 14
2.6. Kontaktnät ... 16
2.7. Sammanfattning av kapitlet... 18
3. Metod ... 19
3.1. Forskningsdesign... 19
3.2. Urvalsmetod av studiens respondenter... 20
3.3. Kvalitativ datainsamling ... 21
3.4. Analysmetod ... 23
3.5. Reliabilitet och validitet ... 24
3.6. Etiska aspekter ... 25
4. Empiri... 26
4.1. Grupp 1 - Fler startade företag ... 26
4.1.1. Kommun A ... 26
4.1.2. Kommun B ... 27
4.1.3. Kommun C ... 29
4.1.4. Kommun D ... 30
4.1.5. Kommun E ... 31
4.2. Grupp 2 - Färre startade företag ... 32
4.2.1. Kommun F ... 32
4.2.2. Kommun G ... 34
4.2.3. Kommun H ... 35
4.2.4. Kommun I ... 36
4.2.5. Kommun J ... 37
5. Analys ... 40
5.1. Institutionell struktur ... 40
5.1.1. Kommunen som organisation ... 40
5.1.2. Skattens inverkan ... 42
5.1.1. Politisk påverkan i näringslivet ... 43
5.2. Lokala förutsättningar... 44
5.3. Arbetslöshet - en potentiell skjuts till egenföretagande ... 46
5.4. Utbildning och kunskap ... 48
5.5. Tillgången till kapital... 49
5.6. Kontaktnät ... 51
6. Slutsatser ... 53
6.1. Förslag till framtida forskning ... 56
Referenslista ... 58
Appendix A ... 66
1
1. Inledning
Kapitlet kommer inledningsvis ge en bakgrund till ämnet, som efterföljs av en problemformulering, där problematiken inom företagande och kommunalt näringsliv diskuteras. Kapitlet avslutas med ett syfte, frågeställning och en avgränsning av ämnet.
1.1. Problembakgrund
Företagande är en viktig del i ett lands ekonomi eftersom det fungerar som en drivkraft till en ökad tillväxt, men i Sverige är andelen som startar företag relativt låg i jämförelse med andra länder (Tillväxtverket 2019). Problematiken med den låga etableringstakten är att utvecklingen även styr mot mer outsourcing och offshoring. Vilket gör det än mer viktigt för Sverige att kunna utvecklas och anpassas till vad som möjliggör fortsatt tillväxt, speciellt på lokal nivå (Henrekson
& Stenkula 2007). Sverige skiljer sig även från andra länder i det avseende att det just på lokal nivå finns större möjlighet att påverka näringslivet, eftersom kommuner har en så kallad självbestämmanderätt (Ds2015:43). Det finns 290 kommuner i Sverige och varje kommun har enligt regeringsformen självstyre sedan 1974, vilket innebär att de arbetar och tar egna beslut i den specifika kommunen.
Bohlin (2016) beskriver en kommun som en juridisk person. Den kan ses som en slags sammanslutning eller medlemskap, vilken endast kan upplösas genom beslut av regering. Varje kommun sköter det kommunala intresset och har till viss del fri bestämmanderätt, men den kan inte vara obegränsad eftersom stat och kommun måste kunna anpassa sig allt eftersom samhället utvecklas. När det kommer till själva näringslivspolitiken ligger det visserligen inom det statliga ansvarsområdet, men det lokala näringslivet skall uppmuntras på kommunal nivå̊. 1991 blev det även stadgat i lag, enligt 2 kap. 8 § Kommunallagen (1991:900), att kommuner enklare skulle få kunna främja näringslivet. Vad det innebär är inte helt utformat, även om det står skrivet i lag. Detta kan resultera i en viss variation mellan kommuner och då även förutsättningarna förknippade med företagande (Karlsson & Nyström
2007). Det har dock skett en förskjutning mot att bli en mer lokal fråga, eftersom ett uppmuntrande näringsliv visat sig ge effekter på den regionala ekonomin (Bengtsson & Melke 2015). En hållbar utveckling av främjandet av företagande kräver däremot en viss planering ifrån kommunerna (Andersson et al. 2013).
Under det senaste decenniet har den offentliga förvaltningen gjort en del förändringar inom sektorisering, decentralisering och privatisering, vilket har lett till olika samarbeten mellan privata organisationer och kommuner. Samtidigt som de nationella besluten förflyttas längre upp och påverkas mer av internationella förutsättningar (Montin 2015). Detta kan skapa ytterligare problem då nationella policys inte alltid är anpassade till regional nivå. En nationell agenda ses inte alltid som ett behov i en specifik kommun och blir då snarare en utmaning och mer arbete för kommunen (Vingare 2018). Kommunernas självbestämmanderätt innebär dessutom att det är lokalt folkvalda kommunpolitiker som påverkar styrningen i kommuner. Vilket ytterligare kan skapa skillnader i vilka insatser och uppdrag som prioriteras och i sin tur ger olika förutsättningar för företagare beroende på kommun (Blume 2006). Det är även det politiska näringslivet som utformar allmän målstyrning i kommunen (Björkstedt 1998). Under 1970-talet kom det en del kritik mot det statsstyrda, byråkratiska och ineffektiva styrsättet vilket gav upphov till att kommunerna fick mer rörelsefrihet. Eftersom de offentliga organisationerna i stor utsträckning är utformade utifrån byråkrati och principer, finns det dock alltid en risk att nya tendenser av rutiner och normer inte uppmuntras (Lægreid &
Christensen 2007). Samtidigt som svensk förvaltningspolitik har fått fler inslag av benämningen granskning på senare år, där statliga myndigheter har etablerats för att utvärdera och jämföra kommunerna i olika hänseenden (Montin 2015). Hämberg (2013) menar att det beror på just otydlig och ineffektiv reglering inom offentlig verksamhet. Det är därmed inte bara intressant för beslutfattare i Sverige att se till hur ett samhälle uppmuntrar egenföretagande och identifiera den bästa policyn, utan det handlar följaktligen också̊ om hur kommuner skapar och bibehåller ett gynnsamt företagsklimat (Roman et al. 2018). Således är kommunernas roll inom utvecklingen av välfärden viktig och hur organisationen fungerar får i sin tur effekt på hur det går i kommunen.
3 1.2. Problemdiskussion
Debatten kring hur Sverige skall öka sitt företagande har sedan länge fokuserats på makroekonomiska åtgärder, men det växer en medvetenhet kring effekten av marknadernas mikroekonomiska åtgärder (Heyman et al. 2019). Karlsson och Nyström (2007) lyfter just att det är viktigt att den offentliga sektorn arbetar med främjandet av företagande i både ett internationellt och lokalt perspektiv. Det kräver dock ett ökat fokus av vilka förutsättningar som utformar en bra näringslivsdynamik utifrån ett övergripande mål (Björkstedt 1998). Det har diskuterats åtskilliga lösningar på problemet att öka företagandet, såsom särskilda nämnder och organisationer i kommunerna (Montin 2015). Det är däremot tveksamt om fördelarna med utkontraktering av tjänster till privata organisationer överväger kommunens möjligheter (Björkstedt 1998). Det är inte heller nödvändigtvis en ökning av insatser som leder till ökad tillväxt eller resulterar i ökad företagsverksamhet (Henreksson & Stenkula 2007). Utan snarare ett bra lokalt näringsliv som i sin tur ger ökade inkomster, ökad arbetsmarknad, bättre företagsklimat i kommunen och så vidare (Behrenz et al. 2016). En driftig region är alltså en förutsättning för ett framgångsrikt näringsliv (Heyman et al. 2019).
Kommunens lokala förutsättningar behövs även för att attrahera företag och nyetableringar och detta påverkar i sin tur kommunens utvecklingspotential (Erlingsson & Wittberg 2018).
Det tycks finnas begränsad forskning om vikten av samverkan mellan olika sociala, ekonomiska och institutionella förutsättningar utifrån vad en kommun har möjlighet att bistå med (Svärd 2019). Därför skulle en kvalitativ studie ur ett kommunalt perspektiv kunna resultera i en ökad förståelse om vad som främjar ett lokalt näringsliv och vilka förutsättningar som ger mer respektive mindre effekt. En hel del litteratur tar upp vikten av en företagsfrämjande omgivning, men befintlig forskning och rapporter fokuserar främst på att redogöra för hur företagande får en inverkan på ekonomin eller företagsklimat i ett större perspektiv. Det finns även information tillgänglig om främjandet av företagande utifrån privata aktörers perspektiv och hur företagande främjas utifrån enskilda specifika förutsättningar (Sveriges Kommuner och Landsting 2019a; Svenskt Näringsliv 2019; Karlsson &
Nyström 2007). Det verkar däremot finnas bristande information angående övergången till företagande och hur det uppmuntras och realiseras i omgivningen på lokal nivå (Svenskt Näringsliv 2016). Speciellt när det kommer till, vad som kan uppmuntra egenföretagande ur ett kommunalt perspektiv.
Möjligheterna finns att skapa ett gott entreprenöriellt klimat och kommuner är i vissa avseenden beroende av ett framgångsrikt näringsliv (Andersson & Koster 2011). Det finns ett samspel mellan näringslivet och kommuner, och utveckling av den offentliga sektorns verksamhet är därför viktig för hur effekten av detta samspel blir. Den decentralisering som självbestämmanderätten inneburit lägger dock ett större ekonomiskt ansvar på kommunerna att finansiera fler företagsfrämjande verksamheter än innan (Bergmark & Minas 2007). Lindqvist et al. (2016) visar exempelvis på hur ett främjande av näringslivet kan anses ingå i olika avdelningar inom kommunernas ansvar, genom att de kan tillhandahålla service och behov som företagen är beroende av. Det uppkommer dock problem när dessa behov inte längre tillhandahålls av kommuner utan av privata verksamheter. Trots att näringslivet är beroende av kommunen till viss del så är det relativt lätt för företag att omlokalisera sin verksamhet. Vilket presenterar en viss asymmetri i näringslivet för kommuner, eftersom de är beroende av företagen men flyttar över beroende förhållandet på fler privata aktörer.
Därför är det särskilt intressant att se till kombinationen av förutsättningar utifrån en kommuns möjligheter, eftersom det lokala näringslivet skiljer sig åt kommuner emellan (Svenskt Näringsliv 2019). Precis som Institutet för tillväxtpolitiska åtgärder (2019) lyfter, så är utmaningen för kommuner att skapa tillväxt på en regional nivå utifrån de förutsättningar som finns. De faktorer som behandlas i studien utgår från vad befintlig litteratur lyfter som betydelsefulla i främjandet av företagande och är; institutionell struktur, lokala förutsättningar, arbetslöshet, utbildning, tillgången till kapital och sociala nätverk (Företagarna 2016; Hansson
& Norrman 1996; Carrasco 1999; Evans & Leighton 1990; von Greiff 2009; Fritsch och Falck 2007; Semerci och Cimen 2017).
5 Van de Ven (1993) argumenterar även för hur olika externa faktorer ofta studeras oberoende av varandra, istället för att fungera som en gemensam insats. Westlund et al. (2013) argumenterar också för hur lokala faktorer försummas i de flesta studier som försöker förklara variationer i egenföretagande. En främjande omgivning kan dessutom utvecklas genom värderingar, kultur och attityder till företagande och företagande, vilket en kommun har förutsättningar för att skapa (Fredin 2014).
Därför kan denna studie möjligen bidra till en annan infallsvinkel om samverkan, mellan förutsättningar för företagande och näringsliv, utifrån en kommuns perspektiv.
1.3. Syfte
Syftet med uppsatsen är att beskriva relationen mellan nyföretagande och kommunalt näringsliv. Studien inriktas på faktorer som begränsar eller möjliggör ett främjande näringsliv och analyseras utifrån ett kommunalt perspektiv.
Förhoppningen är att öka förståelsen om varför företagande är relativt lågt i Sverige utifrån en annan synvinkel och identifiera vilka förutsättningar eller faktorer som kan vara viktiga inom en kommun för att påverka näringslivet på lokal nivå.
1.3.1.Frågeställning
• Hur ser relationen ut mellan valda faktorer och kommuners initiativ i näringslivet, vilka skillnader respektive likheter finns det?
1.4. Avgränsningar
Eftersom detta är ett examensarbete inom Civilekonomprogrammet finns det begränsningar i tid och utrymme, vilket medfört en avgränsning i vilka områden i näringslivet vi valde att ta med. Det görs även en avgränsning vid personliga faktorer eftersom det utförts en del studier inom entreprenörers karaktärsdrag såsom ålder, kön, civilstånd, etnisk bakgrund etcetera. Då dessa inte är vitala för vår uppsats, har vi valt att göra en avgränsning här. De faktorer som är mer intressanta för oss är snarare vilka utomstående faktorer som kommuner kan påverka för att
individer skall ta steget att starta företag, vilket i sin tur har en inverkan på ett lokalt näringsliv.
Företagande som begrepp är brett och definitionerna gällande egenföretagare, nyföretagare och entreprenörer går isär. Studien kommer inte att göra skillnad mellan begreppen utan enbart det faktum att ett företag har startats. Företagare ses ofta som den som rent konkret har ett företag och står som risktagare, medan en entreprenör i större utsträckning förverkligar idéer, oavsett risker eller förutsättningar (Szaban & Skrzek-Lubasinska 2018). Andra anser dock att egenföretagare och entreprenörer kan ingå i en samexisterande definition eftersom det handlar om att driva verksamheter (Szaban & Skrzek-Lubasinska 2018).
1.5. Disposition
Uppsatsens första kapitel består av en inledning där ämnet beskrivs och problematiseras, därefter lyfts syfte och avgränsningar. Efterföljande kapitel lyfter relevant teori och bakgrund i ämnet, som anses vara av vikt för att kunna genomföra och analysera uppsatsen. Kapitel tre handlar om metodval och en beskrivning om varför uppsatsen utförts på det vis den gjorts, samt så lyfts och diskuteras olika kvalitetsmått. Empirin hittas i kapitel fyra där datainsamlingen presenteras. Vidare analyseras empirin i kapitel fem med kopplingar till den teori som presenterats i kapitel två. Kapitel sex består av slutsatsen där syftet diskuteras och huruvida studiens resultat motsvarade förväntningarna av arbetet.
7
2. Bakgrund och teoretiska utgångspunkter
I kapitlet lyfts teori men även bakgrund i ämnet för att enklare kunna analysera studiens empiriska resultat utifrån ett kommunperspektiv. Kapitlet delas upp i ett antal faktorer, vilka i akademisk litteratur lyfts som betydelsefulla för främjandet av företagande; institutionell struktur, lokala förutsättningar, arbetslöshet, utbildning och kunskap, tillgång till kapital, kontaktnät. I kapitlet lyfts även outsourcing och exempel på styrning i offentliga organisationer för att ge en bakgrund om möjligheter och förutsättningar inom kommunernas organisation, vilket sammankopplas med institutionella förutsättningar utifrån Sveriges struktur.
2.1. Institutionell struktur
En framträdande anledning till att Sverige inte utmärker sig inom nyföretagande kan bero på institutionella regler och lagar. Semerci och Cimen (2017) diskuterar regeringar och institutioners makt i att stimulera företagande och de menar att landet ifråga, överlag kan få ett bättre ekonomiskt klimat om faktorer som uppmuntrar till nyföretagande införs. Semerchi och Cimen (2017) delar upp faktorer i individuella- och miljöfaktorer. Dessa är sedan ytterligare uppdelade i mikro-faktorer och makrofaktorer. Företagsmiljön är en viktig beståndsdel när det kommer till nyföretagande och regeringen har då en roll i att främja eller hindra betingelser som skapar denna (Semerci och Cimen 2017). Erlingson och Wittberg (2018) argumenterar dessutom att trots en stark lagstiftning så krävs en transparens inom offentliga organisationer för att de skall fungera effektivt, men denna är inte så tydlig inom näringslivet. Speciellt när det blir allt vanligare att offentliga organisationer använder sig av outsourcing av tjänster. I Sverige har egenbestämmanderätten möjliggjort en sådan förändring och det är varierande hur mycket kommunerna använder sig av outsourcing och hur väl den fungerar (Johansson 2008). Johansson (2008) menar dessutom att det är oklart i vilken omfattning som offentliga organisationer överväger beslut och kostnader angående tjänster. Genom att använda sig av outsourcing kan det leda till ökad effektivitet,
bättre kvalitet och mindre kostnader. Problemet med outsourcing är dock att mestadels av litteraturen om effekten härleds från privata organisationer, där det saknas påverkan av lagstyrning av offentlig verksamhet (Christofoli et al. 2010).
De senaste två decennierna har outsourcing varit en del av offentlig verksamhet och en anledning till detta har varit att traditionella styrsätt blivit ifrågasatta som effektiva, men risken blir att organisationen förlorar en del av kontrollen över tjänsten eller aktiviteten (Johansson 2008). Tjänster som den offentliga verksamheten har autonomi över är skola, barnomsorg, äldreomsorg, sjukvård, kultur, infrastruktur och tekniska tjänster (Johansson 2008). Det är däremot mindre tydligt i vilket omfång näringslivet struktureras i kommuner (Björkstedt 1998).
Svårigheter uppkommer när kontrollering av outsourcing skall bedömas eftersom tjänsterna tillhandahålls av externa aktörer (Das & Teng 2001). En möjlighet att motarbeta denna risk är att använda sig av operationell och ekonomisk styrning (Svärd 2019).
2.1.1.Kommunen som organisation – begränsningar och möjligheter
När det kommer till vad som är rättfärdig praxis inom främjandet av näringslivet för en kommun, så är det olika beroende på vad situationen kräver och framförallt vad lagen och EU-rättens regler om statsstöd säger. Däremot kan understödjande insatser inom kommunens förvaltningsuppgifter, som exempelvis att tillhandahålla resurser för näringslivet, vara gott nog grundande för nya verksamheter (Bohlin 2016). Westlund et al. (2014) menar att Sveriges kommuner har lagt extensiv energi på att främja just nya lokala företag, men att det varierar beroende på kommun.
Elert (2014) argumenterar för att olika variabler dessutom limiterar hur förutsättningarna blir för företag, exempelvis påverkar tillgång till kunskap och arbetskraft. Dock menar han att även styrning och struktur i institutionella organ har en påverkan på hur förutsättningarna ser ut för företagare (Elert 2014). Eftersom kommuner är självstyrande i den bemärkelse att de har viss autonomi över skatt, reglering och så vidare, så har de även en förutsättning att skapa en främjande omgivning för företagare.
9 2.1.2. Skattens inverkan
Sverige har en av de högsta skatterna i förhållande till många andra länder. 1983 kom inkomstskattens marginalskatt så högt som 90 procent (Andersson & Klepper 2013). Dessa skillnader i skatt påverkade investerare att välja länder där avkastningen är bättre och personer var mindre benägna att starta företag i Sverige (Andersson & Klepper 2013). Gurley-Calvez och Bruce (2013) beskriver också hur skatt är ett medel att påverka individers val av sysselsättning och kan användas som ett tydligt verktyg i att uppmuntra fler till att bli egenföretagare. I internationella jämförelser har Sverige som sagt en relativt låg rankning när det kommer till nyföretagande och Elert (2014) menar att detta kan bero på dels den höga skatten men även på grund av en strikt institutionell ram. Sveriges byråkrati kan enligt Elert (2014) ha en negativ inverkan på beslutsprocessen i att starta företag. Han menar även att det beror på hur väl kommuner kanaliserar utbudet av entreprenörer och inte kvantiteten av entreprenörer.
Kommunernas egenbestämmanderätt innebär även att styrningen i organisationen reformeras på lokal nivå (Johansson 2008). Däremot är miljön i offentliga organisationer idag oviss och vikten av att ha en flexibel, effektiv och välformulerad operationell verksamhet är mer än viktigt (Svärd 2019). Dock finns det restriktioner på vad en kommun har möjlighet att främja, vilket sätter begränsningar på organisationen och i Sverige har större delen av offentlig verksamhet löst detta genom att outsourca sina tjänster till mer eller mindre privata aktörer. Denna typ av styrning kopplas samman med New Public Management (NPM). Sedan 1980 har offentligt styrande organ lagt ned energi på New public management i Europa. Det finns däremot bristande forskning om hur effektivt systemet är i Sverige (Lægreid
& Christensen 2007). NPM är en modell som handlar om att offentliga organisationer bör reformera sin operation mer likt en privat organisation, det vill säga stärka mätning av prestanda, öka trycket för konkurrens, fokusera mer på kostnader, resultatuppföljning, etcetera. Meningen med NPM är att det skall uppmana till ansvar och effektivitet (Svärd 2019). Det finns en del begränsningar
på relationen mellan individen och offentliga organisationer, därför väljer många kommuner att lyfta ur näringslivsfunktionen ur den kommunala organisationen för att skapa ett smidigare system för administration och stöd till enskilda företag. Detta ger dock i sin tur upphov till ett problem med styrning, eftersom verksamheten väljer att köpa tjänster hos andra aktörer och fråntas därmed styrningen i det aktuella området. Denna outsourcing av tjänster beror till mestadels på grund av kostnader, det är billigare att köpa tjänsterna hos andra aktörer (Lægreid &
Christensen 2007).
2.1.3.Politisk påverkan i näringslivet
En annan aspekt av styrning på lokal nivå är det politiska. Vilket har en inverkan på hur många nya företag som skapas, på grund av att det finns en relation till hur samhället utvecklar en företagande omgivning (Elert 2014). Om fler nya företag skapas och är framgångsrika, kommer även en positiv attityd från institutioner att växa fram (Fredin 2014). Dock har strukturen i Sverige gett incitament till att det blir konkurrens om företagsetableringar mellan kommuner (Pierre 1992). Trots att den regionala politiken utvecklats en del och EU:s utvecklingspolitik lett till mer samverkan på regional nivå, så är det inte alla kommuner som samverkar mellan gränserna. En globalisering har lett till att det regionala har en större inverkan, eftersom en avreglering av marknaden gör att det lokala regionerna måste utveckla omgivningen (Gossas 2008).
2.2. Lokala förutsättningar
Det lokala området har betydelse när det kommer till nyföretagande och det finns flertalet exempel som visar på att nya entreprenöriella aktiviteter frodas i företagskoncentrerade områden, exempelvis Stuttgart i Tyskland, Silicon Valley etcetera (Mueller 2006). Desto fler företag det finns i ett område, desto mer information finns tillgänglig för företagare (Mueller 2006). Områden där nyföretagarmiljön frodas, leder till många start-ups, vilket i sin tur bidrar med innovation och drivande tillväxt i regionen (Capello & Lenzi 2016). Däremot menar
11 Andersson & Klepper (2013) att det kan vara svårt som nyföretagare att växa och konkurrera i områden som är specialiserade och kapitalintensiva. I Sverige är dessutom många framgångsrika företag äldre och startades innan 1970 – talet.
Däremot menar Fritsch och Storey (2014) att personer som tidigare arbetat i områden där egenföretagande är vanligt, i större utsträckning startar företag själva, speciellt sett till om de tidigare företagen varit fruktsamma. En lokal kännedom och kontakter i ett nätverk kan bidra till att utbud och efterfrågan utvärderas i effektivare grad, vilket i sin tur bidrar till en mer effektiv fördelning av företagets resurser (Freire-Gibb & Nilsson 2014). Enligt Backman och Karlsson (2017) är de bakomliggande faktorerna till valet av område för placering av ett företag, inte uteslutande styrt av utbud och efterfrågan. Utan det kan till viss del bero på entreprenörens kunskaper om området och dennes trygghet i att starta ett företag i en välkänd miljö. Fritsch och Storey (2014) visar på hur individer i större utsträckning startar en verksamhet där denne bor eller tidigare har varit anställd.
Enligt Freire-Gibb och Nielsen (2014) ökar även sannolikheten för företagets överlevnad när en etablering sker i ett område där entreprenören känner igen sig.
När det kommer till kommuners möjlighet att skapa lokala förutsättningar, menar Elert (2014) att självbestämmanderätten ger möjlighet att bygga en infrastruktur som främjar specialiteter utifrån de regionala möjligheterna. Även om storleken på population och region spelar viss roll, menar Elert (2014) att en främjande företagsmiljö kan skapas genom socioekonomiska förutsättningar.
2.3. Arbetslöshet - en potentiell skjuts till egenföretagande
Egenföretagande kan enligt Behrenz et al. (2016) vara en väg ut ur arbetslöshet.
Individer som engagerat sig i egenföretagande kan i högre grad ses gå vidare till icke bidragsfinansierade verksamheter eller studier (Behrenz et al. 2016).
Kommuner gynnas av ett ökat företagande då detta inbringar mer skatt samtidigt som arbetslösheten kan minskas och fler kan slussas in i sysselsättning. Enligt Behrenz et al. (2016) gynnas de som har lägre utbildning allra mest av de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Kommunen kan bidra med utbildning och kompetensutveckling och på så sätt främja individers förmåga att vidareutvecklas.
Egenföretagande kräver dock ett större individansvar sett till jämförelsen att enbart
vara anställd, men det ökade ansvaret och risken kan påverka individer positivt, vilket i sin tur ger effekter på attityder mot stödjande institutioner (Stenkula 2012).
Caliendo et al. (2015) lyfter däremot hur nyföretagare som startar företag genom subventionerade medel inte fullt ut behöver ta ansvar för risker då konsekvenserna inte märks förrän stödet upphör. Nyföretagare, vars företag etableras som en väg ut ur arbetslöshet, kan i större utsträckning än andra nyföretagare ses ha problem i sin företagsplanering. Caliendo et al. (2015) lyfter hur företag startade med subventionerade medel, hållbarhetsmässigt har en hög överlevnadsgrad men en lägre tillväxt.
Arenius och Minniti (2005) menar att valet att bli egenföretagare till viss del är beroende av sysselsättningsalternativ, men det är otydligt om arbetslöshet skapar fler företagare eller ej. En hög arbetslöshet kan leda till fler etableringar såväl som färre, egenföretagande kan vara en nödvändighet likväl som det är en stor risk för en arbetslös individ (Sorgner & Fritsch 2018). Nyetablering av ett företag kan vara en väg in på arbetsmarknaden, men kräver enligt Mukwarami et al. (2017) stor kunskap i hur ett företag drivs för att företaget på lång sikt ska överleva.
Långtidsarbetslösa är den grupp som i minst utsträckning blir nyföretagare. Den tidsperiod de varit ifrån arbetslivet kan leda till att de tappat kompetens och motivation. Det är således inte arbetslösheten i sig som är det största problemet (Audretsch et al. 2015). Miles et al. (2017) lyfter även hur situationsbaserat lärande kan uppnås genom institutionella insatser, som relevant förståelse och utveckling.
Entreprenöriella färdigheter kan nås genom utbildning och träning där peer-to-peer och självreflektion enligt Miles et al. (2017) kan bidra till förståelse, uppfattning och utvärdering av ekonomiska tillfällen i ett företag. Enligt Audretsch et al. (2015) är det av vikt att i ett tidigt skede av arbetslöshet sätta in resurser och utbildning för att underlätta entreprenörskap och nyföretagande. En bra utbildning i entreprenörskap ger enligt Semerci och Cimen (2017) en ökad kvalité i företaget, vilket visar på vikten av utbildning inför nyföretagande.
13 2.4. Utbildning och kunskap
En annan aspekt av självbestämmanderätten för en kommun är att utbildning ingår i kommunernas ansvar. Behrenz et al. (2016) menar att kommuner är en viktig beståndsdel i hur utbildning utformas och påverkar ett näringsliv. För den enskilde kan det vara en svår uppgift att ta sig an och kräver stor planering med en övergripande förståelse av vilka beståndsdelar som bör ingå. Där kan verksamheter som ut mot samhälle och myndigheter underlätta. Nyföretagare kan till exempel uppleva svårigheter i att uppbåda tillräckligt med startkapital, ha ett för litet nätverk och en för dålig insikt i hur en verksamhet bör drivas. Därför krävs kunskap om företagsvärlden och hur verksamheter och etableringar fungerar, vilket kan underlättas genom stöd från näringslivsverksamheter. Därför bör utbildning av entreprenörer och nyföretagare vara en del av kommuners arbete för att främja nyetableringar i regionerna (Behrenz et al. 2016). Johnstone et al. (2018) beskriver hur utbildning i entreprenörskap däremot kan ses som en svår uppgift och snarare uppmuntras genom kultur snarare än en regelrätt utbildning. 1998 beslutades det att utbildningsansvaret skulle tilldelas kommuner, vilket skulle öka regionens möjligheter till att ta vara på utmärkande attribut och egenskaper (Hansen &
Gustafsson, 2019). Utbildning inom entreprenörskap och egenföretagande ses som en viktig faktor i att främja nyföretagande (Semerci & Çimen 2017). Olika sorters utbildning påverkar hur omgivningen utformas och på så sätt främjar egenföretagande. Strukturen i samhället kan alltså uppmuntra befolkningen till att starta företag och även påverka hur väl det går för företagen som startas (Semerci
& Cimen 2017). Elert (2014) menar dock att utbildning inte kopplats samman tydligt nog med hur väl det går för företagare. I valet av sysselsättning som egenföretagare går forskningen isär. Utbildningen inom entreprenörskap bör enligt Hamburg (2014) utvecklas inom skolan. Vissa menar att utbildning inom skolan bidrar till att fler studenter väljer inriktningen medan andra påstår att kulturen i samhället är av större vikt (Semerci & Cimen 2017). Genom ett projektbaserat arbetssätt över längre tid kan en större förståelse för mekanismerna i företagande förstås och utvecklas vilket Lindster Norberg (2016) lyfter i arbetet med Ungt Företagande.
Utbildning kan leda till en högre kvalitet av egenföretagande och på så sätt är investeringar inom utbildning av entreprenörskap fördelaktigt (Van der Sluis et al.
2008). Yusuf (2012) resonerar kring hur utbildning också kan vara viktigt på så sätt att individen har en större förståelse för vilka möjligheter som kräver en viss uppoffring och på så sätt leder till att vissa potentiellt osäkra projekt läggs ned.
Nyföretagare kan i stor utsträckning ses som överoptimistiska i uppstarten av sitt företag (Cassar 2010). För att öka förståelsen kan en företagsplanering göras där en tydligare bild av företagets framtid eventuellt kan tydas. En ex-ante synvinkel på företagsplanering är viktigt för att försöka skapa en tydligare bild av företagets potentiella framgång och förutspå de nackdelar som kan uppkomma (Chwolka &
Raith 2012). Däremot garanterar inte en företagsplanering en lyckad uppstart av företag. En ökning av företagsplaneringar kan istället enligt Chwolka och Raith (2012) leda till färre nyetableringar. Forskningen går enligt Chwolka och Raith (2012) isär, då planering dels kan leda till bättre fungerande företag likväl som det kan leda till att den initiala idén inte genomförs. I en stor del av ex-post lyckade entreprenöriella uppstarter har det visat sig att företagsplaneringar inte genomförts eller bara genomförts till viss del, vilket visar på att företag kan lyckas även utan företagsplanering. Vilken sorts marknad nyföretagaren tänkt slå sig in på kan enligt Wei et al. (2018) vara av vikt för huruvida företagsplanering bör göras.
2.5. Tillgången till kapital för nya företagare
God tillgång till kapital kan ses som en drivande faktor gällande nyföretagande men är enligt tidigare forskning inte ett konsekvent skäl till att starta företag (Lofstrom et al. 2014). Den ekonomiska situationen hos en individ kan ha betydelse för varför en individ startar företag och viss forskning visar att alternativkostnaden kan påverka individer till att inte ta risken att starta företag (Zanakis et al. 2012).
Däremot visar Zanakis et al. (2012) i sin data, att primära faktorer till nyföretagande, inte är så beroende av finansiella variabler utan snarare av motivationsfaktorer. Individens finansiella status föreslår inte en tydlig koppling mellan nyföretagare och personligt nettovärde (Lofstrom et al. 2011). Däremot lyfter Lofstrom et al. (2014) att tillgången till kapital inte är densamma för alla, speciellt när det kommer till att initialt låna kapital.
15 Eftersom större delen av den finansiella marknaden består av kapital från låneinstitut i Sverige är det också denna form som är vanligast som externt kapital hos nyföretagare (Berggren & Silver 2010). Många låneinstitut kräver en säkerhet, och på grund av moral hazards nekas ofta låntagaren och möjligheter till nya företag minskar för mindre förmögna personer. Det finns en korrelation mellan personlig förmögenhet och egenföretagare, men korrelation kan likaväl bero på att många förmögna hellre väljer den inriktningen än andra arbeten (Lofstrom et al. 2014).
Enligt Behrenz et al. (2016) är det även mindre troligt att en individ med negativ inkomst kommer få kapital från banker. Vissa marknader är kapitalintensiva på så sätt att det krävs mycket resurser, vilket begränsar individer med mindre kapital (Lofstrom et al. 2014). Mergemeier et al. (2018) lyfter också hur nyföretagande kräver en hel del resurser och tid så det handlar om hur individen upplever hinder.
Problem är subjektiva, så att ha ett nationellt bidragsstöd är bidragande för tillväxten av nya företag. Honig och Karlsson (2013) skildrar även nystartskapital, som en del i tillgång till kapital. Eftersom det inte bara handlar om att samla kapital till att starta upp ett företag utan även anskaffa finanser till nya resurser, rekrytering av personal, initiera produkter på marknaden, etcetera. Sveriges hårda reglering av till exempel löner (Andersson & Klepper 2013) kan vara en bidragande orsak till svårigheten att starta företag då rekrytering kan bli svårt för nyföretagare.
Företagaren kan ha svårt att betala en marknadsmässig lön i början av företagets fas. Detta kan i sin tur leda till att konkurrenskraftig arbetskraft inte söker sig till en tjänst med lägre lön. Sveriges bestämmelser om sist in först ut kan också avskräcka engagemang från kvalificerad arbetskraft (Andersson & Klepper 2013). Legitimitet är därför en viktig beståndsdel av nyföretagande inte bara ekonomiskt sett, utan även hur företagare påverkas av institutionella begränsningar i processen av stöd i uppstart (Honig och Karlsson 2013).
Kremel och Yazdanfar (2015) menar att de flesta företag bör använda sig av stöd och konsulterande hjälp när de är i uppstarten eller i senare stadier av deras process, eftersom detta är en viktig del i lanseringen av ett nytt företag. Det finns forskning som stödjer att misslyckade företag inte fått tillräckligt med stöd, privata eller
offentliga. Specifikt i Sverige där brist på rådgivning och kontakter har visat sig vara ett hinder (Kremel & Yazdanfar 2015). Nya företag begränsas ofta av nationella och regionala processer men i Sverige menar Lofstrom et al. (2014) att processen kan förenklas genom hjälp av regionala byråer, om de har en företagsplanering. Ett område där det finns krav på att presentera en business plan är när personer söker bidrag hos institutioner. Behrenz et al. (2016) redogör för hur
“Starta eget bidrag” kan hjälpa individer i uppstarten av deras företag, där de har rätt till bidrag som motsvarar sex månaders inkomststöd. Detta är ett stöd som betalas ut av den svenska Försäkringskassan, men ofta är förknippat med individer som inte är aktiva på arbetsmarknaden och för att kunna vara berättigad stöd finns kriterier, såsom att vara delaktig i aktivitetsprogram etcetera. (Behrenz et al.
2016). Zanakis et al. (2012) diskuterar företagsklimat och vilka faktorer det finns till att människor startar företag. Zanakis et al. (2012) visar på hur motivation, kunskap, erfarenhet och ett socialt kontaktnät kan kopplas samman till varför vissa individer fastnar i beslutsprocessen och andra tar sig vidare till handlingsfas och faktiskt startar företaget. Ett sätt att reducera risken i att starta företag är att använda sig av ett nätverk (Kremel & Yazdanfar 2015).
2.6. Kontaktnät
Att företagaren har möjlighet att vara del i ett kontaktnät är viktigt men även att de aktörer som bistår med stöd i detta samverkar till att skapa en omgivning som främjar företagande (Zanakis et al. 2012). Regional samverkan handlar om att olika institutionella organisationer, EU och privata aktörer formulerar gemensamma visioner för näringslivet och arbetar med främjande aktiviteter (Pierre 1992). Dock sätter regionaliseringen en ansträngning på hur näringslivet samordnas och arbetsfördelas, eftersom det handlar om hur interaktionen mellan de olika aktörerna ser ut (Gossas 2006). En framgångsrik samordning och ett stabilt nätverk handlar dock till stor del om hur individerna i organisationerna fungerar och interagerar. En samordning mellan kommungränser kan kompliceras genom olika politiska styrningar och resursfördelningar. Däremot driver stordriftsfördelarna med samverkan ett större engagemang (Gossas 2006).
17 Ett socialt nätverk är däremot snarare ett nätverk av kunder, företag, leverantörer och banker. Ett socialt nätverk kan bidra till att åtnjuta de resurser som behövs för att företaget skall bli framgångsrikt (Zanakis et al. 2012). Faroque et al. (2017) menar att ett socialt nätverk kan fås genom kommunen. Ett socialt nätverk är viktigt i framgångsrika företagsklimat (Westlund et al. 2014). Enligt Mukwarami et al.
(2017) bidrar ett socialt kontaktnät med andra företag till en miljö där leverantörer och distributörer drar nytta av varandra. De fördelar som finns är inte endast i form av att det skapas ett företagsklimat som främjar företagande. Utan även stöd i form av informationen som finns tillgänglig, så som arbetslivserfarenhet och organisationsmodeller (Zanakis et al. 2012).
En större konkurrens och en högre andel företag i mer tätbefolkade områden kan dock leda till att nätverken blir mindre betydelsefulla. Stor konkurrens i urban miljö kan bidra till ett svagare nätverk vilket ställer högre krav på entreprenörens förmåga att agera främjande gällande tillväxten av sitt företag (Freire-Gibb & Nielsen 2014).
Nätverken kan enligt Freire-Gibb och Nielsen (2014) vara av större betydelse i de glesbefolkade områden där den institutionella miljön till viss del kan motverka företagande. Individer i glesbefolkade områden kan i större utsträckning använda sig av sitt nätverk för lärande jämfört med sina jämlikar i tätbebyggda områden (Freire-Gibb & Nielsen 2014). Det finns enligt Elert (2014) ett samspel mellan socio kulturella och ekonomiska faktorer som påverkar omgivningen till att vara mer främjande av företagande. Det gäller även det lokala området, sett till vikten av att ha en stödjande omgivning. Det kan även sannolikt bidra till att en individ väljer att starta sin verksamhet på marknaden, eftersom ett socialt nätverk är ett sätt att reducera risk och öka företagets prestation (Kremel & Yazdanfar 2015).
Ansel et al. (2017) lyfter hur samverkan kan vara positivt för kommuner, eftersom de lär av varandra vad som fungerar och hur olika problem kan lösas. I en hierarkisk struktur kan det ibland skapas förvirring om hur olika målsättningar skall implementeras och då kan samverkan mellan kommuner underlätta processen.
Ansel et al. (2017) beskriver Sverige som ett timglas, där styrkan ligger i nationell och kommunal styrning men är mindre stark i regionalt perspektiv. Regional styrning är till exempel, landstingen och länsstyrelserna. Deras styrning handlar om
att koordinera kommuner och överblicka att nationell styrning implementeras, men det är varierande hur mycket kommuner samverkar med regionala aktörer.
2.7. Sammanfattning av kapitlet
Kapitlet börjar med en kort introduktion om Sveriges institutionella struktur och hur den kan påverka nyföretagande, sett till kommunernas autonomi och hur detta i sin tur kan bidra till olika förhållningssätt i kommuner (Elert 2014). Vidare diskuteras outsourcing och styrning som verktyg som påverkar näringslivet.
Därutöver lyfts vikten av lokala förutsättningar och huruvida nyföretagande är en väg ut ur arbetslöshet (Behrenz et al. 2016). Kapitlet fortsätter med ytterligare en aspekt av självbestämmanderätten; utbildning och kunskap inom företagande, där Hansen och Gustafsson (2019) menar att regioner har möjlighet att uppmuntra företagande mer i utbildning. Vidare diskuteras finansiering där till exempel Kremel och Yazdanfar (2015) menar att företag bör ta hjälp i form av rådgivning och ekonomiskt stöd. Berggren och Silver (2010) pekar däremot på hur kapital från låneinstitut är den vanligaste vägen att finansiera sitt företag. Kapitlet avslutas med fördelarna att vara en del i ett kontaktnät (Kremel & Yazdanfar 2015) och hur samordning kopplas till företagare.
19
3. Metod
I följande kapitel förklaras metodologiska val och konstruktionen redogörs för studien. Det förs en diskussion utifrån de urval som gjorts och hur det insamlade materialet har bearbetats.
3.1. Forskningsdesign
Vårt syfte med uppsatsen var att beskriva relationen mellan företagande och kommuner i Sverige genom att se närmare på ett antal olika faktorer som främjar företagande. David och Sutton (2016) lyfter hur en god litteraturundersökning är fördelaktig när det kommer till att samla information i ett ämne och därför var fokuset initialt att skapa sig en grundlig förståelse av ämnet från både litteratur och studier. Detta krävde dock ett öppet tillvägagångssätt för att kunna analysera och tolka resultatet, eftersom det valda ämnet inte handlar om vad som är rätt eller fel.
Denscombe (2016) menar att denna typ av problematik oftast tenderar att passa bättre till studier som utgår från ett kvalitativt tillvägagångssätt. Vilken syftar till att beakta olika faktorer i ett samband för att kunna få bättre förståelse av en viss typ av situation eller problem (Denscombe 2016). Det förutsatte en viss förståelse kring ämnet men ändå en öppenhet att det kunde tillkomma faktorer utifrån vår data, så uppsatsen utgick från en kombination av induktiv och deduktiv ansats. En abduktiv ansats kan även vara fördelaktig när verkligheten skall återspeglas i mindre skala, eftersom verkligheten relaterar till grundad teori (Denscombe 2016).
Vi valde att utföra en fallstudie, där ämnet hanteras som ett slags ”fall” som representerar ett förhållande och hur detta eventuellt representerar ett större spektrum. Fallstudier används ofta där forskningen syftar till att undersöka ett fenomen och hur det korrelerar med andra orsaker (David & Sutton 2016).
Fallstudien kan ge utrymme till att förklara varför, snarare än att belysa innebörden.
David och Sutton (2016) betonar dock att fallstudier har nackdelar när det kommer till generaliserbarheten. Den tillåter däremot en öppenhet till att ge förståelse över
kausalitet i ämnet, vilket var viktigt för utförandet av studien. Det fall som studeras är relationen mellan kommuner och nyföretagande utifrån ett antal faktorer som valdes utifrån den insamlade litteraturen. Bryman och Bell (2011) lyfter hur en fallstudie i högre utsträckning kan användas för att kunna utläsa utmärkande variabler.
3.2. Urvalsmetod av studiens respondenter
Den kända populationen i studien är Sveriges 290 kommuner. Urvalsramen i undersökningen är en lista från Nyföretagarbarometern (Nyföretagarcentrum 2019). Utifrån listan har sedan två urval gjorts. Ett i den övre delen av listan med kommuner där det startats fler företag. Ett andra urval har gjorts i den nedre delen av listan där det startats färre företag. Listan rankar kommunerna utifrån antal nystartade företag per 1000 invånare. Nyföretagarbarometerns urval av företag inkluderar alla nystartade aktiebolag, enskilda näringsidkare, handelsbolag och kommanditbolag. Efter den initiala uppdelningen har fem slumpmässiga kommuner i respektive urval valts ut och därefter en respondent i respektive kommun. De fem kommuner där det startats flest företag kallar vi grupp 1 och de fem kommuner där det startats färre företag kallar vi grupp 2.
Bryman och Bell (2011) lyfter att en fallstudie kan betona variabler i större utsträckning om den utförs efter kunskap och selektion, därför har respondenten avsiktligen valts på grund av deras roll inom kommunen. Respondenterna i de tio kommunerna består av sju näringslivsutvecklare, en näringslivssamordnare och två näringslivschefer. Respondenterna har arbetat olika lång tid på de respektive kommunerna och har goda kunskaper om vad som efterfrågas i studien. Fallstudier är sådana som används för att se en bredare syn och kunna kritisera generalisering (Bryman & Bell 2011). Eftersom uppsatsen syftar till att få en inblick i hur företagande främjas utifrån kommunens perspektiv, har det varit viktigt att få en beskrivande aspekt av kommunernas arbete. Detta kräver en viss informationsbas och att urvalet av respondenter specifikt har valts ut för sin relevanta kunskap och erfarenhet inom ämnet, vilket i sin tur kan misskreditera objektiviteten för
21 uppsatsen. David och Sutton (2016) menar dock att det alltid finns en risk för detta i forskning, speciellt när det kommer till att undersöka normativa påståenden.
Undersökningen använder ett explorativt, icke-sannolikhetsurval (David & Sutton 2016). Eftersom syftet med urvalet är att få en inblick i informationen som finns, kan det inte heller undvikas att ha ett visst inflytande över urvalsprocessen. I studien användes ett subjektivt urval eftersom respondenterna valts ut på grund av den kunskap som de besitter och det är också det urval som har möjlighet att ge relevans åt vad som är ett representativt urval (Denscombe 2016). Problematiken gällande tidsaspekten och möjliga resurser har bidragit till urvalets storlek. Infallsvinkeln gällande faktorerna var att börja med ett fåtal och allt eftersom utröna vilka faktorer som hade betydelse hos kommunerna. Det var även en avvägning mellan att använda sig av informanter eller respondenter, där en informant ger upplysning i ämnet och en respondent snarare ger sin syn eller uppfattning av situationen (Ekström & Larsson 2010). Eftersom det var en vital del i uppsatsen att få information om kommunerna i fråga så krävdes en informant, men det har även varit viktigt att få kontext i hur en arbetsprocess uppfattas och vilka faktorer som kan anses som viktiga därför har personerna kallats respondenter.
3.3. Kvalitativ datainsamling
Studien har genomförts med semistrukturerade intervjuer per telefon.
Semistrukturerade intervjuer valdes för att intervjuarna i större utsträckning skulle kunna styra samtalet mer än vid strukturerade intervjuer. Telefonintervju valdes på grund av att urvalet genererat respondenter med en stor geografisk spridning.
Bryman och Bell (2011) beskriver hur telefonintervjuer under vissa förutsättningar kan ses som kostnads- och tidseffektiva.
En semistrukturerad intervju ansågs vara det bästa alternativet för studien då strukturerade intervjuer nödvändigtvis inte reflekterar individens verklighet sett till den minskade möjligheten att styra samtalet (Denscombe 2016). I analyseringsfasen kräver dock semistrukturerade intervjuer mer bearbetning, men det är en fråga om prioritering när det kommer till relevans (David & Sutton 2016).
För att utvärdera valet av telefonintervju kontaktades två näringslivsansvariga innan de aktuella intervjuerna genomfördes. Denscombe (2016) lyfter vikten av att i förväg pröva insamlingsmetoden, vilket gjordes genom intervjuer med pilotrespondenter.
Intervjuerna utgick ifrån en utarbetad intervjuguide (se Appendix A), s om konstruerats utifrån syftet med studien. Intervjuguiden strukturerades utifrån tre delar, första stycket ger en bakgrund av kommunen och följs sedan av frågor om faktorerna, som sedan avslutas med en diskussion. Uppdelningen möjliggjorde att varje kommun fick en bakgrund och ett avsnitt för diskussion för att skapa en bild av förutsättningar och möjligheter i den specifika kommunen. Efter pilotintervjuerna utvärderades det om intervjuguiden behövde omstruktureras. Vi omstrukturerade till exempel en fråga i form, eftersom svaret behövde mer valmöjlighet. Istället för “jobbar ni med att hjälpa nyföretagare med att få ett kontaktnät” ändrade vi frågan till “I hur stor utsträckning jobbar ni med att hjälpa nyföretagare att få ett kontaktnät?”
Det utfördes ljudupptagningar under samtliga intervjuer. Respondenterna tillfrågades innan intervjuerna huruvida de godkänner en ljudupptagning eller ej.
Samtliga respondenter godkände att ljudupptagningar användes. Denscombe (2016) beskriver hur ljudupptagningar är permanenta och kan bidra till en klarare bild av det insamlade materialet då den mänskliga faktorn annars kan bidra till att delar går förlorade. Respondenterna informerades även om att ljudupptagningarna kommer att kasseras när studien är färdig, vilket några respondenter uttalade sig positivt om. Det fanns uppenbara fallgropar med att inte kunna se personen som intervjuas, exempelvis respondentens kroppsspråk, men eftersom det handlade om en professionell åsikt så har inte detta haft en avsevärd påverkan för den insamlande informationen. Det faktum att respondenterna svarar utifrån sin yrkesroll och dessutom är anonymiserade kan bidra till att svaren blev mer sanningsenliga. En fördel med ljudupptagningar är även möjligheten att vid upprepade tillfällen utvärdera sättet respondenter uttrycker sig på (Bryman & Bell 2011). I intervjuögonblicket kan fokus ligga på innehållet i intervjun snarare än hur
23 i tolkningen av vad respondenten uttryckt. Det fanns inte heller några tveksamheter angående respondentens roll. En svårighet i att verifiera en respondents identitet kan uppkomma då intervjuer utförs per telefon (Denscombe 2016). Risken att identifikationen blir fel är dock minimal eftersom respondenten har en yrkesroll och därmed ett specifikt telefonnummer kopplat till sig. Telefonintervjuer kan även vara en positivt när det kommer till ärliga svar, en individ kan vara mer benägen att svara ärligt, eftersom en närvaro ibland kan göra respondenten nervös (Denscombe 2016). Alla respondenter fick intervjuguiden via mail innan intervjun utfördes.
3.4. Analysmetod
Utifrån det insamlade materialet för uppsatsen har analyseringen utgått från transkribering och då analyserats utifrån olika koder. Upplägget för analysen var initialt att utgå från valda faktorer i litteraturen för att sedan söka i empirin. Koderna utgörs av institutionella strukturer, lokala förutsättningar, arbetslöshet, utbildning, tillgång till kapital, kontaktnät. I kodningen tillämpades därför en kombination av axial kodning och systematisk kodning. Denscombe (2016) beskriver hur axial kodning passar när forskaren skall identifiera centrala faktorer, inte bara fokusera på framväxande kopplingar. Systematisk kodning ger däremot utrymme till att upptäcka faktorer som uppkommer mer konsekvent i det insamlade materialet.
Detta tillvägagångssätt, att skapa en kombination genom de två, ger enligt Denscombe (2016) en balans. På detta sätt har vi kunnat utgå från faktorerna och ändå fått möjlighet att tolka koder från transkriberingarna. Transkriberingarna har först bearbetats av oss individuellt för att sedan diskuteras och struktureras tillsammans, vilket är en sorts forskartriangulering. Det kan vara en fördel att initialt bearbeta materialet var för sig och se till utmärkande faktorer och koders innebörd (David & Sutton 2016), eftersom vi båda kartlagt dessa som viktiga på olika håll.
Det har även visat sig vara en fördel eftersom vi hade olika tolkningar av transkriberingarna. Det kan finnas nackdelar med att individuellt bearbeta det insamlade materialet eftersom kodningen tar längre tid och kan uppvisa olika resultat. Genom gemensam bearbetning fick vi möjlighet att ytterligare fokusera på hur tydliga våra utvalda faktorer är när det kommer till vad som påverkar nyföretagande och det gav även möjlighet till mer objektivitet.
3.5. Reliabilitet och validitet
Det är vanligt att kvalitativa studier uppvisar en del komplexitet när det kommer till validitet och reliabilitet, eftersom det handlar om att undersöka hur väl uppsatsen reflekterar en viss typ av situation och hur väl detta mäts, men även hur väl den kan generaliseras. Validitet i en kvalitativ uppsats syftar till att visa hur korrekt en typ av data är och hur sannolikt det är att studien överensstämmer med verkligheten, följaktligen hur väl mäts det som skall mätas (David & Sutton 2016). Reliabilitet handlar om hur konsekvent ett resultat är, huruvida samma studie längre fram kommer ge liknande resultat. Eftersom syftet i uppsatsen inte handlar om att ge en generalisering till populationen som helhet så har inte reliabiliteten så vital roll i detta hänseende, men det har varit viktigt att försäkra sig om att åtgärder har vidtagits, speciellt när det kommer till hur trovärdigt resultatet är. Därför har betoning lagts på att studera empirin och granska den med hjälp av triangulering, där inte bara informationen kommit från olika perspektiv utan även se till skillnader mellan våra egna perspektiv. Ett ökat fokus på att inte låta det egna perspektiv påverka vad som skall redovisas kan ge upphov till större objektivitet, vilket skulle kunna öka chansen att den kvalitativa datan går att återfinna igen (Denscombe 2016). Vår arbetsprocess har gått ut på att vara uppmärksamma på skillnaden oss emellan för att kunna belysa faktorer som kan vara subjektiva och då analysera dessa ytterligare. Denscombe (2016) poängterar att kvalitativ data är en effekt av en tolkningsprocess, vilket innebär att det ofta kommer finnas en fallgrop inom reliabilitet. Validiteten i vår uppsats handlar om att visa hur det är i verkligheten. I vårt fall intervjuade vi respondenter i Sveriges kommuner för att säga hur arbetet med nyföretagande ser ut. Studien använde 10 olika kommuner av 290. Det är en väldigt liten studie och möjligheten att generalisera utfallet på hela populationen är relativt liten. Dock användes en stor spridning mellan kommunerna vilket kunde ge viss validering eftersom det inte endast mäter en viss typ av kommun. David och Sutton (2016) menar dessutom att ett väl valt urval kan vara mer viktigt än att bara kunna generalisera resultatet när det kommer till att uppnå validitet. Det har även varit viktigt i uppsatsen för att öka validitet och reliabilitet, att vara transparent med teoretiska perspektiv och syftet.
25 3.6. Etiska aspekter
Konfidentialitet är en viktig del inom den etiska aspekten och innebär att endast de som utför studien kan identifiera deltagarna och att rapporteringen av resultatet inte avslöjar vilka som deltagit (David & Sutton 2016). Inom kvalitativa studier kan det vara svårt att uppnå konfidentialitet, men det kan bidra till att ge intervjusvaren en större grad av sanningsenlighet. Möjligheten till huruvida en respondent vill delta eller ej är viktiga aspekter enligt Bryman och Bell (2011) och en anonymisering kan bidra till ett ökat deltagande. Det är av vikt att respondenten får tillgång till vilken undersökning de deltar i och hur den är utformad för att minska etiska problem som är förbundna med kvalitativa studier (David & Sutton 2016).
En annan del inom den etiska aspekten är att författarna har ett källkritiskt tillvägagångssätt (David & Sutton 2016). Den litteratur som använts i studien är främst artiklar, där böcker har fungerat som komplement i områden där vetenskapliga artiklar inte funnits. Artiklarna är granskade enligt peer review och har inhämtats via Business Source Premier, Emerald Insight, Scopus, Web of Science, BASE och Science Direct. Sökorden har koncentrerades främst till företagande, nascent entrepreneurs och kommuner till en början, men detta gav inte tillräckligt med information. Så utifrån relevanta artiklar fann vi fler sökord såsom;
enterprise, municipalities, business promotion och business promotion factors.
Därefter gjordes även sökningar på de specifika faktorer som valts ut för studien utöver artiklar har en del rapporter angående näringslivet studerats och varit till grund för uppsatsen.
4. Empiri
I detta kapitel redogörs empirin, vad som är utmärkande för kommunerna och hur näringslivet ser ut i respektive kommun. Empirin presenteras kommunvis för att tydliggöra om det finns skillnader mellan kommunerna. Kapitlet har strukturerats utifrån intervjufrågorna och vad respondenterna specifikt lyft gällande sin kommun. Respondenterna består av näringslivssamordnare, näringslivsutvecklare och näringslivschefer.
4.1. Grupp 1 - Fler startade företag
Grupp 1 består av kommunerna A, B, C, D och E och är den grupp där det startas fler företag. Det faktum att fler företag startas i kommunerna i grupp 1 betyder inte att företagsklimatet eller kommunernas samarbete med företagarna i kommunen är bättre än kommunerna i grupp 2. Det är enbart en rankning av hur många företag som startas.
4.1.1.Kommun A
Kommun A är i relation till de andra en mindre kommun men har trots detta ett stort antal företagare som nyetablerar. Kommunen utmärker sig i att de har en stor andel delårsboende och respondenten berättar att kommunens boende fördubblas under sommarmånaderna. Kommunen är utpräglat en turistkommun, vilket har både sina för- och nackdelar i form av företagande. Respondenten berättar om hur det finns fina områden och en rik natur som gör kommunen till en attraktiv plats att bo. Detta har även en effekt på bostadsmarknaden. Bostäderna blir dyra, vilket respondenten ger som exempel till vad kommunen har som svaghet. “Samtidigt som det är väldigt attraktivt att bo här så är det ju ett problem, då det är dyrt att etablera sig”.
Respondenten berättar dock att kommunens bostadsbolag har en plan för att bygga billigare lägenheter för att kunna möta efterfrågan, så att även unga har möjlighet till lägenhet. Respondenten lyfter vidare utmaningen med att hitta arbetskraft.
27 Kommunen har utpräglat många äldre och har svårt att hitta arbetskraft inom specialiserade yrkesgrupper. Det startas många företag i kommunen och när vi talar om hur kommunen arbetar med att utveckla och främja företagande berättar respondenten om många olika projekt, exempelvis marknadsföring av kommunen, etableringar från utlandet, näringslivsutvecklarnätverk och stödsystem.
Respondenten tar upp en hel del främjande verksamhet som varit viktigt för företagsklimatet. Kommunen arbetar med insatser som inte bara är direkt kopplade med företagande utan även skola, kultur och struktur. Däremot så syns en skillnad från förr när företagare kom till kommunen för att få mycket information om hur nyföretagande fungerar, men respondenten tror att det kan bero på att systemet ser annorlunda ut idag:
”Det finns ett bra nationellt system för företagare som heter verksamt.se som ni kanske känner till {...} det är ju Bolagsverket, SCB och Skatteverket och andra statliga institutioner ihop med SKL som bygger verksamt.se och där får man ju ett väldigt bra stöd som nyföretagare”. (Respondent A)
Nyföretagare kan söka finansiellt stöd via Almi, vilka kommunen samarbetar med.
Respondenten förklarar vidare att hen tycker det fungerar bra i kommunen och att något som utmärker sig är en så kallad lotsgrupp där varje företag får presentera sin idé varefter varje handläggare får beskriva situationen och möjligheterna utifrån sin profession. Detta ger företagarna en bra kartbild över vad som är möjligt och vilken ordning företagaren ska ta sin etablering och vilken handläggare de ska börja med och så vidare “Tanken är ju att företagarna inte ska behöva vara expert på våran administration utan det ska ju vi hjälpa till med och det gör vi genom de här lotsgruppsmötena”. Företagandet finns som en naturlig del då det säsongsvis finns många små företag att arbeta i. Ungdomsarbetslösheten är mycket liten och kommunen behöver ta in ungdomar utifrån för att möta behovet av arbetskraft.
4.1.2.Kommun B
Kommun B är en kommun med bra kommunikationer och nära till en storstad. Det startas många företag varje år och respondenten beskriver kommunens socio-
