UTMANINGEN
R E F O R M E R F Ö R E T T S T A R K A R E S V E R I G E05
e
NÄRINGSLIVETS INFLYTANDE GARANTERAR UTBILDNINGSFRAMGÅNG
FÖDDES MELLAN 1995 OCH 2002 g
AV MÄNSKLIGHETEN EN PROCENT
I EN RANKING ÖVER VÄRLDENS
400 FRÄMSTA UNIVERSITET PLACERADE
75%
AV UNGDOMARNA I SVERIGE KAN TÄNKA SIG ATT STARTA FÖRETAG
DET FINNS CIRKA 800
YRKESUTBILDNINGAR
RUNT OMKRING I LANDET
MYCKET ATT LÄRA
för nya företagare
71
SIG BÄSTA
SVENSKA
UNIVERSITET PÅ PLATS
KVALIFICERADE
Bakom ord som affärer, innovationer, mark- nadsandelar, kvalitet, produktivitet och kon- kurrenskraft finns kompetensen hos enskilda individer och individer i samverkan. I det fram- tida perspektivet för företagen blir därför kom- petensförsörjningen en strategiskt viktig fråga.
alltför många företagare ser bristerna i det svenska skol- systemet när man möter ungdomar som är på väg in i arbetslivet.
Grundläggande baskunskaper i kärnämnen saknas hos många, yrkeskunskaper är inte ”up to date” och ungdomars bild av det moderna arbetslivet är suddig. Här finns stora skillnader runt om i landet. Många av de goda föredömen som nu växer fram inom skolan har sin grund i konkurrens mellan leverantörer av utbild- ning. Det är ytterst angeläget att denna marknad för utbildning kan fortsätta att utvecklas.
kunskap och kompetens är komplexa och många gånger för- änderliga begrepp. Ledtiderna för utbildning är långa och det är givetvis svårt att överblicka kompetensbehoven på 5-10 års sikt.
Därför måste skolans relation till företagsamhetens vardag stän- digt finnas i fokus. En fortlöpande samverkan mellan skola och näringsliv är en mycket viktig del för det nödvändiga kvalitetsför- bättrande arbetet. Det är slående att de utbildningar som lyckas bäst vad gäller studenternas ”anställningsbarhet” oftast är de som har bäst samverkan med näringslivet. God kvalitet och närings- livsrelevans i utbildning bygger på en engagerad, motiverad och kunnig lärarkår. I såväl grund- som fortbildning av lärare behöver det moderna och framtida företagandets förutsättningar lyftas fram i större utsträckning. Behovet är särskilt stort i yrkesinriktad utbildning. De många framgångsrika KY-utbildningar som finns visar att möjligheterna finns och kan tas tillvara.
debatten om kompetensförsörjning handlar inte bara om skolan, den omfattar också arbetsmarknaden och individers driv- krafter för att byta jobb och utveckla sin egen kompetens. Att söka egen trygghet i att vara anställningsbar är en individuell utma- ning. Det duger inte att vänta på att bli kompetensutvecklad av sin arbetsgivare. Det krävs också egna initiativ. Och då behöver den enskilde medarbetaren även se värdet av ansträngningarna ge- nom utveckling i ansvar och i lön. En arbetsrättslagstiftning som gör människor rädda att söka sig vidare till nya jobb och en cen- tralreglerad lönebildning är motkrafter till ökad konkurrenskraft för såväl företag som individer. Behovet av reformer är stort med de utmaningar som den globala konkurrensen ställer.
utmaningen nr 5
2
UTBLICK
UTMANINGEN
3
utmaningen nr 5
LÄS MER PÅ
www.svensktnaringsliv.se /utmaningen
u
Utmaningen är det sammanfattande namnet på Svenskt Näringslivs kraftsamling för att starta en diskussion om vad förändringar i vår omvärld betyder för Sverige och det svenska företagsklimatet.
Utmaningens främsta syfte är att sätta företagarfrågorna högt upp på den politiska agendan.
Bilagan Utmaningen ges ut i sex nummer och medföljer Tidningen Entreprenör.
Kontaktperson för satsningen Utmaningen är Markus Uvell.
markus.uvell@
svensktnaringsliv.se Redaktionell medverkan:
Stina Dahlén Stefan Fölster Sandra Gegerfelt Sara Johansson Joakim Thulin
Bättre
kompetens ökar
konkurrenskraften
Fångar blev företagare
Staden Cleveland i Texas har hög brottslighet och överfulla fängelser. Två av tre som skrivs ut från fängelset återfaller i brott. Många som hamnar i fängelse har också företagarta- lang. Det upptäckte Catherine Rohr som varit framgångsrik investe- rare och nu hittat ett nytt kall. Hon har dragit igång ett program för att utbilda fångar i entreprenörskap. De intresserade måste genomgå och klara en lång intervju och de kan bli utslängda ur programmet om de missköter sig. De som är kvar får dock en rejäl utbildning, inte bara i entreprenörskap och ett yrke. Etiken är en viktig del i schemat. Därtill ingår en starthjälp efter fängelsetiden. Resultaten har inte låtit vänta på sig. Av 300 fångar som har gått igenom programmet driver 40 nu företag med framgång. 255 har en anställning. Enbart 15 har återfallit i brott. Flera fängelser tar nu efter och skapar liknande program. Att få ned brottsligheten anses vara en viktig del av att skapa ett bättre före- tagsklimat i USA.
Mycket att lära
smålandsbörsen grundades 1986 av Conny Halvardsson. Företagets affärsidé var att ta hand om uttjänt IT-utrustning på ett säkert sätt och sedan sälja produkterna vidare. 1999 köptes företaget av Telia men efter ytterligare ett antal ägarbyten för- sattes företaget i konkurs under förra året. De köpa- re som visade intresse för konkursboet hade ambi- tionen att stycka upp företaget och flytta de livskraf- tiga delarna till annan
ort. 15 arbetstillfällen skulle därmed försvinna från lilla Klavreström.
Flera av medarbetarna såg potentialen som ändå fanns i företaget och de vände sig därför till grundaren Conny Halvardsson med tankar om ett övertagande.
- Engagemanget var så starkt bland de anställ- da. Vi bestämde oss till slut att ta över tillsam- mans, säger han.
eva kindblad hade jobbat på Smålands- börsen i nio år när fö- retaget sattes i konkurs av
de tidigare ägarna. Hon tvekade aldrig att rädda sitt eget och sina kollegors jobb genom att gå in som delägare i det nybildade företaget Smålandsbörsen Produktion AB.
- Jag bestämde på en gång att jag var intresserad.
För det första så trivs jag och för det andra bor jag på orten. Det är inte lätt att få jobb här omkring. Speci- ellt inte just nu när det varslas mycket, säger hon.
för henne, precis som de flesta andra av de totalt tio delägarna, är företagande helt nytt. Men det är inget som skrämmer.
- Vi har diskuterat igenom det här ordentligt. De som är intresserade har varit det ända från början,
säger Eva Kindblad.
- Alla har verkligen vuxit och alla känner ett ansvar.
Det är inte längre ”någon annan” som ska fixa saker, säger Conny Halvardsson.
en känsla av tillhörighet och större inblick i verksamheten nämns som några av de positiva ef- fekterna av att gå från att endast vara anställd till att
även vara delägare. Det innebär dock att de får vara beredda att satsa en hel del på kompetensut- veckling.
- Vi kommer att vidare- utveckla kompetenser hos i princip alla för att kunna axla det här på ett bra sätt. Vi har utbildat oss i miljöcertifieringar och ekonomifrågor och i framtiden ska vi titta mer på managementut- bildningar också, berättar Conny Halvardsson.
framtiden ser ljus ut för Smålandsbörsen i Klavreström. De har koncentrerat verksamheten till att endast syssla med säkra återtag och rekondi- tionering av IT-utrustning. Flera stora företag finns redan bland deras kunder och Conny Halvardsson tror på en stark expansion för företaget som inte skulle finnas kvar om det inte vore för de handlings- kraftiga medarbetarna.
- Det finns plats för vår verksamhet. Inom två år är det 25 personer som jobbar här ute, tror han.
- Jag tror att det kommer att gå ännu bättre. Det är en så bra bransch, säger Eva Kindblad som ännu inte vågar kalla sig entreprenör.
- Nej, det gör jag inte än, men kanske om ett år eller så. Nu känns det mer bara som att jag jobbar åt mig själv.
målet med kvalificerade yrkesutbildningar, KY, är att förse arbetslivet med specifik, efterfrågad kompe- tens. Varje utbildning har en ledningsgrupp, i vilken arbetslivet är i majoritet. Den tar fram utbildningens urvalskriterier, innehåll, krav på kompetens, ändrar kursplaner med mera. Det finns cirka 800 utbildningar inom de flesta branscher inom ett brett register av ut- bildningsområden i hela landet.
– Näringslivet har inflytande på vad som kommer in, vad som genomförs och kommer ut av utbildningarna, säger Jenny Wendle, tf utbildningsdirektör, Myndighe- ten för kvalificerad yrkesutbildning.
nyligen presenterade myndigheten en rapport som beskriver resultaten av en urvalsundersökning som omfattar dem som tog KY-examen under 2007. Det som skildras kan liknas vid en framgångssaga. Inte nog med att nio av tio får anställning eller driver eget, 86 procent av dem som arbetar gör det dessutom inom det område som utbildningen syftade till. I årets un- dersökning ligger det relativt lilla utbildningsområdet transporttjänster i topp, där 96 procent av studenterna har jobb. Bland de stora områdena är det ekonomi, administration och försäljning som visar bäst resultat.
förutom näringslivets starka påverkan på utbild- ningarna, är LIA – lärande i arbete – ett viktigt skäl till KY-utbildningarnas framgång. Samtliga utbildningar ska ha omkring en tredjedel av utbildningstiden för- lagd till arbetsplatser.
– Studenterna vinner rent konkret på att komma ut i arbetslivet, de får kontakter och nätverk. LIA gör dess- utom att den skolförlagda teoretiska utbildningen kva- litetssäkras. Utbytet mellan praktik och teori gör att utbildningarna ofta förändras. Och när det sker, sker det nu och inte nästa år, säger Jenny Wendle.
denna flexibilitet är poängen med utbildningarna, studenterna ska vara ”up-to-date” när de kommer ut.
En viktig styrka i KY-utbildningarna är att de lyckas kommunicera till studenterna vad utbildningarna le- der till. Detta kan det övriga utbildningssystemet lära av, menar Jenny Wendle. KY står inför en stor föränd- ring då det från juli 2009 ska startas en yrkeshögskola i Sverige, i vilken de här utbildningarna ska ingå.
- Det är viktigt att utbildningarnas yrkesrelevans och starka samverkan med arbetslivet bibehålls. Jag ser en risk att utbudet ”skolifieras” i en yrkeshögskola. Det är en utmaning för utbildningsanordnare och den nya myndigheten att förhindra detta, säger Jenny Wendle.
När företaget försattes i konkurs och hotades styckas upp av nya köpare be- stämde personalen sig. De tog själva över verksamheten i Klavreström och lär sig nu steg för steg att bli företagare.
för nya företagare
KY-utbildningar är vassare än någon- sin. Nio av tio får anställning eller driver eget företag efter en kvalifice- rad yrkesexamen. Viktigaste skälet är att arbetslivet har kontroll över utbildningarna.
utbildningsframgång
Eva Kindblad tvekade inte att tillsammans med medarbetarna ta över företaget.
Jenny Wendle tror att utbildningarnas nära koppling till näringslivet är nyckeln till framgång.
FOTO: SOFIA ERNEROT FOTO: LARS OWESSON
Näringslivets inflytande garanterar
utmaningen nr 5
6
Enköping nobbar dåliga tider
Sverige står inför flera utmaningar. Dels den akuta lågkonjunkturen, men också att på lång sikt få bukt med den höga ungdomsarbetslösheten och att allt färre arbets- föra ska försörja allt fler gamla.
Det här händer i mars:
7
utmaningen nr 5
FLER AKTIVITETER INOM UTMANINGEN ÄR PLANERADE TILL MARS. LÄS MER OM VAD
SOM HÄNDER PÅ
www.svensktnaringsliv.se/kalendarium
under rubriken: ”Våga vägra lågkonjunktur - hur möter vi framtiden i den globala konkurrensen?” träffades före- trädare för kommun och företag i Enköping.
- Det är viktigt att vi samlas också för att ställa de obekvä- ma frågorna ibland, inledde Anna Wiklund, ordförande i kommunstyrelsen.
svenskt näringslivs chefekonom Stefan Fölster var kvällens huvudtalare. Stefan fångade upp Anna Wiklunds bild av att Sverige och Enköping står inför stora utma- ningar.
– För att mildra effekterna av lågkonjunkturen krävs ett förbättrat kreditgivningsflöde. I Svenskt Näringslivs undersökningar säger hälften av alla företag som har lån att deras bank har blivit stramare i sin kreditgivning. Det krävs också att långsiktiga offentliga investeringar tidi- gareläggs, till exempel här i Enköping menade Stefan och riktade sig till kommunens företrädare.
det finns också andra, mer långsiktiga utmaningar som måste hanteras. Den höga ungdomsarbetslösheten är en, vår demografiska utveckling där allt färre arbetsföra
ska försörja allt fler äldre en annan. För att tackla de ut- maningarna krävs nytänkande, kraft och mod.
– Vi kan till exempel hantera det ökande antalet äldre ganska enkelt menade Stefan Fölster. En lösning ligger i att öppna upp den kommunala verksamheten för fler en- treprenörer.
- Framöver borde vi också se fler lösningar som bygger på att verksamheter får pengar beroende på hur väl de lyckas i sitt arbete, sa Stefan Fölster.
fler unga företagare var något som väckte starkt en- gagemang bland deltagarna. Skolchefen Göran Hedström beskrev Enköpings omfattande satsningar på entrepre- nörskap i skolan.
- Det är viktigt att eleverna förstår var pengarna kommer ifrån, sa han.
Anna Wiklund höll med, det är en prioriterad uppgift för vår kommun att få fler att vilja starta eget, inte minst tje- jer.
– Det ska vara lika naturligt för den som vill jobba inom barnomsorgen som för en blivande bilmekaniker eller eltekniker.
vi har färre företagare i Sverige idag än 1995 och har sedan länge blivit omsprungna av EU. Men det finns hopp – det finns gott om hungriga entreprenörer bland våra unga. 3 av 4 ungdomar kan tänka sig att starta fö- retag.
4 av 10 ungdomar i åldern 18-30 säger sig hellre vilja vara egna företagare än anställda. Det är en ökning med dryg 35 procent jämfört med föregående år. Och hela 75 procent av ungdomarna kan tänka sig att starta företag.
Det visar resultatet från Nuteks ”Entreprenörskaps- barometer” som undersöker attityder till företagande bland unga mellan 18 och 30 år. Undersökningen har
genomförts under 6 år och visar på en stabil förbättring av ungas inställning till företagande.
det som lockar med att starta företag är möjlighe- ten att förverkliga idéer, att få arbeta självständigt och personlig utveckling. Ungdomarna vill helst starta företag inom kultur, medier, design turism och försälj- ning. Men det råder fortfarande stor osäkerhet kring företagandet. Mer än hälften vet inte vad som krävs för att starta ett företag och inte heller vem man kan vända sig till för att få hjälp. Så mycket som en tredjedel vet överhuvudtaget inte hur man går tillväga för att starta företag.
Bilder från några av
Utmaningens möten i februari
På gång i mars 2009
2/3 Sveg: Härjedalen och framtiden.
Vem ska göra jobbet?
4/3 Falkenberg: Urban Bäckström och
Maud Olofsson på Näringslivsdag i Falkenberg 4/3 Älmhult: Utmaningslunch
4/3 Motala: Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin på företagsbesök
9/3 Växjö: Utmaningslunch
Svenskt Näringslivs lärarfortbildningsdagar:
10/3 Umeå 11/3 Östersund 12/3 Gävle 17/3 Karlstad 18/3 Karlshamn 19/3 Borås 24/3 Växjö 25/3 Halmstad 26/3 Linköping
11/3 Markaryd: Utmaningslunch 13/3 Ljungby: Utmaningslunch
18/3 Alvesta: Utmaningen för Alvesta, företagsbesök och dialog
18/3 Jönköping: Utmaningslunch 24/3 Arvidsjaur: Vem ska göra jobbet?
27/3 Malmö: Utmaningslunch för företagare i Turning Torso med Fredrik von Oelreich, vd Duni AB
Johan Olsson är pro- jektledare för Svenskt Näringslivs Lärarfort- bildningsdagar. Nio or- ter kommer under mars månad att få besök av föreläsare och experter inom områden som EU, framtidens kompetens- behov, innovationer och ekonomi. Målgruppen är lärare på högstadiet och gymnasiet.
Vad kommer utbildningsdagarna att innehålla?
Det blir föreläsningar på förmiddagen och work- shops på eftermiddagen. Några av ämnena kommer till exempel att vara det svenska ordförandeskapet i EU, Sveriges roll i klimatfrågan och immaterialrätt.
Lokala företagare kommer också att vara med på varje ort för att prata om vilket kompetensbehov de ser för framtiden.
Varför ska Svenskt Näringsliv utbilda lärarna?
Vi vill skapa en arena där skola och näringsliv kan mötas. Alla gynnas av det - både företagare och elever.
Vad hoppas du att lärarna ska få med sig från utbild- ningsdagarna?
Jag hoppas att lärarna kommer att känna sig upp- muntrade och inspirerade och ser att näringslivet gör en massa bra saker.
Vad behöver lärarna lära sig, Johan?
Från vänster till höger ses bilder från möten i Jönköping, Skövde, Örnsköldsvik och Växjö.
