Nya tider, nya redovisningsnormer
Vilken effekt har RR 17 och IAS 36 haft på fastighetsbolags sätt att redovisa nedskrivningar
Magisteruppsats i företagsekonomi
Inriktning: Externredovisning
Höstterminen 2007
Handledare: Gunnar Rimmel
Författare: Eva Hedlund 820105
Cecilia Lilja 810601
Sammanfattning
Examensarbete i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Externredovisning, Magisteruppsats, Ht 07
Författare: Eva Hedlund och Cecilia Lilja Handledare: Gunnar Rimmel
Svensk titel: Nya tider, nya redovisningsnormer - Vilken effekt har RR 17 och IAS 36 påverkat fastighetsbolags sätt att redovisa nedskrivningar.
Bakgrund och problem: IASB arbetar för en internationell harmonisering av redovisningen.
I Sverige skall noterade företag följa IAS/IFRS redovisningsregler från och med 2005. Redan från 2002 implementerades RR 17 svensk redovisning, denna rekommendation bygger på IAS 36 och behandlar nedskrivningar. Det som är den största skillnaden med RR 17 och IAS 36 jämfört med tidigare normgivning är att här skall tillgångarna värderas till verkligt värde.
Syfte: Att kartlägga de eventuella skillnader som införandet av RR 17 och IAS 36 har medfört för svenska fastighetsföretag. Vilka är dessa skillnader, har sättet att värdera på förändrats och har det slutligen resulterat i en mer rättvis bild av fastighetsföretags fastighetsbestånd.
Avgränsningar: Uppsatsen har fokuserat på fastighetsföretaget som är noterade och ett urval att titta närmare på tre stycken företag har genomförts. Fokus i undersökningarna är företagens årsredovisningar samt så intervjuer genomförts med samtliga fallföretag. Val av årsredovisningarna har genomförts efter de år då RR 17 och IAS 36 implementerats i svensk redovisning.
Metod: Årsredovisningarna har studerats med utgångspunkt i redovisningsprinciper, nedskrivningar och värderingsprinciper. Intervjuerna har skett via telefon med två av företagen och en intervju har genomförts via ett personligtbesök. Det empiriska materialet har analyserats mot bakgrund av relevanta teorier.
Resultat och slutsatser: Det som har framkommit av studien är att det har funnits en markant skillnad på värdet av fastigheterna mellan år 2004 och 2005, då IAS 36 infördes. Däremot har det inget synligt tecken förekommit på ändrade värden eller byte av redovisningsprinciper mellan år 2001 och 2002, då RR 17 implementerades. Även i intervjuerna med företagen har det framkommit att de stora förändringarna ägde rum år 2005.
Förslag till fortsatt forskning: Då det under studiens gång framkommit att det företagen inte
ändrat sitt sätt att redovisa sina nedskrivningar i och med införandet av RR 17, vore det
intressant att ta reda på varför. En annan studie som är av intresse att undersöka, är om IFRS
borde kontrollera de parametrar fastighetsföretag använder sig av i sina värderingar till
verkligt värde.
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till våra tre respondenter Ulrika Danielsson, Gunnar Oders och Roger Johansson, då vår uppsats inte kunnat fullbordas utan deras hjälp.
Vi vill även tacka vår handledare Gunnar Rimmel som har gett oss stöd och vägledning under hela uppsatsarbetets gång.
Göteborg 12 januari 2008
Eva Hedlund Cecilia Lilja
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 6
1.1 B
AKGRUNDSBESKRIVNING... 6
1.2 P
ROBLEMDISKUSSION... 7
1.3 S
YFTE... 8
1.4 D
ISPOSITION... 8
1.5 A
VGRÄNSNINGAR... 9
2 METOD ... 10
2.1 V
AL AV METODANSATS... 10
2.2 V
AL AV UNDERSÖKNINGSMETOD... 10
2.3 D
ATAINSAMLING... 10
2.4 U
RVAL... 11
2.5 U
NDERSÖKNINGENS GENOMFÖRANDE... 11
2.6 K
ÄLLKRITIK... 12
3 TEORI ... 14
3.1 H
ARMONISERING AV REDOVISNINGEN... 14
3.2 R
EDOVISNINGENS NORMGIVARE... 14
3.2.1 IASB – International Accounting Standard Board ... 15
3.2.2 Redovisningsrådet ... 15
3.3 R
EGLERING AV NEDSKRIVNINGAR... 16
3.3.1 IAS 36 Nedskrivningar ... 16
3.3.2 RR 17 Nedskrivningar ... 17
3.3.3 Skillnader mellan IAS 36 och RR 17 ... 18
3.3.4 Tidigare normgivning ... 19
3.3.5 Materiella anläggningstillgångar ... 19
3.3.6 Skillnader mellan tidigare och nuvarande praxis ... 20
3.4 R
EDOVISNINGSPRINCIPER... 20
3.4.1 True and fair view... 20
3.4.2 Tillförlitlighet ... 21
3.4.3 Jämförbarhet ... 22
3.5 A
GENTTEORI... 23
3.6 I
NSTITUTIONELL TEORI... 23
3.7 I
NTRESSENTTEORIN... 24
4 EMPIRI ... 26
4.1 K
UNGSLEDEN... 26
4.1.1 Kungsledens årsredovisningar ... 26
4.1.2 Intervju med Kungsleden ... 28
4.2 C
ASTELLUM... 29
4.2.1 Castellums årsredovisningar ... 29
4.2.2 Intervju med Castellum ... 31
4.3 A
KADEMISKA HUS... 32
4.3.1 Akademiska Hus årsredovisningar ... 32
4.3.2 Intervju med Akademiska Hus ... 34
5 ANALYS ... 36
6. SLUTSATSER ... 40
7 AVSLUTANDE DISKUSSION ... 42
Figurförteckning
Figur 1 Intervjufrågor, egen sammanställning ... 12
Figur 2 Kungsledens fastighetsbestånd, egen sammanställning ... 27
Figur 3 Castellums fastighetsbestånd, egen sammanställning ... 30
Figur 4 Akademiska Hus fastighetsbestånd, egen sammanställning ... 34
1 Inledning
Detta inledande kapitel syftar till att ge en inblick i bakgrunden till fastighetsvärdering samt RR 17 och IAS 36. Här presenteras studiens frågeställning och syfte samt avslutningsvis presenteras de avgränsningar som genomförts i studien.
1.1 Bakgrundsbeskrivning
År 2004 skrev Dagens Industri en serie av fem krönikor om effekterna av de nya internationella redovisningsreglerna. I den fjärde krönikan nämner författarna effekterna för fastighetsbolaget Wallenstam införande av de nya reglerna som fick betydande förändringar i såväl resultat- som balansräkning. Wallenstams resultat före skatt mer än fördubblades och företaget kunde peta in ett bedömt övervärde i miljardklass i sin balansräkning, vilket resulterade i att denna fick ett helt nytt utseende (DI Isacson 2004-07-05).
Författaren till ovanstående stycke menar att detta blev effekterna av EU:s nya redovisningsregler. De nya redovisningsreglerna antogs genom en EG-förordning år 2002 av Ministerrådet och Europaparlamentet och innebar att alla noterade europeiska företag skall upprätta sin koncernredovisning enligt de internationella redovisningsstandarderna IAS/IFRS (FAR 2006). Standarderna ges ut av International Accounting Standard Board (IASB) och syftar till att harmonisera redovisningen världen över för att därigenom underlätta jämförelsen mellan företag och skapa en integrerad europeisk kapitalmarknad som står sig i konkurrensen med Asien och övriga världen. IAS/IFRS baseras på en föreställningsram som beskrivs i IASB:s ”Framework for the Preparation and Presentation of Financial Statements”(FAR 2006). Smith (2006) menar att genom införandet av IAS/IFRS har redovisningen tagit ett steg mot den anglosaxiska inriktningen, vilket innebär att vid värdering är anskaffningsvärdet inte längre det enda alternativet utan företagen kan även använda sig av marknadsvärde eller så kallat verkligt värde. Detta är fallet som beskrivs ovan när fastighetsföretaget Wallenstam rapporterar enligt de nya redovisningsreglerna.
IASB är idag en av de dominerande redovisningsorganisationerna på den internationella arenan. I Sverige har Redovisningsrådet förbundit sig att arbeta för att IASB: s standarder kommer till uttryck i svenska rekommendationer. Inriktningen är att Redovisningsrådets rekommendationer skall följa IAS/IFRS och att avvikelser endast skall förekomma om svensk lag lägger hinder för en redovisning enligt IAS/IFRS eller om det finns andra starka skäl.
Detta innebär att Redovisningsrådet i möjligaste mån anpassar svenska rekommendationer till internationell praxis. Rådets rekommendationer (RR 1-29) tar i första hand sikte på de företag vars aktier är föremål för offentlig handel eller som genom sin storlek har ett stort allmänt intresse (FAR 2006).
I augusti år 2000 gav Redovisningsrådet ut en ny rekommendation, nummer 17, som
behandlar nedskrivning av värdet på en tillgång. Syftet med rekommendationen är att beskriva
de metoder som ett företag skall använda för att försäkra sig om att deras tillgångar inte är
upptagna till ett för högt värde. Rekommendationen beskriver även när ett företag skall
återföra en tidigare nedskrivning. Eftersom tillgångar kontrolleras av företaget är det viktigt
att företaget kan tillgodogöra sig tillgångens ekonomiska värde på ett korrekt sätt, detta för att
ge en rättvis bild gentemot företagets intressenter (FAR 2006).
Historiskt sätt så har anskaffningsvärdet varit den dominerande metoden som använts vid värdering av anläggningstillgångar. Tanken med denna princip har varit att alla transaktioner skall kunna verifieras, men det har framkommit kritik mot att metoden inte avspeglar verkligheten tillräckligt bra (Artsberg 2005). Informationen kan bli missvisande i tider då det råder hög inflation, därför att till skillnad från principen om värdering till verkligt värde så tas inte värderarnas subjektiva bedömningar med. Fördelen med principen om värdering till verkligt är således att den ger relevant och tillförlitlig information i olika beslutssituationer (Falkman 2001).
Brist på relevant och tillförlitlig information låg till grund för den fastighetskris som Sverige råkade ut för i slutet av 1980-talet. Bankerna började i mitten av det decenniet att öka belåningen av fastigheter, vilket resulterade i att efterfrågan ökade och priserna sköt i höjden.
Trots att utbudet på fastigheter sedermera ökade fortsatte priserna att stiga och således även tillgångsvärdena i redovisningen. När bubblan till slut sprack och lågkonjunktur var ett faktum var det således många fastigheter som hade ett på tok för högt redovisat värde (Ollevik 2003).
Bakgrunden till avsaknaden av nedskrivningar i slutet av 1980-talet vilar delvis på tidigare normgivning, som angav att nedskrivningar endast skall ske om värdet är bestående. Tanken bakom detta är att vänta tills värdet är bestående för att slippa fluktuationer i resultatet av ständiga nedskrivningar och reserveringar. Detta innebär att det är upp till företagsledningen att avgöra när de anser att värdeminskningen är permanent. För att frånkomma detta och få bra objektiva mått som inte ger företagsledningen något utrymme för subjektiva bedömningar har IASB valt att införa krav på nedskrivning så snart det konstaterats att återvinningsvärdet på anläggningstillgången understiger redovisat värde. RR 17 bygger, som tidigare nämnts, på IASB och har således valt att följa IASB i detta fall, vilket medför att RR 17 går ett steg längre än vad Årsredovisningslagen (ÅRL) kräver (Artsberg 2005). Detta innebär att i och med införandet av redovisningsrådets rekommendationer tydliggörs kravet på ställningstagandet till tillgångens värde, inklusive kravet på dokumentation av ställningstagandet. Idag finns dock grupper som menar att skillnaden i praktiken mellan tidigare normgivning, FAR 3, och RR 17 är nästintill obefintliga då de vilar på samma grunder. Medan andra menar att RR 17 innebär förändrade processer och mätmetoder i företagen
1.2 Problemdiskussion
Av den orsaken att tillgångsposten fastigheter utgör en stor del av fastighetsbolags tillgångssida är det naturligtvis av stor vikt att posten speglar verkligheten, detta för att ge en rättvisande bild av företaget. Den bör således varken vara för högt eller för lågt värderad.
Nedskrivningar reglerar om posten är för högt värderad och med för högt värde menas att det redovisade värdet överstiger tillgångens återvinningsvärde, i teoriavsnittet förklaras närmare vad som representerar redovisat värde respektive återvinningsvärdet (Falkman 2001).
Implementeringen av RR 17 har medfört skillnader för hur fastighetsbolagen värderar sina fastigheter och hur de använder sig av nedskrivningar. I studien undersöks dessa avvikelser samt så undersöks om RR 17 ger en mer rättvisande bild av företagens räkenskaper.
Före RR 17 existerade ingen specifik normgivning som reglerade området nedskrivningar. I
ÅRL 4 kap 5 § behandlas nedskrivningar av fastigheter, där angivs att en nedskrivning skall
ske om det finns en bestående värdenedgång, till skillnad från RR 17 som föreskriver en nedskrivning om redovisat värde överstiger återvinningsvärdet. En annan normgivning som tidigare hanterade nedskrivningar var FAR 3, vilken numera är upphävd. FAR 3 behandlade redovisning av materiella tillgångar, med hänvisning till ÅRL, i vilken det fanns en tydlig beskrivning över ur verklig värde skulle definieras.
I och med införandet av Redovisningsrådets rekommendation har kravet på ställningstagandet till tillgångars värde tydliggjorts samt krav på dokumentation av det ställningstagande som företaget valt. Än finns det dock de som menar att det i praktiken inte är någon skillnad då tidigare normgivning vilat på samma grund som RR 17. Andra anser att det finns en konkret skillnad i sakfrågan och att det därför har inneburit förändrade processer och mätmetoder när fastighetsföretagen beräknar nedskrivningar. Eftersom tillgångsposten fastigheter, som tidigare nämnts, utgör en betydande del av företagens tillgångssida anses just denna del vara av intresse att undersöka om det föreligger några skillnader mellan företagens redovisning före implementeringen av RR 17 och efter. I undersökningen kommer ett antal företag, verksamma inom fastighetsbranschen, och deras årsredovisning undersökas för att utreda om deras redovisning numera är mer tillförlitlig och jämförbar vid värdering av företagets materiella anläggningstillgångar än tidigare.
Vår frågeställning
Vilka förändringar har RR 17 och IAS 36 inneburit för fastighetsföretagen?
1.3 Syfte
Syfte med uppsatsen är att undersöka ett antal fastighetsbolags värdering- och nedskrivningsrutiner i praktiken samt se om det existerar några skillnader från tidigare regelverk. Det skall även identifieras vilka skillnader som den nya rekommendationen inneburit, och sätta dessa eventuella avvikelser i förhållande till tidigare praxis inom området.
Likaså har det undersökts om tillämpningen av RR 17/IAS 36 ger en mer jämförbar och rättvisande bild av företagen. Förhoppning är att resultatet av denna uppsats skall fördjupa läsarens kunskap om nedskrivningar samt hur de tillämpas av företag i fastighetsbranschen.
1.4 Disposition Kapitel 1 – Inledning
Det inledande kapitel behandlar bakgrunden till ämnesvalet samt en diskussion kring det problem som uppsatsen behandlar. I slutet av kapitlet presenteras syftet med uppsatsen och vilken frågeställning som uppsatsen betonar. Kapitlet avslutas med de avgränsningar som är aktuella för uppsatsen.
Kapitel 2 – Metod
Här redogörs för de val av metodansats och undersökningsmetod som använts i studien.
Vidare beskrivs datainsamlingsmetod och vilka urval genomförts i uppsatsen, kapitlet avslutas med källkritik.
Kapitel 3 – Teori
I det tredje kapitlet presenteras de teoretiska referensramar som använts för att beskriva det aktuella problemområdet. Kapitlet innehåller även de redovisningsprinciper samt olika regelverken som är aktuella för uppsatsen. Kapitlet avser att ge läsaren djupare insikt kring ämnet.
Kapitel 4 – Empiri
Här presenteras uppsatsens tyngdpunkt i form av den empiriska undersökningen.
Kapitel 5 – Analys
Utifrån uppsatsens frågeställning analyseras i det femte kapitel det empiriska material och med grund i studiens syfte så vävs teori och empiri samman. I detta kapitel redogörs vad som framkommit i intervjuerna med företagen samt så presenteras den information som erhållits ur företagens årsredovisningar.
Kapitel 6 - Slutsatser
I det avslutande kapitlet sammanfattas studiens resultat och utifrån den tidigare analysen dras slutsatser. Kapitlet innehåller även författarnas egna reflektioner samt så ger de förslag till vidare forskning inom ämnet.
1.5 Avgränsningar
För att minska omfånget av undersökningen har ett urval gjorts och det är endast anläggningstillgångar och närmare bestämt materiella anläggningstillgångar som analyseras.
För ytterligare fördjupning så är det tillgångsposten fastigheter som är i fokus för uppsatsen.
Ett ytterligare urval som gjorts är att undersöka fastighetsföretag som är noterade på
Stockholmsbörsen (OMX) och som finns lokaliserade inom Göteborgsregionen. Med
hänvisning till den tidsbudget som har funnits har bedömningen gjorts att tre fastighetsbolag
är skäligt antal att intervjua, för att sedan göra en rimlig analys.
2 Metod
I metodavsnittet tas ställning till val av metodansats. Här behandlas även urval, källkritik samt så redogör författarna för valet av metod angående kvantitativ metod eller kvalitativ metod.
Andersen (1994) beskriver metod som ett systematiskt sätt att undersöka verkligheten på.
Medan Kvale (1997) menar att metodvalet till stora delar beror på vilka forskningsfrågor som ställs. Metod innebär således det tillvägagångssätt som forskaren kan använda sig av vid insamling, bearbetning och sammanfattning av fakta för att resultatet skall bli till kunskap.
Nedan följer ett resonemang kring val av metod och vetenskapsteoretisk utgångspunkt för denna uppsats.
2.1 Val av metodansats
Uppsatsen baseras på den hypotetisk-deduktiva ansatsen, vilket innebär att författarna inledde studien med att studera redan befintlig teori och därefter samlades empiri in parallellt med insamling av kompletterande teori. Denna typ av metod syftas till att förklara verkligheten, då den hypotetisk-deduktiva metoden används framförallt för att testa befintliga teorier, men kan även användas för att förfina och utveckla teori. Inom redovisningen brukar den deduktiva metoden användas för att ta fram konkreta lösningar utifrån ett visst givet synsätt, vilket innebär att forskaren först studerar teori som sedan appliceras på det som avses att undersöka (Artsberg 2005).
2.2 Val av undersökningsmetod
För att uppnå uppsatsens syfte och besvara dess problemformuleringar har valet fallit på den kvalitativa metoden, detta innebär att djupintervjuer med ett färre antal företag genomförts.
Syftet med den kvalitativa metoden är att komma forskningsobjektet närmare och skapa en djupare förståelse. Forskaren får en helhetsbild av totalsituationen vilket ger en grund för teorikonstruktionen. Fallstudie är en kvalitativ undersökningsmetod som används då forskaren vill få en detaljerad och djup insikt inom ett specifikt område. Metoden utmärks av att den bidrar med en djupgående redogörelse för händelser, relationer, erfarenheter eller processer.
Uppsatsens intervjuer har genomförts systematiskt och strukturerat. Eftersom svar sökts på specifika frågor har resultatet inte generaliserats, det vill säga resultat avspeglar inte det representativa eller det genomsnittliga vilket istället syftar till en kvantitativ studie. Metoden kännetecknas även av att forskaren använder sig av flera olika sätt för att inhämta information och för att få så många olika infallsvinklar som möjligt, vilket i sin tur skapar en bredare förståelse och helhet för ämnet. Därför bygger studien utöver djupintervjuerna på litteratur, lagar och rekommendationer inom ämnesområdet (Holme & Solvang 1997).
2.3 Datainsamling
För att producera kunskap krävs data, kunskap uppstår när denna behandlas och sammanförs.
Det är frågeställningen som ska bearbetas och styr val av datakällor, det finns två former av
datakällor, primära och sekundära. Från början är fakta varken primär eller sekundär, utan det
är hur fakta används som avgör detta (Artsberg 2005).
Primärdata samlas in genom intervjuer, observationer och frågeformulär och innebär således ny data som inte existerade innan forskaren tog fram den (Andersen 1994). Denscombe (2000) menar att primärdata skall användas då forskaren är ute efter en djupare insikt i det aktuella ämnet. Denna uppsats är en kvalitativ studie då studiens empirikapitel bygger på ett färre men grundligare antal intervjuer, för att därigenom söka djupare insikt inom ämnet. De fakta som intervjuerna medfört ligger till grund för studiens primärdata. Det finns olika sätt att genomföra intervjuer på beroende på vad målet med dem är. För att få specifika svar som är jämförbara utgår intervjuerna i denna studie från ett frågeformulär, vilket resulterat i så kallade strukturerade intervjuer. För att underlätta för våra respondenter har frågorna skickats ut till varje respondent före själva intervjun.
För att få insyn i det aktuella ämnet så krävs det även en genomgång av sekundärdata som redan existerar kring nedskrivningar. Relevant litteratur, ramlagar, årsredovisningar samt artiklar är exempel på sekundärdata som behandlas i denna uppsats, denna typ av information återfinns framförallt i teorikapitlet. Forskningen i denna uppsats bygger således på både primär och sekundär data, men med tyngdpunkten i primärdata.
2.4 Urval
Införandet av IASB har rört om en del på den svenska fastighetsmarknaden, därmed föll valet på att undersöka ett antal effekter på fastighetsbranschen. Ämnesvalet föll på nedskrivningar som varit en del i debatten om fastighetsbolagen. Därefter genomfördes valet att titta närmare på de skillnader som implementeringen av RR 17 och IAS 36, har medfört. Som tidigare nämnts så är tillgångsposten fastigheter en övervägande stor tillgång i många fastighetsbolags räkenskaper och av den anledningen bygger denna undersökning på denna post.
Målpopulation består av tre utvalda fastighetsbolag, som tillämpar IFRS/IAS och är noterade på Nordiska börsen i Stockholm.
För att uppsatsen inte skall bli allt för omfattande har ett antal urval genomförts. Bland annat har författarna valt att intervjua tre företag, samtliga verksamma i fastighetsbranschen och lokaliserade i Göteborgsområdet. Studien bygger på personliga och strukturerade intervjuer, som genomförts vid antingen ett personligt besök eller telefonintervju. Samtliga respondenter ute på företagen arbetade på det intervjuade företagets ekonomiavdelning och med likartade arbetsuppgifter.
2.5 Undersökningens genomförande
Via e-post sände författarna ut ett elektroniskt mail till 14 fastighetsbolag noterade på Stockholmsbörsen med en förfrågan om ett deltagande i studien, därefter bokades tre företag in för intervju. Intervjuerna transkriberades omgående för att därigenom skapa den bästa möjliga grunden för analysen. Orsaken till det relativt stora bortfallet vad gäller antalet intervjuer beror sannerligen på att företagen i slutet av året har ett stundande årsbokslut och därför inte har tid att ställa upp på en intervju. Två av företagen bokades in för telefonintervju, medan ett företag föredrog en personlig intervju. Respondenterna fick möjlighet att förbereda sig inför intervjun genom att frågeformuläret sändes till dem i förväg.
Nedanstående intervjufrågor ligger till grund för våra intervjuer. Frågorna arbetade vi fram
främst ur vår problemställning och utifrån denna har vi valt de frågor som skall leda till en
relevant och intressant analys, i vilken vi kan genomföra ett ställningstagande. Vi anser att det
är relevant för läsarna av denna studie att veta vilken befattning som personen vi intervjuat
har i företaget, då detta eventuellt kan bidra till att spegla svaren.
INTERVJUFRÅGOR Vad är befattning på företaget?
Hur många gånger tillämpar ni RR 17/IAS 36 på nedskrivningar?
Vilken är er åsikt om RR 17/IAS 36 i förhållande till tidigare regler som berör nedskrivning?
Vilka tror du är de största förändringarna som RR 17/IAS 36, jämfört med tidigare praxis, har inneburit för ert företag?
Har ert tillvägagångssätt att värdera era tillgångar förändrats sedan RR 17/IAS 36 infördes?
Hur ofta gör ni bedömningar om eventuella nedskrivningsbehov?
Har antalet bedömningar förändrats sedan tidigare?
Vilka faktorer har främst avgörande för att en tillgång skall skrivas ner?
Hur fastställer ni att värdet på en tillgång sjunkit? Och har ni i sådana fall någon särskild metod för detta?
Har det uppstått några särskilda problem när ni värderat era fastigheter?
Tror du att ert företag skulle tillhandahålla samma information om RR 17 inte existerade?
Tror ni att RR 17/IAS 36 har resulterat i bättre jämförbarhet i fastigheter mellan olika företag?
Ser ni några fördelar respektive nackdelar med RR 17/IAS 36?
Figur 1 Intervjufrågor, egen sammanställning