'1.
RÖSTRATT FOR KVINNOR
Tidning utgiven av Landsforeningen for kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra så mycket f ö r en stor sak som en stor sak kan göra for oss.
--
v. ARG. STOCKHOLM, 1 FEBRUARI 1916. N.r 3.
utkommer den 1 o& 15 i var m&nad.
Redaktion och Expedition: 6 L%tmakaregatanI Rcdaktionstid: onsdag och lördag kl. ' / ~ 3 - ~ / 5 4 .
Expeditionen öppen vardagar kl. i-4.
Rikstel. 8600. Allm. tel. 14729.
Telegramadrem: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten : Pris far 1916 Kr. 1:35.
Lowummer 5 ore.
F6r utlandet sker prenumeration antingen ge nom poeten eller genom insändande av 2 kr.
i posbnvisning till tidningens expedition.
-
R ~ S T R X T T S B Y R A N
LHstmakaregatan 6 I, Stockholm Allin. tel. 14729. Rikstel. 8W.
iippen vardagar kl. * / a l-'ja 5 e. ni.
L. K. P. R:s sekreterare trlffas personligen kl. 1-3 e. m.
Star kyfnnornas rfirsträttiriirelse inför en renässans?
Det fanns en tid då kviniiornas röst.
rättsrörelse kallades för en modesak lika flyktig och obetydande som f o r men på en ny hatt. Motståndarna - dessa kloka soni aldrig besvära sig mec a t t tänka, utan nöja s i g med nedärvds föreställningar och fördomar -- avfär Jade frågan med ett överlägset leende
"Fruntimmer skall j u ha något a t t roi sig med. Låt dem bara hållas, den nyl leksaken blir snart. bortkastad."
Spådomen h a r emellertid inte gått uppfyllelse. Män äro i allmlinhet då liga psykologer n ä r det gäller kvinnor åtminstone den typ a v kvinnor, son vill ha politisk rösträtt. Kviniiornai fordran på rösträtt h a r visat sig va r a något annat och mer ä n ett ögon blickets infall. Efter dessa 14 år, son rörelsen pågått hos oss, har det blivi klart för alla, som ägna frågan en tan ke, att den ä r djupaste allvar, ja, ei
livssak för en mycket stor del a v lan dets kvinnor - just dem man icke kai undgå. att räkna med: de arbefandc Med hand eller hjärna, i hem elle skola, i verkstad eller fabrik, i affä eller på kontor, i alla händelser såda na, som genom personlig erfarenhe lärt sig a t t tänka själva och att s 1-ari samhällsbristerna bottna.
Det finns i r a r j e social eller politisl rörelse tider a v större eller mindre l i v aktighet, av genom yttre förhållande framkallad depression eller uppryck rung. Att den tid vi nu genomleva - genomlida är kanske det rättaste ul trycket - ä r en väckelsens tid fö kvinnor jorden runt, är ett faktum sor nog ingen kan bestrida.
Det föreföll under det nyligen at Iiållna centralstyrelsemötet, som om t htode inför en ny epok i vår rösträtti rörelse. Det \-ar som om något nyt starkt element kommit in i arbete Det var icke, endast det, att så mång nya representanter ökat styrkan OG
att det mest förtroendefulla samarbet
. . . . . . . . o.. . . . . . . . . .
. ...0...,....,0...
. . . :
Om kvinnans emancipation i våra dagar kommit liv- ligare till tals, så ä r det av samma skäl s o m även mannens gjort det. Vår tids arbete ä r människans emancipation. -
När allting kommer omkring skall man fB se, att eman- cipationen fortgått alltsedan världens skapelse; att vi litet var, män som kvinnor, jämt oeb samt behövt emanciperas:
frigöras frAn fördomar, bojor och band av vår lägre mänsk- liga natur, för att sålunda höja oss till ständigt högre mått av andlig och lekamlig frihet.
iYrnil Key
p& 1830-taCet.
wäglade mötet - detta ä r j u vanligt dand röstriittsbvinnorna.
Kunde det möjligen vara ett starka- re medvetande om makt, om en absolut Sjudande plikt att få del i statens sty- relse, innan det iir för sent, och det ba- ra blir a t t samla ihop spillrorna? Detta vanliga kvinnogöra sedan tidernas bör- jan, som vi inte liingre vilja finna oss i. Vi h a äntligen lärt oss den så håra- Grda läxan, att det är bättre förekom- ma ett ont än bota det.
Inför nu pågående världshändelser - waämnens krig, med allt a v namnlöst slände detta ord innebär - befinna kvinnorna sig i samma ställning som en lots, vilken från stranden ser en vansinnig stå vid rodret p& farkosten, soin ryniiner hans dyrbaraste egendom.
Han känner a t t sådant får inte ske längre, att han har inte riitt att låta allt gå förlorat - hemmens lycka, släktets framtid, kiiltiir- och livsmöjligheter.
Kvinnorna känna starkare ä n nå- gonsin förr i världens historia att de behövas, däri tror j a g att denna varma underström a v nytt mod och hopp har sin levande kalla.
Vi måste iika vår styrka, mångdubbla vårt antal, stärka vår organisation, sprida vår tidning och råra flygblad, tala som aldrig förr och väcka de so- vande.
Må v a r och en känna ansvaret, an- föraren såväl som soldaten i kvinnor- nas arme - armen utan våldsvapen.
Vårt vapen R r vår fasta tro på vår saks rättvisa och vår plikt a t t meddela den åt andra.
Strid för vår sak, var och en som tror på den, med ditt hjärtas och din andes bästa vapen och vi f å skön- j a vår rösträttsrörelses renässans.
Frigga Carlberg.
Gift kvinnas rätt att föra talan inför rätten.
I en den 24 januari till kamrarna wläm- nad proposition föreslår regeringen en än- dring i kap. 15 $ 3 rätteghngsbalken, en- ligt vilken gift kvinna som uppnktt 21 årE ålder icke på den gmnd att hon enligt pif- termålsbalken står iinder mannens måls- maskap må vara obehörig att rara rätte- gångsfullmäktig. Dock må hon ej vara fnllmäktig, då mannen sitter som domare i rätten. Propositionen är föranledd av en riksdagsskrivelse av den 17 juli 1914.
I................ .rn.,...~~..rn..,........a...m...........
Gift kvinnas siälvdeklaratioii,
Hustru till kommunalt röstberättigac inan kan erhålla kommunal rösträt;
wh valbarhet för en mycket liten in komst, om hon blott själv äger rådz byer den. Om mannens inkomst är si stor, att han e j Atnjuter något bevill ningsfritt avdrag, behöver hon endas.
ha 10 kr. i inkomst, eljes något mera F ö r a t t komma i åtnjutande a v den na förmån, måste den gifta kvinnar sjiilv deklarera €ör sin inkomst, så a t hon får egen debetsedel. Om hon hal en egen inkoinst på 800 kr. eller d ä r utöver, är hon skyldig att deklarera inen hon h a r riitt att gi5ra det, hken föl hur liten inkomst som helst. Mannenr och hustruns inkornst skall samman räknas och deras samfälda inkornste läggas till grund för skatteberäknin gen, varför skatten blir lika stor antin gen hustruns inkomst står uppförd p:
hennes egen debetsedel eller iir uppta gen på mannens.
Deklarationen skall vara inlämnac före den 1 mars. I tidningarna kungö res var inlämningen skall äga rum.
Vid gift kvinnas deklaration är a t iakttaga, att hon för att ha rätt til egen debetsede1 skall kunna deklareri för en inkomst, varöver hon h a r för valtningsrätt. Till dylik inkomst hö först och främst inkomst av eget ar bete. Att skaffa sig sådan inkomst ä det säkraste sättet att bli uppförd röstlängden, och det torde inte möt, någon oöverkomlig svårighet för någo.
hustru, att förtjäna 10 A 20 kronor on året genom något extra arbete såson lektioner, sömnad, vävnad, tvätt oc' strykning m. m. Däremot torde lön a mannen för hustruns arbete i hans h u icke godtagas av myndigheterna sor inkomst a v arbete, men väl h a r hu strun rätt att som sin inkomst uppför vad hon kan beräkna, att hon förtjg nar på en inackordering i familjen.
Vad beträffar inkomst a v egendon så har mannen förvaltningsrätt öve hela den gemensamma egendomer även om hustrun fört den i boet elle ärft den under äktenskapet, såvida mz karna icke före äktenskapets avslutar de ingått äktenskapsförord eller sedel mera begärt boskillnad, i vilka fall h i s t m n skall deklarera för inkomst a den egendom, som genom äktenskap:
... g...em....~s...~rn.,*,...
'örordet eller boskillnaden tilldelats henne.
Fast egendom, som hustrun ägt före tktenskapet eller ärft under detsam- na, förblir dock hennes enskilda egen- lom, och om hon tillser, a t t hon i man- ,alsförteckningen uppföres såsom äga- ve till densamma, skall hon också bli 3evillningstaxerad därför, och f å r kom- nuna1 rösträtt för den.
Om hustrun erhåiler någon egendom [fast eller lös) i gåva eller genom testa- mente med det villkor att den skail stå under hennes förvaltningsrätt, så har hon ocksb rätt att deklarera för den inkornst, som härflyter därav.
Då en penningsumma, insatt i bank i en hustrus namn, numera endast får tittagas a v henne och icke a v mannen (annat iiii med hennes fullmakt), så räknas också ränta ii sparkasse- och sparbanksbok såsom hustruns egen in- komst. Likaså upptaga myndigheterna en till hiistrun utgående ivräntn så- w m hennes enskilda egen B om.
Anmärkas bör, a t t inkomst av aktier i inländska bolag e j medräknas i be- villningstaxeringen, som ligger till grund för kommunalskatten, varför en hustru, som fått en aktie i gåva ined egen förvaltningsrätt, inte härför får någon kommunal rösträtt, men där- emot f å r den, om hon i stället f ö r ak- tien fått en obligation eller inteckning, Slutligen mBste pilpekas en svlrig- bet, som gör att hustrun kan berövas kommunal röstratt och valbarhet, även om hon h a r inkomst ar egendom un- der egen förvaltning. Om nämligen mannen, när han deklarerar för sin in- komst, beglr att få avdrag för ränta
& gäld, och själv icke h a r annan in- komst ä n lön för arbete eller utdel- ning på aktier, medan hustrun t. ex.
har inkomst a v en inteckning eller en sparbanksbok, sa kan vid kommnnal- skattens beräkning hustruns inkomst avräknas mot mannens gäld, och hu- strun går då miste om både debetsedel och rösträtt. Detta Iran däremot aidrio ske med inkomst a v arbete.
Om en hustru, som deklarerat för egen inkomst, j alla fall icke skulle få egen debetsedel, bör hon alltid höra ef- ter orsaken och bevaka sin rätt, ty det kan hiinda a t t myndigheterna göra onödiga svårigheter.
Nu nälIer det emellertid framför allt a t t komma ihåg att deklarera under februari månad, så att man säkerstäl- ler sina kommiinala rättigheter.
Våra kvinnliga poliser.
Drittselnämndens första ardelning h a r avstyrkt fru Broom& motion hos stadsfuil- mäktige ang%ende omorganisation av den kvinnliga polistjänsten och uppförandc a\*
befattningarna sasom polissystrar å stat och hänvisar till den pagående iitrcdriin- gen om polistjänstens omorganisation.
emellertid det å extra stat aril-isadr a n s l a - pet .4 5,100 kr. till kvirinlia polistjänst visat s i g otiIlräckIigt för åstadkommande al- c n effektiv sådan, hemställer avdelningrn af t detta anslag måtte höjas till 6,000 kr. p5 det att ytterligare en polissyster mdtte kiinna anställas.
...
Annonsera i Rösträtt för K v i n n o r . . . *
2 y BC)STE&TT FOB EYInIHOB . N:R 3
Nordiska kvinnornötet i Köpenhamn.
Efter det stora nordiska kvinno- möte, som ägde rum i Danmark juni 1914, beslöts vid ett litet sammanträde ute på Marienlyst, att man skulle söka åstadkomma ett nordiskt samarbete PA alla sådana områden, som rörde kvin-
, nosak ävensom barnlagstiftning, vil- ken ansågs stå kvinnosaken synnerli- gen nära. Speciellt skulle samarbetet naturligtvis inriktas på den redan i full gång varande gemensamma skan- dinaviska lagstiftningen i familjerätt.
De skandinaviska familjerättskommis- sionernh ha nu under hösten samman- trätt i Köpenhamn, och det är väl den- na omständighet, som givit de alltid påpassliga danskarna intrycket av, att detta arbete nu nått till en punkt, där det kanske kunde vara gagneligt, ifall de skandinaviska kvinnorna kunde samla sig om ett gemensamt uttalande rörande de önskemål de vilja framstäl- la, d å själva de centrala delarna a v Giftermålsbalken, makarnas personli- ga och ekonpmiska förhållanden, nu skola revideras.
På inbjudan a v Dansk Kvindesam- fund samlades då i Köpenhamn 17-18 jan. d. å. en liten skara kvinnor, repre- senterande olika organisationer, som vid sammanträdet i Marienlyst anslu- tit sig till tanken på ett nordiskt sam- arbete. F r å n Sverige mötte represen- tanter för L. K. P. R., Fredrika-Bre- mer-Förbundet och Svenska Kvinnor- nas Nationalförbund. F r å n Norge hade två ombud anmälts, yrkesinspektrisen f r u Betsy Kjelsberg och fröken Fre- drikke Mijrclu I sista stund blev emel- lertid f r u Kjelsberg hindrad a v annat arbete, och fröken Mörck, som säkert räknat på a t t kunna v a r a i Köpen- hamn till dessa dagars möte, satt fast nere i Holland och kunde icke komma genom Tyskland till Danmark. Ej hel- ler några finskor hade kunnat infinna sig, varför det endast blev t r e svenskor och fem danskor, som nu samlades till rådplägning.
Dansk Kvindesamfund hade dagar- na förut haft sitt årliga centralstyrel- semöte, och närmast med anledning härav hade måndag kväll anordnats ett stort offentligt diskussionsmöte med den nordiska familjerätten som ämne. Mötet inleddes med ett varmt och sakligt föredrag a v d:r Valfrid Palmgren Munch-Petersen och mynna- de efter någon diskussion u t i en gan- ska allmänt hållen resolution.
Det egentliga sammanträdet för det nordiska samarbetet följde dagen efter.
De närvarande enades h ä r om en rad krav, som kvinnorna borde göra gäl- lande med anledning a v det pågående lagstiftningsarbetet, formulerade i sex punkter. Som emellertid Norge alltså var orepresenterat, kunna dessa punk- ter ej anses för slutgiltigt antagna, ens av denna lilla skandinaviska försam- ling; förslaget skall n u först under- ställas de norska kvinnosaksorganisa- tionerna, så a t t även de få tillfäile att uttala sig om dem; därefter sändas de till samtliga de centralorganisationer inom de tre länderna, som deltaga i det skandinaviska samarbetet. Det ligger då i deras händer a t t arbeta vidare för att vinna anslutning till dessa punkter bland deras länders kvinnor i den form och på det sätt, som bäst passar dem.
De vid mötet i Köpenhamn närvaran- de vor0 dock eniga om, att anslutnin- garna borde ske genom föreningarna, ej genom nagon allniiiii namninsani- ling eller liknande.
Rörande formerna för det vidare nordiska samarbetet hade ett förslag ingått f r å n Finland. Som emellertid
€amiljerätten upptog all den tid, som stod till buds, enades man om a t t utse en liten kommitte, bestående av två danskor och undertecknad, som skulle iitarbeta ett mera fullständigt förslag tili riktlinjer och arbetsordning för detta samarbete. Förslaget skulle fram-
Sveriges äidsta, sförsta o. bäst
L-B, JOHN V, LÖFfiREN 85 C:O renommerade specialaffär i
Siden- & Ylle-Kiädningstyger
Kungl. Hoiievarantör
wt. 4 ZB Fredsgatan 3, Stockholm, A. y. 60 48 Prover t.landsorten s&ndas gratisa nanco.
Krigets inflytande på lösningen av kvinnornas rösträttsfråga.
III.
V i införa i dag ytterligare några a v je inkomna svaren p å R . f . K:s rund- W g a , som lyder:
i. Anser Ni att Världskriget kommer att piiverka uppfattningen om kvin- zans ställning som samhällsmedlem?
2. Anser N i att världskriget kommer Itt befordra eller fördröja lösningen a v kvinnornas rösträttsfråga?
Sven Brisman:
På Eder fråga rörande min mening )m de sannolika utsikterna för kvin- ians politiska rösträtt efter kriget kan iag blott svara, att det ä r naturligt,' ttt man p å många håll ser hoppfullt på kamtiden.
D ä r man hoppas på en ny tid för ietta och liknande krav, hänvisar man Ifta främst till den stora insats kvin- lorna under kriget på många sätt gjort den nationella kampen och i det inre iamhällsarbetet. Men man väntar ock-
&, a t t oberoende härav kriget skall ha rivit mänskligheten en ny syn på män- iisltornas förhållande till varandra.
4tt man som aldrig förr skall se hur alla äro medborgare i samma land, att iämlikhetens och broderskapets ideer skola få en ny verklighet.
De som hoppas härpå äro e j blott rvinnorna. Aven arbetarna synas i nånga länder se f r a m mot en ny tid, lå deras ställning i samhället skall bli 3n annan och d å den nya känslan a v tllas inbördes samhörighet skall taga rig uttryck i sociala reformer a v andra n å t t än de, som hittills sett dagen.
Det torde emellertid v a r a fåfängt a t t loppas på ett förverkligande av dessa irömmar under långa år efter det fre- len kommit. Så vitt j a g kan se, gå vi 1% mot en tid a v stagnation och reak- ion, socialt som politiskt. Nu som för
?tt århundrade sedan kommer en and- ig dödströtthet att breda sig över nänskligheteii. Det kommer en tid av reaktion efter den våidsamma spän- iingen, a v likgiltighet för särskilt po- itikens problem. Nu som då kommer ronservatismen att bli det naturliga ittrycket för den andliga dvalan. Den mda starka känsla, som kommer att eva kvar, blir hatet mot den förra ienden. Konservatismen skall d å be- Inna sig i sin egen livsluft och växa tllt starkare. Det blir e j stora sociala )ch politiska ideer man d å kommer att syssla med. Intresset kommer att kns- äggas för ett kommande nordiskt oin- mdsmöte i samma stil som detta, vil- ret vi hoppas skall kunna samlas i Stockholm någon gång under loppet a v ietta år.
Allt som i dessa tider kan ge folken, )ch enkannerligen de nordiska folken, ränsla a v samhörighet och gemensam- x a intressen ä r kärt för oss kvinnor Vi hoppas därför att det samarbete som IU börjat mellan de skandina.
viska staternas kvinnor - även Fin.
lands och Islands räkna vi dit - måttc få fortgå under lika goda auspiciei som hittills och leda till stärkande ax alla de band a v gemensam förståelsc och sympati, som häruppe i Norden ge från folk till folk, ävensom till främ, jande a v kvinnornas intressen och bar.
nens skydd.
Anna Wicksell.
tas vid penningeväsendets reorganise- rande och övervinnandet a v de ofant- .iga finansiella svårigheterna.
Drömmen om en n y syn på mänsklig- hetens högsta frågor skall kanske dock ,j för alltid visa sig vara en chimär.
Nu som nyåret 1816 kunna alla mörk- rets makter jubla, men nii som db. kan mkså en ny tid komma förr än någon mar. Så mycket är säkert, a t t 1914 års ideer ej evigt kunna eller få behärska världen. Vad som m8ste komma är en renässans för 1789 års idber. Jämlik- hetens och broderskapets tanke måste förvandlas till en realitet f r å n en tom fras. Det är vid en seger för denna ide, som kvinnans rösträtt och hela ställning i samhället ä r bunden. Och man kan åtminstone ha rätt a t t hop- pas, a t t världskriget till slut skall ha lärt mänskligheten något i detta avse- snde. Genomförandet a v kvinnans ställning som en med mannen likabe- rättigad medborgare kommer- d å att framstå som ett steg på vägen till ett Jamhälle, d ä r människornas inbördes förhållande är grundat på en ny upp- fattning om jämlikhet och kamratskap.
Mary von Sydow:
Med anledning a v Eder uppfordran ber jag att härmed få söka besvara de framställda frågorna.
I. Den hårda nödvändigheten har ju för närvarande drivit samhället till att acceptera kvinnorna p å en del ar- betsfält, som hittills varit männen för- behållna. Detta faktum torde väl framdeles bliva ett kraftigt argument, d å det gäller a t t öppna nya levnads- banor för kvinnor och kommer säkert att giva de personer åtskilligt att tän- k a på, vilka i fredstid vilja hänvisa kvinnan uteslutande till hemmet.
Men den storartade hjiilpverksamhet, som från kvinnligt håll nu utövas i Europa, är nog strängt taget intet di- rekt nytt, om den ock bedrives i långt större skala än i fredstid. Alltså in- nebär den förmodligen intet som kan omstörta uppfattningen a v kvinnan som samhällsmedlem.
II. Vad beträffar den andra frågan, förefaller det mig dess värre tydligt, att världskriget närmast fördröjt röst- rättsfrågans lösning i Sverige, ty un- der en så kritisk utrikespolitisk situa- tion vändes helt naturligt intreeset först i andra rummet till inrikes refor- mer, om än dessa vore aldrig så för- träffliga och betydelsefulla. Förmodli- gen ä r detta förhållandet i ännu högre grad i de krigförande länderna.
Men även om det ej ser så särskilt ljust u t för rösträttsrörelsen i närva- rande stund, så äger den dock säkert en livskraft, som skall veta att över- vinna alla svårigheter och motgångar.
Gustava Svanström:
Hur än förhållandena efter världs- kriget gestalta sig, kommer väl min- net a v kvinizornas offervillighet och företagsamhet, n ä r det gällde att hjäl- pa, och mod och uthållighet, n ä r del gällde a t t bära bördor, att kvarstå som ett bevis, att kvinnorna i nödene stund kunna höja sig över egna små intressen för att göra nytta som sam- hällsmedlemmar.
~~~~ ~
4
QAGRA DIKTER OM BIRGITTA av Teresia Euren, f. Eneroth. L. Nor- blads bokhandel. Uppsala. 54 sid.
P r i s 1 kr.
Vid ett samkväm i Uppsala F. K.
?. R. för några år sedan uppläste för- 'attarinnan några dikter i manuskript ir denna nu utkomna vackra diktcykel )m den märkligaste kvinnogestalten i rår medeltidshistoria.
Då j a g nu åter hörde dem, slog det nig såsom ett egendomligt sammaii- räffande, a t t strax sedan de kommit ut tryck, beslutar Landsföreningen att göra den 7 oktober, Birgittadagen, till
?n geniensani rösträttsdag för hela andet. Vid de samkväm, möten och 'ester, som komma a t t ordnas för hög- idlighållande a v dagen, bli givetvis iessa dikter en vacker och uppskattad iel a v programinet.
Birgittas hela historia ä r här samlad
;om i ett album a v vackra miniatyr- nålningar. Vi följa henne f r å n barn- ionisdagarna hos den stränga f r u Ka- rin på Aspanäs, till Ulvåsa högtidssal liir:
"Rikets lagar och rikets väl, kyrkans lära och vård, välvas i hennes härskaresjäl, när hon styr för hus och gård."
Och sedan vidare u t i världen, till hovet i Stockholm, till Rom, till det ieliga landet. Strofernas rytm ä r liv- Full och omväxlande, i väl funnen an- slutning till innehållet, evad det ä r det irömmande barnets första vision, en ingslande självrannsakan eller en iraftfylld domspredikan för kung Magnus och drottning Blanka eller ien pliktförgätne påven i Avignon.
scenerna från Rom ha färg och stäm- ning. I "Till Österland vill jag fara" lir len religiösa extasen fint och konst- närligt återgiven.
Den näst sista strofen i samlingen vill jag citera:
"Ty den har moderssinnets höghet nått, som lirets ensamheter smaka fått och vågat genom djup, i mörker, vandra att Anna säker stig åt andra."
Författarinnan är att lyckönska, som iven fått "ett strängaspel med skära toner, utan vank och fel".
Ellen Hagen.
Censur.
Såsom betecknande för sakläget kan nämnas, att den del a v Ellen Keys i första numret a v vår tidning för i år publicerade enquetesvar, som rör kvin- nans politiska rösträtt, a v censuren blivit struken i den österrikiska tid- ningen Die Zeit.
Men om världskriget kommer att för- h ö j a eller befordra lösningen a v kvinnornas rösträttsfråga, det anser jag stå i ett djupt inre sammanhang med en annan fråga, nämligen freds- frågan. Komma nationerna, när detta krig är slut, att rusta på nytt för våld mot våld, d å fruktar jag att järnmu- ren, som länderna måste resa emellan sig, fordrar så hårda händer, att myc- ket, också kvinnornas rösträttsfråga kommer att knäckas.
Men skulle all denna ohyggliga blodsutgjutelse och de många både namnlösa och onämnda lidanden, som därmed äro förbundna, likväl trötta ut människorna, så att det uppstode en verklig fredens renässans, så a t t det inifrån, från djupet a v människornas själar uppstode längtan efter en n y tid, en tid n ä r det fredsarbete, som mitt under blodbaden pågått och pågår bland kvinnorna, betraktades som nå- got annat än en "lönlös välmening", då tror jag att kvinnornas rösträtts- fråga hastigt skulle mogna för .sin lös- ning.
