#
"4
RÖSTRATT FOR ,KVINNOR
ITidning utgiven av Landsforeningen för kvinnans politiska rösträtt. t
MOTTO: Vi kunna aldrig göraså mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
IV. ARG. STOCKHOLM, 15 FEBRUARI 1915. N:r 4.
BÖSTRÄTT FÖB KYIHnTOR
utkommer den 1 och 15 i var månad.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan1 Redaktionstid: onedag och lördag ki. '/s3-*/34.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikstel Norr 600. Allm. tel. 14729.
Telegramdress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten:
Pris för 1915 1 krona. Lcisnummer 5 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen ge- nom poeten eller genom insändande av l kr.
75 öre i postanvisning till tidningens ex- pedition.
Den dag vi vilja.
iiingen inför världskriget är den abso- luta hopplösheten. Vad kan man väl göra, säger man sig, inför den besatthet, som gripit världen? Ett ont öde tyckes vila över människors barn, och fåfängt är att uppresa sig däremot. Frestelsen är stor att strö aska på sitt huvud, att sätta sig ned orörlig på botten och förbida vad som skall övergå en. Fres- telsen är stor, den är hart när oöver- komlig, men vi måste övervinna den, icke bara en gång eller två gånger, men ständigt på nytt igen. Trots allt
- - ändå, måste bli vår lösen. Vi få icke uppge hoppet, få framför allt icke uppge striden för det vi hålla för rätt.
Det vi trodde på före världskriget, de rättens principer vi stredo för då, dem måste vi alltjämt strida för. När män- niskor svika, då är stunden att hålla oss dess hårdare till idealen. Aldrig vor0 väl människor som bekänna idea- len dyrbarare än nu, aldrig människor, som hoppas på framtiden mera efter- längtade, aldrig människor som vilja slå ett slag för sanning och rätt mera nödvändiga.
Det är bland det slaget av männi- skor -. som ha gamla traditioner i mänsklighetens historia om också icke
SA gamla som dem våldsmänniskorna ha - det är bland dem vi måste finna kvinnorna.
Så mycket har framgått av diskus- sionen kring världskriget, att det den- na gång icke är bara passivitet värl- den begär av kvinnorna.
Den tanken tyckes utbreda sig, att passivitet å deras sida nu skulle vara ingenting mindre än ett brott, en bank- ruttförklaring. Det finns en oklar kän- sla a v att åskådarna genom tusende år nu måste träda fram och handla.
De ha dock börjat lära vad de icke kunde förr: att tala för sig själva, att
..........................................................
Sa langt som solen lyser och de fria vindarna nå på jorden, flyga våra fredsbud SOM duvor oss emel- lan från land till land, fran stad til stad, ostörda a v drabbningarnas dån och fejdens bittb rhet, på det värl- den må veta, att fridens och kärlekens Gud ä r mäk- tigare än'krigets ande, och tro, att han kallat oss till sina tjänarinnor.
Fredrika Bremer.
handla gemensamt, bilda sig en egen mening och lita på den. Och vår m e ning om kriget kan icke vara mer än en! Om vi, som icke bära vapen, er- kände kulor som argument och bajo- nettstygn som bevis, och gåve den rätt a v två, som var snabbast att döda, då hade vi j u ingenting annat att göra än att antingen uppge varje tan- ke på att någonsin få rätt i någon- ting eller också lära oss att bruka va- pen. Men blotta föreställningen om kvinnosläktet i vapen klargör för
O S Si vilket absolut motsatsförhållande vi stå till kriget. Vi föddes att hata det, då vi föddes kvinnor, och de av oss, som förlikt sig därmed, de ha lyssnat alltför mycket till män, för litet till sitt eget hjärta.
När vi var för sig ångestf$la be- trakta hur det blodiga dramat rullar upp sig, se hur vanvett föder van- vett och hat mera hat, känna vi maktlösheten krypa över oss och hota att förlama vår viljekraft. Det vi skulle kämpa emot är så fruktansvärt, så mäktigt, har ett sådant grepp om- kring människorna. Den enda möjlig- heten vi ha är att räcka händerna åt varandra och åt de män som arbeta för samma ideal som vi, att söka hjälp hos den unga samhörighetskänslan mellan kvinnorna. Vi rösträttskvin- nor hora till dem, som starkast för- nummit denna samhörighet, helt 'na- turligt., då vi arbetat för samma mål.
Vi känna också geqom vår världsalli- ans vägarna till varandra, och vi böra kunna göra vägvisares tjänst.
Till de stridande ländernas kvinnor är vägen ännu stängd, när det gäller en gemensam kagsförklaring mot kriget.
Men de neutrala ländernas kvinnor måste finna varandra till en gemensam handling och göra det snart.
Det är millionerna som räknas. Men redan vi äro millioner, den dag vi vilja vara det.
r.......~. ..............................................
Inför årets s tadsfnllmäktigvaln
Kvinnliga kandidater.
I mars står Stockholm åter inför stadsfullmäktigval, och för kvinnorna gäller det nu som alltid att arbeta för att trygga de kvinnliga kandidaterna.
I alldeles särskilt hög grad gäller detta d:r Karolina Widerström, som redan har en flerårig stadsfullmäktig- verksamhet bakom sig och om vilken man med fog kan säga, a t t hon är oumbärlig inom stadsfullmäktige så- som kvinnornas representant och före- trädare a v kvinnornas intressen. Hon har bland de kvinnliga stadsfullmäk- tige av olika partier utgjort den s a m lande kraft, som då något k v i n n o m gemensamma intresse stått på spel för- enat dem alla till gemensamt uppträ- dande. Så var t. ex. förhållandet, då stadsfullmäktige hade att yttra sig om kommitt6förslaget angående allmän pensionsförsäkring. I den debatt som förekom i detta ämne, talade d:r Wider- ström i främsta rummet för mera till- fredsställande pensioner åt kvinnorna och framhöll de orättvisor lagförslaget mot dem innebar. Det var också hon.
som framförde det uttalande till pro- tokollet - gående ut på att såväl av- giftspensioner som tilläggspensionel borde, med lika inbetalningsskyldighet för båda könen, utgå med lika belopp för kvinnor och män.
Då det gällde att organisera pen- sionsnämnderna i Stockholm, var det åter på hennes initiativ, som ett sam- arbete kom till stånd mellan de kvinn- liga stadsfullmäktige för att söka trygga inval i samtliga pensionsnämn- der av kvinnliga ledamöter. Sitt in tresse för förbättring av kvinnornas arbetsvillkor har Karolina Widerström visat genom en motion i stadsfullmäk- tige om ett särskilt anslag till a c k - och samskolorna i Stockholm för att bereda tillfälle till ett dyrortstillägg till lönerna för dessa skolors lärarin- nor - i analogi med vad som av Stock- holms stad göres för att bereda lärarne vid statens läroverk härstädes något förmånligare villkor än å andra billi- gare orter. Då denna motion vid stat- behandlingen 1914 "för närvarande'' avslogs på grund a v kristidens hårda tvång till undvikande a v nya utgifter tal'ade motionären med värme för de
j...
...
motionen framförda synpunkterna och framhöll det behjärtansvärda i att för- bättra villkoren för den arbetsamma och plikttrogna kår, vars verksamhet ä+ av så stor betydelse för samhället.
Men även på det socialhygieniska området har Karolina Widerström vi- sat sitt intresse inom stadsfullmäktige.
Beträffande nykterhetsfrågan har hon med sitt votum alltid understött reform- intresset och då det gällt den uppväx- ande generationens fysiska fostran och omvårdnad har hon varit outtröttlig i varmt intresse och goda praktiska uppslag. Initiativet till den frilufts- skola för klena barn som utgör folk- skoledirektionens senaste socialhygie- niska försök har tagits av d:r Wider- ström och erinrar man till slut om den välkända undervisningsanstalten Bar- navårdsskolan, torde det för var och en stå klart, att det inte bara är kvinnor- nas, utan även barnens vän som med Karolina Widerström t a r säte i stads- fullmäktige. Hon är en personlighet om vilkens kandidatur kvinnor från skilda läger borde kunna enas och det ä r att hoppas, att kvinnorna i stor ut- sträckning begagna sig av sin kommu- nala rösträtt för att säkerställa d:r Widerströms %:dra plats i 5:te val- kretsen och därigenom verka för de speciellt kvinnliga synpunkter för vil- ka hon alltid varit en så varm före- språkare.
D:r Widerström, som även varit ord- förande i Stockholms F. K. P. R., är sedan 1914 vice ordförande i L. K. P. R., vars Verkställande Utskott hon till- hört sedan 1912.
Förutom d:r Widerström, som står under omval, upptar de frisinnades listor tre nya kvinnliga namn.
F r u Ella Billing, som ä r uppsatt på 3:dje platsen i 3:dje valkretsen, har un- der en längre följd av q L t tjänstgjort som lärarinna vid Kristianstads folk- skola. Livligt intresserad av alla so- ciala spörsmål inträdde fru Billing som medlem av fattigvårdsstyrelsen i Kristianstad och ägnade även sin tid å t andra institutioner av social art.
De tre sista åren har fru Billing varit bosatt i Stockholm och därunder gjort sig känd som en mycket intresserad och energisk medlem av F. K. P. R., vars styrelse hon tillhört sedan våren 1913. Var och en, som följt med röst- rättsarbetet vet hur fru Billing genom täta resor och föredragsturneer på landsbygden sökt verka för spridan- det av rösträttens id6 och att hon un- der namninsamlingens dagar uträttat en dryg del av arbetet. Under den nu- varande kristiden har fru Billing va- rit verksam i nödhjälpsarbetet och när kommunala hjälpbyråer för de mobi- liserades familjer organiserades, blev fru Billing före8tåndarinna för Kungs- holmsavdelningen, en post som hon än- nu bekläder och där hon utvecklat sin kända förmåga och arbetskraft. Alla sociala reformer komma att i fru Bil- ling få en varm förespråkare och hen- nes val skulle tillföra Stockholms stadsfullmäktige ett värdefullt tillskott.
c
...
Annonsera i R ö s t r ä t t för K v i n n o r .
9
Annonspris 10 öre efter texten, 12 öre å textsida pr mm.-höjd, spaltbredd 65 mm. Marginalannons samt annons å bestämd plats 20 öre pr mm. &sannonser 20 % rabatt,
i halvårs 10 $ rabatt, kvartals 5 % rabatt.
ningshatum till Rtisträtt för Kvinnors expedition, Lästmakaregatan 6, Stockholm.
För annons till införing 1 eller 2 gånger torde likvid medfölja ordern. Annons bör vara insänd senast 5 dagar före tidningens utgiv-
För annonsavdelningen: Rikstel. 456, Allm. tel. 456, mellan 9 f. m. och 7 e. m. .
...
......U....
.p.......
9... ... .... ... "... ... ... ... ... ... ... ... . ... ... ...
9.. I... . ... ... ...
9...
9.9.....
. ..m....... 9s
2
Frn Karin Fjällbäck-Holmgren in- tar 3:dje rummet i 4:de valkretsen.
Efter avlagd studentexamen idkade hon studier vid Uppsala universitet och Stockholms högskola. F r u Holm- gren bekläder flera kommunala för- troendeuppdrag såsom ledamot av pen- sionsnämnden i Stockholm, medlem av styrelsen för C. S. A. m. m. F r u Holm- gren har varit sekreterare i Stock- holms F. K. P. R., vars styrelse hon alltjämt tillhör och där hon nedlagt ett intresserat arbete, varjämte hon ä r eu av rösträttsrörelsens
0mest uppskatta- de talare. F r u Holmgien har dess- utom skrivit tidningsartiklar i sociala ämnen och sedan augusti månad har hon tjänstgjort som föreståndarinna för Hjälpbyrån n:r 3, från vilken verk- samhet hon såväl i tal som skrift skil- drat sina intryck. Går fru Holmgreqs val igenom blir det givetvis åt de
SO-ciala spörsmålen hon kommer att äg- na sina krafter, främst däribland bo- stadsfrågan och barnavårdsfrågan, problem som alltjämt vänta på sin lös- ning och fordra kvinnornas insats. E n fråga, som även livligt intresserar fru Holmgren, ä r den om organiserandet av en provisorisk alkoholistanstalt, så
att lagen om alkoholisters internering så snart som möjligt kunde träda i kraft och hemmen befrias från försum- liga och ansvarslösa familjefäder.
F r u Maria Hindersson är uppställd
å 3:dje platsen i 2:dra valkretsen. F r u Hindersson är lärarinna vid Gubbän- gens folkskola i Brännkyrka försam- ling och har varit medlem såväl av barnavårdsnämnden som av foster- barnsnämnden tills Brännkyrka inkor- porerades med staden. Hon ä r lärare- kårens suppleant i skolrådet och i sitt programtal förklarade hon att det sär- skilt blir på frågor rörande bostads- förhållanden, skolor och nykterhet hon kommer att inrikta sitt arbete.
I
Då tidningen går i press ä r ännu en- dast de frisinnades listor fastställda.
För två av högerns kvinnliga repre- sentanter utgå mandaten nu i mars, och det ä r att anta att såväl fröken Stina Quint som fröken Berta Velin kommer att uppställas till omval av högerpartiet liksom fröken Gertrud Månsson av socialdemokraterna. Vi skola i nästa nummer redogöra för öv- riga kvinnliga kandidater, då vi hoppas att samtliga partiers listor till dess skola vara fastställda.
Hur rösträttsrörelsen växer.
I sin berättelse över L. K. P. R:s verk- samhet hade sekreteraren till sista cen- tralstyrelsemötet utarbetat en tabell över lokalföreningarnas och medlems- antalets tillväxt under den första tio- årsperioden av föreningens verksam- h e t Då dessa siffror kunna vara av intresse även f ö r en större krets, med- dela vi dem här nedan.
Antal förs
okning.
Antalökning
eningar. medl.
1904 ... 35 - 3,650 -
1905 ... 47 12 5,200 1,550
1906 ... 73 26 7.667 2,467
1907 ... . 112 39 10J73 . 2,506 1908 ... 134 22 11.065 892 1909 ... 157 23 11,339 274
1910 ... 174 17 12,022 683
1911 ... 172 -2 12.224 202
1912 ... 185 13 14,325 2,101
1913 ... 213 28 17,057 2,732
1914 års siffror bli kända först sedan berättelserna från lokalf öreningarna influtit. Det är att hoppas att det i många avseenden så påfrestande året 1914 icke i någon nämnvärdare grad förmått rubba L. K. P. R:s lugna och säkra tillväxt.
_ _ _ _ _ ~ ~ ~ ~ ~ ~
Äkta m a k a r !
?örsumma
icke inbördes testamente
i Uppsirttes för Ki. 6:-.
RBdoch upplysningar
3r. 2:-
&Ad. Fred?. KyrkogataiS. Telefoner.
Exam. fruisterJOH. JSON CARLOS ADVOKATBYBA
BOSTRATT FOR KYINNOB
År och arbete.
Några ord till K. P. R. landet runt.
Dessa dagar, då rösträttsföreningar- na avfatta sina årsberättelser och i dem räkna ned sin summa av utfört arbete under det år som gått, inbjuda osökt - såsom varje timme av räken- skap gör det - till betraktelser och självrannsakan, till återblickar och värdesättande jämförelser.
Ett efter ett resa sig våra flydda rösträttsår - de kvinnor som äro älst inom rörelsen ha dock ej upp- levat mer än 13! - u r sin grav och påminna om sina särskilda händelser, sin egen färg av möda, med- och mot- gång. E n särställning intager det sist jordade året 1914 - ett år, vars fyra siffror hos alla nu levande och till med- vetet förnimmande hunna människor skola stå förevigt blodrött och svidan- de inbrända i medvetandet; ett år, u r vilket vi alla utgingo sam’ nakna, sorgsna och utplundrade människor.
Detta år, som utåt varit mer stormigt händelserikt än något annat år i man- naminne, torde som arbetsår inom de flesta föreningar ha varit ovanligt tomt, fattigt och dött fredligt. Lysan- de undantag komma nog till synes i årsberättelserna, men säkerligen kom- ma dessa dock att vittna om ett mat- tare föreningsliv än förut - den yttre oron har varit så kännbar, att man på många håll liksom genom ett slags tyst överenskommelse låtit förenings- arbetet vila.
En av rösträttsföreningarnas huvud- uppgifter - att väcka kvinnorna till medborgerligt intresse och medborger- lig eftertanke, att förmå dem att följa politikens dagliga händelser och söka förstå vad som sker i det som synes ske - den uppgiften tog j u livet självt under våren 1914 i Sverige hand om på ett sätt, som föreningarna icke kun- de drömma om att upptaga till kon- kurrens. I den tid, då en hel nation glöder av politik och kvinnor överbe- folka alla politiska möten, förefaller det synnerligen lovligt, att en F. K. P.
R. unnar sig en frist! ”Man skall e j så i storm” heter det i ett vist gam- malt ord - våldsamheten i den lokala vindstyrkan var tvivelsutan förra vå- ren på många håll så stor, att förenin- garna gjorde bäst i att håua sig stilla.
Kom så sommaren och tände krigets brand. Krisen, nöden och osäkerheten på alla områden gjorde sitt intåg, upp- bådsverksamheten organiserades och inom de flesta större föreningar inrik- tades plogen i nödhjälpsarbetets fåra.
Nej, 1914 var intet år för renodling av rösträttstanken - det trettonde och sista året får frånräknas vid överblic- ken av det rösträttsarbete som utförts sedan vår skapelsemorgon 1902.
Bland de återstående tolv åren, vilka goda, karaktärsfulla och energiska an- sikten visa oss e j åren 1906 och 1913, de båda, stora opinionsyttringarnas år, ansikten som lysa av strävan och spänning, av allvar och handling, av arbetsglädje, mod och tillförsikt, av allt det som gör rösträttslivet värt att leva! Dessa år hade ett mål och en arbetsplan, en gemensam lösen och en fana att följa. Därför blevo de starka och vackra år.
Vilken skall vår lösen vara 1915’8 Hur skola vi göra detta nya å r så- dant, att vi med gott samvete kunna lägga det i graven och gärna återse det i minnet?
En underlig stämning av förbidan råder för ögonblicket inom kvinno- saksvärlden. Det är som hörde man
redan arbetet nere i mullen av det som en gång skall spira och växa, där nu krigsvulkanen vräker u t sin förhär- jande lavaström och sina kvävande asklaviner. Ett stort bygge ligger störtat av jordbävningar - vilken var bristen i grunden, vilka felen i bygg- naden, vilka de omstörtande krafter- na? Huru bör det hela göras om?
Hela den tänkande mänskligheten ar- betar med dessa frågor. Samhällskri- tiken är vaken och verksam som al- drig förr. Och kvinnorna känna sig ej blott ”mer än någonsin övertygade”
om värdet av sina meningar om sam- hällsarkitektur, men se också med nå- got som liknar hopp fram mot den uppbyggandets dag, som måste kom- ma ovanpå allt nedrivande. Kanske blir den också deras dag.
Kvinnorna själva slå för ögonblicket vakt om sin rösträttstanke på ett in- nerligare sätt än förut. Efter 1913 års starkt utåtriktade agitation, efter all splittring och oro under 1914 känns det säkerligen nu inom många for- eningar ett starkt behov av tätare samvaro och flitigt arbete inom den egna täppan. Det psykologiska ögon- blicket förefaller alldeles givet nu vara inne att återupptaga på allvar det studie- och upplysningsarbete, som startades å r 1907 efter 1906 års utåtrik- tade stora kraftansträngning. Det bör återupptagas och igångsättas nu - i det för sådd gynnsamma ögonblick av stiltje som råder - och det bör e j till- låtas avtyna, så länge föreningarna leva och tiden ej är särskilt ond. I upplysningsarbetet bör man binda och sysselsätta eliten av föreningsmedlem- marna, och arbetet bör, om det ord- nas rätt, kunna bli ett gott medel att få denna elit att växa till antalet. Det är j u klart, att i en så stor organisa- tion som L. K. P. R. måste finnas en större massa av mera passiva medlem- mar; därom ä r ingenting att säga.
Så fulltecknade som dagarna van- ligtvis äro f ö r alla människor i vår bråda tid är detta helt naturligt. Inom en mängd andra organisationer går det helt enkelt så till, att arbetet från års- möje till årsmöte uteslutande skötes av styrelse eller arbetsutskott; medlem- marna endast betala. Vid jämförelse med många andra föreningar är det en- dast rättvisa att säga, att rösträttsför- eningarna äro som helhet ovanligt liv- aktiga, - ett försteg som vi måste söka behålla och förlänga, därför att vårt arbete måste vara även inåt uppfo- strande. Alla F. K. P. R. behöva en tränad och pålitlig livvakt kring stan- daret - j u större, desto mera trygg het och heder för föreningen.
Sammanhängande kurser i samhälls- lära med skickliga föreläsare och an- nan dyr apparat kunna j u anordnas av stora och förmögna föreningar så- bom skett alltifrån 1907. Benådade landsändar komma också i åtnjutande av de alltjämt pågående Bergman- Österbergska kurserna med offentliga föredrag. Men denna form för upp- lysningsarbete står inte alla förenin- gar till buds och kan e j bliva någon gemensam lösen f ö r 1915 års arbete.
Det är inte heller sagt, att just den formen lämnar det mesta resultatet ef- ter sig. ”Lätt fånget, lätt gånget” he- ter )det. F ö r mindre och fattigare för- eningar lämpar det sig bättre att slå in på det andliga självförvärvets be- svärligare men säkrare väg, att lita till böcker, läsning, eftertanke och Sveriges äidsta, största o. bäst
A,-Ba JOHN V a L O F G B N & G:O renommerade specialaffär i
Siden- & Ylle-Klädningstyger
Kungl. Iiofleverant&
--
4 19Fredsaatan 3, Stockholm.
,iT.
.5048 Provert.landsorten
anda8 matiso.fianeo.
N:R 4 .
m t i d väisorterat lager
ifördelaktiga prislägen.
Specialit6 :
J.
A. WETTERORENSFABRIKATEB.
liskussioner. S l l a de hundratals små, :enomkomliga och populära, men ve- lerhäftiga och gedigna skrifter som Folkbildningsarbetet avsatt, äro de vänner man nu bör vända sig till och välja ibland. H u r man bör välja och gammansätta, därom lämnas de bästa råd i den ”Litteraturförteckning för 3tudiecirklar inom kvinnliga rösträtts- föreningar”, som V. U. utgav 1907. Den 6ck på sin tid mycket beröm av er-
€arna studiecirkelledare inom God- templarorden; och kanske skulle V. U.
vilja nu ytterligare revidera och kom- plettera den om det behövs. De van- iringsbibliotek för F. K. P. R., som Folkbildningsförbundet upprättade 1907 på V. U:s initiativ, torde likaledes än-
nu finnas i livet. Eöp in de billigaste skrifterna, sök att komma å t de d>-- rare böckerna genom lån från biblio- tek och cirklar, dela ut skrifterna till läsning bland vissa som läsvilliga an- mälda medlemmar! Tag en fråga i ta- get, kom tillsammans på bestämda da- gar, referera och diskutera det lästa anspråkslöst och oförfärat med var- andra! Skaffa Er så undan för undan nya inblickar i tidsproblemens frågor och svar och väx u t till en förening med en kunnig och pålitlig vakt kring standaret! Blir detta slags förenings- arbete riktigt igångsatt, med allvar och entusiasm, men utan all avskräc- kande högtidlighet, skall det med sii- kerhet draga medlemmar till förenin- garna. ICänslan av okunnighet och 111- sten att lära är0 stora bland kvinnoi- na. Ä r det t. ex. tänkbart, att ej mån- ga kvinnor skulle vilja sätta sig in i ögonblickets stora alltuppslukande fråga: fred, folkrätt och neutralitet.
Bland upplysande tryck bör riks- dagstrycket e j förglömmas a v de för- eningar, som kunna överkomma så- dant. Det finns knappast något så yp- perligt sätt att bli insatt i en fråga som att åhöra en präktig diskussion om den, - f ö r övrigt ett sällsynt nöje, ty det är inte ofta utanför de större städerna som man får höra båda si- dorna i en diskussion företrädda av förstklassiga och jämnspelta krafter.
I protokollen från kamrarnas över- läggningar finnas åtminstone många givande diskussionsreferat liksom mo- tioner och utlåtanden ofta bjuda på värdefulla utredningar.
Naturligtvis måste den yttre agita- tionen i mån av krafter och tillgångar hållas gående. Av särskild vikti och betydelse ä r den givetvis i de delar
BV
landet, där stadsfullmäktige och landsting i år välja till Första kam- maren: Stockholms stad, Jönköpings, Gottlands, Västmanlands och Väster- bottens län. Men som allmänt arbets- program för föreningarna förefaller studieverksamheten vara särskilt lämp- lig just nu. Den ä r j u dessutom lätt a t t förbinda med den stickning och sömnad, som krigsutrustning och nöd- h j älpsårbete kunna påkalla.
Ja, kanske skall 1915 en gång bli ihågkommet som det år, då vi riktigt flitigt plockade av kunskapens träd f ö r att bättre rusta oss att förvandla jor- den till ett paradis. G. H .
Par skait man få ett gott kaffe!
uJo på
Nykterhetskaf ket & Konditoriet
S t
Eriksgatan
50. Allm.Tel.
23728.Obs.! Enskilda
rum finnas förkomitber
och säiiskaper.1 N:R 4 S b S T S a T T FOR KYINNOB 3
"Oäkta barn".
För Rösträtt. för Kvinnor av Marika Stjernstedt.
Det vet jag, a t t om en givmild f t räckte mig sin trollstav och skänktc mig en lagreforni efter eget val och ön skan, som en god pris, skulle jag u t ropa:
Oäkta barns fullkomliga likaställd het med - de andra!
Norge, i åtskilligt ett föregångslanc för oss - j a g behöver väl icke i denn2 tidning påminna om den kvinnlig2 rösträtten - har återigen visat goti exempel. I norska odelstinget h a r a n tagits lag, som försäkrar utom äkten skap födda barn rätten till såväl fart som mors namn, eller rättare sagt ett dera, enligt en gång för alla gjord be stämmelse i varje särskilt fall; sam1 rätten till arv, lika med de inom äk tenskapet födda barnens.
Tidningarna upplysa om, a t t frågor n a synnerligen livligt debatterats, ati lagen om arvsrätten antagits mec avsevärd majoritet, namnlagen där emot mera knappt. Hela frågan,
SOIInu ähtligen står inför en ur humani t ä r synpunkt självfallen lösning,
ä1i Norge som sådan, j a g menar son
"fråga", redan trettio år gammal ock har naturligtvis givit anledning t i L många betänkligheter under tidenr lopg. Bland dessa anfördes fruktar för att en spekulation i rika fäder skul le kunna uppstå, då j u faderskapet a l drig kan bevisas. Även en del arvs komplikationer kunna tänkas, t. ex.
den förförda, rika modern dör, barnei ärver modern och dör. Vem skall nu iirva barnet? J o , fadern, uslingen - förföraren, som kanske längesedan d r a git all världens väg.
På detta kan svaras, och har väl sva.
rats, a t t arvskomplikationer, arvspro eesser och arvsoegentligheter äro nå- got man icke helt och hållet torde kun- na gardera sig för i ett samhälle som det muvarande, d ä r penningen h a r ab- solut förstahandsbetydelse. Till dylika
Clara Bolin.
Korset häröver är vältaligt nog. Dö- den har ännu en gång gjort sin skörd bland pionjärerna, bland dem, som bru- tit mark för kvinnornas frigörelse, för deras rätt, för deras lycka. F ö r ett tio- tal år sedan tog Clara Bolin initiati- vet till bildandet av en lokalförening av F. K. P. R. p å Gottland. Vad var naturligare ä n att hon med sin öppna blick för tidens krav, med sitt för alla mot kvinnorna begångna orättvisor reagerande sinne och sitt varma oräd- da hjärta gjorde det? Det v a r ett djärvt företag, och på denna så ytterst konservativa utkant a v världen kasta u t dessa för männen så misshagliga läror angående kvinnornas frigörelse från deras förmyndarskap, men mod och entusiasm f ö r en rättvis sak fatta- des henne icke. Både med ord och pen- n a förfäktade hon, ofta p å ett humori- stiskt sätt, kvinnornas krav p å med- borgarrätt. Ända sedan föreningens tillkomst har hon tillhört dess styrel- se, dels såsom sekreterare, dels som v.
ordf., aldrig svikande sin post förrän sjukdomen bröt hennes krafter. Med sällspord energi och stor uppoffring stödde hon föreningen, bland annat därigenom att hon beredvilligt upplät sitt hem för föreningens "aftnar".
Det unga sinnet, entusiasmen, strids- lusten för en god och ädel sak hade hos henne icke slappats med åren; med ett förkrympt hjärta, ett för andras
d
-_
dramers befintlighet göra de oäkta bar nens inträde på arenan ingen ändring det skänker på sin höjd några nyi uppslag, p å vilka onekligen en och a n nan kan bli lidande - ett lidande, son dock icke i stort sett kan uppehåll2 oss, d å det gäller att upphäva de mån gas lidande, vilka hittills stått rätts lösa.
Ty talar man om rätt, på snart sag vilket som helst omrhde för social:
missförhållanden i v å r tid, så menai man i grunden - pengar. Inte mångi problem g å fria från att ined sin nerv rot vara fästa där, problemet om dt utanför äktenskapet födda barnen all raminst. Man kan också säga, att nor ska lagförslaget med berömvärt sinnt för det väsentliga tog oxen vid hor nen, när det, i mening a t t tillförsäkrr en olycklig pariakast medborgerlig jämnställdhet med alla andra, tog upp arvsrätten. Till och med namn rätten är därvidlag a v sekundär bety delse. Ty det skulle vida mindre stö ta vår vardagliga uppfattning av våri rättigheter, om det påbjöds, att val och en av oss, vid mogen ålder, måtk själv välja sig ett nytt namn, än ou vi nekades vår äganderätt till det gam l a föräldrahemmets bohag! E n såda1 äganderätt synes oss bland det mes1 självfallna i livet.. . Men samma r ä t h a vi funnit på sin plats att neka våi fars eller mors barn iitanför v å r egeI
"legitima" krets !
Otaliga godhjärtade, hederliga, sam hälleligt oklanderliga människor h a den punkten aldrig tänkt längre. Er skriande orätt har aldrig gått upp föl dem. Så inrotad är vanan att betrakta portmonnän såsom den av en vigse sammanhållna familjens uteslutandc ägendom !
Det allmänna medvetandet störes ic ke a v föreställningen om att ett stori snille skulle kunnat födas utanför äk.
Kvinnorösträtten inför Förenta Sta- ternas kongress.
I det senast hitkomna numret av Votee f o r Women redogör m r Pethick Lawrence som f. n. befinner sig i Amerika, för kvin- nornas rösträttsfråga inför Förenta stater- nas kongress. De amerikanska rösträtts- kvinnorna nöja sig nämligen e j med att söka erövra stat efter stat för rösträtten.
utan de söka också föra frågan fram till en hastigare lösning genom a t t f å den antagen a v kongressen, varigenom den skulle infö- ras i samtliga stater
påen gång. För detta fordras emellertid först
'/3majoritet i kon- gressen, varefter beslutet skall ratiflcerao av 36 av de 47 staterna.
Situationen ställer sig n u sålunda, att senaten i slutet a v förra året debatferat kvinnorösträtten, varvid 35 röster avgåvos
Pöroch 34 mot, alltså utan att den erfor- derliga
*/3majoriteten uppnåddes. I re- presentantförsamlingen hade demokrater- n a till en början lyckats förhindra tredje läsningen av motionen, men efter de all- männa valen i november tvungos de genom påtryckning från kvinnorösträttsstaterna
nöd likgiltigt hjärta gick icke vår vän bort från oss, och därför skall hon i tacksamt minne bevaras, icke blott a v
~ S S ,
hennes meningsfränder, utan även av alla, som fått blicka in i hennes glada öppna väsen.
Hon var vid sin död 46 år gammal 3ch sörjes närmast a v make, kaptenen vid Gottlands infanteriregemente Axel Bolin, som förstående och stödjande dltid stått vid hennes sida.
Siar id Her Ei tz.
ta säng. Det finns niig veterligt inte hinder för en "oäkta" son a t t stig:
upp till statens högsta ansvarspost, d ä rest han blott bekänner den rena lu therska läran! Samhället acceptera]
utan missmod den "oäktes" svett ocl mödor i dess tjänst, och det vägra]
e j a t t länipligen belöna honom, blot han beskedligt stannar utanför famib jen, vilket vill säga ingenting anna ä n familjens ekonomiska borg, blot han alltså, jag upprepar det, förblii medlem a v sin paria-kast. A t t max alltså icke fullt konsekvent och på all:
områden genomför den tanken, paria tanken, utan strax låtsar som intet bara familjens kära portmonnä väl
äiräddad, det beror på att människoma terialet som sådant har för stort värde Man behöver allt man får. H u r skull1 det t. ex. annars gå med armberna3
Jag läste häromdagen en liten histo riett från Tyskland just nu i dessa, der förskräckliga manspillans dagar: värn pliktige Muller kommer hem till byx på fyra dagars permission. Ä r har sårad eller konvalescent? Nej. - Var för skickas han då hem? Muller sva r a r med ett brett leende: kaptener tyckte jag borde fara och hälsa pi fästmön ett tag.
Historien, om inte sann, ä r god Men blir Muller n u skjuten, n ä r har återvänt till fronten, och fästmön nä sta jul sitter med en liten Muller knät, vad blir då a v den lilla Mu1 ler, ifall ingen vigsel medhanns undei de fyra famösa permissionsdagarna' Mullers kanske niitta a r v skifta hanr syskon; det ä r inte troligt, att de stället bestämma sig för att ge det til den nyfödda. Man sticker till den u n ga modern ett månatligt apanage, ocl.
hoppas att hon inte ställer till obe hag! Med obehag menar man ingen ting annat ä n ekonomiska anspråk Det är alldeles klart, att lilla Muller in te behöver mer ä n ett minimum, efter som han ä r oäkta ... Och ingenting be visar min sats bättre än det faktum att; j u längre ner man kommer på der
~ ~~~~~ ~~
a t t giva med sig, och för debatten anslo gos sex timmar den 12 januari.
Mr Pethick Lawrence, som var i tillfällc a t t åthöra denna debatt, gör först en liten jämförelse mellan det engelska parlamen.
tet och det amerikanska och känner sig tilltalad av a t t kvinnorna som åhörare
jdet senare e j sitta bakom något galler och likaså på det hela taget a v den där inför- da bestämningen om tidsbegränsning föi talarna - där finns alltså e j samma möj.
lighet som i England
såofta begagnats: att
"prata ihjäl" en röstriittsmotion. Och en.
gelsmannen, som undcr många år lyssnat till varje rösträttsdebatt i sitt lands under- hus, fick här åter höra alla de gamla väl- kända fraserna om "hemmets drottning"
"männens skyddande arm", och "politikene nerdragande av kvinnornas renhet". Han behövde inte ens sakna "handen som sät- ter vaggan i gång och som styr världen".
Men
såkom något för honom nytt, och det var männen från de stater, där kvin- norna redan äga rösträtt, som talade om de erfarenheter, som där vunnits. Punkt för punkt uppvisade de ohållbarheten i motståndarnas argument och yrkade på be- vis för a t t de röstberättigade kvinnorna
k omindre kärleksfulla mödrar, mindre dugliga husmödrar, mindre kvinnliga -
därför a t t de äga rätt att sörja e j endast för sin egen lilla värld utan även f ö r den gtörre världen utanför hemmet. Några be- vis lämnades emellertid ej, ty det fanns inga.
Och det är detta faktum, som gör att fast motionen denna gång avslogs med
204röster mot 174, den tiden dock e j kan vara zvlägsen, då den skall
g%igenom med er- forderlig majoritet.
sociala skalan, bland de fattigaste, där finner man minsta skillnaden; j u högre upp däremot, dess vidare klyfta. All- tid ä r det kring portmonnän det rör sig. J u större portmonnä, dess större angelägenhet om s. k. respektabilitet.
Det har j u hänt, även i högre sam- hällsklasser, att nog exentriska perso- ner h a tagit den lille utbördingen till det äkta hemmet och fostrat honom där. Vanligen har detta skett, d ä r
"egna" barn inte funnits. Det kunde eljes tyckas naturligt a t t r a r j e barn . fostrades i sin fars eller sin mors hem, och så mycket bättre, om d ä r finnas syskon. Men oftast rubriceras den enkla gärden till betryggande a v en värdigare existens å t en blivande med- borgare, såsom ren "godhet".
- Det ä r nog vackert a t t taga upp det d ä r hm ... barnet, säger folk, men blir det inte förr eller senare svårig- heter?
Jo, visst blir det svårigheter, så län- ge vederbörande själva gå i n på upp- fattningen att de gjort något a v sin godbet. I en rik, utmärkt hygglig fa- milj vet jag, a t t en "oäkta" dotter upp- fostrades med de andra barnen. Sy- skonen höllo a v henne, alla uppskat- tade henne. Hon var en fin, högt be- gåvad kvinna. Men j a g vet också, att hon hela sitt liv led av sin "skeva ställ- ning". Herre gud, ja, hon levde j u -
på nåder! Ligger det verkligen inte något bittert upprörande i, a t t så kun- de vara? I att den tanken kunde falla någon in? På nåder! Och tror någon, att icke detta ställt sig helt annorlun- da, om denna dotters arvsrätt varit be- tryggad till fullkomlig likhet med de andra barnens? J o , förvisso, det ä r den krassa sanningen.
Under debatten i Kristiania fördes naturligtvis talet om äktenskapets helgd fram - hur skulle man kunnat undvara denna förträffliga paradhäst?
Men låt oss väl känna, att äktenskapets helgd omöjligt kan vila på det, a t t de
"oäkta" barnen hållas utanför, lika li- tet som på nödvändigheten a v att för- Kvinnornas representanter i den skandi-
naviska famiijerättskommissionen.
Såsom förut meddelats förordnade deii svenska regeringen i somras f r u Emilia Broom6 att såsom ledamot del- taga i den svenska lagberedningens ar- bete. Sedan ha både Norge och Dan- mark följt exemplet, i det att från iorsk sida utsetts Höjesteretsadvokat Elise Sem och från dansk, ögonläkare Estrid Hein.
Ny rösträttsiitteratur.
F ö r a t t tillmötesgå en från flera håll uttalad önskan har L. K. P. R:s Verk- ställande Utskott gått i författning om itt utgiva de båda föredrag, som höl- o s vid samkvämet p å Strand Hotell len 9 januari, i tryck. "Kvinnorna och rriget" a v Gulli Petrini föreligger fär- ligt och kan rekvireras genom Röst- rättsbyrån till ett pris a v 5 öre. "Kvin- iorna och freden" a v Emilia Broom6 itkommer inom den närmaste framti- len och kan rekvireras från samma ställe och till samma pris. Båda flyg- daden lämpa sig synnerligen väl för iögläsning vid arbetsaftnar och sam- rväm inom F. K. P. R.
LAGERSONS
SKOiTlAGASIN
Jakobsgatan 18 - Fredssatan 8
=er än 14000 kvlrinor
försäkrade i
SVENSKA L I F
jkandinaviens största ömsesidiga livbolag.
I
-et för sjuk-, vilo- och Mrloasningshemmet är i y s t och
ostört.
Soligarum
All nutida komfort De strängaste fordringar pB hygien uppfylldaBcf.: D.r E. O. EULTBREN. D I ARTHUR FURSTENBERB. D r ARNOLD JOSEFSON
O~erationsrum Badrum, med fullst elektr ljuabad, med eller utan massage, även för andra an h m & p a m . Telefoner i varje v b i n g Gott dietiskt bord Fritt
val
av ilkare och ackuschorskaForesthdarinna
HIL116A F m D L m . f
d fbreständarinna vid Stockholms siukhem Skiini o vid DrottninFhiiaPtI
4
mögenheten förbehålles åt vissa. Det finns inte ett spår mer moralisk pon- dus över en familj, som innehar ett fideikommiss till favör för en a v söner- na, än över andra familjer. Finnes det icke i äktenskapet en levande anda a v rättrådighet, så är "helgden" bara en kuliss, som står och ser bra ut, tills den ramlar vid första stöt.
Föreställningen om de oäkta barnens givna utaiiförställande ä r en mycket gammal fördom. Visstjcke alla t. o. m.
goda och hederliga man och kvinnor känna, att varje barn är precis lika heligt och lika mycket i behov avi huld och vård. Där finns ännu å t oss alla ett vitt fält för upplysningsarbete. Sä- kert ä r o många sinnen ännu stängda, endast därför, att ingen beslutsamt klappat på dörren till dem. Men lag- stiftningen Iiar också sin skyldighet, och det saknas inte exempel på fall, där den fått g å i spetsen och röja väg.
De flesta humanitära reformer h a ge- nomförts under veklagan från många håll. Det länder norska odelstinget till stor heder att det förstått sin uppgift och trotsat svårigheterna.
Att sätta ett barn i världen, detta enkla, stora inysterium - det är dock någonting. I och med det har jag tagit upp en skuld till framtiden, och illa vore, om jag inte sökte ärligt infria den. Att fuska mig ifrån den dyrbara plikten, ä r det icke synd av de synder, som icke kunna förlåtas? Men med vilken skamlig liknöjdhet h a v i icke överallt omkring oss sett den synden begås, medan vi dock alla säga, att vi önska en värld av ljus och rättvisa!. . .
L å t oss åtminstone, i det ännu rådan- de mörkret, hälsa med tack och glädje varje genomförd vilja att lyfta oket åt- minstone från några skuldror! Kän- slan a v egen uppgift, av eget ansvar Pår därav ny kraft, ny lust.
Till Europas kuinnor och mödrar.
Från f r u
Frida Perlen iStuttgart, vars fredsintresse redan förut givit sig uttryck i våra spalter, ha vi mottagit följande varma vädjan med begäran om införande:
Ännu rasar kriget alltjämt, dagligen for- drar dct nya offer, sex månader hava för- flutit i detta förödande krigs tecken.
Europas kvinnor och mödrar, h u r länge skolen I tåla a t t edra män och söner, edra barns fäder mörda och stympa varandra!
Sannerligen, det faller en stor skuld över
oss,nu och i kommande tiders historia, att vi icke redan hava slutit oss tillsammans, hava förenat oss i det flammande ropet:
Sluten upp I män att mörda varandra, v i fördraga det e j längre, vi fordra fred, vi som fött er, i smärtor fött er, vi ha rätt, vi ha en helig plikt, om vi h a r ä t t bära namnet m ö d r a r , att forda att våra män och söner söka andra former för uppgö- relse- mellan folken än detta förfärliga slaktande.
Kvinnor, mödrar, I haven mycken makt, som I ännu e j blivit medvetna om - nu är det tid att icke längre endast bota de sår, detta mördande krig ger, nu kallar oss den största uppgift och den största plikt, som någonsin förelagts oss.
Lät oss räcka varandra händerna, från öster och väster, från norr och söder, tyska, österrikiska, franska, belgiska, ryska, ser- biska, turkiska och h u r de heta alla natio- n e n i a - k v i n n o r och m ö d r a r !
b
Låt oss ropa till våra regeringar:
V i , E u r o p a s k v i n n o r o c h m ö d r a r , v i t å l a e j l ä n g r e d e t t a v a n s i n n i g a m ö r d a n d e , m e d m ö d r a r s h e l i g a r ä t t f o r - d r a v i f r e d !
Gån i millioner och millioner i alla län- der till edra regeringar med det ropet och ingen makt på jorden kan undanhålla oss fred.
ilduokatfirman ihERBER6 och SbHRÖilER
Luntmakaregakin
7 (hörnet av Kungsg.)Stockhoim.
FAMILJERILTT
A r v s -
och Aktenskapstvister, Boskilhader estamenten) samt
omiga juridiska uppdrag.MODERAT ABVODE
?r
FERid EXPEDITION.
BÖSTRATT F Ö B EUINHOB N:R 4
ÄKTA Scbweixer-Broderier
i Rober, Blustyg, Brodyr i längder, säljas otroligt billigt.
SVENSSONS IMPORTFIRMA Enngstensgatan 69
2 halvtrappor. Andra huset frän Upplandsgatan.
-Stockholms Ritkontor
rekommenderar sina i alla prislagen smakfulla och vackra handarbeten. Ritningar till broderier för kläd-
ningar utföras i extia vackra mönster.
Huvudflär :
DROTTNINGGATAN 30.
Ftlialer :
Humlegirdsgatan Il, Si Panlsgatan i, Upplandsgatan 34.
-
Hyg. Ansiktsbehandling
med elektr. vibration och l.iisbad, borttagande av tinnar, pormask, fräknar.
Missprydande hår
medelektrolyse. Fotbehandling.
Rdda händer behand- las.manicnre' AdMe Elmeen,
48 Upplandogatan, 1 tr.
R. V. 824. Allm. 23091
1MLstskirimarkniig Hhlsömnad
utforas val uti
ELIN MADENS BULRKNINGSATEUE,
12 Lilla Vattugatan. hornet av Brunkebergstorg Riks Tel. Xorr 311 Alim Tel. 11905.
iivinnofrågor inflr riksdaien.
H r H e l g e B ä c k s t r ö m i Första kam- maren och h r E r i k s s o n i G r ä n g e s - b e r g i Andra kammaren ha väckt mo- tion om utredning angående understöd, som e j h a r fattigvårds karaktär för a t t tillförsäkra barn av ensamma mödrar till- fredsställande uppehälle och vård.
Motionärerna framhålla först och främst vår föråldrade och inhumana fattigvårds- lagstiftning, som inte erbjuder barnen nå- got skydd, utan låter dem i tusental lida för att försumliga fäder underlåta att full- göra sin plikt. Ännu mera tillspetsade äro fiirhållandena vid familjefaderns frånfälle, då änkan endast med yttersta svårighet kan hålla nöden på avstånd. Motionärer- nb. betona vidare h u r betydelsefullt omhän- dertagandet a v de värnlösa är ur samhäl- lets egen synpunkt. Barnen skola en gång växa upp och deltaga i landets öden och därför blir deras uppfostran en samhälls-
€råga av den djupaste betydelse. De fatti- ga, ensamma mödrarna h a r ä t t att kräva hjälp a v samhället när det gäller att npp- Eostra barnen till dugliga medborgare och denna medverkan från samhällets sida bor- de ingalunda betraktas som fattigunder- stöd. Motionärerna påpeka även h u r otill- fredsställande de ogifta mödrarnas ställ- ning är i vårt land och hur partisk lag- stiftningen ä r till männens fördel. I för- sta hand är det ju faderns plikt att draga försorg om barnet, men denna plikt drab- bar vanligen i hela sin tyngd mödrarna medanfäderna gå fria från ansvar. Sam- hället borde därför hjälpa mödrarna till rättvisa gentemot barnafadern och det un.
derhåll som kräves för barnens fostran böi tillförsäkras dem som e t t förskott, vilkel sedan skall gäldas av fadern såvitt han del förmår.
1 3 AFFÄRSREGISTER I I
i3 a d - C af6e f
idalmtorgsgatan
3Rekommenderar sina goda frukostar middagar och supeer till moderata priier.
A. T. 97 74. Vördsamt
Ch. Skoglund.
Obs. Syster FrideborNs
Sjuksk6terskebyrd
Bven Sjukhem
R.
t. Vasa 99Kangstensg. 22,l
tr. A t. 256 72.A n n a Lindgrens H E M B A G E R I
Gamla Stockhoimsgatan 11, Söderteue
Bekommenderas.
Södertelje Allm. Tel. 674.
Ivar Grönqvist
HEBR-
&DAMSKBADDEBI . ostermalmsgatan
- 26-27 (Hemcrården). Allm. tel. 260 02Utför bestillninaar och renarationer av . . ~ . ~ ~~ ailn ~ snrtprn
Herr- och Damkläder till billiga priser.
Be~tällningar utföra? även när tyg tillsläppes.
Emma Hagelins Syatelier
för finare såväl som enklare klädningar och blusar.
Hornsgatan 45, 2 tr.
Ulm. Tel. 1774. Hiss.
29 Klara N. Kyrkogata
(2:dra huset fr. Kungsg.) ombesörjer begrafningar. Order från landsorten1
expedieras skyndsamt.1
A. T. 8409. Riks N. 709.E. H . Kamissons
BEGRAFNINGSBYBA
Vaxholins Hotell
rekommenderas, inackordering mottages. I
Vördsammast AUQ USTA KARLSSON.
Rättegångar
bouppteckningar, arvstvister, boskillnad, Kktenskaps- förord lösöreköp testamente, skilsmässor, barnupp- fostrdgsrnål, inkaiseringar m. m. utföras fort o. billigtav
VÄBMLANDS ADVOJSAT-INKASSOBYRA
R. T. 3712.Götga*n 33,
iii tr. A. T. Br. 2900Skriftliga förfrågningar besvaras omgående.
SKANSK M A T
Pensionat Malmgren
Olovsgatan 3, 2 tr.
God och billig hel- och måltidsinackordering på kor- tare eller längre tid. Allm. Tel. 14256.
SkBnsk Fra.
Ovanligt billiga priser!
Till och med den 1 Juni. Pr&n B ks. p r duas.
har i dagarna öppnats i
Folkungagatan 12 A, 1 tr.
Välgjort arbete, prima material och reel behandling utlovas. Förstoringar billigt i
Ny modern fotograf-salong
K R 0 NAN
Damhattar
pressas, tvättas. Tagel- och flä.t. hattar sys omefter nyaste modeller. Panamahattar tvättas omsorgsfullt. Kom i tid.
HATTFABBIKEN Klara östra Kyrkogata 5 , l tr.
B B r T i r n o F m k a n
Boslagsgatan
20,Stockholm.
Emottager patienter i sitt hem. Trevliga enskilda rum med elektr. ljus. God omsorgsfull vård.
Rikstel. Vasa 464. Allm. Tel. 22445.
Xarin K i n d v a l l
DAMERNAS
SVENSKA BOKEXPEDITIONEN
speciella u psla sbok, oumbblig för alla åldrar, er.
hälles dä
$. 1.80
insändes i postanvisning tiliSTOCKHOLM
C.ETODON
Fabrikslagret RECORD
S
köpas ovillkorligen fordelaktigast hol32
GamlaKunzsholmsbroeatan 32 - Stockholm.
Annonsera i Rösträtt för Kvinnor,
EDLASEVERINS SYATELTER
för finare klädningar och blusar.
Hornsgatan N:o 26, 2 tr. t. v.
Allm. Tel. Söder
6343. STOCXEOLY.R'rfda Janssons
HEMBAGERI 14 Kommendörsgatan 14
Beställningar
S
a r t o r och Namnsdagskakor emottagas.Allm. Telefon 2981.
Damgarderoben
48 Upplandsgatan 48
ALLM. TEL. 28725
-
STOCKHOLMBEKOMMENDERAS.
Bhshsaren "'SVEA
57 Karlbergsvägen
57 (hörnet av Vikingagatan).Allm. Telefon Vasa 8860.
Beställningar å finare och enklare klädningar och blusar.
För8tEZizssigt arbete garanteras
Hantverksskolan STOCKHOLM för Blinda Kvinnor
Dara Ostra Kyrkogata
3. AUm Telefon 21187 Tillverkar alla slags korgarbeten. RottingsflstningBilligt och starkt garanteras
ESLOMKRUKOR
kopas bäst och billigast hos
I- M. MALMGREN
m ö d e r t a l J e .
Allm Telefon 558
ksta Klass Damskrädderi.
Garanteras
VälgJordt
ochvälsittande
arbete till moderat pris48 STUREGbTAN 48. Allm Tel 19314
MATH. PETTERSSONS DAMSKRhDDERI
- - Bada =
Elektr. Ljusbad, Massagebad, Varmbad, Halvbad
4 Södermalmstorg 4.
Alim.
Tel 1547 2tr.
(Hiss)V i d behov anlita
Nykterhetsvännernas
Expressbyrå, Kocksgat. 37
(Hörnet av Nyiorgsg och Kocksg.)
Allm. Tel. 8330. Rikst. 9706
V A R OCH HUR?
Grevturegatan
24 BR Å D F R Å G N I N G ~ S B Y R W
Affärsförmedlingar, uthyrningar m. m.
R. T. 12680.
Anna M. Rettig
A. T. 18154.' Juridiskt biträde lämnas.
Lotten Janssons
20 B
Hem-
GREiFTUREGATANoch Finbageri
20 B Allm. Tel. 18859.Obs.! Endast första klass ingredienser. Alla slags Ka- kor och Tårtor på besallning.
...
...........I. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
= . . .
*
~ m . g
~
6 Juridisha inbasso- b iiduohatbyrån i
: Mästersamuelsg.
37,Stockholm. Effektivaste inkasseringsbyrll.
Rättegångar, soliditetsiipplys-:
ningar, boutredningar, skilsmässor och aila juridiskaE
uppdrag. Billigto.punktligt. R.t. 1105 -4.t. Br. 3515.E A. M. P E T T E R S O N
8:t Papisgatan 2 B,
Aiim. Tel. 80114 Försäljer och reparerarKHpPi%B Och P m - L m
Renovering avGalanteri-
ochEonstarbeten
a7 Ben,Sköldpadd och Pärlemor m. m.
Välgjort arbete garanteras.
O. F. Nordströms
A. T. li806
DAMSKBADDEBI
A. T. 11806 47Westerlllnggatan
47, 2tr.
Modernt snitt! Snabbt utförande ! Billigaste priser
KGÖBSONS VÄUK ANDA
0 TAPISSERI-AFF&R 8
24 B Grefhiregatan, vid Tattersall.
10 % RABATT - I VAROR - FRITT VAL.
DAMER! SEN4EPT!
Fra
Ostman-Kalden
öppnar den i:sta sept. i sitt hem Frejg. 21 III tr.tillklippnings- och avprov- ningsbyrll
för allt vad till barn- och damkläder hörer. FÖ; damer som vilja'sy sina kläder Själva eller Som använda sig av hemsömmerskor bör byrån bliva till verklig nytta. Byrån är öppen alla dagar med undantag av Lörd. från 10 f.m.
till 8 e. m., dessutom Tisd. och Fred. mellan 7-9 e. m.Vidare upplysningar pr Telefon Alim.
10131.
Stockholm. Ivar Eneggströme Poktryckerl A.
