RÖSTRATT FOR

4

RÖSTRATT FOR KVINNOR

Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.

v. ^ARG. STOCKHOLM, 1 JUNI 1916.

BÖSTBÄTT FÖR KYIHNOB

utkommer den 1 och 15 i var m h a d .

j Redaktion och Expedition: 6 Litstmakaregatan]

' Rcdaktionstid: onsdag och lördag kl, 1/i3-1/s4, Expeditionen öppen vardagar kl. 1 4 . Rikstel 8600. Ailm. tel. 14729.

Telegramadreas : Beträtt, Stockholm.

Prenumeration genom posten : Pris för 1916 Kr. 1:35.

IMwummer 5 öre.

För utlandet sker prenumeration antingen ge nom poeten eller genom insändande av 2 kr, i postanviening till tidningens expedition.

R Ö ~ T R X T T ~ B Y R Å N

Matmakaregatan 61, Stockholm Allm. tel. 14729. Rikstel. 8600.

öppen vardagar kl. 1/,1-1/$ 5 e. m.

L. K. P. R a sekreterare tr-s personligen kl. 1-3 e. m.

Likgii tighet.

Det har ständigt framhållits att kvin- norna inte skulle behöva rösträtt, där.

för a t t männen representera dem j

riksdagen och tillgodose deras önsk.

ningar och krav, ett förhållande, som under tidernas lopp visat sig vara bra litet med verkligheten överensstäm.

mande.

Man och kvinna äro till sin väsens.

a r t alltför olika för att den ena par.

ten, hur välvillig han än kan stäila sig till den andra, skulle ha förståelse för de problem, som i kampen för tillva.

ron möta kvinnan just i hennes egen.

skap av kvinna, och vilkas betydelsc hon ensam är i stånd att mäta.

Typisk för mäns och kvinnors olika syn på företeelserna är behandlingen av den kvinmfridsmotion, väckt a v herrar von Koch och Petren, som i da- garna avslagits i riksdagen, d ä r dis- kussionen med all tydlighet gav vid handen, att herrar riksdagsmän ha ringa eller intet förstående för kvin- nornas synpunkter i ifrågavarande fall.

En motion förelåg, i vars syfte flera olika kvinnoorganisationer instämt, varför man måste anta, att en verklig brist i lagbestämmelserna var befintlig och att en skärpning, som betryggade kvinnors rätt till gatufrid, vore önsk- värd.

Hur ställde sig nu de båda kamrarna till denna motion, som vädjade till männens rättskänsla gentemot kvin- norna.

Efter en kort debatt avslogs motio- nen, som mottagits med den mest up- penbara likgiltighet.

Resultatet visade, att männen inte reagerade för den kränkning, som an- tastandet på öppen gata innebär för

~ ~ . ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ m w m ~ ~ ~ . ~ m ~ ~ ~ m ~ ~ m ~ ~ m a ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ s m ~ a ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~

Det var en sak, som gjorde vår kamp hårdare, än den behövt vara - ^{vi måste kämpa utanför} k o n s t i t u t i o n e n . Vi ha klappat på k o n s t i t u t i o n e n s dörr a l l a dessa år, och det f i n n s män, sorh till och med nu säga, att de äro v i l l i g a att giva oss vad som helst, som kan vara förenligt med rätt- visa utom den p o l i t i s k a rösträtten . . . Betänk f r å n vilket lidande, bekymmer och martyrskap vi s k u l l e kunna fdr- skonas i f r a m t i d e n , om vi hade denna lilla smula rättvisa.

Josephine Butler.

kvinnorna. Här föreligger en bestämd skillnad i rättsuppfattning, och man kan inte underlåta att ställa sig den trågan vilken behandling motionen skulle fått röna, om både män och kvin- nor suttit sida vid sida i riksdagen.

Låt vara att frågan inte är av epok- görande betydelse och att kvinnorna framdeles; liksom nu, få utstå de mån- p nålstingen, det personligen kränkan- l e och vidriga i att på gatorna vara ut- satta för främlingars anstötliga när- manden, så bottnar dock frågan i miss- rorhållanden, som blotta sa mycken ruttenhet att ett rensningsarbete är av nöden påkallat. Gatufridsfrågan hän- Feer intimt samman med många andra Frågor, som ha sin rot i missaktningen

€ör kvinnan och får därför icke avfär- das med den intellektuella axelryck- ning, som i riksdagen kommit den till lel.

Man kunde tycka att h r Thyren, som rid så många tillfällen uppträtt som 'sedlighetens väktare", skulle instämt i notionens syfte, men denna gång kunde lan, märkvärdigt nog, inte inse värdet

LV straffskärpning. I sitt anförande angerade h r Thyren dock det väsent- iga, när han yttrade: "En ungdom,

;om uppfostras i en stor stad, under ntrycken av nutida litteratur, biogra- 'er m. m. har mycket svårt att betrak- ,a denna sak på annat sätt än den gör.

Det gäller att komma åt de omständig- ieter, som med naturnödvändighet 'ramkdla denna åskådning."

Häri har h r ThyrBn alldeles rätt. Det ir systemet, som måste angripas och Imdanas från grunden.

H a r månne h r Thyren, när han yr- :at avslag på kvinnorösträtten, aldrig nort klart för sig, att det just är kvin- iorna, som arbetat i sedlighetens in- resse, kvinnorna, som yrkat på att pro- titutionens förbannelse skulle lyftas rån deras medsystrar, kvinnorna, som osedlig litteratur och daliga biograf-

... ^{.WB.......l ......}

föreställningar se orsaken till ungdo- mens förvildning och som arbeta på undanrödjandet av dessa missförhål- landen, fast - med black om foten.

Kom inte och säg att deras inflytan- de kan göra sig lika starkt gällande utan den politiska rösträtten och val- barheten.

Det är ett långt steg från kravet och till den lagbestämmelse, över vilken kvinnorna intet inflytande ha.

Kvinnofrid är ett önskemål från kvinnornas sida, ett krav, som fram- hållits både i pressen och från talarsto- larna, men motionen avslogs i riksda- gen. Detta belyser vikten av att icke uteslutande maskulina synpunkter bö- r a göra sig gällande i en lagstiftning, som även berör så många feminina in- tressen.

Med rätten för kvinnorna att själva få bestämma över sina angelägenheter kommer aktningen för dem att ökas, och då kanske man även f å r uppleva den dagen, när en självförsörjande och skattebetalande kvinna, t. o. m.

utan ingrepp av lag och överhet, får gå skyddad och oantastad på gatorna.

Socialdemokratiska kvinnodagar i Osterrike och Hoiiand.

Enligt meddelande från den i Wien utgivna Arbeiterinnen-Zeitung ha kvin- nodagar hållits på 100 olika platser i Österrike och under livlig tillslutning.

P å varje möte betonades vikten av att kvinnorna erhölle medborgerliga rät- tigheter.

Aven i Holland firade de socialdemo- kratiska kvinnorna sin kvinnodag den 16 april, och i gemenskap med hela det socialdemokratiska partiet publicerade de ett upprop, som för närvarande, då den nya vallagen livligt debatteras i Holland, torde vara a v den största be- tydelse. Uppropet slutar med följande ord: "Vi vilja ha kvinnorösträtten ge- nomförd. V i fordra det i demokratins namn, i namn av aktningen för kvin- nan och i hela mänsklighetens namn."

~ m m ~ ~ ~ m ~ ~ ~ . ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ m ~ m ~ m m ~ ~ ~ ~ ~ m ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~

N:r 11.

De svenska kvinnornas gärde allmänna rösträtts-

möte i Strängnäs 17 och 18 juni 1916.

(Blåbandsföreningens hörsal.) PROGRAM.

Lördagen den 17 juni kl. 10 f . m.

1. Musik och sång.

2. Prolog: Godsägaren fröken Eva Frö- berg.

3. Välkomsthälsning a v ordföranden i Södermanlands länsförbund a v L.

K. P. R. fru Augusta Widebeck.

4. Val a v ordförande, vice ordförande och sekreterare för mötet.

5. Föredrag av docenten d:r Hilma Bo- relius. Amne: Kvinnornas. solida- ritet. Diskussion.

6. Föredrag av d:r Karolina Wider- ström. Bmne: Husmodersskolor.

Referat a v k. m:ts proposition.

På eftermiddagen.

1. Lantbruket såsom kvinnligt yrke:

2. Andliga strömningar i 1800-talets po- 3. Kvinnorna och fredstanken: fröken Gemensamt samkväm å Stadshotellet.

fröken Eva Fröberg.

litik: d:r Lydia Wahlström.

Anna Kleman.

Söndagen den 18 juni kl. ₂ e. m.

Musikstund i Domkurkan. Sång av frö- ken Gerda Frisell. Fiolsolo av frö- ken Månson, m. m.

K1. 5 e. m.

Friluftsmöte i Långbergsparken.

1. Föredrag av ordföranden i Männens förbund för kvinnans politiska rösträtt borgmästaren Jakob Pet- tersson.

2. Föredrag av fru Ellen Hagen. Amne:

Sverige dröjer än.

3. Föredrag av fröken Närta Bucht.

Ämne: Vi kvinnor.

Besök vid Södermanlands läns lant- hushållsskola, Benninge, där te intages och mötet avslutas.

Under mötena \forekommer sång av Luleå F. K. P. R:s dubbeltrio, ledd av fröken Märta Bucht.

Mötesdeltagare böra anmäla sig före den 8 juni. Mötesavgiften, 1 kr., kan sändas i frimärken, orda så önskas.

Adress: Kvinnomötet, Strängnäs.

MÖTESBESTYRELSEN.

Måndagen den 19 juni kl. 10 f. m.

sammanträda styrelsemedlemmar i F.

K. P. R. jämte V. U. till enskild över- läggning å Blåbandsföreningens lokal i Strängnäs. De styrelsemedlemmar, som kunna närvara, böra före mötet insända anmälan härom till L. K. P.

R:s sekreterare, Lästmakaregatan 6, Stockholm.

v. u.

~ . . . ~ ~ . ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ m ~ m ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ w ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ m ~ ~ n

Annonsera i

Rösträtt

2

Landstingamannakandilderna och kvinnnor öst rät t en,

Sedan vår i förra numret införda re- dogörelse för svaren från landstings- mannakandidaterna ha ytterligare föl- jande svar inkommit. De framställda frågorna voro:

1. Ä r Ni anhängare av den politiska medborgarrättens utsträckning till Sveriges kvinnor?

2. Vill Ni i händelse av Edert inval i landstinget verka för att ti1l;ledarnö- ter av riksdagens Första kammhe väl- jas män, som vilja medverka till ge- nomförande av denna reform?

Kalmar län.

Av 25 interpellerade högerkandidater ha 2 svarat ja, 2 j a med förbehåll, 1 förklarar att han inte satt sig in i frå- gan, 15 ha svarat nej, och 5 ha inte sva- rat. Av ll frisinnade ha alla besvarat första frågan med ja, och 1 har uttalat betänkligheter mot den andra.

Uppsala lun.

Alla frisinnade och socialdemokrater ha svarat ja. Av högern ha 1 svarat ja, 2 villkorligt ja, 1 varit tveksam, 3 sva- rat nej och 8 lämnat frågorna obesva- rade.

Västerbottens län.

Av 4 frisinnade kandidater ha 2 sva- rat ja och 2 villkorligt ja. 2 högerkan- didater ha svarat nej och 2 socialdemo- krater ja.

Vustmanlands län.

Alla frisinnade och soeialdemokra- ter, inalles 47, ha svarat ja. Av 15 hö- gerkandidater ha 3 svarat ja, 3 villkor- ligt ja, 1 anser att tiden snart bör vara mogen för genomförandet av kvinnans röstratt, 1 har ingen fast ståndpunkt i frågan, 5 ha svarat nej, och 2 ha icke svarat.

Stockholms F.K. P.Rs medlemmar och Strängnäsmötet.

För att i största möjliga utsträck- ning bereda Stockholms F. K. P. R:s medlemmar och andra intresserade från huvudstaden tillfälle att deltaga i sommarmötet i Strängnäs, anordnas söndagen den i 8 juni en lustfärd dit med egen ångbht. Att en vacker juni- dag komma till den gamla Iärdomssta- den Strängnäs, när fruktträden stå i blom, ä r lockande i och för sig, och när 'nu denna lustresa kan kombineras med konsert i domkyrkan och ett frilufts- möte, om vars rikhaltighet man kan göra sig förvissad genom att studera programmet på annat ställe i tidnin- gen, så får verkligen ingen medlein av F. K. P. R., som har tillfälle att kom- ma, utebliva från söndagens möte. Det vore en förlust, som man sedan skulle ha alla skäl att Hngra, ty L. K. P. R:s sommarmöten ha namn om sig att inte bara vara vückande och lärorika, utan även glada och stämningsfulla.

För att avtal om bM skall kunna träf- fas, torde de, so m vilja deltaga oför- dröjligen anmäla sig å Rösträttsbyrån, Lästmakaregatan 6 (Riks 86 00, Allm.

14729). Priset för tur och returbiljett kommer inte att överstiga 3 kr. Vidare meddelanden genom annons i dagspres- sen.

Strängnäs F. K. P. R.

firar tioårsfest i samband med det sto- ra sommarmötet fredagen den 16 juni kl. 8 e. m. Invigning av standar m. m,

Alla de mötesdeltagare, som redan då äro anlända, inbjudas att som för- eningens gäster övervara högtidlighe- ten.

Siidermaniands länsförbund av L. K.P. R håller årsmöte fredageii den 16 juni j

Strängnäs$, Blåbandslokalen, kl. 5 e. m.

Fernqvist s Kappaf f ä r

33

Drottninggatan

33 ^{n. b och 1 ir. upp}

Stort Lager av in= o. utländska nyheter

i alla slags

DAMKAPPOR, DRAKTER &KJOLAR

I till billiga bestämda priser. 0bs.l Beställningsavdelning.

L

Från _Ber gman-Öst er berg ska sam hälls kurserna,

Arbetsäret 1916-1916.

Under höstterminen försiggick arbe- tet i Västmanlands och Norrbottens län.

Redan den 15 september, medan det ännu var sommarvarmt, började kur- sen i Västmanland. Den pågick sedan under hela september och större delen av oktober med en ganska växlande an- slutning å de olika platserna.

Norrbottenskursen blev i fråga om föreläsningarnas antal, resornas längd och mängd någonting väl starkt i kraftprovsväg och torde knappast ma- na till efterföljd hur utmärkt, nästan enastående, omsorgsfullt och väl den än i övrigt var ordnad. Det intresse och den välvilja, varmed samhällskur- serna i allmänhet överallt i Norrbotten och Lappland emottogos, höll en dock i möjligaste måtto skadeslös för de sto- ra strapatserna. I många trakter hade något profant föredrag aldrig förr hål- lits, i andra hade möjligen förekommit ett eller annat nykterhetsföredrag. Re- san gick först längs kusten, där kurser höllos på många större och mindre or- ter. På ett ställe vid kusten visade man stort missnöje över a t t den ur- sprungliga planen, två dagars kurs med tre ämnen, blivit ändrad till blott en dag med två äninen. Trots en släd- färd.på fem mil i regn och synnerligen dåligt höstföre - resplanen räknade med tre mils vinterföre - blev det in- gen annan råd, än att på söndagsefter- middagen hålla de tre ursprungligen utlovade föreläsningarna med en stunde andrum mellan varje - ett av resans besvärligare dagsverken.

Haparanda ä r visserligen Sveriges nordligaste stad, men inte dess nordli- gaste rösträttsförening. Dess rösträtts- förening var, efter vad det tycktes, en mycket livaktig och utmärkt gästvän- lig förening. Bär hölls två dagars kurs, Av det stilla idylliska lugn man tänkt samhörigt med "Aspstaden", bar den åtminstone för tillfället icke spår, Tvärtom hade den en livlig kosmopoli- tisk prägel, och det talades tungomål av allehanda slag, ty, sedan järnvägen hit framdragits, g å r en ständig resan- deström över staden, och krigets dynin gar göra sig numera starkt förnimba- ra. Härifrån gick färden till den lilla finnbyn Kukkola, där kurs hölls, inåt landet över Karungi, där liksom en skugga av tusendens ångest och b e klämning ännu tycktes dröja kvar.

Kölden var stark, dagarna blevo allt kortare, tågen oerhört försenade och långsamma och de många långa lands- vägsresorna mycket tröttsamma. Se- dan kurser hållits i Överkalix, Mor.

järv, Boden, Kiruna, Gällivare, Malm- berget och Murjek, nästan hisnade maIi

vid tanken att det ännu återstod åtskil- liga platser att besöka - och med sju- milaslädfärder - såsom Jockmock och Arvidsjaur. Men befann man sig i Lappmarken, ville man j u inte gärna ge tappt utan begagna tillfället att söka uträtta så mycket som möjligt.

Om man - som händer - av åtskil- liga Norrlandsbygders avlägsenhet och klena kommunikationer ä r böjd sluta att befolkningen skulle vara efterbli- ven eller oupplyst, så gör man sig:

skyldig till ett synnerligen stort miss- tag. Där-människorna leva i sådan en- samhet och avskildhet som i dessa glest befolkade bygder, tänkes och läses det nog långt mera, än det göres på många av de tätt bebodda orter, där järnvägar i alla riktningar korsa varandra, och där man ända till övermättnad har till- gång på nöjen, föreläsningar och - biografer. Befolkningen kring polcir- keln har därjämte vanligen en kultur i utseende, sätt och väsen, som inga- lunda står tillbaka utan snarare över- träffar vad som i den vägen presteras i andra av naturen långt mera gynna- de svenska landsändar.

Bättre och tacksammare jordmån för ett upplysningsarbete kan svårligen finnas än vissa delar av Norrbotten och Lappland, i de mera avlägsna och undangomda bygderna såväl som i de trakter, där det "vita kolet" utför sin revolterande kulturmission och där del moderna livet nu med all fart bryter in. Bättre än kanske någon annanstä- des synas i dessa trakter kvinnorna mötas av respekt och aktning och finna gehör för sina meningar och för rätt.

mätigheten i sina krav. -

Under vårterminen har det ålegal mig att hålla samhällskurser i Upp lands och i Stockholms län.

I Upplands län funno kurserna et1 gynnsamt mottagande. Kammunika.

tionerna äro j u inte de bästa, i norra Uppland förekQm den sämsta och brist- fälligaste väg jag någonsin fiirdats vilket för den, som rest i HärjedaleE och Lappland, ju inte vill så litet säga Det fanns i Upplands län många orter dit någon föreläsningsverksamhet intc nått och där befolkningen ganska be.

gärligt begagnade sig av föreläsnin garna. Också synas mig de Bergman.

Österbergska samhällskurserna h ä r föi sin verksamhet ha ett så pass tacksam1 och lättåtkomligt fält, att man bord€

fortsätta både med uppröjandet ock bearbetandet därav.

I Stockholms län vor0 kurserna nå.

got mindre besökta, men inte heller däi kunde arbetet sägas vara otacksamt Föreläsningsföreningarna tycktes var$

ganska fåtaliga och ojämnt utsådda

Sveriges äidsta, största o. bäsi

AI-3: JOHN V:

LoF@uN

N:R 11 Vad särskilt huvudstadens omnejd be- träffar, synes den i fråga om föreläs- ningsverksamhet och upplysningsarbe- te vara nästan iiverhoppad. Storstäder- na absorbera j u gärna allt av bild- nings- och utvecklingsmedel och läm- na som oftast omkring sig en hel liten con av mörkeS och försummelse. Om man i fråga om den upplysningsverk- 3amhet, som från kvinnosakshåll be- irives, ville ägna litet speciell omvård- nad å t dylika försummade bygder, skulle det sannolikt visa sig icke blott tacksamt utan även ganska betydelse- Eullt.

Det finns delar av vårt land, där man gkirna och förtroendefullt mottager det upplysningsarbete, som från olika kvinnoorganisationer bjudes, det finns andra - enstaka platser eller hela trakter - där man hyser misstro eller ringaktning f ö r allt i den vägen, där man betraktar med hätskhet åtmin- stone vad som stöter på kvinnlig röst- rätt och ställer sig avvisande eller sö- ker lägga allehanda hinder i vägen för ett upplysningsarbete i dess tjänst.

Hitintills har man i röstrattsarbeht ganska opartiskt sökt att dela sina an- strängningar mellan platser och trak- ter av båda slagen. Med de små och få medel rösträttsrörelsen förfogar över för a t t nå och befrämja sitt mål, före- faller det som borde dessa mera spar- samt användas för att få bukt med för- domar, motstånd och illvilja. När man har utvecklingen med sig, men inte så gott om pengar, kunde vedersakare och Bender nog ganska lugnt ställas på framtiden och mödor och medel före- trädesvis användas på de mera "bild- bara**, de blott vacklande, ointresserade eller slumrande. (Bleve här och var några landsdelar riktigt genomarbeta- de och befästa i kvinnosaken, bleve des- sa till ett slags kraftcentra, varifrån dess ideer sedan utan utomståendes på- verkan spredos alldeles av sig själva.

Walborg Bergström.

Fru Malla Grönlunds lilla, pigga tvåak- tare med ovanstående titel uppfördes första gången vid Söderköpings F. K. P. R:s års- möte, måndagen den 15 maj, & Söderköpings hotell. Atskilliga intresserade utomstående hade även infunnit sig, så att lokalen var väl besatt, då förlåten öppnades till dcn improviserade scenen, som lät åskhda- ren överblicka ett hörn av den konserva- tiva tidningen Österköpings-Bladets redak- tion, där redaktören i en filosoflsk monolog giver tillkänna, att omständigheterna tvun- git honom att på tvåfaldigt sätt bryta mot sina strängt "manliga principer", först ge- nom att anställa en kvinna, som ju b r d e vara en "hemmets prästinna", och därnäst antaga just henne, som förut haft anställ- ning i en liberal tidning och som därför ju måste vara anstucken av de nya, modiir- na, okvinnliga ideerna, Nå, den stackars re- daktören får det varmt nog - det sköter den lille spjuvern Eros snällt om -- och rösträttskvinnan värvar en ny proselyt, ej redaktören, ty han är och blir förhärdad, men den lilla, förut antirösträttsivrande, kvinnliga expeditrisen, som på redaktörens anmärkning, att hon gudskelov icke är nA- gon rösträttskvinna, bakom redaktörens rygg mumlar: "Var inte för säker på det, gubbe lilla, osvuret är bäst."

Dialogen i pjäsen är hela tiden pigg och lagom giftig. Var och en får sitt i icke alltför skållheta portioner. Publiken mot- tog också uppförandet med bifall, och det är att hoppas, att flera föreningar passa på att skaffa denna lilla dramatiska agitations- predikan, som är lätt att framföra med en smula tilltagsenhet från medlemmars sida.

Sedan ridån gått ned efter sista akten, samlades medlemmarna, jämte några be- sökande från Norrköping, till ett trevligt samkväm med sång, musik och deklama- tion, varefter man vid 11-tiden skildes åt, glada oeh uppmuntrade av vissheten om att ha på ett harmlöst sätt predikat röst- rätt för trogna och otrogna.

X.