Psykopatiska personlighetsdrag och synen på brottsoffer
En vinjettstudieAnn-Charlotte Karlsson, Mattias Lindberg & Jacob Stenberg
Vårterminen 2020
Självständigt uppsatsarbete, 15 hp Huvudområde: Kriminologi
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Handledare: Catherine Tuvblad
Psykopatiska personlighetsdrag och synen på brottsoffer: En vinjettstudie
Sammanfattning
Följande studie syftade till att undersöka om studenters syn på brottsoffer skiljer sig åt beroende på grad av psykopatiska personlighetsdrag, och kön. En kvantitativ ansats användes med en datainsamlingsmetod i form av enkäter. Enkäten bestod av två olika delar, där första delen undersökte psykopati med hjälp av ett validerat mätinstrumentet och andra delen bestod av en vinjett för att undersöka synen på brottsoffer. Urvalet i studien bestod av totalt 185 respondenter där 69 var män och 116 var kvinnor, medelåldern på samtliga respondenter var 24 år. Resultatet visade att synen på brottsoffer skiljde sig åt både beroende på grad av psykopatiska personlighetsdrag och om respondenten var man eller kvinna. Resultatet i studien överensstämmer med tidigare forskning. Vidare kan resultatet förklaras med hjälp av Theory of mind, vilket implicerar att individuella skillnader, både kognitiva och emotionella, kan vara en förklaring till olika nivåer av psykopatiska personlighetsdrag hos både män och kvinnor. En övergripande slutsats kan göras där olika nivåer av psykopatiska personlighetsdrag, hos både män och kvinnor, kan ha en betydelse på hur de ser på brottsoffer.
Psychopathic personality traits and the view of victims: A vignette study
Abstract
The following study aimed to examine whether students view victims of crime different depending on their level of psychopathic personality traits, and gender. A quantitative approach was utilized and questionnaire data were collected. The questionnaire contained two different parts, the first part examined psychopathic personality traits using a validated instrument and the second part contained a scenario examining how participants view a victim of crime. The number of participants included in the study was 185, 69 of them were men and 116 were women. The mean age of the participants were 24 years. The result revealed that how a victim of a crime is viewed, depends on both psychopathic personality traits as well as the participants’ gender. The results of the study are consistent with previous research. Further, the findings were interpreted in relation with Theory of mind, which implicates that individual differences, both cognitive and emotional, could be a possible explanation of different levels to psychopathic personality traits in both men and women. An overall conclusion that different levels of psychopathic personality traits, in both men and women, could have an impact on their view of victims of crime.
Keywords: The view, psychopathic personality traits, moral, victim of crime
Innehållsförteckning
Psykopatiska personlighetsdrag och synen på brottsoffer…….……….1
Tidigare forskning……….…..1
Teori………..5
Rådande kunskapslucka……….6
Syfte och frågeställningar….………..7
Hypoteser……….7 Metod………9 Design………9 Urval………..9 Material…….………..10 Procedur………..12 Etik………..………12 Analys………..14 Resultat………17 Diskussion.………..………18
Resultat i relation till tidigare forskning.……….19
Resultat i relation till Theory of mind.……….20
Styrkor och svagheter………21
Resultat i relation till framtida forskning………23
Praktiska implikationer……….25
Slutsats………..………..…………26
1
Psykopatiska personlighetsdrag och synen på brottsoffer
En individ med psykopatiska personlighetsdrag kan skapa olika typer av problematik med sitt empatilösa och antisociala beteende (Viding, Mccrory & Seara-Cardoso, 2014; Radulovic, 2012). Problem som kan innebära både finansiella, emotionella, psykiska och fysiska
förluster för brottsoffret och samhället i stort. Enligt kriminalvården kan upp till 19,1% av de intagna klassificeras som psykopater (Kriminalvården, 2010). Detta kan jämföras med hur det ser ut i samhället, där studier visar på att ca 1% av befolkningen kan klassificeras som
psykopater (Pech & Slade, 2007). En egenskap som tenderar att visa sig hos personer som uppvisar höga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag är att de har svårt att sätta sig in i vad andra tycker och tänker (Drayton, Santos & Baskin-Sommers, 2018). Forskning visar även att det kan föreligga skillnader kring hur män och kvinnor med höga nivåer av
psykopatiska personlighetsdrag behandlar moralisk information och mer specifikt hur de ser på orättvisa (Efferson & Glenn, 2013). Utifrån dessa skillnader är det av vikt att undersöka relationen mellan psykopatiska personlighetsdrag och uppfattningar av brottsoffer. Där synen på brottsoffer och förmågan att kunna sätta sig in i andras perspektiv kan vara en förklaring till brott och därmed den höga prevalensen av psykopati bland intagna. Det har även
framkommit av studier att det saknas forskning vad gäller andra populationer utöver fängelsepopulationer (Falkenbach, McKinley & Roelofs Larson, 2017). För att utöka
kunskapen om psykopati, blir det därav relevant att undersöka om synen på brottsoffer skiljer sig beroende på om en individ uppvisar höga eller låga nivåer av psykopatiska
personlighetsdrag samt om det föreligger skillnader mellan män och kvinnor i en studentpopulation, vilket den aktuella studien syftar till att göra.
Tidigare forskning
Psykopatiska personlighetsdrag. Psykopati är ett ämne som länge har fångat
allmänhetens intresse och har därmed blivit ett utbrett fenomen inom forskning (Kosson, 2009; Viding m.fl., 2014). Forskningen kring ämnet fokuserar på att försöka förklara psykopati och vilka bakomliggande faktorer som kan ligga till grund för utvecklandet av psykopatiska personlighetsdrag (Kosson, 2009). Psykopati karaktäriseras främst av brist på moral, empati, impulsivt beteende samt en destruktiv livsstil (Lewis, Connolly, Boisvert & Boutwell, 2019). Det framgår av tidigare forskning att personer med psykopatiska
2
personlighetsdrag besitter förmågan att skilja mellan rätt och fel men trots detta kan ha en bristande moral (Drayton m.fl., 2018; Young m.fl., 2012). En bristande moral kännetecknas av en individs aktiva beslut att förbise företeelser som kan anses vara oacceptabla, utan att känna ånger. Detta kan i sin tur generera ett avvikande beteende och synsätt gentemot andra människor. Forskning visar även att psykopati präglas av känslomässig ytlighet och en förmåga att manipulera andra. Vidare definierar tidigare forskning psykopati utifrån en brist av ånger och ansvarslöshet gentemot andra individer (Kiehl & Hoffman, 2011). Psykopatiska personlighetsdrag tenderar att visa sig tidigt i barndomen och kan komma att påverka flera aspekter i dennes liv, exempelvis relationen med familj, vänner, skola och arbete. Det finns exempelvis en indikation att individer med höga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag kan betrakta andra människor som svaga och som en resurs att utnyttja för egen vinning (Demetrioff, Porter & Baker, 2017). En förklaring till detta kan vara att individer med höga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag inte utvecklar samma moraliska färdigheter att tillgodose den andres perspektiv (Bate, Bale, Boduszek, & Dhingra, 2014). Detta eftersom deras socialisering under barndomen inte åtföljs av normala affektiva upplevelser som andra personer har. Det framgår av tidigare forskning att individer med höga nivåer av psykopatiska
personlighetsdrag medvetet kan ta den andres perspektiv i beaktning men att de misslyckas att göra det automatiskt (Drayton m.fl., 2018). Med det menas att individer med höga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag kan sätta sig in i den andres perspektiv, men att de saknar förmågan att göra det naturligt. Ett avvikande moraliskt beteende, hos individer med
psykopatiska personlighetsdrag, kan därav grunda sig i en avsaknad förmåga att tänka utifrån den andres perspektiv.
Sammanfattningsvis kan psykopati identifieras utifrån flera olika aspekter, dels brister i empati, impulsivitet och ånger (Kiehl & Hoffman, 2011; Lewis m.fl, 2019). Dessa
personlighetsdrag kan senare i livet påverka sociala relationer negativt, och även vilken syn individen tillämpar mot andra. Detta synsätt kan grunda sig i personens oförmåga att automatiskt sätta sig in i andras perspektiv (Drayton m.fl., 2018).
3
Psykopati & skillnader mellan män och kvinnor. Forskning kring psykopatiska
personlighetsdrag har under lång tid bedrivits på urval baserat på män (Seara-Cardoso, Dolberg, Neumann, Roiser & Viding, 2013; Efferson & Glenn, 2018). Det har på senare tid blivit vanligare att även studera psykopatiska personlighetsdrag hos kvinnor. Som tidigare nämnts har brist på empati och ett omoraliskt beteende en tydlig koppling till psykopati (Drayton m.fl., 2018). Dock finns det fortfarande lite information kring hur olika empatiska och moraliska processer korrelerar med psykopatiska personlighetsdrag hos kvinnor och hur detta kan påverka deras syn och agerande gentemot andra (Seara-Corodosa m.fl., 2013).
Tidigare forskning har visat att män med psykopatiska personlighetsdrag ofta brister i att känna igen rädsla och sorg hos andra (Seara-Corodosa m.fl., 2013). Manliga individer med en hög nivå av psykopatiska personlighetsdrag tycks även ha bristande affektiva och empatiska förmågor när det gäller att bemöta andras känslor. Således belyser forskning att manliga individer med psykopatiska personlighetsdrag ofta brister i olika förmågor som kan påverka empatiska och moraliska processer, vilket även kan ha en inverkan på deras syn och agerande gentemot andra. Dock visar forskning en tvetydig bild huruvida manliga och
kvinnliga individer med höga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag skiljer sig åt gällande empatiska och moraliska processer (Seara-Cardoso m.fl., 2013; Efferson & Glenn, 2018). Det finns indikationer att samma mönster kan identifieras hos manliga och kvinnliga individer vad gäller psykopatiska personlighetsdrag (Colins & Andershed, 2016). Forskning visar även att samma mönster kan identifieras hos manliga och kvinnliga individer med psykopatiska personlighetsdrag vad gäller empatiska och moraliska processer, vilket tyder på att personer med psykopatiska personlighetsdrag brister i samma förmågor att läsa in andras känslor oberoende kön (Seara-Cardoso m.fl., 2013). Samtidigt tycks även forskning påvisa att manliga och kvinnliga individer med höga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag skiljer sig åt, där kvinnor med psykopatiska personlighetsdrag kan ha en mer intakt förmåga att kunna sätta sig in i och förstå andra individers känslor (Efferson & Glenn, 2018).
Det framgår av tidigare forskning att män och kvinnor med höga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag skiljer sig åt gällande hur de ser på moraliska dilemman (Efferson & Glenn, 2018). Vidare visar forskning att de finns skillnader gällande hur män och kvinnor ser på att orsaka någon annan skada, och mer specifikt vilken typ av skada som män och kvinnor finner mest acceptabla. Män som har höga nivåer av
4
psykopatiska personlighetsdrag tenderar i större utsträckning stödja att någon aktivt orsakar någon annan skada medan kvinnor som har höga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag stödjer ett mer passivt beteende såsom manipulation (Efferson & Glenn, 2018).
Sammantaget visar tidigare forskning en tvetydig bild gällande psykopati och hur de skiljer sig mellan män och kvinnor (Seara-Cardoso m.fl., 2013; Efferson & Glenn, 2018). Där viss forskning visar att psykopati hos kvinnor tycks följa samma mönster som hos män, gällande brister i olika förmågor som kan påverka moraliska och empatiska processer. Samtidigt visar annan forskning att relationen mellan psykopati och vissa emotionella och kognitiva processer skiljer sig åt mellan män och kvinnor (Efferson & Glenn, 2018). Kvinnor som har höga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag uppvisar inte samma emotionella brister som män med höga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag. Detta kan indikera att psykopatiska personlighetsdrag, hos kvinnor, inte präglas av samma oförmåga att kunna sätta sig in i en annan individs perspektiv och känslor. Som tidigare nämnts verkar det även finnas skillnader kring hur män och kvinnor behandlar moralisk information och mer specifikt hur de ser på orättvisa.
Psykopatiska personlighetsdrag och synen på brottsoffer. Tidigare forskning visar att personer som uppvisar höga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag har en större
acceptans för oavsiktliga brott, än vad personer som inte uppvisar höga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag har (Young, Koenigs, Kruepke & Newman, 2012). Förklaringen som ges till detta är att dessa har svårare att sätta sig in i ett brottsoffers situation och förstå dennes emotionella känslor av ett brott. Detta kan indikera att personer som har höga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag gör en annorlunda bedömning när andra människor far illa på grund av deras brist på moral. Samtidigt visar en annan studie att moralen för brottsoffer är kontextbundet, det vill säga att synen på brottsoffer kan se olika ut beroende på situation (Van Vugt m.fl., 2012). Detta förklarades genom att personer med höga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag generellt sett hade en lägre moral för deras egna brottsoffer. Således framgår det av tidigare forskning att individer med höga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag har svårigheter att förstå de emotionella känslor som brott medför. Detta kan på så vis förklara deras bristande moral gentemot sin egna brottsoffer så väl som deras synsätt på lagöverträdelser i stort. Annan forskning visar även att studenter med hög grad av psykopatiska personlighetsdrag är mer benägna att skada andra eller begå
5
lagöverträdelser för att uppnå förmånliga utfall (Gao & Tang, 2013). Vilket skulle kunna förklara varför individer med höga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag uppvisar en lägre moral gentemot deras egna brottsoffer, då brottet i sig kan medföra något positivt för gärningspersonen.
Forskning visar att individer med höga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag ofta bortser från andras välmående (Drayton m.fl., 2018). Dessa individer tenderar därför att utnyttja andra för att uppnå sina egna själviska ändamål. På så vis implicerar forskning att personer med höga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag saknar den naturliga förmågan att sätta sig in i andras perspektiv, vilket kan innebära svårigheter att sympatisera med ett brottsoffer. Dessa individer tenderar även att inte bli påverkade av andras perspektiv i samma utsträckning som personer som uppvisar en låg grad av psykopatiska personlighetsdrag. Detta kan i sin tur innebära svårigheter att sätta sig in i, och förstå, en situation utifrån ett
brottsoffers perspektiv. Vidare framgår det att individer med en hög grad av psykopatiska personlighetsdrag kan sätta sig in i den andres perspektiv när det främjar dennes egna
ändamål (Drayton m.fl., 2018). Däremot ignoreras oftast den andres perspektiv när det inte är ändamålsenligt.
Sammanfattningsvis framgår det av tidigare forskning att psykopati präglas av bristande empati, oförmåga att känna skuld och av en känslomässig ytlighet (Viding m.fl., 2014). Forskning visar även att personer med psykopatiska personlighetsdrag har en oförmåga att sätta sig in i andras perspektiv (Young m.fl., 2012), om det inte är så att den andres perspektiv främjar dennes ändamål (Drayton m.fl., 2018). Personer med psykopatiska personlighetsdrag verkar även kunna skada andra eller begå lagöverträdelser för att uppnå förmånliga utfall (Gao & Tang, 2013), samt att de verkar ha en förmåga att manipulera andra (Viding m.fl., 2014; Drayton m.fl., 2018).
Teori
Theory of mind. Theory of mind är en teori som tar avstamp i en individs förmåga att
dela känslomässiga tillstånd med andra (Spenser, Betts & Das Gupta, 2015). Vidare står den empatiska förståelsen i centrum och teorin syftar till personens kompetens att tillskriva sig andras tankar, avsikter och känslor. Teorin omfattar även moraliska resonemang och förmågan mellan att skilja socialt acceptabla och oacceptabla tankar och beteenden. Theory
6
of mind kan även förklaras med två olika perspektiv (Spenser, m.fl., 2015). Det första perspektivet syftar till den kognitiva förmågan att dra slutsatser om en annans övertygelser och motivationer. Det andra perspektivet syftar till den affektiva förmågan att förstå de tillhörande känslorna som personen i fråga känner.
Tidigare forskning har visat att det finns ett samband mellan empati, moral och teorin Theory of mind (Spenser, m.fl., 2015). Vidare menar forskning att färdigheter som ofta förknippas med Theory of mind är individens förmåga att förstå andras beteenden, utveckla meningsfulla sociala relationer och kommunikationsförmågor samt kompetensen att kunna tillämpa adekvata moraliska resonemang (Drayton m.fl., 2018). Därav kan brister i Theory of mind karaktärisera olika typer av problematik, både kognitivt och affektivt, där personens förmåga att förstå andra människor, kan anses vara bristande (Spenser, m.fl., 2015).
Det framgår av tidigare forskning att individer med psykopatiska personlighetsdrag har förmågan att upprätthålla färdigheter inom Theory of mind om det sker i kontrollerande sammanhang (Dolan & Fullam, 2004). Brister i dessa färdigheter verkar dock uppstå när de automatiskt ska sätta sig in i den andres perspektiv (Drayton m.fl., 2018). På så vis menar tidigare forskning att kriminella individer med psykopatiska personlighetsdrag kan ha intakta färdigheter inom Theory of mind men att de är adaptiva, vilket gör att de kan upprätthålla en kriminell livsstil (Dolan & Fullam, 2004; Drayton m.fl., 2018).
Sammanfattningsvis kan Theory of mind användas för att förklara variationer i individer med olika kognitiva och affektiva förmågor (Spenser, m.fl., 2015). Där individer med en robust förmåga att tillskriva sig andras tankar och känslor kan ha lättare att förstå en annans övertygelse och motivation, men även de tillhörande känslor som kan tänkas
medfölja. Medan en person med bristande förmåga att tillskriva sig dessa egenskaper kan ha svårare med att tillämpa det på samma sätt. I den aktuella studien har Theory of mind
används för att kunna formulera två hypoteser samt tolka och förklara det framkomna resultatet.
Rådande kunskapslucka
Psykopatiska personlighetsdrag har under en lång tid varit associerat med ett kriminellt och antisocialt beteende (Falkenbach, McKinley & Roelofs Larson, 2017). Men ny forskning tyder på att psykopatiska personlighetsdrag är dimensionella (Falkenbach m.fl., 2017). Trots
7
detta finns ett brett spektrum av dokumenterad kunskap gällande kriminella individer med psykopatiska egenskaper och en begränsad kunskap om individer med anpassningsbara psykopatiska egenskaper, det vill säga andra populationer utöver fängelsepopulationer. Dessa individer avstår från kriminellt eller antisocialt beteende trots att de innehar dessa
personlighetsdrag. Genom att studera andra populationer utöver fängelsepopulationer, vilket den aktuella studien syftar till att göra genom att undersöka studenter, kan det i sin tur skapa möjligheter för en utökad kunskap om psykopati i andra populationer.
Det finns idag även begränsat med studier vad gäller män och kvinnor med höga respektive låga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag (Efferson & Glenn, 2018). Det är dessutom av vikt att skillnader mellan män och kvinnor inom psykopati studeras vidare i olika populationer (De vogel & Lancel, 2016). Då den aktuella studien syftar till att
undersöka psykopatiska personlighetsdrag bland manliga och kvinnliga studenter i relation till deras syn på brottsoffer, kan detta bidra till en ökad förståelse för hur graden av
psykopatiska personlighetsdrag bland män och kvinnor kan påverka deras syn på brottsoffer.
Syfte och frågeställningar
Syftet med studien var att undersöka hur individer som uppvisar höga respektive låga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag skiljer sig åt gällande synen på brottsoffer, samt om det föreligger skillnader mellan män och kvinnor. Frågeställningarna i studien löd enligt följande:
1. Hur skiljer sig synen på brottsoffer åt mellan individer med höga respektive låga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag?
2. Hur skiljer sig synen på brottsoffer åt mellan kvinnor och män med höga respektive låga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag?
Hypoteser
Tidigare forskning baserat på fängelsepopulationer visar att det finns ett samband mellan
psykopati och val av brottsoffer (Book, Costello & Camilleri, 2013). Individer med hög grad av psykopatiska personlighetsdrag har visat sig vara mer noggranna vid val av brottsoffer och de väljer även ut sina brottsoffer beroende på olika karaktäristika. Psykopater kan exempelvis
8
identifiera en svaghet hos en person, vilket i sin tur gör att denne väljer ut personen som brottsoffer. I och med att individer med en hög grad av psykopatiska personlighetsdrag i större utsträckning väljer ut sina brottsoffer, borde de även ha en mer negativ syn på
brottsoffer. Tidigare forskning visar även att personer som har höga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag ofta tenderar att bortse från andra individers välmående samt att de generellt sett visar en större acceptans för brottslighet (Drayton m.fl., 2018; Young m.fl., 2012). Dessa personer har svårare att sätta sig in i den utsattes situation och förstå dennes emotionella känslor av ett brott vilket kan indikera att personer som uppvisar höga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag har en mindre moralisk och empatisk syn på brottsoffer. Brist på empati är dessutom en central del av psykopati vilket även det indikerar att synen på brottsoffer kan skilja sig mellan personer som har höga respektive låga nivåer av
psykopatiska personlighetsdrag (Kiehl & Hoffman, 2011). Teorin Theory of mind menar även att individer som brister i kognitiva och affektiva förmågor har svårare att förstå och sätta sig in i andras perspektiv (Spenser m.fl., 2015; Drayton m.fl., 2018). Därav utformades en första hypotes att synen på brottsoffer kommer skilja sig åt mellan individer som uppvisar en hög grad av psykopatiska personlighetsdrag jämfört med personer som uppvisar en låg grad av psykopatiska personlighetsdrag. Där personer med hög grad av psykopatiska
personlighetsdrag kan komma att rapportera en mer negativ syn mot brottsoffer.
Forskning visar även att kvinnor med hög grad av psykopatiska personlighetsdrag inte uppvisar samma brister vad gäller emotionella processer i samma utsträckning som män (Efferson & Glenn, 2018). Forskning visar även att kvinnor och män med höga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag skiljer sig åt vad gäller hur de bearbetar moralisk
information, vilket leder till ytterligare skillnader i hur de ser på moraliska dilemman. Theory of mind menar även att individuella skillnader, i kognitiva och affektiva förmågor, kan påverka en individs sätt att behandla information rörande andras känslor. Därav formulerades en andra hypotes, där synen på brottsoffer även förväntades skilja sig mellan män och
kvinnor med olika nivåer av psykopatiska personlighetsdrag, där män kommer att rapportera en mer negativ syn på brottsoffret jämfört med kvinnor.
Sammanfattningsvis utformades två olika hypoteser i studien baserat på forskning och teori. En första hypotes konstruerades där synen på brottsoffer förväntades skilja sig åt
9
synen på brottsoffer förväntades skilja sig åt mellan män och kvinnor med olika nivåer av psykopatiska personlighetsdrag.
Metod
Design
I det aktuella arbetet genomfördes en vinjettstudie för att undersöka synen på brottsoffer. För att besvara syftet i studien valdes en kvantitativ ansats. En kvantitativ ansats valdes för att skillnader mellan två olika grupper skulle urskiljas (Borg & Westerlund, 2014). Designen som undersökningen omfattades av var ett icke-experiment, vilket innebar att det saknades kontroll över den oberoende variabeln samt att urvalet inte randomiserades i undersökningen. Detta då det inte är möjligt att kontrollera graden av psykopatiska personlighetsdrag samt att det inte fanns tid eller resurser till att randomisera urvalet. Vidare medförde detta att det endast var möjligt att observera eventuella samband i studien samt att därefter säkerställa om det verkligen var de oberoende variablerna som påverkade den beroende variabeln. Den beroende variabeln i undersökningen utgjordes av synen på brottsoffer och den oberoende variabeln omfattades av graden av psykopatiska personlighetsdrag. I frågeställning 2 utgjordes den oberoende variabeln även av olika nivåer av psykopatiska personlighetsdrag och kön.
Urval
Urvalet i studien omfattades av ett bekvämlighetsurval. Detta innebar att de personer som låg nära till hands inkluderades i studien (Borg & Westerlund, 2014). Ett bekvämlighetsurval valdes på grund av att det varken fanns tid eller resurser att på andra sätt samla in data till studien. Vidare innebar detta att studiens resultat inte kunde generaliseras, vilket mer specifikt innebar att urvalet inte med samma säkerhet speglade populationen. Populationen bestod av universitetsstudenter i en medelstor svensk stad. I studien inkluderades 200 respondenter vilket utgjorde studiens urval. För att kunna delta i studien behövde
respondenterna identifiera sig som man eller kvinna, vara universitetsstuderande samt 18 år eller äldre. Kriterier för att kunna delta i studien utformades för att urvalet skulle spegla studiens syfte. Det diskuterades även om det skulle finnas en övre åldersgräns för att kunna delta i studien, detta ansågs dock inte vara nödvändigt för att kunna besvara studiens syfte
10
och frågeställningar. Efter att ha bearbetat data exkluderades 15 respondenter från studien, detta på grund av att de inte uppfyllde de kriterier som behövdes för att kunna delta. Det interna bortfallet i studien blev således 15 individer. Studiens urval efter det interna bortfallet blev således 185 respondenter. Urvalet bestod av 69 män och 116 kvinnor, medelåldern på samtliga respondenter var 24 år. Åldersintervallet sträckte sig från 18 till 44 år. Data samlades in från Facebookgruppen “Dom kallar oss studenter”, gruppen hade vid studiens
genomförande 22 052 medlemmar vilket innebär att det externa bortfallet blev 21 852 individer.
Material
Demografiska faktorer. I den aktuella studien inkluderas frågor rörande
respondenternas ålder, om respondenterna var studerande eller inte, samt om respondenterna identifierade sig som man, kvinna eller annat. Vilket kön respondenterna identifierade sig med var väsentligt att ha med i enkäten för att kunna besvara studiens syfte.
Youth psychopathic traits inventory short version [YPI-S]. Vid mätning av
psykopatiska personlighetsdrag användes YPI-S vilket är ett självskattningsformulär designat för att mäta de centrala delarna inom psykopati (Andershed, Kerr, Stattin & Levander, 2002; Dolan & Rennie, 2006). YPI-S består i sin tur av 18 frågor vilket mäter psykopatiska
personlighetsdrag (Colins, Noom & Vanderplasschen, 2012). YPI-S bygger på tre
dimensioner, vilket är; interpersonella, affektiva och beteendemässiga faktorer (Andershed m.fl., 2002). De interpersonella delarna av dimensionen innehåller charm, grandiositet och att personen i fråga ljuger och manipulerar. Den affektiva dimensionen innehåller brist på empati och skuld och den betendemässiga dimensionen utgörs av spänningssökande, impulsivitet och att personen är oansvarig.
YPI-S omfattar de ovannämnda tre dimensionerna med innehållande 10 skalor
(Colins, Noom & Vanderplasschen, 2012). De olika teman som efterföljer varje specifik skala är; ytlig charm “dishonest charm” (Dolan & Rennie, 2006; Colins & Andershed, 2016), den grandiosa samt egocentriska aspekten av psykopatisk personlighet “Grandiosity”, tendensen att frekvent ljuga utan problem “Lying”, de manipulerande dragen “Manipulation”,
okänslighet och avsaknad av empati “Callousness”, avsaknad av emotionell reaktion “Unemotionality”, avsaknad av att känna skuld och ånger “Remorselessness”, impulsivitet
11
“Impulsivity”, behovet av ständig stimulans och spänning men även benägenheten att lätt känna sig uttråkad “Thrill-seeking” och avlsutningsvis oansvarighet “Irresponsibility”.
Respondenterna efterfrågas sedan att gradera i vilken utsträckning varje påstående passar in på dem (Dolan & Rennie, 2006). Varje fråga i frågeformuläret är konstruerade på ett sätt som gör att personer med psykopatiska personlighetsdrag kommer att uppfatta frågorna som positiva medan personer som inte har dessa personlighetsdrag kommer uppfatta frågorna på ett mer negativt sätt (Declercq, Markey, Vandist, & Verhaeghe, 2009). En likertskala
användes där fyra alternativ gavs; 1. stämmer inte alls, 2. stämmer ganska dåligt, 3. stämmer ganska bra, 4. stämmer precis (Dolan & Rennie, 2006). För att analysera data relaterat till YPI-S konstruerades ett index innehållande samtliga frågor. Frågorna tillhörande YPI:n summerades till ett index vilket utgjorde den oberoende variabeln i studien som var graden av psykopatiska personlighetsdrag. En vidare beskrivning av hur index konstruerades samt dess Cronbach's alpha- värde går att återfinna under rubriken “Analys”.
Vinjetter. Syftet med att använda en vinjettstudie var för att kunna göra analyser där
respondenternas syn på ett visst fenomen sätts i fokus (Jergeby, 1999). Dessa fenomen kan exempelvis vara en hypotetisk situation vilket är nära relaterat till verkligheten. Vidare är vinjetter ett metodologiskt verktyg som möjliggör att ett hypotetiskt scenario kan skapas där respondenterna behöver ta ställning, vilket vinjetten framkallar.
I den aktuella studien konstruerades en vinjett, innehållande ett hypotetiskt scenario med ett brottsoffer, där respondenterna behövde ta ställning till scenariot för att på så vis framkalla deras syn på brottsoffret. För att bekräfta tillförlitligheten i det hypotetiska scenariot distribuerades vinjetten ut för en pilotstudie, där 10 personer fick läsa igenom vinjetten. Efter det hypotetiska scenariot fick respondenterna ta ställning till fem olika påståenden; jag anser att ovanstående händelse är allvarlig, jag anser att x har provocerat fram händelsen, jag anser att x har varit oförsiktig och får därmed skylla sig själv, jag anser att konsekvenserna av händelsen kommer att påverka x negativt och jag har förståelse för att x gör en polisanmälan efter händelsen. Dessa frågor konstruerades med grund i tidigare forskning och teori, där det huvudsakliga syftet var att se om respondenterna kunde sätta sig in i offrets situation (Young m.fl., 2012; Spenser, m.fl., 2015; Drayton m.fl., 2018). En likertskala användes där fyra alternativ gavs; 1. stämmer inte alls, 2. stämmer ganska dåligt, 3. stämmer ganska bra, 4. stämmer precis. Inga ändringar genomfördes av originalvinjetterna
12
efter pilotstudien. Frågorna tillhörande vinjetten summerades till ett index vilket utgjorde den beroende variabeln i studien som var synen på brottsoffer. En vidare beskrivning av hur index konstruerades samt dess Cronbach's alpha- värde går att återfinna under rubriken “Analys”. Vinjetten presenteras nedan:
Vinjetten. Isak, 25 år, har precis påbörjat sina studier vid ett universitet. Han har flyttat till en ny stad och har därför en liten bekantskap i den nya staden. En kväll bestämmer sig Isak för att gå till universitetets kårhus för att träffa nya människor. Inne på kårhuset blir Isak berusad och bestämmer sig för att gå ut och ta luft. Isak snubblar till och råkar stöta till en person. Personen vänder sig om snabbt och slår Isak på axeln. Isak fick väldiga smärtor och gjorde därför en polisanmälan om misshandel.
Procedur
Vid insamling av data skickades webbenkäter ut via Facebookgruppen “Dom kallas oss studenter”. Facebookgruppen riktar sig främst till personer som studerar på universitet vilket gör forumet lämpligt att använda för att kunna besvara studiens syfte. Innan enkäterna
distribuerades genomfördes en pilotstudie som skickades ut till 10 personer. Efter pilotstudien behövde inga korrigeringar genomföras och enkäten kunde därmed skickas ut i
facebookgruppen. I den initiala delen av enkäten fick respondenterna ta del av ett
informationsbrev vilket sedan följdes av en samtyckesblankett där respondenterna fick lämna samtycke till att delta i studien. Insamling av data pågick under drygt en veckas tid. En ytterligare delning av enkäten genomfördes dagen innan datainsamlingen slutfördes.
Den urvalsmetod som tillämpades var ett bekvämlighetsurval. Anledningen till att ett bekvämlighetsurval användes var för att på ett effektivt sätt kunna generera en stor mängd data under en kortare tidsperiod (Borg & Westerlund, 2014). Vid sammanställning av data från enkäterna användes analysprogrammet Statistical Package for the Social Science [SPSS] version 26.
Etik
För att samhället och dess medlemmar ska utvecklas är forskning en nödvändighet
(Vetenskapsrådet, 2002). Tillgängliga kunskaper ska utvecklas och fördjupas vilket ska leda fram till att olika metoder förbättras. Samhället och dess medlemmar har därav ett berättigat
13
krav att relevant forskning bedrivs med hög kvalité. Detta omnämns ofta som
forskningskravet. Forskningskravet ställs ofta emot vad som kallas för individskyddskravet. Individskyddskravet har sin utgångspunkt i att säkerställa ett berättigat skydd för samhällets medlemmar (Vetenskapsrådet, 2002). Detta skydd kan dels innebära att en insyn i deras livsförhållanden begränsas och dels att de skyddas från fysisk och psykisk skada.
Individskyddskravet utgör således en central utgångspunkt i forskningsetiska överväganden. Inför varje vetenskaplig undersökning ska därför forskningskravet och individskyddskravet vägas mot varandra för möjliggöra en jämförelse mellan värdet på det förväntade
kunskapstillskottet som studien möjligen kan generera mot potentiella negativa konsekvenser. I den aktuella undersökningen gjordes bedömningen att det inte fanns några direkta hot mot individskyddskravet. Vid datainsamlingen vidtogs etiska överväganden för att
upprätthålla individskyddskravet. I den aktuella undersökningen gjordes därför bedömningen att värdet på det förväntade kunskapstillskottet är större än möjliga negativa konsekvenser som studien kan generera.
De forskningsetiska principerna har använts som riktlinjer i avvägningen mellan forskningskravet och individskyddskravet. De forskningsetiska principerna består av fyra huvudkrav, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Dessa principer har inkluderats i studien på olika vis.
Informationskravet säkerställdes genom att det i samband med datainsamlingen bifogades ett missivbrev som informerade respondenterna om studiens syfte och vad insamlad data
kommer att användas till. Missivbrevet utformades på ett enkelt och konkret vis. Detta för att det skulle vara förståeligt oberoende förkunskaper kring studiens ämne. Det framgick även vad respondenterna lämnar samtycke till i missivbrevet. Samtyckeskravet säkerställdes genom att studiens deltagare aktivt fick meddela deras samtycke. Detta skedde genom en separat del i studiens datainsamling där respondenterna fick kryssa i deras samtycke, först efter att ett samtycke hade lämnats var det möjligt för respondenterna att delta i studien. Konfidentialitetskravet togs hänsyn till genom att studiens data inhämtades genom en anonym webbenkät. Full anonymitet kunde dock inte garanteras på grund av att ip-adresser möjligen kan gå att spåra. Nyttjandekravet säkerställdes genom att insamlad data endast användes för att besvara studiens syfte. På så vis kunde det säkerställas att insamlad data inte användes för andra ändamål än det som var avsett. Avslutningsvis hänvisades respondenterna
14
till studenthälsan på sitt universitet för samtalsstöd. Detta eftersom att enkäterna använder sig av hypotetiska scenarion där ett brottsoffer är inblandat vilket eventuellt kan skapa obehag eller väcka andra typer av känslor hos respondenterna.
General data protection regulation [GDPR]. Medan regler och sekretess
bestämmer vilka typer av uppgifter som får lämnas ut så bestämmer Lag (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning hur uppgifter som lämnas ut ska behandlas. GDPR benämner bland annat grundläggande principer för hur all form av personuppgiftshantering ska hanteras, detta gäller även för forskning. När personuppgifter behandlas ska det finnas stöd i dataskyddsförordningen för att behandla personuppgifter, det ska inte behandlas fler personuppgifter än vad som är nödvändigt, personuppgifter som används ska vara korrekta, skyddas från otillbörliga och det ska kunna gå att visa hur dataskyddsförordningen efterlevs.
I den aktuella studien har uppgifter inhämtats genom en anonym webbenkät. Således har ingen registerdata inhämtats som innehåller persondata. Data som gör det möjligt att direkt identifiera respondenterna har inte inkluderats, varken i självskattningsformuläret eller i vinjetterna. Detta för att endast inhämta uppgifter som var nödvändiga för studien. Genom att undersökningen bestod av självrapporterade data så förutsätts att korrekta uppgifter har lämnats. Uppgifter som uppenbart verkade vara felaktiga exkluderades från studien. Data som inhämtades sparades på en lösenordsskyddad dator vilket endast personerna inom studien hade åtkomst till. När studien var genomförd förstördes all data, således hade även ingen otillbörlig åtkomst till studiens data efter att den hade färdigställts. I missivbrevet som skickades ut i samband med datainsamlingen informerades respondenterna om hur uppgifter kommer att hanteras. Detta för att klargöra att alla uppgifter kommer att hanteras i enlighet med gällande bestämmelser i GDPR.
Analys
För att mäta hela begreppet av psykopatiska personlighetsdrag och synen på brottsoffer inleddes analysen med att konstruera två stycken olika index. Det första indexet baserades på YPI:n och det andra indexet baserades på frågor ställda i relation till vinjetten.
Analysmetoderna som användes i studien var ett oberoende t-test och en oberoende envägs- variansanalys [ANOVA] .
15
Index baserat på YPI:n. För att kontrollera om det var möjligt att skapa ett index av
YPI:n genomfördes ett Cronbach’s alpha- test (Pallant, 2016). Testet visade ett alphavärde på .80 vilket tyder på en god intern korrelation mellan frågorna. Indexet skapades genom att summera samtliga frågor tillhörande YPI:n. Utifrån indexet delades sedan respondenterna upp i två olika grupper med hjälp av medianen, därmed skapades en kategorisk variabel med två olika nivåer. Nivåerna bestod av höga respektive låga nivåer av psykopatiska
personlighetsdrag.Variabeln utgjorde den obeorende variabeln i t-testet för att besvara frågeställning 1. Respondenter som hade samma värde som medianen eller lägre lades i gruppen som tillhörde personer med låga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag i förhållande till urvalet. De personer som hade ett sammanlagt värde som var högre än medianen lades till gruppen med höga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag. Medianen i urvalet var 30, maxvärdet var 51 och minvärdet var 20. De olika nivåerna av psykopatiska personlighetsdrag konstruerades således baserat på studiens urval och medianen i urvalet. Detta gjordes då det inte förväntades att tillräckligt många respondenter i populationen skulle uppnå höga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag. Vidare konstruerades även en
ytterligare kategorisk variabel för att kunna genomföra en oberoende envägs-ANOVA. Variabeln baserades på respondenter med höga respektive låga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag samt om de var män eller kvinnor. Denna variabel bestod av 4 olika grupper med olika nivåer och utgjorde den oberoende variabeln i envägs-ANOVAN för att besvara frågeställning 2. Två av grupperna bestod av kvinnliga respondenter med höga respektive låga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag. De andra två grupperna bestod av manliga respondenter med höga respektive låga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag.
Index baserat på vinjetten. Ett andra index konstruerades för frågorna tillhörande
vinjetten, även här summerades samtliga frågor. Detta index utgjorde den beroende
variabeln, det vill säga synen på brottsoffer, i både det oberoende t-testet och den oberoende envägs-ANOVAN. Svarsalternativen till två av frågorna i vinjetten var omvända, vilket innebar att svarsalternativen behövde riktas om för att stämma överens med resterande frågor. Ett Cronbach’s alpha- test genomfördes därefter på frågorna som berörde synen på brottsoffer i vinjetten. Alphavärdet var .72, vilket indikerar att den interna korrelationen mellan frågorna var god (Pallant, 2016). Alphavärdet ansågs därmed vara tillräckligt för att skapa ett index av
16
frågorna. Innan samtliga index konstruerades sorterades samtliga respondenter som inte studerade på universitet bort.
Frågeställning 1. För att undersöka om det förelåg skillnader i synen på brottsoffer
mellan individer med höga respektive låga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag genomfördes ett oberoende t-test. Ett t-test används för att jämföra skillnader mellan två normalfördelade populationer (Borg & Westerlund, 2014). Ett t-test förutsätter att den undersökta variabeln är normalfördelad och på intervall/kvotnivå. Data som låg till grund för undersökningen samlades in med hjälp av en ordinalskala. Genom att konstruera index av insamlad data möjliggjordes det att behandla denna som kontinuerlig (Carifio & Perla, 2007). Studiens data var även till en början snedfördelad, detta korrigerades genom att göra en standardisering av variabeln. När ett index hade konstruerats och när det hade säkerställts att insamlad data var normalfördelad, kunde ett oberoende t-test genomföras för att undersöka om det fanns skillnader i synen på brottsoffer mellan individer med höga respektive låga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag.
Frågeställning 2. Vidare analyserades även insamlad data med hjälp av en
envägs-ANOVA för att besvara frågeställning 2. En envägs-ANOVA var lämplig att använda då studien syftade till att mäta skillnader mellan olika grupper samt att den oberoende variabeln i studien bestod utav flera olika nivåer (Borg & Westerlund, 2014). Den oberoende variabeln bestod av flera olika grupper då både män och kvinnor jämfördes samt att olika nivåer av psykopatiska personlighetsdrag mättes inom vardera grupp. Att genomföra en ANOVA var även lämpligt eftersom att den oberoende variabeln i studien var på nominalnivå och den beroende variabeln kunde behandlas som kontinuerlig (Carifio & Perla, 2007). Den beroende variabeln mättes med hjälp av en likertskala, men frågorna summerades till ett index vilket innebar att antalet steg i svarsskalan förändrades som i sin tur medförde att data kunde behandlas som kontinuerlig. ANOVAN var oberoende vilket betyder att olika individer återfanns i olika nivåer på den oberoende variabeln (Borg & Westerlund, 2014). Den oberoende ANOVAN användes i sin tur i form av en envägs-ANOVA. En envägs- ANOVA användes för att det endast återfanns en oberoende variabel i studien, denna hade dock som tidigare nämnts flera olika nivåer. I testet gjordes även ett Post-hoc-test för att urskilja mer specifikt vilka av grupperna som skiljde sig från varandra.
17
Sammanfattningsvis besvarades studiens frågeställningar med hjälp av ett oberoende t-test och en oberoende envägs-ANOVA. Indexen i frågeställning 1 konstruerades utifrån YPI:n samt enkätfrågorna rörande vinjetten. Därefter delades två grupper in i höga respektive låga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag utifrån medianvärdet av YPI:n. Ett liknande tillvägagångssätt användes för att besvara frågeställning 2. För att kunna genomföra de statistiska testen konstruerades även en variabel innehållande två grupper med höga respektive låga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag samt män och kvinnor.
Resultat
Ett oberoende t-test samt en oberoende envägs-ANOVA ansågs vara mest lämpliga för att besvara studiens två frågeställningar. T-testet användes för att besvara frågeställning 1 och visade på signifikanta skillnader mellan individer med höga respektive låga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag gällande synen på brottsoffer. I vinjetten visade t-testet på signifikanta skillnader, där individer med höga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag hade en mer negativ syn på brottsoffret (Se tabell 1).
Tabell 1
Medelvärdesjämförelse mellan individer med höga respektive låga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag gällande synen på brottsoffer
n M SD n M SD fg t
Index vinjett 89 13,18 2,85 96 15,21 2,64 183 0,000 ***
Not. PP = Psykopatiska personlighetsdrag * p < 0,05; ** p < 0,01; *** p < 0,001
För att besvara huruvida synen på brottsoffer skiljde sig åt mellan män och kvinnor med höga respektive låga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag genomfördes en oberoende envägs- ANOVA. Analysen visade signifikanta skillnader gällande synen på brottsoffer mellan män och kvinnor med höga respektive låga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag. (Se tabell 2). Vidare användes ett Post-hoc test för att urskilja mer specifikt vilka av grupperna som
18
skiljde sig från varandra. Bokstäverna som återfinns i parentes efter medelvärdet
representerar de grupper som medelvärdet är signifikant högre än. Återfinns ingen bokstav innebär detta att medelvärdet inte var signifikant större än de andra grupperna. Testet visade att män med låga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag hade ett signifikant högre
medelvärde än män med höga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag. Kvinnor med låga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag hade även ett signifikant större medelvärde än män med höga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag och kvinnor med höga nivåer av
psykopatiska personlighetsdrag. Sammantaget visade ANOVAN på signifikanta skillnader mellan grupperna.
Tabell 2
Skillnader i synen på brottsoffer mellan kvinnor och män med höga respektive låga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag
Män med låga Kvinnor med Män med höga Kvinnor med fg F nivåer av PP. låga nivåer av nivåer av PP. höga nivåer av
(a) PP. (b) (c) PP. (d) (n = 18) (n =78) (n = 51) (n =38)
Index vinjett M = 15,33 (c) M = 15,18 (cd) M= 12,86 M = 13,61 3, 181 8,936***
SD = 3,34 SD = 2,48 SD = 2,83 SD = 2,86
Not. PP=Psykopatiska personlighetsdrag. Bokstäver inom parantes indikerar signifikanta
gruppskillnader, p < ,05, påvisade genom Tukeys post hoc-test. *** p < ,001; ** p < ,01; * p < ,05
Diskussion
Syftet med studien var att undersöka hur individer som uppvisar höga respektive låga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag skiljer sig åt gällande synen på brottsoffer, samt om det förelåg skillnader mellan män och kvinnor. En första hypotes konstruerades där synen på brottsoffer förväntades skilja sig åt beroende på grad av psykopatiska personlighetsdrag. En andra hypotes utformades där även synen på brottsoffer förväntades skilja sig åt mellan män och kvinnor med olika nivåer av psykopatiska personlighetsdrag.
Resultaten överensstämde med studiens två hypoteser och visade att individer med höga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag hade en mer negativ syn på brottsoffer, än vad
19
individer med låga av nivåer psykopatiska personlighetsdrag hade. Signifikanta skillnader återfanns mellan män med höga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag och män med låga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag. Vidare gick det även att utläsa signifikanta
skillnader mellan kvinnor med låga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag och både män och kvinnor med höga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag. Sammanfattat visade
resultaten på skillnader i synen på brottsoffer mellan personer med höga respektive låga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag samt mellan män och kvinnor.
Resultat i relation till tidigare forskning
Resultatet visade på skillnader i synen på brottsoffer beroende på graden av psykopatiska personlighetsdrag, där individer med höga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag
rapporterade en mer negativ syn på brottsoffer i jämförelse med individer med låga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag.
Ovanstående resultat kan förklaras utifrån de olika karaktärsdragen som präglar psykopati. Psykopati innefattas både av en bristande empati och en känslomässig ytlighet (Viding m.fl., 2014; Kiehl & Hoffman, 2011). Det menas även att personer som innehar höga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag har svårigheter med att automatiska tillskriva sig andras perspektiv (Drayton m.fl., 2018). Tidigare forskning stärker även bilden av att individer med hög grad av psykopatiska personlighetsdrag har svårare att sätta sig in i ett brottsoffers situation och förstå dennes emotionella känslor av ett brott (Young, m.fl., 2012). Därmed kan det sägas att personer med psykopatiska personlighetsdrag brister i förmågan att kunna sätta sig in i andra människors perspektiv och de tillhörande känslor som det kan tänkas medfölja. En slutsats utifrån studiens resultat kan således dras där de mest
framträdande dragen inom psykopati, såsom bristande empati och svårigheter att tillskriva sig andras perspektiv, kan ha en inverkan gällande synen på brottsoffer (Drayton m.fl., 2018). Tidigare forskning menar även att individer med höga nivåer av psykopatiska
personlighetsdrag generellt sett uppvisar en lägre moral för andra (Gao & Tang, 2013). Detta skulle kunna innebära, baserat på studiens resultat, att de individer med höga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag visar en lägre nivå av empati gentemot andra och att det därmed kan förklara varför de rapporterar en mer negativ syn på brottsoffret.
20
skillnader identifierades mellan män med höga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag och män med låga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag, samt mellan kvinnor med låga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag och både män och kvinnor med höga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag. Män var även överrepresenterade i den totala gruppen med hög grad av psykopatiska personlighetsdrag. Detta skulle kunna förklaras utifrån att kvinnor inte uppvisar samma brister i emotionella processer som män gör (Efferson & Glenn, 2018). Det finns dock en tvetydighet i tidigare forskning gällande psykopati och könsskillnader (Seara-Caradoso m.fl., 2013; Efferson & Glenn, 2018). Där viss forskning belyser att kvinnor med höga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag följer samma mönster som män. Detta skulle kunna förklara resultatet där kvinnor med hög grad av psykopatiska personlighetsdrag även skiljde sig signifikant mot både män och kvinnor med låg grad av psykopatiska
personlighetsdrag vad gäller synen på brottsoffer.
Studiens resultat visar, som ovan skrivet, att det fanns en signifikant skillnad mellan män och kvinnor med höga respektive låga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag och synen på brottsoffer. Indikationer från tidigare forskning belyser även att det finns skillnader mellan män och kvinnor med höga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag (Efferson & Glenn, 2018). Detta gick inte att urskilja i den aktuella studien vilket i sin tur kan bero på ett begränsat urval. Hade fler respondenter inkluderats i studien hade möjligtvis större
variationer i data kunnat identifierats. Sammanfattningsvis kan studiens resultat möjligen förklaras utifrån tidigare forskning, där personer med en bristande empati, en känslomässig ytlighet och en oförmåga att sätta sig in i andras perspektiv, har svårigheter att sympatisera med ett brottsoffer (Young m.fl., 2012).
Resultat i relation till Theory of mind
Resultaten i den aktuella studien går i linje med vad tidigare forskning visat gällande
individer med höga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag. Enligt teorin Theory of mind är den empatiska förståelsen en avgörande del gällande en individs förmåga att tillskriva sig andra personers tankar och känslor (Spenser m.fl., 2015). Bristande färdigheter inom Theory of mind karaktäriseras främst av individens förmåga att automatiskt sätta sig in i en annans perspektiv (Drayton, m.fl., 2018).
21
brottsoffret beroende på vilken grad av psykopatiska personlighetsdrag de rapporterade. Detta resultat kan förklaras med hjälp av Theory of mind eftersom att teorin refererar till individens förmåga att automatiskt sätta sig in i den andra personens sammanhang och kontext (Drayton, m.fl., 2018). I resultaten går det att återfinna en variationsbredd av personer med både låga och höga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag. Baserat på teorin kan en förklaring till detta bero på individuella variationer i både kognitiva och affektiva förmågor (Spenser, m.fl., 2015). Utifrån teorin kan det därmed sägas att de individer med låga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag kan inneha mer stabila färdigheter att tillskriva sig andras tankar och känslor. Men även möjligtvis ha lättare att automatiskt förstå en annans perspektiv och
tillhörande känslor. Medan en person med höga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag har en bristande förmåga att tillskriva sig ovannämnda egenskaper, och har därmed svårare att automatiskt sätta sig in i någon annans perspektiv. På samma sätt kan teorin förklara
variationer och skillnader mellan män och kvinnor, där kvinnor, kan anses ha en mer robust förmåga att känna igen sig i andras perspektiv och tillhörande känslor, medan män inte verkar ha samma förmåga.
Styrkor och svagheter
Insamlingsverktyget i studien utgjordes av en enkät och skickades ut i gruppen “Dom kallar oss studenter” i syfte att kunna spegla populationen, det vill säga universitetsstudenter. Gruppen “Dom kallar oss studenter” bestod av över 22052 medlemmar vid
undersökningstillfället, men enbart 200 stycken valde att svara på enkäten i studien. Detta i samband med urvalsmetoden medför svårigheter att kunna generalisera resultaten då vi inte med säkerhet kan säga att urvalet speglar populationen (Borg & Westerlund, 2014).
Facebookgruppen används främst av studenter på ett universitet vilket kan anses vara en svaghet då studiens population består av samtliga universitetsstudenter, trots detta valdes det att i studien endast undersöka studenter på ett universitet då universitetsstudenter i Sverige ansågs vara en homogen grupp i övrigt. I studien tillämpades ett bekvämlighetsurval vilket är en svaghet då det innebär att det inte går att kontrollera vilka respondenterna blir (Borg & Westerlund, 2014). Trots detta genomfördes ett bekvämlighetsurval med hänsyn till både tidsmässiga och kostnadsmässiga aspekter.
22
och en del som mätte synen på brottsoffer. En styrka med studien är att psykopatiska personlighetsdrag mättes med hjälp av ett redan validerat instrument rörande psykopati. Genom att använda ett självskattningsformulär för att mäta psykopati kan de på ett tillgängligt sätt undersökas i en studentpopulation (Colins & Andershed, 2016). Detta medförde att validiteten i studien stärktes då det med större säkerhet kunde fastställas att studien mätte det den avsåg att mäta. Vidare användes resultaten från enkäten för att göra statiska test med hjälp av index. Även detta kan anses vara en metodologisk styrka då index bidrar till att stärka studiens validitet och reliabilitet genom att flera delar av ett begrepp tillsammans mäter samma fenomen (Pallant, 2016).
Vinjetten i studien berörde ett brottsoffer, ett flertal frågor efterföljde vinjetten för att på så vis framkalla ett ställningstagande kring brottsoffret. Därmed kunde antaganden göras kring om det fanns skillnader i synen på brottsoffer mellan individer med höga respektive låga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag samt om det förelåg skillnader mellan män och kvinnor. En styrka med att använda en vinjett är att genom ett hypotetiskt scenario kunna efterlikna en verklig händelse där respondenten behöver ta ställning (Jergeby, 1999). Detta utgjorde en metodologisk styrka i den aktuella studien genom att synen på brottsoffer kunde mätas på ett adekvat vis. En svaghet med vinjetten var att den enbart konstruerades med grund i tidigare forskning och teori och inte genom ett redan validerat scenario. För att stärka vinjettens validitet och reliabilitet skickades den dock ut för en pilotstudie där det påvisades att inga korrigeringar behövde genomföras. Vidare visade Cronbach’s alpha-testet att den interna korrelationen mellan frågorna i vinjetten var god, vilket tyder på att samtliga frågor i verktyget mäter samma konstruktion (Pallant, 2016).
För att dela in respondenterna i olika grupper beroende på grad av psykopatiska personlighetsdrag användes medianen i indexet baserat på samtliga frågor från YPI:n. Medianen valdes för att urskilja två stycken jämnstora grupper som var fördelade beroende på psykopatiska personlighetsdrag. En nackdel med att grupperna delades in med
utgångspunkt från medianen var att respondenterna närliggande varandra, på varsin sida medianen, delades in i olika grupper. Denna uppdelning genomfördes trots att respondenterna inte skiljde sig så mycket från varandra. Ett alternativ hade varit att dela in respondenterna i tre grupper, där en mittengrupp representerade värdena kring och på medianen, för att sedan jämföra grupperna som representerade ytterkanterna av fördelningen. Medianen valdes
23
trots detta för att dela in grupperna. Fördelningen av data förhöll sig på ett sådant sätt att medianen blev en naturlig skiljelinje mellan respondenterna, likväl var det av betydelse att inte göra grupper med för få deltagare i och med det begränsade urvalet.
Resultat i relation till framtida forskning
Studien har haft sin utgångspunkt i att studera psykopatiska personlighetsdrag och synen på brottsoffer. Tidigare forskning visar att psykopati länge har varit förknippat med ett kriminellt och avvikande beteende (Falkenbach m.fl., 2017). Samtidigt visar även forskning att
psykopati består av flera olika dimensioner som, hos vissa individer, tycks vara anpassningsbara. Vidare kan detta innebära att vissa interpersonella egenskaper inom psykopati, exempelvis manipulerande drag, kan vara adaptiva och användas systematiskt i vissa situationer. Detta har i forskning visat sig kunna resultera i att vissa individer, som uppvisar psykopatiska personlighetsdrag, kan undvika att hamna i kriminalitet (Falkenbach m.fl., 2017). Trots detta är mycket av den kunskapen som finns tillgänglig kring psykopati centrerad kring det som är direkt kopplad till individer som uppvisar ett kriminellt och avvikande beteende. Mindre kunskap finns kring de dimensioner av psykopati som tycks vara
anpassningsbara och som således uppvisas av individer som kan undvika ett kriminellt och avvikande beteende. Eftersom den aktuella studien har sin utgångspunkt i att studera
psykopatiska personlighetsdrag och synen på brottsoffer bland individer som är studerande på ett universitet kan även den anpassningsbara dimensionen av psykopati blottläggas, något som utelämnas när exempelvis en fängelsepopulation studeras. Resultaten från den aktuella studien påvisade signifikanta resultat vad gäller psykopatiska personlighetsdrag och synen på brottsoffer i en population som inte är direkt kopplad till kriminalitet. Detta kan indikera att det finns ett vidare behov av att studera psykopatiska personlighetsdrag, i så väl normalpopulationer som i fängelsepopulationer. Genom att utöka forskningsfältet kring psykopati och synen på brottsoffer skulle en bredare kunskap kunna erhållas. Detta kan vara av relevans för att skapa en förståelse kring hur psykopatiska personlighetsdrag kan påverka olika emotionella och kognitiva förmågor hos individer i olika populationer och även deras syn på brottsoffer.
24
Tidigare forskning har visat på ett behov att undersöka huruvida manliga och kvinnliga individer med höga respektive låga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag skiljer sig åt och mer specifikt hur emotionella och kognitiva processer skiljer sig åt mellan dessa (Efferson & Glenn, 2018). Detta är något som den aktuella studien även kan göra antaganden kring utifrån teorin Theory of mind. Resultatet från studien belyser att män och kvinnor med höga respektive låga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag skiljer sig åt gällande synen på brottsoffer, vilket kan indikera att det förekommer skillnader i emotionella och kognitiva processer mellan män och kvinnor. Det framgår dock av resultatet att män och kvinnor med höga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag inte skiljer sig åt. Framtida forskning skulle därav kunna fortsätta att undersöka huruvida individer som uppvisar
psykopatiska personlighetsdrag är en homogen grupp eller inte. Detta är av vikt att undersöka för att på ett adekvat vis kunna utforma insatser som är lämpade mot individer som uppvisar psykopatiska personlighetsdrag.
Enligt kriminalvården kan upp till 19,1% av de intagna klassificeras som psykopater (Kriminalvården, 2010). Prevalensen av psykopati har även visat sig vara betydligt högre bland intagna jämfört med hur det ser ut i samhället (Pech & Slade, 2007). Tidigare forskning visar även att psykopatiska personlighetsdrag är en riskfaktor för framtida brottslighet
(Radulović, 2012). Resultatet som framgår av studien visar att graden av psykopatiska personlighetsdrag kan påverka synen på ett brottsoffer. Detta kan i sin tur vara en förklaring till brottslighet och blir därmed av vikt för framtida forskning att fortsätta undersöka.
Sammanfattningsvis bidrar den aktuella studien med kunskap som kan användas för att fylla kunskapsluckor kring psykopatiska personlighetsdrag och synen på brottsoffer
(Falkenbach m.fl., 2017; De vogel & Lancel, 2016; Efferson & Glenn, 2018). Ett område som de visats sakna kunskap kring är de anpassningsbara dimensionerna inom psykopati, som främst går att återfinna i normalpopulationen (Falkenbach m.fl., 2017). Detta kan indikera att framtida studier inom psykopati bör rikta fokus mot andra populationer utöver fängelsepopulationer. En ytterligare kunskapslucka har identifierats där framtida studier skulle kunna rikta mer fokus mot skillnader mellan män och kvinnor med enbart höga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag. Avslutningsvis pekar studiens resultat på att graden av psykopatiska personlighetsdrag kan påverka synen på brottsoffer, vilket i sin tur kan vara en förklaring till brottslighet. Detta fynd kan vara av vikt för framtida forskning att studera vidare.
25
Praktiska implikationer
Studiens resultat ger en bild av hur graden av psykopatiska personlighetsdrag bland studenter påverkar dennes syn på brottsoffer. Fynden i studien är av intresse då signifikanta skillnader kunde urskiljas, även om populationen universitetsstudenter inte är en grupp som vanligen skulle betraktas som en population där prevalensen av psykopatiska personlighetsdrag är hög. Resultaten i studien skulle således kunna peka på att olika nivåer av psykopatiska
personlighetsdrag kan påverka en individs syn på brottsoffer. Dessa fynd kan vara användbara i brottsförebyggande arbete eftersom det på så vis går att kartlägga vilka
individer insatser bör riktas mot, både i fängelsepopulationer och normalpopulationer. Genom att kunna identifiera emotionella brister samt manipulativa och impulsiva karaktärsdrag hos unga individer kan det ge indikationer på att vissa individer kan ha lättare att utveckla ett antisocialt beteende än andra (Gao & Tang, 2013). Riktade insatser i ung ålder kan därför genomföras med fokus på att förbättra de förmågor som personen brister i, vilket exempelvis kan vara brister i kognitiva och affektiva förmågor. Detta skulle därmed kunna leda till en ökad förmåga hos individen att förstå de tankar och känslor som brottslighet medför andra individer (Drayton m.fl, 2018; Spenser m.fl, 2015).
Forskning har visat att psykopatiska personlighetsdrag är en riskfaktor för framtida brottslighet (Radulović, 2012). Studiens resultat visar att psykopatiska personlighetsdrag har en inverkan på hur en individ ser på ett brottsoffer. Vidare kan det därmed sägas att om kunskapen om psykopatiska personlighetsdrag och synen på brottsoffer ökar, kan en djupare förståelse för kriminalitet och kriminellt beteende utvinnas. Genom att kartlägga riskfaktorer inom psykopati i normalpopulationer kan psykopatiska personlighetsdrag identifieras i ung ålder vilket möjliggör att förebyggande interventioner kan sättas in i ett tidigare skede och därmed eventuellt kunna förändra synen på brottsoffer och i sin tur förebygga brottslighet. Den aktuella studiens population är en grupp som tidigare forskning inte har fokuserat på gällande psykopatiska personlighetsdrag (Falkenbach, m.fl.,2017). Resultatet från den aktuella studien är således av extra vikt då en utökad förståelse av psykopatiska personlighetsdrag kan skapas. Vidare innebär detta att studien bidrar till ett bredare spektra gällande psykopatiska personlighetsdrag och kopplingen till synen på brottsoffer. En bredare kunskap om
26
kunna leda till en ökad förståelse kring arbetet med riskfaktorer i det brottsförebyggande arbetet.
Slutsats
Sammanfattningsvis visar studien att synen på brottsoffer skiljer sig åt mellan individer med höga respektive låga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag samt mellan män och kvinnor. Resultatet överensstämmer med tidigare forskning och kan förklaras i relation till teorin Theory of mind. Resultaten från studien är av vikt då tidigare forskning gällande psykopati inte fokuserat på universitetsstudenter. Skillnaderna i synen på brottsoffer bland
universitetsstudenter är kunskap som bidrar till en ökad förståelse kring psykopati i praktiskt arbete. En övergripande slutsats kan göras där olika nivåer av psykopatiska
27
Referenslista
Andershed, H., Kerr, M., Stattin, H. & Levander, S. (2002). Psychopathic traits in non- referred youths: A new assessment tool. In E. Blaauw, & L. Sheridan (Eds.), Psychopaths: Current International Perspectives (pp. 131-158). The Hague: Elsevier.
Bate, C., Bale, C., Boduszek, D. & Dhingra, K. (2014). Psychopathy, intelligence and
emotional responding in a non-forensic sample: An experimental investigation. The Journal of Forensic Psychiatry and Psychology, 25, 600-612.
doi:10.1080/14789949.2014.943798
Borg, E. & Westerlund, J. (2014). Statistik för beteendevetare. Liber Stockholm.
Carifio, J. & Perla, R. (2007). Ten common misunderstandings, misconceptions, persisten myths and urban legends about likert scales and likert response formats and their antidotes. Journal of Social Sciences, 2, 106-116. doi:10.3844/jssp.2007.106.116 Colins, O., Noom, F. & Vanderplasschen, M. (2012). Youth psychopathic traits
inventory-short version: A further test of the internal consistency and criterion validity. Journal of Psychopathology and Behavioral Assessment, 34(4), 476-486. Colins, O. & Andershed, H. (2016). The youth psychopathic traits inventory-short version
in a general population sample of emerging adults. Psychological Assessment, 28(5), 449-457.
Declercq, F., Markey, S., Vandist, K. & Verhaeghe, P. (2009). The youth psychopathic trait inventory: Factor structure and antisocial behaviour in non-referred 12-17-year-olds. Journal of Forensic Psychiatry & Psychology, 20, 577-594.
doi:10.1080/14789940802651757
Demetrioff, S., Porter, S. & Baker, A. (2017). I know how you feel: The influence of
psychopathic traits on the ability to identify micro-expressions. Psychology, Crime & Law, 23, 274-290. doi:/10.1080/1068316X.2016.1247159
De Vogel, V. & Lancel, M. (2016). Gender differences in the assessment and manifestation of psychopathy: Results from a multicenter study in forensic
psychiatric patients. International Journal of Forensic Mental Health, 15, 97-110. doi:10.1080/14999013.2016.1138173
