1
Sammanställning av Göteborgsregionens
resultat i
Öppna jämförelser 2014
Stöd till brottsoffer
2
© FoU i Väst/GR December 2014
Foto omslag: Thinkstock, Mostphotos
Layout: Infogruppen GR, tony.dahl@grkom.se
FoU i Väst
Göteborgsregionens kommunalförbund Box 5073, 402 22 Göteborg
3
Innehåll
1. Inledning... 4
Bakgrund och syftet med rapporten ... 4
Urvalet indikatorer ... 5
Datakällor och mätperiod ... 5
Resultatredovisning ... 6
2. Resultat ... 7
Kunskapsbaserad vård och omsorg ... 7
Säker vård och omsorg ... 17
Individanpassad vård och omsorg ...23
Tillgänglig vård och omsorg ...29
3. Sammanfattande bild av resultaten ...34
Kommunernas och stadsdelarnas stöd till brottsoffer ...34
Göteborgsregionens stöd till brottsoffer ...36
4. Diskussion ...40
Tillförlitliga uppgifter? ...40
En giltig och relevant bild? ...40
Arbeta med öppna jämförelser ... 41
4
1. Inledning
Bakgrund och syftet med rapporten
Den här rapporten är en regional sammanställning av resultaten för Göteborgsregionens kommuner i 2014 års Öppna jämförelser av kommunernas stöd till brottsoffer.
Öppna jämförelser är ett uppföljningsverktyg för analys och utveckling av offentligt finansierade verksamheter som tas fram av Socialstyrelsen i samarbete med Sveriges kommuner och landsting (SKL). Arbetet sker i samråd med Vårdföretagarna och Famna.1 Öppna jämförelser är ett regeringsuppdrag.
Öppna jämförelser bygger på indikatorer som syftar till att visa på kvalitet och effektivitet i offentligt finansierade verksamheter, såsom socialtjänst, hälso- och sjukvård, folkhälsa och skola. Jämförelserna syftar till att skapa öppenhet och insyn samt utgöra underlag för uppföljning, analys, förbättringsarbete och styrning. Jämförbarheten på lokal, regional och nationell nivå ska underlätta för enskilda förvaltningar och verksamheter att lära av varandra i utvecklingsarbetet. En viktig grund för det arbetet är också att kunna följa verksamheten över tid.
Stöd till brottsoffer – våld i nära relationer
Öppna jämförelser av stödet till brottsoffer fokuserar på stöd till våldsutsatta barn och vuxna och barn som bevittnat våld – med avgränsning till våld/övergrepp som begås av närstående, motiverat av socialnämndens särskilda ansvar härvidlag:
[...] socialnämnden enligt 5 kap. 11 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL, har ett särskilt ansvar att beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Nämnden ansvarar också för att ett barn som bevittnat våld får det stöd och den hjälp som barnet behöver (5 kap. 11 § andra och fjärde stycket SoL). Enligt 5 kap. 11 § tredje stycket SoL framgår också att socialnämnden ansvarar för att ett barn, som utsatts för brott, och dennes närstående får det stöd och den hjälp som de behöver.2
Till skillnad från 2012 och 2013 års Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer omfattar mätningen 2014 inte enbart stödet till kvinnor utan även det till våldsutsatta barn och män. Begreppet våld/övergrepp avser både fysiskt och psykiskt våld.3
För att underlätta användningen av Öppna jämförelser i GR-kommunernas analysarbete sammanställer FoU i Väst/Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) kommunernas resultat inom flera av
socialtjänstens områden. Den här rapporten är den andra sammanställningen rörande stöd till brottsoffer i Göteborgsregionen, där resultaten i en del fall kan jämföras med förra årets.4
Det verkliga analysarbetet av resultaten från Öppna jämförelser behöver ske på den lokala nivån, där kunskapen finns om den egna verksamheten. Den här rapporten erbjuder ett underlag för det kommunala analysarbetet och bör kompletteras med andra uppgifter och beskrivningar av verksamhetens kvaliteter och utvecklingsområden.5
1 Vårdföretagarna är en arbetsgivar- och branschorganisation för vårdgivare i privat regi. Famna är riksorganisationen för vård och social omsorg utan vinstsyfte.
2 Socialstyrelsen, 2014, s. 9.
3 Förklaringar av detta och ytterligare begrepp som används i Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer ges i Socialstyrelsen, 2014, s. 15. 4 Sedan starten år 2012 har Socialstyrelsen utvecklat nya indikatorer och justerat befintliga; se vidare Socialstyrelsen, 2014, s. 14.
5
Urvalet indikatorer
Indikatorerna till grund för Öppna jämförelser – Stöd till brottsoffer har tagits fram av Socialstyrelsen i en flerårig process tillsammans med SKL och i dialog med kommuner, länsstyrelsernas utvecklingsledare mot våld i nära relationer, experter, forskare samt ideella organisationer.6 Urvalet indikatorer har sin utgångspunkt i aktuell forskning, beprövad erfarenhet och lagstiftning, med den enskildes behov i fokus. Indikatorerna avser samtidigt att täcka kvalitetsområden som är relevanta för hela socialtjänsten och utgår från kvalitetsbegreppen i socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS): helhetssyn och samordning; självbestämmande och integritet; kunskapsbaserad verksamhet; tillgänglighet; trygghet och säkerhet samt effektivitet.
Under 2013 har Socialstyrelsen utvecklat en gemensam kunskapsstyrningsmodell för god vård och omsorg som utgår från lagstiftningen i socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) (HSL). Denna modell tar fasta på sex kvalitetsdimensioner i vården och omsorgen – att den ska vara:
• kunskapsbaserad • säker • individanpassad • effektiv • jämlik • tillgänglig.
I Öppna jämförelser 2014 av stöd till brottsoffer presenteras indikatorerna med utgångspunkt i dessa sex kvalitetsdimensioner.
Indikatorerna är av olika karaktär. Gemensamt för alla indikatorer är att de ska påvisa (indikera) ett underliggande förhållande eller en utveckling som kan relateras till ett önskvärt resultat. Resultatet av indikatorerna ska kunna påverkas av huvudmannen/utföraren för att vara meningsfull för verksamheten att arbeta med och utvecklas utifrån.
Man brukar skilja på tre typer av indikatorer: struktur-, process- samt resultatindikatorer.7 Strukturindikatorer belyser organisatoriska förhållanden och förutsättningar för verksamheten.
Processindikatorer visar på interna verksamhetsresultat utifrån genomförda åtgärder och aktiviteter. Både process- och strukturindikatorer kan peka på förutsättningar för god kvalitet i verksamheten och för goda målgruppsresultat – medan resultatindikatorer riktar in sig på direkta resultat för den målgrupp/de individer som verksamheten ytterst arbetar för.
Indikatorerna i Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer utgörs av struktur- och processindikatorer. Resultaten av dessa indikatorer kan alltså aldrig direkt översättas till kvalitet för målgruppen utan kan enbart tolkas i termer av förutsättningar för kvalitet.
Datakällor och mätperiod
Underlaget till grund för Öppna jämförelser – Stöd till brottsoffer utgörs av två enkäter riktade till landets samtliga kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Först och främst handlar det om en enkät om stödet till brottsoffer, men fem av de totalt 57 indikatorerna baseras på en enkät om den sociala barn- och ungdomsvården.8
Enkäten om stöd till brottsoffer genomfördes under januari–februari 2014. Enkäten skickades, i elektronisk form, till registrator i respektive kommun/stadsdel. Svarsfrekvensen för enkäten var 89 procent. I GR var det två kommuner som inte besvarade enkäten, Kungälv och Partille, vilket gav en svarsfrekvens för GR:s kommuner och stadsdelar sammantaget på 91 procent.9
6 Se Socialstyrelsen, 2014, s. 12–13. 7 Se t. ex. Socialstyrelsen, 2014, s. 12. 8 Se Socialstyrelsen, 2014, s. 14 samt bilaga 1.
9 Enkäten om den sociala barn- och ungdomsvården genomfördes i oktober–november 2013, med svarsfrekvensen 95 procent. Här svarade samtliga kommuner och stadsdelar i GR.
6
Den här rapportens resultat baseras på Socialstyrelsens datarapporter till Öppna jämförelser av stöd
till brottsoffer publicerade i juni 2014. Resultaten avser oftast hur det såg ut i kommunen/stadsdelen i
januari 2014. Mätpunkten/mätperioden varierar dock och anges därför löpande i resultatredovisningen. Det ska noteras att flera indikatorer beskriver ett förhållande som gäller året 2013, även om uppgifterna inhämtades efter årsskiftet.
Öppna jämförelser har varit och är under utveckling fram till och med 2014, vilket innebär att indikatorerna inte är fullt jämförbara bakåt i tid. I den här rapporten kan redovisningen i några fall relateras till resultatet från Öppna jämförelser 2013.
Resultatredovisning
Rapportens resultatredovisning följer övergripande den nationella strukturen. Beskrivningen av de enskilda indikatorerna baseras på Socialstyrelsens rapport Öppna jämförelser 2014 – Stöd till brottsoffer – Resultat,
metod och indikatorer.
Flertalet enkätfrågor till grund för indikatorerna är utformade med ”ja” eller ”nej” som svarsalternativ. Resultaten för de enskilda kommunerna och stadsdelarna i Göteborgsregionen redovisas rakt av i
tabellform.
Redovisningarna i den här rapporten kompletteras med fem genomsnittsresultat, i syfte att ge en mer övergripande bild av förhållandet i Göteborgsregionen och samtidigt erbjuda den enskilda kommunen referenspunkter att relatera sina resultat till. Först och främst gäller det ett genomsnitt för GR:s kommuner och stadsdelar sammantaget (”GR”). På en enkel ja/nej-indikator innebär det andelen av GR:s 12
kommuner (oräknat Göteborg) och 10 stadsdelar i Göteborg – det vill säga totalt 22 kommuner/stadsdelar – som uppvisar ett positivt utfall på indikatorn. Genom att stadsdelarna alltså räknas var för sig kan GR-genomsnittet sägas utgå från ett verksamhetsperspektiv snarare än ett kommunperspektiv, och det innebär också att förhållandet i Göteborgs stadsdelar i hög grad påverkar GR-resultatet.
Utöver GR-genomsnittet redovisas ett lokalt genomsnitt för Göteborgs Stad (”Göteborg”), baserat på svaren från de tio stadsdelarna, samt ett genomsnitt för de övriga 12 kommunerna (”Övriga GR-kommuner”).
Därtill redovisas genomsnittet för Sverige som helhet samt för Stockholmregionen med avseende på de 26 kommunerna i Stockholms län där Stockholm är uppdelat på 14 stadsdelar.10, 11
Tabellmaterialet i den här rapporten är framtaget med hjälp av Karl Almberg, praktikant vid FoU i Väst/GR.
10 Stockholmsregionens definition utgår från SCB:s definition av ”Stor-Stockholm”. En motsvarande jämförelse med ”Stor-Malmö” låter sig inte göras i den här redovisningen då fyra av de ingående kommunerna inte besvarat enkäten till grund för resultaten. Detta bortfall motsvarar 25 procent av ”Stor-Malmös” totalt 16 kommuner/stadsområden. Socialstyrelsens redovisar inte resultat på gruppnivå när bortfallet överstiger 20 procent (se Socialstyrelsen, 2014, s. 37) – en princip som FoU i Väst/GR följer.
Det mindre bortfallet inom GR, dvs. 9 procent sammantaget och exakt 20 procent sett till delgruppen ”Övriga GR-kommuner”, innebär att genomsnittsresultaten för dessa grupper däremot redovisas genomgående.
11 Genomsnittsresultaten för Göteborg, Stockholms län samt Sverige är hämtade direkt från den nationella resultatredovisningen, medan övriga två genomsnitt är bearbetningar av FoU i Väst/GR.
7
Kunskapsbaserad vård och omsorg
Kvalitetsdimensionen kunskapsbaserad vård och omsorg handlar om att vården och omsorgen ska baseras på bästa tillgängliga kunskap och bygga på både vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter ska tas tillvara i verksamheten.
I Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer undersöks inom denna kvalitetsdimension förekomsten av systematisk bedömning och systematisk uppföljning, kartläggning, verksamhetsstatistik, brukarmedverkan, handläggarnas kompetens samt rutiner för att säkra skolgången för barn i skyddat boende.
Systematisk bedömning
En indikator på kunskapsbaserad vård och omsorg gäller användningen av standardiserade
bedömningsmetoder för att utreda behovet av stöd och hjälp hos våldsutsatta vuxna. Mätpunkten är ”när enkäten besvarades januari–februari 2014”.
En standardiserad bedömningsmetod består av ett instrument med fastställda frågor som bygger på forskning och beprövad erfarenhet och en manual som beskriver användningen. Forskning visar att människor ofta brister som beslutsfattare i komplexa situationer, och att den information som samlas in påverkas av arbetsbelastning, erfarenhet och värderingar. Att använda standardiserade bedömningsmetoder som en del av utredningen ökar förutsättningarna för en likvärdig bedömning av den enskildes behov. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd bör socialnämnden i verksamhet som rör våldsutsatta kvinnor se till att de metoder som används för att ge en kvinna stöd och hjälp är utformade utifrån den bästa tillgängliga kunskapen om våldsutsatta kvinnors behov och vad som ger bäst resultat.12
RESULTAT
Resultaten visar att standardiserade bedömningsmetoder i början av 2014 används av en majoritet av Göteborgsregionens kranskommuner (minst sex av de tolv; två kommuner har inte besvarat frågan) – men bara av en av Göteborgs stadsdelar. Sammantaget innebär det ett resultat för GR på 35 procent av ingående kommuner/stadsdelar, vilket är sämre än det nationella genomsnittet (49 procent) men särskilt i relation till Stockholms län (71 procent).
Användningen av standardiserade bedömningsmetoder har dock ökat i GR sen 2013, med tre nya kommuner. En ökad användning gäller även i övriga Sverige.
2. Resultat
8
Användning av standardiserade
bedömningsmetoder, 2013–2014
Kommentar: *Uppgift saknas.
2013 2014
Ale Nej Ja
Alingsås Nej Nej
Härryda Nej Ja
Kungsbacka Nej Nej
Kungälv * *
Lerum Ja Ja
Lilla Edet Nej Ja
Mölndal Ja Ja
Partille Nej *
Stenungsund Nej Nej
Tjörn Ja Ja
Öckerö Nej Nej
Göteborgs stadsdelar:
Angered Nej Nej
Askim-Frölunda-Högsbo Nej Nej
Centrum Ja Nej
Lundby Nej Nej
Majorna-Linné Nej Nej
Norra Hisingen Nej Ja
Västra Göteborg Nej Nej
Västra Hisingen Nej Nej
Örgryte-Härlanda Nej Nej
Östra Göteborg Nej Nej
Göteborg 10% 10%
Övriga GR-kommuner 27% 60%
GR 19% 35%
Stockholms län 50% 71%
9
Systematisk uppföljning
Fyra av Öppna jämförelsers indikatorer på kunskapsbaserad vård och omsorg gäller förekomsten av systematisk uppföljning av insatser. Mätperiod är hela 2013.
De genomförda insatserna ska ha följts upp av handläggare tillsammans med den enskilde, utifrån de mål som satts upp, och dokumenterats. Med systematisk uppföljning menas att kommunen sammanställer resultaten från de enskilda uppföljningarna på gruppnivå. På så sätt kan kommunen få kunskap om insatserna gett förväntade resultat för hela målgruppen eller undergrupper. Systematisk uppföljning ökar förutsättningarna att handlägga, dokumentera och säkra verksamheters kvalitet i enlighet med Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.13
RESULTAT
Resultaten visar att flertalet GR-kommuner under 2013 åtminstone delvis följt upp insatser på individnivå, riktade både till våldsutsatta vuxna och till barn som själva utsatts eller som bevittnat våld mot närstående. Inom Göteborg har en majoritet av stadsdelarna följt upp insatserna i samtliga ärenden medan det gäller mer undantagsvis i kranskommunerna (det kan noteras att den här typen av ärenden inte varit aktuella i en kommun och att två kommuner ej besvarat frågan). För GR sammantaget innebär det att knappt hälften av kommunerna/stadsdelarna har levt upp till Socialstyrelsens målvärde att det ska gälla i samtliga fall.
När det gäller insatser till barn som utsatts för eller bevittnat våld ligger GR-resultatet (47 procent) ungefär i linje med det nationella genomsnittet och Stockholmsregionens resultat (51 respektive 53 procent). Beträffande insatser riktade till vuxna är GR-resultatet (42 procent) något bättre jämfört med dessa två referenspunkter (31 respektive 30 procent).
Vad gäller uppföljning av resultaten på gruppnivå är det ingen kommun/stadsdel i GR som har sammanställt detta under 2013. Inte heller sett till landet som helhet var det särskilt vanligt (6 procent beträffande såväl vuxna som barn), men det finns exempel på kommuner och stadsdelar, särskilt i Stockholmsregionen (11 procent beträffande båda målgrupper).
10
Kommentar: ”EA” innebär att den här typen av ärenden inte varit aktuella kommunen. Öppna jämförelsers målvärde på individnivå är att samtliga insatser har följts upp. Genomsnittet för Göteborg, regionerna och Sverige avser andelen som uppfyllt målvärdet. * Uppgift saknas.
Systematisk uppföljning av enskilda insatser och insatser på gruppnivå
Våldsutsatta
vuxna upplevt våld Barn som Våldsutsatta vuxna upplevt våld Barn som
Ale Ja Ja Nej Nej
Alingsås Delvis Delvis Nej Nej
Härryda Delvis Delvis Nej Nej
Kungsbacka Delvis Delvis Nej Nej
Kungälv * * * *
Lerum Ja Delvis Nej Nej
Lilla Edet Delvis Nej Nej Nej
Mölndal Delvis Delvis Nej Nej
Partille * * * *
Stenungsund Nej Delvis Nej Nej
Tjörn Delvis Ja Nej Nej
Öckerö EA EA EA EA
Göteborgs stadsdelar:
Angered Nej Nej Nej Nej
Askim-Frölunda-Högsbo Ja Ja Nej Nej
Centrum Ja Ja Nej Nej
Lundby Nej Nej Nej Nej
Majorna-Linné Delvis Delvis Nej Nej
Norra Hisingen Ja Ja Nej Nej
Västra Göteborg Ja Ja Nej Nej
Västra Hisingen Delvis Ja Nej Nej
Örgryte-Härlanda Ja Ja Nej Nej
Östra Göteborg Ja Ja Nej Nej
Göteborg 60% 70% 0% 0%
Övriga GR-kommuner 22% 22% 0% 0%
GR 42% 47% 0% 0%
Stockholms län 30% 53% 11% 11%
Hela Sverige 31% 51% 6% 6%
11
Kartläggning och verksamhetsstatistik
Ytterligare indikatorer på kunskapsbaserad vård och omsorg gäller genomförandet av kartläggning av antalet våldsutsatta vuxna i kommunen/stadsdelen samt om man har tillgång till uppgifter – från det egna verksamhetssystemet – om antalet som fått biståndsbeslutade insatser under 2013.
Regelbunden kartläggning av omfattningen av våld bidrar till kunskap om i vilken grad kommunens insatser svarar mot målgruppens behov. Det kan exempelvis handla om att samla in uppgifter från kvinnojouren, polisen, skola och hälso- och sjukvården, eller att undersöka hur många våldsutsatta som socialtjänsten kommit i kontakt med under en viss tidsperiod. Mätningen i Öppna jämförelser avser en tvåårsperiod: 15 januari 2012–15 januari 2014.14
Statistik om antalet enskilda personer som fått olika typer av insatser ger kommunen möjlighet att följa, värdera, utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Enkätfrågan i Öppna jämförelser handlar om tillgången till uppgifter i det egna verksamhetssystemet om antalet enskilda som fått insatser under 2013, uppdelat på sex målgrupper: kvinnor respektive män utsatta för våld av närstående, barn som bevittnat respektive själva utsatts för våld av närstående samt kvinnor respektive män som utövat våld mot närstående.15 Resultaten redovisats fördelat på tre övergripande målgrupper enligt tabellen på nästa sida. Mätningen gäller tillgången till 2013-statistik i samband med enkätens ifyllande, det vill säga januari– februari 2014.
Resultat
Resultaten visar att en majoritet av GR:s kommuner/stadsdelar har genomfört en kartläggning under den senaste tvåårsperioden. Det är vanligare inom Göteborg – där det gjorts i åtta av de tio stadsdelarna – än i övriga regionen – där det gjorts i åtminstone fem av de tolv kranskommunerna (två kommuner har inte besvarat frågan). Resultatet för GR som helhet (65 procent) är ungefär i nivå med Stockholmsregionens (61 procent) – och bådas resultat är bättre än det nationella genomsnittet (49 procent).
När det gäller tillgång till uppgifter om antalet våldsutsatta och våldsförövare som fått insatser är det till att börja med bara en stadsdel i Göteborg som har det rörande vuxna som utsatt närstående för våld. Det innebär att resultatet för både Göteborg och GR som helhet (5 procent) är sämre än för landet som helhet (23 procent), men särskilt i relation till Stockholmsregionen där tillgången till den här typen av uppgifter finns i var tredje kommun/stadsdel (34 procent).
Det är betydligt vanligare att kommunerna/stadsdelarna i GR har tillgång till uppgifter om våldsutsatta vuxna, och här är GR-resultatet på 45 procent i princip detsamma som riksgenomsnittet. Det ska dock noteras att det bara gäller för tre av de kranskommuner i GR som besvarat frågan. Stockholmsregionen tycks ha en bättre situation även i detta avseende, med två av tre kommuner/stadsdelar som har tillgång till den här typen av uppgifter.
Ytterligare lite vanligare i GR är att kommunerna/stadsdelarna har tillgång till uppgifter om barn som utsatts för eller bevittnat våld av närstående, vilket gäller 60 procent. GR-resultatet är här lite bättre än det nationella genomsnittet (47 procent).
14 Se Socialstyrelsen, 2014, s. 46. 15 Se Socialstyrelsen, 2014, s. 45.
12
Kommentar: *Uppgift saknas.
Kartläggning av omfattningen av våldsutsatta i kommunen/stadsdelen och tillgång till statistik
Våldsutsatta
vuxna upplevt våldBarn som Vuxna som utövat våld
Ale Ja Nej Nej Nej
Alingsås Ja Ja Ja Nej
Härryda Nej Nej Nej Nej
Kungsbacka Nej Nej Nej Nej
Kungälv * * * *
Lerum Nej Ja Ja Nej
Lilla Edet Ja Nej Nej Nej
Mölndal Ja Nej Nej Nej
Partille * * * *
Stenungsund Ja Ja Ja Nej
Tjörn Nej Nej Ja Nej
Öckerö Nej Nej Nej Nej
Göteborgs stadsdelar:
Angered Ja Nej Ja Nej
Askim-Frölunda-Högsbo Ja Nej Ja Nej
Centrum Ja Ja Ja Nej
Lundby Ja Ja Ja Ja
Majorna-Linné Ja Ja Ja Nej
Norra Hisingen Nej Nej Nej Nej
Västra Göteborg Nej Nej Nej Nej
Västra Hisingen Ja Ja Ja Nej
Örgryte-Härlanda Ja Ja Ja Nej
Östra Göteborg Ja Ja Ja Nej
Göteborg 80% 60% 80% 10%
Övriga GR-kommuner 50% 30% 40% 0%
GR 65% 45% 60% 5%
Stockholms län 61% 66% 47% 34%
Hela Sverige 49% 46% 47% 23%
Tillgång till uppgifter om antalet som fått insatser: Genomfört
kartläggning av antalet vålds- utsatta vuxna
13
Kunskap om brukarnas uppfattning
En indikator på kunskapsbaserad vård och omsorg är om kommunerna/stadsdelarna har genomfört minst en undersökning av brukarnas uppfattning för att utveckla verksamheten, med fokus på hur de våldsutsatta vuxna uppfattar socialtjänstens insatser.
Att ta tillvara brukares erfarenheter är ett sätt att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten, och en viktig del av en evidensbaserad praktik. Genom att lyssna på brukares behov och erfarenheter kan kommunen få viktig kunskap om hur verksamheten uppfyller målgruppens behov.16
I Öppna jämförelser undersöks om kommunen/stadsdelen under 2013 genomfört minst en
undersökning av hur våldsutsatta vuxna uppfattar socialtjänstens insatser och därtill använt resultaten för verksamhetsutveckling. Mätningen avser olika former av enkäter och strukturerade intervjuer i syfte att fånga enskildas uppfattning om
verksamhetens kvalitet, där resultaten redovisas på gruppnivå. Däremot avses inte klagomålshantering eller uppföljning av genomförandeplaner.
RESULTAT
Inom Göteborg har flertalet stadsdelar, sju av de tio, genomfört och använt sig av resultaten av en brukarundersökning under 2013. Det gäller däremot bara en av de kranskommuner som besvarat frågan. GR-resultatet som helhet (40 procent) är likväl bättre än både det nationella genomsnittet (13 procent) och jämfört med Stockholmsregionen (26 procent).
Det är också fler stadsdelar/ kommuner i GR som genomfört och använt sig av brukarundersökningar för verksamhetsutveckling under 2013 än året före, då GR-snittet (24 procent) låg lite närmare riksgenomsnittet (17 procent).
16 Se Socialstyrelsen, 2014, s. 46. Kommentar: *Uppgift saknas.
Genomfört och använt sig av resultaten av
brukarundersökningar, 2012–2013
2012 2013
Ale Nej Nej
Alingsås Nej Nej
Härryda Nej Nej
Kungsbacka Ja Nej
Kungälv * *
Lerum Ja Nej
Lilla Edet Nej Ja
Mölndal Nej Nej
Partille Ja *
Stenungsund Nej Nej
Tjörn Nej Nej
Öckerö Nej Nej
Göteborgs stadsdelar:
Angered Nej Nej
Askim-Frölunda-Högsbo Nej Ja
Centrum Nej Ja
Lundby Nej Ja
Majorna-Linné Nej Ja
Norra Hisingen Ja Nej
Västra Göteborg Nej Nej
Västra Hisingen Ja Ja
Örgryte-Härlanda Nej Ja
Östra Göteborg Nej Ja
Göteborg 20% 70%
Övriga GR-kommuner 27% 10%
GR 24% 40%
Stockholms län 13% 26%
14
Handläggarnas kompetens
Tre av indikatorerna på kunskapsbaserad vård och omsorg tar sikte på kompetensinsatser för personalen: om kommunen/stadsdelen genomfört någon kompetensutveckling inom området våld i nära relationer för berörda; om handläggarna får kontinuerlig handledning; samt om kommunen/stadsdelen har en samlad och aktuell plan för personalens kompetensutveckling inom området.
Socialnämnden har ansvar för att personalen har tillräcklig kompetens för det arbete som ska utföras samt att ge personalen den kompetensutveckling som motsvarar verksamhetens behov. Enligt socialtjänstlagen bör all personal som arbetar med handläggning och uppföljning av ärenden ha teoretiska kunskaper inom området våld och andra övergrepp av eller mot närstående samt förmåga att praktiskt tillämpa dessa kunskaper. För utredningarnas kvalitet är det viktigt att handläggare har kunskap om våld i nära relationer, exempelvis om olika former av våld och konsekvenser av våldsutsatthet samt riskbedömningar. Personalen som genomför insatser enligt socialtjänstlagen bör regelbundet få kompetensutveckling inom det här området. I socialnämndens ansvar ingår att kontinuerligt gå igenom personalens kompetens och planera behovet av kompetensutveckling, handledning etc.17
I Öppna jämförelser undersöks om…
- det under 2013 genomförts någon kompetensutveckling inom området våld i nära relationer för handläggare som utreder behov hos våldsutsatta vuxna respektive barn som utsatts för eller bevittnat våld (utbildning arrangerad av kommunen/stadsdelen eller av annan aktör)
- handläggare som utreder behov hos målgrupperna ovan, under 2013 getts kontinuerlig och regel-bundet återkommande handledning i enskilda ärenden (av utbildad handledare, i grupp eller enskilt) - om det den 15 januari 2014 finns en samlad och aktuell plan för kompetensutveckling inom området
våld i nära relationer för handläggare som utreder behov hos målgrupperna ovan, där planen ska bygga på verksamhetens mål och en analys av handläggarnas individuella kompetenser samt vara upprättad eller reviderad under tvåårsperioden 15 januari 2012–15 februari 2014.
RESULTAT
Resultatet visar att i merparten av GR:s kommuner/stadsdelar har personalen under 2013 fått kompetensutveckling inom området – det gäller såväl inom Göteborgs Stad som i övriga GR. GR-resultatet på 70 procent är nästan i nivå med riksgenomsnittet (76 procent) men det kan noteras att Stockholmsregionen har ett resultat nära 100 procent.
Ännu vanligare är det att handläggarna i GR haft kontinuerlig handledning under 2013 – det gäller alla kommuner/stadsdelar med undantag av två av Göteborgs stadsdelar och två kranskommuner (av de tio som besvarat frågan). Även här speglar GR-resultatet (80 procent) det nationella genomsnittet tämligen väl (76 procent), liksom resultatet för Stockholmsregionen (74 procent).
Att det finns en samlad, aktuell plan för personalens kompetensutveckling är mindre vanligt. Detta finns i två av Göteborgs stadsdelar och i (minst) två av kranskommunerna, motsvarande 20 procent sett till GR som helhet. Resultatet är bara något bättre i Stocksholmsregionen och i landet som helhet (24 procent).
15
Kommentar: *Uppgift saknas.
Förekomsten av tre typer av kompetensinsatser riktade till
handläggare som utreder våldsärenden
Kompetens-utveckling om våld i nära relationer Ärende-handledning Plan för kompetens-utveckling Ale Nej Ja Ja Alingsås Ja Ja Nej Härryda Ja Ja Nej Kungsbacka Ja Ja Nej Kungälv * * *
Lerum Ja Nej Nej
Lilla Edet Nej Ja Nej
Mölndal Ja Ja Nej
Partille * * *
Stenungsund Ja Nej Nej
Tjörn Ja Ja Ja
Öckerö Nej Ja Nej
Göteborgs stadsdelar:
Angered Ja Ja Nej
Askim-Frölunda-Högsbo Nej Nej Nej
Centrum Nej Nej Nej
Lundby Ja Ja Nej
Majorna-Linné Ja Ja Nej
Norra Hisingen Ja Ja Nej
Västra Göteborg Nej Ja Nej
Västra Hisingen Ja Ja Nej
Örgryte-Härlanda Ja Ja Ja Östra Göteborg Ja Ja Ja Göteborg 70% 80% 20% Övriga GR-kommuner 70% 80% 20% GR 70% 80% 20% Stockholms län 97% 74% 24% Hela Sverige 76% 76% 24%
16
Rutin för att säkra skolgången för barn i skyddat boende
Den sista indikatorn på kunskapsbaserad vård och omsorg handlar om huruvida det finns rutiner för att säkra skolgången för barn i skyddat boende.
Barn som följer med en förälder till skyddat boende har skolplikt och rätt till fortsatt skolgång. I den turbulens som kan uppstå vid en hastig flytt från hemmet fyller skolan med sin struktur, stimulans och kamrater en avgörande funktion för kontinuitet och normalitet i barnets vardag. Skolgång är en viktig skyddsfaktor för barns hälsa. Många barn i skyddat boende kan av säkerhetsskäl eller geografiskt avstånd inte gå kvar i sin gamla skola. Skriftliga rutiner för hur personalen ska agera för att tillgodose barns skolgång kan vara ett stöd för personalen, och är ett sätt att säkra verksamheters kvalitet i enlighet med Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter.18
I Öppna jämförelser undersöks förekomsten av rutiner i kommunerna/stadsdelarna för hur handläggare ska agera för att barn som vistas med
sin förälder i skyddat boende ska få sin skolgång tillgodosedd. Rutinen ska vara skriftlig och beslutad på ledningsnivå samt aktuell genom att den har upprättas eller följts upp under den tvååriga perioden 15 januari 2012 – 15 januari 2014.
RESULTAT
Resultatet visar att den här typen av rutin är tämligen sällsynt. Det finns bara i en av kranskommunerna (av de som besvarat frågan) medan det är lite vanligare inom Göteborgs Stad, där det finns i fyra av de tio stadsdelarna. Resultatet för GR som helhet (25 procent) är därmed lite bättre än riksgenomsnittet (14 procent) och ungefär i nivå med det för Stockholmsregionen (24 procent).
18 Se Socialstyrelsen, 2014, s. 44. Kommentar: *Uppgift saknas.
Aktuell rutin för att säkra skolgången
för barn i skyddat boende
Ale Nej Alingsås Nej Härryda Ja Kungsbacka Nej Kungälv * Lerum Nej
Lilla Edet Nej
Mölndal Nej Partille * Stenungsund Nej Tjörn Nej Öckerö Nej Göteborgs stadsdelar: Angered Ja Askim-Frölunda-Högsbo Nej Centrum Ja Lundby Nej Majorna-Linné Nej
Norra Hisingen Nej
Västra Göteborg Nej
Västra Hisingen Nej
Örgryte-Härlanda Ja Östra Göteborg Ja Göteborg 40% Övriga GR-kommuner 10% GR 25% Stockholms län 24% Hela Sverige 14%
17
Säker vård och omsorg
Kvalitetsdimensionen säker vård och omsorg fokuserar en riskförebyggande och rättsäker verksamhet. Tjänsterna ska utföras enligt gällande regelverk och vara transparenta för att skapa förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse och fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete.
Enligt socialtjänstlagen har socialnämnden ansvar för att den som utsatts för brott och dennes
närstående får det stöd som han eller hon behöver, likaså barn som bevittnat våld. Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning om vad som kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda åtgärd. I Öppna jämförelser 2014 fokuseras förekomsten av rutiner för personalen vid indikation på att vuxen utsatts för våld samt insatser i form av dels stödsamtal, dels skyddat boende.
Rutiner för personalen vid indikation på att vuxen utsatts för våld
Ett första steg för att kunna ge brottsutsatta och närstående stöd är att få vetskap om våldet. Det är viktigt att all personal inom socialtjänsten är uppmärksam på att en enskild kan vara våldsutsatt, även om hen inte på eget initiativ berättar om våldsutsatthet. Det är inte ovanligt att personal upplever hinder för att fråga om känsliga ämnen som våldsutsatthet. Skriftliga rutiner för hur personalen ska fråga och agera vid indikation på våld kan vara ett stöd för personalen och är samtidigt ett sätt att säkra verksamheters kvalitet i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd.19
I Öppna jämförelser undersöks förekomsten av rutiner i kommunerna/stadsdelarna för hur handläggare ska agera vid indikation på att en vuxen person utsatts för våld av närstående – och vilka delverksamheter inom socialtjänsten som dessa i så fall omfattar: ekonomiskt bistånd, sociala barn- och ungdomsvården, familjerätten, missbruks- och beroendeverksamheten, socialpsykiatrin, LSS samt äldreomsorgen. Rutinen ska vara skriftlig och beslutad på ledningsnivå samt aktuell genom att den har upprättas eller följts upp under den tvååriga perioden 15 januari 2012 – 15 januari 2014. Rutinen ska beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur handläggaren vid indikation på våld ska fråga den enskilde om utsatthet för våld och hur handläggaren ska agera om det framkommer att den enskilde utsatts för våld.
RESULTAT
Resultaten visar att det i januari 2014 varierar stort hur utbrett det är med rutiner för hur handläggare ska agera vid indikation på att en vuxen person utsatts för våld av närstående beroende på vilken delverksamhet det handlar om. Inom GR gäller det grovt räknat i omkring hälften av kommunerna/ stadsdelarna sett till familjerätten, ekonomiskt bistånd, barn- och ungdomsvård samt missbruks- och beroendeverksamheten. Det är lite mindre vanligt att rutinerna omfattar socialpsykiatrin och LSS-verksamheten men särskilt äldreomsorgen vilket bara gäller i en av Göteborgs stadsdelar och i två övriga GR-kommuner (av de kranskommuner som besvarat frågan). Generellt sett är den här typen av rutiner något vanligare bland kranskommunerna än inom Göteborg.
Beträffande familjerätten är den här typen av rutin lite vanligare i GR än i landet som helhet (65 mot 55 procent), ifråga om LSS-verksamheten är resultatet i princip detsamma (cirka 30 procent) – i övriga fall är GR-resultatet sämre än det nationella genomsnittet även om skillnaden är förhållandevis liten. Störst skillnad relativt sett gäller äldreomsorgen, som omfattas av rutinerna nästan dubbelt så ofta i landet som helhet än i GR (27 mot 15 procent). Skillnaden är ännu större jämfört med Stockholmsregionen, där den här typen av rutin omfattar äldreomsorgen i hälften av kommunerna/stadsdelarna. Även inom flertalet andra delverksamheter är resultatet för Stockholmsregionen märkbart bättre än för GR.
18
Kommentar: För LSS krävs att rutinen omfattar både LSS/vuxen och LSS/barn. *Uppgift saknas.
Aktuella rutiner för personalen vid indikation på våld som omfattar olika verksamhetsområden
Ekonomiskt
bistånd ungdomsvårdBarn- och Familje-rätten Missbruks- och beroende psykiatrinSocial- verksamhetLSS- omsorgen
Äldre-Ale Ja Ja Ja Ja Nej Nej Ja
Alingsås Ja Nej Ja Nej Nej Nej Nej
Härryda Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Kungsbacka Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej
Kungälv * * * * * * *
Lerum Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Lilla Edet Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Mölndal Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej
Partille * * * * * * *
Stenungsund Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej
Tjörn Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej
Öckerö Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Göteborgs stadsdelar:
Angered Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Askim-Frölunda-Högsbo Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej
Centrum Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej
Lundby Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Majorna-Linné Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej
Norra Hisingen Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja
Västra Göteborg Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Västra Hisingen Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej
Örgryte-Härlanda Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej
Östra Göteborg Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej
Göteborg 40% 40% 60% 40% 30% 30% 10%
Övriga GR-kommuner 60% 60% 70% 50% 30% 30% 20%
GR 50% 50% 65% 45% 30% 30% 15%
Stockholms län 82% 79% 66% 76% 63% 50% 50%
19
Stödsamtal
Tre indikatorer på säker vård och omsorg i Öppna jämförelser rör i vilken mån kommunerna/stadsdelarna efter biståndsbeslut erbjuder stödsamtal till våldsutsatta vuxna, våldsutsatta barn samt personer som utövat våld.
Socialtjänstlagen stadgar att nämnden särskilt ska beakta att våldsutsatta kvinnor kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation (5 kap. 11 § SoL). Ett sådant behov kan handla om samtal som bland annat syftar till att stärka självkänslan och minska känslor av skuld och skam. Stödsamtal med barn för att ge barnet möjlighet att bearbeta våldsupplevelsen kan exempelvis handla om både enskilda krissamtal och pedagogisk verksamhet.
Insatser som riktar sig till personer som utövat våld är en viktig del i arbetet för att bekämpa och förebygga mäns våld mot kvinnor. I detta sammanhang betonar riksdagspropositionen 2006/07:38 att socialtjänsten har ett ansvar för att ta ett helhetsgrepp om frågan och se till att hela familjen får den hjälp och det stöd som respektive person behöver. Det omfattar ansvaret för att personer som utövat våld erbjuds stöd och hjälp att förändra sitt beteende.20
Med stödsamtal avses i Öppna jämförelser enskilda samtal eller samtal i grupp. När det handlar om samtal med våldsutsatta vuxna ska samtalet syfta till att stärka uppbrott, ifråga om barn till att bearbeta våldsupplevelsen. Stödsamtal till våldsutövare ska syfta till att våldsutövandet ska upphöra. Mätdatum är här den 15 januari 2014.
RESULTAT
Resultaten visar att flertalet kommuner och stadsdelar i januari 2014, efter biståndsbeslut, erbjuder stödsamtal till vuxna som utsatts för våld av närstående för att stärka uppbrott från våld – och detsamma gäller riktat till barn för att bearbeta våldsupplevelsen.Undantagen är två respektive tre stadsdelar i Göteborg och en kranskommun (av de kommuner som besvarat frågan).
GR-resultaten sammantaget – 85 procent beträffande våldsutsatta vuxna, 80 procent beträffande barn som upplevt våld – speglar det nationella genomsnittet tämligen väl. Men det kan noteras att Stockholmsregionen befinner sig närmare målvärdet ifråga om barn då de erbjuds stödsamtal i nästan samtliga kommuner/stadsdelar (95 procent).
Det är inte lika vanligt att stödsamtal erbjuds till vuxna som utövat våld mot närstående, det vill säga i syfte att våldsutövandet ska upphöra. Men det erbjuds i en majoritet av kranskommunerna och i hälften av Göteborgs stadsdelar. Resultatet för GR som helhet – 60 procent – är lite sämre än det nationella genomsnittet och Stockholmsregionens resultat (67 respektive 71 procent).
20
Kommentar: Indikatorn ”Våldsutsatta vuxna” är i enkätfrågan uppdelad på kvinnor och män. Ett ja-svar krävs beträffande båda grupper för att indikatorn ska redovisas som ”ja”. Motsvaranade gäller för indi-katorn ”Personer som utövat våld”. ”Barn som upplevt våld” avser både våldsutsatta barn och barn som bevittnat våld, där ett ja-svar krävs beträffande båda.
*Uppgift saknas.
Erbjuder stödsamtal till olika målgrupper
Våldsutsatta
vuxna upplevt våld Barn som Personer som utövat våld
Ale Ja Ja Ja
Alingsås Ja Nej Nej
Härryda Ja Ja Ja
Kungsbacka Ja Ja Ja
Kungälv * * *
Lerum Ja Ja Ja
Lilla Edet Ja Ja Nej
Mölndal Ja Ja Ja
Partille * * *
Stenungsund Nej Ja Nej
Tjörn Ja Ja Ja
Öckerö Ja Ja Ja
Göteborgs stadsdelar:
Angered Ja Ja Ja
Askim-Frölunda-Högsbo Ja Nej Nej
Centrum Ja Ja Ja
Lundby Nej Nej Nej
Majorna-Linné Ja Ja Ja
Norra Hisingen Nej Ja Nej
Västra Göteborg Ja Ja Nej
Västra Hisingen Ja Ja Ja
Örgryte-Härlanda Ja Nej Nej
Östra Göteborg Ja Ja Ja Göteborg 80% 70% 50% Övriga GR-kommuner 90% 90% 70% GR 85% 80% 60% Stockholms län 84% 95% 71% Hela Sverige 82% 88% 67%
21
Skyddat boende
En tredje typ av indikator i Öppna jämförelser på säker vård och omsorg är att kommunerna/stadsdelarna efter biståndsbeslut erbjuder skyddat boende till kvinnor och män som utsatts för våld av närstående.
Skyddat boende är en viktig insats för den som behöver skydd från våld och övergrepp, och med socialtjänstens utredning som grund kan insatser erbjudas som motsvarar den enskildes skyddsbehov. Riksdagspropositionen 2006/07:38 betonar att alla kommuner måste kunna erbjuda ett skyddat boende till de kvinnor som har behov av detta.
Våldsutsatta kvinnor med missbruks- och beroendeproblem är en särskilt utsatt grupp i sammanhanget. De befinner sig ofta i livssituationer som ökar risken att utsättas för våld – samtidigt som de tycks ha svårare att få hjälp än andra våldsutsatta. Det är viktigt att denna grupp erbjuds ett skyddat boende som är anpassat för målgruppen, där exempelvis personalen har den kompetens som behövs.21
Öppna jämförelsers mätning omfattar skyddat boende för såväl kvinnor som män vilka utsatts för våld av närstående. Skyddat boende definieras som ett ”boende som tillhandahåller platser för heldygnsvistelse avsedda för personer som behöver skydd mot hot, våld eller andra övergrepp tillsammans med andra relevanta insatser”, exempelvis skyddsanordningar samt möjlighet för den enskilde att få samtal och stöd att förändra sin situation. På boendet ska finnas tillräcklig bemanning av personal med, för målgruppen, relevant utbildning och erfarenhet. Hotellrum eller jourlägenhet räknas inte som skyddat boende.
Beträffande kvinnor ingår även en fråga om kommunen/stadsdelen erbjuder skyddat boende särskilt anpassat till dem i aktivt missbruk och beroende.
Mättidpunkt är ”när enkäten besvaras, d.v.s. januari–februari 2014”.
RESULTAT
Resultaten visar att samtliga kommuner/stadsdelar i GR (av dem som besvarat enkäten) i början av 2014 erbjuder skyddat boende till våldsutsatta kvinnor. I Sverige som helhet gäller det för 95 procent av kommunerna/stadsdelarna.
Alla Göteborgs stadsdelar erbjuder kvinnor i aktivt missbruk och beroende ett anpassat skyddat boende. I övriga GR svarar tre kommuner att de inte gör detta (två kommuner har inte besvarat frågan). GR-resultatet sammantaget (85 procent) är här lite bättre än det nationella genomsnittet (72 procent) och i nivå med det för Stockholms län (87 procent)
När det gäller våldsutsatta män är det mindre vanligt att erbjuda skyddat boende; det görs i sex av Göteborgs tio stadsdelar och i sju av de tio kranskommuner som besvarat enkäten. GR-resultatet på 65 procent är något sämre än Stockholmsregionens resultat och det nationella genomsnittet (71 procent i båda fallen).
22
Kommentar: *Uppgift saknas.
Erbjuder skyddat boende till olika målgrupper av våldsutsatta
Män 2013 2014 2013 2014 2014 Ale Ja Ja * Ja Ja Alingsås Ja Ja Ja Ja Ja Härryda Ja Ja Ja Ja Ja Kungsbacka Ja Ja Nej Ja Ja Kungälv * * * 0 0
Lerum Ja Ja Ja Nej Nej
Lilla Edet Ja Ja Ja Nej Nej
Mölndal Ja Ja Ja Nej Nej
Partille Ja * Ja * * Stenungsund Ja Ja Ja Ja Ja Tjörn Ja Ja Ja Ja Ja Öckerö Ja Ja Ja Ja Ja Göteborgs stadsdelar: Angered Ja Ja Ja Ja Ja Askim-Frölunda-Högsbo Ja Ja Ja Ja Nej Centrum Ja Ja Ja Ja Ja Lundby Ja Ja Ja Ja Ja Majorna-Linné Ja Ja Ja Ja Ja Norra Hisingen Ja Ja Ja Ja Ja
Västra Göteborg Ja Ja Ja Ja Nej
Västra Hisingen Ja Ja Ja Ja Nej
Örgryte-Härlanda Ja Ja Nej Ja Nej
Östra Göteborg Ja Ja Ja Ja Ja Göteborg 100% 100% 90% 100% 60% Övriga GR-kommuner 100% 100% 90% 70% 70% GR 100% 100% 90% 85% 65% Stockholms län 97% 100% 76% 87% 71% Hela Sverige 94% 95% 53% 72% 71%
23
Individanpassad vård och omsorg
Kvalitetsdimensionen individanpassad vård och omsorg tar fasta på respekten för individens specifika behov, förväntningar och integritet. Individen ska ges möjlighet att var delaktig, ha inflytande och möjlighet till egna val. För att kunna utgå från den enskildes samlade livssituation behövs samordning mellan verksamheter och utförare, med en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna ska präglas av kontinuitet.
Indikatorerna på individanpassad vård och omsorg i Öppna jämförelser 2014 tar sikte på intern samordning inom socialtjänsten samt extern samverkan med andra berörda samhällsaktörer.
Intern samordning
För att bättre kunna tillgodose den våldsutsattas behov av stöd och hjälp är det viktigt med en välfungerande intern samverkan. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd ska den som
bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS identifiera de processer där samverkan behövs för att säkra kvaliteten på de insatser som ges i verksamheten. Rutiner som tydligt beskriver ansvarsfördelningen och hur arbetet ska bedrivas i den egna verksamheten bidrar till en fungerande samverkan och utgör samtidigt ett stöd för personalen.
När det gäller upptäckt av barn som kan ha utsatts för våld eller bevittnat våld ska, enligt JO:s ämbetsberättelse 1993/94, socialnämndens personal överföra denna information till barn- och ungdomsvården. 22
I Öppna jämförelser undersöks förekomsten av rutiner för samordning i enskilda ärenden mellan verksamheten som utreder behov hos våldsutsatta vuxna och sju andra delverksamheter inom socialtjänsten: ekonomiskt bistånd, sociala barn- och ungdomsvården, familjerätten, missbruks- och beroendeverksamheten, LSS-verksamheten, äldreomsorgen samt socialpsykiatrin.
Rutinen ska vara skriftlig och beslutad på ledningsnivå samt aktuell genom att den har upprättas eller följts upp under tvåårsperioden 15 januari 2012 – 15 januari 2014. Rutinen ska beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur aktiviteter ska genomföras samt ange ansvarsfördelningen. Rutinen ska vara känd och användas av ansvariga handläggare. I de fall det är samma personal och ansvarig chef i verksamheten som utreder behov hos våldsutsatta vuxna och annan delverksamhet är en samordningsrutin inte relevant; i Öppna jämförelsers redovisning räknas det som ett ja-svar.
Därtill undersöks om det finns rutiner för hur personal som utövar myndighetsutövning – och
genomför insatser med eller utan beståndsbeslut – ska föra vidare information till den del av verksamheten som utreder behov hos barn när det uppmärksammats att ett barn kan ha bevittnat våld av eller mot närstående. Här fokuseras fem delverksamheter: ekonomiskt bistånd, familjerätten, missbruks- och beroendeverksamheten, socialpsykiatrin och LSS-verksamheten.
RESULTAT
Resultaten visar att det, i januari 2014, finns samordningsrutiner i grovt räknat hälften av GR:s
kommuner och stadsdelar mellan verksamheten som utreder behov hos våldsutsatta vuxna och barn- och ungdomsvården, ekonomiskt bistånd och beroendeverksamheten (eller att verksamheterna annars är integrerade på personal- och chefsnivå). Lite mindre vanligt är att samordningsrutiner omfattar övriga undersökta delverksamheter, särskilt äldreomsorgen, där en samordningsrutin bara finns i två stadsdelar i Göteborg och två kranskommuner (av de som besvarat enkäten).
Det är inga större skillnader mellan Göteborgs stadsdelar och övriga GR; men det kan noteras att ifråga om familjerätten finns samordningsrutiner i (minst) fem kranskommuner men bara i två av Göteborgs stadsdelar.
Den här typen av samordningsrutiner är genomgående vanligare i landet som helhet än i GR, och GR:s resultat är även sämre jämfört med Stockholmsregionen.
I genomsnitt är verksamheten som utreder behov hos våldsutsatta vuxna på det här viset samordnad med 2,7 andra socialtjänstområden av de sju berörda. Motsvarande mått på bredden i samordning för landet som helhet är 3,8, och för Stockholmsregionen 3,9.
24
När det gäller rutiner för att föra vidare information till den del av verksamheten som utreder behov hos barn när det uppmärksammats att ett barn kan ha bevittnat våld, finns detta i hälften av GR:s kommuner/ stadsdelar inom ekonomiskt bistånd, familjerätten respektive missbruks- och beroendeverksamheten. I ungefär var tredje kommun/stadsdel omfattas socialpsykiatrin respektive LSS-verksamheten. Den här typen av rutin är genomgående lite vanligare i kranskommunerna än inom Göteborg.
GR-resultatet som helhet speglar det nationella genomsnittet tämligen väl. Resultaten är genomgående lite bättre i Stockholmsregionen; störst skillnad gäller socialpsykiatrin, som omfattas av den här typen av rutin i 58 procent av Stockholmsregionens kommuner/stadsdelar mot 35 procent av GR:s.
Kommentar: I de fall det är samma personal och ansvarig chef i verksamheten som utreder behov hos våldsutsatta vuxna och annan delverksamhet är en samordningsrutin inte relevant; i Öppna jämförelsers redovisning räknas det som ett ja-svar.
För LSS krävs att rutinen omfattar både LSS/vuxen och LSS/barn.
* Uppgift saknas.
Aktuella rutiner för samordning mellan verksamheten som utreder behov hos våldsutsatta
vuxna och sju andra delverksamheter inom socialtjänsten
Ekonomiskt bistånd
Barn- och
ungdoms-vården Familje-rätten
Beroende-
verksam-heten psykiatrin
Social- LSS-
verksam-heten omsorgen
Äldre-Ale Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej
Alingsås Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej
Härryda Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Kungsbacka Ja Ja Nej Ja Nej Nej Nej
Kungälv * * * * * * *
Lerum Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Lilla Edet Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Mölndal Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej
Partille * * * * * * *
Stenungsund Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Tjörn Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Öckerö Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Göteborgs stadsdelar:
Angered Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Askim-Frölunda-Högsbo Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej
Centrum Ja Ja Nej Ja Nej Nej Nej
Lundby Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Majorna-Linné Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Norra Hisingen Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja
Västra Göteborg Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Västra Hisingen Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Örgryte-Härlanda Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Östra Göteborg Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej
Göteborg 50% 50% 20% 40% 30% 30% 20%
Övriga GR-kommuner 50% 60% 50% 50% 30% 30% 20%
GR 50% 55% 35% 45% 30% 30% 20%
Stockholms län 76% 63% 53% 66% 58% 37% 34%
25
Aktuella rutiner för att föra vidare information till den del av verksamheten som
utreder behov hos barn när det uppmärksammats att ett barn kan ha bevittnat
våld av eller mot närstående – i fem delverksamheter inom socialtjänsten
Kommentar: I de fall det är samma personal och ansvarig chef i verksamheten som utreder behov hos barn när det uppmärksam-mats att ett barn kan ha bevittnat våld av eller mot närstående och annan delverksamhet är en samordningsrutin inte relevant; i Öppna jämförelsers redovisning räknas det som ett ja-svar.
För LSS krävs att rutinen omfattar både LSS/vuxen och LSS/barn. * Uppgift saknas.
Ekonomiskt
bistånd Familje-rätten
Missbruks- och
beroende-verksamheten psykiatrinSocial- LSS
Ale Ja Ja Ja Nej Nej
Alingsås Ja Ja Ja Ja Ja
Härryda Ja Ja Ja Ja Ja
Kungsbacka Ja Ja Ja Nej Nej
Kungälv * * * * *
Lerum Nej Nej Nej Nej Nej
Lilla Edet Nej Nej Nej Nej Nej
Mölndal Nej Nej Nej Nej Nej
Partille * * * * *
Stenungsund Ja Ja Ja Ja Ja
Tjörn Ja Ja Ja Ja Ja
Öckerö Nej Nej Nej Nej Nej
Göteborgs stadsdelar:
Angered Nej Nej Nej Nej Nej
Askim-Frölunda-Högsbo Ja Ja Ja Ja Ja
Centrum Ja Nej Ja Nej Nej
Lundby Nej Nej Nej Nej Nej
Majorna-Linné Nej Ja Nej Nej Nej
Norra Hisingen Ja Nej Ja Ja Ja
Västra Göteborg Nej Nej Nej Nej Nej
Västra Hisingen Nej Ja Nej Nej Nej
Örgryte-Härlanda Nej Nej Nej Nej Nej
Östra Göteborg Ja Ja Ja Ja Ja Göteborg 40% 40% 40% 30% 30% Övriga GR-kommuner 60% 60% 60% 40% 40% GR 50% 50% 50% 35% 35% Stockholms län 61% 55% 61% 58% 47% Hela Sverige 49% 46% 49% 33% 26%
26
Extern samverkan
Öppna jämförelser innehåller två typer av indikatorer på individanpassad vård och omsorg som tar fasta på förekomsten av överenskommelser om samverkan i enskilda ärenden mellan kommunen/stadsdelarna och externa aktörer. Den ena indikatorn gäller förhållandet i verksamheten som utreder behov hos våldsutsatta vuxna, den andra förhållandet i den sociala ungdomsvården.
Såväl våldsutsatta vuxna som barn som lever med våld kommer ofta i kontakt med flera olika myndigheter och organisationer när de behöver stöd och hjälp, såsom socialtjänst, hälso- och sjukvård och polisen. Våld i nära relationer är ett mångsidigt problem, och för att socialtjänsten ska kunna ge ett bra stöd och hjälp är det nödvändigt att samverka med externa aktörer, något som också stadgas i socialtjänstlagen (3 kap. 5 § SoL). När det gäller barn som far illa eller riskerar att fara illa ska
socialnämnden aktivt verka för att samverkan kommer till stånd med ”samhällsorgan, organisationer och andra som berörs” (5 kap. 1a § SoL).
Överenskommelser som tydligt beskriver ansvarsfördelningen bidrar till en fungerande samverkan. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd ska den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS identifiera de processer där samverkan behövs för att säkra kvaliteten på de insatser som ges i verksamheten. Skriftliga rutiner kan vara ett stöd personalen och är ett sätt att säkra fungerande samverkan både internt och externt.
Överenskommelsen som avses i Öppna jämförelser ska vara skriftlig och beslutad på ledningsnivå. Den ska gälla vid mätpunkten den 15 januari 2014 samt vara aktuell genom att den upprättats eller följts upp sedan den 15 januari 2012.23
När det handlar om verksamheten som utreder behov hos våldsutsatta vuxna undersöks förekomsten av överenskommelse om samverkan med fem externa aktörer: polis, vuxenpsykiatrin, ungdomsmottagning, primärvård och kvinnojour (ytterligare aktörer ingick i enkätfrågan men ingår inte i Socialstyrelsens redovisning).
När det gäller den sociala barn- och ungdomsvården undersöks förekomsten av överenskommelse om samverkan med fyra externa aktörer: polis, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), skola och förskola (ytterligare aktörer ingick i enkätfrågan men ingår inte i Socialstyrelsens redovisning).
RESULTAT
Resultaten visar att verksamheten som utreder behov hos våldsutsatta vuxna, januari 2014, först och främst har en överenskommelse om samverkan med polisen. Detta finns i drygt hälften av GR:s kommuner och stadsdelar, men särskilt inom Göteborg där det gäller alla stadsdelar utom två. Det sammantagna GR-resultatet (55 procent) är bättre än såväl det nationella genomsnittet (33 procent) som Stockholmsregionens (21 procent). Några GR-kommuner/stadsdelar har både tillkommit/fallit från sedan mätningen året före.
Mindre vanligt är att samverka med vuxenpsykiatri, ungdomsmottagning, primärvård och kvinnojour – som mest sker det i två kranskommuner och två stadsdelar i Göteborg. Detta är vanligare sett till landet som helhet, särskilt ifråga om kvinnojour där det sker i 34 procent av landets kommuner/stadsdelar (att jämföra med 20 procent i GR).
Ifråga om samverkan med ungdomsmottagning har förhållandet ändrats kraftigt sedan januari 2013, särskilt inom Göteborg där tidigare sju stadsdelar uppgav att en aktuell överenskommelse fanns med verksamheten som utreder behov hos våldsutsatta vuxna mot enbart en stadsdel ett år senare. Även utanför Göteborg skiljer sig resultaten stort men här handlar det främst om att de kommuner som 2014 svarar att det finns en aktuell överenskommelse inte hade någon 2013 och tvärtom.
27
Aktuell överenskommelse för extern samverkan i enskilda ärenden mellan verksamheten som
utreder behov hos våldsutsatta vuxna och fyra andra berörda samhällsaktörer
Kommentar: Resultaten för 2012 är bearbetningar av de två uppdelade Öppna jämförelse-indikatorer som redovisades det året. *Uppgift saknas
2013 2014 2013 2014 2013 2014
Ale Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Alingsås Ja Ja Nej Ja Nej Ja Ja Ja
Härryda Nej Ja Nej Ja Nej Ja Ja Ja
Kungsbacka Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Kungälv * * * * * * * *
Lerum Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Lilla Edet Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej
Mölndal Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Partille Ja * Nej * Ja * * *
Stenungsund Ja Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej
Tjörn Ja Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej
Öckerö Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Göteborgs stadsdelar:
Angered Ja Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej
Askim-Frölunda-Högsbo Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Centrum Ja Ja Ja Nej Ja Nej Nej Nej
Lundby Ja Ja Nej Nej Ja Nej Nej Nej
Majorna-Linné Ja Ja Ja Nej Ja Nej Nej Nej
Norra Hisingen Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Ja
Västra Göteborg Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Västra Hisingen Ja Ja Nej Nej Ja Nej Nej Nej
Örgryte-Härlanda Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Östra Göteborg Ja Ja Nej Nej Ja Ja Ja Ja
Göteborg 70% 80% 20% 0% 70% 10% 20% 20%
Övriga GR-kommuner 36% 30% 9% 20% 27% 20% 20% 20%
GR 52% 55% 14% 10% 48% 15% 20% 20%
Stockholms län 15% 21% 10% 18% 15% 18% 11% 21%
Hela Sverige 25% 33% 13% 24% 12% 18% 24% 34%
Polis Vuxenpsykiatri Ungdomsmottagning Primärvården
2014 Kvinnojour 2014
Det är vanligare att barn- och ungdomsverksamheten har överenskommelser om samverkan med externa aktörer. Sett till polisen, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), skola och förskola finns det aktuella
överenskommelser i mellan 73 och 86 procent av GR:s kommuner och stadsdelar. Inom Göteborg finns det genomgående i åtta av de tio stadsdelarna. I övriga GR finns en överenskommelse med polisen i åtta av de tio kommunerna, medan det gäller tio eller elva beträffande de övriga aktörerna.
GR-resultatet 2014 är genomgående bättre än det nationella genomsnittet, liksom i förhållande till Stockholmsregionen.
28
Kommentar: Uppgifterna är i detta fall hämtade från Öppna jämförelsers enkät riktad till den sociala barn- och
ungdomsvården. Resultaten för 2012 är bearbetningar av de två uppdelade Öppna jämförelse-indikatorer som redovisades det året.
* Uppgift saknas.
Aktuell överenskommelse för extern samverkan i enskilda ärenden mellan den
sociala barn- och ungdomsvården och fyra andra berörda samhällsaktörer
2013 2014 2013 2014
Ale Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Alingsås Ja Ja Ja Ja Ja Nej
Härryda Nej Ja Nej Ja Ja Ja
Kungsbacka Nej Nej Ja Ja Ja Ja
Kungälv * Ja * Nej Nej Nej
Lerum Ja Nej Ja Ja Ja Ja
Lilla Edet Nej Nej Ja Ja Ja Ja
Mölndal Nej Ja Nej Ja Ja Ja
Partille Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Stenungsund Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Tjörn Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Öckerö Ja Nej Ja Nej Ja Ja
Göteborgs stadsdelar:
Angered Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Askim-Frölunda-Högsbo Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Centrum Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Lundby Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Majorna-Linné Ja Ja Nej Ja Ja Ja
Norra Hisingen Nej Ja Nej Ja Ja Ja
Västra Göteborg Nej Ja Nej Ja Ja Ja
Västra Hisingen Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Örgryte-Härlanda Nej Ja Nej Ja Ja Ja
Östra Göteborg Ja Ja Ja Ja Ja Ja Göteborg 50% 80% 40% 80% 80% 80% Övriga GR-kommuner 64% 67% 82% 83% 92% 83% GR 57% 73% 62% 82% 86% 82% Stockholms län 62% 54% 53% 56% 64% 54% Hela Sverige 43% 51% 46% 69% 61% 56%
Polis BUP Skola
2014 Förskola 2014
Ifråga om polisen och barn- och ungdomspsykiatrin – där resultatet kan jämföras med det för 2013 – framkommer att det i GR har blivit vanligare att dessa aktörer ingått överenskommelser med den sociala barn- och ungdomsvården. Detsamma gäller för landet som helhet (men inte entydigt i Stockholmsregionen).
29
Tillgänglig vård och omsorg
Kvalitetsdimensionen tillgänglig vård och omsorg rör möjligheterna att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av vården/omsorgen inom skälig tid. Information och kommunikation ska vara begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov.
I Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer fokuseras dels förekomsten av olika typer av information på kommunens webbplats samt via vilka format informationen erbjuds, dels graden av tillgänglighet utanför kontorstid, i betydelsen av socialjoursverksamhet.
Information via kommunens/stadsdelens webbplats
Socialnämnden har en lagstadgad skyldighet att informera om socialtjänsten i kommunen/stadsdelen (3 kap. 1 § SoL). Genom att informera på kommunens/stadsdelens webbplats kan fler nås, och nås tidigare, av socialtjänstens insatser.24
Öppna jämförelser visar i vilken utsträckning som kommunerna/stadsdelarna på den egna webbplatsen, vid mätdatumet den 15 januari 2014, har aktuell information om vad man erbjuder för stöd och hjälp till sex olika målgrupper: kvinnor respektive män som utsatts för våld av närstående; barn som bevittnat respektive själv utsatts för våld av närstående; kvinnor respektive män som utövat våld. I redovisningen är dessa grupper sammanslagna till fyra (se tabellen på nästa sida). Att informationen är aktuell innebär att den ska ha kontrollerats, uppdaterats eller tagits fram efter den 15 januari 2014.
RESULTAT
Enligt resultaten har samtliga Göteborgs stadsdelar och övriga GR-kommuner (av de som besvarat enkäten) information om vad man erbjuder för stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor – vilket är samma resultat som erhölls ett år tidigare. Förutom i en av kranskommunerna gäller detsamma beträffande våldsutsatta män (den frågan ställdes inte 2013). Det kan noteras att könsneutral information, enligt anvisningarna i Öppna jämförelser, anses vara riktad till både kvinnor och män.
Alla GR:s stadsdelar och kommuner utom en kommun informerar också om de insatser som erbjuds barn som bevittnat eller själva utsatts för våld.
Det är däremot inte fullt lika vanligt att informationen omfattar insatser som erbjuds personer som själva utövat våld. Detta finns i åtta av de tio stadsdelarna och i sex av de tio kranskommuner som besvarat frågan. Det sammantagna GR-resultatet härvidlag (70 procent) är något bättre än det nationella genomsnittet (62 procent) men något sämre än Stockholmsregionens (82 procent). Beträffande övriga målgrupper är GR-resultatet genomgående något bättre än riksgenomsnittet.
30
Information på kommunens/stadsdelens webbplats om socialtjänstens insatser riktade till
fyra målgrupper
Kommentar: I de fall informationen är könsneutral anses den enligt anvisningarna i Öppna jämförelser vara riktad till både kvinnor och män.
* Uppgift saknas.
2013 2014 Våldsutsatta män Personer som utövat våld
Ale Ja Ja Ja Ja Ja Alingsås Ja Ja Ja Ja Ja Härryda Ja Ja Ja Ja Ja Kungsbacka Ja Ja Ja Ja Ja Kungälv * * * * * Lerum Ja Ja Ja Ja Ja
Lilla Edet Ja Ja Ja Nej Nej
Mölndal Ja Ja Nej Ja Nej
Partille Ja * * * * Stenungsund Ja Ja Ja Ja Nej Tjörn Ja Ja Ja Ja Ja Öckerö Ja Ja Ja Ja Nej Göteborgs stadsdelar: Angered Ja Ja Ja Ja Ja Askim-Frölunda-Högsbo Ja Ja Ja Ja Ja Centrum Ja Ja Ja Ja Ja Lundby Ja Ja Ja Ja Ja Majorna-Linné Ja Ja Ja Ja Ja
Norra Hisingen Ja Ja Ja Ja Nej
Västra Göteborg Ja Ja Ja Ja Nej
Västra Hisingen Ja Ja Ja Ja Ja Örgryte-Härlanda Ja Ja Ja Ja Ja Östra Göteborg Ja Ja Ja Ja Ja Göteborg 100% 100% 100% 100% 80% Övriga GR-kommuner 100% 100% 90% 90% 60% GR 100% 100% 95% 95% 70% Stockholms län 87% 100% 89% 95% 82% Hela Sverige 85% 95% 81% 90% 62%
Våldsutsatta kvinnor Våldsutsatta barn och barn som
31
Webbinformation i fyra former
En annan grupp av indikatorer på tillgänglig vård och omsorg gäller tillgången till aktuell information i olika former/format.
Svårigheter med svenska språket och någon form av funktionsnedsättning är exempel på faktorer som kan försvåra för en person att ta till sig information. För att fler ska kunna nås av socialtjänstens information – och i förlängningen av de insatser som erbjuds – är det viktigt att informationen finns på olika språk och i olika alternativa format.25
Öppna jämförelser beskriver i vilken utsträckning som kommunerna/stadsdelarna använder sig av fyra specificerade alternativa informationsformer/-format för att på den egna webbplatsen nå ut med informationen om vad de erbjuder för stöd och hjälp till de målgrupper som berörts i förra avsnittet (sidorna 29–30). De handlar om: information på olika språk (”översatt till de i kommunen eller stadsdelen vanligaste språken”); talad information; lättläst information; samt lätt utskrivbar information (via ”t.ex. Word eller PDF”). Enkätenfrågans svarsalternativ var ja, delvis och nej. Mätpunkten är ”när enkäten besvarades: januari–februari 2014”.
Resultat
Av de fyra kartlagda informationsformerna på webbplatsen är det vanligast att informationen om de insatser som erbjuds finns i talad form och i en lätt utskrivbar form. Bortsett från en stadsdel i Göteborg som inte har informationen i talad form finns detta genomgående inom Göteborg. I övriga GR finns det i ungefär eller knappt hälften av kranskommunerna (av de tio som besvarat enkäten). Två kranskommuner därtill svarar att man ”delvis” har informationen i lätt utskrivbar form. De sammantagna
GR-resultaten (där bara ja-svaren räknas positivt enligt Öppna jämförelser målvärde) är lite bättre än både riksgenomsnittet och Stockholmsregionens resultat.
Väsentligt mindre vanligt är att informationen tillgängliggörs i lättläst form. Enbart två av Göteborgs stadsdelar svarar ja på den frågan. Här är situationen lite bättre i Stockholmsregionen (32 procent mot GR-genomsnittets 10 procent) liksom i landet som helhet (20 procent). Det ska dock noteras att ytterligare två av Göteborgs stadsdelar och tre övriga GR-kommuner svarar att lättläst information ”delvis” finns.
Bara i två av Göteborgs stadsdelar och tre kranskommuner finns informationen på olika språk, vilket enligt anvisningarna ska innebära att den är ”översatt till de i kommunen eller stadsdelen vanligaste språken”. I resterande Göteborgs stadsdelar utom en gäller detta ”delvis”. Det sammantagna GR-resultatet är detsamma som riksgenomsnittet (25 procent), något sämre än Stockholmsregionens (32 procent).
32
Kommentar: Informationen som avses är den om vad för stöd och hjälp som erbjuds minst en av de målgrupper som redo-visas i föregående tabell. ”På olika språk” avser att informationen är ” översatt till de i kommunen eller stadsdelen vanligaste språken”. ”Lätt utskrivbar” avser via ”t.ex. Word eller PDF”. ”Delvis” avser att informationen endast finns tillgänglig för vissa målgrupper eller om informationen endast delvis finns tillgänglig i den efterfrågade formen. Öppna jämförelsers målvärde är ”Ja”; genomsnittet för Göteborg, regionerna och Sverige avser andelen som uppfyllt målvärdet.
* Uppgift saknas.
Förekomst av fyra former av webbaserad information
På olika språk Talad Lättläst Lätt utskrivbar
Ale Nej Ja Nej Ja
Alingsås Nej Ja Nej Ja
Härryda Nej Nej Nej Nej
Kungsbacka Ja Nej Delvis Ja
Kungälv * * * *
Lerum Nej Ja Nej Delvis
Lilla Edet Nej Nej Delvis Delvis
Mölndal Nej Nej Nej Nej
Partille * * * *
Stenungsund Ja Ja Delvis Ja
Tjörn Nej Nej Nej Ja
Öckerö Ja Nej Nej Nej
Göteborgs stadsdelar:
Angered Delvis Ja Nej Ja
Askim-Frölunda-Högsbo Ja Ja Nej Ja
Centrum Delvis Ja Nej Ja
Lundby Delvis Ja Ja Ja
Majorna-Linné Delvis Ja Nej Ja
Norra Hisingen Nej Ja Ja Ja
Västra Göteborg Delvis Ja Delvis Ja
Västra Hisingen Delvis Ja Nej Ja
Örgryte-Härlanda Ja Nej Delvis Ja
Östra Göteborg Delvis Ja Nej Ja
Göteborg 20% 90% 20% 100%
Övriga GR-kommuner 30% 40% 0% 50%
GR 25% 65% 10% 75%
Stockholms län 32% 50% 32% 53%
