Lärande i utmanande föräldraroller : om föräldrars lärande i föräldrautbildningar

(1)

Linköpings universitet | Institutionen för beteendevetenskap och lärande

Kandidatuppsats, 15 hp | Pedagogiskt arbete med inriktning på folkbildning, vuxenutbildning och yrkesutbildning, fördjupningskurs, halvfart |

Vårterminen 2021 |

Lärande i utmanande föräldraroller

– om föräldrars lärande i föräldrautbildningar

Learning in Challenging Parent Roles

– about Parents Learning in Parental Education

Mattias Eveborn

Linköpings universitet

SE-581 83 Linköping, Sverige

(2)

Lärande i utmanande föräldraroller

– om föräldrars lärande i föräldrautbildningar

Learning in Challenging Parent Roles

– about Parents Learning in Parental Education

Mattias Eveborn

(3)

Sammanfattning

Behavoral Parental Training, BPT, är en stödinsats där föräldrar till barn som ofta

hamnar i konflikter lär sig strategier som minskar både föräldrars stress och barnens

risk för sociala problem. Denna uppsats frågar vilka kvalitéer som kännetecknar

föräldrarnas lärande genom BPT och vill därför studera, beskriva och förstå detta

lärande. Lärande förstås här som en förändrad relation till en del av omvärlden.

Utifrån forskningsansatsen och metodologin ”kontextuell analys” görs en fallbaserad

studie där 2 kursledare och 4 deltagare delar sina erfarenheter i kvalitativa intervjuer.

När fallen jämförs framträder en dominerande bild av föräldrar som förändrat

beteende, tankar och känslor och fått en mer positiv syn på sig själva och färre

konflikter i relation till sina barn. Dessa förändringar kommer ur samtal, instruktioner,

praktiska läxor och andra aktiviteter. Ett fall avviker då det endast visar ett begränsat

lärande och att variationen är större än vad som enkelt låter sig generaliseras.

Nyckelord: Behavoral Parental Training, BPT, kontextuell analys, lärande, Komet,

förälder.

(4)

Förord

Välkommen att ta del av min uppsats! Den handlar om frågor av yttersta vikt. Bakom

alla forskningstekniska frågor i denna uppsatts ryms en stor utmaning i vårt samhälle.

Många barn, likt runda bollar i fyrkantiga hål, har svårt att möta omgivningens

förväntningar. Därför reagerar de på sätt som kan ställa till problem för dem själva

och omgivningen. Här finns också föräldrar som gör sitt yttersta men ändå upplever

att de inte räcker till. Det är ingen överdrift att påstå att de insatser som görs för att

föra barn och föräldrar närmre varandra, så att föräldrarna kan lotsa barnen till att

handla klokt, kan bli livsavgörande.

Hur man lär i frågor som är ömtåliga och djupt liggande i vår person, så som sker här

kring föräldrarollen, har varit spännande att få studera som pedagog. Jag hoppas att

denna uppsats kan bidra med något mer av förståelse för de processer som pågår i

detta lärande.

Mitt varma och stora tack till alla som gjort denna uppsats möjlig. Först och främst

alla informanter. Jag uppskattar verkligen hur ni bjudit på era erfarenheter. Vidare vill

jag tacka min handledare Anders Hallqvist för tålamod, uppmuntran och snabb

respons. Ett varmt tack också till Lennart Svensson för dina vänliga och generösa råd.

Linköping 23/5 2021

(5)

Innehåll

Inledning ... 1

Bakgrund ... 1

Kritik mot BPT... 3

Beskrivning av studien, problemformulering och syfte ... 3

Disposition... 4

Tidigare forskning ... 4

When Cheap is Good ... 4

Effekter av föräldrastöd ... 5

Föräldrastödsprogram vid utagerande beteende hos barn ... 5

Ungdomars, ledares och föräldrars upplevelser av ”KOMET för föräldrar till ungdomar 12–18 år” ... 6

Engagement in BPT: Review of the Literature and Implications for Practice... 6

Evidence Base Update for Psychosocial Treatments for Disruptive Behaviors in Children ... 6

Kommentar ... 7

Teori och metod ... 7

Forskningsansats och metodologi – Kontextuell analys ... 7

Metod ... 8 Urval ... 9 Etisk diskussion ... 10 Avgränsning ... 10 Centrala begrepp... 11 Lärande ... 11

Resultat och analys ... 12

Fall 1 föräldrars lärande inom Komet 2010–2020 - informant “Anna” ... 12

Läranderesultat ... 13

Lärandeaktivitet ... 13

Samband mellan aktivitet och resultat ... 14

Fall 2 föräldrars lärande inom Komet 2018–2020 - informant “Liv” ... 14

Samband mellan aktivitet och resultat ... 15

Fall 3 - ”Pias” lärande genom Komet... 16

Relation mellan aktivitet och resultat ... 17

Fall 4 - “Pers” lärande genom Komet ... 17

(6)

Relation mellan aktivitet och resultat. ... 18

Analys Fall 5 - “Evas” lärande inom Komet ... 19

Analys fall 6 - “Lars” lärande genom Komet ... 21

Jämförande analys ... 23

Fall 1–2 ... 23

Fall 3–6 ... 23

Sammanfattande analys, jämförelse fall 1 och 2 med 3–6 ... 24

Diskussion ... 25

Om resultatet ... 25

Resultatet i relation till tidigare forskning... 25

Resultatet i relation till begrepp och teori ... 25

Bruket av metod ... 26

Personliga slutsatser och förslag på vidare forskning ... 27

Referenslista... 28

Bilaga 1 – informerat samtycke ... 29

(7)

1

Inledning

Bakgrund

Att lära och utvecklas som förälder är annorlunda än att studera ett akademiskt ämne eller att lära sig spela ett instrument. Många finner livets tuffaste prövningar och mest belönande erfarenheter i föräldrarollen. I denna uppsats möter läsaren fyra föräldrar som har mött svåra utmaningar. De berättar om sitt lärande och hur det påverkat deras situation. Därtill möter läsaren ledare för föräldrautbildningar som berättar om många föräldrars lärande. Uppsatsen studerar hur föräldrar kan lära sig nya sätt att tänka, känna och handla och hur det påverkar relationerna till barn, andra och sig själva.

De kurser som vänder sig till föräldrar i de mest utmanande situationerna, gör det med anspråk på att merparten av föräldrarna upplever en stor och bestående förändring vad gäller både mående och kapacitet som förälder men också för barnens livsbetingelser. I denna uppsats utforskas föräldrarnas lärande genom sådana kurser.

Barn är olika. De flesta barn finner en väg genom barndomen som gör att de under de vuxnas vägledning och i samspel med jämnåriga fyller omgivningens förväntningar. De klarar av tonårstidens utmaningar och står väl rustade att möta livet som vuxen. En grupp barn löper dock betydligt större risk än sina jämnåriga att hamna i svårigheter. Det är barn som agerar utåt på sätt som ofta präglas av aggressivitet, impulsivitet, trots,

hyperaktivitet och/eller antisocialt beteende.1_{Ett samlingsnamn för dessa uttryck är ”externaliserade beteende}

problem”2_{, EBT. Dessa barn riskerar i betydligt högre utsträckning att förskjutas av sina jämnåriga och hamna i}

subgrupper som har ett oönskat avvikande beteende. Barnen har högre risk för att utveckla sociala problem som drogmissbruk, kriminalitet och psykisk ohälsa när de växer upp.3

Behavioral Parent Training, BPT, är en av de vetenskapligt mest välbeprövade metoderna för att motverka EBP och dess konsekvenser hos barn.4_{Olika program arrangeras av såväl barnpsykiatrin som flertalet svenska}

kommuner. Dessa program syftar till att hjälpa föräldrar att utveckla goda strategier som minskar mängden konflikter och ger bättre samspel mellan barn och föräldrar. Det har inte bara hjälpt barnen hantera sin vardag och minskat stressen hos föräldrarna utan också i hög grad minskat de sociala problem som kan följa av EBP. I denna uppsats studeras speciellt lärande hos föräldrar som deltagit i Komet-programmet, åldrarna 3-11. Det är en version av BPT som har anpassats efter svenska förhållanden. Tre internationella program har varit förlagor: Russel Barkleys föräldrastödsprogram, Parent Management Training-Oregon model (PMT-O) samt programmet ”De otroliga åren”. 5_{Dessa program grundar sig på social inlärningsteori och beteendeterapi.}

Olika typer av föräldrastödsprogram drivs av Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, många kommuner samt även vissa privata aktörer. Det har inte gått att finna någon samlad statistik över hur utbrett de erbjuds. Författarens egna undersökningar tyder dock på att kurserna erbjuds i de flesta av landets större kommuner och många av de mindre. Det finns äldre förlagor, men flera av programmen som idag har stor utbredning togs i bruk i Sverige i början av 2000-talet; ”Cope”, ”Komet” och ”De otroliga åren”. Dessa tre kan alla anses vara ett uttryck för BPT. Det finns dock föräldrastödsprogram som anknyter till en annan teori och kan därmed inte klassas som BPT. Ett exempel på ett sådant program är ”Connect” som är anknytningsbaserat.6

1_{Martin Forster, Fem gånger mer kärlek. Stockholm: Natur och Kultur, 2019, 11.}

2_{Översatt från ”externalizing behavior problems”. Ett närliggande begrepp är ”disruptive bahavior disorders”}

DBDs.

3_{Tove Hultman-Boye, Ungdomars, ledares och föräldrars upplevelser av ”KOMET för föräldrar till ungdomar}

12-18 år”. Stockholm: Stockholms universitet, 2008, 6.

4_{Martin Forster, When Cheap is Good, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2010, 34}

Ett närliggande begrepp till BPT är ”Parent Management Training” PMT.

5_{Socialstyrelsen, Komet för föräldrar med barn 3–11 år, socialstyrelsen.se, 2019,}

https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/evidensbaserad-praktik/metodguiden/komet-for-foraldrar-med-barn-311-ar/ (2021-01-01).

6_{Socialstyrelsen, Connect, socialstyrelsen.se, 2019,}

(8)

2

Komet, åldrar 3-11, är manualstyrt och har ett upplägg med 11 gruppträffar med olika teman. 7_{Under dessa}

träffar får föräldrarna ta del av möjliga sätt att hantera sina barns utmaningar. De får göra

självskattningsövningar och får tillfälle dela sina erfarenheter och tankar i gruppen. Föräldrarna får också en hemläxa mellan träffarna som handlar om något de gör med sina barn.

Medverkar på kurserna gör normalt en eller båda föräldrar, utan barn. Fokus ligger på föräldrarnas bemötande av sina barn. Det som eftersträvas är: 1) ett positivt umgänge där barnet får sitt behov av föräldrakontakt tillfredsställt, 2) positiv förstärkning av önskat beteende, 3) konstruktiv hantering av konflikter som undviker att accelerera dem ytterligare.

De strategier som programmet föreslår presenteras som en pyramid. Den viktiga basen kallas ”gemensam stund” och handlar om positivt umgänge som behövs i relationen mellan barn och förälder. Föräldrar uppmanas att avsätta en stund var dag, till exempel 15 minuter, till att umgås med sitt barn utifrån barnets intresse och på dess villkor. Barnet får inom rimliga gränser bestämma aktivitet. Föräldrarna visar sitt barn full uppmärksamhet och kommunicerar detta till barnet genom att tillexempel beskriva vad barnet gör, inte helt olikt en sportjournalist som kommenterar en idrottshändelse. I denna övning stärks det förtroliga bandet mellan barn och förälder. Barnet får även sitt behov av uppmärksamhet mättat så att det inte behöver söka negativ uppmärksamhet.

Mellansektionen i pyramiden består av förberedelser, beröm och belöningar. ”Förberedelser” handlar om att göra föräldrarnas förväntningar begripliga för barnen och ge dem tid att ställa in sig på vad som ska ske. Ett barn kan ha lättare att till exempel avsluta sin lek

och påbörja en annan aktivitet om de fått tid på sig att ställa in sig på vad som ska hända än om de behöver avbryta tvärt.

”Beröm” handlar om att uppmärksamma sådant som man vill att barnet ska göra mer av. Kommer barnet till exempel ihåg att ställa undan sin tallrik efter maten så kan det var något som ska uppmärksammas. Barn gillar positiv uppmärksamhet och sannolikheten att fortsätta ett önskvärt beteende ökar när det uppmärksammas. När ett nytt beteende ska läras in kan barnet behöva den positiva återkopplingen varje gång, men ganska snart kan uppmärksamheten ges mer sällan och så småningom fokuseras vid något annat som ska läras in.

Martin Forster är psykolog och forskare. Han har arbetet med utvecklingen av Komet och anpassningen av BPT efter svenska förhållanden. I sin bok ”Fem gånger mer kärlek” lyfter han flertalet av de principer som används inom Komet. 8_{När det gäller beröm menar han att i första hand uppmärksamma vad barnet gör (verbet) och}

det positiva resultatet (Oj, vad du städar! Vad fint det blir.) Om man tenderar att i stället berömma personen (adjektiv -”Vad duktig du är!”), finns en risk för att barnets självkänsla kopplas till prestation.

”Belöningar” är ett förstärkt sätt uppmärksamma och uppmuntra ett beteende som man önskar att barnet ska utveckla. Inom Komet används specifikt ”Ormen”. Det är en bild som föreställer en orm och som innehåller en ett antal små steg från stjärt till huvud. Varje gång barnet lyckas med det önskade beteendet klistras en stjärna vid ett sådant steg. Längs med ormen finns ett antal belöningsstationer. När barnet lyckas nå fram till en station får det dra ett kort som innehåller en belöning. Det kan vara en gemensam aktivitet med en förälder eller kanske en enklare gåva. När man väl kommer fram till huvudet väntar en än mer eftersträvansvärd belöning. Tanken är att barnet under denna tid ska kunnat tillägna sig ett nytt beteende och förmå att upprätthålla det utan fler belöningar. Ormen skapar ett incitament för barnen att bete sig på det sätt som föräldrarna önskar, men hjälper också föräldrarna att komma ihåg att uppmärksamma varje gång barnen gör rätt.

7_{Komet, Komet för föräldrar med barn 3-11år, kursplan. Komet, 2008.} 8_{Marin Forster, Fem gånger mer kärlek.}

Välja

strider

Belöningar

Beröm

Förbredelser

Gemensam stund

(9)

3

Toppen av pyramiden kallas ”att välja strider”. Det är inte ovanligt att föräldrar upplever att konflikterna är den tyngsta biten i föräldraskapet. Med bilden av pyramiden uttrycks att man snarare bör lägga kraften i de mer grundläggande skikten. Då blir det inte heller lika många svåra konflikter. I många situationer är det bäst att inte ge barnet uppmärksamhet när det beter sig fel, eftersom uppmärksamhet riskerar att också förstärka det ett oönskat beteende. Ibland kan till exempel en så enkel strategi som att gå till ett annat rum när ett barn inte upphör att tjata om något fungera.

Det är angeläget att föräldrar hittar strategier som inte i onödan accelererar en konflikt. Det kan handla om tonfall och bemötande. När barn hamnar i affekt och till exempel börjar slå ett syskon kan det vara aktuellt med ”nödbromsen”. Det är en plats där förälder och barn tillsammans kan dra sig undan och känslorna får bedarra tills barnet kan återgå till sina aktiviteter med större kontroll.

För att undvika återkommande tjat och skäll kan det i många situationer vara bättre att ge konsekvenser på oönskat beteende. Det bör då handla om brott mot regler som barnet är införstått med och konsekvenser som barnet känner till. Det kan handla om naturliga konsekvenser som att till exempel vara hungrig tills nästa måltid om man inte äter upp maten. Om det inte finns några inom kort tid kännbara konsekvenser kan man behöva dra in någon förmån, till exempel skärmtiden. Konsekvenserna måste vara rimliga i sina proportioner och bör inte förvärra situationen. Risken för syskonbråk kan ju öka än mer om barnet till exempel inte får vara ute och leka med sin kompis.

Kritik mot BPT

Det finns inte här möjlighet att fullt ut referera en ganska omfattande debatt om barnuppfostran och

föräldrakurser. Den har synts i tidningar och litteratur. Kritiker har menat att inte tillräcklig hänsyn tas till barns behov av att bli bekräftade också i svårhanterliga känsloyttringar, syftande till strategin att ignorera oönskat beteende. 9_{Bo Hejlskov och Tina Wiman argumenterar för ett lågaffektivt bemötande och menar att yttre}

motivatorer som belöningar och negativa konsekvenser riskerar att minska den inre motivationen, den som är grundad i barnets egen intresse.10_{De ser även ett allmänt problem i ett obalanserat maktförhållande mellan}

barn och förälder. I stället borde man mötas på ett mer jämbördigt sätt genom att visa större respekt för barnets egen vilja.

BPT har under utvecklingen byggt på behavioristiska teorier som under åren i varierande grad kompletterats med andra psykologiska perspektiv. Det finns en långtgående kritik mot behaviorismen som psykologisk disciplin. En tidig, känd och vass kritiker är språkvetaren Noam Chomsky. Han menar att behaviorismen vilar på så långtgående postulat i sin föreställning om människan att det närmast är att beskriva som en

trosuppfattning. 11

Huruvida Chomskys kritik, som formulerades år 1959, är relevant för de BPT-program som bedrivs idag ligger inte i denna uppsats ambition att utreda. Inte heller relevansen av den övriga kritiken.

Beskrivning av studien, problemformulering och syfte

BPT är väl beforskat. I synnerhet finns mycket forskning om dess effekt under varierande förutsättningar. Övervägande del av forskning har gjorts utifrån psykologisk och psykiatriskt perspektiv. Mer om detta under rubriken ”tidigare forskning”. BPT har inte beforskats på samma sätt ur ett pedagogiskt perspektiv. Forskningsansatsen och metodologin som brukas i denna uppsats går under namnet kontextuell analys. Kontextuell analys presenteras närmare i kapitlet ”Teori och metod”. Genom att studera lärande inom BPT med en annan ansats och metodologi vill uppsatsen bidra med ny kunskap om BPT och pedagogiskt arbete med vuxna.

9_{Anna Molin, et al., Hård kritik mot föräldrakurser, Dagens Nyheter, 2008-02-12.}

10_{Bo Hejlskov, Tina Wiman, Barn som bråkar: att hantera känslostarka barn. Stockholm : Natur & kultur, 2015.} 11_{Noam Chomsky, ”A Review of B. F. Skinner’s Verbal Behavior” i Jakobovits & Murray, red., Readings in the}

(10)

4

Syftet är specifikt att studera, beskriva och förstå föräldrars lärande inom BPT. Föräldrars lärande kan vara en avgörande faktor i vad som ger den effekt som har visats i andra studier. Syftet ska nås genom en fallbaserad studie med intervjuer av föräldrar och kursledare. Varje fall kommer att analyseras utifrån sin egen kontext för att sedan jämföras med övriga och på så sätt få en nyanserad beskrivning av kvaliteter som kännetecknar lärandet.

Problemformuleringen uttrycks på följande sätt: Vilka kvalitéer kännetecknar föräldrars lärande genom BPT?

Disposition

I detta kapitel, ”Inledning”, finnes bakgrund, syfte och problemformulering samt disposition. Utrymmet tillåter bara några nedslag i ett omfattande material under rubriken ”Tidigare forskning”. Under rubriken ”Teori och metod” lyfts forskningsansats, metodfrågor, empiri, etik, avgränsning och centrala begrepp som tar upp lärande. Att avgränsningen och centrala begrepp hamnar här beror på deras koppling till forskningsansatsen. Varje fall kommer att presenteras och analyseras för sig i kapitlet ”Resultat och analys”. Kapitlet rymmer också den sammanfattande analysen där fallen jämförs med varandra för att utreda likheter, olikheter och

nyanseringar i och av de kategorier av kvaliteter som kännetecknar föräldrars lärande inom BPT. I kapitlet ”Diskussion” sammanfattas vad studien kommit fram till och det ges utrymme för en fördjupad diskussion inom lärande BPT. Några slutsatser lyfts fram om vad som kan sägas eller inte sägas om lärande gällande de fall som presenteras, BPT och vuxnas lärande. Det blir också reflektion över bruket av kontextuell analys och studiens metoder samt några personliga noteringar kring ämnet av författaren.

Tidigare forskning

When Cheap is Good

Martin Forster är disputerad psykolog med KBT-inrikting och en av Sveriges mest namnkunniga personer när det gäller fostran av barn i hem och skola. Han har haft en ledande roll i utvecklingen av ”Komet” som en av de mest spridda föräldrakurserna med BPT-inriktning i Sverige. Han har haft en betydande roll i spridandet av tankegodset bakom BPT bland annat genom sin bok ”Fem gånger mer kärlek”12_{och som återkommande}

skribent i Dagens Nyheter. Hans avhandling ”When Cheap is Good”13_{ger en bra utgångspunkt för att förstå}

fenomenet BPT och dess uttryck i svensk kontext.

Forsters avhandling utvärderar effekter av BPT och Behavoral Teacher Training, BTT, genom tre studier. Syftet har varit att utvärdera effekterna av kostnadseffektiva och genomförbara BPT och BTT interventioner. 14_Detta

mot bakgrund av att långt ifrån alla barn med externaliserade beteende problem, EBP, får det stöd de behöver idag. I den första studien genomfördes BPT i två versioner. I en version gavs ett mer omfattande stöd till föräldrarna, i den andra lades större ansvar på föräldrarna att lära och praktisera vad som lärts inom BPT. Till detta fanns en kontrollgrupp som under studiens gång inte hade tillgång till BPT. Resultatet visade att den BPT grupp med störst stöd fick bäst genomslag, men också att BPT-gruppen med större egenansvar upplevde en signifikant förändring jämfört med kontrollgruppen. Faktorer som mättes var till exempel förekomsten av hårdför och inkonsekvent uppfostran, samt frekvens av uppmuntran. 15

Den andra studien uppmärksammade barn med EBP som hade hög risk för att inte nås av de positiva effekterna av interventioner. 16_{Här genomfördes BPT i två grupper. Den ena hade ett mer omfattande stöd än den andra.}

Det fanns vissa variationer mellan grupperna, bland annat förekomsten av ADHD/ADD. Studien visade att båda grupperna fick effekt men gruppen med större stöd gav bättre effekt på både barnens beteende och

föräldrarnas mentala hälsa.

12_{Martin Forster, Fem gånger mer kärlek.} 13_{Martin Forster, When Cheap is Good.} 14_{Ibid., 49.}

15_{Ibid., 47.} 16_{Ibid., 51.}

(11)

5

Den tredje studien involverade 100 barn i årskurs 2 vars lärare fick delta i antingen ett ”Behavioral Teacher Training”-program eller ett annat program vid namn ”Charlie” som också syftade till att ge stöd åt

utåtagerande elever. Vid den utvärderingen som hölls 14 månader efter att programmen avslutats visade det sig att ”Behavioral Teacher Training”-programmet hade en signifikant större effekt på barnens beteende. Forster drar av dessa studier slutsatsen att ”Cheap is good”17_{, det vill säga att även BPT på enklare nivå gör stor}

skillnad för många barn och familjer.

Effekter av föräldrastöd

Mot bakgrund av ett uppdrag från dåvarande regering beslutade Socialstyrelsen 2008 att påbörja en nationell utvärdering av föräldrastödsprogram. Det handlar om insatser som ges till barn som riskerar att hamna i psykisk ohälsa. 2014 kom rapporten ”Effekter av föräldrastöd”18_{som tagits fram i samarbete med universiteten}

i Örebro, Lund, Göteborg och Karolinska Institutet. Rapporten följer upp effekterna av föräldrastöd i form av föräldrautbildning på bred front. Merparten har en klar koppling till BPT.

Föräldrastödsprogrammen ”Cope”, ”Komet”, ”Connect” och ”De otroliga åren” samt självständiga studier av boken ”Fem gånger mer kärlek” jämfördes. Resultatet i samtliga fall visade att ”… barnens beteendeproblem

minskar och föräldrarna känner ny glädje i sitt föräldraskap. De föräldrar som deltog i programmen var mindre stressade, hade färre depressiva symptom och mindre negativa reaktioner på barnens beteende än föräldrar som inte deltog.”19_{Förändringarna var störst under de 4–5 första månaderna men effekten fanns kvar också}

efter två år. Komet gav något större genomslag, Connect något mindre. Boken hade också god effekt, men mindre påverkan än kurserna när det gällde att minska barnens beteendeproblem.

Cope, Komet, och De otroliga åren bygger enligt artikelförfattarna på behavioristiska teorier om förstärkning och inlärning och kan därmed ses som ett uttryck för BPT.20_{Connect bygger på anknytningsteori.}

Utvärderingarna visade signifikanta förbättringar vid samtliga insatser, om än något mindre när det gällde koncentrationsproblem och hyperaktivitet relaterat till ADHD.21_{Man visar också hur dessa insatser medför en}

betydande ekonomisk samhällsvinst när till exempel ett barns problematik går från en klinisk till en icke-klinisk nivå. Här hade Cope bäst genomslag.22

Rapporten drar slutsatsen: ”Sammantaget visar resultaten från jämförelsestudien att föräldrastödsprogram

kan ha en viktig plats bland de insatser som socialtjänsten samt hälso- och sjukvården riktar till föräldrar och barn som har eller riskerar svårare problem.”23_{Samtidigt noteras att ca 10% av barnen inte tycks vara hjälpta av}

att föräldrarna tar del av dessa insatser och att även andra instrument kan behövas.

Föräldrastödsprogram vid utagerande beteende hos barn

Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering, SBU, har gjort en översikt av ett 50-tal

föräldrastödsprogram riktade mot barn i åldrarna 2–9 år som har utagerande beteende.24_{De konstaterar att}

det finns samband mellan minskande utagerande och positiv förstärkning när barn agerar rätt samt en naturlig

17_{Ibid., 72.}

18_{Socialstyrelsen, Effekter av föräldrastöd. Stockholm: Socialstyrelsen, 2015.}

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2014-11-12.pdf (2021-01-01)

19_{Socialstyrelsen, Effekter av föräldrastöd, 7.}

20_{Det ger mig orsak att vidare vilja utreda förhållandet mellan BPT, KBT och behaviorism. Men jag nöjer mig här}

att konstatera att behaviorism och KBT är närbesläktade teorier

21_{Socialstyrelsen, Effekter av föräldrastöd, 15.}

Uppsatsförfattaren noterar att förekomst av ADHD har en tydligt genetisk faktor.

22_{Socialstyrelsen, Effekter av föräldrastöd, 7.} 23_{Ibid., 20.}

24_{SBU, Föräldrastödsprogram vid utagerande beteende hos barn: effekter och verksamma komponenter.}

(12)

6

eller logisk konsekvens när barnet agerar fel. Vidare ser de följande ”komponenter som verksamma”: byggande av relationer, gemensam lek, aktivt lyssnande, färdigheter för föräldrarna själva och time-out (när föräldrar och barn skiljs åt för att kyla ner en konflikt). Det är 154 randomiserade studier som inkluderar 16 000 barn som är underlaget för SBU:s slutsatser. Elva av studier är norska eller svenska.

Ungdomars, ledares och föräldrars upplevelser av ”KOMET för föräldrar till ungdomar 12–18

år”

Tove Hultman-Boye skriver om hur ungdomarna upplever föräldrarnas deltagande på Ungdoms-Komet (åldrarna 12–18).25_{Upplägget är snarlikt Barn-Komet (åldrarna 3–11). Jämförelse gjordes mellan enkäter som}

besvarats av ledare, föräldrar och ungdomar. Ungdomarna upplevde att relationen till föräldrarna förbättrats och mängden konflikter minskat, men de uttryckte sig försiktigare än föräldrar och ledare.

Engagement in BPT: Review of the Literature and Implications for Practice

I sin artikel ”Engagement in BPT: Review of the Literature and Implications for Practice” redogör författarna för närvaron på föräldrakurser baserat på en genomgång av 262 olika studier. 26_{De konstaterar att 25% av de som}

anses ha nytta av ett BPT-program avstår helt, 26% avslutar programmet i förtid och 49% kan anses ha fullföljt det. Den enda faktor som kunde visas påverka sannolikheten för att deltagarna skulle fullfölja programmet var deras socio-ekonomiska status. Statusen hade dock endast ett begränsat genomslag. I övrigt fanns dock inga starka samband mellan de omständigheter som studerats och andelen föräldrar som fullföljer programmet och författarna rekommendera därför vidare studier.

Diagnoserna ”Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder” (ADHD), ”Oppositional Defiant Disorder” (ODD) och ”Conduct Disorder” (CD), kallas med ett gemensamt namn ”Disruptive Behavior Disorders” (DBDs). Barn som diagnosticerats på detta sätt har en markant ökad risk att hamna i svårigheter som att misslyckas i studier, drogmissbruk och ungdomsbrottslighet.

De lyfter fram att BPT är väl beforskat och har visat sig avsevärt minska negativa symtom hos barn och även lindra föräldrarnas stress.

Evidence Base Update for Psychosocial Treatments for Disruptive Behaviors in Children

Författarna till artikeln ”Evidence Base Update for Psychosocial Treatments for Disruptive Behaviors in Children”27_{har gjorts i en litteraturstudie och sorterat ut 64 passande studier som följer upp effekten av}

behandlingar av barn under 12 år som diagnosticerats med Disruptive Behavior Disorders, DBDs. De fann sex bredare kategorier av behandlingar. De vars intention var att förstärka föräldrarnas positiva umgänge med barnen och hjälpa föräldrarna att bruka effektiva strategier för att styra barnens beteende sorterades in under BPT-kategorin. Bland effektiva strategier nämns att uppmärksamma önskvärt beteende och ignorera oönskat. Målet är att öka det socialt önskade beteendet och minska det oönskade. En annan effektiv strategi är: ”positivt umgänge” där föräldrar och barn har gemensamma aktiviteter och men förstärker föräldrarnas kommunikativa förmåga så att barnen upplever sig förstådda. Det kan också förekomma specifika strategier för att göra gränser och regler tydliga för barn. Dessa kan inkludera konsekvenser som förhindrar eller försvårar oönskat beteende.

Den andra kategorin är ”child behavior therapy” som i påminner om BPT i det att man använder sig av principer för ”social learning” och av positiv förstärkning.Har möter dock terapeuten barnet direkt. I dessa möten tränas

12–18 år”. Stockholm: Stockholms universitet, 2008.

26_{A. Chacko et al, Engagement in Behavioral Parent Training: Review of the Literature and Implications for}

Practice i Clinical Child and Family Psychology Review. 19, 3, 2016: 204–215.

27_{Jennifer W Kaminski, Angelika H Claussen, Evidence Base Update for Psychosocial Treatments for Disruptive}

(13)

7

barnet i att förstå sina känslor och vad som kan utlösa dem, tolka sociala situationer och välja lämpligt beteende. Terapeuten kan möta en eller flera barn samtidigt, med eller utan föräldrar.

Den tredje kategorin är lärarträning. Här tillämpas samma principer som inom BPT fast i klassrummet. Det fjärde kategorin är föräldrafokuserad terapi. Här adresseras i första hand föräldrarnas attityder, känslor och begränsningar. Lekterapi är den femte kategorin. Dess mål uppges vara: ”to provide nondirective positive

regard, warmth, and empathy to the child; help the child express feelings; and provide the child a “safe” space through which to explore and work through negative emotions.”28_{Sjätte kategorin är ”family problem-solving}

training” där familjen tränas att finna problemlösande processer relaterat till oönskat beteende.

Utifrån olika variationer inom dessa kategorier identifieras 26 ”familjer”, dvs grupper av behandlingsmetoder, vars effekter man följer upp i studierna. Två ”familjer”: ”group parent behavior therapy” och ”individual parent behavior therapy with child participation”29_{möter de högst ställda kriterierna}30_{och fick anses vara}

väletablerade behandlingar.

Kommentar

Bland mycket omfattande forskning om BPT har här inkluderats en forskning som specifikt relaterar till svensk kontext samt metastudier som sammanfattar en omfattande forskningsaktivitet. Perspektivet i forskningen handlar till stor del om effekten av BPT. Genom att närma sig fältet med ett annat perspektiv och en annan ansats kan denna uppsats på ett kompletterande sätt bidra med ny kunskap.

Teori och metod

Forskningsansats och metodologi – Kontextuell analys

En forskningsansats kan ”…definieras som en avgränsad och sammanhängande helhet som omfattar både

kunskapsfilosofiska och forskningsmetodiska antaganden.”31_{Inom kvalitativ forskning kan Grounded Theory,}

empirisk fenomenologi och etnografi nämnas som exempel.

Kontextuell analys är en kvalitativ forskningsansats och metodologi som presenterats av Lennart Svensson i boken med just namnet ”Kontextuell analys”. 32_{Denna uppsats använder sig av kontextuell analys som}

forskningsansats och metodologi för att komplettera den tidigare forskningen som gjorts på fältet. Den tidigare forskningens fokus har varit på effekterna av BPT och oftast gjorts utifrån kvantitativa metoder. Med hjälp av kontextuell analys tecknas i denna studie väsentliga kvaliteter i fenomenet lärande så som de framträder i kontexten av studiens fall, enskilt och i jämförelse med varandra.

Svensson menar att forskaren närmar sig forskningsobjektet som ett fenomen. Det betyder att objektet bara är tillgängligt för forskaren som fenomen, hur det ter sig för forskaren. Det blir därför också rimligt att forskaren utgår från sin dittillsvarande föreställning när hon söker att utreda hur fenomenet avgränsar sig mot övriga världen. Allt eftersom förståelsen för fenomenet djupnar kan det bli aktuellt att revidera dessa avgränsningar. Ett fenomen relaterar enligt Svenssons terminologi till en bredare förekomst där ett flertal explicita fall kan vara ett uttryck för samma fenomen. Fenomenet ”lärande” kan på så sätt innehålla en mängd fall där enskilda personer förändrar sitt förhållande till omvärlden, som när en student läser en bok. Dock tycks innebörden av fall och fenomen inte så sällan sammanfalla när kontextuell analys beskrivs, då fallen är fall av fenomen.

28_{Ibid., 480.} 29_{Ibid., 477.}

30_{”Treatments that were superior to psychological placebo or another active treatment, or equivalent to an}

already well-established treatment, in at least two independent settings by two independent teams achieved the highest rating of ’well-established treatment.’” – Ibid., 481.

31_{Andrzej Szklarski, Den kvalitativa metodens mångfald i Rapport från Institutionen för pedagogik, 15, 2002:3} 32_{Lennart Svensson, Kontextuell analys. Göteborg: Gothenburg studies in educational sciense 452 Acta}

(14)

8

Kontextuell analys är i grunden fallbaserad i strävan att nå ”klarhet i vad det är som undersöks och vad

resultaten begränsas till” samt ”behovet av att tolka individuella data inom kontexten av ett fall/fenomen som helhet”. 33_{De specifika fallen står i forskningens fokus. Eventuella teorier specificeras och prövas i förhållande}

till kontexten i det undersökta fallet.

Analys innebär här att urskilja vilka delar en större helhet består av. Kontextuell analys handlar om att skapa förståelse för dessa delar genom att se hur de står i relation till varandra och den helhet de bildar i ett fall. Delarna ges alltså sin innebörd utifrån sina relationer till denna kontext. Analysen sker i fyra nivåer:

1) Avgränsningen av fall och fenomen är en analys som sker då man skapar förståelsen av fallet och fenomenet som helhet. Man studerar i vilken relation det står till sin kontext, i synnerhet vilka kvaliteter som skiljer det från sin omgivning.

2) I urskiljandet av huvuddelar och deras komponenter strävar man efter att finna de huvuddelar som tillsammans utgör helheten av fallet.

3) Alla relationer är inte lika viktiga. Urskiljning är nödvändig. Uppmärksamhetens tyngdpunkt läggs vid relationer som är ”helhetskaraktäristika” och därmed ger en ”signifikant beskrivning av fallet”. 34

Svensson nämner förhållandet mellan aktivitet och utfall som ett exempel på en signifikant relation som ofta lyfts fram i forskningen.

4) När resultaten ska beskrivas sorteras dessa väsentliga relationer i kategorier. Kategorierna kan användas som tankeredskap för att jämföra skillnader och likheter mellan undersökta fall. De blir då en del av analysen. Vid jämförelser av fall genom kategorier behöver man bevara förståelsen av att kategoriernas innebörd är kontextberoende. Användning av i förväg definierade kategorier måste göras med försiktighet så att man förstår att kategorin kan få en skiftande innebörd när den används i kontexten av ett specifikt fall. Genom att hantera kategorier på så sätt kan man väva in erfarenheter från tidigare forskning och låta den kunskap som skapas i fallstudiet bidra till kommande forskning. Ett förenklat exempel på denna analys: Om ett fall av bensinmotor ska studeras behöver man först avgränsa vad som är ”motor” mot dess övriga kontext. Man kan förstå en bensinmotor som en maskin som omvandlar kemisk energi till, primärt, rörelseenergi. Det går sedan att analysera vilka delar motorn består av: förgasare, cylinder, tändstift, kolv, etcetera. Dessa har naturligtvis sina individuella egenskaper: material, massa, form m.m. Delarnas innebörd går dock förlorad om de inte ingår i en den större helheten ”bensinmotor”. En kolv som lyfts ur motorn och används som brevpress har fått en ny innebörd även om den behållit individuella egenskaper. Vi förstår kolvens innebörd bäst i dess relation till helheten ”bensinmotor” där den mest signifikanta relationen utgör ”energiomvandling”. Detta exempel är författarens och inte Svenssons. Ansatsen i kontextuell analys skiljer sig från flertalet av kvalitativa analyser som brukar kodning och

kategorisering av data. I dessa analyser utgår man från det partikulära för att bygga en förståelse av helheten. I den kontextuella analysen utgår man från helheten när man söker förståelse för vilken innebörd som ryms i dess olika delar.

Kontextuell analys är en metodologi för fallbaserade studier. Utifrån metodologin kan en palett av olika vetenskapliga metoder brukas (intervju, observation och så vidare) utifrån vad som bäst tjänar studiets syfte.

Metod

Uppsatsens metod är kvalitativ forskningsintervju. Det är en metod som lämpar sig väl för de fallbaserade studier kontextuell analys föreskriver. Intervjuer ger tillgång till informanternas erfarenheter och därmed lämpliga förutsättningar för analys. Det är också en metod som är genomförbar med hänsyn till rådande pandemi och andra förutsättningar tack vare möjligheten till webbmöten.

Steinar Kvale gör en utförlig redovisning av möjliga teoretiska infallsvinklar och dess praktik i boken ”Den kvalitativa forskningsintervjun”.35_{Empirin kommer i strikt mening och bästa fall bestå av informanternas}

upplevelse av lärande. Denna uppsats utgår från att informanterna är trovärdiga vittnen till lärande så länge

33_{Ibid., 74.} 34_Ibid.

(15)

9

det inte finns rimliga skäl att misstro dem. Det gäller avsett om det är något de själva upplevt eller har observerat hos andra. Med denna utgångspunkt ämnar studien utifrån informanternas upplevelse dra slutsatser om vilka kvaliteter som kännetecknar lärandet.

Kvale för en diskussion om objektivitet i kvalitativ forskning där han först relativiserar hela diskussionen genom att hävda att ”objektivitet är ett ganska subjektivt begrepp”36_{och menar därmed att den kvalitativa intervjun}

inte kan karakteriseras som vare sig objektiv eller subjektiv metod. 37_{Han nämner dock tre kriterier som}

brukats för att säkerställa objektivitet i kvalitativa studier: frihet från bias enligt common sense-föreställning, intersubjektivitet (där upprepade observationer hos olika personer av samma fenomen ger samma data) samt spegling av objektets natur (att trovärdigt återge vad som studerats).

Bias-kriteriet är relevant då man till exempel som kursledare kan tänkas ha ett intresse av att framställa sin verksamhet i sin ljusaste dager. Om det finns orsak att misstänka sådan bias är intersubjektivitet något man kan behöva titta på och se om föräldrarnas upplevelse kan bekräfta vad kursledarna delger. Det går också att jämföra med andra studier.

Kvale beskriver tio karaktärsdrag i den kvalitativa forskningsintervjun: 38

1) Söka förstå och tolka deltagarens livsvärld

2) Använda naturligt språk för att samla kvalitativ kunskap

3) Utforska de nyanserade beskrivningarna av deltagarens livsvärld 4) Framkalla beskrivningar av specifika situationer

5) Öppenhet för nya data i stället för att vara förkonstruerad

6) Fokusera på utvalda idéer eller teman utan att vara för strukturerad 7) Acceptera motsägelser då människor ofta är motsägelsefulla 8) Inse att intervjun kan frammana nya insikter hos deltagaren

9) Betrakta intervjun som ett möte mellan människor med allt vad det innebär 10) Låta intervjun vara en positiv och berikande erfarenhet för alla deltagare

Kvales instruktioner passar väl med intentionen för denna uppsats. Det tema som fokuseras (punkt 6) blir lärande. Punkt 9 reser intressanta frågor om vad som utgör kontext i ett givet fall då det också skulle kunna inkludera intervjuaren. Uppsatsens intervjuer följer en semisturkturerad form enligt bilaga nummer 2.

Urval

Informanterna har hämtats bland kursledare och deltagare i programmet Komet 3–11 år på samma ort under 2019–2020. På grund av rådande pandemi genomfördes färre program under hösten 2020 och det har därför dröjt minst åtta månader upp till två år mellan avslutad kurs och intervju i de fall där föräldrarna intervjuas. Tidsförloppet kan tänkas trubba informanternas minne något, men ger också ett perspektiv på lärande som består över tid.

Kursledarna har bevittnat ett stort antal föräldrars lärande och kan därför förmedla ett fågelperspektiv. Deras observationer skiljer sig dock från föräldrarnas genom att de bara kan berätta vad de observerat och tolkat utifrån. Föräldrarna kan berätta mer ingående om sina egna erfarenheter, men bara om just sitt eget lärande. Genom att inkludera både kursledare och föräldrar som informanter tillförs olika perspektiv på föräldrars lärande vilket möjliggör en mer mångfacetterad förståelse.

Kursdeltagarna har informerats över mejl om behovet av informanter till uppsatsen och frivilligt anmält sig. Det kan tänkas att erfarenheterna hos de som anmäler sig på detta sätt skiljer sig från de som avstått att anmäla sig, men det går inte att säga något säkert om detta. Studien, med sin kvalitativa metod, gör inte något anspråk på att göra en uttömmande beskrivning av alla kvaliteter som kännetecknar lärandet eller statistiskt säkerställd frekvens av dessa varpå eventuella brister i informanternas representativitet inte påverkar studiens validitet.

36_{Ibid., 64.} 37_{Ibid., 64–66.}

38_{Louis Cohen, Lawrence Mainion och Kieth Morrisson, Resarsh Methods in Education, Åttonde upplagan,}

(16)

10

Etisk diskussion

Vetenskapsrådet sammanfattar de etiska principer som bör känneteckna god forskning i åtta budord.39_Dessa

beskriver hur forskaren bör redovisa utgångspunkter och metod för sin forskning, samt korrekt återge både egen och andras data och slutsatser. Vidare bör man ”… sträva efter att bedriva din forskning utan att skada

människor, djur eller miljö.”40_{Det ovan angivna kan lämpligtvis kompletteras med vad Steinar Kvale skriver:}

”Forskning med människor som deltagare måste tjäna vetenskapliga och mänskliga intressen.”41_Såväl

Vetenskapsrådet som Kvale skriver vidare om vikten av informerat samtycke och bevarad konfidentialitet.42

Den grundläggande redligheten gällande utgångspunkter, metod och sanning bör framgå av denna uppsats så långt utrymmet tillåter. Det är angeläget att barn får en god uppväxt och rustas för att möta livet som vuxna, så också att föräldrar i utmanande situationer får relevant stöd. Studier som sprider kunskap om möjliga vägar att nå dessa mål fyller funktionen av att ha ett mål som ligger i ”mänskliga intressen”.

Frågan om konfidentialitet är relevant i denna studie. De utmaningar som föräldrar har att fostra och vägleda sina barn tillhör en sfär av livet som de flesta uppfattar som privat. När problem uppstår kan det vara förenligt med känslor av skam. För att inte avskräcka eventuella kursdeltagare och etablera ett förtroendefullt klimat behöver dessa föräldrakurser omges av en viss grad av sekretess. Det är angeläget att undersökningarna kan genomföras och återges på ett sätt som inte skadar denna sekretess. Det handlar då i första hand om att sådan information som kan anses vara känslig inte kan härledas till någon specifik person. En del detaljer utelämnas eller ändras för att bevara anonymiteten. Strävan är att genomföra denna anonymisering på ett sätt som fortfarande återspeglar de ursprungliga förhållandena.

En vidare fråga är hur det material som framkommer kommer att brukas framgent. Författaren har ett möjligt intresse av att kunna inkorporera materialet i vidare studier eller utvecklande av pedagogiskt material. Hur skulle till exempel en kursdeltagare uppleva att hennes berättelse, om än anonymiserad, figurerade i ett sammanhang hon inte kunde förutse, tex en föreläsning om föräldraskap? Det är viktigt att de som väljer att delta i studien gör ett informerat val där de är införstådda i att det de berättar kan komma att återges på fler sätt än själva uppsatsen. Alla informanter har getts information om studien och hur deras berättelser kan användas innan intervjun.43

Avgränsning

Studiet av lärande begränsas till ”föräldrars lärande inom BPT” genom uppsatsens syfte och problemformulering.

Den kontextuella analysen får avgörande betydelse för uppsatsens upplägg. Först gäller det avgränsningen av lärande i BPT som fenomen. Avgränsningen är beroende av författarens förförståelse som redovisas under rubrikerna ”bakgrund” och ”tidigare forskning”.

BPT bygger på vetenskaplig teori om föräldrars inflytande över barnens beteende och rymmer således ett teoretiskt tankegods. Alla enskilda fall av BPT hör samman genom att de anknyter till centrala delar av detta gemensamma tankegods. Samtidigt kan inte BPT sägas endast utgöras av teori utan är praktiker, pedagogiskt utformade situationer. I dessa program får föräldrar ta del av strategier för fostran av barn.

Föräldraprogrammen är en intervention och vad som oftast hänvisas till när man i litteraturen talar om BPT. Dock kan inte själva lärandet anses vara begränsat till själva kurstillfällena. Det sker i hög utsträckning i den lärmiljö som utgörs av alla många vardagliga situationer av kontakt mellan föräldrarna och barn. Ibland kan det vara svårt att urskilja på vilket sätt föräldraskapets praktik är ett uttryck för BPT. Till exempel har de flesta föräldrar åtminstone någon grad av positivt umgänge även utan BPT. I den utsträckningen det positiva

39_{Vetenskapsrådet, God forskningssed, Stockholm: Vetenskapsrådet, 2017.} 40_{Ibid., 10}

41_{Kvale, Den kvalitativa forskningsintervjun, 104.} 42_{Ibid., 105}

(17)

11

umgänget förstärks som ett resultat av en föräldrakurs är det dock rimligt att se denna utökade praktik som ett uttryck för BPT. Andra praktiker, som till exempel explicita belöningssystem, som har blivit introducerade under föräldrakurser, kan enkelt härröras till fenomenet BPT.

BPT som fenomen, utifrån författarens förkunskaper, är alltså såväl teori som pedagogiskt utformade program och föräldrapraktiker.

Ur mångfalden av BPT-program avgränsas studien till ”Komet, 3–11 år”. Informanterna har deltagit eller varit kursledare i detta program. Det finns en fördel i att informanterna har erfarenhet från samma program då deras upplevelse blir lättare att jämföra och det besparas en del merarbete i att sätta sig in i de olika programmens variationer. Komet är en utveckling och anpassning av BPT till svensk kontext och har också beforskats här. Det tillhör de vanligast förekommande programmen.

Centrala begrepp

Lärande

Grundhållningen i kontextuell analys är att förståelsen för ett fenomen byggs utifrån studiet av fall där fenomenet förkommer. Varje fall studeras och förstås i sin egen kontext.

Förståelsen av ”lärande” i forskningen skiftar mellan olika teorier. Det är förenligt med kontextuell analys att bruka kategorier/begrepp hämtade ur olika teorier men det ska göras med insikt i att kategorierna/begreppen kan få skiftande innebörd utifrån kontexten i enskilt fall. Detta för att det är de väsentliga relationerna i fallets kontext som ger innebörden. Nedan presenteras kortfattat några olika sätt att förstå lärande. De behöver inte vara sinsemellan uteslutande. I analysen kommer det att prövas huruvida dessa sätt är till hjälp för att skapa förståelse av lärande i fallen.

Tove Hultman-Boye gör en genomgång av Komets teoretiska bakgrund. 44_{Här återfinns perspektiv från}

behaviorismen och KBT. En central föreställning handlar om ”operant inlärning”: ”…alltså om hur miljön

påverkar beteendet genom att olika beteenden förstärks respektive släcks ut till följd av beteendets konsekvenser.”45_{Beteenden som ger önskat resultat har en tendens att vidmakthållas eller öka. Beteenden}

som inte ger önskat resultat har en tendens att upphöra. Förståelsen av operant inlärning ligger till grund för beteendeanalys, BA. Enligt BA kan såväl handlingar som känslor och tankar ses som beteenden och kan påverkas genom omgivningens respons. BA har en optimistisk syn på en människas möjlighet till förändring, givet att betingelserna i människans miljö också kan förändras.

Gagné tillhör inte explicit Komets teoretiska bakgrund. Han var inte främmande för mekanismen bakom operant inlärning, men hade en diversifierad syn på vad lärande kan vara: ”The fellow human beings we know

and associate with got the way they are largely because of learning. Their habits of living have been learned and can be changed by learning: so too can their stores of knowledge, their skills, and the human qualities that characterize them as individuals” och “Learning is a change in human disposition or capability that persists over a period of time and is not simply ascribable to processes of growth.”46

Lennart Svensson, i boken om kontextuell analys, beskriver också lärande på ett öppet sätt, men där Gagné talar om ”mänsklig disposition eller kapacitet” beskriver Svensson lärande som ligger i relationen till omvärlden: ”Centralt för att beskriva lärande, så som lärande uppfattas här, är att beskriva innehållet i

mänsklig aktivitet, som interaktion med omvärlden, och som beroende av den del av omvärlden som interaktionen gäller.”47_{och ”Lärande kan uppfattas som en ständigt pågående process i människors liv och}

12–18 år, 10–14.

45_{Ibid., 11}

46_{R. M Gagné, The Conditions of Learning and Theory of Instruction, Fjärde upplagan, New York: Holt, Rinehart}

and Winston, 1985, 1–2.

(18)

12

interaktion med omvärlden, och gäller då förändrad och/eller utvecklad relation till omvärlden.”48_{Lärande sker}

alltså enligt Svensson i relation till en specifik kontext och leder till förändrad relation till en specifik kontext. Roger Säljös tal om lärande kan tyckas ligga nära Svenssons men ska förstås utifrån ett uttalat sociokulturellt perspektiv: ”Ett utgångsantagande för fortsättningen är att lärande är en aspekt av all mänsklig verksamhet.

Det finns i varje trivialt samtal, handling eller händelse en möjlighet att individer eller grupper tar med sig någonting som man kommer att använda i en framtida situation.”49_{En tidig inspiratör till det som idag kallas}

sociokulturellt perspektiv är språkvetaren och filosofen Michail Bakhtin (1895-1975) som menade att eftersom dialogen konstituerar människans väsen är det också genom dialog som världen blir begriplig ”Förståelse och

respons hänger dialektiskt samman med varandra och är ömsesidigt beroende av varandra; den ena är omöjlig utan den andra.”50

Resultat och analys

Här presenteras och analyseras sex olika fall. Analysen förhåller sig till Lennart Svenssons definition av lärande som förändrad relation till omvärlden.51_{Endast de aktiviteter som leder fram till en förändring/ett resultat}

faller innanför denna definition. Därav är relationen mellan aktivitet och resultat central i denna analys. I fall 1 och 2 är informanterna kursledare. I dessa intervjuer framkom en hel del information om deras insatser som ledare och Komets teoretiska bakgrund. Den informationen har dock utelämnats så till vida den inte beskrev föräldrarnas lärande.

Citaten från intervjuer kan ha justerats något för att öka läsbarheten och bevara innebörden då talspråk översatts till skriftspråk. Alla namn är fingerade för att bevara informanternas anonymitet.

Fall 1 föräldrars lärande inom Komet 2010–2020 - informant “Anna”

Anna har varit gruppledare på Komet-program sedan 2010. Det fall som studeras genom intervjun

med Anna är lärandet hos det stora antal föräldrar som hon mött under sina 10 år som gruppledare.

Vi möter genom Anna en generaliserad ”typförälder” med de egenskaper och omständigheter som

hon upplever vara representativt för de föräldrar hon mött. Endast kortfattat ges en kontrasterande

bild av en mindre vanligt förekommande föräldratyp.

Det finns orsak att respektera de erfarenheter som ligger bakom Annas iakttagelser. Dock går dock

det inte att bortse från en risk för bias då Anna förmedlar sina erfarenheter genom ett personligt

raster. I Annas fall är det tydligt att hon sorterat sin erfarenhet i de kategorier som brukas inom

Komet och utifrån Komets teoretiska bakgrund. Det behöver dock inte urholka Annas värde i denna

studie. Hennes erfarenheter kommer att jämföras med övriga informanters. Hon ger ett väsentligt

bidrag till bredden av denna studie.

En stor del av Annas erfarenhet kommer från BUP. Därav har flertalet barn någon

funktionsnedsättning, vanligen ”… svårigheter inom NPF

1

_{…”. Många föräldrar”… har ett barn med}

hett temperament, utagerande eller väldigt, väldigt energisk.” Anna berättar att hon möter uppgivna

och frustrerade föräldrar vid första träffen på Komet. De är ”… väldigt trötta, stressade, arga,

upprörda, över sitt barns beteende...”. Det är oftast mängden konflikter med barnet/barnen som är

deras stora problem. Hon citerar: ”Vi har så mycket konflikter. Allt blir det bråk om.”

48_{Ibid., 115.}

49_{R Säljö, Lärande i praktiken - Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma, 2000, 13.} 50_{Olga Dyste, Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur, 1995, 66.}

(19)

13

Läranderesultat

Enligt Anna har föräldrarna innan de kommer till Komet ofta hamnat i ett beteende som snarast

förstärker de problem som finns i relationen till sitt barn. Hon kallar det ”… väldigt onda cirklar”. Det

handlar om ”…att argumentera, att skälla, hota, muta.” eller”…att korrigera och tillrättavisa de där

beteenden hela, hela tiden.” Många gånger utmynnar det ut i en ”… kamp som ofta …leder till

upptrappning. Den brukar oftast sluta med att argast vinner.” Värsta scenariot är enligt Anna när

föräldern ger upp: ”Nu skiter jag i dig, du gör ju ändå som du vill!”

Ibland, säger Anna, kan dessa metoder hjälpa akut men riskerar enligt Anna: ”…att barnets

självkänsla går i botten …”, att barnens funktion avtar och de psykiatriska symtomen ökar.

I takt med att kursen fortgår börjar föräldrarna tillämpa mer konstruktiva strategier. Det handlar

enligt Anna om ”…att få barnen dit man vill utan att förstöra relationen.”. Hon illustrerar med ett

vanligt konfliktområde: barnens tid vid olika skärmar. Problemen kan vara långt gångna: ”I många

familjer går alltså föräldrarna och lägger sig långt innan barnen stänger av.” Men genom att avsätta

tid och “...bli lite nyfiken...” på vad barnet gör vid skärmen kan ge en inlevelse i hur “...barnen har sitt

liv på skärmen...”. Att de visar intresse för barnens aktivitet stärker relationen till barnet och där med

föräldrarnas inflytande. Anna beskriver relationen som ett “konto” där “positiv samvaro” och

uppmuntran är “insättningar” som kan göra det möjligt att också göra “uttag” genom att till exempel

få till kompromisser när det gäller skärmtid.

Utöver positiv samvaro nämner Anna andra strategier som hon sett föräldrarna tillämpa i högre

utsträckning: att: “...uppmärksamma goda beteenden”, att arbeta med “...förberedelser och att vara

förutsägbar...”.

Föräldrarna får, menar Anna, under kursen en större förståelse för att deras beteende påverkar hur

barnen handlar och mår.

Förändringen för föräldrarna kan också handla om andra relationer än de till barnen, enligt Anna.

Hon illustrerar med att återberätta vad en förälder som hade en jobbig kollega gjorde: ”Jag har

börjat vara ’Kometig’ mot honom. Nu kan han göra. Han fixar med mina papper. Han kommer med

det ena och det andra.”

Anna hänvisar till utvärderingar och genomförd forskning för att understryka att flertalet av

föräldrarna upplever en markant förändring genom Komet. Det finns dock ett mindre antal som inte

upplever någon skillnad.

Lärandeaktivitet

Lärandeaktivitet är något svårfångad eftersom Anna berättar ur sitt perspektiv som gruppledare. Det

framkommer en hel del om hennes aktivitet för att lära ut, vilket inte är identiskt med föräldrarnas

aktivitet för att lära in.

Föräldrarna tar under programmet del av olika föräldrastrategier som presenteras av gruppledarna.

Sedan får föräldrarna i hemuppgift att öva och pröva dessa strategier. Centralt här är ”positiv

samvaro” där föräldrarna förväntas avsätta en kort stund varje dag under hela kursens 11 veckor då

de ger hela sin uppmärksamhet åt barnet på ett sätt som barnet uppskattar.

Under programmets gång brukas rollspel återkommande. Två gruppledare kan illustrera en metod

som fungerar eller inte fungerar. Föräldrarna kan också dras in i rollspel även om det inte alltid

artikuleras att det är ett rollspel. Så kan en tveksam förälder få testa ett visst bemötande mot en

gruppledare som agerar barn.

(20)

14

Föräldrarna genomför under gruppledarnas översyn samspelsanalyser ”…för att förstå barnens

beteende…” i relation till vad den vuxne gör före, och efter visst beteende. Anna illustrerar genom att

berätta hur ”Pelle” kan fås att lämna skärmen genom att föräldrarna förbereder Pelle så att han vet

om i god tid när han ska sluta, erbjuds en annan aktivitet och får positiv feedback när han väl lämnat

skärmen.

Anna nämner att det också finns en mindre grupp föräldrar som avviker från den större gruppen på

så sätt att de inte under kursens gång gör sin hemuppgift då de förväntas praktisera de strateger som

tagits upp på kursträffarna. Det kan då, menar Anna, handla om föräldrar som är så fastkörda i ”onda

cirklar” att de inte förmår att ta sig ut. De förstår inte varför de som föräldrar skulle behöva ändra på

sig när det är barnet som beter sig ”illa”.

Samband mellan aktivitet och resultat

Det finns en väsentlig relation mellan aktiviteten att ”öva och pröva” och förändrat beteende hos

föräldrarna. Tydligheten i denna relation förstärks av det negativa samband som finns med den

föräldragrupp som inte ägnat sig åt att ”öva och pröva” och ett förändrat beteende. För att kunna

genomföra dessa övningar behöver föräldrarna i sin tur instrueras och få kännedom om dem. Att ta

del av instruktioner har alltså också ett samband med förändrat beteende.

Samspelsanslysen har en tydlig relation till föräldrarnas insikt om hur deras beteende påverkar

barnens beteende och vilken strategi som är mest ändamålsenlig.

Rollspel listas bland de aktiviteter som orsakar förändring. Exakt i vilken relation och hur stor vikt

rollspelen har till totaliteten av resultaten är dock svår att klargöra.

Anna lyfter ytterligare en faktor som påverkar relationen mellan aktivitet och resultat. Hon säger att

barn som har autistiska symtom reagerar långsammare på de strategier som presenteras genom

Komet. Man behöver ge mer tid för att se förändring och därtill iaktta speciella autism-strategier i

bemötandet av dessa barn. Anna klargör dock exakt vad det betyder för förändring i föräldrarnas

beteende, men menar att då man haft möjlighet att ge särskilda utbildningsinsatser till dessa

föräldrar har det gett goda resultat.

Fall 2 föräldrars lärande inom Komet 2018–2020 - informant “Liv”

Liv är en kvinna på 40–50 år. Hon har en stor del av sitt yrkesliv arbetat med barn på BUP. I sin

nuvarande tjänst möter hon också föräldrar, bland annat i rollen som gruppledare på Komet. Hon har

två års erfarenhet som gruppledare. Fallet utgörs av lärande genom Komet hos de föräldrar som Liv

mött i rollen som gruppledare. Liv ger en generaliserad bild av föräldrarna på ett sätt som hon

upplever är representativt för flertalet. Liv ger också några exempel som hon menar inte är lika

representativa för gruppen.

Precis som i fallet “Anna” har Liv samlat på sig värdefull erfarenhet om många föräldrars lärande

genom sitt arbete som gruppledare. När hon återger sin erfarenhet så är den i hög utsträckning

sorterad enligt de kategorier som återfinns i Komets teoretiska bakgrund. Som hos alla informanter

finns en risk för bias. Detta diskuteras när Livs erfarenheter jämförs med övriga informanters

erfarenheter och den tidigare forskningen.

Föräldrarna som Liv möter på Komet har: “... barn som är väldigt utåtagerande.“. De kan reagera

med våld, bråk och skrik på tillsägelser. Ofta är det svårt att få till fungerande rutiner kring måltider

och sömn. Föräldrarna har “mycket konflikter” med barnen. De är oroliga och stressade på ett sätt

som kan gränsa till panik.

(21)

15