“När skolan flyttar hem”
En studie om hur gymnasieelever med långvarig och oroväckande frånvaro påverkats av distansstudierna
Författare: Edvin Björliden och Ingrid Topp Handledare: Daniel Uhnoo
Förord
Vi vill ta tillfället att tacka alla som hjälpt oss att skriva vårt examensarbete. Stort tack till er kuratorer som ställt upp på intervjuer och delat med er av den kunskap och erfarenhet ni besitter. Tack till familj och vänner som stöttat oss genom arbetets gång och haft förståelse för att arbetet krävt mycket tid. Slutligen vill vi rikta ett stort tack till vår handledare Daniel Uhnoo som har väglett oss genom hela arbetsprocessen och bidragit med nya tankar och idéer när arbetet var som svårast.
ÖREBRO UNIVERSITET
“NÄR SKOLAN FLYTTAR HEM” - EN STUDIE OM HUR GYMNASIEELEVER MED LÅNGVARIG OCH OROVÄCKANDE FRÅNVARO PÅVERKATS AV
DISTANSSTUDIERNA Örebro Universitet
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete
Kandidatnivå, 15 högskolepoäng, VT 2021
Sammanfattning
Covid-19 har medfört den största förändringen någonsin gällande hur utbildningar på alla nivåer genomförs (Hussein m fl, 2020). Dessa förändringar har skapat en miljö som många studenter upplever som mindre bra, och känslor av ensamhet och ångest blir alltmer vanligt bland elever (Jiménez m fl, 2020). Pandemin har inte bara påverkat skolor runtom i världen, utan samhällen har behövt anpassa sig genom att begränsa hur vi människor interagerar med varandra för att minska smittspridningen (Folkhälsomyndigheten, 2020). Denna studie har som syfte att undersöka hur gymnasieelever med långvarig och oroväckande frånvaro påverkats av distansstudierna och om arbetet med denna grupp har förändrats under pandemin utifrån
kuratorers perspektiv. Empiri samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fyra kuratorer som arbetar inom gymnasieskolor i olika delar av Sverige och analyserades sedan med stöd av tematisk analys. Resultatet visade att antalet elever med långvarig och oroväckande frånvaro hade ökat sedan pandemins start och för majoriteten av elever hade både den psykiska hälsan såväl som skolresultaten försämrats. Den grupp som har lyckats bättre under pandemin är främst elever med en autismdiagnos. En slutsats av resultatet och analys var att vuxna både inom skolan och hemmet behöver arbeta för att stötta och hjälpa eleven att nå sina studiemål. Struktur av skolarbete och relationers betydelse är två viktiga faktorer i huruvida eleven når framgång i skolan.
Nyckelord: Gymnasieelever, hög frånvaro, hemmasittare, kuratorer, psykisk ohälsa, utanförskap, relationer, kvalitativ studie.
“WHEN SCHOOL MOVES INTO YOUR HOME” - A STUDY ABOUT HOW
HIGHSCHOOL STUDENTS WITH ABSENTEEISM IS AFFECTED BY ONLINE CLASSES DURING COVID-19
Örebro University
School of Law, Psychology and Social work Social Work
Undergraduate Essay, 15 credits Spring 2021
Abstract
The pandemic of covid-19 has brought significant consequences to the education system on different levels. The society had to adapt to the new changes, limiting people's socializing and freedom of movement. The education has changed to remote learning to decrease the cases of the pandemic, which has had a number of negative outcomes. These changes have impacted the juveniles mental and physical health as well as school results. Anxiety, loneliness and a decline in school results are a few of the consequences. The aim of this study was to examine how the pandemic has impacted high school students with alarmingly high absenteeism and special needs. The special needs are neuropsychiatric diagnosis, which impacts the individual's ability to comprehend social codes and learning. Through semi-structured qualitative interviews with four counselors in different high schools in Sweden we have collected data in the form of their perceptions. The data analysis was done using thematic analyses, to categorize recurrent themes in the interviews. The data was analyzed with previous research and through the most important themes from the data analysis. The results showed that the students with long-term and
alarmingly high absence have increased during the pandemic and most of these students have their mental health and school results declined. The students with autism diagnoses were the minority who have increased their school results and have gotten a better mental health with remote learning. A conclusion from the result of this study is that staff of the school and parents need to support and assist the student to reach good school results.
Keywords: High school absenteeism, school counselors, mental illness, exclusion, relations, qualitative study.
Innehållsförteckning
1.0 Inledning 5
1.1 Problemformulering 6
1.2 Elever med långvarig och oroväckande frånvaro 6
1.3 Neuropsykiatriska sjukdomar 7
1.4 Syfte och frågeställningar 8
1.5 Tidigare forskningsstudier 8 1.6 Teoretiska utgångspunkter 10 2.0 Metod 11 2.1 Litteraturanskaffning 11 2.2 Datainsamlingsmetod 13 2.3 Urvalsmetod 13 2.4 Analysmetod 14 2.5 Etiska överväganden 14 2.6 Studiens tillförlitlighet 15 3.0 Resultat 16 4.0 Analys 23
4.1 Betydelsen av meningsfulla relationer och samhörighet 24
4.2 Vuxnas ansvarsfördelning 24
4.3 Struktur 25
4.4 Positiv utveckling bland elever med långvarig och oroväckande frånvaro 26
5.0 Slutsatser och diskussion 27
5.1 Slutsatser 27
5.2 Metoddiskussion 29
5.3 Slutdiskussion 30
1.0 Inledning
1.1 Problemformulering
Våren 2020 medförde stora förändringar för människor världen över i samband med att viruset Covid-19 spreds i förödande hastighet. Som ett resultat av viruset har samhällen världen över behövt anpassa sig för att begränsa smittspridningen och på så vis undvika att folk kommer till skada. Nedstängningar, karantänsregler och minskad social kontakt världen över hade en
betydande påverkan på samhället, dess system och institutioner (Folkhälsomyndigheten [FHM], 2020). Det har även påverkat den generella folkhälsan indirekt med minskad social kontakt och en ökad isolering. Att gymnasieskolor har stängts ner och övergått till distansundervisning är en av de många åtgärderna för att minska smittspridningen. Hussein, Daoud, Alrabaiah och Badawi (2020) menar att pandemin har inneburit den största förändringen någonsin gällande hur
utbildningar på alla nivåer genomförs. Dessa förändringar har skapat en miljö som inte alla studenter upplever som positiv, och som resultat blir känslor av ensamhet och ångest alltmer vanliga bland studenter (Jiménez, Sánchez, Cano, Robles, 2020). Ungdomar med ett
problematiskt förhållande till skolan, inlärningssvårigheter eller i behov av mer stöd i
undervisningen blir extra utsatta i pandemin (Folkhälsomyndigheten [FHM], 2020). Föräldrar som inte har förmåga att stödja eleven har en förhöjd risk att hamna efter i skolan då lärarna utgör ett sämre stöd för dessa elever under distansundervisningen. Dessa effekter kan på lång sikt ha en påverkan på ungdomars generella möjligheter till arbete och deras välbefinnande (a.a.). Pandemins effekter på elever med hemmasittarproblematik är ännu inte väl studerat i tidigare forskning. Huruvida distansundervisningen har haft positiva eller negativa effekter för dessa elever återstår att se. Distansundervisningen kan leda till något positivt för denna grupp, då de kan uppleva en minskad stress till följd att de kommer bort ifrån normer och sociala koder som råder i skolmiljön (Reicher 2020).
1.2 Elever med långvarig och oroväckande frånvaro
För att minimera de negativa associationer som existerar kring begreppet hemmasittare, kommer denna studie främst att använda sig av det alternativa begreppet Elever med långvarig och oroväckande frånvaro [ELOF]. ELOF inom denna studie syftar till elever som har ett
problematiskt förhållande till skolan vilket förhindrar dem att nå de studiemål som krävs för ett studie/examensbevis. Konstenius och Schilacci (2010) förtydligar att det syftar till en grupp av elever som frånvarar från skolan helt eller majoriteten av tiden under en längre period utan godkänd anledning. Orsakerna till att eleven frånvarar från utbildningen kan variera, men är i allmänhet på grund av psykiska eller sociala faktorer (Johansson 2019). Johansson (2019) menar att skolvägran kan bero på separationsångest, generell ångestproblematik eller social ångest. Unikt för fenomenet är även att dessa elever spenderar majoriteten av sin frånvaro i hemmet (Gladh & Sjödin, 2014). I denna studie ska fenomenet inte tolkas utifrån begreppet skolkare, då det existerar olikheter mellan dem. Gladh och Sjödin (2014) redogör för att till skillnad från skolkare är ofta känslor av ångest starkt relaterade till att vistas inom skolmiljön och förhindrar därför eleven att ta sig till skolan. Skolkare kan också ha starka känslor av ångest vilka bidrar till att hen inte dyker upp till lektionerna, men ångesten är ofta inte relaterade till skolmiljön och att
vistas på skolan upplevs sällan som obekväm. Det är därför vanligare bland skolkare att vistas inom skolan trots att hen avstår från lektioner i jämförelse med ELOF (a.a).
Kommunen tillsammans med skolan bär på det yttersta ansvaret för att se till att eleverna får den utbildning som hen har rätt till och krävs (SFS 2010:800). Skolinspektionen (2016) redogör för att skolan ska se till att ett väl fungerande närvarosystem existerar på skolan, samt att skolan arbetar aktivt med att åtgärda och undersöka bakomliggande orsaker kring frånvaron.
Anledningen till att en individ har en hög frånvaro från skolan kan variera och vara en kombination av flera orsaker (Skolverket, 2010) . Friberg, Karlberg, Sandberg Lax & Palmer (2015) uttrycker att det kan bero på individuella faktorer så som fysiska eller psykiska sjukdomar eller andra faktorer som är kopplade till familjen, elevens sociala nätverk eller skolan. Exempel på dessa är depression, social fobi, trötthet, separation inom familjen eller att eleven blir utsatt för mobbning. Skolverket (2010) beskriver att även organisatoriska faktorer kan ha stor betydelse för om eleven utvecklar en oroväckande frånvaro, där bristande närvarokontroll och tydlighet kring vem som bär ansvar att leta efter och kontakta en frånvarande elev utgör en risk. Vissa elever klarar av sin skolgång trots att något eller några av de ovannämnda faktorerna passar in på hen, medan andra har det svårare. Friberg m.fl. (2015) uttrycker att detta kan vara ett resultat av att beteendet många gånger är kopplat till händelser, som när en elev övergår från högstadiet till gymnasium eller i samband med att eleven utvecklar psykisk eller fysisk ohälsa. En annan viktig aspekt angående ELOF är det stigma som existerar kring gruppen och hur det kan komma att påverka individerna i nutid såväl som framtiden. Persson (2012) beskriver stigma som något som uppstår i samband med att en individ eller grupp inte lever upp till
identitetsvärden som existerar inom ett givet samhälle. Detta blir relevant för ELOF då att inte genomföra sin utbildning avviker från de samhällsförväntningar som finns kring gymnasieelever. Vidare är det inte ovanligt bland individer inom gruppen att bära på andra egenskaper som anses stigmatiserande, exempelvis psykisk ohälsa eller funktionsvariationer (Persson, 2012). Stigma är en bidragande faktor till en individ utvecklar eller förvärrar en befintlig social ångest. Detta blir ett problem då den sociala ångesten riskerar att eskalera vidare. Hammond och Hoffman (2014) beskriver det som att individer med social ångest många gånger hamnar i en negativ spiral, där den sociala ångesten leder till psykisk ohälsa vilket i sin tur kan bidra till en ökad social ångest.
1.3 Neuropsykiatriska sjukdomar
Skolan har de senaste tiden fokuserat alltmer på att individualisera förklaringar till att elever har en problematik i skolan (Backlund 2013). De har blivit alltmer vanligt att diagnostisera elever med neuropsykiatriska sjukdomar för de inte passar in i skolmiljön och har nedåtgående skolresultat. Att ha medicinska förklaringar på elevers svårigheter i skolan kan påverka vilka slags åtgärder som antas, vilken profession som ska fatta dessa beslut och ansvarsområdet bland skolpersonal för att lösa problemet. Elevhälsan är en enhet inom skolan som har i ansvar att verka hälsofrämjande ur ett medicinskt, psykologiskt och socialt perspektiv. De ska arbeta både förebyggande och åtgärdande och stödja eleverna för att nå framgång i skolresultat. De elever som diagnostiseras med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning blir i allmänhet hänvisad till särskolan, vilket har blivit allt mer vanligt sedan 1990-talet. Att individualisera
förklaringsmodeller riskerar att stigmatisera eleven och sänka hens självkänsla. Det sänker även kraven och förväntningarna på skolgången och möjligheterna i arbetslivet (a.a.). Många elever
med oroande hög skolfrånvaro har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) (Friberg m fl, 2015).
Funktionsvariationen innebär en medfödda eller tidigt uppkomna avvikelser i det centrala nervsystemet som har en påverkan på hjärnans kognitiva funktion, tankeprocesser såsom förmågan att ta in, förstå och bearbeta information (Socialstyrelsen 2010). Det innefattar diagnoser som ADHD eller autismspektrumtillstånd (Region Örebro län, 2021). Det begränsar förmågan att ha ett socialt samspel och kommunicera med andra människor. Det begränsar även förmågan att inneha en variation i beteenden (Socialstyrelsen 2010). Individer med
neuropsykiatrisk funktionsnedsättning brukar uppfattas som antingen isolerad från andra, passiva eller väldigt aktiva (a.a.). Att diagnostiseras med en NPF-diagnos kan bidra till att en individ utsätts för ökad risk att uppleva utanförskap eller att bli stigmatiserad. Leather och Leardi (2012) beskriver att autism kan medföra svårigheter att bilda meningsfulla sociala relationer, vilket i sin tur leder till ökad risk för psykisk ohälsa såväl som negativ självuppfattning. Vidare löper elever med autism en större risk att utsättas för mobbning av andra elever i sociala sammanhang i jämförelse med elever utan diagnosen. Whitehouse m.fl. (2009) uttrycker att detta kan vara ett resultat av hur diagnosen kan påverka individens sociala färdigheter i relation till att förstå sociala oskrivna regler kring kommunikation. Vidare redogör författaren för hur individens utveckling kan komma att påverkas negativt som resultat av mobbning och att uteslutning av goda och välfungerande sociala relationer. Att ha tillgång till ett välfungerande socialt nätverk bidrar till en god utveckling av ungdomens självförtroende och känsla av självvärde och kan komma att påverka individen negativt både i nuet och framtiden (a.a.).
1.4 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka om hur gymnasieelever med långvarig och oroväckande frånvaro har påverkats av distansstudierna genom kuratorers perspektiv. För att elever med specifika behov får det stöd och hjälp de behöver i undervisningen är ämnet av stor vikt att undersöka.
Följande frågeställningar kommer att besvaras:
- Upplever kuratorer att gymnasieelever med långvarig och oroväckande frånvaro har påverkats av distansstudierna?
- Hur har arbetet med elever med långvarig och oroväckande frånvaro förändrats under pandemin och hur kan det utvecklas utifrån kuratorers perspektiv?
1.5 Tidigare forskningsstudier
Hussain, Khan och Zheng (2020) redogör för att en god psykisk hälsa har stor betydelse för att elever i skolan ska nå goda studieresultat. Författarna förklarar att detta beror på att positiva förutsättningar gör det lättare för individen att motivera sig själv till studier. Vidare har individen goda förutsättningar att erhålla en god psykiska hälsa när hen omringas av välfungerande sociala kretsar som både kan stötta och avlasta individen (a.a.). Som resultat av att de flesta
skolor/universitet antingen behövt stängas ner eller gå över till distansundervisning så har många elevers sociala umgänge begränsats. Eleverna begränsas ytterligare i samband med övriga
restriktioner vilket har gjort det svårt för många att hålla uppe de sociala nätverk som bildas i skolan, och som resultat utvecklar många elever psykisk ohälsa (a.a.). Känslor av ensamhet, ångest, sömnsvårigheter och minskad motivation till att studera har blivit alltmer vanligare bland elever sedan distansstudierna drog igång, vilket Roman, Sahin och Tasso (2020) beskriver vara ett resultat av den negativa effekten pandemin haft på det sociala nätverket för många elever. Verkligheten för många elever är att de numera aktivt behöver anstränga sig för att upprätthålla det sociala umgänget som en gång var för givet när eleverna tog sig fysiskt till skola/universitet. För somliga elever har det fungerat bra, medan för majoriteten av elever upplevs det svårt att upprätthålla motivationen under rådande omständigheter (Becker m.fl., 2020).
Att majoriteten av eleverna påverkats negativt under Covid-19 blir tydligt i relation till befintlig forskning om fenomenet. Däremot är det ett fåtal elever som faktiskt har lyckats att göra bättre ifrån sig resultatmässigt under distansstudierna. Reicher (2020) argumenterar för att det är viktigt för skolor att uppmärksamma vad det är som har fungerat bra för dessa elever, då
distansundervisning är något som kan vara användbart för att hjälpa vissa elever att nå sina studiemål efter pandemin. I skolmiljön existerar det sociala förväntningar på eleverna, vilket kan utgöra ett hinder för elever med sociala svårigheter. Funktionsvariationer som autism kan göra det svårt för vissa elever att förstå och tolka sociala regler, vilket kan leda till att eleven utsätts för mobbning eller hamnar i ett utanförskap. Reicher (2020) uttrycker att många av dessa elever har genererat förbättrade studieresultat sen det blev möjligt för dessa elever att arbeta på distans. Anledningen beskrivs som att eleven inte behöver anpassa sig till de sociala regler som existerar inom skolan till samma nivå under distansstudierna, då sociala interaktioner är mer begränsade. Detta har skapat en tryggare miljö för elever som har svårt att förstå och tolka sociala regler då hen inte behöver anstränga sig för att leva upp till dessa under rådande omständigheter.
Elever med oroande hög ogiltig frånvaro från skolan förekommer i alla samhällsklasser och kön (Kearney & Albano 2004). Kearney & Albano (2004) menar att elever som vägrar att gå till skolan vanligtvis har ångest, social fobi, somatiska besvär, tillbakadragenhet och aggression. Elever med social fobi, ADHD och andra NPF-diagnoser kan uppleva skolan som en stressfylld miljö med stimuli som kan trigga igång negativa beteende. Social fobi kan utgöra ett stort hinder i att passa in i de sociala situationer och förstå de koder som krävs av elever i skolmiljön. Att undvika dessa stimuli eller få professionell hjälp att hantera desamma för att minska de negativa reaktionerna kan främja skolnärvaron. Uppmärksamhet från vuxna och föräldrar är av stor vikt för att synliggöra individen och kunna lösa problemet (Kearney & Albano 2004; Ekstrand 2015). Individen kommer då känna sig sedd och lyssnad på och kan leda till att lämpliga interventioner kan ges till eleven såsom psykologisk behandling för att successivt öka närvaron. Ekstrand (2015) menar att förändringar bör göras på flera olika nivåer i skolorganisationen för att
inkludera alla elever med olika bakgrunder och behov. Den tekniska utvecklingen kan användas för att anpassa utbildningen till de eleverna med svårigheter att passa in i ett klassrum. Det är väsentligt att eleverna känner att skolan är meningsfull och utmanande, annars kan motivationen minska (a.a.). Skolfrånvaro kan leda till förödande konsekvenser på både kort och lång sikt. Ur ett långsiktigt perspektiv skulle frånvaron kunna leda till utanförskap, arbetslöshet och grövre psykisk ohälsa (Kearney & Albano 2004).
Faktorer som främjar elevers närvaro är exempelvis ett lätthanterligt universellt system över deras frånvaro, där lärare, annan personal och myndigheter kan ha uppsyn över de eleverna med en oroande hög skolfrånvaro (Gladh & Sjödin 2013). Ett aktivt elevhälsoteam med rätt
kompetens skapar en trygghet och att rätt insatser sätts in i tid för att förhindra att
konsekvenserna urartar. Att ha en god miljö med antimobbningsprogram i skolan är av stor vikt för att förhindra psykisk ohälsa och trakasserier. Tillgång till samtalsstöd och stödundervisning är en viktig del i det åtgärdande arbetet (a.a.).
Ännu en viktig aspekt kring Covid-19 är att utbildningsformen inte bara påverkat elever utan skolpersonal som kuratorer, sjuksköterskor och lärare har också behövt anpassa sig efter rådande omständigheter. Ett exempel på detta är kuratorssamtal som oftare utförs digitalt än att kuratorn och eleven träffas fysiskt. Denna form av samtal kan försvåra kuratorns arbete då det i vissa fall är svårare att tolka eleven såväl som att bygga allians till eleven (Ersahin, Hanley, Hebron, Sefi, 2016). Samtidigt har studier visat att ungdomar idag har det lättare att berätta om sina känslor när det sker på distans än den äldre generationen, vilket kan innebära att kuratorn får mer
information av eleven än vad hen hade fått om de träffats fysiskt (a.a.). Fenomenet hur elever har påverkats av den nya utbildningsformen är alltså mycket komplext och nya infallsvinklar såväl som fördjupad kunskap krävs inom området.
1.6 Teoretiska utgångspunkter
I detta avsnitt ska vi presentera de teoretiska utgångspunkter vi valt att använda i studien för att analysera resultatet. Dessa begrepp är av relevans då de belyser konsekvenserna som frånvaron kan ha under ett längre perspektiv då det kan leda till utanförskap och hur frånvaron kan förhindras genom goda relationer med vuxna i skolan. Begreppen kan relateras till det som framkommit under intervjuerna där det krävs en förståelse för innebörden av utanförskap och relationers betydelse.
Utanförskap
Utanförskap beskrivs som ett tillstånd där individen står utanför samhällets gemenskap under en längre period vilket kan vara i form av arbetslöshet, sjukskrivning, fattigdom eller brist på samhörighet (Rantakeisu, Kuusela & Karlsson, 2013). Arbete är en viktig del av livet som stärker människans välbefinnande och självkänsla, det skapar även en ekonomisk trygghet och därav minskar utanförskapet. Utanförskap kan leda till stigma och en ofrivillig kategorisering som påverkar individen negativt. En person som lever i utanförskap jämförs med andra människor och tillskrivs nedvärderande egenskaper som påverkar hens psykiska hälsa. Utanförskap är nära besläktat med marginalisering och social exkludering, och relaterar till svårigheter att komma in i arbetsmarknaden (a.a.). Utbildning utgör en väsentlig del i att förhindra människor att hamna i utanförskap (Backlund 2013). Det finns en lång tradition att använda skolan som ett verktyg för att utjämna marginaliseringsprocesser i samhället genom att blanda elever från olika kulturer, samhällsklasser och bakgrunder. Målet har varit att ge en gemensam skolgång till alla barn så utbildningsnivån ligger på en relativt hög nivå och på så sätt utjämna samhällsklyftorna på längre sikt. Skolan ses som den näst viktigaste platsen i barn och ungas liv efter familjen, då det formar individen för det kommande vuxenlivet. Skolan bidrar till individens utveckling, identitet och självkänsla, där en problematisk skolgång kan leda
konsekvenser som kriminalitet, missbruk och psykisk ohälsa. Det finns en association mellan en problematisk skolgång och utsatthet i hemmet och för dessa elever kan skolan användas som en skyddsfaktor. Elever med lågutbildade föräldrar eller sociala problem har statistiskt sett sämre förutsättningar att nå höga skolresultat (a.a.). Backlund (2013) menar att det är i dessa tillfällen
läraren eller någon annan vuxen som utgör en viktig del i huruvida elever med svårigheter och hinder når framgång. Strukturella förhållanden påverkar individuella psykologiska processer vilket kan visa sig i förväntningar från omgivningen på elever med olika bakgrunder och social situation, vilket påverkar deras självbild och självförtroende (a.a.). Unga som är utan arbete eller inte studerar antas inkluderas i denna grupp enligt regeringens betänkande Unga utanför (SOU 2003:92). Förklaringar till ungdomars arbetslöshet och utanförskap kan analyseras utifrån
strukturella och individuella perspektiv, där sociala problem och funktionshinder har en inverkan på individens studieresultat som i sin tur har en betydelse för integrering i arbetslivet (a.a.). Fattigdom är vanligtvis relaterat till utanförskap där skam och stigma är vanligt förekommande (Starrin 2013). Samhällets krav på människors prestationer har blivit högre med globalisering, teknisk utveckling och större samhällsklyftor. Känslan att vara underlägsen än andra och att vara misslyckad är en del av utanförskapet som har en väsentlig effekt på individens psykiska hälsa (a.a).
Relationers betydelse
Människan är en social varelse som söker kontakt från omgivningen och att vara en del av en gemenskap (Bruhn & Källström 2018). För att upprätthålla sin självbild är hen beroende av andra människors bekräftelse, där det sociala samspelet av stor vikt för att känna
tillfredsställelse. Det sociala arbetet i skolan utgörs vanligtvis av kuratorer som ska dels vara lojal mot institutionen som hen arbetar i men även till klienten för att kunna skapa en värdefull relation. Det kan vara en utmaning att tillmötesgå alla aktörers förväntningar vilket kan leda till att en relation äventyras till någon av de inblandade aktörerna (a.a.). Røkenes (2016) menar att det är av stor vikt att yrkesutövaren har en relationskompetens för att kunna arbeta med klienten och nå framgång med arbetet. För att eleven ska kunna känna sig trygg med att dela med sig av sina känslor och upplevelser krävs det att kuratorn är lyhörd, uppmärksam och har ett intresse för hens känslor och tankar (a.a.). Relationen mellan skolpersonal och eleven samt psykosocialt arbetete är av stor vikt för att främja elevers närvaro (Gladh & Sjödin 2013). Gladh och Sjödin (2013) menar att elevens egna personliga mognad kombinerad med stöd och uppmuntran från vuxna i omgivningen är viktiga faktorer för att få tillbaka elever i skolan. Friberg m.fl. (2015) belyser vikten av en god allians med eleven, där ett icke-dömande bemötande med ett intresse av vad eleven pratar om är centralt. Eleven kommer att uppmanas att genomföra saker som hen känner en ångest inför för att nå en förändring, därav är en god relation med kuratorn väsentligt. Målet med en god relation med eleven är att genomföra interventioner för att främja närvaron och motverka isolering (Sjödin & Gladh 2018). Isolering hämmar den personliga utvecklingen, självförtroendet, självkänslan och den psykosociala hälsan. Att ge respekt och ansvar till eleven är en viktig del i arbetet då det ger en chans för eleven att förbättra självförtroendet och stärka sin personliga utveckling (a.a.).
2.0 Metod
Följande avsnitt kommer att presentera de delar som rör alla val angående metod, etiska
övervägande, samt studiens tillförlitlighet. I avsnittet redovisas hur litteraturanskaffning gått till samt vilken datainsamlingsmetod, urvalsmetod och analysmetod som valts för studien.
2.1 Litteraturanskaffning
För att finna de studier som anses vara mest relevanta för undersökningen, har en systematisk litteraturundersökning genomförts. För att underlätta litteraturundersökningen ytterligare
genomfördes en lista för inklusions- och exklusionskriterier, för att hitta relevanta vetenskapliga artiklar. De kriterier som använts har utgått från studiens syfte och frågeställningar.
Inklusionskriterier
1. Artiklarna ska inkludera unga personer med långvarig och oroväckande skolfrånvaro eller studerar antingen på gymnasie- eller universitetsnivå och som har deltagit inom
distansstudier. Antingen under Covid-19 eller i ett tidigare skede.
2. I sökningen av artiklar till frågeställningen ska endast artiklar publicerade från 2010 och framåt inkluderas
3. Artiklarna ska vara peer reviewed, vilket innebär att de ska vara vetenskapligt granskade. 4. Både artiklar med kvalitativ respektive kvantitativ ansats ska inkluderas
5. Artiklarna ska vara skrivna på antingen engelska eller svenska. Exklusionskriterier
1. Studier som inte är relevanta för frågeställningarna
2. Artiklar som baserat sin empiri på sekundärdata eller som var pilotstudier Databaserna som använts för att finna och identifiera relevant forskning till den aktuella undersökningen är: PsycINFO, Primo och Social Service Abstracts. Genom att olika sökord skapades, användes således en systematisk litteraturundersökning för att göra sökprocessen mer effektiv. Sökorden formulerades utifrån uppgiftens syfte och frågeställningar. Sökorden är skrivna på engelska och genomfördes i de databaser som nämnts ovan mellan den 8 mars till den 20 april 2021. Sökorden har bestått av flera olika kombinationer, men har haft följande ord som utgångspunkt: Distance education, Remote learning, Covid-19, Adolescent, youth och school abstenteeism. I sökningen användes booleska operatorer som OR och AND för att underlätta kombineringen av de olika sökorden. Vidare användes sökfunktionen ”peer reviewed” såväl som inställningen att endast studier utförda från 2010 och senare skulle komma fram i sökningen. De olika databaserna gav olika resultat i träffar, där databasen Social Service Abstract gav totalt 25 träffar, Primo gav 436 träffar medan PsycINFO gav 1011 träffar. För att begränsa antalet träffar till studier som var relevanta till frågeställningarna ändrades aktuella årtal på databasen PsycINFO till 2020. Detta resulterade i att endast studier angående distansstudier i relation till Covid-19 skulle ge träffar, vilket passade våra frågeställningar. Bland de träffar som sökningen genererade sållades ytterligare studier som inte uppfyllde våra inklusions- och exklusionskriterier bort. Andra exempel på träffar vi valt att exkludera är studier som var av låg relevans för
gymnasieskolor i Sverige. Det bör även nämnas att vi använt oss av referenslistorna i de artiklar vi fann för att fånga ytterligare artiklar.
2.2 Datainsamlingsmetod
En kvalitativ datainsamlingsmetod i form av semistrukturerade intervjuer valdes (se bilaga 1) för vår studie. Eftersom syftet med studien är att undersöka hur ELOF samt hur arbetet med dessa elever har påverkats under distansstudierna utifrån kuratorers perspektiv, ansågs
semistrukturerade intervjuer som en lämplig datainsamlingsmetod. Denna typ av intervjuform bygger på att forskaren har en lista över förhållandevis specifika teman som ska beröras, men att respondenten har en stor frihet att utforma svaren på sitt eget sätt (Bryman, 2011). En fördel med att använda en kvalitativ datainsamlingsmetod är att respondenten får en frihet att uttrycka sig på, vilket bidrar till en kunskap över helheten av fenomenet. Denna frihet syftar till att
respondenten har goda möjligheter till att utforma sina svar på ett sådant vis hen själv anser att vara passande för frågeställningen. Datainsamlingsmetoden tillåter respondenten att
vidareutveckla sina svar eller ta upp andra teman som kan vara av relevans för studien men som vi har missat att ta med i frågeställningen (Kvale & Brinkmann, 2014). Fortsättningsvis bör det nämnas att vi har utgått från det vetenskapsteoretiska antagandet hermeneutik. Andersson (2014) beskriver att utifrån ett hermeneutiskt antagande kan olika fenomen tolkas olika, därav kan vi ha olika förståelse för hur vi uppfattar exempelvis ett samtal eller text. Vidare redogör Andersson (2014) för att sociala fenomen kan tolkas och förstås utifrån hur individer uttrycker sig. Att ge respondenterna goda förutsättningar att uttrycka sin kunskap kring området obehindrat ansågs därför som betydelsefullt för vår studie.
Eftersom vi intresserades av kuratorernas uppfattning kring fenomenet och sökte efter nya infallsvinklar såväl som en djupgående kunskap om ämnet, ansåg vi att en kvalitativ
datainsamlingsmetod var mer lämplig för det valda ämnet i jämförelse med en kvantitativ design. Fortsättningsvis valdes denna intervjuform för att ge kuratorerna goda förutsättningar att kunna uttrycka det dem själva ansåg att vara mest relevant för området, men även för att vi skulle ha möjlighet att fråga vidare kring sådant som inte ingick i vår intervjuguide och var av relevans för studien.
2.3 Urvalsmetod
Respondenterna i denna studie bestod av kuratorer som har erfarenhet att arbeta med ELOF inom gymnasieskolan. Målet var att bilda en förståelse kring studiens frågeställningar utifrån
kuratorers perspektiv, där de professionella kunde erbjuda en överblick av arbetet med dessa elever både innan och under pandemin. Kuratorerna möter även elever med olika grader av problematik i relation till hens frånvaro samt har olika tillvägagångssätt för att fånga upp dessa elever och hjälpa dem tillbaka till skolan. Ett exempel på detta är hur det åtgärdande arbetet kan variera från kontakt med vårdnadshavare, telefonkontakt med eleven eller hembesök för att motivera och stötta eleven. Detta bidrar till att studien får med hur arbetet med ELOF kan variera utifrån fall och kuratorernas individuella syn på problemområdet, vilket förhoppningsvis leder till en bredare förståelse kring fenomenet. Vidare fanns det en förhoppning att lära oss om hur de nämnda elevernas hälsa har påverkats av distansstudierna, vilket kuratorerna kunde ge oss en unik inblick i. Både utifrån egen kontakt med eleverna och med stöd av samarbete med elevhälsan såväl som andra professioner inom skolan. Det hade varit av intresse att intervjua eleverna direkt för att få en förståelse kring hur de själva upplever att ha påverkats av de aktuella studieförhållandena men på grund av uppgiftens begränsningar såväl som etiska skäl, ansågs det
som mer lämpligt att fokusera på kuratorernas upplevelser. Detta innebar även att vi kunde fokusera på hur arbetet har påverkats av digitaliseringen, vilket var av intresse för studien. De flesta gymnasieskolor har kontaktinfo på skolans hemsida och det var genom denna
information vi kontaktade majoriteten av respondenterna. E-post med information om vår tänkta studie skickades till lämpliga respondenter där de fick frågan om studien var av intresse och om personen i fråga kunde tänka sig att ställa upp på intervju. Några gymnasieskolor hade ej tillgänglig kontaktinformation till kuratorerna på skolan, och i dessa fall kontaktades ansvarig rektor med information om studien i hopp om att hen kunde vidarebefordra till lämplig
respondent inom skolan. Slutligen gjordes ett inlägg på en facebooksida för socionomer om den tänkta studien, där lämpliga respondenter kunde höra av sig självmant om studien väckte intresse för dem. Kvale och Brinkmann (2014) menar att de respondenter som väljs bör grundas i den kunskap som ska inhämtas, vilket Bryman (2011) benämner som ett målinriktat urval. Den rådande pandemin innebar att vi fick utföra våra intervjuer digitalt genom plattformen Zoom i stället för att träffa respondenterna på plats. En positiv del av att intervjuerna utfördes på detta sätt var att vi fick en större geografisk räckvidd att utföra intervjuerna på, då vi själva inte behövde ta oss fysiskt till respondenten. Vi skrev därför slumpmässigt till olika skolor runtom i Sverige men fick endast tag på respondenter från Närke och Östergötland.
2.4 Analysmetod
Den valda analysmetoden för studien var tematisk analys. Den empiri som samlats in sparades på ljudfil och transkriberades sedan till text. Analysprocessen bestod av att läsa igenom materialet för att identifiera och namnge olika teman utifrån textens sammanhang och innehåll. Syftet med att dela in texten i olika teman var att finna det väsentliga i texten och kunna urskilja vilka likheter och olikheter som existerar inom empirin (Back & Berterö, 2015). Utifrån storleken av det insamlade materialet kan en varierande mängd av teman identifieras. Inom vår tematisering skapades över 30 olika teman som sedan delades upp inom centrala- och subteman. Det blev totalt fem olika centrala teman med följande rubriker (se bilaga 2 för närmare presentation av dessa);
● Bidragande faktorer till att en elev riskerar att utveckla hög och oroväckande frånvaro under gymnasiet,
● skyddsfaktorer för att undvika hög och oroväckande frånvaro under gymnasiet, ● främjande och förebyggande arbete,
● förändringar kring arbetet med ELOF sedan pandemins start, ● goda förutsättningar att klara av distansundervisningen.
Som tidigare nämnts kan fenomen tolkas olika utifrån ett hermeneutiskt antagande, därför kan individers förståelse kring hur ett samtal eller text uppfattas variera (Andersson, 2014). Av denna anledning är det av stor vikt att ta hänsyn till att temana är konstruerade utefter vår förståelse av fenomenet.
2.5 Etiska överväganden
Deltagandet inom den studien medför förhoppningsvis få risker för kuratorn. Studien fokuserar inte på intervjudeltagarna utan syftar på kuratorers tolkning av hur ELOF har påverkats av distansstudierna, såväl som hur arbetssituationen med dessa elever har förändrats. En risk av detta skulle dock kunna vara att en elev som läser studien känner igen sig själv utifrån vad som framgår i studien, vilket skulle kunna skada individen. För att undvika detta har olika exempel från empirin minimerats där en individ skulle kunna känna igen sig själv. Vi övervägde om namnet på skolorna kuratorerna arbetar på skulle framgå i studien för att öka studiens
tillförlitlighet, men valdes till slut att anonymiseras. Anledningen till att vi valde att anonymisera skolorna var för att minska elevernas utsatthet såväl upprätthålla vad som framgick i
intervjuerna, vilket var att kuratorerna skulle förbli anonyma. En annan risk med att delta i studien skulle kunna vara känslan av maktobalans under intervjutillfället. Kvale och Brinkman (2014) uttrycker att respondenten kan uppleva stress eller känna sig pressad under en intervju då svåra frågor tvingar dem att reflektera och dela med sig av sina tankar och upplevelser. Samtalet kan då bli obekvämt för en respondent om det upplevs för personligt eller stressigt. Detta var en av anledningarna till att vi valde att intervjua kuratorerna i stället för eleverna, då risken att kuratorerna skulle påverkas negativt av intervjun ansågs som låg då den främst fokuserar på eleverna och inte på respondenterna själva.
Antalet respondenter valdes utifrån antalet kuratorer som var villiga att ställa upp på intervju samt det tidsschema studien behövde förhålla sig till. Fem intervjuer skulle hållas totalt men på grund av förhinder krympte antalet intervjuer ner till fyra. Förhoppningen var att dessa skulle förse oss med teoretisk mättnad för studien, men vi insåg efter några intervjuer att sann teoretisk mättnad skulle kräva ett större antal intervjuer som ej fick plats inom det givna tidsschemat. Däremot upplevs den insamlade informationen som tillräcklig för studiens syfte och bidrar med nya kunskaper och infallsvinklar för fenomenet. Intervjuerna inleddes med att vi presenterade oss själva, studiens syfte samt information kring hur vi förhåller oss till vetenskapsseder och den europeiska dataskyddsförordningen [GDPR]. Detta innebar att kuratorerna fick information om att intervjun, med deras godkännande, spelades in och att materialet sedan skulle transkriberas för att så småningom raderas när uppsatsen väl var godkänd. Vidare gavs information om att deltagande i studien var frivilligt och att respondenten har rätt att ta tillbaka sitt samtycke om att medverka i studien närsomhelst under studiens gång. I ett sådant fall skulle materialet
respondenten försett oss med raderas på direkten och ej användas. Vi turades om att leda
samtalen där den som ej var ledande i samtalet fokuserade mer på att fånga upp relevanta teman som den ledande möjligen missat att fråga vidare om. Samtalen spelades in med utrustning som Örebro universitet tillhandahöll.
2.6 Studiens tillförlitlighet
Då studien är av kvalitativ design har den fokuserat på att uppnå en hög grad av tillförlitlighet och äkthet. Bryman (2011) redogör för att inom kvantitativa studier strävar forskaren att uppnå validitet och reliabilitet, däremot är dessa anpassade främst för studier av kvantitativ design och kvalitativa studier behöver därför utgå från andra tankesätt och begrepp för att säkerställa studiens tillförlitlighet. För att uppnå en hög grad av tillförlitlighet har vi därför valt att förhålla oss till begreppen trovärdighet, pålitlighet och överförbarhet samt att vi gjort ansträngningar för att studien ska kunna styrka och konfirmera dess innehåll. Detta genom att följa de riktlinjer som
tidigare nämnts kring forskningsetik såväl som andra riktlinjer som GDPR. Studien kommer även att publiceras efter att den blivit godkänd, och de respondenter som deltagit inom studien kommer då att kunna uttrycka sig kring innehållet. Studien bedöms därför uppnå trovärdighet, då begreppet syftar till att studien följer aktuella lagar och regler kring forskning samt att resultatet ska kunna redovisas för de som deltagit inom studien för att kunna bekräftas vara korrekt (Bryman, 2011). För att nå pålitlighet och överförbarhet inom vår studie har tillvägagångssättet såväl som resultat beskrivits så detaljrikt som möjligt. Vi har även använt oss av citat inom resultatet för att säkerställa att deltagarnas egna upplevelser och tankar kring fenomenet blir tydliga och så sanningsenliga som möjligt. Vidare har vi fått stöd av handledare genom arbetets gång. Handledaren har fungerat som revisor under arbetsprocessen och hjälpt oss att reflektera kring egna värderingar och hur dessa kan påverka studien. Detta är av relevans för studiens tillförlitlighet, då begreppet pålitlighet inom kvalitativ forskning syftar till att studiens författare säkerställer att det skapas en fullständig och tillgänglig redogörelse av alla faser av
forskningsprocessen (a.a.). Ett detaljrikt och sanningsenligt resultat innebär ytterligare att studien anses som överförbar. Detta för att den detaljerade redogörelsen av resultatet möjliggör för läsaren att avgöra om studien kan överföras till en annan kontext, vilket begreppet överförbarhet inom kvalitativ forskning syftar till (a.a.). Avslutningsvis kommer studiens förmåga att uppnå äkthet att diskuteras. Bryman (2011) beskriver begreppet äkthet som studiens förmåga att leverera en rättvis bild av fenomenet som studeras och respondenternas upplevelse kring det. Förhoppningen är att studien lyckas uppnå detta genom att följa de riktlinjer som tidigare nämnts såväl som det faktum att respondenterna kommer att kunna uttrycka sig kring studien efter den publicerats.
3.0 Resultat
Resultatet består av data insamlat från kvalitativa intervjuer med fyra kuratorer på
gymnasieskolor i olika städer i Sverige. Intervjuerna har mynnat ut i berättelser om ämnet där kuratorerna innehar olika perspektiv på problemet. Intervjumaterialet består av 24 sidor av transkriberade intervjuer med kuratorerna. Valda delar av intervjuerna presenteras nedan utifrån återkommande teman som identifierats i bearbetningen av materialet. Resultatet har
kategoriserats in i olika rubriker utifrån återkommande teman som har kommit fram under intervjuerna. Kategorierna är följande: bidragande faktorer till att personen utvecklar en hög och oroväckande frånvaro under gymnasiet, skyddsfaktorer, främjande och förebyggande arbete, förändringar kring arbetet med ELOF sedan pandemins start och vilka faktorer som bidrar till att ha goda förutsättningar att klara av distansundervisningen. Dessa kategorier kommer att bidra till att besvara forskningsfrågorna och syftet med studien. Kategorierna innebär en ökad förståelse kring hur fenomenet uppkommit, det åtgärdande och förebyggande arbetet och hur det förändrats under pandemin vilket bidrar till att besvara frågeställningarna.
Bidragande faktorer oroande hög skolfrånvaro
Den tidigare forskningen ger en bild av hur enskilda orsaker kan leda till att elever har en hög och oroväckande frånvaro, vilket kuratorerna ger en utvecklad förklaring av. Kuratorerna berättar att det kan vara en eller en kombination av flera orsaker till att eleven väljer att inte närvara. Social fobi, känsla av otrygghet, mobbning, psykisk ohälsa eller att eleven tidigare har haft problem med frånvaro är exempel på individuella orsaker som tas upp. Familjerelaterade
orsaker såsom bristande stöd hemifrån och en utsatt social situation såsom socialt arv kan också vara orsaker till frånvaro. NPF-diagnoser och symptom från dessa funktionsnedsättningar utgör en betydande del i huruvida eleven klarar av skolarbetet och känner sig trygg i skolmiljön. Kuratorn förklarar vikten av ett gott bemötande och miljö för elever med specifika behov för att främja närvaron:
Alltså, det är så. Dom flesta som har hög frånvaro, den främsta orsaken är diagnoser. Alltså NPF-diagnoser eller dom har typ dyslexi, social fobi eller något trauma som gör att det blir jobbigt att ta sig till skolan. Men dom här eleverna blir ju på grund utav de symptom eller sjukdom som dom har... blir ju speciella på något vis. Och då behöver man kanske ett speciellt bemötande eller behandling som passar just den eleven. Och hittar man inte det rätta bemötandet så blir det ingen bra miljö för eleven och då vill dom inte komma. Sen får man inte glömma att hur eleven bemöts av andra elever också påverkar hur trygg man känner sig i skolan.
Dessa elever kräver extra mycket uppmärksamhet från skolpersonal för att se till att de trivs i skolan och närvarar. Symptom från diagnoser har en betydelse huruvida de anpassar sig till skolmiljön och det krävs en vetskap bland skolpersonal om diagnosen och denna grupp av elevers behov. Den intervjuade kuratorn kommer här in på vikten av ett gott bemötande mot eleven från skolan och fortsätter med att understryka betydelsen av detta så här:
För alltså, bemötandet med dom här eleverna är jätteviktigt. För känner dom sig trygga och att dom är välkomna, ser och hör dom... Ja då vill dom komma till skolan för då blir skolan en plats man kan må bra i. Men hittar dom inte det här... Och tyvärr i dagens läge kan det vara väldigt svårt att hitta det, för det finns inte mycket resurser i skolan för det. Lärarna är väldigt stressade och har ett pressat schema, så dom har inte den tiden att ge eleven tid ute i korridoren eller kanske verkligen se över så att eleven alltid får den tiden hon behöver för att få ett bra bemötande. Och då blir det en krock. Eleven känner sig ovälkommen för att han känner sig redan annorlunda pga diagnos, trauma eller mobbning och sen har inte läraren tid att verkligen ge den eleven den tid han behöver. Ja, då blir inte skolmiljön en positiv del för eleven och skolan blir inte något man vill komma till. I4
En kurator har ett annat perspektiv på problemet och anser att en riskfaktor är att skolpersonalen inte har tillräckligt med kunskap om NPF-diagnoser, vad det innebär och symptom för att skapa en tryggare miljö för dessa elever:
Sen tycker jag också att det vore bra om lärare fick mer utbildning, alltså hade mer koll och förståelse för NPF-diagnoser och kan bemöta eleverna utifrån sin kunskap. För utifrån min upplevelse så saknar många lärare förståelse för neuropsykiatriska barn och ungdomar och då blir bemötandet fel, och eleven får inte en trygg miljö och får det därför svårare att klara av skolan. Så det tycker jag är viktigt att skulle vilja se en utveckling inom. Så som exempel, har inte läraren förståelse för hur någon med autism fungerar så blir det lätt krockar och missförstånd och bemötandet riskerar att bli fel. Och det gäller kanske inte bara lärare, utan all personal som inte har fått den här utbildningen. För det är inte ovanligt att lärare tappar elever för att dom kör samma bemötande på alla elever trots att dom har olika förutsättningar. I4
Kuratorerna berättar att elever med NPF-diagnoser eller psykisk ohälsa vanligtvis har ett motstånd i att klara av skolarbetet och anpassa sig till skolmiljön då de inte får det stöd de är i behov av från samhället, i form av psykologisk terapi eller socialtjänst. I intervjuerna ges
exempel i att de elever med hög frånvaro har en bristande struktur i relation till skolarbetet och de då kommer efter så pass mycket att de tappar motivationen. Strukturella orsaker såsom tillräckliga resurser till att bistå dessa elever med assistans för att anpassa skolan till deras förutsättningar uppges vara en bidragande faktor till att eleven väljer att stanna hemma. En av intervjupersonerna menade att många elever idag har inte förståelse för hur verkligheten ser ut efter skolgången, då arbetsmarknaden blir alltmer hårdare. Det krävs självständighet och hårt arbete för att passa in och klara vuxenlivet.
Det händer jättemycket under den tiden och tidvis hamnar man i det här att ”Jag måste ta tag i det här, i mitt psykiska mående för att få det att fungera i vuxenlivet”, för fixar man inte det... för det måste man jobba med, och det måste man kanske jobba med för att få eleven att förstå att så här kan du inte fortsätta. Det finns inga inom arbetslivet som kommer att ta hänsyn till dom här bitarna som du tycker att du har problem med som kanske inte är så stora egentligen. Missförstå mig rätt nu, men har lite ”lallat” med dom här eleverna i högstadiet, upplever jag ofta att man hamnar i. eeh.. man har även lallat med eleverna på hemmaplan, man har kanske inte haft några gränser och det märks tydligt när dom kommer till mig första gången och aldrig har fått ett nej i hela sitt liv, det är spännande. Det kanske är dags nu när du är 16 år, för såhär är det vet du att ibland får man inte alltid som man vill, så är det även för mig. Och att man då märker att ”jaha, är det så”. Det är ingen idé med att lalla och så, för att det inte kommer att vara så i verkligheten efter gymnasiet, och då blir det en käftsmäll när man kommer ut.
Sammanfattningsvis hänger orsakerna vanligtvis samman, där exempelvis psykisk ohälsa och en utsatt hemsituation kan vara orsaker till frånvaro. Elever med NPF-diagnoser har sämre
förutsättningar att passa in i skolmiljön på grund av de sociala förväntningar som finns bland eleverna. Dessa elever kan uppleva en ångest att gå till skolan, och trivs bättre hemma.
Bemötandet och kunskapen bland skolpersonalen och andra elever är av stor vikt för att främja närvaron bland dessa elever.
Skyddsfaktorer
Ovan gick vi igenom kuratorernas uppfattningar om riskfaktorer, här vänder vi oss mot vad de hade att säga om skyddsfaktorer. I denna del kommer vi att presentera vilka faktorer som identifierades som skyddsfaktorer för att eleven ska undvika att bli ELOF. Det var
återkommande faktorer som nämndes i intervjuerna och som presenteras i detta avsnitt. Trygghet i skolan såsom en vuxen som lyssnar beskrivs vara en väsentlig del i huruvida eleven upplever hen kan dela med sig om sina känslor och upplevelser. Ett stabilt socialt nätverk såsom familj, vänner och lärare anses vara av stor vikt för att få personen att inte känna sig ensam och motverka psykisk ohälsa. Den psykiska ohälsan blir generellt sett försämrad om individen inte har ett fungerande socialt nätverk där hen har gemenskap och samhörighet. Stöd från skolan och hemifrån i de svårigheter eleven har i skolan uppges främja motivationen och får hen att känna att hen inte är ensam i problematiken. Om eleven har svårigheter med skolarbete och inte får adekvat stöd så kan hen hamna efter i skolan och riskera att öka den psykiska ohälsan. En långtgående frånvaro från skolan och dåliga skolresultat kan leda till stigmatisering och utanförskap senare i livet, vilket kan vara svårt att ta igen. Då många av eleverna har problem med struktur kan hjälp med strukturering av skolarbetet främja motivationen och lugna eleven samt motverka psykisk ohälsa. I citatet nedan menar kuratorn att det är en stor andel elever som har psykisk ohälsa på grund av pandemin och tappar strukturen i studierna. Arbetssättet har anpassats till omständigheterna för att hjälpa dessa elever:
Arbetssättet har ändrats genom att vi har fått anstränga oss mer och tänka annorlunda, och man har fått skicka med hur de ska tänka om sin dag med struktur och ha bild på datorn osv. under påsken så erbjöd vi att elever skulle få komma och få hjälp av lärare när de låg efter. För det vittnar många elever om också... att det sätter lite press på en. Det finns ingen som står där bakom och kan hjälpa en utan då finns det någon som kan hjälpa och hålla koll på en. Såklart kan man ta kontakt med läraren via teams men det blir ändå inte samma sak, utan man får ta mycket ansvar själv då. I3
Ett flertal kuratorer menar att socialt arv är en faktor för huruvida eleven har förutsättningar att nå goda skolresultat och närvara i skolan eller ej. Föräldrar som uppmuntrar till närvaro och framgång i skolan kan ge hopp till eleven och stärka hens självkänsla. En kurator menar att faktorer hemma har en betydelse huruvida eleven har tillräckliga förutsättningar att klara distansstudierna. Hen betonar vikten av att vårdnadshavare stödjer eleven i att strukturera skolarbetet.
Alltså, jag tror inte att dom kan lyckas om dom har det jättejobbigt hemma och dom kanske inte har föräldrar eller vårdnadshavare som kan hjälpa till att strukturera det hemma. Det blir helt enkelt åt fel håll om dom inte har den här strukturen. Men om dom har dom här duktiga föräldrarna som kan hjälpa till att strukturera och ger eleven dom här möjligheterna att… ja, då lyckas dom bättre digitalt kan jag säga. I4
Sammanfattningsvis så är det ett flertal skyddsfaktorer som motverkar att eleven utvecklar en hög och oroväckande frånvaro som framkommer i intervjuerna. God relation med eleven från skolpersonal och ett stabilt socialt nätverk främjar individens trygghet och förmåga att dela med sig av sina erfarenheter och känslor. Det motverkar isolation och ytterligare psykisk ohälsa. Stöd hemifrån och i skolan med skolarbetet i form av exempelvis strukturering är en motverkande faktor som stärker individens självförtroende. Även socialt arv och familjesituation spelar en betydande roll i huruvida eleven har rätt förutsättningar att lyckas med distansstudierna.
Främjande och förebyggande arbete
I denna del redogörs de återkommande teman som uppkommit under intervjuerna om
förebyggande och främjande arbete för att motverka problematik kring ELOF. För att minska antalet elever som har en problematisk skolgång menar intervjupersonerna att det bör göras både främjande och förebyggande arbete. Ett flertal intervjupersoner menar att skolan inte har
tillräckligt med resurser då lärare har ont om arbetstid och kompetens att hjälpa dessa elever. Många gånger blir arbetet åtgärdande då det inte genomförs tillräckligt med förebyggande arbete. Knyta meningsfulla relationer till eleverna är en väsentlig del i att få eleverna att våga prata om det som oroar de med kuratorn eller andra vuxna på skolan. En kurator berättar om hur psykisk ohälsa har blivit allt vanligare bland eleverna på skolan och att det är svårare att
upptäcka detta i tid med distansstudierna. Om man är över 18 år så är individen myndig, och då är det ännu svårare för skolan att ha kontroll över individens frånvaro.
Det har blivit vanligare med psykisk ohälsa och förut när eleverna var i skolan så såg ju
mentorerna det här på eleverna och kunde då ta ett samtal på direkten. Den aspekten finns ju inte längre... Det är svårare att komma åt eleverna eftersom man inte ser den biten längre. Sen kan vi se att det är hög frånvaro men dessa elever kan vara svåra att nå. Och är man sen över 18 är man
myndig och då kan vi inte heller höra av oss till vårdnadshavarna, om inte eleven godkänner. Så fler hör av sig självmant men läraren ser inte lika mycket längre och kan stötta eleven med att träffa kurator. Sen kan ju såklart lärarna fortfarande misstänka saker och be eleven att höra av sig, men det är sällan dom gör det. I vissa fall ringer jag upp själv men det är inte ofta man får svar. Det är svårt att tvinga sig på någon som inte vill.
En kurator menar att lyssna och förstå eleverna är viktigt för att skapa de meningsfulla
relationerna och få eleven att känna sig bekväm att berätta vad hen känner. Relationsskapande är ett moment som anses vara en av de viktigaste för att få eleven att känna sig trygg i skolmiljön. Vuxna i skolan är en viktig del i individens personliga utveckling och utgör en väsentlig del ifall det förekommer brister i hemmiljön.
Det är jätteviktigt. Jätteviktigt. Relationen är A och O när det kommer till att eleven ska känna sig trygg i skolan. För om eleven känner att han kan lita på dig så kommer du så småningom få den informationen som du behöver för att kunna hjälpa eleven att klara av skolan. Så relationen är jätteviktig. Och även för att skapa den här tryggheten. Om eleven känner att det finns personal på skolan han kan lite på så skapar det också en trygg miljö för honom och skolan känns lättare och eleven kommer att lyssna på dig. Så ja, relationen är A och O. I4
Andra åtgärder såsom antimobbningsprogram för att skapa trygga miljöer för eleven att vistas i utgör en viktig del i arbetet. Förebyggande arbete kan även vara att förmedla tips på hur en strukturering av skolarbetet kan se ut, för att minska riskerna att de kommer efter och den psykiska ohälsan. Motivationsarbete är också av stor vikt för att få eleven att känna att de hen gör är meningsfullt och viktigt för framtiden och hens självkänsla. Säkra forum och miljöer för eleven att kunna uttrycka sina känslor, såsom hos elevhälsan främjar den fysiska och psykiska hälsan. Det är även av stor vikt att det finns ett gott samarbete mellan skola och vårdnadshavare för att veta helhetsbilden av elevens liv, då hemmiljön och den sociala situationen spelar en betydande roll i huruvida eleven klarar av skolarbetet.
Sammanfattningsvis består det förebyggande och åtgärdande arbetet av ett flertal faktorer. Relationer och att skapa en trygg miljö för eleverna att kunna uttrycka sina känslor i är väsentligt. Resursbrist i skolan och distansstudierna har lett till att en stor del av arbetet blir åtgärdande istället för förebyggande.
Förändringar kring arbetet med ELOF sedan pandemins start
I denna del redogörs de förändringar av arbetet med ELOF som skett under pandemin.
Återkommande teman under intervjuerna har identifierats och framställts. De förändringar som skett sedan covid-19 pandemin utbredde sig och påverkade gymnasieskolornas utbildningsform är bland annat att undervisningen sker till stor del på distans. Med en drastisk förändring till nästan endast digital kontakt blir följderna ett flertal. Intervjupersonerna menar att förändringen har lett till att elever har tappat strukturen alltmer och svårt att hitta en mening med skolarbetet. En kurator berättar hur en stökig familjesituation kan påverka eleven i en negativ riktning där hen inte får en lugn studiemiljö.
Det är många som har tappat strukturen och känner sig nedstämda. De får en ångest och stress för skolan. Många ungdomar har inte konsekvenstänket utvecklat riktigt och inte fattar vad struktur och dessa småsaker gör med en. Speciellt de som inte har en bra familjesituation, för där får de
inget stöd hemifrån, det kan vara både våld och sådant som påverkar de ännu mer. Detta blir ju ännu mer tydligare när de behöver vara hemma mycket mer. I2
Sammanhållningen som förekommer i skolmiljön är av stor vikt för att motivera eleverna att fortsätta med studierna. Det är allt fler elever som upplever att digitaliseringen ger de ångest och stress på grund av att de tappar fokus, där hemmasittarproblematiken har blivit alltmer utbrett. Några elever har sökt stöd och hjälp för sitt mående hos elevhälsan.
I senare delen av hösten märkte vi också att eleverna har börjat höra av sig själva när dom mår dåligt. Dels handlar det om frånvaro, men framför allt att det är svårt med att studera på distans. Det är svårt att komma i gång, att hålla igång och att komma till avslut med grejerna och då börjar man må dåligt för att man kommer efter liksom. Stress och ångest uppstår och då hör man av sig till kuratorn. Antingen kommer eleverna hit eller så kör vi på distans. Jag vill att vi ses här, men funkar inte det så kör vi på distans. Gruppen har blivit större och framför allt har gruppen med dåligt mående blivit större. I1
Ett flertal kuratorer vittnar om att en stor andel tidigare högpresterande elever har gått ner drastiskt i betygsskalan och tappat struktur och motivation. Även elever som hade svårigheter med studierna innan har upplevt ytterligare motstånd under distansundervisningen.
Sammanfattningsvis nu så kan vi nog säga att många elever, och både lärarna upplever att dom eleverna som ligger bra till, dom ligger högt till. De har B och A och så vidare, har tappat. Rasat alltså, i pandemitider nu med distansundervisning. För distansundervisning är svårt. Och hade du svårt för dig innan, så blev det inte lättare. I1
En av intervjupersonerna berättar hur tillgången till distraktioner hemma är ett stort problem för många elever och stor deras studier där skolan och vårdnadshavare har svårigheter att kontrollera detta.
Ja, så det är ett problem. Flera av de högpresterande har fått problem. Och det blir ju svårare när man inte har dynamiken och hjälpen av sina klasskamrater som delar saker och ting, och att vara en i ett sammanhang. Så jag tycker att flera har drabbats och av hela biten att man förlorar en del av gemenskapen och känslan av ett sammanhang som uppstår när man träffar sina klasskamrater och kompisar inom skolan på plats. Sen har vi ju dom eleverna som faktiskt haft problem med frånvaron innan, och som nu säger att ”Aa, jag är med och på plats” och så sitter dom och spelar istället på datorn under lektionstid istället för att hänga med. Det är lite det som både lärare och föräldrar har sagt. Så ja, det här är jättesvårt. För deltagandet och fokuset är ju inte riktigt på skolarbetet, samtidigt som det blir svårt för föräldrar och vårdnadshavare att begränsa och styra upp det, då det blir konflikter kring det. I3
Många av de elever som haft en problematisk skolgång tidigare med hög frånvaro har kommit undan ytterligare med pandemin. En kurator berättar:
De här som hade en tendens att dra sig undan innan, de har kommit väldigt smidigt undan nu. I1. Kuratorerna upplever det är svårt att fånga upp elever som det inte tidigare funnits en kontakt med. Det är svårare att bygga nya relationer och fånga upp de elever som ligger i riskzonen med frånvaro. Några av intervjupersonerna berättar att de behöver arbeta mer ”nytänkande” i dagens läge för att motverka att frånvaron blir för långtgående med dessa elever. Det kan exempelvis vara hembesök eller ringa upp vårdnadshavare. De brukar även ringa eller sms: a elever för att få
kontakt, vissa bjuder även dit de till skolan eller håller samtal med de när de är i skolan. En kurator menar att det är en utmaning att få kontakt med elever som har en oroande hög
skolfrånvaro, då det i vissa fall inte räcker med att ringa. Hen beskriver ett undantag med en elev då ytterligare åtgärder vidtagits för att minska riskerna för försvårade konsekvenser av frånvaron:
Det har varit som att de bara rinner ur händerna på grund av att de har delvis distansundervisning, och så är de inne en dag i veckan här. Men på grund av att det är så mycket distans, så beskriver eleverna att de inte sker något syfte med undervisningen och att ens gå upp och klä på sig, få struktur på dagen och då blir den psykiska ohälsan försvårad. Min teori är att det blir ännu svårare att få kontakt med eleven. Nu blir det svårare att få kontakt med eleven då de inte är i skolan, innan kunde jag fånga upp de i korridoren. Nu blir bara frånvaron mer och mer och det är som att de skiter i strukturen och att vara på plats trots det är på distans. Det spelar ingen roll om jag, specialpedagogen eller lärarna försöker ta kontakt med eleven så får man ingen kontakt. Vi har skickat orosanmälningar men då blir det ett problem om de är över 18 år så krävs det väldigt mycket för att socialtjänsten ska göra någonting och då blir det ingenting gjort. Jag ta ett exempel med en kille, som har haft en hög frånvaro hela hösten och som har en psykisk ohälsa i botten och föräldrar som inte tar honom på allvar, han har jag äntligen fått kontakt med nu. Där fick jag och en mentor bestämma att vi får gå hem till honom, det kanske är lite utanför ramarna, men vad är alternativet? Då måste vi skriva ut honom och då har vi ingen aning hur det går för honom. Någonstans har jag landat i att man får gå lite över gränsen för att man känner en oro, och det har gett effekt, för nu har han börjat gå på samtal. Så får man göra med vissa elever. I3
Ett flertal kuratorer vittnar om bristande resurser för att fånga upp elever som är i behov av stöd, där lärarna inte har tillräckligt med tid och hänvisar då till elevhälsan. Det är lättare för elever att undvika lektioner med distansundervisningen då det inte är samma kontroll av närvaro.
Kuratorerna upplever det behövs ett större samarbete mellan vårdnadshavare och skolan för att främja närvaron. En kurator beskriver en brist av resurser har en effekt på elevens trivsel och studieframgång:
Så ja, jag vill understryka hur viktigt det är att ge eleven den tiden hon behöver. Men jag förstår lärare och annan personal, för det finns inte goda förutsättningar för lärare att hinna med allt eftersom det inte finns tillräckligt med resurser att ge eleven det hon behöver. Det betyder otroligt mycket för elever att känna sig sedda. I4
Sammanfattningsvis är förändringarna många under pandemin både hos den psykiska ohälsan hos eleverna och studieresultaten. Det krävs ett hårt arbete hos skolpersonalen för att förhindra att konsekvenserna av att elever hamnar efter blir för långtgående. Distraktioner hemma och en stökig familjesituation ökar riskerna för att eleverna hamnar efter, då de inte får tillräckligt med stöd för att strukturera arbetet. Att skolpersonal ger elever med sämre förutsättningar tillräckligt med stöd och gör att de känner sig sedda och hörda är av stor vikt. På grund av resursbrist och svårigheter att få kontakt med elever under distansundervisningen är detta en utmaning. Det krävs hårt arbete från skolans håll och att de inte släpper eleverna lätt, där kontakt med vårdnadshavare, hembesök och att ringa är väsentligt.
Goda förutsättningar att klara av distansundervisningen
I denna del beskrivs de goda förutsättningarna för att klara av distansstudierna. Kuratorerna berättar att majoriteten av eleverna har försämrat sina skolresultat och mått sämre under denna period. Det finns dock några elever som har förbättrat sina resultat under pandemin där
distansundervisningen har passat de bättre. De förutsättningar som visat sig krävas för att klara av distansstudierna bättre är exempelvis en god struktur, stöd hemifrån och ett välfungerande socialt nätverk trots restriktionerna. Behovet av stöd från lärare i studierna har visat sig vara en motverkande faktor till att klara av distansstudier. Många av intervjupersonerna menar att elever med autismdiagnoser har lättare att klara av distansstudier, likaså som social fobi:
Om jag ska titta på den gruppen som faktiskt har klarat och uttryckt att det här är bättre för mig. Det är elever som har en funktionsnedsättning med NPF-diagnos. Och där ser vi väldigt tydligt att det har fungerat bättre. Och då handlar det om... Dels har dom lätt att fråga mentorer, men även att fokusera och göra uppgifter färdigt via datorn. Det har varit lättare för dom och det syns väldigt tydligt i resultatet. Så det är något vi bör ta med oss. Det kanske är så att man behöver ha en flexibilitet i undervisningen så… möjligheter att kunna studera på flera sätt. Så det är inte bara ondo.
Sammanfattningsvis är det elever med NPF-diagnoser som har bättre förutsättningar att klara av distansundervisningen. De har egenskaper som passar bättre med att studera hemifrån och inte visst i skolan. Även de elever som har ett starkt socialt nätverk, har förmåga att strukturera skolarbetet väl och stöd hemifrån har lättare att klara av denna undervisningsform. Elever som har svårigheter i skolan och kräver mycket stöd har sämre förutsättningar att klara av
distansundervisningen.
Resultatet visar på hur distansstudierna har gett fler negativa än positiva effekter. Det har framkommit under intervjuerna att de väsentliga faktorerna för att motverka risken för oroande hög skolfrånvaro är en god struktur, ett gott socialt nätverk, stöd hemifrån och tillräckligt med resurser i skolan. Under pandemin har detta försvårats, med ett försämrat kontrollsystem och mindre insyn, mindre social kontakt och stöd. Kuratorerna har uttryckt att det förebyggande arbetet är lika viktigt som det åtgärdande, där eleverna kan få stöd med psykisk ohälsa och strukturering av skolarbetet. Elever med NPF-diagnoser har ett motstånd att klara av
distansstudierna då de behöver mer stöd av lärare, men där de individerna med autismdiagnos och social fobi har varit undantaget. Även elever med en stökig familjesituation har ett motstånd att nå framgång med studierna under pandemin, där föräldrarnas socioekonomiska bakgrund spelar en betydande roll.
4.0 Analys
Nedan kommer vår analys av delar av resultatet att presenteras. Några saker behöver dock först sägas om analysen och hur den har genomförts. Analysen har gjorts genom att vi har studerat resultatet ovan och genom att ställa fördjupande frågor har vi gjort en tolkning av vad som är av störst betydelse inom empirin. Exempelvis: Vad är det kuratorerna beskriver som den största omställningen för eleverna samt skolkuratorerna i deras arbete med dessa? Vad är det för typ av bild som tonar fram genom samtalen? På detta sätt ledde analysen fram till fyra teman:
● Betydelsen av meningsfulla relationer och samhörighet, ● Vuxnas ansvarsfördelning,
