STOCKHOLM
EXAMENSARBETE
Programmet i Mänskliga Rättigheter. Kandidatuppsats
HT 2020
Analys av nyckelrättigheter i väpnade
konflikter
Hur nyckelrättigheter respekteras i det pågående kriget i
Syrien
Handledare: Göran Gunner Enskilda Högskolan Stockholm
Sammanfattning
Denna uppsats har gått ut på att undersöka och analysera nyckelrättigheter i väpnade konflikter och hur de respekteras i Syrienkriget. Uppsatsen tar upp tre nyckelrättigheter och de är
- rätten till liv
- rätten att inte utsättas för tortyr eller grym/omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning
- rätten till kulturell egendom.
Kring dessa rättigheter finns följande frågeställningar formulerade
- Hur har de mänskliga nyckelrättigheterna respekterats i Syrienkriget? - Hur ser skyddet för nyckelrättigheterna ut inom internationell humanitär rätt?
-- Hur ser utsikterna för en acceptabel situation ut på lite sikt? Syrienkriget startade mars 2011 som en följd av arabiska våren. Situationen för Syriens
befolkning har blivit värre sedan krigets början och har inte blivit bättre under dessa nio år, trots hårt jobb från FN och andra humanitära organisationer. Det har varit en lång strid mot IS, som har blivit besegrade, men det finns olika aktörer i Syrien som fortsätter strida.
Syriens president Al-Assad är en av de som bär störst ansvar för Syriens krissituation, men han stöttas av t.ex. Ryssland och Iran. Ryssland var i Syrien för att bekämpa IS, men
bekämpade istället rebellgrupper, eftersom de var ett hot mot Al-Assad. Al-Assad ville få det att se ut som om han skyddade Syrien mot terrorism. Han släppte ut islamistiska fångar för att sedan bekämpa dem. Några av de värsta striderna har skett i Aleppo, som är den viktigaste staden ekonomiskt.
Många länder är militärt delaktiga, vilket inte underlättar situationen när det handlar om mänskliga rättigheter i Syrien. När jag undersöker respekten för internationell humanitär rätt i Syrien visar det sig att stridande parter misslyckas ordentligt med att respektera IHL. Grymma brott mot nyckelrättigheterna skedde när våldet blev värre. Många har dödats, människor blir torterade i fängelser och mycket gammal kultur är förstörd.
Syriens ekonomi har förvärrats mycket och fortsätter att rasa. Landet har flest flyktingar i världen sedan andra världskriget och detta inbördeskrig är den värsta humanitära krisen i modern tid. Syrien hade 20 miljoner invånare när kriget började och nu är 11 miljoner människor på flykt. Det finns 100 väpnade grupper i Syrien och de är splittrade. Syriens befolkning saknar tillgång till det mesta för sin överlevnad och deras vardag är livsfarlig. En orsak till dödsfall i Syrien är brist på mat, vatten och vård. Samtidigt som USA började dra tillbaka sina styrkor, började Turkiet invadera delar av landet. Turkiet anser att USA godkände offensiven när de drog tillbaka sina styrkor, men det förnekar USA. Turkiet kommer inte avbryta offensiven, medan USA kräver att den ska avbytas.
I min undersökning har jag använt en rättsdogmatisk metod i form av artiklar och utifrån de källorna tolkar jag nyckelrättigheterna och deras efterlevnad i Syrien. Jag har använt
litteraturstudier i form av nyhetsartiklar, tryckt litteratur och böcker. Litteratur om nyckelrättigheter inom väpnad konflikt och IHL har båda stora roller i uppsatsen. Nyckelrättigheternas respekt inom internationell humanitär rätt och dess tillämpning i
Syrienkriget är central i analysen. En SWOT analys används för att få struktur på beskrivningen och leder till de slutsatser som används för att besvara de givna frågeställningarna.
I uppsatsen förklarar jag situationen i Syrien, IHL och nyckelrättigheternas roll och situation i Syrien, samt hur konflikten ser ut idag. Mina källor lyfter fram händelser i olika områden i Syrien, som används i analysen och som svar på frågeställningen:
- I väpnade konflikter är det mycket svårt att skydda de studerade nyckelrättigheterna och kriget i Syrien är inget undantag. Det finns gott om tragiska exempel på hur människor dödas eller torteras. Många ovärderliga kulturarv har systematiskt förstörts eller stulits. - Att reducera mänskligt lidande och kräva ett humant agerande från stridande parter, är
anledningen till att IHL utvecklades. I en väpnad konflikt är det IHL som styr.
- I Syrienkriget finns det bara en lösning som FN har kommit på och driver för att den ska kunna genomföras. Den lösningen är en syriskt ägd och syriskt ledd politisk process
Abstract
This essay has been about investigating and analyzing key rights in armed conflicts and how
they are respected in the Syrian war. The essay brings up three key rights and they are - the right to life
- torture and other cruel, inhuman, or degrading treatment or punishment - protection of cultural property
Regarding these rights, questions are formulated
- How have the human key rights been respected in the Syrian war? - How does the protection for the key rights look within IHL?
- What do the prospects for an acceptable situation look like in short term? The Syrian war started in mars 2011 as a result of the Arabic spring. The situation for Syria’s
population has gotten worse since the war’s beginning. It has not gotten better during these nine years despite hard work from UN and other humanitarian organizations. There was a long battle against IS who has been defeated, but there are different actors in Syria that continue to fight.
Syria’s president Al-Assad is one of them that bears to biggest responsibility for Syria’s crisis, but he gets supported by for example Russia and Iran. Russia was in Syria to fight IS, but fought rebel groups instead, because they were a threat to Al-Assad. Al-Assad wanted it to look like he was protecting Syria from terrorism. He released islamic prisoners to fight them. Some of the worst battles has happened in Aleppo, which is the most important city financially.
A lot of countries are militarily involved and that does not make it better when it’s about human rights in Syria. When I investigate the respect of international humanitarian law in Syria, it shows that fighting parties fail hard to respect IHL. Cruel crimes against the key rights has happened since the violence got worse. It is a lot of casualties, people get tortured in prisons and a lot of old culture gets destroyed.
Syria’s economy has and continues to fall. Syria has the most refugees in the world since the second world war, and this civil war is the worst humanitarian crisis in modern time. Syria had 20 million residents when the war began and now 11 million people is on flight. Syria has 100 armed groups, and they are divided. Syria’s population miss access to survival needs and their everyday is life threatening. One cause to fatalities in Syria is lack of food, water and care. At the same time as USA started to pull their forces back, Turkey took in their forces. Turkey thinks that USA approved the offensive when they pulled their forces back, but USA denies that. Turkey will not interrupt the offensive, but USA wants it to be suspended.
In my investigation I have used a legal dogmatic method in form of articles and based on the sources I have interpreted the key rights and their compliance in Syria. I have used literature studies in form of news articles, printed literature and books. Key rights in armed conflict and IHL have big roles in this essay. Literature about key rights within international human rights law and its application in the Syrian war is central in the analyze. A SWOT analysis is used to get structure for the description and leads to the conclusions used to answer the given questions.
In the essay I explain the situation in Syria, IHL and key rights role and situation in Syria and what the conflict looks like today. My sources highlight events in different areas in Syria, which are used in the analysis and as answers to the questions:
- In armed conflicts it’s very hard to protect the studied key rights and the war in Syria is no exception. There are plenty of tragic examples on how people are killed or tortured. Many invaluable cultural heritage has been systematically destroyed or stolen.
- IHL was developed to reduce human suffering and to demand a human acting from fighting parties. In an armed conflict it is IHL that rules.
- In the Syrian war there’s only one solution that UN has come up with and is pushing for it to be implemented. That solution is a Syrian owned and Syrian led political process.
Engelsk titel
Analysis of Key Rights in Armed Conflicts.
How to key rights are respected in the ongoing Syrian war.
Nyckelord
Humanitär rätt; Humanitär kris; Syrien; Mänskliga rättigheter; Väpnad Konflikt; Rätten till liv; Rätten att inte utsättas för tortyr eller annan grym/omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning; Rätten till kulturell egendom.
Innehållsförteckning
ENSKILDA HÖGSKOLAN STOCKHOLM ... 1
EXAMENSARBETE ... 1
1. Inledning ... 10
1.1 Bakgrund ... 10
1.2 Syfte och frågeställning ... 13
1.3 Avgränsningar ... 13
2. Metod och material ... 14
2.1 Teorikopplingar till nyckelrättigheter i väpnade konflikter ... 14
2.2 Metod för nulägesbeskrivning och analys ... 15
2.2.1 Metod för nulägesbeskrivning ... 15
2.2.2 Metod för analys och slutsatser ... 16
3. Teori om valda rättigheter ... 16
3.1 Rätten till liv ... 16
3.2 Rätten att inte utsättas för tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning... 18
3.3 Rätten till kulturell egendom ... 20
4. SWOT analys på situationen i Syrien ... 23
4.1 Styrkor ... 23
4.1.1 En del hjälp når fram ... 23
4.1.4 Arbete med infrastruktur ... 24
4.1.5 Gränsöverskridande samarbete ... 24
4.2 Svagheter ... 25
4.2.1 Civilpersoners rättigheter ... 25
4.2.2 Väpnade grupper och attacker ... 26
4.2.3 Covid-19 ... 26
4.2.4 Försenade leveranser ... 27
4.2.5 Akut brist på livsmedel och vård ... 27
4.2.6 Många parter bidrar till lidandet... 27
4.2.7 Brist på humanitär assistans ... 28
4.3 Hot ... 29
4.3.1 Politiska insatser utan effekt ... 29
4.3.3 Dålig ekonomi och förlust av valuta... 30
4.4 Möjligheter ... 30
4.4.1 Konkret lösning ... 30
4.4.2 Informerad omvärld ... 30
4.4.3 Överenskommelser ... 31
5. Slutsatser och svar på frågeställningen ... 31
5.2 Hur ser skyddet för dessa nyckelrättigheter ut inom internationell humanitär rätt i Syrien? ... 33
1. Inledning
Denna uppsats ska handla om tre av de rättigheter som anses vara nyckelrättigheter i väpnade konflikter. Uppsatsen analyserar även hur väl dessa rättigheter respekteras i Syrienkriget, lyfter fram fakta om dessa nyckelrättigheter, ställt mot situationen i Syrien. Ett avsnitt i uppsatsen undersöker vad dessa rättigheter har för betydelse i väpnade konflikter, men också vad som kan förbättra eller försämra situationen i Syrien. Vidare undersöks hur skyddet för nyckelrättigheterna ser ut inom internationell humanitär rätt och hur de efterlevs i Syrien. Kriget i Syrien är ett allvarligt långvarigt inbördeskrig som har pågått i nio år och ännu ser ut att vara långt från en lösning.
1.1 Bakgrund
Syrien leddes av Baath partiet som tog makten i en kupp 1963. Hafez Al-Assad startade en kupp 1970 och ledde Syrien till år 2000. När Hafez dog år 2000 tog hans son Bashar Al-Assad makten. Många i landet hoppades på förbättringar, men dessa förhoppningar byttes mot besvikelser. Något som kan ha varit starten på hela Syrienkriget är den arabiska vårens
tillkomst.
Det skedde många folkliga uppror under den så kallade arabiska våren. Den arabiska våren startade januari 2011 i Tunisien och Egypten och i mars kom den till Syrien. Syriens ledare Bashar Al-Assad slog tillbaka protesterna, men med våld och förtryck som bidrog till många dödsfall. Syriens situation förvärrades när resten av världen var upptagna med Kadaffi och kriget i Libyen. Al-Assad släppte ut islamistiska fångar för att senare säga att han försvarade Syrien mot islamistiska terrorister (Larsson, 2016, 3). Det har varit ett långvarigt krig som fortfarande pågår. En av de största fienderna var terrororganisationen Islamiska staten (IS). IS har förlorat, men kriget fortsätter mellan olika aktörer.
I nuläget är Syrien ett slagfält mellan olika regionala stormakter. I början handlade det om att bekämpa IS, men nu är IS besegrat. Även om IS har förlorat sitt sista fäste, finns det många återstående konflikter. FN har försökt nå fred i nio år, men inte fått något resultat.
Motståndsrörelserna i Syrien har varit splittrade. Det finns över 100 väpnade grupper. Aleppo som är Syriens näst största stad, var den ekonomiskt viktigaste innan kriget. Aleppo hamnade under rebellers kontroll sommaren 2012 och majoriteten av de hårdaste striderna har varit i Aleppo. Något som var dåligt för Syrien, men bra för Bashar, var förekomsten av
terroristgrupper. En grupp som kallades Nusrafronten som var allierad med IS och Al-Qaida, gick med i kriget och pressade moderata grupper. Våldet blev värre och det skedde grymma brott mot nyckelrättigheterna. År 2016 var Syrien uppdelat i olika delar, där olika styrkor hade makten. I västra Syrien, där det finns ryska baser, hade regeringsstyrkorna makten. Nordöstra och nordvästra Syrien kontrollerades av kurderna (Larsson, 2016, 8–9).
Syrien har ett av de blodigaste krigen på många år och det är oklart hur många som dött. Al-Assad bär den största skulden. Antalet flyktingar är det största sedan andra världskriget. (Larsson, 2016, 12).
Syriens regeringsstyrkor är svaga och har klarat sig tack vare t.ex. stöd från Iran och Ryssland. Det tog lång tid innan USA gick in i kriget, men när Al-Assad använde kemiska vapen 2013 engagerade sig USA. 2014 använde USA flygbombningar mot IS, efter att de hade avrättat ett antal amerikaner. USA fortsatte sitt engagemang med IS som måltavla. En viktig allierad till Syrien är Ryssland, som ökade sin närvaro 2015 för att hjälpa Al-Assad. Ryssland skulle attackera IS, men bekämpade istället rebellgrupper, som var ett hot mot Al-Assad. Iran är också allierade med Al-Al-Assad. Shiamuslimsk iransk milis och Shiamuslimska Hezbollah har en bas i Libanon och stödjer Al-Assad (Larsson, 2016, 14–18).
FN antog 2015 en resolution som innehöll regler om vapenvila och fredssamtal.
Demands that all parties immediately cease any attacks against civilians and civilian objects as such, including attacks against medical facilities and personnel, and any indiscriminate use of weapons, including through shelling and aerial bombardment (Resolution 2254 (2015), 4).
En vapenvila infördes i februari 2016 och förhandlingar inleddes under våren. Områden där rebellfästen har funnits, har regimen tagit kontroll över (Konflikten i Syrien, 2020). Efter sju år har regimen blivit krigets största segrare. Kriget har gått in i en ny fas (Dawod, 2018). Syrienkriget är nutidens största humanitära kris. Över halva Syriens befolkning har flytt sina hem. Människor har förlorat allt de äger och svävar i livsfara till vardags. Hem, skolor och sjukhus förstörs (Fakta om kriget i Syrien, 2020).
Det som har hänt på senare tid i Syrien är att Turkiets styrkor har gått in. Dödsoffer i nordöstra Syrien har ökat sedan Turkiet gick in, efter att USA dragit tillbaka sina styrkor. Över 100 soldater har blivit dödade. Sjuttio soldater på den kurdiska sidan och femtio som slåss på Turkiets sidor har dödats. 20 civila har dött i strider, där majoriteten kommer från en ort som heter Tal Abyad. Striderna har skickat 190 000 människor på flykt.
Turkiet påstod att USA:s tillbakadragandevar ett godkännande av offensiven, men nu har det förnekats från amerikanskt håll. USA har krävt att Turkiet ska avbryta offensiven. Det finns amerikanska styrkor i Aleppoprovinsen nära den turkiska gränsen. USA vill att Turkiet ska avbryta offensiven, men Turkiet tänker inte sluta. USA hotar med sanktioner (Dödstalen stiger i nordöstra Syrien, 2019).
I nordöstra Syrien är läget problematiskt. Den humanitära situationen förvärras på grund av ökande våld. Det är stor brist på mat, vatten och vård. Flera hundra tusen människor är på flykt i Syrien och dess grannländer, medan några söker sig till Europa. Människor i nordöstra Syrien dödas och skadats. Flyktingar i Syrien saknar ägodelar, identitetshandlingar, varma kläder, mediciner och är mycket utsatta. (Hjälp människor på flykt i nordöstra Syrien!, 2019). Covid-19 försvårar organisationers arbete att hjälpa utsatta människor. Ett exempel på detta var en FN konvoj som skulle till landsbygden i norra Aleppo. Konvojen åkte 28:e juli och det tog 11 timmar för konvojen att nå sin destination. Detta innebar en försening på cirka 9
timmar. Coronaviruset är utbrett i Syrien och hälsoministret har bekräftat 2 440 fall (“Widespread” covid-19 transmission, 2020).
I en krigssituation regleras människors rätt av Internationell Humanitär Rätt (IHL) samtidigt som mänskliga rättigheter alltid gäller och aldrig kan inskränkas eller begränsas. IHL och mänskliga rättigheter överlappar ibland och kompletterar varandra ibland. Både IHL och mänskliga rättigheter har syftet att skydda människors liv och värdighet (Clomén och Tengroth, 2013, 12–13).
Internationell humanitär rätt är styrande i alla väpnade konflikter, både internationella och nationella. Den gäller dessutom både i de facto situationer som de jure konflikter (Jinks, 2014, 657–658). Tillämpliga konventioner gäller för alla väpnade konflikter mellan stater, oavsett om någon av staterna formellt har förklarat krig eller inte. Internationell mänsklig rättighetslag (IHRL) är en lagstiftning med syfte att skydda och stödja mänskliga rättigheter på internationell och nationell nivå. Andra instrument inom mänskliga rättigheter som förklaringar, riktlinjer och principer som är antagna på en internationell nivå, bidrar till IHRL:s förståelse, genomförande och utveckling. Internationell mänsklig rättighetslag och Internationell humanitär rätt relaterar till varandra, men de skiljer sig åt också. Normerna de innehåller är ofta lika eller relaterade och därför kan man säga att de kompletterar varandra. Internationell mänsklig rättighetslag gäller alltid i fred och konflikter och nödsituationer, medan Internationell humanitär rätt endast gäller i väpnad konflikt, samt under ockupation, när både IHL och IHRL gäller och kan kombineras (International Human Rights Law). De finns ett antal mänskliga rättigheter som räknas som nyckelrättigheter i väpnade
konflikter. Rätten till liv är av naturliga skäl mycket utsatt när det handlar om krigföring med vapen. Det är en oundviklig konsekvens att människor dör och det gäller både soldater och civila människor (Schabas, 2014, 365–386).
Rätten att inte utsättas för tortyr och annan förnedrande behandling eller bestraffning, är också en utsatt rättighet i dessa situationer. IHL tar upp ett antal regelverk för att förhindra alltför stor ondska i väpnade konflikter (Nowak, 2014, 387).
Rätten till rättvis rättegång handlar om att lagar om rättvis hantering måste följas även under väpnade konflikter (Weissbrodt, 2014, 410). Det är lätt att inse att det kan vara svårt i extrema situationer som i krig, då människor dör och torteras.
Ekonomiska, kulturella och sociala rättigheter (ICESCR) har haft svårt att få tillräcklig fokus bredvid de medborgerliga och politiska rättigheterna inom ramen för IHL och har haft lite av en biroll. Myndigheter och lagstiftare är överens om att brott mot dessa rättigheter (ICESCR) drabbar många miljoner människor hårt, men de har ändå svårt att få samma uppmärksamhet som de medborgerliga/politiska rättigheterna (Riedel, 2014, 442–443).
Rätten att vistas i en dräglig miljö är en ständigt hotad rättighet i väpnade konflikter. Dessa hot kan ha olika former, såsom direkta attacker mot miljön eller indirekta resultat, som till exempel giftiga utsläpp från förstörda industrianläggningar. De ansträngningar som görs för
att skydda dessa rättigheter började under Vietnamkriget och pågår fortfarande (Henckaerts och Constantin, 2014, 469–470).
Rätten till kulturell egendom är en rättighet som har mera uppmärksamhet i den internationella lagstiftningen än vad som är allmänt känt. Det som avses är skydd av
historiska byggnader och monument, konstskatter, arkiverad litteratur och liknande saker av kulturellt och historiskt intresse. Området berörs på ett omfattande sätt i ett antal lagar (O’Keefe, 2014, 492–493).
Mänskliga rättigheter för stridande förband är högt prioriterade inom internationell humanitär rätt. De bygger på en tydlig definition på vad som menas med stridande förband eller personal som ingår i en krigförande organisation. Dessa regelverk är väl dokumenterade (Rowe, 2014, 521–522).
Min uppsats har en stark koppling till mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheters respekt är också en viktig del av min undersökning och i Syrien är det brist på respekt för mänskliga rättigheter. Folk som arbetar med mänskliga rättigheter står inför en stor utmaning.
Uppsatsen avgränsar sig till tre av de nyckelrättigheter som nämns ovan och hur de ska kunna beskyddas i ett aktuellt och grymt krig.
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med uppsatsen är att förklara vilka nyckelrättigheterna är och att undersöka respekten för dessa rättigheter i Syrienkriget.
Frågeställning: Hur har de mänskliga nyckelrättigheterna respekterarats i Syrienkriget? Hur ser skyddet för dessa nyckelrättigheter ut inom internationell humanitär rätt? Hur ser utsikterna ut för en acceptabel situation på lite sikt?
1.3 Avgränsningar
Området i denna uppsats är internationell humanitär rätt. Internationell rätt är ett stort område och därför väljer jag att avgränsa uppsatsen till ”nyckelrättigheter i väpnade konflikter”. Jag kommer lägga fokus på en specifik väpnad konflikt, nämligen inbördeskriget i Syrien. Det finns sju nyckelrättigheter i väpnade konflikter, som jag sammanfattat i bakgrundskapitlet. Jag avgränsar mig till tre valda av dessa nyckelrättigheter, nämligen rätten till liv, rätten att inte utsättas för tortyr och annan grym/omänsklig eller förnedrande behandling eller
bestraffning, samt rätten till kulturell egendom.
Rätten till liv känns som den mest grundläggande av alla rättigheter och är dessutom extremt utsatt i krig. De stora krigen leder till miljontals dödsoffer och det är dessutom stora mängder civila som dödas, inte minst kvinnor och barn, som befinner sig längst från de stridande militära krafterna.
Rätten att inte utsättas för tortyr och annan förnedrande behandling eller bestraffning, har också att göra med den mänskliga hälsan och hur militär får bete sig mot varandra. Tillfångatagna soldater är inte längre något militärt hot och ska därför slippa fysisk eller psykisk misshandel.
Rätten till kulturell egendom handlar om att bevara historia som ibland funnits i tusentals år och som inte går att återskapa. I Syrienkriget finns många exempel på förstörda monument utan militär betydelse, som IS har förstört. Däremot gör detta stor skada för befolkningen och dess stolthet och religiösa tro.
Anledningen till att jag har valt dessa tre rättigheter är att jag finner dessa som mest
intressanta. Intresset för dessa rättigheter kommer från mitt perspektiv att de är mest centrala för människors överlevnad, människors värde och rätt till sin kultur och religiösa tro. Jag har även gjort en avgränsning när det gäller val av metoder för nulägesbeskrivningen och det är rättsdogmatisk metod och litteraturstudier.
Rättsdogmatisk metod använder jag när jag hänvisar till de lagar som finns.
Jag gör ingen särskild indelning av tiden för kriget, utan utgår från de stora händelserna utan alltför detaljerade beskrivningar.
2. Metod och material
Jag utgår från olika nyhetsartiklar, litteratur, rapporter, texter på nätet och media. Materialet jag använder berättar om situationen i Syrien och konsekvenser från olika händelser. Därtill använder jag mig av rättsliga dokument som konventioner och resolutioner.
Analys av nuläge och framtida förutsättningar gör jag som en SWOT analys, där jag använder rubrikerna styrkor, svagheter, hot och möjligheter. Jag kommer också att redogöra för hur jag valt att samla information för att genomföra analysen. Resultatet av SWOT analysen ger mig underlag för mina slutsatser och svaret på rapportens frågeställning.
2.1 Teorikopplingar till nyckelrättigheter i väpnade
konflikter
Delen ”Key Rights in Times of Armed Conflict” i boken The Oxford Handbook of
International Law in Armed Conflict kommer att användas som viktigaste källan för den
allmänna genomgången av nyckelrättigheter i krig, men även andra källor kan bli aktuella. Jag använder även detta för att bygga upp teorikapitlet.
2.2 Metod för nulägesbeskrivning och analys
2.2.1 Metod för nulägesbeskrivning
I min undersökning använder jag några av de undersökningsmetoder som beskrivs i
McConnell och Smith i Research Methods in Human Rights och i Sandgren Rättsvetenskap
för uppsatsförfattare.
Själva analysen gör jag som en SWOT analys med styrkor, svagheter, hot och möjligheter. Nedan beskrivs de metoder som kan passa in på de typer av källor som jag kommer att använda (McConnell och Smith, 2018, 1–5) och (Sandgren, 2018, 44–62).
Rättsdogmatisk metod
Denna metod utgår från legala källor och ofta från tydliga case (McConnell och Smith, 2018, 3). Den kan bli aktuell om jag hittar vetenskapliga artiklar som beskriver konkreta situationer och händelser. Med denna metod försöker jag göra en absolut tolkning av situationen för var och en av de valda nyckelrättigheterna. Det är en metod som är tydlig på så sätt att man gör en bokstavlig tolkning av vad en lag säger och som man kan tillämpa i ett case.
Man kan säga att metoden utgår från den enkla frågan ”Vad är lagen”? (McConnell och Smith, 2018, 25)
Litteraturstudie
Litteraturstudier handlar om att uppsatsförfattaren söker värdefull information via en litteratursökning i tryckt material. Tryckt material består av böcker, artiklar, rapporter och uppsatser. Bibliotekens databaser är ett bra sätt att hitta sådant material. Det är bra om man i förväg bestämmer sökord och nyckelord och använder det för att hitta material.
Litteraturstudie är en tidkrävande process. När man söker litteratur får man ofta en stor mängd träffar som måste avgränsas. Böcker används för att presentera modeller och teorier medan artiklar används för att hitta senare information om ämnet (Patel och Davidson 2019, 61). Det är bra om man tänker hur sökord/nyckelord kan kopplas ihop med syftet och frågeställningen. Om man söker litteratur från tryckta källor eller källor i digital form går man tillväga på samma sätt.
Jag har valt ett aktuellt ämne som är en stor nyhet och därför är rapporter ett bra hjälpmedel för att hitta fakta. The Oxford Handbook of International Law in Armed Conflict är bra när det handlar om att presentera nyckelrättigheter och regelverket inom ämnet internationell
humanitär rätt.
FN:s rapporter och resolutioner om det pågående kriget kommer också att vara en användbar källa.
2.2.2 Metod för analys och slutsatser
Här väljer jag en metod som heter SWOT, som är en analysmetod som skapar struktur utifrån styrkor, svagheter, hot och möjligheter (Rudolf, 2018).
Styrkor: Här beskriver jag vad som kan vara bra i nuläget, avseende situationen. Svagheter: På samma sätt beskrivs svagheterna i nuläget. Vad fungerar absolut sämst
beträffande nyckelrättigheterna i Syrien?
Hot: Här studeras omvärld och framtid. Vad skulle kunna inträffa som gör att det blir ännu
värre och vad skulle det kunna leda till på sikt?
Möjligheter: Det kanske finns saker som kan bli bättre också. Här skriver jag om dessa
möjligheter.
3. Teori om valda rättigheter
I det här kapitlet gör jag en genomgång av mina valda nyckelrättigheter inom IHL. Mina rättigheter är rätten till liv, rätten att inte utsättas för tortyr och annan grym/omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, samt rätten till kulturell egendom.
3.1 Rätten till liv
KonventionerEtt antal Haagkonventioner skapades redan 1899 och innehåller den äldsta källan för IHL och folkrätt. Att definiera en stridande och vad som är lagligt att attackera i krig är dess främsta funktion (Haagkonventionen, 2011).
Rätten till liv är en grundläggande rättighet. I artikel 3 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948 står det ”Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet.” Året efter kom IV Genèvekonventionen om skydd för civilpersoner under krigstid. Här förbjuds i artikel 3 ”våld mot liv och person, i synnerhet mord i alla dess former …”.
Även Genevekonventionen den 12 augusti 1949 har ett antal formuleringar som ska skydda liv i väpnade konflikter. IV Genevekonventionen reglerar skyddet av den civila befolkningen. Tilläggsprotokoll I tillkom den 8 juni 1977. Första tilläggsprotokollet gäller i internationella konflikter och fyller i det som fattas i Genèvekonventionerna från 1949. TP I innehåller regler för skydd av kvinnor, barn, miljö och flyktingar. Det finns vissa regler som har blivit tydligare. (Var finns regalerna?, 2019).
Romstadgan försvarar rätten till liv och har som syfte att skydda individen mot en rad brott. Artikel 6 hanterar folkmord i vilket ingår till exempel ”a) att döda medlemmar av folkgruppen, b) att tillfoga medlemmar av folkgruppen svår fysisk eller psykisk skada”.
Artikel 7 hanterar brott mot mänskligheten och brott som inriktar sig mot civila som ”a) mord. b) Utrotning ”.
Artikel 8 hanterar krigsbrott och här ingår mord. Enligt artikel 13 får Romstadgan utöva sin jurisdiktion inom brott som handlar om Folkmord, Brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggressionsbrott. Inom artikel 5 ska domstolen begränsa sin jurisdiktion till dessa brott.
Tillämpning
Väpnade konflikter är en av världens största utmaningar när det handlar om rätten till liv. Rätten till liv är en av de viktigaste rättigheterna som finns. Den är en av de rättigheter som utgör den ultimata kärnan i mänskliga rättigheter (Schabas, 2014, 365).
Alla människor är födda lika. De är skapade med oföränderliga rättigheter och några av dessa oföränderliga rättigheter är liv, frihet och strävan efter lycka (Schabas, 2014, 367).
Rätten till liv är en rättighet som alltid gäller, både i fredstid och i väpnade konflikter. Detta regleras i ett antal lagar och konventioner.
Lagen om väpnade konflikter handlar mycket om att skydda människors liv när det är mest utsatt. Majoriteten i en genomförd studie som handlar om rätten till liv, ger uppmärksamhet till väpnad konflikt. Rätt till att skydda sitt liv från ett hänsynslöst fråntagande av liv gäller också i denna typ av konflikter (Schabas, 2014, 369, 370, 372).
Det som bestämmer vad ett hänsynslöst fråntagande av liv är lex specialis. Lex specialis är den lag som är användbar i väpnade konflikter och är utformad för att reglera uppförandet i strider (Schabas, 2014, 372).
När det gäller rätten till liv blir resultatet i många fall likadant oavsett om det är lagen om väpnad konflikt eller mänskliga rättigheters lag som styr. För att skydda rätten till liv måste aggressiva former av krig förbjudas, för att istället tvinga fram andra vägar för att lösa internationella oenigheter (Schabas, 2014, 374, 386).
För att tillämpa de lagar och konventioner som finns skrivna för väpnade konflikter, behövs det mycket bevakning av vad som sker. Det görs av många organisationer, som till exempel FN:s säkerhetsråd som skriver ett stort antal resolutioner, som är en typ av förslag på åtgärder för att mildra lidandet hos befolkningen. I ett krig som det i Syrien pågår väldigt mycket bevakning och säkerhetsrådet skriver många resolutioner. De handlar om dels nya problem som Säkerhetsrådet ser, dels kommenterar hur tidigare resolutioner genomförs. Ibland upprepas tidigare anmärkningar mot pågående problem eller förbrytelser, men ibland förekommer även positiva kommentarer (UN Documents for Syria).
3.2 Rätten att inte utsättas för tortyr och annan grym,
omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning
KonventionerIV Genèvekonventionen om skydd för civilpersoner under krigstid tar upp förbud mot
”stympning, grym behandling och tortyr” i artikel 8. 1977 kom tilläggsprotokoll I som utökar skyddet av civilbefolkningen under väpnade konflikter. Tilläggsprotokollet arbetar även med att begränsa användningen av stridsmedel och stridsmetoder.
I dessa frågor har en speciell konvention blivit antagen av FN och det är Konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Det står i artikel 1 att
varje handling genom vilken allvarlig smärta eller svårt lidande, fysiskt eller psykiskt, medvetet tillfogas någon antingen för sådana syften som att erhålla information eller en bekännelse av honom eller en tredje person, att straffa honom för en gärning som han eller tredje person har begått eller misstänks ha begått …
Romstadgan tar upp tortyr i artikel 7 om Brott mot mänskligheten specifikt nämner tortyr. Det står
avses med tortyr: uppsåtligt tillfogande av allvarlig smärta eller svårt fysiskt eller psykiskt lidande för någon som befinner sig i den tilltalades förvar eller står under hans eller hennes kontroll; tortyr innefattar inte smärta eller lidande som uppkommer enbart genom, som en nödvändig del eller en följd av lagenliga sanktioner.
Likaså ingår ”tortyr eller omänsklig behandling inbegripet biologiska experiment” under artikel 8 i Romstadgan som talar om krigsförbrytelser.
Tillämpning
En stor inspiration till att visa respekt till människors värdighet och rätt till integritet är internationell humanitär rätt. Internationell humanitär rätt utvecklades för att reducera mänskligt lidande under väpnade konflikter genom att kräva att stridande ska agera humant och undvika grymhet (Nowak, 2014, 387).
När det kommer till mänskliga rättigheter finns det undantag. Slaveri och tortyr attackerar kärnan av mänsklig värdighet och är ett av de värsta brotten mot mänskliga rättigheter. Därför är förbudet mot slaveri och tortyr en av de få mänskliga rättigheter som inte har några
undantag. Man kan aldrig motivera eller balansera slaveri eller tortyr mot andra mänskliga rättigheter eller statliga intressen (Nowak, 2014, 388, 389).
En definition av förnedrande behandling eller bestraffning är ett agerande som utsätter offret för fysisk och mental smärta och lidande för att förnedra offret (Nowak, 2014, 392).
Grym/omänsklig behandling eller bestraffning kan också definieras som att orsaka mental eller fysisk smärta eller lidande. Detta sker på en person och är utfört av någon form av offentlig tjänsteman, till exempel en polisman (Nowak, 2014, 393).
När det gäller tortyr har ECtHR en egen definition av tortyr. För att definieras som tortyr krävs det en högre form av smärta eller lidande än vad som krävs för grym eller omänsklig behandling. Tortyr föreligger om tre kriterium blir fullföljda: avsikt, syfte och maktlöshet hos offret. Om något ska räkans som tortyr, måste tillförande av smärtan och lidandet vara
avsiktligt. Tortyr måste ha ett syfte för att leva upp till definitionen, exempelvis om polisen torterar en misstänkt person under ett förhör för att få ett erkännande. När en polis skjuter en kriminell person som till exempel försöker fly, eller attackerar en annan, är det ett lagligt agerande. Om polisen använder våld, när de arresterar en person som gör motstånd, är det också tillåtet. När personen har handbojor och är under kontroll, är användning av våld inte tillåtet (Nowak, 2014, 394, 395).
Inom internationell humanitär rätt och den internationella brottmålsdomstolen är definitionen av tortyr bredare än vad den är inom Committee Against Torture (CAT) (Nowak, 2014, 398). Internationell humanitär rätt använder ett annat system av termer, men när det gäller skydd för integritet och mänsklig värdighet, kan det betecknas på liknande sätt som IHRL. De olika beskrivningarna av tortyr och dålig behandling liknar IHRL så mycket att båda lagrarna har ömsesidigt inflytande på varandra.
Dålig behandling kan delas upp i tre kategorier: tortyr, grym och omänsklig behandling eller bestraffning och förnedrande behandling. Dessa tre typer av dålig behandling är förbjudna oavsett om krig eller fred och IHRL tillämpas på samma sätt i bägge fallen. När det är väpnad konflikt kompletterar IHL IHRL.
Den internationella humanitär rättens och den internationella mänskliga rättighetslagens förbud mot tortyr och former av dålig behandling, har en central roll i dessa ramverk. Det finns många likheter, men terminologininom IHL är lite annorlunda. Man borde harmonisera skillnaderna mellan lagarna så tillämpningen blir så effektiv som möjligt.
Om internationell humanitär rätt har bestämmelser med bredare tillämpning, eller är mer detaljerad än internationell mänsklig rättighetslag, borde IHL ha företräde. Om regler inom IHL ger mindre skydd än internationell mänsklig rättighetslag, bör den få prioritet bara om de är nödvändigt i väpnad konflikt (Nowak, 2014, 389–390).
När det gäller skydd mot tortyr, grym/omänsklig och förnedrande behandling och bestraffning, har IHL och IHRL stora likheter och små skillnader (Nowak, 2014, 407).
3.3 Rätten till kulturell egendom
KonventionerUnder det senaste århundradet slöt ett antal stater fyra multilaterala fördrag, specifikt avsedda för att skydda kulturell egendom i väpnad konflikt. 1935 ingick ett antal stater i Pan American Union fördraget om skydd av konstnärliga och vetenskapliga institutioner, samt historiska monument. Det kallas Roerich Pact, tillämpbar i både krig och fred.
1954 hände något mycket betydelsefullt. Stater inkluderades under ledning av UNESCO (United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization), i Haag konventionen för skydd av kulturell egendom under väpnad konflikt, tillsammans med bestämmelser om dess utförande. Dessutom skrevs ett protokoll som nu är känt som det första protokollet.
Konventionen kompletterades 1999 när de lade till det andra protokollet, nämligen UNESCO:s konvention om skydd av kulturföremål i händelse av väpnad konflikt. Haagkonventionen 1954 skriver i inledningen om kulturell egendom:
Som är övertygande om att skada på ett folks kulturegendom, oavsett vilket land den tillhör, är liktydigt med skada på hela mänsklighetens kulturarv, ty varje folkslag bidrar till världens kultur; som anser att bevarandet av kulturarvet är av stor betydelse för hela jordens befolkning och att det är viktigt att detta arv blir föremål för internationellt skydd …
Artikel 8 om krigsförbrytelser inom Romstadgan tar upp angrepp mot kultur, som består av: Uppsåtligt riktande av angrepp mot byggnader avsedda för religion,
undervisning, konst, vetenskap eller välgörande ändamål, historiska minnesmärken, sjukhus och uppsamlingsplatser för sjuka och sårade under förutsättning att de inte utgör militära mål.
Tillämpning
Mycket uppmärksamhet går till att skydda människors rätt till deras kultur i väpnade konflikter. Det kanske inte är så synligt, eftersom det ofta händer att fiender förstör andras byggnader och infrastruktur i väpnade konflikter.
När man säger skydd i detta sammanhang, menar man skydd från skada och förstörelse och alla former av förskingring. Vad man menar med kulturell egendom beror på sammanhanget, men i huvudsak gäller det byggnader och andra monument av historisk och artistisk
betydelse, som till exempel konstverk, böcker, eller muséer med antika föremål och andra fornminnen. Flyttbar och icke flyttbar kultur ska ha samma respekt (O’Keefe, 2014, 492– 493).
Haag konventionen och dess två protokoll är det enda fördrag inom internationell humanitär rätt som använder termen kulturell egendom (O’Keefe, 2014, 493–494). Konventionen gäller under internationella väpnade konflikter mellan två och flera avtalsparter, oavsett om det är ett lagligt krigstillstånd mellan dem eller inte, liksom i alla fall när en part helt eller delvis ockuperar en annan part.
Bestämmelserna om respekt för kulturell egendom, med vilken avses de olika styckena av artikel 4, gäller även i icke internationell väpnad konflikt och uppstår inom territoriet av en av parterna.
Det andra protokollet gäller på samma sätt inom internationell och icke internationell väpnad konflikt. Det första protokollet handlar i praktiken endast om respekt för ockupation i väpnad konflikt (O’Keefe, 2014, 495).
Av de allmänna fördragen inom lagen om väpnad konflikt, är de mest betydelsefulla för det nutida syftet de tillagda protokoll till Genèvekonventionerna som tillkom 1977. Båda omfattar bestämmelser som är specifikt riktade mot det som kan kallas kulturell egendom, även om ingen använder just den termen. Det som var drivkraften i dessa två bestämmelser, var en kortfattad artikel i varje instrument som bekräftade de grundläggande skyldigheterna om respekt för kulturell egendom (O’Keefe, 2014, 496).
Några lagar som jag nämnt kan sammanfattas i ett antal grundläggande regler. Dessa regler är inte ämnade att vara fullständiga, men kan bli indelade i fyra uppsättningar (O’Keefe, 2014, 498–505):
1. Internationell lag och Haag konventionen 1954. En första uppsättning regler som gäller i internationella och nationella väpnade konflikter.
2. Haag konventionen 1954 i sig själv. En andra kompletterande uppsättning regler som går utöver den vanliga internationella rätten och som gäller endast i internationella konflikter, samt ibland även i fredstid när det kan vara relevant.
3. Haag konventionens andra protokoll. Ett antal tillägg som behandlar plikten att flytta kulturell egendom som riskerar att bli militära mål.
4. AP I och AP II. Ytterligare förstärkta lagar när det gäller förbud att attackera kulturell egendom.
Tillämpning av lagar och konventioner inom kulturell egendom är ett komplext område. Ramen runt kulturell egendom som omfattas av lag, varierar beroende på vad det handlar om. Lag som behandlar fienders egendom, civila föremål, flyttbar och oflyttbar egendom gäller lika mycket när det handlar om kulturell egendom generellt.
Det finns många fördrag inom rätten till kulturell egendom. En av dem är Haag konventionen. Inom internationell humanitär rätt är Haag konventionen och dess två protokoll de enda fördragen som använder begreppet kulturell egendom. Konventionen är inriktad på fast och lös kulturell egendom, som är viktig för kulturellt ursprung hos alla människor.
av fast kultur på varje parts territorium. Det finns några få uppgifter om lös kultur som hänför sig till hundra museer, konstgallerier och bibliotek per part.
Konventionen tillämpas i internationell väpnad konflikt mellan två eller flera parter, oavsett om det är ett lagligt krigstillstånd mellan dem eller inte. Den tillämpas även i ofullständig eller fullständig ockupation av en parts territorium. Olika paragrafer av artikel 4 används i icke-internationell väpnad konflikt.
Haag konventionens första protokoll används när det handlar om respekt för krigförande ockupation. Det andra protokollet används i internationell väpnad konflikt och
icke-internationell väpnad konflikt. Av ett antal omfattande fördrag inom lag om väpnad konflikt är 1977 års tilläggsprotokoll till Genèvekonventionerna är den viktigaste för det samtida syftet. I tilläggsprotokollen finns det bestämmelser som refererar till kulturell egendom (O’Keefe, 2014, 493–496). Vid sidan av dessa varierande bestämmelser i olika fördrag, finns en samling regler inom internationell humanitär rätt. Både lex specialis och lex generalis skyddar kulturell egendom (O’Keefe, 2014, 498).
Internationell mänsklig rättighetslag har inte upphört att gälla i en väpnad konflikt. IHL och internationell mänsklig rättighetslag tillämpas på samma sätt. Frågan om hur en stat tar ansvar för sina internationella mänskliga rättigheter styrs av IHL. När det handlar om ockupation, har stridande ockupanter skyldigheter enligt artikel 43 i 1907 Haagförordningarna. Myndigheter ska tillämpa alla internationella mänskliga rättighetskonventioner gentemot de som drivit bort makten.
När det gäller skyddet av kulturell egendom i väpnad konflikt finns det ett antal relevanta mänskliga rättigheter. Ett exempel är artikel 15 Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR) som garanterar rätten att alla ska kunna ta del av kulturellt liv. Det mänskliga rättighetsrådet har tydliggjort att denna artikel ska tillämpas i väpnad konflikt (O’Keefe, 2014, 507–508).
En viktig konvention inom rätten till kulturell egendom är internationell kulturarvslag. Artikel 2 i konventionen handlar om att förbjuda och förebygga olaglig import, export och transport av äganderätt till kulturell egendom. Den avslutades 1970 under ledning av UNESCO. Konventionen är tillämplig i väpnad konflikt.
Artikel 11 inkluderar utbrott i väpnad konflikt som en anledning att motivera inskriften av föremål i världskulturarvet på en lista över världsarv i fara. På listan finns ett antal platser. Artikel 4 och 6 inom konventionen är tillämplig i fred och väpnad konflikt.
När det gäller brott som ökar statligt ansvar har internationell straffrätt utvecklats.
Internationell straffrätt ska kunna hålla kriminella individer ansvariga för olaglig förstörelse, skada och missbruk av kulturell egendom. Ansvar utkrävs när det gäller krigsbrott och brott mot mänskligheten (O’Keefe, 2014, 509–511).
4. SWOT analys på situationen i Syrien
Som framgår av ovanstående, finns det lagar och regelverk som ska ta tillvara på
nyckelrättigheterna i krig. Syrienkriget är både grymt och komplext, med många militanta grupperingar inblandade vid sidan av regimen och internationella aktörer.
Grymheterna i Syrienkriget är omfattande och läget kan beskrivas som ett mänskligt helvete på jorden. Samtidigt vet vi att stora arbetsinsatser pågår för att hjälpa folket och försöka skapa fred.
I detta kapitel analyserar jag nuläget utifrån styrkor och svagheter. Framtida förutsättningar analyseras utifrån hot och möjligheter. På detta sätt skapar jag en struktur som gör det lättare att dra slutsatser och besvara frågeställningarna i rapporten.
4.1 Styrkor
SWOT-analysens styrkor kan framför allt kopplas till nyckelrättigheten rätten till liv.
4.1.1 En del hjälp når fram
Trots det kritiska läget i Syrien finns det vissa humanitära åtgärder från FN som gör skillnad. Under juni och juli 2019 hade mer än 300 syriska internflyktingar lämnat läger och återvänt till sina hemtrakter i områdena Raqqah och Dayr al-Zawr. Ett antal utländska medborgare har återvänt till sina hemländer och ett antal tusen till ska återvända till Irak. De avvaktar det sista avtalet från den irakiska regeringen och ett avtalsdatum.
9.700 internflyktingar återvände till områden i nordvästra Syrien i september. Totalt har 234.900 personer återvänt sedan januari 2020. Majoriteten av dessa återvände efter
överenskommelsen om eldupphör i mars (Recent Developments in Northwest Syria, 2020, 2). Under samma period har FN:s humanitära organ och partners lyckas komma åt 6 miljoner människor i behov av hjälp i Syrien. Den humanitära hjälpen som FN:s organ står för, ordnar mat till 3,6 miljoner människor varje månad och mer än 2,1 miljoner människor fick hälso- och medicinsk behandling i landet.
Det finns FN-resolutioner som fungerar. Säkerhetsrådets resolutioner 2165, 2191, 2258, 2393 och 2449 är viktiga delar inom det humanitära arbetet. Juni och juli 2019 var det 1160
lastbilar som skickade livräddande hjälp till över 1 miljon människor, som till exempel mat till 827 000 människor (Implementation of Security Council resolutions, 2019, 2).
4.1.2 Samarbete mot otillåtna vapen
FN har ett starkt samarbete med OPCW (Organization for the Prohibition of Chemical
Weapons). (Statement by the President of the Security Council, 1). Syrien har verifierat att 27 kemiska vapenanläggningar har förstörts, samt att de kemiska vapen som flyttades från det
syriska territoriet 2014 har förstörts (Letter that dated 25 July 2019 from the Secretary-General addressed…,4).
Humanitär hjälp från FN fortsätter i Syrien. De skickade mat till 4.9 miljoner människor i juni 2020 och till 4.4 miljoner i juli, fördelade ut över landet (Implementation of Security Council resolutions, 2020, 2).
4.1.3 Biståndspengar
Bryssels fjärde konferens, som stöttar framtiden i Syrien, har utlovat 7,7 miljarder dollar där 5,5 miljarder var utlovat i år. Löftena var att ge stöd till humanitär återhämtning och stödja olika utvecklingsåtgärder i Syrien (Implementation of Security Council resolutions, 2020, 4– 5).
Inför vintern 2020 har leverans av stöd prioriterats, för att folket ska kunna överleva den kalla vintern. Humanitära arbetare jobbar för att försäkra människors möjlighet att kunna klara av svåra väderförhållanden. De finansierar 10 miljoner dollar för att uppnå dessa mål.
Humanitära arbetare jobbar med att kontakta givare för att få ihop de pengar som saknas (Recent Developments in Northwest Syria, 2020, 3).
4.1.4 Arbete med infrastruktur
För att få fram hjälptransporter, har ett arbete med att bredda och reparera vägar påbörjats. Gränsövergången i Bab Salam är nedstängd. Alla FN:s leveranser som åkte via Bab Al-Salam måste nu åka långt in i nordvästra Syrien för att kunna ta sig till 1.3 miljoner
människor i norra Aleppo där 800.000 är internflyktingar. För att detta ska fungera pågår ett arbete där man reparerar en enda rutt som kopplar Bab Al-Hawa och norra Aleppo, men också skapa humanitära körfält. Humanitär assistans skickade 176 lastbilar via Bab Al-Hawa i juli och i september lyckades de skicka 845 lastbilar (Recent Developments in Northwest Syria, 2020, 3).
4.1.5 Gränsöverskridande samarbete
Den humanitära insatsen upprätthålls av de gränsöverskridande hjälparbetarna i Syrien. Dessa kommer från bland annat Irak och Turkiet. Humanitära insatser från dessa hjälparbetare nådde 6 miljoner människor genom landet varje månad 2019 (Review of United Nations
Humantarian cross-line and cross-border operations, 2020, 3).
Dessa humanitära arbetare har generellt tillgång till de flesta områden i nordväst, som inte är under regeringskontroll, för att bidra med oavbrutna och obegränsade leveranser.
Humanitär assistans har förbättrats i norra Aleppo. Antalet gränsöverskridande arbetare har ökat under legitimitet av den turkiska regeringen och arbetar inom distrikt i Bab och Afrin och I’zaz. Gränsöverskridande matassistans har nått 1.8 miljoner människor (Review of United Nations Humantarian cross-line and cross-border operations, 2020, 4).
FN har gett assistans till civila genom gränsöverskridande arbete. Hälsoförsörjning har skickats från Irak, eftersom leverans till nordöstra Syrien inte kunde ske på andra sätt. Gränsöverskridande operationer görs av NGOs som hjälper till med olika typer av
hälsotjänster, där regering eller lokala myndigheter inte är tillgängliga (Review of United Nations Humantarian cross-line and cross-border operations, 2020, 5).
4.2 Svagheter
4.2.1 Civilpersoners rättigheter
Nuläget i Syrien är väldigt allvarligt, speciellt det humanitära läget. Det kriget påverkar mest är Syriens befolkning. Syrien har en utbredd användning av tortyr, misshandel, godtyckliga avrättningar, könsbaserat våld och även övergrepp mot barn. FN:s Säkerhetsråd fördömer godtycklig frihetsberövade och tortyr för individer i Syrien. Övergreppen sker i fängelser och interneringsanläggningar. Även kidnappningar förekommer. Människor blir tagna som gisslan och försvinner (Resolution 2449 (2018) 1). Detta kan kopplas till nyckelrättigheten rätten att
inte utsättas för tortyr och annan grym, omänsklig och förnedrande behandling eller bestraffning.
Civila som bor i områden under kontroll av olika icke-statliga väpnade grupper fortsätter bli bortförda, berövade av sin frihet och utsatta för riktade mord, misshandel och andra former av
grym, omänsklig och förnedrande behandling. (Implementation of Security Council
resolutions, 2019, 7).
Om man undersöker hur väl nyckelrättigheten rätten till liv respekteras, kan man ställa sig frågan om denna rättighet respekteras överhuvudtaget. I FN:s resolution från 2017 står det att det har skett mord på över en kvarts miljon människor, inklusive förluster av tiotusentals barn. Antalet civila dödsfall har ökat med 500 civila som rapporteras mördade sedan
upptrappningen av fientligheter i april 2019. Väldigt många civila blir utsatta för till exempel
tortyr och grym, omänsklig förnedrande behandling eller bestraffning. Dessa övergrepp
gäller även civila människor och humanitär personal.
När jag undersöker rätten till kulturell egendom ser jag ett stort antal exempel på övergrepp. Under juli det här året var det minst 29 händelser som påverkade civil humanitär infrastruktur eller humanitär personal, inklusive åtta hälsoenheter, fyra skolor, tre bosättningar, fem
bagerier, tre marknader, tre vattenstationer, en ambulans och två moskéer (Implementation of Security Council resolutions, 2019, 3).
FN:s säkerhetsråd har fått rapporter frånUNESCO (United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization) om förstörelse av kulturarvet i Palmyra i Syrien inklusive tetrapylon och delar av en antik teater.
4.2.2 Väpnade grupper och attacker
Många individuella grupper, som till exempel Daesh, i samröre med terroristgruppen Al-Qaida, plundrade och smugglade kulturella objekt från till exempel museum och bibliotek i Syrien.
Förstörelsen av ett lands kulturella egendom är ett krigsbrott och en stor kulturell förlust för Syrien och dess befolkning (Security Council Press Statement on Destruction of Cultural Heritage, Executions in Palmyra, 2017, 1).
Det finns rapporter om artilleri, beskjutning och flygbombningar i södra Idlib, trots beslut om eldupphör.
Det fortsätter komma rapporter om oron på grund av en ekonomisk situation som försämras, även riktade mord på syriska tjänstemän och kidnappningar av väpnade och
oppositionsgrupper. Det finns stor oro på grund av snabb ökning av Covid-19 fall i Syrien (October 2020 Monthly Forecast, 2020, 12).
Under 1: a juni till 31: a juli var det 14 händelser som dödade 10 civila inklusive 3 barn och skadade 30 civila inklusive 10 barn, med mark- och flygbaserade attacker (Implementation of Security Council resolutions, 2020, 3).
4.2.3 Covid-19
Corona pandemin påverkar kapaciteten i Syriens sjukvård och fortsätter försämra Syriens ekonomi som redan är dålig och skadad. Syrien har brist på kapacitet när det gäller att testa sig för Covid-19. Den medicinska personalen har begränsad tillgång till skydd. Många
sjukvårdsanläggningar är tvungna att stänga ner eller begränsa vård, eftersom ett stort antal av personalen är smittade av coronaviruset. I flyktingläger i nordöstra Syrien har sjukvården upphört med operationer på grund av brist på skydd och smittad personal.
Covid-19 sprider sig i Syrien. 8 september var det 138 fall och 19 oktober var det 2.865 fall. I nuläget är det 1.476 fall i Idleb och 1.398 fall i norra Aleppo. I nordvästra Syrien är det 21 dödsfall på grund av Covid-19 (Recent Developments in Northwest Syria, 2020, 2).
Coronaviruset har avbrutit FN:s hälsoanläggningar i Jordanien och oron för skydd fortsätter. Covid-19 kan ha en katastrofal påverkan i Syrien varnar Världshälsoorganisationen (Review of United Nations humanitarian cross-line and cross-border operations, 2020, 2).
Fler humanitära arbetare har avbrutit sina program inom utbildning, skydd och försörjning och det är tydligt att många individers psyke påverkas av Coronarestriktionerna (Review of United Nations humanitarian cross-line and cross-border operations, 2020, 4).
4.2.4 Försenade leveranser
När det gäller det läget i Syrien har utmaningarna för humanitär assistans ökat. Tiden för att nå fram med humanitär assistans har ökat kraftigt sedan juli. Att skicka assistans från Bab al-Salam till områden i norra Aleppo tog två timmar förut, men i nuläget tar det 11 timmar. Nedstängning av Bab al-Salam har haft en negativ påverkan på OCHA:s arbete med att leverera humanitär assistans. (October 2020 Monthly Forecast, 2020, 13).
Syriens humanitära läge kommer ständigt fortsätta vara ett hot mot fred och säkerhet i regionen (Resolution 2504 (2020) 1).
4.2.5 Akut brist på livsmedel och vård
Läget i Syrien blir inte bättre. I landet har 9.3 miljoner människor ont om mat och 2.2 miljoner ytterligare riskerar att få ont om mat. Det här är det högsta antalet hittills. Vattenförsörjning från stationen Aluk avbröts och det påverkar 460.000 civila i Hasakah besättning. Människor bosatta i Hawl som rymmer 65.000 personer påverkas också och två tredjedelar är barn (Implementation of Security Council resolutions, 2020, 3).
I Rukban lever 12.000 personer i svåra förhållanden och med mycket begränsad tillgång till humanitära organisationer. Under 25 mars till 30 juli skickades 472 individer och medicinska nödfall från Rukban till områden som kontrolleras av regeringen. 411 individer överfördes till skydd i Homs och fortsatte senare till valda områden (Implementation of Security Council resolutions, 2020, 4).
4.2.6 Många parter bidrar till lidandet
I Syrienkriget fortsätter civila lida på grund av olika parter. Det finns en överenskommelse om eldupphör, men trots det har civila blivit dödade och skadade från beskjutning och luftanfall av regeringsstyrkor i södra Idlib och västra Hama. Detta beror delvis på ökad tillgång till vapen hos olika sorters väpnade grupper i de nordvästra, norra och östra delarna i landet. Civila har även dött och skadats av militära aktiviteter i områden med mycket folk i eller i närheten av flyktingläger. Hay’at Tahrir al-Sham som har blivit utpekad som en
terroristgrupp av Säkerhetsrådet och de Syriska Demokratiska Styrkorna, är grunden till dessa händelser (Implementation of Security Council resolutions, 2020, 5). Dessa attacker
diskriminerar människors rätt till liv.
Det verkar som om parterna i denna konflikt misslyckas att respektera nyckelprinciperna i internationell humanitär rätt, som till exempel vikten av att skilja civila från stridande och civila objekt från militära mål; att avstå från allmänna attacker; respektera proportionaliteten i krigföringen; och att ständigt ta hand om respektive skona civila och civila föremål vid genomförandet av militära operationer.
Stridande parter i nordvästra, norra och östra delar av Syrien riktar systematiskt in sig mot civila, under förevändning att de var anslutna till parter som står mot dem, eller påstås vara
mot dem som har kontroll i territoriet. Mord, godtyckligt frihetsberövande, tortyr, misshandel och kidnappningar förekommer.
Vissa parter i Syrienkriget har infört olika regler om beteende mot civila som lever i områden som de kontrollerar. Deras regler är rena motsatsen mot mänskliga rättigheter, som rätten till
liv, frihet och personers säkerhet, rörelsefrihet och yttrandefrihet, fredlig församling och
förening. Medlemmar i Hay’at Tahrir al-Sham utövar hårda straff, och dödar de som de tror är kritiska mot deras regler, eller anklagas vara anslutna till en motståndarpart. Allt detta sker i godtyckliga domstolar som det skapat själva (Implementation of Security Council resolutions, 2020, 6)
Sedan 2020:s början har 19 attacker som påverkar sjukvård genomförts, som bland annat ledde till 41 skador och 12 dödsfall (Implementation of Security Council resolutions 2020, 7). Personer som är fångar i Syrien utsätts för tortyr. Folk som deltog i demonstrationer mot Al-Assads styre fördes till olika platser där de utsattes för tortyr, sexuella övergrepp och
avrättningar. 2012 hade 60.000 människor i regimens förvar dött av tortyr eller svåra förhållanden. (Eriksson, 2020, 4).
Femte mars gjordes en överenskommelse om eldupphör, men trots det finns det samhällen i nordvästra Syrien som fortsätter striderna. Enligt den senaste rapporten har minst två personer dött och 21 har skadats på grund av dessa strider. Även om luftattacker har minskat har
Improviserade sprängmedel (IED) händelser ökat och rapporter om strider mellan icke statliga väpnade grupper förekommer. Riktade attacker mot civila och humanitära arbetare
uppmärksammar den höga nivån av osäkerhet i områden inom Idleb, Afrin och A’zaz. En bil tillhörande den turkiska röda halvmånen blev attackerad av väpnade män i norra Aleppo. Detta ledde till att en dog och en skadades. Båda var humanitära arbetare. Samma dag dog 9 civila och 19 skadades på grund av en fordonsburen IED explosion i Afrin. En annan
fordonsburen IED exploderade i Al bab och 21 civila dog även 4 barn och 80 personer
skadades. Tre av de som blev skadade jobbade för NGO: s. Dessa händelser påminner om den permanenta faran mot liv i dessa områden (Recent Developments in Northwest Syria, 2020, 2).
4.2.7 Brist på humanitär assistans
I områden som inte kontrolleras av regeringen behöver 4.2 av 6.2 miljoner människor humanitär assistans. I dessa områden som regeringen inte har någon kontroll över, är humanitära behov akut. Det är väldigt många flyktingar i området. Det har kommit en ny flyktingvåg som gör den redan dåliga humanitära situationen ännu värre. Familjer var tvungna att överleva den hårda vintern utan skydd, för att fly från stridigheter (Review of United Nations humanitarian cross-line and cross-border operations, 2020, 1–2).
I områden i nordöst som inte är kontrollerade av regeringen behöver 64 procent av 2.2
har 65.000 människor, där majoriteten är barn. Det är en allvarlig brist på medicin inom vissa områden i nordöstra Syrien.
Manbij och Ayn al-Arab är områden som fortfarande är svåra att få tillgång till, eftersom olika parter inte kommer överens, vilket innebär stor osäkerhet. Även i området vid gränsen mellan södra Syrien och Turkiet finns åtkomstbegränsningar. I nuläget genomförs inga gränsöverskridande hjälpleveranser i det här området (Review of United Nations humanitarian cross-line and cross-border operations, 2020, 5).
Detta innebär stora försörjningsproblem. På landsbygden i Raqqah finns det exempelvis sju hälsocenter där det har rapporterats luckor inom olika typer av leveranser av medicin och näring.
4.3 Hot
4.3.1 Politiska insatser utan effekt
Förenta nationernas säkerhetsråd tar fram resolutioner för att hjälpa Syrien. Vissa resolutioner genomförs inte som de ska.
Den hemska humanitära situationen som pågår i Syrien utgör ett hot mot fred och säkerhet. (Resolution 2449 (2018) 4).
Förenta nationerna måste skapa en politisk lösning, för annars kommer situationen i Syrien förvärras så länge en politisk lösning saknas (Resolution 2254 (2015) 1).
FN:s säkerhetsråd har ett primärt ansvar att upprätthålla internationell fred och säkerhet enligt FN. Spridningen av kemiska vapen och användningen av dem utgör ett stort hot mot
internationell fred och säkerhet (Statement by the President of the Security Council, 2019, 1).
4.3.2 Risk för upptrappat krig
I nordvästra Syrien är situationen som värst. Observatörer varnar för ett fullskaligt krig i Idlib som skulle leda till det värsta lidandet för personer hittills i Syrienkriget. Dessutom
förekommer upprepade krigsbrott i och med systematiska attacker mot sjukhus och skolor. 26 sjukhus har attackerats och 49 har helt eller delvis stängt på grund av rädsla för attacker (Implementation of Security Council resolutions 2019, 15).
Förutom att detta bidrar till ett fruktansvärt nuläge, innebär dessa upprepade krigsbrott ett överhängande hot mot internationell fred och säkerhet.
En sammanfattning av hotbilden är att det faktiskt skulle kunna bli ännu värre om resolutioner nonchaleras, fullskaligt krig blossar upp utan kontroll i vissa regioner eller om användningen av otillåtna vapen ökar.
4.3.3 Dålig ekonomi och förlust av valuta
Eftersom ekonomin i Syrien är svag, börjar de använda turkisk lira och det sprider sig i nordvästra Syrien. Syriska pund fortsätter att förlora i värde och vissa försäljare accepterar inte denna valuta. I juli var priset på mat i Syrien på högsta nivå sedan krisen började. Det har ökat 251 procent sedan juli förra året.
Grundläggande varor som t.ex. bröd, transport och elektricitet betalas med turkisk lira. Folk som inte har tillgång till lira, riskerar att bli exkluderade från marknaden eller betala mer för samma varor och tjänster. Om syriska pund fortsätter förlora i värde kommer den osäkra ekonomiska situationen öka och bli värre på grund av covid-19:s påverkan på samhällen och marknader (Recent Developments in Northwest Syria, 2020, 2).
4.4 Möjligheter
Det sker många brott mot krigets lagar i Syrien. FN har tagit beslut att man ska utreda och ställade som bär ansvaret för de värsta brotten inför rätta (Resolution A/RES/71/248 (2016) 2).
4.4.1 Konkret lösning
Det enda som kan lösa krisen i Syrien på ett hållbart sätt, är en syriskt ägd och syriskt ledd politisk process som ska möta folkets ambitioner, i avsikt att genomföras enligt Genevé kommunikén av 30:e juni 2012 (Resolution 2254 (2015) 1).
Det finns en grupp som heter ISSG (International Syrian Support Group) som består av FN, EU och ett stort antal länder. Denna grupp hade ett möte i Wien 14:e november 2014. Resultatet blev en överenskommelse att skapa en lösning med en Syrienägd och Syrienledd kommitté som den enda vägen mot ett slut på Syrienkonflikten (Political and Peacebuilding Affairs, 2015). Att denna grupp finns och anstränger sig måste man se som en mycket betydande möjlighet.
4.4.2 Informerad omvärld
Under möjligheter måste man även ta upp den hårda bevakning av kriget som pågår hela tiden. FN skriver regelbundna rapporter och tar fram resolutioner. Dessutom bevakar de och påminner om tidigare beslut och resolutioner och är kritiska när resolutioner inte genomförs som tänkt. Denna typ av bevakning är helt nödvändig för att den omgivande världen ska ha insyn och inte glömma.
Mediabevakningen är en möjlighet att hålla omvärlden informerad om läget i Syrien och det påverkar också omvärldens vilja att hjälpa till. Det kan handla om allt från flyktingmottagning till ekonomiskt bistånd och deltagande i olika hjälpinsatser.
4.4.3 Överenskommelser
Medlemmar i rådet börjar komma överens. Trots problemen med coronaviruset, ekonomisk försämring och utmaningar inom leverans av humanitär assistans, finns det vissa
överenskommelser om hur dessa problem borde lösas (October 2020 Monthly Forecast, 2020, 14).
5. Slutsatser och svar på frågeställningen
Mitt syfte med denna uppsats var att studera, undersöka och analysera hur
nyckelrättigheterna jag undersökt respekteras i Syrienkriget. Sedan handlar det om hur utsikterna ser ut för en acceptabel situation på lite sikt. Jag kommer också in på internationell humanitär rätt och hur skyddet för nyckelrättigheterna ser ut inom detta område.
Källor som jag har använt i min uppsats visar att i det nioåriga Syrienkriget har mänskliga rättigheter generellt inte blivit respekterade. Det visar sig att de stridande parterna har misslyckats att respektera IHL. Mina valda rättigheter är rättigheter som inte ska inskränkas eller begränsas i väpnad konflikt och ingår inom internationell humanitär rätt. Detta blev värre efter arabiska våren och när kriget började.
Humanitära organisationer arbetar för att Syriens befolkning ska kunna få ta del av sina mänskliga rättigheter, men det visar sig vara svårt i ett krig. Kriget har lett till många civila dödsfall, civila som utsätts för olika former av tortyr (många kvinnor och barn) och det har skett mycket förstörelse av kulturell egendom. Alla dessa dåd har kränkt mina tre valda nyckelrättigheter sedan kriget startade.
Om man undersöker Syrienkrigets gång under alla dessa nio år, ser man att mänskliga rättigheter och humanitär rätt finns, men det respekteras inte. FN, som arbetar med att hjälpa Syriens befolkning, men också med att uppnå fred, man kan konstatera att de inte har nått resultat. De ställer många krav genom ett stort antal resolutioner, men har svårt att se dem genomföras. Om deras politiska lösning skulle bli genomförd, kan Syriens krissituation komma till ett stopp. Det är många politiska steg och många parter som måste komma överens och det är nog det som gör detta till en lång och svår process. Det är mycket annat som FN måste arbeta med under tiden för att lindra människors lidande i Syrien. Syriens nuvarande läge är inte acceptabelt.
Internationell humanitär rätt begränsar effekter som finns i krig genom att skydda parter som inte deltar i krig. IHL har samma syfte i varje väpnad konflikt. Om IHL har ett syfte i t.ex.
