Vinst före kvalitet? : En kunskapsöversikt om sambandet mellan svenska skolors lönsamhet och utbildningskvalitet

SAMHÄLLE-KULTUR-IDENTITET

Självständigt arbete i samhällskunskap och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Vinst före kvalitet?

En kunskapsöversikt om sambandet mellan svenska skolors lönsamhet

och utbildningskvalitet

Profit over quality?

An overview of the relationship between Swedish schools´ profitability and

quality of education

Donja Khodr

David Jönsson

Självständigt arbete på grundnivå, 15 högskolepoäng Examinator: Marie Bennedahl Datum för slutseminarium: 2021-01-12

SKI- LL204G - L9532

Förord

För oss var det självklart att ta ett lika stort ansvar för arbetet från dag ett. Vi beslutade i ett tidigt stadie att hela processen, av informationssökande, skrivande och diverse, skulle ske genom ett aktivt samarbete dels eftersom vi ville få fram forskning och material som är relevant, och dels för att vi var inställda på att utforma en gemensam kunskapsöversikt. Vi hade aldrig några verkliga träffar, detta på grund av rådande situation som begränsade denna möjlighet. I och med situationen var vi tvungna att använda de medel som funnits tillgängliga. Under arbetets gång var användningen av internet och digitala medel nödvändigt och betydelsefullt, eftersom vi kunde genomföra digitala möten samt koppla upp oss i gemensamma samtal under hela arbetsprocessen. Genom detta kunde vi å ena sidan, tillsammans diskutera val av ämne, litteraturval, kunskapsöversiktens disposition och arbetsfördelning. Å andra sidan skapade vi ett gemensamt Google dokument som syftade till att ha möjligheten att skriva i arbetet från två olika håll, vilket i sin tur möjliggjorde att vi kunde följa vad den andra skrivit och bygga vidare på det. Vidare genomförde vi en form av fördelning i skrivandet, där vi i huvudsak ansvarade för olika delar eller avsnitt, främst för att effektivisera arbetet. Däremot läste vi igenom de olika delarna och samtalade om dessa, dels för att bekräfta att vi var inne på samma spår och dels för att bidra till ytterligare tillägg och troligen revidera ett och annat.

Sammandrag

I den här kunskapsöversikten har vi med hjälp av forskning belyst de olika huvudargumenten som befintlig forskning lyft fram gällande friskolors vinst, och dess relation till kvalitet, Syftet är att framställa huruvida vinst går före kvalitet eller inte, med inriktning mot svensk skolverksamhet. Utgångspunkten ligger i databassökningar som genomförts i bland annat Swepub och ERIC via EBSCO. I inledningen av kunskapsöversikten framgår syftet och frågeställningen. Frågeställningen syftar till att besvara frågan om “vilka huvudargument man kan urskilja i forskningen om friskolors påverkan på kvalitet?” Vidare presenteras en metoddel, därefter framförs en resultatdel som i sin tur grundar sig främst på en utredning från regeringen Löfven I (2016). Samt en rapport från Svenskt Näringsliv (2018) som blev svar på regeringens förslag om vinstbegränsning. Utöver detta förekommer annan relevant forskning inom samma område. Slutligen presenteras slutsatser, diskussion och framtida forskning. Som svar till vår framskrivna frågeställning, presenterar vårt forskningsunderlag att det inte finns tillräckligt med belägg eller underlag som indikerar på att vinst går före kvalitet, eller vice versa. Trots detta förekommer uppfattningar om att det trots allt finns belägg för en betygsinflation eller försämring av kvaliteten i form av sämre studieresultat, på grund av vinstuttag i skolverksamheten.

Nyckelord:

Innehållsförteckning

1. Inledning 5

2. Syfte och Frågeställning och relevans 6

2.1 Syfte och frågeställning 6

2.2 Relevans för lärare i Samhällskunskap 6

3. Metod och Material 8

3.1 Kunskapsöversiktens begynnelse 8

3.2 Sökprocesser och nätverksträffar 8

3.3 Selektion av information och kunskap 10

(eller) litteraturval och lokalisering

3.4 Metoddiskussion 11

3.5 Hur definieras vinst och kvalitet i skolans värld? 12

3.5.1 Vad menas med vinst? 12

3.5.2 Vad menas med kvalitet 12

4. Resultat 14

4.1 Dissonanser mellan svenska 14

skolors lönsamhet och utbildningskvalitet

4.2 Vad säger annan forskning? 18

4.3 Resultatets kopplingar till de yrkesetiska principerna 19 5. Konklusion, slutsatser, diskussion och framtida forskning 21 5.1. Konklusion 21 5.2 Slutsatser och diskussion 21

1.Inledning

En omdebatterad fråga kring skolan har varit huruvida privata skolaktörer ska få dela ut vinster av skattepengar till sin aktieägare. I och med den friskolereform som infördes 1992 blev det tillåtet med andra huvudmän än de kommunala. Regeringen Bildt ville konkurrensutsätta de kommunala skolorna för att på så sätt höja nivån. Under många år har effekterna av den reformen diskuterats och kritiserats. Kritiken resulterade bl.a. i en utredning tillsatt av Regeringen Löfven I, som beslutade vid regeringssammanträdet den 5 mars 2015 att tillsätta Ilmar Reepalu som särskild utredare, för att föreslå ett nytt regelverk för offentliga finansiering av privata utförda välfärdstjänster, som till exempel skola och omsorg. Detta resulterade i betänkandet Ordning och reda i välfärden (Statens Offentliga utredningar (SOU, 2016).

Vidare föreslog regeringen i januari 2018 en vinstreglering för utövare inom skola och omsorg. Ett bärande motiv till regeringens förslag är att vinstsyfte sägs gå ut över kvaliteten i verksamheten. I grunden behandlas en synnerligen angelägen uppgift för att undersöka om, och på vilket sätt kvaliteten skiljer sig mellan friskolor med olika lönsamhet. Vidare har Svenskt Näringsliv ombett Gabriel Heller Sahlgren och Henrik Jordahl att undersöka om det finns något samband mellan friskolors lönsamhet och deras prestationer.

Anmärkningsvärt är att trots dessa rapporter som redogjorts kvarstår än diskussioner gällande vinst, betyg och kvalitet i svenska grundskolor. Rapporterna har både varit centrala och relevanta i våra diskussioner samt utgjort kärnpunkten i denna kunskapsöversikt. Sammantaget förekommer det motsättningar inom forskningsområdet, inte minst mellan regeringens SOU:s och Svenskt Näringslivs ramar. Dessa motsättningar och gemensamma intressen förespråkar i synnerhet två motstridiga synsätt gällande vinstuttag i skolans verksamhet. Motsatsförhållanden som framställs i redogörelserna har bidragit till att vår nyfikenhet och intresse har ökat, för att studera huvudargumenten i redogörelserna och framgå resultatets relevans och påverkan för lärarprofessionen.

2.Syfte, frågeställning och yrkesrelevans

2.1 Syfte och frågeställning

Syftet med den här kunskapsöversikten är att redogöra för forskningens huvudargument inom området vinstuttag i skolan. Med andra ord ligger fokuset i denna kunskapsöversikt enbart på skolverksamheten. Redogörelsen tydliggör vilka huvudargument som förs fram och hur konsekvenser av dessa huvudargument påverkar vår roll som framtida lärare. Detta innebär att kunskapsöversikten i huvudsak kommer att redogöra för SOU:ns (2016) huvudargument om skola och Svenskt Näringslivs (2018) rapport som de tillsatte som svar mot regeringens förslag till lag. Detta innebär att kunskapsöversikten i huvudsak syftar till att granska redogörelsernas huvudargument för att vidare framgå resultatets relevans och påverkan för lärarprofessionen. Vi har valt att avgränsa oss till det som omfattar skolors lönsamhet och utbildningskvalitet, det har gjorts dels genom tillämpningen av de två redogörelserna men dels genom att ha nyanserat med andra vetenskapliga artiklar som behandlat ämnet. Utifrån val och avgränsningar vi gjort kan kunskapsöversiktens syfte preciseras i följande frågeställningar nämligen:

- Vilka huvudargument kan man urskilja i forskningen om friskolors påverkan på kvalitet?

2.2 Relevans för lärare i Samhällskunskap

Den här kunskapsöversiktens relevans för samhällskunskapslärare ligger i vårt uppdrag att låta eleverna utveckla (Skolverket, 2011) två förmågor. Sin förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder samt förmågan att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt att värdera källornas relevans och trovärdighet. Eftersom detta är en starkt debatterad fråga inom politiken och i samhället krävs det att en samhällskunskapslärare håller sig uppdaterad kring vad forskningen säger om friskolor för att på ett trovärdigt och bra sätt

kunna analysera kring det tillsammans med sina elever. Av den anledningen är det intressant, inte minst för samhällskunskapslärare, att läsa vår kunskapsöversikt.

3.Metod och material

3.1 Kunskapsöversiktens begynnelse

I denna del framställs vårt tillvägagångssätt för hur arbetsprocess följts upp och genomförts. Vi börjar inledningsvis med att beskriva arbetsprocessens begynnelse, med hänsyn därtill presenterar vi de nätverksträffar som gjort för att vidare alstra mer systematiska sökprocesser. Därefter framställs både sortering och selektion av information och kunskap för att avgränsa kunskapsöversikten ytterligare.

Den metod och material vi valt att använda oss av förhåller sig till och genomsyrar våra valda frågeställningar. Arbetsprocessens begynnelse inleds med att eftersträva relevant litteratur till vårt valda intresseområde. Detta uppnås genom att följa två faser, nämligen en inledande och den egentliga informationssökningen (Friberg, 2017, s.61). Precis som de två faserna pekar på syftar den inledande informationssökning i huvudsak till att innesluta ett relativt avgränsat ämnesområde, där sökandet både är av experimentell och överblickande art. Den egentliga informationssökningen syftar å andra sidan till att systematiskt få fram det slutgiltiga urvalet av litteratur, tyngdpunkten ligger således på vetenskapliga artiklar hämtade från akademiska databaser samt facklitteratur med hänsyn till ämnesområdet (Friberg, 2017, s.61). Vi utformade en arbetsfråga utifrån vad vi ville ta reda på som i sin tur byggde vidare på en fastställd frågeställning. Vi hade ett intresse i frågor om vinstuttag och kvalitet i skolan. Det är ett ämne som länge har varit uppe på tapeten i debatter över hela landet och inte minst förekommer denna debatt även inom lärarutbildningen. Det blev genast uppenbart att det fanns en hel del forskning med olika uppfattningar kring ämnet, vilket i sin tur gav upphov till denna kunskapsöversikt.

3.2 Sökprocesser och nätverksträffar

Ett beslut som var givet för oss båda var att litteratursökningen skulle ske digitalt och inte manuellt, med andra ord består litteratursökningen enbart av digitala verktyg och medel. Detta

framgår dels genom att litteratursökningen skett med hjälp av olika databaser för att få tillgång till vetenskapliga artiklar och tidskrifter som i sin tur varit digitala. Detta beslut tog vi dels eftersom de flesta informationskällorna finns tillgängliga via webben, och dels på grund av de givna förutsättningarna vi har att utgå från. Med tanke på att arbetstillfällena i större utsträckning skedde på distans med avseende på rådande omständigheter, har våra förutsättningar till viss del påverkat mer eller mindre. Vilket i sin tur bidragit till en rad utmaningar och konsekvenser genom arbetets gång. Den inledande informationssökningen bidrog bland annat till att vi sammanlänkade och experimenterade med en rad olika sökord. Informationssökningen utgjordes i huvudsakligen två olika databaser, nämligen SwePub som blev vår primära sökmotor och Eric via EBSCO som var vår sekundära sökmotor.

Sökprocessen utgjordes av en första testsökning i SwePub. Denna databas upplevde vi som relevant som första testsökning eftersom den utgörs av forskning publicerad vid svenska lärosäten och myndigheter samt erbjuder en stor mängd av forskningsrapporter, artiklar, bokkapitel etcetera. Söktekniken vi använde oss utav kallas för trunkering och innebär att man söker ett ord i en databas gäller det att göra en sökning som möjliggör träffar på dokument som innehåller ordets alla olika böjningsformer (Friberg, 2017, s.71). Testsökningen bestod i sin tur av relativt generella begrepp främst eftersom vi sökte efter inspiration till att finna ett intressant ämnesområde som berör forskning om skola, undervisning och lärande. Ordsökningen och de val av ord vi utgick ifrån var exempelvis skola, vinst, betyg, resultat, marknaden och lärarna samt kvalitet. Vi gjorde ett antal sökningar på SwePub, med hjälp av de centrala begreppen som presenteras ovanstående fick vi varierande forskningsunderlag. Forskningsunderlaget omfattade i huvudsak forskningspublikationer och avhandlingar som i sin tur, mer eller mindre gav underlag till vår frågeställning och fortlöpande kunskapsöversikt. Därmed efter ett antal försök kom vi fram till en lämpad och relevant utgångspunkt. Nämligen på SwePub sökte vi efter “vinst och betyg” vilket resulterade i en endaste träff nämligen i rapporten “Lönsamma kunskaper - om sambandet mellan vinst och kvalitet i svenska grundskolor” (Svenskt Näringsliv, 2018). Denna rapport bidrog till en vidare sökning av regeringens förslag om en vinstreglering, eftersom rapporten från Svenskt Näringsliv (2018) i synnerhet var framställd som ett svar till regeringens offentliga utredning, nämligen “Ordning och reda i välfärden” (Statens Offentliga utredningar (SOU, 2016). Både rapporten och regeringens utredning resulterade i att vi fick en inblick på hur kunskapsöversikten skulle framställas och disponeras samt hur vårt litteraturval och lokaliseringen skulle utgöra kärnpunkten i kunskapsöversikten.

Vidare på Swepub genomfördes ytterligare sökningar för att komma underfund med hur den framskrivna frågeställningen och kunskapsöversikten i helhet skulle kunna vara relevant för lärarprofessionen och ämnesområdet. För att ge svar på denna frågan utgjordes sökningen i själva verket av två centrala begrepp “marknad och lärarna”. Vilket i sin tur resulterade i 5 träffar, däribland valdes en doktorsavhandling ut, “Marknaden och lärarna - hur organiseringen av skolan påverkar lärares offentliga tjänstemannaskap” (Fredriksson, 2010). Medan 3 konferensbidrag och en doktorsavhandling sorterades bort efter att vi läst sammandraget i dessa. Därefter uppfattade vi att publikationerna inte var relevanta i vår sökprocess.

Därefter hade vi som mål att avancera sökningen ytterligare, dels genom att föreslå en sökning på engelska med användning av vår sekundära sökmotor Eric via EBSCO möjliggjordes en sökning av engelska ord och begrepp relaterat till ämnesområdet. Centrala begrepp som exempelvis charter schools, school´s profitability och quality of education bidrog i huvudsak till en internationell forskning inom pedagogik, ämnesdidaktik och utbildningsvetenskap. Denna sökning var funktionell men inadekvat för den kommande kunskapsöversikten. Framförallt på grund av att sökmotorn gav ett allt för globalt perspektiv med tanken på att vi avgränsade oss till att undersöka sambandet mellan svenska skolors lönsamhet och utbildningskvalitet. Däremot kunde vi med hjälp av sökmotorn bilda oss en generell uppfattning, dels hur det ser ut i andra länder. Därför valde vi att istället sätta fokus på den svenska texten.

I vår sökning av information kring ämnet hittade vi spontant ett engelskt begrepp, nämligen School Voucher och som på svenska innebär Skolpeng. Därefter gjorde vi en sökning av ordet bland annat genom Swepub. Av den sökningen blev det 20 träffar varav en träff som var en rapport, som i sin tur uppfattades som relevant. Dels eftersom vi annars i större utsträckning, i vår kunskapsöversikt har använt oss av rapporter blev den intressant. Med den sökningen hittade vi rapporten av Sjunnesson (2012).

3.3 Urval av information och kunskap

I vår sökning efter material hamnade vi i betänkandet utredningen av regeringen (SOU, 2016) och rapporten från Svenskt Näringsliv (2018). Eftersom utredningen som genomfördes av regeringen berörde flertalet delar inom välfärden, var vi tvungna till att avgränsa och sålla bort

de delar som inte berörde skolområdet. Detta resulterade till ett drastiskt urval av information och kunskap, där en rad kapitel och ett antal avsnitt sållades bort på grund av att avhandla enbart skolfrågor. Till skillnad från utredningen, var rapporten från Svenskt Näringsliv (2018) mer konkret, dels på grund av att den i synnerhet handlade om korrelationen mellan skola och vinst, och dels eftersom tabellerna som framgick i rapporten var tydlig framställda vilket bidrog till relevans och ökad förståelse.

Vidare beslutade vi oss för att undersöka rapporten och utredningen, för att genomföra detta sökte vi vidare med annan forskning inom samma genre. Dels för att bilda en allt mer övergripande översikt av ämnet och dels för att nyansera de två valda rapporterna med ytterligare några vetenskapliga artiklar som behandlar ämnet. Däribland blev doktorsavhandlingen “Marknaden och lärarna - hur organiseringen av skolan påverkar lärares offentliga tjänstemannaskap” (Fredriksson, 2010), rapporterna “School vouchers in Sweden” (Sjunnesson, 2012), “School Vouchers in Practice: Competition Won't Hurt You!” (The research institute of industrial economics, 2002) etc. relevanta.

3.4 Metoddiskussion

Tillvägagångssättet att använda sig, till stor del, av de större rapporterna, SOUn (2016) och Svenskt Närngsliv (2018), kan till viss del självklart diskuteras och kritiseras. Därmed har vi därför valt att lyfta in andra rapporter i kunskapsöversikten för att få ett större perspektiv än de från ett politiskt eller arbetsgivarhåll. Regeringens åsikt var att begränsa vinsterna i välfärden, i vårt fall i skolan. Svenskt Näringslivs åsikt var å andra sidan att vinsterna inte, bevisligen, i stort påverkar kvaliteten negativt. På så sätt fanns det en redan bestämd “utgång” hos rapporten och utredningen, vilket i sin tur indikerar på en potentiell fallgrop bland litteraturval. Av den anledningen valde vi att även ta in andra rapporter som inte är influerade av de som beställt dem för att kunna återkoppla till våra huvudfrågor. Samtidigt var vårt val av material och metod baserat på forskningsunderlag som i sin tur besvarade vår frågeställning.

De större rapporterna från Svenskt Näringsliv (2018) och SOUn (2016) från Löfven I är av sådan stor relevans som vi gett dem i den här kunskapsöversikten pga. det inflytande de kan ha på samhället. Svenskt Näringsliv anses vara en viktig instans i samhället och regeringen lägger fram propositioner, förslag på lagändringar till riksdagen. Det vore därmed konstigt om dessa

viktiga samhällsinstanser inte fick större uppmärksamhet i den här rapporten än andra mindre rapporter. Dock har vi lyft in annan forskning som också är en stor del av vårt resultat.

3.5 Hur definieras vinst och kvalitet i skolans värld?

Relevant är att definiera centrala begrepp, främst för att underlätta läsningen och förståelsen för läsarna. Eftersom denna kunskapsöversikt i synnerhet aktualiserar och centraliserar i huvudsak två begrepp, nämligen vinst och kvalitet är det av stor betydelse att dessa preciseras och definieras. Samtidigt är vi medvetna om att begreppen definieras olika beroende på sammanhang, med andra ord kan begreppen ha olika betydelse i olika sammanhang. För att kunna göra en jämförande studie av huvudargumenten är det viktigt att begreppen beskrivs på liknande sätt. Med tanken på att begreppen vinst och kvalitet definieras lika hos båda rapporterna har detta underlättat en del av arbetet, men ska därför även förklaras. Skulle man använda olika definitioner skulle resultaten vi visar bli förvirrande i relation till de olika rapporterna eftersom de större rapporterna som finns har använt en liknande definition av kvalitet och vinst.

3.5.1 Vad menas med vinst?

Begreppet vinst syftar till att definieras ett så kallat lönsamhetsmått, som i sin tur används vid värdering av en verksamhet. Lönsamhetsmåttet vardera baseras på företagens överskott från rörelseverksamhet och finansieringsverksamhet när skattekostnaden dragits bort, detta benämns även som årets resultat. (SOU, 2016) I kunskapsöversikten förekommer rörelsemarginal som ett systematiskt lönsamhetsmått som sätter rörelseresultatet i relation till rörelsens intäkter och omsättning. Med andra ord anger rörelsemarginalen hur stor andel i procent av företagets omsättning som återstår för att täcka räntor och skatt samt ge vinst, efter att kostnaderna för verksamheten har betalats. Väsentligt i detta sammanhang är att tillkännage hur stor del av skolorna intäkter som potentiellt kan “läcka ut” i form av aktieutdelningar (Svenskt Näringsliv, 2018)

Begreppet kvalitet används främst för att göra bedömningar eller värderingar utifrån målen för verksamheten. I detta sammanhang avser kvalitet ett så kallat resultatmått för skolorna, och syftar i huvudsak till skolkvalitet. Skolkvalitet präglas av resultat som i sin tur är relaterade till de framställda målen för verksamheten. Vidare grundar sig skolkvaliteten bland annat på elevernas slutbetyg i årskurs 9 och resultat i nationella prov, men kan i andra sammanhang även omfatta flera faktorer som uppfattas som huvudsakliga mål (Svenskt Näringsliv, 2018, s. 6-7). Som tidigare nämnt framgår det i synnerhet likgiltiga definitioner av både begreppen vinst och kvalitet i regeringens utredning (SOU, 2016) och i Svenskt Näringslivs rapport (2018). Detta har i sin tur underlättat förståelsen för begreppen eftersom begreppen kan ha olika betydelse i olika sammanhang.

4.Resultat

4.1 Dissonanser mellan svenska skolors lönsamhet och

utbildningskvalitet

I denna del granskas och behandlas olika huvudargumenten av forskning gällande friskolors påverkan på kvalitet i förhållande till deras lönsamhet. Forskningen utgår till största delen av två rapporter, nämligen rapporten från Svenskt Näringsliv (2018) och utredningen från regeringen (SOU, 2016). Resultatdelen besvaras dels med hjälp av tidigare presenterat forskningsunderlag som i vissa avseende stärker varandra och in andra avseenden inte gör det. Men även med hjälp av begreppen kvalitet och lönsamhet som definierats i kapitel 3, metod och material kommer vi fram till ett resultat. Resultatet i kapitel har sin utgångspunkt i rapporten från Svenskt Näringsliv (2018) och i regeringens utredning (2016), vilket delvis presenteras och granskas i avsnitt 4.1 “Dissonanser mellan svenska skolors lönsamhet och utbildningskvalitet”. Vidare presenteras alternativa förhållningssätt som i sin tur också baseras på tidigare framtagen forskning för att understödja det rapporterade resultatet men även för att granska resultatet. I enlighet med detta presenteras slutligen även ett avsnitt gällande resultatets relevans för lärarprofessionen.

I Svenskt Näringslivs rapport (2018) presenteras ett kapitel om resultat, däribland förekommer ett avsnitt om studieresultat och ett annat avsnitt gällande eventuell betygsinflation, som i sin tur grundar sig på deras egna forskning. Forskning har genomförts med hjälp av ett antal regressionsanalyser som studerar sambandet mellan skolkvalitet och lönsamhet hos de företag som driver skolorna, detta görs med hjälp av en rad olika mått. Vidare redogörs resultaten i huvudsakligen två tabeller, som har sin utgångspunkt i analyserna som genomförts. I rapporten Svenskt Näringsliv (2018, s.10) påvisas det i Tabell 1 “Lönsamhet och studieresultat” att sambandet mellan företagets rörelsemarginal och studieresultaten i skolorna har en positiv relation.” Detta innebär att korrelationen mellan vinst och kvalitet inte är negativ, med andra ord består sambandet till större del, av en gynnsam utveckling åt båda hållen. Samtidigt tydliggörs detta samband eftersom det finns inget som indikerar på att resultatet som framgår i

Tabell 1 visar på att högre lönsamhet skulle leda till lägre studieresultat. Snarare antyder flera av resultaten på att eleverna uppnår bättre studieresultat på skolor som drivs av företag med högre vinstmarginal. Däremot framställs resultatet utan kontroller för elevsammansättning vilket på sikt kan vara betydelsefullt, därmed uppfattas koefficienten enbart som statistisk signifikant i analysen av andelen elever som uppnått godkänt betyg i alla skolämnen (Svenskt Näringsliv, 2018, s.10). Anmärkningsvärt är att rapporten inte syftar till att undersöka resultaten eller och sambandets bakomliggande mekanismer, utan undersöker enbart korrelationer (Svenskt Näringsliv, 2018, s.9). När kontroller för elevsammansättningen emellertid inkluderas i Tabell 1 andra kolum, synliggörs en drastisk minskning på ambivalensen i estimaten och det framgår i resultaten att företagens rörelsemarginal har en statistisk signifikant relation med följande.

“(1) andelen elever som nått godkänt i alla ämnen, (2) meritvärdet och (3) den genomsnittliga poängen i det nationella provet i engelska. När vi sedan justerar för länseffekter i den tredje kolumnen och kommuneffekter i den fjärde kolumnen kvarstår dessa korrelationer; de växer i styrka men blir också mindre precisa” (Svenskt Näringsliv, 2018, s.10).

Hur pass intensiv den positiva relationen är mellan rörelsemarginal och studieresultaten framgår inte precist. Däremot redogörs det i rapporten att en positiv korrelation påtagligt växer i intensitet, tack vare enstaka tillägg i analysen som till exempel tillägg av kolumner med användning av länseffekter och kommuneffekter.

Vidare till Tabell 2 “Lönsamhet och betygsinflation” (Svenskt Näringsliv, 2018, s. 13) presenteras en analysdel som markerar om rörelsemarginalen är relaterad till andelen elever som når lägre eller högre slutbetyg i matematik, svenska och engelska, i jämförelse med deras betyg på det nationella provet. Konkurrensen mellan skolor uppkom i och med att skolor kunde ha olika huvudmän. Den konkurrensen mellan huvudmännen påstås ofta bidra till en betygsinflation på längre sikt. Ibland kan betygsinflationen dock vara svår att undersöka (Svenskt Näringsliv, 2018, s.12). Problematiken uppstår pga att det kan vara komplicerat att upptäcka ett objektivt mått på kunskap, som i sin tur komplicerar mätningen av en potentiell betygsinflation. Därmed är det relevant att inte ta slutsatserna för givet.

Resultatet baseras på en jämförelse mellan slutbetyg och provbetyg i kärnämnena matematik, engelska och svenska. I resultatet framgår det följande:

“Ingenting tyder på att att högre rörelsemarginal korrelerar negativt med andelen elever som fick lägre slutbetyg, jämfört med betyget på det nationella provet. Tvärtom finns det en statistisk signifikant positiv relation i svenska: skolor med högre lönsamhet ger alltså högre utsträckning än skolor med lägre lönsamhet lägre slutbetyg i svenska jämfört med elevernas resultat på det nationella provet” (Svenskt Näringsliv, 2018, s.12).

Med andra ord innebär det också att det är rimligt att utgå ifrån att skolor med högre rörelsemarginal har fler elever som i slutskedet hade ett lägre slutbetyg än NP-betyg i svenska. Å andra sidan redovisas att det inte förekommer någon korrelation mellan rörelsemarginalen och andelen elever som fick högre slutbetyg i jämfört med deras resultat på det nationella provet (Svenskt Näringslivs, 2018, s.12). Vidare framgår det i slutsatserna att den positiva korrelationen mellan företagens lönsamhet och studieresultat inte beror på högre betygsinflation. I enlighet med detta slår rapportens resultat baserat på Svenskt Näringsliv (2018) egna analyser, hål på myterna kring dissonansen mellan svenska skolors lönsamhet och utbildningskvalitet. Följaktligen tyder resultaten på flera positiva samband mellan lönsamhet och utbildningskvalitet. Det inkluderar bland annat hårda mått på studieresultat bestående av andelen elever som uppnått godkänt i alla skolämnen och genomsnittligt meritvärde samt poäng på det nationella provet i engelska. Likaså finns där inga underlag för att skolföretag gör högre vinst och uppnår bättre resultat genom att anta elever med en mer fördelaktig bakgrund, vilket i sig hade bidragit till rad konsekvenser som exempelvis en form av segregation och eller betygsinflation. Slutligen poängteras att sambandet mellan lönsamhet och kvalitet i skolan, inte verifieras som skadligt för välfärdssektorn (Svenskt Näringsliv, 2018, s.12).

Anledningen till att det genomförts en utredning av regeringen beror i huvudsak på att det uttryckts farhågor för att skolornas vinster tas ut på bekostnad av utbildningens kvalitet. Farhågorna har vederbörligen övervägts och diskuterats, vilket i sin tur synnerligen bidragit till att det varit betydelsefullt för både regeringen och välfärdsutredningen att undersöka sambanden mellan skolans företagens lönsamhet och utbildnings kvalite. Det framgår i kapitel 7 “Effektivitet och kvalitet inom välfärden” (SOU, 2016, s.258) att enligt Skolverkets statistik framställs underlag som tydliggör att det förekommer skillnader i betygs- och kunskapsresultat mellan kommunala och fristående skolor. De genomsnittliga betygen är generellt högre i fristående skolor än i kommunala skolor. Däremot visar PISA-undersökningar som är gjorda från 2009 och 2012 att de högre betygen vid fristående grundskolor inte synliggörs i

kunskapsmätningarna. Detta kan i sin tur bidra till tvetydighet, dessutom påstås dessa resultat bero på att betyg är ett osäkert mått och att betygsskillnaderna inte avspeglar kunskapsskillnader mellan olika elevgrupper (SOU, 2016, s.258). Intressant nog visar en jämförelse från 2016 av fristående och kommunala gymnasieskolor att elever vid fristående skolor presterade något sämre i de nationella proven än elever vid kommunala skolor efter hänsyn tagits till elevernas grundskolebetyg och socioekonomiska och demografiska bakgrundsfaktorer (SOU, 2016, s.258–259). Trots detta tyder ombedömningar av nationella proven på att fristående grund- och gymnasieskolor i genomsnitt sätter högre provbetyg än de kommunala skolorna relativt de externa bedömningarna av provresultaten. Med detta menas att det förekommer större skillnader mellan fristående skolor än mellan skolor som drivs i kommunal regi (SOU, 2016, s.259).

Relevant är också att lyfta fram avsnittet om “Skillnader i betyg- och kunskapsresultat mellan skolor som drivs av vinstsyftande och icke-vinstsyftande huvudmän eller ägare” (SOU, 2016, s.260). Främst på grund av att det redogörs fåtalet analyser var av två gjorda 2015 och 2016 antyder att det inte fanns några anmärkningsvärda resultatskillnader mellan vinstsyftande och icke-vinstsyftande fristående skolor. I samma veva tyder en analys från 2012 på att:

“... elever med samma grundskolebetyg som gått i grundskolan som drevs av vinstsyftande ägare och huvudmän tenderar att få lägre gymnasiebetyg än elever som gått i kommunala grundskolor eller i icke-vinstsyftande fristående grundskolor” (SOU, 2016, s.260).

Analysresultatet strävar efter att ge förklaringar till det rapporterade resultatet. Det rapporterade resultatet påvisar att betygsättningen i vinstsyftande fristående skolor är mer generös. Alternativt att det förmedlar och behandlar mindre värdefulla och konkreta kunskaper som inte fullt ut fångas i betygskriterierna (SOU, 2016, s.260). Däremot är det svårt att uppskatta vad värdefulla och mer konkreta kunskaper innebär, och hur dessa ska tolkas för att vidare klassificeras som en lämplig faktor till resultatet av analysen.

Vidare i kapitlet presenteras ett avsnitt gällande “Effekter på kostnader och effektivitet” (SOU, 2016, s.271). I avsnittet framgår dels att det förekommer fåtalet analyser om hur konkurrensen och den ökade andelen friskolor påverkat kostnader och effektivitet i skolan. I relation med detta framgår det även att en del analyser som gjorts å andra sidan inte indikerar på att konkurrensens eller andelen elever som går i fristående skolor påverkat kommunernas

kostnader i någon större utsträckning. Därefter påstås det att ifall resultatet stämmer beror en effektivitetsbedömning visserligen helt på hur kvaliteten påverkats av förändringarna. Dock redogörs inte för hur potentiella förändringar påverkat kvaliteten för att vidare belägga hur effektiviteten påverkas (SOU, 2016, s.272–273).

4.2 Vad säger annan forskning?

Sandström & Bergström (2002) gjorde en studie som studerade om konkurrens (friskolor) på skolmarknaden har bidragit till en förbättrad standard (s.33) på skolor vilket de menar sig kunna bevisa. Dock finns det motstridiga uppgifter kring detta. Fredriksson (2010, s.27) beskriver att enligt forskning ger friskolor 15 % högre betyg i relation till högskoleprovsresultat till en normalpresterande manlig elev till skillnad från i kommunala skolor. Dock visar Sjunnesson (2012, s. 2) på att friskolereformen kan ha koncentrerat de elever med bättre socioekonomisk bakgrund på friskolor samtidigt som de som har sämre socioekonomisk bakgrund återfinns på kommunala skolor. PISA (2018, s.37) visar på att likvärdigheten i Sverige är sämre än i övriga nordiska länder vilket i så fall kan förklara varför det på friskolor verkar uppnås bättre resultat generellt än på kommunala. Vidare visar Fredriksson (2010, s. 28) att Skolverket i en rapport från 2009 visade på att det inte finns några systematiska skillnader mellan slutbetyget i ämnen med resultat på nationella proven på friskolor.

Enligt Dahlstedt och Fejes (2019, s. 7) finns det en mer tydlig och självklar koppling mellan friskolor och högre betyg än vad eleven förtjänar. De menar att friskolor är mer generösa än andra och skriver följande,

“In chapter fifteen, by comparing grades from schools and results from national tests, the author illustrates how independent schools in Sweden generally set higher grades than municipal schools, i.e. independent schools are more generous in their grading. Thus, the integrity of the evaluation system, based on the principle of objective knowledge and neutral measurements, has been seriously compromised, the author argues.“

Det är intressant med tanke på att andra rapporter är mer vaksamma i sin beskrivning av hur friskolor sätter betyg. Sammanfattningsvis kan man väl säga att det finns motstridiga uppgifter inom forskningen men att det inte finns något tydligt svar på om det finns en koppling mellan Friskolors vinst och, i alla fall, en sämre kvalitet. Det förklarar också varför utredningen från

regeringen (2016) ser ut som den gör med många motstridiga uppgifter. Inom forskningen pekar uppgifterna snarare mot att det finns en positiv påverkan på kvaliteten på skolan än tvärtom. Med andra ord innebär detta att korrelationen mellan vinst och kvalitet inte är negativ. Därmed ska sambandet mellan vinst och kvalitet inte betraktas som sammanfallande, med till exempel betygsinflation.

Sammanfattningsvis kan man väl mena att regeringens utredning (SOU, 2016) är en form av kompromiss av olika åsikter och statistik, där framgår varierande resultat som i sin tur resulterat fram till olika slutsatser om hur friskolors rörelsemarginal har påverkat kvaliteten i skolan.

4.3 Resultatets kopplingar till de yrkesetiska principerna

Lärarnas riksförbund (2019) har satt upp fyra yrkesetiska principer för lärare. Eleven alltid i centrum, Läraryrket och den professionella yrkesutövningen, Att upprätthålla lärares yrkesetik och Lärares samhällsuppdrag. Enligt den artikeln ska lärarna “Vid utvärdering, bedömning och betygssättning vara sakliga och rättvisa och därvid motstå otillbörlig påverkan” och “Ta ansvar för elevernas kunskapstillväxt, stödja deras personliga utveckling och skapa goda betingelser för varje elevs lärande, utveckling och förmåga att utveckla kritiskt tänkande”. Dessa två citat är intressanta i relation till resultaten som vi i underrubrikerna 4.1 och 4.2 har tagit fram. Skulle man följa Svenskt Näringslivs (2016) rapports huvudargument så följer lärare på friskolor med rörelsemarginal båda dessa yrkesetiska principer. Enligt ovan nämnda argument är friskolors, med rörelsemarginal, lärare i alla fall minst lika bra på att ta ansvar för elevers kunskapstillväxt, som kommunala skolors lärare och därutöver påvisar Svenskt Näringsliv (2016) att friskolors lärare inte bevisligen får otillbörlig påverkan från huvudmän i och med att skillnaden på slutbetyg och resultat på nationella prov inte är stor.

En hård analys av betänkandet från regeringen (SOU, 2016) är att de vill få fram att de lärare som är på friskolor med rörelsemarginal också till viss del bryter mot de etiska principerna. Visserligen är deras betänkande mer varsam än vad Svenskt Näringslivs rapport är. Eftersom betänkandet är inte lika rak i sin argumentation men slutsatserna kommer fram till att vinsterna ska begränsas av anledningar gällande kvalitet i förhållande till rörelsemarginal.

När det kommer till läraryrket och den professionella yrkesutövningen så är även det relevant att diskutera hur de olika rapporterna ser på det. Enligt Lärarnas riksförbund (2019) bygger läraryrket på samhällets tillit och har ett stort yrkesansvar. I en rapport som beskriver en betygsinflation på en viss typ av skolor har man heller ingen tillit för att lärarna på den typen av skolor följer de yrkesetiska principerna. Det är återigen en hård analys av regeringens betänkande (SOU, 2016) men konsekvensen av att ha den typen av resonemang blir att tilliten från samhällets institutioner tryter. Det försvagar läraryrket som profession, vilket har varit något som lärarna velat styrka. Möjligtvis kan man påstå att det är en omedveten konsekvens eftersom det man vill åt med vinstbegränsningar är ägarna och inte lärarna. Till skillnad från det då försöker Svenskt Näringsliv (2018) påvisa att lärarna på friskolor har ett liknande underlag för sin bedömning likt den de på kommunala har och att det inte förändras stort till slutbetyget.

Den fjärde punkten i läraryrkets etiska principer, lärares samhällsuppdrag påverkas också på grund av den här kunskapsöversiktens resultat. Den här punkten är intressant i det här sammanhanget eftersom den hänger ihop med de andra förda resonemangen i det här avsnittet. Lärarnas uppdrag är att följa det som samhällets institutioner, när det gäller skolan, har bestämt. Men om samhällets institutioner väljer att föra resonemang kring och väljer beslut som menar att lärare bryter mot de etiska principerna försämras tilliten till läraryrket och lärares samhällsuppdrag kommer att förändras.

5.Konklusion, slutsatser, diskussion och

framtida forskning

5.1 Konklusion

Rent konkret bevaras vår frågeställning genom att vi i resultatdelen, klargör för vilka huvudargument man kan urskilja i forskningen om friskolors påverkan på kvalitet. Huvudargumenten grundar sig främst i två framtagna rapporter, som tidigare behandlats och granskats i kunskapsöversikten. Sammantaget visar vårt forskningsunderlag på att det inte finns tillräckligt med belägg som indikerar på att vinst går före kvalitet. Detta samband understryker främst rapporten från Svenskt Näringsliv (2018). Å andra sidan antyder utredningen från regeringen (2016) att det kanske inte förekommer självklara belägg för en betygsinflation eller försämring av kvaliteten, på grund av vinstuttag i skolverksamhet. Trots detta finns där fortsatte tolkningsutrymme och möjligheter. Vidare redogör även vår frågeställning för relevansen och påverkan på lärarprofessionen. Utifrån Lärarnas riksförbund (2019) framgår fyra yrkesetiska principer som praktiskt taget påverkar lärarprofessionen. Dessutom är det möjligt att i förhållande till de yrkesetiska principer ifrågasätta lärarens förhållningssätt till principerna av rapporter som kritiserar betygsättningen i samma kontext som betygsinflation, specifikt på friskolor.

5.2 Slutsatser och diskussion

Precis som resultatet klargör grundar sig vår valda forskning emellertid på att det länge har debatterats huruvida relationen mellan skola och vinst korrelerar. Därmed inleds vår kunskapsöversikt, som syftar till att besvara frågeställningen om “vilka huvudargument man kan urskilja i forskningen om friskolors påverka på kvalitet?” Således har vi kommit fram till ett resultat, som i sin tur baserats på varierande forskningsresultat som varit underlag för vår kunskapsöversikt.

Det finns nog en risk för många att tänka att i och med att friskolor kan ta ut vinst finns det också en risk med betygsinflation med tanke på vinstintresset i att kunna marknadsföra högre betyg. Detta är visserligen en generell tanken och delas av många. Vi kan erkänna att vi delade samma tanke, detta kan dels bero på att det till viss del existerar sådana fördom om skola och vinst. I folkmun används gärna det som ett exempel på hur aktörer på skolmarknaden marknadsför sig själva. Från motståndare till friskolor hör man ofta ett argument om betygsinflation, ett argument om man, som vi har gjort, lyssnar på forskningen inte är belagt.

SOUn (2016) håller i många avseenden med om att det kanske inte finns belägg för en betygsinflation, försämring av kvaliteten etc. Av den anledningen är det speciellt anmärkningsvärt att de trots detta underlag kommer fram till en begränsning av vinster i skolan. Här kan man undra om det är fördomar om friskolor som lett till att man förbisett en del av forskningen för att ändå kunna lägga fram förslagen trots allt. Det kan vara där problemet blir till, när det är en politiskt utsatt utredning. Politiken vill åt ett håll, en begränsning av vinsterna, samtidigt som forskningen visar på något annat. Det är oundvikligt att en sådan utredning blir vinklad när utredarna är till för att politikerna vill nå ett mål, ett så kallat politiskt syfte. Därmed synliggörs även fallgropen i denna utredning, då den till viss del kan vara politiskt ålagd.

Självklart fanns det även ett intresse från Svenskt Näringsliv när de beställde sin rapport (Svenskt Näringsliv, 2018) som svar på regeringen Löfven I förslag, uppenbart blir det för Svenskt Näringsliv att komma fram till ett visst svar och ett resultat som är i motsatsförhållande till regeringen. Däremot bekräftas faktan som de tar upp även i vissa delar i SOUn och av annan forskning på samma område. Svenskt Näringsliv (2018) rapporterar att korrelationen mellan vinst och kvalitet i skolans verksamhet inte är negativ. Rättare sagt föregår inte vinst före kvalitet, och eller vice versa. Enligt vår uppfattning av forskningen vi tagit del av finns det, med andra ord, en ganska enad uppfattning utifrån forskningen om att det inte direkt förekommer några belägg för en negativ påverkan på kvalitet i relation till vinst. Även om den negativa påverkan förekommer eller blir synlig i vissa avseenden är det enbart bestående av mindre effekter och utgör ingen större påverkan. Vidare kan vi konstatera att majoriteten av forskningen påvisar att det föreligger en positiv påverkan snarare än en negativ sådan. Detta eftersom det med forskning blir svårt att bevisa en negativ korrelation mellan kvalitet och vinst. För att komma åt vinstuttag måste regeringen, med andra ord, gå ett annat håll och rikta sig åt en annan diskurs. En sådan diskurs hade istället för forskning få gå ut på att ideologiskt

attackera vinsttuttag i skolan. Det hade blivit ett mer giltigt argument i och med att forskning säger emot den ideologiska övertygelsen.

Utöver detta nämner vi tidigare i texten att Lärarnas riksförbund (2019) utgår ifrån fyra yrkesetiska principer. Eleven alltid i centrum, Läraryrket och den professionella yrkesutövningen, Att upprätthålla lärares yrkesetik och Lärares samhällsuppdrag. Med detta sagt kan man konstatera att i förhållande till dessa etiska principer ifrågasätts lärarnas förhållningssätt till de etiska principerna av rapporter som kritiserar betygsättandet (betygsinflation) på friskolor. Det blir ett underkännande av vårt uppdrag, som lärare, att uppfylla dessa principer, det är även här som yrkesrelevansen synliggörs.

5.3 Framtida forskning

I en framtida forskning hade man kunnat göra en jämförande studie över hur lärare, i samhällskunskap, upplever sin arbetssituation om huruvida de känner att det finns påtryckningar från skolledning vid betysättande på friskolor i jämförelse med lärare på kommunala skolor. För att avgränsa en sådan rapport hade man kunnat utföra sin undersökning på slumpmässigt utvalda skolor och slumpmässigt utvalda lärare på skolor med olika huvudmän i exempelvis Malmö eller en annan stad. På detta sätt får man en klarare rapport över hur lärare på de olika typerna av skolor upplever sin situation.

Referenser

Fejes, A. & Dahlstedt, M. (2019). Neoliberalism and market forces in education: Lessons from Sweden. Routledge.

https://www.researchgate.net/publication/333893454_Neoliberalism_and_market_for

ces_in_education_Lessons_from_Sweden.

Fredriksson. A. (2010). Marknaden och lärarna. Göteborgs Universitet: Göteborg.

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/23913/1/gupea_2077_23913_1.pdf (Hämtad

2020-11-30

Friberg, F. (red.) (2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Tredje upplagan Lund: Studentlitteratur.

Lärarnas Riksförbund. (2019). Yrkesetik för lärare.

https://www.lr.se/stod--rad/for-dig-som-larare/yrkesetik-for-larare (Hämtad 2020-12-05)

PISA (2019). 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Stockholm: Skolverket. https://www.skolverket.se/getFile?file=5347

Sjunnesson, J. (2012). School vouchers in Sweden. New Delhi: Centre for Civil Society. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:576189/FULLTEXT01.pdf

Skolverket (2011). Ämne - Samhällskunskap. Hämtad 2020-01-15, från

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-

amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp %2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DSAM%26lang%3Dsv%26tos%3Dgy%26p%3D p&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3.

Svenskt Näringsliv (2018). Lönsamma kunskaper – Sambandet mellan vinst och kvalitet i svenska grundskolor. Stockholm: Svenskt Näringsliv. http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:1353029/FULLTEXT01.pdf

Svenskt Näringsliv. (2016). Remissvar - Ordning och reda 1 välfärden (Referens/dnr: SN 242/16). Stockholm: Svenskt Näringsliv. Tillgänglig URL:

https://www.regeringen.se/492912/contentassets/1837f4bbc0804b93b8944fb39ff59bb f/svensk-naringsliv.pdf

Sandström, M. & Bergström, F. (2002) School Vouchers in Practice: Competition Won't Hurt You!. Stockholm: IUI. https://www.ifn.se/Wfiles/wp/WP578.pdf