Malmö högskola
Lärande och samhälle
Idrottsvetenskap
Examensarbete
15 högskolepoäng
Bland bollar och bloggar
En studie av lärares och elevers inställning till IKT i ämnet idrott och hälsa
Among balls and blogs
A Study of Teachers’ and Students’ Attitude towards ICT in Physical
Education
Markus Luczak
Johan Wäss
Lärarexamen 270hp Handledare: Ange handledare
Idrott och fysisk bildning Seminarium: 2014-12-17
Examinator: Lars Lagergren Handledare: Bo Carlsson
Sammanfattning
Syftet med denna studie var att undersöka vilken inställning elever och idrottslärare har till att använda mobiltelefoner, film och bloggar i samband med undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Urvalsgruppen bestod av 225 grundskole- och gymnasieelever samt 5 lärare fördelat på 5 skolor i Skåne. De metodologiska tillvägagångssätten utgjordes av intervjuer med lärarna och en enkätundersökning med eleverna. Resultaten har
analyserats med utgångspunkt i Roger Säljös vidareutveckling av Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande, samt Thomas Ziehes teori om kolliderande livsvärldar. Vidare har resultaten ställts i relation till tidigare resultat inom
forskningsfältet. Undersökningen visar att både lärare och elever, generellt sett, har en positiv inställning till de IKT-praktiker och användningsområden som varit i fokus. Eleverna var, till skillnad från lärarna, emellertid negativa till att använda bloggar i samband med undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Resultatet pekar på att elever som använt en IKT-praktik är mer positivt inställda till praktiken än de elever som inte använt praktiken.
Abstract
The purpose of this study was to examine the attitude amongst students and physical education teachers towards using mobile phones, films, and blogs during physical education teaching. The selection group consisted of 225 students and 5 teachers from 5 schools in the Skåne region, Sweden. Questionnaires have been issued to the students and the teachers have been interviewed. The results have been analyzed with the help of Roger Säljös further development of Lev Vygotskij’s sociocultural perspective on learning, and Thomas Ziehe’s theory on colliding realities. Furthermore, the results have been put in relation to earlier studies within the research field. The results show that both students and teachers, generally, have a positive attitude towards the studied ICT-practices and uses. The students did however, unlike the teachers, have a negative attitude to using blogs in physical education. The results indicate that students who have used an ICT-practice have a more positive attitude towards that practice than students that haven’t used it.
Keywords: ICT, mobile phones, film, blog, attitude, students, teachers, physical education.
Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 7
2. Syfte och frågeställning ... 11
3. Tidigare forskning ... 13 3.1 IKT ... 13 3.2 Filmvisning ... 14 3.3 Filminspelning ... 15 3.4 Bloggar ... 16 3.5 Mobiltelefoner ... 17 4. Teoretiskt ramverk ... 19
4.1 Thomas Ziehe - Kolliderande livsvärldar ... 19
4.2 Roger Säljö - Ett sociokulturellt perspektiv ... 21
5. Metod ... 23
5.1 Intervjuer ... 23
5.2 Enkäter ... 24
5.3 Avgränsningar - praktiker och användningsområden ... 25
5.4 Urval ... 26
5.5 Representativitet ... 27
5.6 Reliabilitet ... 28
5.7 Validitet ... 28
5.8 Forskningsetiska principer ... 29
6. Resultat och analys ... 31
6.1 Förklaring till tabeller och siffror ... 32
6.2 Filmvisning ... 32
6.2.1 Instruerande film ... 32
6.2.2 Informerande film ... 36
6.2.3 Analys – Filmvisning ... 39
6.3 Filminspelning ... 40
6.3.1 Filmar läraren för att göra bedömningar och ge feedback? ... 40
6.3.2 Filmar eleverna varandra för att ge feedback? ... 44
6.3.3 Analys - Filminspelning ... 47
6.4 Blogg ... 48
6.4.2 Läser eleverna bloggar? ... 51
6.4.3 Analys - Bloggar ... 54
6.5 Mobiltelefoner ... 56
6.5.1 Använder eleverna mobiltelefoner i idrottsundervisningen? ... 56
6.5.2 Analys - Mobiltelefoner ... 59 6.6 En övergripande analys ... 61 7. Diskussion ... 63 Referenser ... 67 Bilaga 1 ... 671(1) Bilaga 2 ... 671(2)
1. Introduktion
En viktig skillnad mellan människan och andra arter har alltid varit vår förmåga att utveckla redskap och teknik, bland annat för att utnyttja och föra vidare kunskap, förståelse och färdigheter (Hundeide, 2006). Dessa tekniker och redskap är ofantligt många, men som exempel kan nämnas skrivkonsten, boktryckarkonsten och datorn. Sedan industrisamhället under 1900-talet övergått till ett informationssamhälle har den tekniska utvecklingen accelererat än mer (Brodin & Lindstrand, 2003).
Under det sena 1900-talet och fortsatt under 2000-talet har tekniken kring internet och andra former av global kommunikation utvecklats enormt. Detta har, i kombination med att tekniska redskap blivit billigare och mer tillgängliga, avsevärt ökat individens möjligheter att kommunicera och förmedla sina egna, och ta del av andras, åsikter, tankar och mediala kreationer (Åkerlund, 2013). I och med denna kommunikativa utveckling har en övergång från begreppet informationsteknik, IT, till informations- och kommunikationsteknik, IKT, skett (Brodin & Lindstrand, 2003).
Åkerlund (2013) menar att samhället genomgår ett kommunikativt paradigmskifte jämförbart med boktryckarkonsten på 1400-talet. Hur skolan förstår och hanterar detta skifte lyfts fram som den viktigaste utmaningen skolan ställts inför på många år, något som även Gärdenfors (2010) påtalar. Såväl Brodin och Lindstrand (2003) som Åkerlund (2013) menar att det finns tydliga risker inblandade, exempelvis att skolans lokaler och organisation inte är optimerad för den moderna situationen och att användningen av IKT kan bli ett självändamål istället för att fokus läggs på innehållet.
Att Skolverket tar utmaningen på allvar framgår av att det i läroplanen för grundskolan (Skolverket, 2011a) står att skolan ska arbeta för att varje elev “kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande” (s. 9), samt att “skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel” (s.13). I Gymnasieskolans läroplan påtalas på ett liknande vis att skolan har som uppdrag att varje elev “kan använda bok- och bibliotekskunskap och modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande” (Skolverket, 2011b, s.10).
Skolverkets (2013) rapport om användning och kompetens när det gäller IKT i skolan ger en del intressanta uppgifter. I den framgår att i princip alla lärare på grund-
och gymnasieskolorna har tillgång till en egen dator eller en som delas med en kollega. Även eleverna har god tillgång till datorer, framförallt bärbara datorer och surfplattor. Flera skolor strävar efter “1 till 1-principen”, det vill säga en dator per elev. Dessa faktorer ger givetvis goda möjligheter för IKT i skolan. I rapporten framgår även att kommunikation mellan skola och hem sker med IKT i allt större utsträckning.
Allt är emellertid inte positivt; lärarna behöver kompetensutvecklas, framförallt gällande hur IKT kan användas som verktyg i undervisningen. Inte heller i alla ämnen är användningen av IKT särskilt stor, som exempel används naturorienterade ämnen och teknik. Värt att notera är att idrott och hälsa inte ingår i studien. I rapporten framkommer också att lärarna begränsas i sin IKT-användning av krånglig eller bristfällig utrustning och bristande stöd kring hur IKT kan användas pedagogiskt (Skolverket, 2013).
Beträffande användningsområden visar rapporten att eleverna främst använder datorer för informationssökning och skrivuppgifter, men även i hög utsträckning för att göra presentationer och redovisningar samt arbeta med film, bild, musik eller ljud. Genomgående använder gymnasieelever sina datorer mer än eleverna i årskurs sju till nio, och elever som har tillgång till egen dator använder datorer mer än de som inte har det (Skolverket, 2013).
Lärarnas inställning till IKT är överlag positiv, där en klar majoritet anser att IKT i viss eller stor utsträckning är positivt på samtliga punkter, däribland som pedagogiskt verktyg, för att utveckla elevernas IKT-kompetens och för att öka elevernas måluppfyllelse (Skolverket, 2013).
Skolinspektionen påtalar i sin kvalitetsgranskningsrapport av idrott och hälsa (2012) att IKT används i ytterst begränsad utsträckning inom ämnet. Detta anses vara ett problem, då IKT får en allt mer framträdande roll i vårt digitaliserade samhälle. Flera möjliga användningsområden för IKT i idrott och hälsa lyfts fram i rapporten (Skolinspektionen, 2012).
Störst fokus läggs i rapporten på de teoretiska bitarna av kursdelen hälsa och livsstil, där informationssökning och digitaliserat undervisningsmaterial kan utgöra en god
Även när det gäller den mer praktiskt orienterade undervisningen lyfts verktyg som skulle kunna vara användbara fram. Användningsområdena för mobilapplikationer är många, men för att specificera beskrivs hur de kan användas för att utvärdera och dokumentera träningspass. I kvalitetssäkrande syfte kan ett tänkbart verktyg för pedagogen vara att filma elevernas praktiska utföranden för att kunna studera dessa i efterhand och betygsätta på ett genomtänkt och rättvist sätt. Att filma eleverna kan dessutom användas för feedback kring utförande av aktiviteter (Skolinspektionen, 2012).
I rapporten framgår dessutom att de viktigaste faktorerna för hur, och hur mycket, IKT används i undervisningen i idrott och hälsa är lärarnas kompetens, skolans utrustning och vilket stöd lärarna får. Även lärarnas inställning verkar påverka, då det faktiska utförandet av ämnet idrott och hälsa fortfarande i mångt och mycket betonar rörelse, spel och lek. IKT ses i viss utsträckning som ett främmande inslag i undervisningen och en lärare påtalar att den teoretiska undervisningen, med dator och projektor, kan vara bra men inte får ta tid från rörelsen. Lärarna verkar vara försiktigt positivt inställda till IKT som koncept, men saknar kunskap, stöd och förutsättningar för att omsätta det i praktiken (Skolinspektionen, 2012).
I det teknologiska paradigmskifte som skolan nu står inför väcks många frågor till liv angående IKT som redskap, vare sig det gäller omfattning, användningsområde eller inställning. I föreliggande arbete har vi valt att fördjupa oss i lärares och elevers inställning till IKT användning i samband med idrottsundervisningen, i hopp om att kunna få svar på några av de frågor som skolvärlden måste bearbeta.
2. Syfte och frågeställning
Anledningarna till att vi valt att fördjupa oss i elevers och lärares inställning till en sammansvetsning av idrott och IKT, vilka kan betraktas som antagonister då den tekniska utvecklingen är en bidragande faktor till den ökade fysiska ohälsan (Engström, 2009), är många. En anledning är att denna till synes paradoxala kombination är tämligen outforskad vilket dels väcker vårt intresse, men också vår motivation till att komplettera tidigare forskning. En annan anledning till att vi valt att fördjupa oss i detta forskningsområde är att Skolinspektionen har påtalat att det råder en brist på IKT-användning i idrottsundervisningen. Då vi båda dessutom studerar till lärare i idrott och hälsa, samt intresserar oss för IKT på fritiden, är vi intresserade av vilken position IKT kan anta i idrottsundervisningen.
IKT-användning är ett brett fält, bestående av många komponenter - vilka alla inte ryms inom ramen för denna uppsats. För att göra arbetet så hanterbart som möjligt har vi valt att rikta rampljuset mot specifikt utvalda praktiker inom IKT-fältet: blogg, film och mobiltelefoner. Det övergripande syftet med föreliggande arbete är att undersöka elevers och lärares inställning till en användning av blogg, film och mobiltelefoner i samband med idrottsundervisningen. Utifrån detta syfte har följande frågeställningar formulerats:
Vilken är elevernas inställning till en användning av specifika IKT-praktiker i undervisningen i idrott och hälsa?
Vilken är lärarnas inställning till en användning av specifika IKT-praktiker i undervisningen i idrott och hälsa?
Vilka likheter och/eller skillnader går det att finna vid en jämförelse av elevernas och lärarnas inställning till en användning av specifika IKT-praktiker i undervisningen i idrott och hälsa?
Dessa frågeställningar har påverkat vilka teorier som använts i föreliggande uppsats. Då fokus ligger på att undersöka både elevers och lärares attityd till ett specifikt fenomen, anser vi att Tomas Ziehes teori om kolliderande livsvärldar kan vara relevant vid en analys och komparation av empirin. Vidare anser vi att en klassificering av medierande redskap, utifrån Roger Säljös tolkning av Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv, kan appliceras som verktyg vid en djupare analys av de olika praktiker som vi valt att avgränsa oss till.
Genom att besvara ovanstående frågeställningar, med dessa teorier som grund, hoppas vi kunna bidra med fördjupade kunskaper kring IKT i skolämnet idrott och hälsa, vilka i sin tur förhoppningsvis kan bidra till en berikad diskussion kring skolans tekniska utveckling och dess applicering i undervisningen.
3. Tidigare forskning
En presentation av tidigare forskning kommer nedan att redovisas tematiskt, utefter de praktiker som vi valt att undersöka. En redogörelse för forskning som berör hela IKT-fältet kommer också att göras i syfte att undvika generalisering - våra informanters uttalanden om specifika praktiker bör inte generaliseras över hela IKT-fältet. Genom att ta hänsyn till forskning som berör IKT ur ett bredare perspektiv kan vi få kunskap om vad kollektivet tycker om andra praktiker, eller samma praktiker i andra länder. Presentationen nedan utgörs dock endast av de mest relevanta och framträdande forskningsresultaten som vi lyckats komma åt. Viktigt att ta hänsyn till är därför att det finns en större mängd forskning som behandlar den tematik som vi valt att fördjupa oss i. IKT i skolan är ett tämligen utforskat område, men forskning kring IKT i idrottsundervisningen är inte lika omfattande. Utifrån detta faktum hoppas vi kunna bidra med relevanta resultat till detta forskningsfält.
3.1 IKT
Wang (2008) beskriver hur IKT kan integreras i skolans undervisning. Han menar att processen vilar på tre ben: pedagogik, social interaktion och teknologi. Pedagogiken och den sociala interaktionen lyfts fram som de viktigaste delarna, där valet av lektionsinnehåll, en god lärmiljö och samarbete mellan elever främjar lärandet. Teknologin är enligt Wang främst en förutsättning för de andra faktorerna. Exempelvis ska den tekniska utrustningen fungera och internetuppkopplingen vara snabb och stabil. Svensson (2008) anser att en av de största fördelarna med IKT är anpassnings-förmågan och att ett enskilt verktyg kan användas till flera funktioner och medieformer. Men versatiliteten kan enligt Gärdenfors (2010) även medföra risker. Den ökade datortätheten och -användningen är inte något positivt i sig självt utan kan snarare leda till en minskad effektivitet om datorn bara används som en ersättning till de gamla redskapen, så som papper och penna. Han anser även att det är viktigt att läraren är medveten om att den stora mängden information på internet inte går att likställa med en stor kunskap och förståelse. Det är essentiellt att eleverna handleds och tränas för att kunna värdera, tolka och förhålla sig kritiskt till informationen. Om inte informationen
placeras i ett sammanhang och görs meningsfull kommer eleverna inte utveckla sin analytiska förmåga och förståelse för ämnet.
Gärdenfors (2010) menar vidare att IKT bistår med ypperliga möjligheter för eleverna att lära sig på andra sätt än den traditionella undervisningen erbjuder. Framförallt är det det informella lärandet som ges nya möjligheter. Även Papastergiou och Gerodimos (2012) anser att IKT har en positiv effekt på lärandet. Deras studie visar att elever som kompletterade den praktiska undervisningen i basketboll med IKT-inslag fick godare kunskaper än de elever som inte gjorde det. Undersökningen visar även att eleverna var positivt inställda till IKT i idrottsundervisningen.
Att elever är positivt inställda till IKT i idrott och hälsa får stöd av Göktaş (2012), vars studie av elevers och lärarstudenters inställning till IKT visar en positiv attityd. I denna undersökning noteras även skillnader mellan könen, där flickorna generellt är mer positiva än pojkarna. Även lärarna har enligt Thomas och Stratton (2006) en positiv inställning. I deras studie uppgav 92 procent av idrottslärarna att de var positiva till IKT som en del av undervisningen.
Vidare har Sánchez et. al. (2012) genomfört en studie i Spanien, som fokuserade på lärares inställning till att använda IKT i klassrummet. Resultatet pekar på att majoriteten av lärarna som deltog i studien är positivt inställda till IKT som verktyg i lärandesituationen. Det framkommer också att lärarna använder sig av IKT i begränsad utsträckning då de inte har tillräcklig kunskap inom området.
Lundvall (2008) menar att de lokaler där undervisningen i idrott och hälsa bedrivs ofta är begränsade i sin utformning och att det krävs kreativitet för att bryta rutiner och inte låta ”den fysiskt materiella miljön […] på ett högst påtagligt sätt [bli] avgörande för hela undervisningsförloppet, för innehåll, lärande och det pedagogiska förhållningssättet” (s.120). Detta kan vara en förklaring till att IKT enligt Skolinspektionen (2012) förekommer i så liten omfattning, undervisningsmiljön är enligt Lundvall (2008) utformad för lagidrotter eller redskapsgymnastik, beroende på lokalens ålder.
dokumentera vilken effekt ett sådant tillvägagångssätt hade på språkinlärningen. Undersökningens resultat pekade på att språkinlärningen effektiviserades - både lärare och elever blev följaktligen positivt inställda till filmanvändningen.
Vidare har McNeill och Fry (2012), genomfört en undersökning där syftet var att kartlägga effekten av, och inställningen till, olika typer av IKT i samband med idrottsundervisningen. Undersökningens resultat visar att eleverna upplever vodcasts, videofiler på internet, som ett effektivt verktyg för att lära sig olika typer av lekar och spel. Eleverna pekade på den kraftfulla effekten av det visuella, och föredrog därför vodcasts före podcasts, ljudfiler på internet.
Gärdenfors (2010) berör detta område genom att peka på vilken betydelse människans olika sinnen har för lärandet. Han betonar att seendet är människans kraftigaste verktyg för att uppfatta och förstå mönster - något som går att utnyttja med hjälp av de verktyg som IKT-fältet erbjuder. Dock menar Gärdenfors att en kombination av informationskoder, exempelvis ljud tillsammans med bild, kan effektivisera och stimulera lärandeprocessen. Han menar vidare att filmanvändning inte endast har positiva konsekvenser. Filmens visuella inslag riskerar att ta bort fokus från lärandesituationens innehåll, eller den specifika uppgiften, vilket istället begränsar inlärningsmöjligheterna.
Wei och Liqiang (2011) diskuterar också hur filmer kan användas i idrottsundervisningen. De menar att filmer, antingen egengjorda eller hämtade från internet, kan kompensera för lärarens brister då alla lärare inte besitter den motorik, fysik och kunskap som krävs för att visa alla fysiska rörelser. Filmtekniken tillåter även att det som visas saktas ner, pausas eller visas upprepade gånger för att tydligare poängtera kritiska aspekter.
3.3 Filminspelning
Weir och Connor (2009) har genomfört en studie där syftet bland annat var att undersöka hur filminspelning kan användas som redskap för att ge feedback i irländska skolor. Eleverna filmades av läraren som sedan studerade och reflekterade kring videoklippen i syfte att ge feedback till eleverna. Resultatet visar att både lärare och elever som fick använda sig av filminspelning som redskap, visar en positiv attityd till användningen. Filminspelning betraktas enligt deltagarna i undersökningen som ett effektivt hjälpmedel i undervisningen.
Colasante(2011) genomförde en studie som visade att studenter var positivt inställda till videofeedback. Detta gällde såväl att få från lärare och studiekamrater, som att ge till sina medstudenter. De var dock något mer känsliga, men positiva, när det gällde att få feedback från de andra studenterna.
Även O’Loughlin, Ní Chróinín och O’Grady (2013) har gjort en undersökning, där de undersöker hur elever upplevde att bli videofilmade och sedan få feedback baserat på detta. Studien visade att eleverna var positiva till konceptet och ansåg att de utvecklades och lättare kunde förstå vad läraren menade. Lärarna var också positiva och såg videoinspelning som ett användbart redskap.
Mohnsen, Anderson, Mikat och Martinez (2001) håller med om att videoinspelning av elever är en bra metod av flera skäl. Att eleverna får se sig själva gör dels att de kan göra en självutvärdering, men också att de lättare förstår feedback från andra. Inspelat material kan även användas av läraren för att göra genomtänkta bedömningar och planera undervisningen med elevernas kunskaper och förmågor i åtanke.
3.4 Bloggar
Papastergiou, Gerodimos och Panagiotis (2011) har genomfört en studie där syftet var att undersöka bloggandets pedagogiska potential i ämnet idrott och hälsa. Undersökningen gick ut på att en grupp studenter, med hjälp av en klassblogg, skulle reflektera kring fyra tekniska färdigheter inom basket. Resultatet visade att en längre periods bloggande hade en positiv inverkan på studenternas internetvana och användning av bloggar. Studien visade också att bloggandet inte bidrog till någon signifikant utveckling av elevernas tekniska färdigheter i basketboll. Trots detta hade eleverna en positiv inställning till bloggandet som verktyg i lärandet.
Även Williams och Jacobs (2004) har gjort en undersökning som ämnade kartlägga bloggens potential som verktyg i lärandet. I studien deltog dels studenter från det makroekonomiska programmet, dels studenter som studerar internationell ekonomi. I studien fick studenterna tillgång till en blogg, under en sexveckorsperiod, men ingen information om hur och när den skulle användas. Resultaten pekar på ett en majoritet
det de lärde sig, samt läsa och kommentera varandras bloggar. De berörda lärarna var också positiva till bloggandet och ansåg att det lät eleverna reflektera och interagera på ett utvecklande vis.
3.5 Mobiltelefoner
Muhanna och Abu-Al-Sha'r (2009) genomförde en enkätstudie i Jordanien som syftade till att undersöka studenters och lärares inställning till att använda mobiler i samband med undervisningen. Resultaten pekar på att studenterna var mer positiva till mobilanvändningen än lärarna, men också att pojkar visar ett större intresse än flickor när det gäller en implementering av mobiltelefoner i undervisningen.
En undersökning har genomförts i Tanzania av Kafyulilo (2012), där studenter, lärarstudenter och aktiva lärare frågas om sina uppfattningar kring mobiltelefoner i skolan. Resultatet visar att studenterna och lärarstudenterna är positivt inställda, medan de aktiva lärarna är negativa. Anledningar till denna negativitet som lyfts fram är att mobiltelefonerna anses kunna distrahera eleverna, att de underlättar fusk och plagiat, samt att lärarna inte kände sig säkra på hur de ska använda teknologin på ett sätt som främjar undervisningen.
Ismail, Azizan och Azman (2013) har genomfört en studie där de bland annat frågat lärare i Malaysia kring deras inställning till att använda mobiltelefoner i undervisningen. Resultatet visar att lärarna är negativt inställda, trots att de tycker mobiler är bra i många andra avseenden. Forskarna spekulerar i om detta kan förklaras med att många lärare snarare ser mobiler som en distraktion när de förs in i en skolmiljö.
Även Keengwe, Schnellert och Jonas (2012) menar att det råder viss skepsis bland skolledning och -personal kring att använda mobiler i skolan, där de främsta argumenten är att de är distraherande, används till cybermobbning och främjar fusk. Men de kan även ses som ett bra tekniskt hjälpmedel som kan användas kreativt för att uppnå kursmålen. Som främsta positiva egenskaper presenteras rörlighet, flexibilitet och självständighet.
Milrad et al. (2013) anser att det finns flera fördelar med att använda mobiltelefoner i undervisningen. En sådan är mobilernas flexibilitet, vilket gör att eleverna kan byta användningsområde, fokus och kontext på ett ögonblick. Även det faktum att telefonerna har fler möjligheter än datorer, exempelvis GPS, portabilitet och goda
kameramöjligheter, gör att forskarna tror att mobilerna kommer ersätta datorer i skolan inom en snar framtid. En förutsättning är dock en god tillgång till mobiler, helst 1:1 och att de ska användas på rätt sätt, inte bara som ersättning till traditionella verktyg. Som möjliga hinder ser forskarna brist på visioner, pengar, kompetensutveckling och ledarskap, samt att läroplaner och nationella prov inte följer utvecklingen.
4. Teoretiskt ramverk
Enligt Coakley och Pike (2009) kan teorier användas för att försöka förutse konsekvenser och utgångar av nutida och framtida forskning utifrån tidigare forskningsresultat. Dahlgren och Florén (1996) menar dessutom att användandet av teorier bidrar till att göra forskningsresultat generaliserbara. Genom detta kan mönster skapas och andra forskare som vill studera samma område kan lättare förstå innebörden för att kunna jämföra, komplettera och bygga vidare. I syfte att kunna placera våra forskningsresultat i en vetenskaplig kontext, bredvid ovan presenterade studier, har vi därför valt att använda oss av två specifika teoretiska utgångspunkter som presenteras nedan.
4.1 Thomas Ziehe - Kolliderande livsvärldar
Den tyska pedagogen Thomas Ziehe använder begreppet livsvärldar, vilket kan förstås som den personliga verklighet som varje individ lever i, uppbyggd av arkiv av upplevelser, värderingar och intressen. Han menar att pedagoger borde ta hänsyn till alla elevers erfarenheter och olikheter i samband med undervisningen. Enligt Ziehe kan det uppstå komplikationer i lärandet när lärarens livsvärld inte matchar elevernas - läraren måste med andra ord ta hänsyn till elevernas intressen och värderingar i syfte att optimera lärandeprocessen och låta eleverna identifiera sig med lärandet. För att skapa en motiverande och inlärningsfrämjande undervisningsmiljö är det viktigt att eleverna finner meningsfullhet och relevans i såväl lektionsinnehållet som i undervisnings-metoden (Nørgaard, 2004).
Dagens högteknologiska samhälle har exempelvis medfört att IKT-användningen har blivit en viktig del av vardagslivet för den yngre generationen - IKT är något som ungdomarna finner användbart och intressant (Svensson, 2008). Enligt Ziehe kan eleverna rentav uppleva IKT som en trygghet, då de av de äldre generationerna tillskrivs en stor kunskap, kompetens och rentav makt inom detta område (Nørgaard, 2004). Genom att implementera IKT-användningen i den, enligt Skolinspektionen (2010; 2012), monotona idrottsundervisningen kan lärandet berikas.
Ziehe menar vidare att undervisningen måste vara nyanserad för att en effektiv lärandeprocess ska uppnås. Rutiniserade handlingsförlopp är en central term i Ziehes teori, vilket kan förstås som monotona undervisningsmönster. Det kan exempelvis
handla om något så enkelt som att den inledande fasen av idrottsundervisningen ser likadan ut vid varje undervisningstillfälle, men också vilken didaktisk metod som används i lärandet. Ziehe menar att lärare borde ta avstånd från de rutiniserade handlingsförloppen genom att berika undervisningen med oförutsägbara tillvägagångssätt (Ziehe, 1993). Ziehe anser att det är nödvändigt att finna balans mellan att utgå från elevers nuvarande personliga tolkningsmönster och att utmana dem med okända och obekanta inslag. Det gamla ska säkerställas samtidigt som det nya ska upplevas. Här kan det vara värt att än en gång betona den vikt Ziehe lägger vid meningsfullhet; för att det nya ska ges en chans krävs att eleverna finner det relevant för sin egen, nuvarande eller framtida, situation. En följd av de skilda livsvärldarna kan också vara att samma situation upplevs väldigt olika av olika inblandade individer. I skolans värld kan detta exempelvis innebära att det finns stora skillnader mellan lärarens och elevernas, och mellan elevernas, uppfattningar om vad som lärs under en lektion och hur innehållet ska tolkas (Nørgaard, 2004).
Ziehes argument om kolliderande livsvärldar kan tyckas paradoxalt - genom att exempelvis införa IKT i idrottsundervisningen, något som eleverna underhåller sig med på fritiden, kommer eleverna aldrig ifrån IKT-användningen. Det spelar dock ingen roll, så länge idrottslärarna använder IKT som redskap för att nyansera och berika en lärandesituation där sådana redskap inte är vanligt förekommande. IKT-fenomenet är i sig självt inte främmande för eleverna, då de använder det i sin vardag, men IKT integrerat i ämnet idrott och hälsa kan av många elever betraktas som något nytt, och därmed gynna lärandeprocessen.
Genom att sätta elevers och lärares inställning till olika IKT-praktiker i relation till huruvida de har använt sig av praktiken i fråga, och således integrerat den i sin personliga uppfattning av ämnet, hoppas vi kunna se hur mycket detta påverkar svaren. Att vara medveten om att de tillfrågades svar till stor del kan bero på huruvida de ser praktiken som meningsfull och relevant eller ej kan också vara av stor vikt. Vi vill använda Ziehes tankar för att förstå och förklara våra resultat, samt sätta dem i ett sammanhang.
4.2 Roger Säljö - Ett sociokulturellt perspektiv
Inom det pedagogiska forskningsfältet har den ryska psykologen och pedagogen Lev Vygotskij gett upphov till ett sociokulturellt perspektiv på lärande, som Roger Säljö (2010) utvecklat och placerat in i en modern kontext. Den grundläggande premissen inom denna teoribildning är att lärande kan förstås som ett resultat av all mänsklig verksamhet. Ett centralt begrepp inom det sociokulturella perspektivet är mediering vilket kan förstås som en process i vilken människan använder sig av olika medierande redskap för att förstå och agera i omvärlden. Dessa redskap kan fördelas på två kategorier: fysiska och språkliga redskap. De fysiska redskapen kallas även artefakter och representeras av alla materiella föremål i människans omgivning, medan de språkliga redskapen utgörs av all sorts kommunikation, så som tal, skrift och gester.
Säljö (2010) menar emellertid att denna uppdelning mellan språkliga och fysiska redskap inte är optimal, då i princip alla redskap har inslag av båda delar. Han menar därför att alla redskap bör kallas kulturella redskap, och att dessa kan ha övervägande fysisk eller språklig karaktär. Som exempel är ett brev i högsta grad fysiskt, det består av papper, text, kuvert och frimärke, men dess huvudfunktion är av språklig karaktär då syftet är att förmedla ett budskap.
För att exemplifiera hur detta kommer till uttryck i en idrottslig kontext vill vi referera till Lundvall (2008) som diskuterar hur byggnaders utformning påverkar valet av aktiviteter. Hon pekar på idrottshallen som en arena där rörelsemönstret påverkas starkt av den omgivande miljön. Gymnastiska redskap i form av bommar, ringar och plintar är vanligt förekommande i dagens idrottshallar vilket påverkar idrottslektionens utformning och innehåll. Vidare menar Lundvall att linjer i marken, mål och bollar leder till att aktiviteter så som handboll, fotboll, volleyboll och bollekar förekommer i stor utsträckning. Detta faktum stärks av Londos (2010) som, med hjälp av Skolinspektionen (2012), visar att dagens idrottsundervisning till stor del består av bollspel. Då bollen, precis som de gymnastiska redskapen, har en övervägande fysisk karaktär kan vi konstatera att dagens idrottsundervisning till stor del kretsar kring sådana redskap.
Skolinspektionen (2012) menar dock, vilket nämnts tidigare, att undervisningen i idrott och hälsa bör innefatta ett bredare utbud av redskap, och förespråkar en implementering av IKT-redskap. Denna typ av redskap är, till skillnad från bollar och bommar, av övervägande språklig karaktär då syftet är att informera och kommunicera. Även om IKT-redskapen i grunden är fysiska så är deras språkliga funktion huvudsyftet.
Ett exempel på ett sådant IKT-redskap är datorn som i grunden är ett fysiskt redskap, men som har flera huvudfunktioner som kan betraktas som språkliga, så som ordbehandlingsprogram och webbläsare.
Vidare menar såväl Säljö (2010) som Hundeide (2006) att skapandet av fysiska redskap är en essentiell del av människans utveckling eftersom det möjliggör utvecklingen av ny kunskap istället för omskapande och upprepande av samma kunskap om och om igen. Människan har länge intresserat sig för vad som finns ute i rymden och har därför konstruerat teleskop och observatorier, vilka kan betraktas som övervägande fysiska redskap, för att få mer kunskap om universum. Säljö (2010) menar att IKT-redskap är användbara inom flera områden, inte minst skolans värld, där kunskapsutveckling står i centrum.
Kunskapsutveckling kan även ske om ett redan känt medierande redskap används på ett nytt sätt, eller i en annorlunda kontext. Ett exempel på detta kan vara om mobiltelefoner, som används av många individer i dagens samhälle, plötsligt implementeras för första gången i idrottsundervisningen. Vidare kan artefakter användas för att omforma och effektivisera en arbetsprocess. Att räkna med miniräknare kan exempelvis vara mer effektivt än att räkna utan miniräknare.
Genom att placera denna studie i en sociokulturell teoriram hoppas vi kunna få kunskap om vilka egenskaper som elever och lärare finner relevanta i de kulturella redskapen. På så sätt kan vi skapa oss en bild av vilka åtgärder som är möjliga för utvecklingen av ämnet idrott och hälsa i det teknologiska paradigmskifte som skolan nu står inför.
5. Metod
Föreliggande studie är av kvalitativ och kvantitativ karaktär. Enligt Björkdahl Ordell (2010) och Trost (2012) är en kombination av kvantitativ och kvalitativ metodik att föredra om undersökningen är omfattande. Vidare kan en användning av den kvalitativa metoden bidra med kunskap som inte hade gått att skönja med hjälp av ett kvantitativt tillvägagångssätt, och tvärtom (Eliasson, 2013). Utifrån dessa två argument har vi därför valt att använda oss av en metodkombination.
5.1 Intervjuer
Den kvalitativa metoden i denna uppsats utgörs av intervjuer. Enligt Kihlström (2010) är intervjumetoden viktig för blivande lärare då den bidrar med en kompetens som är betydelsefull för att kunna bemöta elever och föräldrar i den framtida yrkesrollen. Anledningen till att vi valt intervjumetoden är dock inte endast kopplad till den personliga utvecklingen. Enligt Kvale (1997) är den kvalitativa forskningsintervjun ett optimalt redskap när syftet med studien är att lyssna till informanternas egna åsikter, erfarenheter och synpunkter. Även Bell (2000) stödjer detta påstående genom att peka på intervjumetodens funktionalitet när studiens syfte är att skapa insikt. Vidare menar Trost (2005) att ett kvalitativt tillvägagångssätt är användbart när syftet är att tolka och identifiera mönster mellan människors sätt att agera och resonera. Vi har utifrån ovanstående faktum bedömt att den kvalitativa intervjun är ett lämpligt redskap i föreliggande undersökning.
Vidare har vi valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer vilket innebär att intervjuguiden har innefattat frågor som vi sedan behandlat på djupet med hjälp av följdfrågor (se bilaga 1). Detta tillvägagångssätt har gjort det möjligt att fördjupa sig i de anledningar och tankegångar som ligger bakom informanternas svar. Portelli (1981) menar dessutom att en intervju som inte är allt för hårt styrd ger informanten möjlighet att utveckla sina svar och nämna sådant som annars hade riskerat att försummas vid en styrd intervju. Utifrån detta faktum har vi dels låtit informanterna tala till punkt, dels varit noga med att inte forcera en dold agenda, vilket styrda frågor tenderar att ge upphov till.
Intervjuerna har genomförts i miljöer där informanterna känner sig säkra i syfte att skapa en så trygg atmosfär som möjligt. Detta leder, enligt Thompson (2000), till att
informanterna vågar uttrycka sig mer öppet och därmed informativt. Att informanterna dessutom upplysts om att de har rätt till anonymitet kan tänkas bidra än mer till detta. Vidare har intervjusvaren spelats in med hjälp av ljudinspelare i syfte att kunna fokusera på informanten vid intervjutillfället. Ljudinspelningen har även gjort det möjligt att lyssna på intervjun i efterhand och underlätta en transkribering av materialet.
5.2 Enkäter
Den kvantitativa metoden i denna studie utgörs av en enkätundersökning. Anledningarna till att vi valt enkätmetoden i föreliggande studie är många. Dimenäs (2010) menar exempelvis att enkäter är användbara när en studie syftar till att studera människors attityder till olika företeelser - vilket är synonymt med vad denna studie ämnar undersöka. Vidare menar Trost (2012) och Eliasson (2013) att enkätmetoden lämpar sig för att mäta frekvenser - för att uppskatta utbredningen av olika attityder i ett kollektiv. I denna studie utgörs kollektivet av skolklasser, vilket är ännu en anledning till att vi valt enkätmetoden - vi kan nå en stor skara informanter på relativt kort tid. Slutligen går det att via enkätmetoden ta hänsyn till olika bakgrundsfaktorer så som kön, inkomst och utbildning (Björkdahl Ordell, 2010). I föreliggande studie har vi dock endast valt att ta hänsyn till likheter och skillnader mellan könen då vi bedömt att ett inkluderande av alla bakgrundsfaktorer inte ryms inom ramarna för denna uppsats.
Vi har valt att använda oss av postenkäter vilket innebär att enkäterna har lämnats ut till de deltagande skolorna, där lärarna sedan fått i uppgift att dela ut enkäterna till ett specifikt antal klasser innan ett specifikt datum (Eliasson, 2013). Då vi själva inte var närvarande under utdelningen av enkäterna var vi noga med att formulera enkla frågor och informera lärarna om undersökningens syfte. Genom att, tillsammans med lärarna, gå igenom enkäten muntligt och diskutera eventuella otydligheter och frågor som kan uppstå kring enkäten, har vi hoppats kunna minimera de risker som kan uppstå vid en användning av postenkäter. Anledningen till att vi valde detta tillvägagångssätt var för att vi ville kunna genomföra intervjuerna med lärarna i samband med att vi sedan hämtade enkäterna. Då fem olika skolor, med fem olika scheman, deltog i
möjligheter att ge kommentarer i slutet av varje tema för att låta informanterna motivera sina val och utveckla sina tankar (se bilaga 2).
5.3 Avgränsningar - praktiker och användningsområden
Tidigare poängterades att IKT är ett omfattande område, vilket kräver avgränsningar. När vi konstruerade enkäterna och intervjuguiden valde vi att formulera frågor kring flera olika praktiker inom IKT - vilka alla inte kommer vara möjliga att redovisa i föreliggande arbete. De IKT-praktiker som stod i centrum för enkäterna och intervjuguiden var: film, bild, informationssökning, bloggar, lärplattformar, mobiler, surfplattor och GPS. Efter en noggrann granskning av empirin har vi dock valt att endast redovisa den empiri som rör film, bloggar och mobiler. Anledningen till att vi valt dessa praktiker är att arbetet annars hade blivit för omfattande för en uppsats av denna karaktär. Det innebär följaktligen att en stor del av den empiri som vi skapat inte kommer att redovisas i detta arbete. Genom att behandla, enligt oss, skilda praktiker hoppas vi kunna ge en så bred bild som möjligt av elevers och lärares inställning till IKT. De praktiker vi valt att fördjupa oss i har sedan delats in i specifika användningsområden, vilka sedan utgjort grunden för enkät- och intervjufrågorna (se bilaga 1 och 2). Anledningen till detta är att det finns många olika sätt att använda de utvalda praktikerna på, vilket också kräver en avgränsning.
I praktiken film har vi fokuserat på inställningen till att använda informerande och instruerande film, men också på inställningen till att läraren filmar eleverna, samt till att eleverna filmar varandra. Med informerande film avses sådan film som ger eleverna information om teoretiska kunskaper, exempelvis kroppens funktioner och isvett. Instruerande filmer är sådana filmer som ger eleverna instruktioner om hur de tekniskt ska utföra praktiska moment, så som höjdhopp eller kullerbyttor. Vi anser att filmpraktiken består av kulturella redskap, med övervägande språklig karaktär då filmen används för att kommunicera och förmedla ett budskap, som kan användas i flera olika miljöer. Filmer kan visas i såväl idrottshallen som klassrummet, och eleverna kan se filmer utanför lektionstid för att repetera, ta igen missade lektioner eller göra läxa. Att läraren filmar eleverna förekommer troligtvis främst vid praktiska rörelsemoment, såväl inomhus som utomhus, medan eleverna kan filma varandra eller sig själva även utanför lektionstid.
I bloggpraktiken har vi valt att fokusera på inställningen till att skriva egna bloggar, men också på inställningen till att läsa andras bloggar. Bloggar är kanske den praktik där den språkliga karaktären är allra mest övervägande, då bloggar används för att förmedla åsikter, tankar och information. Det kan även finnas inslag av andra medieformer än text i en blogg, exempelvis filmklipp, bilder och ljudinspelningar. Detta kan medföra att olika individer tolkar frågorna kring bloggar något olika, såväl lärare som elever. Bloggpraktiken kan tänkas skilja sig något från de andra valda praktikerna då den troligtvis förekommer i ytterst begränsad utsträckning, om alls, i idrottshallen. Den förekommer antagligen snarare i klassrummet eller där eleven råkar befinna sig i samband med egna uppgifter, läxor och efterforskningar. Denna skillnad kan göra att informanterna har svårt att relatera bloggar till ämnet idrott och hälsa.
I praktiken mobiltelefoner fokuserar vi på den generella inställningen till att använda mobiler i idrottsundervisningen. Mobiltelefonpraktiken kan vara något problematisk då mobilen i sig själv är ett fysiskt objekt som går att hålla i, men huvuddelen av dess funktion och syfte är av språklig karaktär. Att en modern mobiltelefon har så många, vitt skilda, funktioner kan dessutom göra att flera möjliga tolkningar är möjliga på samma fråga, framförallt då frågan i enkäten är förhållandevis öppet ställd (Bilaga 2).
Det faktum att bloggar kan innehålla filmklipp och att mobiltelefoner kan användas till såväl att visa och spela in film som att läsa och skriva bloggar gör att det inte går att ingen av praktikerna är helt skild från de andra, men vi har ändå gjort denna indelning för att kunna presentera tydligare, tematiska, resultat- och analyskapitel.
Alla dessa användningsområden har genomsyrat enkät- och intervjufrågorna i syfte att kunna kartlägga både elevernas och lärarnas inställning. Genom att förhålla oss till detta upplägg hoppas vi kunna ge en inblick i vilken inställning elever och lärare i svenska skolor har till IKT.
5.4 Urval
Vid starten av denna studie kontaktades arton skolor i fyra kommuner. Då dessa skolor valdes baserat på deras placering med avsikt att skapa en geografisk spridning kan det
Av de fem deltagande skolorna är två gymnasieskolor och tre är grundskolor. På dessa skolor har sammanlagt sex lärare intervjuats och 225 elever svarat på enkäter. Av de 225 eleverna är 113 flickor och 112 pojkar. Skolorna kommer av anonymitetsskäl benämnas Skola A - E, medan lärarna får namnen Lärare 1 - 5, enligt tabellen nedan. På skola E genomfördes intervjun med två lärare samtidigt, vilket lett till att lärarna var för sig inte lämnat fullständiga svar. Därmed kommer de till viss del behandlas som en lärare vid redovisning och analys av resultatet.
Skola Lärare (kön) Elever (flickor/pojkar) Skolform Årskurs
A 1 (Man) 38 (17/21) Gymnasium 2
B 2 (Man) 26 (12/14) Gymnasium 2
C 3 (Man) 44 (21/23) Grundskola 8
D 4 (Kvinna) 44 (23/21) Grundskola 8
E 5 (Kvinna och man) 73 (40/33) Grundskola 9
Fig. 1: Urval av lärare, elever, skolform och årskurs.
Anledningen till att antalet elever varierar mellan skolorna är att enkäterna är riktade till de elever som de intervjuade lärarna undervisar och som det fanns möjlighet att genomföra en enkätstudie med. Detta gjordes för att möjliggöra jämförelser och kopplingar mellan elevernas och lärarnas svar. Av samma anledning har bara klasser som haft läraren längre än sedan terminsstarten besvarat enkäterna. Vid sammanställningen av den kvantitativa empirin noterades att nio enkäter inte var fullständigt eller korrekt ifyllda och dessa har följaktligen inte inkluderats i studien.
5.5 Representativitet
Skolorna ligger i fem tätorter fördelat på tre olika kommuner, vilket ger en viss geografisk spridning. Trots detta kan de inte anses vara fullt representativa för alla skolor i hela landet. För att skapa ett generaliserbart resultat krävs en större undersökning som tar hänsyn till en rad faktorer, däribland geografi och socioekonomiska förhållande (Karlsson, 2010). Detta anser vi emellertid inte vara något större problem då syftet med uppsatsen, på grund av begränsningar gällande dess omfång, inte är att skapa ett fullt generaliserbart resultat. Denna undersökning kan däremot ge en inblick i lärares och elevers inställning gällande IKT och upplysa om de svar och åsikter som kan förekomma i den svenska skolan.
5.6 Reliabilitet
Reliabilitet handlar om hur pålitlig undersökningen är. Andra forskare ska kunna använda sig av samma parametrar och material som föreliggande undersökning är grundad på, och följaktligen kunna komma fram till samma resultat. I denna studie har flera olika tillvägagångssätt använts för att uppnå så hög reliabilitet som möjligt. Inledningsvis har vi varit noga med att föra en tydlig dialog kring hur undersökningen ska genomföras i syfte att minimera missförstånd. Vidare har vi strävat efter att dokumentera kvalitativ data på ett korrekt sätt genom att använda ljudinspelare, vilket har minimerat risken att gå miste om viktig information. Vi har även varit noga med att behandla de kvantitativa variablerna ur flera perspektiv genom att ställa många olika frågor kring varje variabel. Slutligen har vi ägnat mycket tid åt att noggrant planera och beräkna arbetsprocessens olika faser i syfte att undvika osäkerhet kring hur undersökningen ska genomföras (Eliasson, 2013).
Trots ovanstående faktum reduceras studiens reliabilitet av ett antal anledningar. Karlsson (2010) pratar om stabilitet, vilket innebär att undersökningsmetoden inte bör påverkas av tidsaspekten. Då både intervju- och enkätundersökningen genomförts vid ett isolerat tillfälle kan minnesbilden vara starkast kring de händelser som inträffat den senaste tiden. Således kan svaren bli missvisande om lärarna och eleverna endast använder den närmsta tiden som referenspunkt. Ett annat reliabilitetsproblem som vi konfronterat under studiens gång är frågan om anonymitet. Då alla informanter som deltar i studien är anonyma, kan det vara svårt för andra forskare att använda sig av dem (Bjarne Larsson, 2002). Anledningen till att vi valde att göra alla informanter anonyma var för att få fram mer ärliga och informativa svar, men också på grund av de forskningsetiska principer som vi som forskare är skyldiga att förhålla oss till i samband med intervju- och enkätstudier.
5.7 Validitet
tydligt vad forskarna vill få svar på. Vad en studie inte kan ge svar på är minst lika viktigt som vad den faktiskt kan få svar på (Bell, 2000).
Det är svårt att mäta validitet på ett konkret sätt (Bell, 2000), men i denna studie finns ett antal faktorer som påverkar dess validitet. Vi diskuterade enkäten och intervjumallen med vår handledare och gjorde ändringar på hans inrådan. Trots detta kvarstår en del som bör nämnas ur validitetssynpunkt. Att enkäten består av ett flertal förhållandevis korta frågor, istället för ett fåtal längre och mer förklarade frågor gör att det inte är helt säkert att alla respondenter tolkar vad de ska ge svar på likadant, och framförallt kanske inte likadant som vi gjorde när vi utformade enkäten. Det är
dessutom möjligt att våra tolkningar och analyser av resultaten inte är de enda möjliga, då en annan forskare möjligtvis hade kunnat dra andra slutsatser. Återigen är det värt att nämna att undersökningens syfte inte är att resultatet ska vara representativt för hela Sverige.
5.8 Forskningsetiska principer
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet har formulerat specifika riktlinjer som forskare bör förhålla sig till vid forskning inom humaniora och samhällsvetenskap (Vetenskapsrådet, 1990). Då denna undersökning är baserad på intervjuer och enkäter är det viktigt att ta hänsyn till individskyddskravet, vilket kan fördelas på fyra huvudkrav:
Informationskravet handlar om att forskaren ska informera undersökningsdeltagarna om vilka villkor som gäller för deras deltagande, samt den aktuella forskningens syfte. Det är viktigt att upplysa om att deltagandet är frivilligt och att de har rätt att avbryta sin medverkan när helst de behagar. I syfte att uppfylla detta krav valde vi att informera deltagarna skriftligen om undersökningens premisser och syfte. Vidare klargjorde vi muntligen, i samband med intervjuerna, att informanterna fick avbryta sitt deltagande om de önskade.
Samtyckeskravet innebär att undersökningsdeltagarna själva får bestämma hur länge och på vilka villkor de ska delta i undersökningen. Forskaren ska även inhämta undersökningsdeltagarnas samtycke och om undersökningsdeltagarna är under 15 år, och/eller om undersökningen är av etiskt känslig karaktär, bör vårdnadshavare kontaktas. Om undersökningen däremot inte är av etiskt känslig karaktär kan samtycke inhämtas från skolledning eller lärare - förutsättningen är då att undersökningen ska
genomföras under lektionstid. Då vi bedömde att denna studie inte är etiskt känslig valde vi att endast kontakta lärarna.
Konfidentialitetskravet handlar om att all information som inhämtas av undersökningsdeltagarna ska dokumenteras i säkert förvar så att obehöriga inte kan ta del av informationen. Detta har uppfyllts genom att ingen annan har haft tillgång till den insamlade empirin och att deltagarna informerats om hur insamlad data kommer användas. Alla deltagare har dessutom gjorts anonyma i denna undersökning.
Nyttjandekravet berör frågan om hur den inhämtade informationen får användas. Den grundläggande premissen är att de inhämtade uppgifterna inte får användas eller utlånas i kommersiellt syfte eller andra syften som inte betraktas som vetenskapliga. Detta har vi inga ambitioner att bryta mot (Vetenskapsrådet, 1990).
6. Resultat och analys
Under denna rubrik kommer både enkät- och intervjusvaren att redovisas utefter en specifik disposition då undersökningen tar hänsyn till många praktiker, och användningsområden inom dessa. Utifrån detta faktum kommer resultatet att redovisas utefter ett tematiskt upplägg som kommer att utgöras av de praktiker som vi valt att undersöka: 1. (6.2) Filmvisning 2. (6.3) Filminspelning 3. (6.4) Blogg 4. (6.5) Mobiltelefoner 5. (6.6) Övergripande analys
Under dessa rubriker kommer först en redovisning av alla skolors samlade svar att göras, och sedan en redovisning av varje skola för sig. Under varje rubrik kommer samma disposition att användas. Inledningsvis kommer enkätsvaren att redovisas med hjälp av tabeller, vilka kommer att kompletteras med kommentarer i syfte att tydliggöra tabellerna. I ett nästa steg kommer eventuella könsskillnader att diskuteras. Om inga framstående könsskillnader går att identifiera, kommer inga kommentarer kring könsaspekten att redovisas. Vidare kommer intervjusvaren att redovisas med hjälp av citat från intervjuerna – vilka kommer att jämföras med enkätsvaren. Efter resultatredovisningen kommer en analys att göras i slutet av varje tema, där resultaten kommer att kopplas till den tidigare forskningen och det teoretiska ramverket. Efter att alla praktiker analyserats kommer en mer övergripande analys kring hela IKT-fältet att göras. Vi kommer sträva efter att identifiera generella mönster mellan informanternas svar, och i nästa steg försöka måla upp en helhetsbild av vilken inställning eleverna och lärarna har till att använda IKT i samband med idrottsundervisningen. Genom att förhålla oss till detta tematiska upplägg hoppas vi, på ett tydligt sätt, kunna redogöra för de svar som lärare och elever angivit i samband med intervju- och enkätundersökningen.
6.1 Förklaring till tabeller och siffror
I de tabeller som följer på kommande sidor finns ett antal nyckeltermer och förkortningar som kommer förklaras under denna rubrik för att underlätta läsningen.
Varje tabell är indelad i två halvor, en för de elever som svarat ja och en för de som svarat nej på frågan om de använder sig av respektive praktik. På varje halva visas hur många elever som svarat att de tycker det faktum att företeelsen förekommer eller inte förekommer är mycket bra, bra, varken eller, dåligt eller mycket dåligt. Detta sker i kolumnen antal (F/P), där F och P står för flickor, respektive pojkar. I nästföljande kolumn, % T (F/P), anges hur många procent av det totala antalet elever, antingen av alla eller på skolan i fråga, de som angett det aktuella svaret utgör. I den halva som redovisar de elever som svarat ja finns en kolumn med namnet % J (F/P) och i den med de som svarat nej finns kolumnen % N (F/P). I denna kolumn visas hur många procent av de som svarat ja, respektive nej, som angett det aktuella svaret.
I de kommentarer som följer på varje tabell används framförallt två nyckeltermer, nämligen positiva och negativa. Med positiva avses en sammanslagning av de båda svaren mycket bra och bra, medan negativa innefattar svaren dåligt och mycket dåligt. En ny procentberäkning och -avrundning görs vid sammanslagningen.
6.2 Filmvisning
6.2.1 Instruerande film
Svar Ja Nej Antal (F/P) % T (F/P) % J (F/P) Antal (F/P) % T (F/P) % N (F/P) Instruerande 78(39/39) 34,7(34,6/34,9) 100(100/100) 147(74/73) 65,3(65,5/65,2) 100(100/100) Mycket bra 23(14/9) 10,2(12,4/8,0) 29,5(35,9/23,1) 7(2/5) 3,1(1,8/4,5) 4,8(2,7/6,8) Bra 36(16/20) 16,0(14,2/17,9) 46,2(41,0/51,3) 22(12/10) 9,8(10,6/8,9) 15,0(16,2/13,7) Varken eller 17(8/9) 7,6(7,1/8,0) 21,8(20,5/23,1) 84(43/41) 37,3(38,1/36,6) 57,1(58,1/56,2) Dåligt 2(1/1) 0,9(0,9/0,9) 2,6(2,6/2,6) 18(10/8) 8,0(8,8/7,1) 12,2(13,5/11,0) Mycket dåligt 0(0/0) 0(0,0/0,0) 0(0,0/0,0) 16(7/9) 7,1(6,2/8,0) 10,9(9,5/12,3)Fig. 2: elevernas inställning till instruerande film (alla skolor).
Ovanstående tabell visar att en majoritet av eleverna (Nej: 65,3%, Ja: 34,7%) upplever att instruerande film inte används i idrottsundervisningen. Av dessa var 19,7% positiva till avsaknaden, 23,1% var negativt inställda och 57,1 % svarade varken eller. Av de
menade att det inte används. Av de fyra lärare som använder film i instruerande syfte, var alla positivt inställda till användningen. Den lärare som inte använder sig av instruerande film hade ingen tydlig åsikt.
Svar Ja Nej Antal (F/P) % T (F/P) % J (F/P) Antal (F/P) % T (F/P) % N (F/P) Instruerande 6(2/4) 15,8(11,8/19,0) 100(100/100) 32(15/17) 84,2(88,2/81,0) 100(100/100) Mycket bra 4(1/3) 10,5(5,9/14,3) 66,7(50,0/75,0) 5(2/3) 13,2(11,8/14,3) 15,6(13,3/17,6) Bra 2(1/1) 5,3(5,9/4,8) 33,3(50,0/25,0) 3(1/2) 7,9(5,9/9,5) 9,4(6,7/11,8) Varken eller 0(0/0) 0,0(0,0/0,0) 0,0(0,0/0,0) 21(12/9) 55,3(70,6/42,9) 65,6(80,0/52,9) Dåligt 0(0/0) 0,0(0,0/0,0) 0,0(0,0/0,0) 3(0/3) 7,9(0,0/14,3) 9,4(0,0/17,6) Mycket dåligt 0(0/0) 0,0(0,0/0,0) 0,0(0,0/0,0) 0(0/0) 0,0(0,0/0,0) 0,0(0,0/0,0)
Fig. 3: elevernas inställning till instruerande film (skola A).
Ovanstående tabell visar att en klar majoritet av eleverna (Nej: 84,2%, Ja: 15,8%) upplever att instruerande film inte används i idrott och hälsa. Bland dessa är 25% positivt inställda, medan 9,4% är negativa och 65,6% angav varken eller som sitt svar. Av de som svarat jakande var alla elever positivt inställda till användningen. Pojkarna på skolan verkar vara något mer positivt inställda till instruerande film, vare sig de upplever att det använts eller inte.
Att en majoritet av eleverna anser att instruerande film inte används styrks av att läraren, lärare 1, säger att han inte använder sig av film i det syftet då det inte finns behov av det. Hans inställning till instruerande film kan dock betraktas som neutral då han menar att det kan vara ett effektivt verktyg om det finns ett relevant användningsområde. Han säger att “[instruerande film skulle kunna användas inom] någon dimension i kosten, skillnaden på kolhydrater och fett som energikälla [...] jag har inte bedömt det så det har inte riktigt funnits behov” (Lärare 1, 071014).
Svar Ja Nej Antal (F/P) % T (F/P) % J (F/P) Antal (F/P) % T (F/P) % N (F/P) Instruerande 20(11/9) 76,9(91,7/64,3) 100(100/100) 6(1/5) 23,1(8,3/35,7) 100(100/100) Mycket bra 11(8/3) 42,3(66,7/21,4) 55,0(72,7/33,3) 0(0/0) 0,0(0,0/0,0) 0,0(0,0/0,0) Bra 9(3/6) 34,6(25,0/42,9) 45,0(27,3/66,7) 0(0/0) 0,0(0,0/0,0) 0,0(0,0/0,0) Varken eller 0(0/0) 0,0(0,0/0,0) 0,0(0,0/0,0) 3(1/2) 11,5(8,3/14,3) 50(100/40,0) Dåligt 0(0/0) 0,0(0,0/0,0) 0,0(0,0/0,0) 2(0/2) 7,7(0,0/14,3) 33,3(0,0/40,0) Mycket dåligt 0(0/0) 0,0(0,0/0,0) 0,0(0,0/0,0) 1(0/1) 3,8(0,0/7,1) 16,7(0,0/20,0)
Fig. 4: elevernas inställning till instruerande film (skola B).
Ovanstående tabell visar att en majoritet av eleverna (Ja: 76,9%, Nej: 23,1%) upplever att instruerande film används i undervisningen. Alla dessa var positivt inställda till användningen. Av den minoritet av eleverna som upplever att det inte används, var ingen positivt inställd till den bristande användningen medan 50% var negativt inställda
och 50% svarade varken eller. Vissa skillnader kan skönjas mellan könen, där flickorna är starkare i sin positivitet och endast pojkarna är negativa till bristande användning.
Läraren, lärare 2, är överens med majoriteten av eleverna och menar att han använder sig av instruerande film, något han är positivt inställd till. Han säger att “[När vi har praktiska examinationer] i koordination och redskap, så har de fått övningar som de kan välja ut [...] vi har då filmat det och sedan lagt upp det så att [eleverna] kan träna på det. [Jag är] positivt inställd” (Lärare 2, 071014).
Svar Ja Nej Antal (F/P) % T (F/P) % J (F/P) Antal (F/P) % T (F/P) % N (F/P) Instruerande 1(0/1) 2,3(0,0/4,3) 100(0/100) 43(21/22) 97,7(100/95,7) 100(100/100) Mycket bra 0(0/0) 0,0(0,0/0,0) 0,0(0,0/0,0) 1(0/1) 2,3(0,0/4,3) 2,3(0,0/4,5) Bra 1(0/1) 2,3(0,0/4,3) 100(0/100) 13(8/5) 29,5(38,1/21,7) 30,2(38,1/22,7) Varken eller 0(0/0) 0,0(0,0/0,0) 0,0(0,0/0,0) 25(11/14) 56,8(52,4/60,9) 58,1(52,4/63,6) Dåligt 0(0/0) 0,0(0,0/0,0) 0,0(0,0/0,0) 1(1/0) 2,3(4,8/0,0) 2,3(4,8/0,0) Mycket dåligt 0(0/0) 0,0(0,0/0,0) 0,0(0,0/0,0) 3(1/2) 6,8(4,8/8,7) 7,0(4,8/9,1)
Fig. 5: elevernas inställning till instruerande film (skola C).
Tabellen visar att en majoritet av eleverna (Nej: 97,7%, Ja: 2,3%) upplever att det inte används någon instruerande film i idrottsundervisningen. Av dessa var 32,6% positivt inställda till den bristande användningen, medan 9,3% var negativt inställda och 58,1% svarade varken eller. Den enda elev som svarat jakande är positivt inställd till film i instruerande syfte.
Anmärkningsvärt är att läraren på skola C, lärare 3, menar att han använder sig av instruerande film, vilket inte är synonymt med elevernas uppfattning, och visar en positiv attityd till användningen: “Det är mycket bra med instruktionsvideor, [vi visar] instruktionsvideor på ergonomi och styrketräning som vi köpt in, de är alltså baskunskaper, man snackar styrka, kondition, ergonomi [...]” (Lärare 3, 131014).
Svar Ja Nej Antal (F/P) % T (F/P) % J (F/P) Antal (F/P) % T (F/P) % N (F/P) Instruerande 6(2/4) 13,6(8,7/19,0) 100(100/100) 38(21/17) 86,4(91,3/81,0) 100(100/100) Mycket bra 2(2/0) 4,5(8,7/0,0) 33,3(100/0,0) 1(0/1) 2,3(0,0/4,8) 2,6(0,0/5,9) Bra 2(0/2) 4,5(0,0/9,5) 33,3(0,0/50,0) 2(1/1) 4,5(4,3/4,8) 5,3(4,8/5,9) Varken eller 1(0/1) 2,3(0,0/4,8) 16,7(0,0/25,0) 16(6/10) 36,4(26,1/47,6) 42,1(28,6/58,8) Dåligt 1(0/1) 2,3(0,0/4,8) 16,7(0,0/25,0) 10(8/2) 22,7(34,8/9,5) 26,3(38,1/11,8) Mycket dåligt 0(0/0) 0,0(0,0/0,0) 0,0(0,0/0,0) 9(6/3) 20,5(26,1/14,3) 23,7(28,6/17,6)
idrottsundervisningen är 66,7% positiva, 16,7% negativa och 16,7% svarade varken eller. Genomgripande verkar flickorna vara något mer positivt inställda till instruerande film än pojkarna.
Att en majoritet av eleverna anser att instruerande filmer inte används kan möjligen förklaras med att läraren på skola D, lärare 4, menar att hon precis börjat använda sig av film, om än i begränsad utsträckning: “Jag har inte kommit så långt i [filmanvändningen] men tanken är att vi ska fortsätta med det” (Lärare 4, 021014). Vidare framhäver hon en positiv inställning till implementeringen av instruerande film i idrottsundervisningen. Svar Ja Nej Antal (F/P) % T (F/P) % J (F/P) Antal (F/P) % T (F/P) % N (F/P) Instruerande 45(24/21) 61,6(60,0/63,6) 100(100/100) 28(16/12) 38,4(40,0/36,4) 100(100/100) Mycket bra 6(3/3) 8,2(7,5/9,1) 13,3(12,5/14,3) 0(0/0) 0,0(0,0/0,0) 0,0(0,0/0,0) Bra 22(12/10) 30,1(30,0/30,3) 48,9(50,0/47,6) 4(2/2) 5,5(5,0/6,1) 14,3(12,5/16,7) Varken eller 16(8/8) 21,9(20,0/24,2 35,6(33,3/38,1) 19(13/6) 26,0(32,5/18,2) 67,9(81,3/50,0) Dåligt 1(1/0) 1,4(2,5/0,0) 2,2(4,2(0,0) 2(1/1) 2,7(2,5/3,0) 7,1(6,3/8,3) Mycket dåligt 0(0/0) 0,0(0,0/0,0) 0,0(0,0/0,0) 3(0/3) 4,1(0,0/9,1) 10,7(0,0/25,0)
Fig. 7: elevernas inställning till instruerande film (skola E).
Ovanstående tabell visar att en majoritet av eleverna (Ja: 61,6%, Nej: 38,4%) upplever att instruerande film används i idrottsundervisningen. Av dessa var 62,2% positivt inställda, 2,2% negativa och 35,6% svarade varken eller. Bland de som svarat nekande var 14,3% positiva, 17,9% negativa och 67,9% svarade varken eller. Det kan nämnas att fler pojkar av de som upplever att det inte används film i instruerande syfte är negativt inställda till det.
Att en viss majoritet av eleverna uppger att instruerande film används får stöd av läraren på skola E. Vidare visar läraren en positiv attityd till detta så länge det inte används i för stor omfattning: “De får leta upp olika länkar på youtube [...] en liten filmsnutt, och då delger de ju hela klassen [...] och det rör sig om en minut eller något sådant, så att det inte blir för stort” (Lärare 5, 061014).
6.2.2 Informerande film
Svar Ja Nej Antal (F/P) % T (F/P) % J (F/P) Antal (F/P) % T (F/P) % N (F/P) Informerande 82(35/47) 36,4(31,0/42,0) 100(100/100) 143(78/65) 63,6(69,0/58,0) 100(100/100) Mycket bra 24(10/14) 10,7(8,8/12,5) 29,3(28,6/29,8) 4(0/4) 1,8(0,0/3,6) 2,8(0,0/6,2) Bra 42(15/27) 18,7(13,3/24,1) 51,2(42,9/57,4) 27(19/8) 12,0(16,8/7,1) 18,9(24,4/12,3) Varken eller 13(8/5) 5,8(7,1/4,5) 15,9(22,9/10,6) 74(39/35) 32,9(34,5/31,3) 51,7(50,0/53,8) Dåligt 2(2/0) 0,9(1,8/0,0) 2,4(5,7/0,0) 24(12/12) 10,7(10,6/10,7) 16,8(15,4/18,5) Mycket dåligt 1(0/1) 0,4(0,0/0,9) 1,2(0,0/2,1) 14(8/6) 6,2(7,1/5,4) 9,8(10,3/9,2)Fig. 8: elevernas inställning till informerande film (alla skolor).
I ovanstående tabell framgår att en majoritet av eleverna anser att det inte används film i informerande syfte (Nej: 63,6%, Ja: 36,4%) Av denna majoritet var 21,7% positiva, 26,6% negativa och 51,7% svarade varken eller. Bland de som svarat att informerande film använts var 80,5% positiva till detta, medan 3,7% var negativt inställda. 15,9% svarade varken eller.
Av de fem lärare som deltog i undersökningen antydde fyra lärare (lärare 2, 3, 4 och 5) att de använder sig av informerande film i idrottsundervisningen, medan en lärare (lärare 1) menade att han inte använder det. Av de fyra lärare som använder film i informerande syfte är alla positivt inställda till användningen, medan lärare 1 visar en negativ inställning. Svar Ja Nej Antal (F/P) % T (F/P) % J (F/P) Antal (F/P) % T (F/P) % N (F/P) Informerande 14(3/11) 36,8(17,6/52,4) 100(100/100) 24(14/10) 63,2(82,4/47,6) 100(100/100) Mycket bra 8(1/7) 21,1(5,9/33,3) 57,1(33,3/63,6) 2(0/2) 5,3(0,0/9,5) 8,3(0,0/20,0) Bra 6(2/4) 15,8(11,8/19,0) 42,9(66,7/36,4) 4(3/1) 10,5(17,6/4,8) 16,7(21,4/10,0) Varken eller 0(0/0) 0,0(0,0/0,0) 0,0(0,0/0,0) 16(11/5) 42,1(64,7/23,8) 66,7(78,6/50,0) Dåligt 0(0/0) 0,0(0,0/0,0) 0,0(0,0/0,0) 2(0/2) 5,3(0,0/9,5) 8,3(0,0/20,0) Mycket dåligt 0(0/0) 0,0(0,0/0,0) 0,0(0,0/0,0) 0(0/0) 0,0(0,0/0,0) 0,0(0,0/0,0)
Fig. 9: elevernas inställning till informerande film (skola A).
Ovanstående tabell visar att en majoritet anser att informerande film inte används i undervisningen (Nej: 63,2%, Ja: 36,8%). Av denna majoritet var 25% positiva till avsaknaden, medan 8,3% var negativa och 66,7% svarade varken eller. Av de som ansåg att film faktiskt användes i informerande syfte var alla positivt inställda till användningen.
Läraren på skola A, lärare 1, menar i enlighet med majoriteten av eleverna att han inte använder sig av informerande film i idrottsundervisningen. Hans inställning till
