EXAMENSARBETE -KANDIDATNIVÅ
VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD
2020:13
Patienters upplevelse av cytostatikainducerat illamående
och kräkningar
Catrine Engström
Hanna Larsson
Examensarbetets titel:
Patienters upplevelse av cytostatikainducerat illamående och kräkningar
Författare: Catrine Engström & Hanna Larsson
Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Nivå och poäng: Kandidatnivå, 15 högskolepoäng
Utbildning: Sjuksköterskeutbildning, GSJUK17h Handledare: Annika Billhult Karlsson
Examinator: Annelie Sundler
Sammanfattning
Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i världen. Ett vanligt sätt att behandla denna grupp av sjukdomar är med hjälp av cytostatika. Biverkningar som ofta förekommer vid behandling med cytostatika är illamående och kräkningar. Syftet med denna uppsats var att undersöka patienters upplevelse av cytostatikainducerat illamående och kräkningar (CINV). Befintlig forskning kring patienters upplevelse av CINV sammanställdes till en litteraturstudie. Resultatet visade att CINV påverkar patienters liv och upplevelse av hälsa på ett negativt sätt. Många patienter vittnar om att den fysiska upplevelsen av CINV orsakar stort lidande, att symtomen gör att de får svårt att äta och sova samt bi-drar till social isolering. Resultatet visade också att patienternas förmåga att utföra dagliga aktiviteter begränsas till följd av CINV. Patienter som drabbas av CINV använ-der olika strategier för att hantera symtomen, många använanvän-der sig av antiemetika trots biverkningar i form av bland annat förstoppning. Andra patienter använder sig av sömn och vila för att lindra symtomen. Framtida forskning skulle kunna fokusera på hur vård-personal genom bemötande och omvårdnadsåtgärder kan underlätta för patienter som drabbas av CINV.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING _________________________________________________________ 1 BAKGRUND _________________________________________________________ 1
Cancer ___________________________________________________________________ 1 Cytostatika _______________________________________________________________ 1 Cytostatikainducerat illamående och kräkningar _______________________________ 1 Vårdvetenskapligt perspektiv ________________________________________________ 2
Livsvärld ______________________________________________________________________ 2 Hälsa och lidande ________________________________________________________________ 2
PROBLEMFORMULERING ____________________________________________ 3 SYFTE ______________________________________________________________ 4 METOD _____________________________________________________________ 4 Datainsamling _____________________________________________________________ 4 Dataanalys _______________________________________________________________ 5 Etiska överväganden _______________________________________________________ 5 RESULTAT __________________________________________________________ 5
Upplevelsen av illamående och kräkningar _____________________________________ 6 Hur vardagen påverkas _____________________________________________________ 6
Förändrade matvanor _____________________________________________________________ 6 Sömnpåverkan __________________________________________________________________ 7 Känslan av social isolering ________________________________________________________ 7 Dagliga aktiviteter _______________________________________________________________ 8
Att hantera CINV _________________________________________________________ 8
Att använda antiemetika __________________________________________________________ 8 Strategier för symtomlindring ______________________________________________________ 9
DISKUSSION ________________________________________________________ 9
Metoddiskussion ___________________________________________________________ 9 Resultatdiskussion ________________________________________________________ 10 Betydelsen för vårdande och hållbar utveckling ________________________________ 12
SLUTSATSER _______________________________________________________ 12 REFERENSER ______________________________________________________ 13 Bilaga 1 - Sökhistorik _________________________________________________ 16 Bilaga 1 - Forts. ______________________________________________________ 17 Bilaga 1 – Forts. _____________________________________________________ 18 Bilaga 2 - Granskningsmall av kvalitativa artiklar (Friberg 2017) ______________ 19 Bilaga 3 - Artikelöversikt _______________________________________________ 20
INLEDNING
År 2018 drabbades drygt 63 000 personer av cancer i Sverige (Socialstyrelsen 2019). Många av de som insjuknar i cancer behandlas med olika former av cytostatika, anting-en i botande eller symtomlindrande syfte. Vid cytostatikabehandling finns risk för fler-talet biverkningar varav de vanligaste är håravfall, nedsatt immunförsvar och besvär från mag- och tarmkanal (Cancerfonden 2018). Illamående och kräkningar är välkända biverkningar som författarna av denna uppsats själva har sett att många patienter lider av - men hur upplevs cytostatikainducerat illamående av patienterna? Inom en snar framtid kommer författarna i sitt yrkesliv möta patienter som genomgår cytostatikabe-handling och vill därför undersöka hur patienter upplever cytostatikainducerat illamå-ende och kräkningar (CINV).
BAKGRUND
Cancer
Cancer innefattar många olika sjukdomar som kan drabba flertalet av kroppens organ. Cancersjukdomar kännetecknas av en snabb tillväxt av onormala celler som får förmåga att växa in i angränsande vävnad. Dessa celler kan sedan spridas till andra delar av kroppen och fästa där, så kallad metastasering. Cancer är den näst vanligaste dödsorsa-ken i världen (WHO 2018).
Cytostatika
Cytostatika är en grupp läkemedel som bland annat används för att bromsa sjukdoms-förloppet vid cancer, bota cancer eller lindra symtom hos cancersjuka patienter. Det kan också användas som tilläggsbehandling vid till exempel kirurgi i syfte att förhindra återfall i cancer och detta kallas adjuvant behandling. Cytostatika kan ges intravenöst, som injektion, som dropp eller som tablett/kapsel för att förhindra tillväxt av cancerceller. Behandlingen påverkar dock även friska celler i kroppen eftersom vissa av människans celler är lika känsliga mot cytostatika som cancerceller. Detta kan medföra biverkningar. Cytostatika påverkar oftast celler med stor cellomsättning, till exempel hårceller eller blodkroppar som tillverkas i benmärg (Cancerfonden 2018).
Fördelen med cytostatika jämfört med andra behandlingsformer som till exempel ope-ration och strålbehandling är att det transporteras runt i hela kroppen. Det kan då nå fram till cancerceller som lossnat från modertumören och som antingen finns fritt i kroppen eller har blivit dottertumörer, så kallade metastaser (Cancerfonden 2018).
Cytostatikainducerat illamående och kräkningar
Cytostatika kan delas in i risknivåer utifrån emetogen potential, det vill säga hur stor andel av patienterna som drabbas av illamående/kräkningar utan profylaktisk behand-ling: hög risk (80–100 %), måttlig risk (30–60 %), låg risk (10–30 %) och minimal risk (<10 %) (Regionala cancercentrum 2018). Trots optimal administrering av antiemetika drabbas 45 % av patienterna som erhåller cytostatika ur högriskgruppen av illamående
och/eller kräkningar, vilket leder till en stark negativ påverkan på livskvalitén (Fernández-Ortega et al. 2012).
CINV kan vara akut eller fördröjt. Det akuta illamåendet uppstår inom 24 timmar efter behandlingen har inletts, vanligast 4–6 timmar efter avslutad behandling. Fördröjt il-lamående uppstår mer än 24 timmar efter behandlingen har inletts och kan kvarstanna under 6–7 dagar. Cytostatikainducerat illamående kan också vara betingat vilket innebär att patienter som upplevt CINV under tidigare behandling kan uppleva illamående av sådant som förknippas med behandlingen, till exempel specifika lukter och miljön där behandlingen skett. Betingat illamående är svårt att behandla (Regionala cancercentrum 2018). I en studie där 298 patienter deltog rapporterade 13,2 % kräkningar och 36,2 % illamående inom de första 24 timmarna efter behandlingsstart. Under den fördröjda fasen rapporterades kräkningar av 32,5 % av patienterna och illamående av 54,3 % av patienterna. Studiens resultat visade att CINV påverkar patienternas livskvalitet nega-tivt, och att illamående påverkar livskvaliteten negativt i högre utsträckning än kräk-ningar. Även hos de patienter som endast upplevde fördröjt CINV sågs en negativ på-verkan av livskvaliteten (Bloechl-Daum, Deuson, Mavros, Hansen & Herrstedt 2006). CINV behandlas med olika sorters läkemedel, vilket eller vilka läkemedel som används avgörs bland annat av vilken sorts cytostatika patienten behandlas med. De läkemedel som används vid CINV är NK1-receptorantagonister, 5-HT3-receptorantagonister, kortikosteroider, dopaminantagonister och neuroleptika (Hesketh et al. 2017).
Sjuksköterskan kan utföra icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder för att lindra symtomen hos patienter som drabbas av CINV. Omvårdnadsåtgärder som kan vara aktuella är att ge råd om att äta små portioner ofta och att undvika fet mat. Om patienten har svårt att få i sig mat kan näringsdrycker serveras och sjuksköterskan kan även ta kontakt med dietist vid behov (Regionala cancercentrum 2018).
Vårdvetenskapligt perspektiv
Livsvärld
Begreppet livsvärld används för att beskriva hur varje individ förhåller sig till världen och till andra människor. Livsvärlden kan delas med andra men är samtidigt unik för varje individ, trots att vissa företeelser upplevs på samma sätt har alla individer samti-digt ett eget sätt att förstå världen (Ekebergh 2015, ss. 66–67).
Hälsa och lidande
Hälsa ur ett livsvärldsperspektiv handlar inte bara om frånvaro av sjukdom utan fokuse-rar på hur varje individ upplever hälsa. Upplevelsen av hälsa är unik för alla människor och speglar livssituationen individen befinner sig i (Ekebergh 2015, s. 28). Enligt Sibeoni et al. (2018) kunde flera patienter uppleva hälsa och välbefinnande trots aktiv cancersjukdom och pågående behandling.
Upplevelsen av hälsa och välbefinnande kräver en balans mellan rörelse och stillhet (Dahlberg & Segesten 2010, s. 65). Ekebergh (2015, s. 33) menar att den mest grundläggande formen av rörelse är den som sker i kroppen i form av bland annat
and-ning och ett hjärta som slår. Rörelse i livet syftar till att kunna förflytta sig från och till olika platser för att till exempel arbeta, studera eller träffa andra människor. Denna form av rörelse ställer vissa krav på kroppsliga förmågor, till exempel god kondition. Be-greppet rörelse kan också syfta till förmågan att i tanke och känsla förflytta sig mellan dåtid, nutid och framtid. Den mellanmänskliga rörelsen kan handla om att röra vid andra människor eller att bli berörd. Vid sjukdom eller ohälsa finns risk att rörelsen avstannar, till exempel om man blir bunden till sängen och inte själv kan klara av de vardagliga aktiviteterna.
Stillhet innebär att kunna vila i känslan av kravlöshet och ro. Sömnen är också en viktig del av vilan, det är då kroppen får chans till återhämtning. Vid sjukdom finns risk att vila och sömn påverkas negativt (Ekebergh 2015, s. 34).
Känslan av sammanhang kan gå förlorad vid till exempel sjukdom och ohälsa, då till-gången till den normala tillvaron förändras. Detta kan leda till känslor av ensamhet, vilket kan begränsa människans upplevelse av mening (Ekebergh 2015, s. 36).
Att uppleva obehag och fysiska begränsningar till följd av sin sjukdom eller behandling beskrivs som sjukdomslidande. Sjukdomslidande innefattar också känslor som otill-fredsställelse och rastlöshet samt en önskan om att återfå hälsa (Arman 2015, s. 42). Wiklund (2003, s. 102) menar att sjukdomslidandet också handlar om upplevelsen av att vara begränsad, att inte kunna genomföra de aktiviteter man önskar. Vidare skriver Wiklund att sjukdomslidande har en stark koppling till livslidandet. Livslidande är ett lidande som hänger samman med hela existensen. En känsla av att inte kunna leva upp till sin roll och inte kunna ha samma funktion som tidigare (Wiklund 2003, ss. 108– 109).
Enligt Kuuppelomaki och Lauri (1998) upplever patienter som drabbats av cancer flera sorters lidande, bland annat fysiskt lidande. Det fysiska lidandet består dels av de sym-tom som själva sjukdomen orsakar, dels av de symsym-tom som uppstår till följd av be-handlingen. Många patienter upplever lidande i form av illamående, kräkningar och aptitförlust relaterat till cytostatikabehandling. Patienterna upplever även psykologiska och sociala aspekter av lidande.
PROBLEMFORMULERING
Cancer är något som drabbar många människor då det är den näst vanligaste dödsorsa-ken i världen. Ett vanligt sätt att behandla cancer är med hjälp av cytostatikabehandling. Patienter som behandlas med cytostatika kan drabbas av en rad olika biverkningar, bland annat illamående och kräkningar. Dessa symtom kan för vissa patienter påverka livskvaliteten negativt. Det kan leda till olika former av lidande och påverka upplevelsen av hälsa. För att kunna ge denna grupp av patienter en så god vård som möjligt är det viktigt att som sjuksköterska ha kunskap kring vilka känslor och tankar dessa biverkningar kan leda till.
Vid en sökning i databasen CINAHL framkom inga nyligen gjorda sammanställningar av litteratur kring patienters upplevelse av CINV. Av den anledningen är en samman-ställning av nyligen publicerade forskningsresultat motiverat för att fylla denna
kun-skapslucka. En sammanställning kan användas för att göra kunskap lättillgänglig för sjuksköterskor som arbetar med patienter som drabbas av CINV.
SYFTE
Syftet var att beskriva patienters upplevelse av cytostatikainducerat illamående och kräkningar.
METOD
För att kunna undersöka upplevelsen av CINV har författarna valt att göra en litteratur-studie i form av en litteraturöversikt. En litteraturöversikt skapar en översikt och sam-manställning av redan befintlig forskning (Friberg 2017, ss. 141–144). I enlighet med Friberg har författarna valt att använda sig av vetenskapliga artiklar publicerade i tid-skrifter. Friberg (2017, s. 40) beskriver även att det behöver finnas tillräckligt med litte-ratur att studera. En sökning i olika databaser av hur utbudet såg ut gällande det valda ämnet visade att det fanns tillräckligt med vetenskapliga artiklar för att genomföra stu-dien.
Datainsamling
Friberg (2017 s. 146) skriver att avgränsningar och noggrann dokumentation är viktigt vid en litteraturstudie. Avgränsningar kring vilka artiklar som ska ingå i studien ska göras med noggrannhet och uppfylla inklusionskriterierna.
Databaser som användes för att hitta valda artiklar var CINAHL och PubMed. Författarna valde dessa databaser då de bland annat riktar sig kring ämnen inom hälso- och sjukvård. Sökord valdes genom att utgå från uppsatsens syfte, dessa var: “chemotherapy”, “cancer”, “psychosocial factors”, “nausea”, “experience” och “qualitative”. Sökningen gjordes med synonymer till dessa sökord och kombinerades med “OR” och “AND” (bilaga 1) för att göra en så kallad boolesk sökning. Boolesk sökning används för att få fram ett så bra urval som möjligt (Friberg, 2017 s. 72). Enligt Friberg (2017, s. 146) är det till fördel att läsa abstract på relevanta artiklar för att skapa ett så kallat helikopterperspektiv under datainsamlingen. Detta var något författarna gjorde. Sökningarna som gjordes resulterade i ett stort antal träffar och många titlar samt abstract granskades (bilaga 1). Trots detta resulterade sökningarna i att endast sju artiklar valdes för analys.
Inklusionskriterier som valdes var att artiklarna skulle vara publicerade mellan åren 2005 och 2019, vara skrivna på engelska samt peer-reviewed. Artiklarna skulle också ha abstract att tillgå. Ytterligare ett inklusionskriterie var att artiklarna skulle beröra CINV och patienters upplevelse av dessa symtom. Studierna behövde även vara etiskt god-kända och deltagarna skulle ha fått god information kring studien. Artiklarna som val-des hade en kvalitativ val-design.
Urvalsgruppen som författarna efterfrågade i artiklarna var personer som med en can-cerdiagnos som besvärades av illamående/kräkningar till följd av cytostatika. Deltagar-na skulle vara över 18 år.
Bortfall skedde då en del artiklar inte var vårdvetenskapliga. Artiklar som uppkom flertalet gånger i olika sökningar som redan hade inkluderats eller exkluderats valdes bort vid den nya sökningen.
Författarna valde att kvalitetsgranska de sju artiklarna som valts för analys med hjälp av Fribergs granskningsfrågor (bilaga 2) för att säkerhetsställa att artiklarna var av god kvalitet. Författarna kvalitetsgranskade hälften av artiklarna var. Inget bortfall av artiklar skedde efter kvalitetsgranskningen då samtliga artiklar var av god kvalitet.
Dataanalys
Analysen av data skedde i enlighet med Fribergs beskrivning av allmän litteraturöver-sikt (2017, ss. 148–149). Friberg menar att valda artiklar inledningsvis noggrant bör läsas igenom flertalet gånger med syfte att skapa förståelse för innehåll och sammanhang. Författarna läste artiklarna flertalet gånger var. Vidare framhåller Friberg att artiklarnas metod, syfte, resultat etc. därefter bör dokumenteras i en översiktstabell (bilaga 3) vilket författarna gjorde. Därefter lästes artiklarna igen för att sortera ut de delar från resultaten som gick att koppla till syftet. I enlighet med Friberg jämfördes därefter artiklarna för att identifiera likheter och skillnader. Friberg framhåller att det därefter är lämpligt att sortera materialet efter teman eller rubriker. Författarna sammanställde det som framkommit genom analysen i tre teman och sex subteman (tabell 1).
Etiska överväganden
Enligt Vetenskapsrådet (2017) spelar ett etiskt förhållningssätt en viktig roll för kvali-teten på en studie och för om den ska kunna användas i utvecklingssyfte. Vetenskapsrå-det beskriver även att forskaren alltid ska tala sanning kring sin studie, visa på öppenhet i resultat och genomförande och vara rättvis i sin bedömning av andras forskning. Författarna till denna uppsats har varit noggranna med att välja ut artiklar av god kvali-tet. God kvalitet visas bland annat genom att deltagarna i studien har fått god informa-tion kring studien och lämnat sitt samtycke att delta. Även att uppgifter som lämnas i samband med studien behandlas på rätt sätt och så att obehöriga ej kan komma åt dem, detta för att bibehålla deltagarnas integritet. Ett av inklusionskriterierna i litteraturöver-sikten var att de ingående studierna skulle ha etiskt tillstånd.
RESULTAT
En analys av valda artiklar resulterade i tre teman och sex subteman. Tabell 1. Sammanställning av teman och subteman.
Teman: Subteman:
Upplevelsen av illamående och kräkningar
Hur vardagen påverkas • Förändrade matvanor • Sömnpåverkan
• Känslan av social isolering • Dagliga aktiviteter
Att hantera CINV • Att använda antiemetika • Strategier för symtomlindring
Upplevelsen av illamående och kräkningar
Enligt Childs et al. (2018) beskrev flera patienter upplevelsen av CINV som en smärt-sam, fysisk känsla som kunde jämföras med tortyr. Childs et al. (2018) fann även att CINV är komplexa symtom som i vissa fall är så svåra och mångsidiga att det är svårt för patienterna att beskriva dem. Även Molassiotis, Stricker, Eaby, Velders och Conventry (2008) fann i sin studie att patienterna tyckte att illamående var ett svårt symtom att beskriva. I studien av Childs et al. (2018) beskrev en patient att det var som om det saknades ord för att beskriva det illamående som uppstod till följd av cytostati-kabehandling. Patienten tyckte att ordet ‘illamående’ inte var tillräckligt då det cytosta-tikainducerade illamåendet var så mycket värre än illamående patienten upplevt tidigare i livet.
I studien av Molassiotis et al. (2008) framkom att en del patienter beskrev illamående som en känsla av obehag och smärta i någon del av magen eller i få fall bröstet. Illamå-endet beskrevs också som en känsla av att innehållet i magen inte ville stanna där och som att det kändes oroligt i magen.
Enligt Salihah, Mazlan och Lin-Lua (2016) upplevde vissa patienter inte kräkningar som ett särskilt besvärande symtom, för en del patienter upplevdes till och med kräk-ningarna som en lättnad. Andra patienter upplevde dock kräkningar som något fruk-tansvärt. En patient tyckte det värsta med kräkningarna var känslan när magmuskulatu-ren kontraherades och att hen fortsatte kräkas trots att det inte fanns något maginnehåll kvar. I studien av Childs et al. (2018) likställer en av patienterna känslan av att kräkas med att inte få luft. Enligt Salihah, Mazlan och Lin-Lua (2016) var kräkningar i många fall lättare för patienterna att beskriva, detta symtom beskrevs som att få upp maginne-håll.
Hur vardagen påverkas
Patienternas dagliga liv påverkades på flera sätt på grund av CINV. Deras matvanor förändrades och sömnen påverkades negativt. Flera av patienterna upplevde olika for-mer av social isolering. Förmågan att utföra dagliga aktiviteter såsom matlagning be-gränsades till följd av CINV.
Förändrade matvanor
Enligt Bergkvist och Wengström (2006) vittnade flera patienter om att CINV ledde till att mat- och vätskeintaget minskade kraftigt. Detta var något även Salihah, Mazlan och Lin-Lua (2016) fann i sin studie. Enligt flera studier räckte det ofta med synen eller
doften av mat för att illamåendet skulle bli värre, vissa patienter kunde inte ens tänka på mat utan att må illa (Bergkvist & Wengström 2006; Salihah, Mazlan & Lin-Lua 2016; Molassiotis et al. 2008).
Bergkvist och Wengström (2006) fann att patienterna upplevde att vissa livsmedel gick bättre att äta i samband med CINV, men vilka livsmedel som tolererades varierade från individ till individ. Några patienter tyckte det gick att äta mat som inte smakade så mycket, till exempel fisk eller yoghurt, medan andra föredrog kryddstark mat. Även Salihah, Mazlan och Lin-Lua (2016) fann att vissa livsmedel tolererades bättre än andra vid CINV och i deras studie framkom att många patienter föredrog soppa framför fast föda.
Enligt Salihah, Mazlan och Lin-Lua (2016) försökte patienterna tvinga i sig mat, men ofta var det omöjligt för dem att ens kunna få i sig lite bröd eller kex. Vissa patienter beskrev att de kände hunger och kunde äta, men att upprepade kräkningar gjorde att de inte fick behålla någon mat. Även Bergkvist och Wengström (2006) fann att patienterna försökte tvinga sig själva att äta, men att de ibland inte ens kunde dricka vatten
Sömnpåverkan
I flera studier framkom det att patienterna upplevde att CINV påverkade deras sömn negativt. Enligt Molassiotis et al. (2008) beskrev en patient att illamåendet var som värst när hen la sig ned för att försöka sova. I studien av Salihah, Mazlan och Lin-Lua (2016) beskrev en patient att illamåendet var konstant under hela dagen fram till midnatt och att det inte gick att lägga sig ned för att sova på grund av illamåendet.
Enligt Mitchell (2007) ledde avsaknaden av sömn till att vissa patienter inte kunde delta i dagliga aktiviteter
Känslan av social isolering
Molassiotis et al. (2008) fann att flera av patienterna som upplevde CINV kände att det påverkade deras sociala liv, vissa kunde inte följa med sina vänner ut, vilket ledde till social isolering. Patienter upplevde även vissa känslomässiga reaktioner till följd av illamåendet, till exempel irritation, vilket ledde till att de inte ville bli störda utan hellre vara själva. Enligt Childs et al. (2018) använde en patient begreppet ‘social isolering’ för att beskriva känslan av att inte bli förstådd, eftersom andra hade svårt att relatera till hennes situation. Hon förklarade att många har lätt att relatera till att vara sjuk, till exempel att ha influensa, men att de inte kunde relatera till hennes situation eftersom den bland annat innebar att vara illamående varje dag och till exempel inte kunna äta middag med familjen.
Mitchell (2007) fann i sin studie att vissa patienter kände sig isolerade på grund av att känslan av illamående var så oförutsägbar. De upplevde också en rädsla för att råka göra bort sig vid hastigt påkommen CINV. Dessa känslor ledde till att patienter behövde pla-nera noggrant innan de kunde åka iväg och träffa vänner eller bekanta. Många av besö-ken blev även korta på grund av dessa problem. Enligt Childs et al. (2018) beskrev en
patient att hen undvek att lämna sitt hem eftersom hen alltid ville ha nära till sin egen toalett.
Dagliga aktiviteter
Enligt Mitchell (2007) hade patienterna på grund av CINV svårt att få det dagliga livet med vardagliga aktiviteter att fungera. Flera kunde till exempel inte fortsätta arbeta. I flera studier framkommer det att patienter upplevde illamåendet så pass starkt att dag-liga aktiviteter såsom att laga mat var svåra att göra, många patienter fick istället över-låta matlagning till andra familjemedlemmar (Bergström & Wengström 2006; Salihah, Mazlan & Lin-Lua 2016; Boehmke & Dickerson 2005). Enligt Sibeoni et al. (2018) be-skrev en patient att hen inte kunde utföra ärenden, shoppa eller gå på bio under flera månader till följd av CINV.
Enligt Salihah, Mazlan och Lin-Lua (2016) upplevde de flesta patienter att CINV på-verkade deras förmåga att kunna utföra dagliga aktiviteter. Detta fann även Molassiotis et al. (2008), som beskriver att några av patienterna upplevde att det i vissa perioder var svårt att ens ta sig upp ur sängen på grund av CINV. En patient i studien av Molassiotis et al. (2008) förklarade att hen kände sig helt utslagen och var så påverkad av CINV att hen inte klarade av att gå ut och gå med sin hund, detta fick grannarna göra istället.
Att hantera CINV
Patienterna använde sig av olika tillvägagångssätt för att försöka hantera CINV. Vissa av patienterna använde sig av farmakologisk behandling mot illamående och andra för-sökte hitta egna strategier för att minska besvären.
Att använda antiemetika
I en studie av Salihah, Mazlan och Lin-Lua (2016) framkom det att effekterna av antiemetika för att reducera illamående och kräkningar varierade mellan olika patienter. Flera av patienterna kände sig nöjda med medicineringen men en del av patienterna upplevde inte god effekt. För vissa hjälpte antiemetika mot kräkningarna men inte mot illamåendet, för andra patienter fortsatte även kräkningarna.
Enligt Childs et al. (2018) var biverkningar från den antiemetiska medicineringen också ett problem enligt patienterna. En patient beskrev att hen drabbades av förstoppning som biverkan vilket skapade oro och ledde till att hen slutade ta sin medicin. Bergkvist och Wengström (2006) fann också att en patient drabbats av förstoppning till följd av att hon använt antiemetika. Denna patient upplevde att vårdpersonalen värderade CINV som ett värre symtom än förstoppning, vilket hon tyckte var jobbigt då hon själv upplevt förstoppningen som något fruktansvärt. Vidare beskrev patienten att hon blivit så för-stoppad av det antiemetiska läkemedlet att hon knappt kunde äta, och att hon var myck-et rädd för att uppleva dmyck-etta igen.
Ytterligare ett problem som Childs et al. (2018) fann med antiemetika var att vissa av patienterna inte hade råd med medicinen. En av patienterna beskrev att hen var nöjd med effekten av medicineringen men hade inte råd att använda läkemedlet så ofta som
hen egentligen velat. Patienten begränsade då användningen till när hen upplevde att antiemetika var absolut nödvändigt.
Strategier för symtomlindring
Några patienter använde vila eller sömn som metod för att hantera CINV (Molassiotis et al. 2008; Salihah, Mazlan & Lin-Lua 2016; Bergkvist & Wengström 2006). Vilan kunde bestå av att sitta eller ligga ned, sova en stund eller “ta det lugnt” (Molassiotis et al. 2008; Salihah, Mazlan & Lin-Lua 2016).
Vissa patienter försökte lindra/distrahera sig från CINV genom att använda sig av aromaterapi (Salihah, Mazlan & Lin-Lua 2016), akupressur, akupunktur och visualisering (Bergkvist & Wengström 2006) samt genom att måla (Molassiotis et al. 2008).
Enligt Bergkvist och Wengström (2006) försökte vissa patienter distrahera sig från CINV genom att, i den mån det var möjligt, leva “som vanligt”. De kunde till exempel gå ut och shoppa med vänner eller göra hushållssysslor.
DISKUSSION
Metoddiskussion
Syftet med denna uppsats var att sammanställa befintlig litteratur kring patienters upp-levelse av CINV och då var en litteraturstudie en lämplig metod att använda. Analysen gjordes av enbart kvalitativa artiklar eftersom de ger en bra inblick i patienters upplevelse. Valet av kvalitativa artiklar resulterade i en mer tidskrävande sökning då det fanns en stor andel kvantitativa artiklar kring det valda ämnet. Eftersom syftet var att undersöka upplevelsen av en specifik biverkan av cytostatikabehandling var det i vissa fall svårt att urskilja vilka följder just CINV gav, då många av artiklarna tog upp flertalet biverkningar av cytostatikabehandling. Detta ledde till att författarna fick sortera bort en del artiklar som inte var tillräckligt tydliga med hur patienterna upplevde just CINV. Sökningarna anpassades därför till att försöka hitta artiklar som fokuserade på just CINV och patienters upplevelse av detta vilket ledde till sökningar med specifika ord i titlarna. Detta resulterade i en relevant artikel. Därför återgick författarna till att göra mindre specifika sökningar för att inte sortera bort de artiklar som fokuserade på flertalet biverkningar men som ändå berörde upplevelsen av CINV. Att experimentera med olika sökmetoder och söktekniker är något Friberg rekommenderar (2017 s. 60), och att författarna gjort detta är en av uppsatsens styrkor. Innan sökningen påbörjats planerade författarna att göra analysen utifrån tio artiklar, men trots flertalet sökningar i olika databaser var det svårt att hitta så pass många artiklar som uppfyllde inklusionskriterierna. Författarna la ner mycket tid på att granska titlar och abstract för att hitta lämpliga artiklar, men trots detta fann författarna bara sju artiklar som uppfyllde inklusionskriterierna.
Författarna sökte artiklar från så tidigt som år 2005 trots att artiklarna som används vid analys helst inte ska vara äldre än tio år. När författarna sökte artiklar från 2010 och
framåt blev det vid två söktillfällen för få träffar, varav författarna valde att söka från 2005. Vid ett annat söktillfälle skedde först en sökning från 2010 till 2020 med ett stort antal träffar, men då författarna inte hittade någon artikel lämplig för analys skedde då en ny sökning med samma sökord från 2005 till 2009. Det finns en möjlighet att förfat-tarna inte hittat alla artiklar som kunde ha använts då endast två databaser användes för sökningen. Dessa två databaser ansågs dock vara högst relevanta då de är inriktade mot hälso- och sjukvård.
En kvalitetsgranskning gjordes för att säkerhetsställa att artiklarna var av god kvalitet och att de var etiskt godkända. Alla artiklar nämnde vilka etiska ställningstaganden de gjort, vissa mer än andra. Vissa av artiklarna var väldigt utförliga kring etik och kvalitet medan andra nämnde det lite kort. Författarna faställde att artiklarna var av tillräckligt god kvalitet för att ingå i analysen genom att använda Fribergs (2017, s. 187) kvalitetskriterier (bilaga 2).
Genom analys av de sju artiklar som ingick i urvalet växte valda teman fram. Analysen inleddes med att författarna läste igenom varje artikel flertalet gånger. En sammanfattning gjordes kring vad varje enskild artikel tog upp och utifrån det identifierades skillnader och likheter. Dessa kategoriserades i färger och numrerades för att skapa ett lättare och mer strukturerat arbetssätt. Detta resulterade i tre teman och sex subteman (tabell 1) som presenterades i resultatdelen.
Faktorer som kan ha påverkat resultatet är att författarna till denna uppsats inte tidigare har erfarenhet av att göra litteraturstudier, detta kan ha betydelse för resultatets trovär-dighet. Eftersom artiklarna i denna uppsats är skrivna på engelska är det viktigt att ha goda kunskaper i engelska när man analyserar dessa, vilket författarna har. Ord som författarna inte känt till har slagits upp i engelskt/svenskt lexikon. Författarna har tidi-gare erfarenhet kring det valda ämnet vilket gör att författarna behöver vara extra noggranna med att inte analysera resultatet genom egna erfarenheter och uppfattningar. Författarna var hela tiden medvetna om den egna förförståelsen vilket minskade risken för att detta påverkade resultatet.
Resultatdiskussion
I resultatet framkom att CINV orsakar ett fysiskt lidande för patienterna och att många patienter har svårt att beskriva upplevelsen av framförallt illamående. Upplevelsen av att kräkas var i flera fall lättare att beskriva enligt patienterna. Resultatet visade också att CINV påverkar patienternas dagliga liv i form av förändrade matvanor, försämrad sömn, social isolering samt oförmåga att utföra dagliga aktiviteter. I resultatet sågs även att patienterna hade olika sätt att hantera CINV på, många använde sig av farmakologisk behandling. Flera patienter upplevde besvärande biverkningar till följd av den farmako-logiska behandlingen i form av bland annat förstoppning. Vissa patienter tillämpade andra strategier för symtomlindring, till exempel vila och akupunktur. I resultatdiskuss-ionen kommer den fysiska upplevelsen av CINV, social isolering och förmågan att ut-föra dagliga aktiviteter diskuteras utifrån de vårdvetenskapliga begrepp som presente-rats i uppsatsens bakgrund. Detta innebär att diskussionen inte följer samma ordning som resultatet.
Resultatet i denna uppsats visade att illamående och kräkningar orsakade av cytostati-kabehandling påverkade förmågan att kunna utföra dagliga aktiviteter (Salihah, Mazlan & Lin-Lua 2016). Detta är i enlighet med Attard et al. (2002) som rapporterade att il-lamående och kräkningar orsakade av graviditet också ledde till att förmågan att utföra dagliga aktiviteter blev kraftigt begränsad. Att illamående och kräkningar hade negativ påverkan på förmågan att kunna utföra dagliga aktiviteter sågs även i en studie av Apfelbaum, Gan, Zhao, Hanna och Chen (2004), i denna studie var symtomen orsakade av opioidbehandling. Detta visar på att illamående och kräkningar orsakade av annat än cytostatikabehandling påverkar det dagliga livet negativt och detta stärker resultatet i uppsatsen.
Kvinnor som led av illamående och kräkningar orsakade av graviditet använde sig av olika strategier för att lindra symtomen, dessa strategier bestod bland annat av att vila/sova (Khresheh 2009). Detta är samma strategi som flera av patienterna som besvä-rades av CINV använde sig av (Molassiotis et al. 2008; Salihah, Mazlan & Lin-Lua 2016; Bergkvist & Wengström 2006) vilket rapporterades i föreliggande litteraturstudie. Wiklund (2003 s. 102) förklarar sjukdomslidande som en fysisk smärta men också som en känsla av att vara begränsad. I resultatet sågs båda dessa former av sjukdomslidande då patienterna dels upplevde ett starkt fysiskt lidande till följd av CINV (Childs et al. 2018) samtidigt som de upplevde att livet begränsades kraftigt (Salihah, Mazlan & Lin Lua 2016). Ekebergh (2015, s. 36) menar att när tillgången till livet förändras kan käns-lan av sammanhang försvinna, vilket kan leda till ensamhetskänslor. I resultatet fram-kom att flera av patienterna upplevde ensamhet i form av social isolering. För några patienter innebar social isolering att inte kunna umgås med vänner på samma sätt som innan, vilket gjorde att de upplevde känslor av ensamhet (Molassiotis et al. 2008). En patient beskrev att hon kände sig ensam på grund av att hon upplevde att ingen förstod hennes situation (Childs et al. 2018). Ekebergh (2015, s. 36) menar att ensamhet kan leda till att patienten upplever att känslan av mening går förlorad vilket begränsar upp-levelsen av hälsa.
Enligt Dahlberg och Segersten (2010, s. 65) är upplevelsen av hälsa beroende av balans mellan stillhet och rörelse. I resultatet sågs att rörelsen i många patienters liv stannade upp till följd av CINV, patienterna förlorade förmågan att till exempel arbeta eller ge-nomföra dagliga aktiviteter. Många kunde bara ligga i sängen för att symtomen var så svåra (Molassiotis et al. 2008). Andra patienter kunde inte sova eller komma till ro till följd av CINV (Salihah, Mazlan & Lin-Lua 2016). Oavsett om det är rörelsen som stan-nar upp eller stillheten som inte infinner sig försvinner balansen, vilket leder till att pati-enternas upplevelse av hälsa uteblir (Ekebergh 2015, s. 37).
I resultatet framkom att patienterna till följd av CINV inte kunde utföra de aktiviteter de annars utförde. Många av patienterna fick till exempel överlåta matlagning till övriga familjemedlemmar (Bergström & Wengström 2006; Salihah, Mazlan & Lin Lua 2016; Boehmke & Dickerson 2005). Att inte kunna leva upp till sin roll som man tidigare haft och att inte kunna ha samma funktion beskrivs av Wiklund (2003, s. 109) som livsli-dande.
Betydelsen för vårdande och hållbar utveckling
I enlighet med Vetenskapsrådet (2017) anser författarna att forskning ska leda till ökad kunskap i samhället. Författarna hoppas att resultatet i denna uppsats kan användas för att öka förståelsen för patienter som lider av CINV samt öka förståelsen för hur CINV påverkar patientens vardag. Resultatet visar att upplevelserna är mycket olika från indi-vid till indiindi-vid, vilket är viktigt för sjukvårdspersonal att ha medvetenhet om i mötet med patienter. Ekeberg och Dahlberg (2015, s. 144) beskriver att det som vårdpersonal är viktigt att kunna sätta sina förförståelser åt sidan samt även kunna hantera tidigare personliga erfarenheter. I uppsatsens resultat framkom att en patient upplevde att sjuk-vårdspersonalen avgjorde vilken biverkan som hen skulle tycka var den värsta. Att vårdpersonal har en förutbestämd uppfattning om vilken biverkan som är värst kan vara ett tecken på bristande förmåga att bortse från förförståelsen.
Enligt Pellmer Wramner, Wramner och Wramner (2017, ss. 225–226) handlar den soci-ala dimensionen av hållbar utveckling bland annat om demokrati, jämställdhet och människors välbefinnande. Ekebergh och Dahlberg (2015, s. 144) menar att sjukskö-terskan genom ökad förståelse för patienten kan främja patientens välbefinnande. Ett ökat välbefinnande främjar den sociala dimensionen av hållbar utveckling. Genom att patienters välbefinnande ökar minskar också risken för psykisk ohälsa, vilket leder till en minskad belastning på vården och därmed också minskade kostnader för samhället. Enligt Pellmer Wramner, Wramner och Wramner (2017, ss. 225–226) handlar den eko-nomiska dimensionen av hållbar utveckling bland annat om att vara sparsam med mänskliga och materiella resurser. Detta innebär att minskade samhällskostnader främ-jar den ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling.
SLUTSATSER
CINV påverkar patienters liv negativt på flera sätt. Utöver att symtomen orsakar starkt fysiskt lidande leder de också till en nedsatt förmåga att utföra dagliga aktiviteter och till negativ påverkan på sömn samt mat- och vätskeintag. CINV leder även till att pati-enterna upplever social isolering. Patienter använder olika strategier för att hantera CINV, vissa använder antiemetiska läkemedel och andra använder övriga strategier i form av till exempel vila. I resultatet framkom att flertalet patienter upplever biverk-ningar till följd av de antiemetiska läkemedlen.
Denna kunskap är viktig för att skapa medvetenhet hos vårdpersonal, detta kan i sin tur leda till ökad förståelse för patienternas situation samt till bättre bemötande. Författarna föreslår att framtida forskning kan fokusera på hur vårdpersonal kan lindra CINV och vilka omvårdnadsåtgärder som kan användas för att underlätta för patienterna som drabbas.
REFERENSER
Artiklar markerade med * ingår i uppsatsens analys.
Apfelbaum, J. L., Gan, T. J., Zhao, S., Hanna, D. B. & Chen, C. (2004). Reliability and Validity of the Perioperative Opioid-Related Symptom Distress Scale. Anesthesia & Analgesia. 99:3. ss. 699–709. doi:10.1213/01.ANE.0000133143.60584.38
Attard, C. L., Kohli, M. A., Coleman, S., Bradley, C., Hux, M., Atanackovic, G. & Torrance, G. W. (2002). The burden of illness of severe nausea and vomiting of pregnancy in the United States. American Journal of Obstetrics and Gynecology, 186(5), ss. 220–227. doi:10.1067/mob.2002.122605
* Bergkvist, K. & Wengström, Y. (2006). Symptom Experiences During Chemotherapy Treatment - With Focus on Nausea and Vomiting. European journal of oncology nursing, 10, ss. 21–29. doi: 10.1016/j.ejon.2005.03.007
Bloechl-Daum, B., Deuson, R. R, Mavros, P., Hansen, M. & Herrstedt, J. (2006). Delayed nausea and vomiting continue to reduce patients' quality of life after highly and moderately emetogenic chemotherapy despite antiemetic treatment. Journal of Clinical Oncology, 24(27) ss. 4472–4478. doi:10.1200/JCO.2006.05.6382
* Boehmke, M. M. & Dickerson, S. S. (2005). Symptom, Symptom Experiences, and Symptom Distress Encountered by Women With Breast Cancer Undergoing Current Treatment Modalities. Cancer Nursing, 28, ss. 382–389.
Cancerfonden. Cytostatikabehandling.
https://www.cancerfonden.se/om-cancer/behandlingar/cytostatikabehandling
[2020-02-07]
* Childs, D. S., Looker, S., Le-Rademacher, J., Ridgeway, J. L., Radecki Breitkopf, C. & Jatoi, A. (2018). What Occurs in the Other 20% of Cancer Patients with Chemotherapy- Induced Nausea and Vomiting (CINV)? A Single-Institution Qualitative Study. Supportive Care in Cancer, volume 27, ss.249–25. doi: 10.1007/s00520-018-4323-x
Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (2015). Vårdande och lärande samtal. I Arman, M., Dahlberg, K., Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, s. 144.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande i teori och praxis. Natur och kultur, Stockholm.
Ekeberg, M. (2015). Hälsa - ett livsvärldsperspektiv. I Arman, M., Dahlberg, K., Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 28–37.
Ekeberg, M. (2015). Att förstå patienten ur ett livsvärldsperspektiv. I Arman, M., Dahlberg, K., Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 66–77.
Fernández-Ortega, P. et al (2012). Chemotherapy-induced nausea and vomiting in clinical practice: impact on patients’ quality of life. Support Care Cancer, 20 ss. 3141– 3148. doi:10.1007/s00520-012-1448-1
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, F. (red). Dags för uppsats. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur AB, ss.141–152.
Friberg, F. (2017). Tankeprocessen under examensprocessen. I Friberg, F. (red). Dags för uppsats. 3.uppl., Lund: Studentlitteratur AB, ss. 37–48.
Hesketh, P. J. et al. (2017). Antiemetics: American Society of Clinical Oncology Clinical Practice Guideline Update. Journal of Clinical Oncology, 35(28) ss. 3240– 3261. doi: 10.1200/JCO.2017.74.4789
Khresheh, R. (2009). How women manage nausea and vomiting during pregnancy: a Jordanian study. Midwifery, 27(1), ss. 42–45. doi:10.1016/j.midw.2009.12.002
Kuuppelomaki, M. & Lauri, S. (1998). Cancer patients’ reported experiences of suffering. Cancer Nursing, 21(5), ss. 364–369.
* Mitchell, T. (2007). The social and emotional toll of chemotherapy – patients’ perspectives. European Journal of Cancer Care. 16, ss. 39–47. doi: 10.1111/j.1365-2354.2006.00701.x
* Molassiotis, A., Stricker, C. T., Eaby, B., Velders, L. & Conventry, P. A. (2008). Understanding the concept of chemotherapy-related nausea: the patient experience. European journal of cancer care, 17, ss. 444–453. doi: 10.1111/j.1365-2354.2007.00872.x
Pellmer Wramner, K., Wramner, B. & Wramner, H. (2017). Grundläggande folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber.
Regionala cancercentrum (2018). Nationellt vårdprogram för neuroendokrina tumörer. https://kunskapsbanken.cancercentrum.se/globalassets/cancerdiagnoser/neuroendokrina- buktumorer/vardprogram/nationellt-vardprogram-neuroendokrina-buktumorer-gep-net.pdf [2020-02-08]
* Salihah, N., Mazlan, N. & Lin Lua, P. (2016). Chemotherapy-induced nausea and vomiting: exploring patients’ subjective experience. Journal of Multidisciplinary Healthcare, 9(1) ss. 145–151 doi:10.2147/JMDH.S97695
* Sibeoni, J, Picard, C., Orri, M., Labey, M., Bousquet, G., Verneuil, L. & Revah-Levy, A. (2018). Patients' quality of life during active cancer treatment: a qualitative study. BMC Cancer, 18:951. doi: 10.1186/s12885-018-4868-6
Socialstyrelsen (2019). Statistik om cancer.
https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistikamnen/cancer/ [2020-02-07]
Vetenskapsrådet (2019). Forska etiskt.
https://www.vr.se/soka-finansiering/krav-och-villkor/forska-etiskt.html [2020-02-11] WHO (2018). Cancer. https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/cancer
[2020-03-20]
Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Natur och kultur, Stockholm. Österlund, L. (2017). Informationssökning. I Friberg, F. (red). Dags för uppsats. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur AB, ss. 59–82.
Bilaga 1 - Sökhistorik
Sökning i CINAHL 2020-03-03 Sökord/Limiters Antal artiklar Lästa titlar Lästa abstract Valda artiklar Sökning 1: Cytostatika Chemotherapy 73 365 Sökning 2: Kräkning/illamående Vomiting OR Nausea 25 018 Sökning 3: Upplevelse Experiences OR perceptions OR attitudes OR views OR feelings OR qualitative 706 645Sökning 4: 1 AND 2 AND 3
Limiters: English language Peer-reviewed 2005–2020 329 329 41 4 Sökning i PubMed 2020-03-09 Sökord/Limiters Antal artiklar Lästa titlar Lästa abstract Valda artiklar Sökning 1: Cytostatika Chemotherapy [Title] 102 677 Sökning 2: Kräkning/illamående Vomiting OR Nausea [Title] 82 423 Sökning 3: Upplevelse Experiences OR perceptions OR attitudes OR views OR feelings OR qualitative [Title] 2 140 993
Sökning 4: 1 AND 2 AND 3
Limiters: English language 2005–2020 Humans 534 229 229 4 1
Bilaga 1 - Forts.
Sökning i CINAHL 2020-03-11 Sökord/Limiters Antal artiklar Lästa titlar Lästa abstract Valda artiklar Sökning 1: Chemotherapy 73 459Sökning 2: Side effects 55 194
Sökning 3: Experiences OR perceptions OR attitudes OR views OR feelings OR qualitative
773 219
Sökning 4: Patient* 1 853 851
Sökning 5: 1 AND 2 AND 3 AND 4
Limiters: Peer-reviewed English language 2010–2020 419 419 7 0 Sökning i CINAHL 2020-03-11 Sökord/Limiters Antal artiklar Lästa titlar Lästa abstract Valda artiklar Sökning 1: Cytostatika Chemotherapy 73 459 Sökning 2: Biverkningar Side effects 55 194 Sökning 3: Upplevelse Experiences OR perceptions OR attitudes OR views OR feelings OR qualitative 773 219 Sökning 4: Patient* 1 853 851
Sökning 5: 1 AND 2 AND 3 AND 4
Limiters: Peer-reviewed English language 2005–2009
Bilaga 1 – Forts.
Sökning i CINAHL 2020-03-13 Sökord/Limiters Antal artiklar Lästa titlar Lästa abstract Valda artiklar Sökning 1: Cancer Cancer treatment OR chemotherapy 166 231 Sökning 2: Patient Patients’ experience 135 187 Sökning 3: Upplevelse Psychosocial factors 438 512 Sökning 4: Kvalitativ Qualitative 155 295Sökning 4: 1 AND 2 AND 3 AND 4
Limiters: Peer-reviewed English language 2015–2020
Bilaga 2 - Granskningsmall av kvalitativa artiklar (Friberg
2017)
Finns det ett tydligt problem formulerat? Hur är detta i så fall formulerat och avgränsat?
Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna? Hur är dessa i så fall formulerade? Finns det någon omvårdnadsvetenskaplig teoribildning beskriven? Hur är denna i så fall beskriven?
Vad är syftet? Är det klart formulerat? Hur är metoden beskriven?
Hur är undersökningspersonerna beskrivna? Hur är data analyserad?
Hur hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop? Vad visar resultatet?
Hur har författarna tolkat resultatet? Vilka argument förs fram?
Förs det några etiska resonemang?
Finns det någon metoddiskussion? Hur diskuteras metoden i så fall?
Sker en återkoppling till teoretiska antaganden, till exempel vårdvetenskapliga antaganden?
Bilaga 3 - Artikelöversikt
Artikel Perspektiv Problem och syfte Metod Resultat Titel: What
occurs in the other 20% of cancer patients with chemotherapy- induced nausea and vomiting (CINV)? A single-institution qualitative study. Författare: Childs, D. S., Looker, S., Le-Rademacher, J., Ridgeway, J. L., Radecki Breitkopf, C. & Jatoi, A. Tidskrift: Supportive Care in Cancer Årtal: 2018 Vårdvetenskapligt patientperspektiv 20% av patienterna som erhåller medel- till högemetogen cytostatika upplever illamående och kräkningar trots optimal administre-ring av antiemetika. Syftet med studien var att undersöka hur denna grupp upplever CINV.
20 patienter med en historia av svårbe-handlad CINV del-tog i semistrukture-rade individuella intervjuer. Resulta-tet analyserades med hjälp av induk-tiva, kvalitativa analysmetoder. Två teman identifi-erades. Det första temat handlade om att CINV är plåg-samt och flerdi-mensionellt. Patien-terna upplevde dels symtomen besvä-rande fysiskt, dels psykosocialt då de leder till isolering. Det andra temat handlade om under-rapportering av symtom. Detta till följd av att patien-terna verkade ac-ceptera CINV som en del av behand-lingen. Titel: Understanding the concept of chemotherapy-related nausea: the patient experience Författare: Molassiotis, A., Stricker, C. T., Eaby, B., Velders, L. & Conventry, P. A. Tidskrift: European journal of cancer care Årtal: 2008 Vårdvetenskapligt patientperspektiv
Syftet var att besk-riva upplevelsen av cytostatikainducerat illamående hos pati-enter för att bättre förstå detta symtom.
Kvalitativ deskrip-tiv studie. Data samlades vid ett intervjutillfälle och analysen skedde utifrån ett fenome-nologiskt perspek-tiv.
Majoriteten av pati-enterna beskrev att deras vardag blev negativt påverkad av CINV. Symto-men kunde leda till både fysiska och psykiska besvär, till exempel sömnsvå-righeter och social isolering.
Titel: Symptom experiences during chemotherapy treatment - with focus on nausea and vomiting Författare: Bergkvist, K. & Wengström, Y. Tidskrift: European journal of oncology nursing Årtal: 2006 Vårdvetenskapligt patientperspektiv Få en djupare för-ståelse för hur pati-enter upplever sym-tom till följd av cytostatikabehand-ling, med fokus på illamående och kräkningar. Studien syftar även till att undersöka hur sym-tomen påverkar patienternas vardag.
En kvalitativ studie med semistrukture-rade intervjuer där nio kvinnor från ett universitetssjukhus i Sverige deltog. Resultatet analyse-rades med hjälp av en kvalitativ inne-hållsanalys. Patienterna upplev-de en stor påverkan på vardagen. De kände svårigheter med både att laga och äta mat efter behandlingarna. Patienterna använde olika strategier för att lindra symto-men, till exempel vila och akupressur.
Titel: Symptom, symptom experiences, and symptom distress encountered by women with breast cancer undergoing current treatment modalities. Författare: Boehmke, M. M. & Dickerson, S. S. Tidskrift: Cancer Nursing Årtal: 2005 Vårdvetenskapligt patientperspektiv Identifiera symtom, upplevelser av sym-tom och besvär till följd av symtom hos kvinnor med bröst-cancer som genom-gått kirurgi och erhållit adjuvant cytostatikabehand-ling. 20 kvinnor deltog i studien. Datain-samlingen skedde genom individuella intervjuer och data analyserades sedan med hjälp av Colaizzys metod.
Efter operationen upplevde kvinnorna bland annat sym-tom som domningar och förändrad kroppsbild. Vid behandling med cytostatika upplev-de upplev-de bland annat kraftigt illamående, håravfall och smärta i skelettet. Symtomen påver-kade förmågan att utföra vardagliga aktiviteter samt förmågan att arbeta.
Titel: Chemotherapy-induced nausea and vomiting: exploring patients' subjective experience. Författare: Salihah, N., Mazlan, N. & Lin-Lua, P. Tidskrift: Journal of Multidisciplinary Healthcare Årtal: 2016 Vårdvetenskapligt patientperspektiv
Utforska den sub-jektiva upplevelsen av CINV hos patien-ter med bröstcancer och vilken effekt symtomen får på deras dagliga liv.
Kvalitativ studie med semistrukture-rade intervjuer. Resultatet analyse-rades med hjälp av en innehållsanalys. Patienterna beskrev illamående som oroande. Både kräkningarna och illamåendet påver-kade många aspekter av patien-ternas liv, till ex-empel aptit och sömn.
Titel:
The social and emotional toll of chemotherapy – patients’ per-spectives. Författare: Mitchell, T Tidskrift: European Journal of Cancer Care Årtal: 2007 Vårdvetenskapligt patientperspektiv Identifiera vanliga och unika symtom hos patienter som genomgår cytostati-kabehandling. Be-lysa patienternas upplevelser och hur de hanterar de soci-ala och emotionella effekterna av cy-tostatika. Kvalitativa inter-vjuer med hermeneutisk fenomenologisk design. 19 personer som fick cytostati-kabehandling ingick i studien.
Åtta huvudteman identifierades, bland annat humör-svängningar och strävan efter norma-litet. Deltagarna kände sig begrän-sade på grund av biverkningarna som uppstod till följd av behandlingen, till exempel illamå-ende. Många av deltagarna kände sig hjälplösa och frustrerade.
Titel: Patients'
quality of life during active can-cer treatment: a qualitative study. Författare: Sibeoni, J. Picard, C. Orri, M. Labey, M. Bousquet, G. Verneuil, L. & Revah-Levy, A. Tidskrift: BMC Cancer Årtal: 2018 Vårdvetenskapligt patientperspektiv
Undersöka vad pati-enterna upplever påverkar deras dag-liga liv under sin behandlingsperiod.
Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 30 st patienter med olika typer av cancer.
Resultatet presente-rades i två teman, ett om vad de nega-tiva biverkningarna av behandlingen var. Dessa var bland annat illamå-ende och kräkning-ar som ledde till att de inte kunde utföra sina dagliga ären-den. Tema nummer två handlade om vad som hjälpte dem positivt i det dagliga livet.
