Att undervisa i kontroversiella frågor i samhällskunskapsämnet - ett didaktiskt dilemma?

SAMHÄLLE – KULTUR - IDENTITET

Självständigt arbete i samhällskunskap och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Att undervisa i kontroversiella frågor i

samhällskunskapsämnet – ett didaktiskt

dilemma?

Teaching controversial issues in social sciences – a didactic dilemma?

Ellen Sundhall

Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 300 hp

Självständigt arbete i fördjupningsämnet, 15 hp Datum för slutseminarium: 2021-01-12

Examinator: Joakim Glaser Handledare: Emma Lundin

Förord

Val av område för min kunskapsöversikt var enkelt: en stor anledning till varför jag väljer att bli lärare är att jag är intresserad av utvecklandet av aktiva samhällsmedborgare och hur det arbetet kan verkställas genom undervisning i skolan. Genom att i denna kunskapsöversikt redogöra för kontroversiella frågor, aktiva samhällsmedborgare och didaktiska val ämnar jag att både engagera och inspirera till ytterligare debatt om kontroversiella frågors plats i skolsammanhang, samt de didaktiska konsekvenserna ämnet medför. Arbetet är till fullo mitt eget och jag tar ansvar för varje steg i processen. Beslutet att skriva själv medför utöver fritt skrivutrymme ett stort ansvar, där mitt enda motstånd under processens gång har varit min egen kognitiva förmåga. Jag hoppas att kunskapsöversikten bidrar till intressant läsning och fångar den komplexa lärandesituationen lärare

står för i undervisning av kontroversiella frågor.

Slutligen vill jag tacka min handledare Emma Lundin, hennes fortlöpande och konstruktiva feedback har varit till stor hjälp under arbetets gång.

Sammandrag

Kunskapsöversiktens syfte är att redogöra för hur tidigare forskning förhåller sig till införlivandet av kontroversiella frågor i skolundervisningen, detta i relation till skapandet av den aktiva samhällsmedborgaren som framhävs i styrdokumenten för gymnasieskolan. Litteratursökning utgör arbetets metod och materialet ämnar att redogöra för möjligheter och utmaningar med att undervisa i kontroversiella frågor. Utöver den svenska skolkontexten presenteras en statlig rapport från Storbritannien som liksom forskningen i Sverige redogör för hur undervisning av kontroversiella frågor ökar samhällsengagemanget hos elever och främjar skapandet av den aktiva samhällsmedborgaren. Vidare presenteras deliberativa samtal som didaktisk möjlighet, dock visade tidigare forskning på problematik vid deliberativa samtal och slutsatsen drogs därför att vidare forskning behövs göras inom ämnet. Attentatet mot den franske läraren Samuel Patys genomsyrar mitt arbete och hans öde får bekräfta slutsatsen om att utveckla debatten kring kontroversiella frågors plats i skolundervisningen. Sammanfattningsvis riktar sig denna kunskapsöversikt mot den som är intresserad av kontroversiella frågors plats i samhällsundervisningen och med vilka medel läraren kan möta fram- och motgångar i sin komplexa lärandesituation.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 5

2. Syfte och frågeställning ... 6

3. Metod ... 7

3.1 Val av nyckelord ... 7

3.2 Den inledande sökprocessen ... 7

3.3 Sökprocessen i sin helhet ... 7

3.4 Metoddiskussion ... 9

4. Resultat... 10

4.1 Kontroversiella frågor – en definition ... 10

4.2 Varför undervisar vi i kontroversiella frågor? ... 10

4.3 Arbetet med kontroversiella frågor – internationellt ... 12

4.4 Utmaningar med att undervisa i kontroversiella frågor ... 15

4.5 Didaktiska möjligheter – deliberativa samtal ... 16

4.5.1 Kritik mot deliberativa samtal. ... 18

5. Slutsats och diskussion ... 19

5.1 Slutsats ... 19

5.2 Yrkesrelevans... 20

5.3 Framtida forskning ... 20

1. Inledning

I ett föränderligt samhälle ställs allt större krav på att elever kan möta komplexa samhällsfrågor efter avklarad skolgång. Detta slår den svenska skollagen fast: kap 15 2§ (SFS 2010:800) framhäver att ”gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet”. Detta stärks ytterligare i 2011 års läroplan för gymnasieskolan där det står beskrivet att skolväsendet vilar på demokratisk grund och syftar till att skolan ske ge elever de kunskaper om världen som behövs för utveckling och ett livslångt lärande (Skolverket, 2011a, s1). Därmed betonar ämnesplanen för samhällskunskap följande: ”Dessutom ska undervisningen bidra till att skapa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet.” (Skolverket, 2011b, s1). Vidare redogör ämnets kommentarsmaterial för att kontroverser och aktuella samhällsfrågor är en stor del av ämnets innehåll (Skolverket, 2011c). Professorerna Carsten Ljunggren, Tomas Englund samt fil. dr Ingrid Unemar Öst har tillsammans med ett flertal andra akademiker skrivit antologin Kontroversiella frågor – om kunskap och politik i samhällsundervisningen. Boken redogör bland annat för att skapandet av den aktiva samhällsdeltagaren och kontroversiella frågor befinner sig i stark korrelation till varandra. Vidare redogör författarna för att ämnesplanen i samhällskunskap förutsätter att alla elever ska utvecklas till aktiva deltagare av samhällslivet och att kontroversiella frågor således kan bli en av vägarna mot det målet (Ljunggren, Unemar Öst, Englund, 2015).

Det tragiska öde som drabbade den franske historieläraren Samuel Paty, som i oktober 2020 halshöggs på öppen gata efter att ha visat karikatyrer av profeten Mohammed under en lektion i yttrandefrihet, (Zangana & Somnell, 2020) kan skapa frågor kring hur man som lärare ska möta de komplexa ämnen och undervisningssituationer som kontroversiella frågor medför.

Med anledning av detta fall vill jag härmed betona att denna kunskapsöversikt ämnar ge en inblick i vad tidigare forskning uttrycker angående arbetet med kontroversiella frågor. Inledningsvis redogörs en definition av kontroversiella frågor följt av varför vi väljer att undervisa i ämnet, vidare presenteras ett internationellt perspektiv samt vilka utmaningar undervisning i kontroversiella frågor står inför. Resultatdelen avslutas med en redogörelse för deliberativa samtal som didaktisk möjlighet samt befintlig kritik mot dessa. Avslutningsvis presenteras kunskapsöversiktens slutsats och diskussion kring möjlig framtida forskning.

2. Syfte och frågeställning

Syftet med kunskapsöversikten är att redogöra för hur olika synsätt inom tidigare forskning förhåller sig till införlivandet av kontroversiella frågor i undervisning samt vilka potentiella hinder och förtjänster det finns med att undervisa i kontroversiella frågor i samhällskunskapsämnet, detta i relation till skapandet av den aktiva samhällsmedborgaren. Utöver detta ämnar kunskapsöversikten redogöra för deliberativa samtal som en didaktisk möjlighet vid undervisning av kontroversiella frågor. Det blir därmed relevant att ha flera frågeställningar för kunskapsöversikten:

- Vad säger tidigare forskning om undervisning av kontroversiella frågor i relation till skapandet av den aktiva samhällsmedborgaren?

- Vad säger tidigare forskning om deliberativa samtal som didaktisk möjlighet i arbetet med kontroversiella frågor?

3. Metod

Syftet med detta arbete är att presentera en kunskapsöversikt om forskning relaterat till valt ämne. Metoden blir därför huvudsakligen en informationssökningsprocess som i detta arbete utgår från databaserna: EBSCO samt Swepub. Utöver dessa har även Skolverkets hemsida använts och följande avsnitt ämnar därmed att redogöra för processen av informationssökningen.

3.1 Val av nyckelord

Inledningsvis var målet att skapa en tydlig översikt över vilka ord och begrepp som kunde tänkas användas vid sökningarna - detta med syfte att underlätta sökprocessen. Ett antal nyckelord konstruerades i relation till frågeställningen och utifrån dessa hittades synonymer. Nyckelorden:

kontroversiella frågor, samhällskunskap, didaktik och medborgarskap. Utifrån dessa

hittades ett antal synonymer, däribland: omdebatterade frågor, samhällslära, pedagogik och medbestämmande. Vidare gjordes även en översättning av nyckelorden som resulterade i följande: controversial issues, social science, didactics och citizenship. Dessa begrepp fick därmed utgöra grunden för sökformuleringarna.

3.2 Den inledande sökprocessen

Vid sökprocessens begynnelse utforskades databaserna Swepub samt EBSCO. Flera testsökningar gjordes på nyckelorden fast utan att läsa artiklarna, detta för att undersöka hur sökningar ändrades beroende på hur sökorden formulerades samt vid ändring av tidsspann och applicerande av andra avgränsningar. Syftet med dessa tomma sökningar var att bli bekväm i användandet av databaserna.

3.3 Sökprocessen i sin helhet

Sökprocessen inleddes på Skolverket med första sökordet ”kontroversiella frågor” – vilket gav 27 träffar. Samtliga titlar lästes och efter detta valdes åtta bort. Vidare lästes resterandes inledande text och ytterligare 19 valdes bort, anledningen till detta var att dessa inte innehöll material relaterat till området. De resterande nio lästes och fyra ansågs användbara för kunskapsöversikten. Sökningarna i Swepub blev mer begränsade, sökmotorn verkade känsligare mot formuleringar av sökord och valet gjordes då att minimera antalet sökord men att istället söka i olika kombinationer. En sökning med sökorden: ”kontroversiell” ”samhällsfrågor” gjordes i Swepub och resulterade i 6 träffar, varav bara en fanns kvar vid kontrollering av refereegranskat material. Vid sökningen: ”kontroversiella

frågor” fanns enbart sju refereegranskade material, där fem återstod efter titelgranskning. Av resterande fem var två stycken samma och kvarvarande tre ingick i boken Kontroversiella frågor: om kunskap och politik i samhällsundervisningen, boken ansågs mycket relevant för kunskapsöversikten.

Vid informationssökning om deliberativ undervisning användes inledningsvis sökordet ”deliberativ undervisning” i Swepubs databas, sökningen uppfattades till en början bristfällig och sökordet byttes ut mot ”deliberativa samtal” vilket visade sig vara mer givande. Sökningen resulterade i 26 träffar varav alla titlar lästes. 14 titlar togs bort direkt då dessa inte ansågs relevanta för inriktningen i denna kunskapsöversikt. I ett inledande skede gjordes beslutet att inte utesluta icke-refereegranskat material, detta med anledning av att inte utesluta annan relevant forskning inom ämnet. På det valda materialet kontrollerades refereegranskningen noggrant i efterhand. Sökningen resulterade i tre användbara dokument om deliberativ undervisning. Det material som valdes bort innehöll bland annat: språkundervisning, didaktik för barn i låg- och mellanstadiet samt rapporter om rasism i skolan. En av sökningarna som gjordes i EBSCO var konstruerade enligt sökorden: ”democracy” AND ”citizenship education” AND ”classroom communication” AND ”conflict” OR ”criticism” och resulterade i 44 träffar. Några dubbletter noterades och samtliga titlar lästes ännu en gång där 23 valdes bort på grund av titelns formulering. Resterande abstract lästes och ytterligare några artiklar valdes bort innan kvarvarande sex stycken lästes och en valdes ut till arbetet. Utöver dessa gjordes ett antal manuella sökningar utifrån nyckelbegreppen.

Vid den internationella informationssökningen gjordes valet att använda The Crick Report (Crick mfl 1998). Med målet att hitta fler artiklar om skapandet av den aktiva samhällsmedborgaren i Storbritannien gjordes följande sökning: ”Citizenship education” AND ”political issues” AND democratic values”- vilket resulterade i 125 träffar av peer-reviewed material från 1995 och framåt. Vid val av land bestod endast tre artiklar, vilka lästes men där en av de lyckligtvis hade stark koppling till The Crick Report. Innehållet i de som valdes bort var snarlikt men hade ingen koppling till rapporten.

Utifrån denna metodöversikt redovisas att sökteknikerna varierat beroende på vilken databas som använts. Syftet med detta har varit att konstruera sökord som genererar mest relevanta svar till denna kunskapsöversikt. Visst material har förekommit flera gånger under processen.

3.4 Metoddiskussion

Det lades stor vikt vid konstruerandet av sökorden med syftet att få så specifika träffar som möjligt, de noggrant utformade sökorden resulterade i en begränsad mängd data som ligger till grund för kunskapsöversikten. Det blir därmed av största relevans att redogöra för problematik kring källorna.

De källor som valts i denna kunskapsöversikt har valts utifrån relevans inom området, detta innebär dock inte att källorna är oproblematiska. Det fanns inledningsvis en stor betänksamhet kring att välja källor som refererar till styrdokument före år 2011, det eftersom den senaste läroplanen kom då och att källorna därmed skulle bli utdaterade. Med detta menas därmed inte att källorna som är publicerade före 2011 är problematiska utan jag som författare av kunskapsöversikten poängterar min transparens inför användandet av de och understryker att källorna fortfarande är relevanta för valt område. De delar av källor som innefattar diskussion om styrdokument före 2011 har inte applicerats direkt på detta arbete utan att ha genomgått vidare verifiering.

Denna kunskapsöversikt utgår från den svenska skolans skolkontext och styrdokument och därför gjordes ett aktivt val att i första hand använda svenska källor. Det internationella perspektivet representeras av en grundlig men utdaterad källa: Education for citizenship and the teaching of democracy in school – även kallad ”The Crick Report” (Crick et al, 1998) och valet gjordes att söka efter ytterligare forskning kring hur den engelska skolan ämnar att uppfostra aktiva samhällsmedborgare. En sökning som visade sig vara mycket givande då jag fann en artikel skriven 2018, 20 år efter utgivandet av The Crick Report - som redogjorde för ett uppdaterat material.

4. Resultat

Följande del redovisas resultatet av den forskning som ligger till grund för analysen. Med anledning av attentatet mot historieläraren Samuel Paty kan det uppstår frågor kring varför vi egentligen undervisar i kontroversiella frågor, det blev därför motiverbart att belysa olika aspekter kring lärares arbete med dessa frågor samt eventuella möjligheter och utmaningar. Inledningsvis redovisas en kort definition av begreppet ”kontroversiella frågor” och sist ett avsnitt för didaktiska möjligheter i form av deliberativa samtal.

4.1 Kontroversiella frågor – en definition

Vidare följer här en kort definition av begreppet ”kontroversiella frågor”. Ovanstående stycke behandlar hur styrdokumenten ämnar att arbeta med skapandet av medborgarkompetens och ett aktivt medborgarskap (Skolverket A, 2011) och det blir därför av största relevans att försöka definiera begreppet.

Begreppet ”kontroversiella frågor” kan anses tvetydigt och i denna kunskapsöversikt används definitionen från Skolverket.

Enligt Skolverket (D, 2020) innefattar ”kontroversiella frågor” ämnen som väcker starka känslor och som kan komma att skapa spänningar i klassrummet. Däremot betonas att begreppet är kontextbundet och kan bero på situationer och erfarenheter, det gör definitionen av kontroversiella frågor aningen problematiskt. Skolverket nämner politiska frågor, sexualitet, religion och rasism som exempel på ämnen som kan anses vara kontroversiella (ibid).

4.2 Varför undervisar vi i kontroversiella frågor?

Som redovisats i inledningen beskriver styrdokumenten för gymnasieskolan att kontroversiella frågor skall införlivas i undervisning. Anders Fredriksson (2010) fil. dr i utbildningsvetenskap menar i sin doktorsavhandling Marknaden och lärarna att innebörden av styrdokumenten ska genomsyra hela gymnasieskolans arbete, vilket Skolverket (A, 2011) inte helt förvånande styrker. Om skolans styrdokument får stå för: att vi ska arbeta med kontroversiella frågor ämnar denna delen av arbetet att redovisa för varför vi ska göra detta.

Carsten Ljunggren och Ingrid Unemar Öst (2010) diskuterar i kap 2 i antologin Skolor som politiska arenor: medborgarkompetens och kontrovershantering om kontroversiella frågor och skolan som en politisk arena. De menar på att undervisning kring kontroversiella frågor ger eleverna möjlighet att diskutera politiska och samhälleliga frågor. Möjligheten till reflektioner kring sina och andras åsikter samt uppmuntrandet av att omvärdera och resonera kring sina egna åsikter hjälper eleven i sitt byggande av att bli en aktiv samhällsmedborgare. Undervisningen i samhällskunskap förväntas behandla ämnen kring samhälleliga normer och värderingar som ger eleverna möjlighet att utveckla kritiska, resonerande och ifrågasättande synsätt. Ljunggren och Unemar Öst (2010) menar även på att kontroverser därför inte ska ses som ett negativt inslag i undervisningen utan att det öppnar för olika perspektiv vilket gynnar eleverna. Författarna redogör för att det inte är oproblematiskt att undervisa i kontroversiella ämnen utan att det kräver en stor didaktisk betänkenhet (ibid) – vilket kommer redogöras djupare för längre fram. Möjliga svårigheter kan till exempel vara att hantera icke-demokratiska åsikter i klassrummet eller rädslan att elever skulle blir sårade eller kränkta av samtalen (Europarådet, 2016). Däremot framhävs att utbildningen kan ses som en förberedelse för ett kommande politiskt och samhälleligt engagemang, där diskussioner kring kontroversiella frågor hjälper eleven att etablera en medborgerlig utbildning och ståndpunkt (Ljunggren & Unemar Öst, 2010).

Professorerna Erik Amnå, Tomas Englund, samt igen Carsten Ljunggren (2010) är författare av kapitel 1 i samma antologi och menar att skolorna måste betraktas som en arena för komplexa och kommunikativa processer som för med sig både metodologiska och teoretiska utmaningar. Författarna påstår att eleverna måste ses som medborgare från födseln och inte att medborgarskap som något som kommer senare i livet, vilket även Johan Liljestrand (2015), lektor i pedagogik styrker i kapitel 7 i antologin Kontroversiella frågor – om kunskap och politik i samhällsundervisningen. Samtidigt hävdar han att lärarens uppgift inte ska vara att göra elever till medborgare utan att bidra till elevernas medborgarkunskaper genom adekvat undervisning. Amnå, Englund och Ljunggren (2010) bekräftar detta med att referera till skolan som en allmän institution som är underkastade ett allmänt demokratiuppdrag. Vidare belyses undervisningens kommunikativa karaktär och hur dynamiska processer påverkar utbildningens form (ibid). Medborgarkompetensen och dess grund i aktuell samhällssituation genererar skillnader i värderingsfrågor och pluralism - det vore därmed omöjligt att positionera skolan utanför dessa diskussioner och förlopp (ibid).

Anna Larsson (2019), professor i idéhistoria vid Umeå Universitet har i sin komparativa läroplansanalys Kontroversiella samhällsfrågor i samhällsorienterande ämnen 1962–2017: en komparation undersökt om undervisning i kontroversiella samhällsfrågor över tid och menar på att

styrdokumenten är bärande i arbetet med samhälleliga konflikter och frågor. Det är av stor vikt att eleverna ska ges insikt i omdebatterade frågor som påverkar samhället och världen. Vidare menar Larsson att det finns goda grunder att hävda att den svenska skolan behandlar kontroversiella frågor utifrån skolans demokratiuppdrag och ämnesplanen i samhällskunskap - där eleverna ska ges möjlighet att diskutera och värdera olika perspektiv. Kontroversiella frågor kan beroende på kontext skapa betydande meningsskiljaktigheter och ge upphov till att eleven utvecklar sitt abstrakta tänkande (ibid).

Detta menar även Erik Andersson (2015), lektor i pedagogik, som i kapitel 4 i antologin Kontroversiella frågor - om kunskap och politik i samhällsundervisningen beskriver hur formuleringen av ämnesplanen i samhällskunskap skapar förutsättningar för eleverna att utveckla en analytisk förmåga och ett kritiskt förhållningssätt i en ständigt föränderlig värld. Andersson (2015) menar på att det samspel som behövs finnas mellan ämneskunskaper tillsammans med det meningsfulla samtalet blir en ämnesdidaktisk utmaning, vilket kommer beskrivas närmre längre fram.

Kontroversiella frågor öppnar för potentiellt laddade och komplexa kontroverser i och utanför klassrummet. I antologin Skolor som politiska arenor redogör och analyserar docenten Joakim Ekman och fil. dr Pär Zetterman (2010) för den svenska delen ur datamaterialet från den internationella studien International Civic and Citizenship Education Study (ICCS) - där 14-åringars grad av samhällsengagemang undersöktes. Resultatet visade på att elever i hög grad hade förmåga att ta kontroversiella ställningstaganden och formulera egna åsikter kring diverse ämnen. Eleverna hade intresse för flera kontroversiella frågor, däribland: politik, jämställdhet och miljöfrågor. Det visade sig däremot att resultatet skiljde sig beroende på elevernas kön, etniska bakgrund och skolbakgrund och författarna menar därmed att lärarens beredskap inför klassrumssituationen blir väsentligt vid dessa tillfällen. Ekman och Zetterman (2010) menar – liksom Ljunggren och Unemar Öst (2010) - att det finns en ovana bland lärare i att undervisa i kontroversiella ämnen men att det däremot finns goda utvecklingsmöjligheter.

4.3 Arbetet med kontroversiella frågor – internationellt

Med bakgrund i föregående del kommer härmed ett internationellt perspektiv presenteras. Detta avsnitt tar avstamp i vad som kallas ”The Crick Report” – det officiella namnet på rapporten är: Education for citizenship and the teaching of democracy in school (1998). The Crick Report är ett statligt dokument och en slutrapport från Den Rådgivande Gruppen för Medborgarskap (The Advisory

”Citizenship education” - kan i detta fall likställas med det svenska begreppet ”aktiv samhällsmedborgare”. Eftersom materialet kan anses utdaterat kommer artikeln Learning for democracy: the politics and practice of citizenship education av fil. dr James Weinberg samt professor Matthew Flinder (2018) – att stå för det uppdaterade materialet. Både Weinberg och Flinders är anställda och aktiva vid University of Sheffield och arbetar med politiska och samhällsvetenskapliga frågor.

Frågor kan uppstå kring varför inte franskt material fick stå för det internationella perspektivet, The Crick Report (1998) valdes utifrån innehåll och relevans för frågeställningen. Viktigt att poängtera i detta fall är dock att Frankrike, Sverige och Storbritannien (vid denna tidpunkt för forskning) lyder under samma utbildningspolitik från EU och att det därmed finns en allmän samstämmighet kring vad skolundervisning ska innehålla – bland annat vikten av att främja aktivt medborgarskap (EU, 2006).

Crick et al (1998) redogör i sin rapport för att det behövs en allmän medborgarskapsutbildning för barn och ungdomar i Storbritannien och stärker argumentet med att ett samhälle behöver människor som bryr sig om framtiden och vill bidra till dess utveckling. Vidare menar Crick el al (1998) på att det behövs en form av generell medborgarkompetens som ger människor förmåga och förtroende nog att: utmana, bli utmanade, lyssna och argumentera för sina och andras tankar gällande allmänna samhällsfrågor. I implementering av medborgarkompetens blir skolan en plats som bör utbilda och förbereda eleverna inför ett aktivt samhällsdeltagande med målet att utveckla kontroversiellt kunniga, förnuftiga och toleranta elever (ibid). Rapporten redogör för en rad särskilda egenskaper som kan tänkas förbättras vid undervisning av kontroversiella frågor i samband med medborgarskapsutbildning, bland annat elevernas vilja och empati inför andras åsikter och övertygelser, förmågan att resonera och problematisera samt förmågan att kunna delta i beslutsfattande. Författarna menar också på att det finns dilemman och svårigheter med att undervisa i kontroversiella frågor. Från och med 2002 infördes medborgarskapsutbildning som en obligatorisk del i den engelska nationella läroplanen för ungdomar mellan elva och sexton år.

Weinberg och Flinders (2018) artikel Learning for democracy: the politics and practice of citizenship education släpptes 20 år efter utgivandet av The Crick Report och utgör en analys av rapportens innehåll två decennier senare. Läroplansrapporen från 2007 som berör mångfald och medborgarskap i undervisningen visade att de flesta skolor i Storbritannien inte nådde medborgarskapsmålen trots införandet av en obligatorisk medborgarutbildning 2002. Utifrån CELS studie (Citizenship Education Longitudinal Study) drogs slutsatsen att medborgarskapsutbildningen stod inför

allvarligt tvivel gällande innehållet. Resultatet visade att många lärare känner en stor osäkerhet inför att undervisa i kontroversiella samhällsfrågor, vilket bekräftades av andra studier som belyste bristen på ett medborgarskapsutbildningsnätverk och didaktiska strategier för lärarna (ibid). Vidare presenteras att få lärare anammade de didaktiska metoder som låg till grund för den version som presenterades 1998 och att lärarutbildningen har en stor påverkan på hur läraren kommer att arbeta med medborgarskap och sociala frågor. Hur lärare väljer att förstå de komplexa begreppen och innebörden av dessa får stor betydelse för hur de kommer att bearbetas i undervisningen (ibid). Definitionen av begreppet deltagande kan anses ha missförståtts av lärare, författarna menar på att det kan tänkas vara en anledning till medborgarskapsutbildningens bristfällighet. Senare i artikeln redogörs 2016 års CELS-uppgifter för att införandet av medborgarskapsutbildning i den engelska skolan kan ha medfört en ökad grad av samhällsengagemang hos ungdomar - både gällande politisk kunskap och aktivt deltagande. Vilket författarna menar stämmer överens med den forskning som finns om att implementering av kontroversiella frågor och samhälleliga frågor ökar elevernas samhällsdeltagande (ibid).

I relation till The Crick Report (1998) menar författarna att rapporten kan existera som ett ramverk för medborgarskapsutbildning idag – men att det krävs viss revidering av innehållet. Politik är mer komplext idag än vad det var för 20 års sedan och det finns andra och nya intresseområden som bör tas i beaktande vid nutida medborgarskapsundervisning. Vad författarna kallar ”Crick II” kan tänkas utformas som ett nytt dokument – som fortfarande står för den ursprungliga rapportens syfte men samtidigt inkluderar en mer omfattande syn på politik och kontroversiella frågor. (Weinberg & Flinders, 2018)

Sverige saknar – i jämförelse med Storbritannien - ett formellt ämne för medborgarkunskap. Istället har den demokratiska fostran som framhålls i den svenska läroplanen fått stå för den svenska versionen av medborgarutbildning (Ljungren & Unemar Öst, 2010).

Detta avsnitt tillsammans med det förra betonar främst vilka möjligheter undervisning i kontroversiella ämnen för med sig, vilket kan upplevas paradoxalt i förhållande till att jag i inledningsvis redogjorde hur en lärare fick sitt huvud avhugget med anledning av att han utövade sin yrkesprofession. När jag inledningsvis redogjort för att vi ska undervisa i kontroversiella frågor och varför vi bör göra det – kan det tänkas svårt att förstå varför lärare väljer att undvika kontroversiella frågor när forskning visar på så stor potential. Mordet på Samuel Paty må vara

och medföra prövningar för den verksamme läraren. Följande del ämnar att belysa dessa utmaningar.

4.4 Utmaningar med att undervisa i kontroversiella frågor

På Skolverkets hemsida finns ett stöd för lärare i samhällskunskap som arbetar med kontroversiella frågor i klassrummet (Skolverket D, 2020). Stödet bygger på Europarådets (2016) dokument Att verka i spänningsfält - Undervisa om kontroversiella frågor genom utbildning i demokratiskt medborgarskap och mänskliga rättigheter, där står beskrivet hur eleverna ska utveckla förmågor för kritiskt tänkande och förståelse inför andras erfarenheter och situationer. I dokumentet står det beskrivet vad som kan tänkas vara utmaningarna vid undervisning av kontroversiella frågor, däribland att det kan finnas svårigheter för läraren att bortse från sina egna åsikter och att denne således aldrig kan närma sig ämnet med akademisk distans. Detta kan resultera i att det finns stor risk att läraren uppfattas partisk i vissa frågor (ibid). Amy Cooper (2019) menar samma sak och i sin doktorsavhandling Skolan som demokratiprojekt: en poststrukturell diskursanalys av demokratiuppdrag och lärarsubjekt redogör hon för att skolan återspeglar de konflikter, maktrelationer och diskurser som finns i samhället i övrigt och att det därmed finns stor risk att spänningar och kontroversiella frågor tar sig in i klassrummet och utmanar lärarens kontrovershantering. Detta i enighet med Larsson (2019) som redogör för att kontroversiella frågor kan vara didaktiskt utmanade just för att frågorna är svårhanterliga och omdebatterade i samhället och därmed också i klassrummet. För att ge exempel: Ljunggren, Unemar Öst och Englund (2015) pekar på att det kan uppstå kontroverser i klassrummet vid sociopolitiska diskussioner om invandring eller bärandet av ideologiska symboler, till exempel hijabs, kors eller andra symbolbärande attribut.

Fortsättningsvis menar Cooper (2019) att många lärare känner en otillräcklighet och osäkerhet vid kontroversiella konflikter eller diskussioner och att resultatet blir att lärarens förhållningssätt mot kontroversiella frågor genomsyrar hela klassrumsatmosfären. I Europarådets dokument (2016) betonas flera problematiska aspekter med kontroversiella frågor i undervisningen, däribland att det kan finnas svårighet i att kontroversiella frågor kan påverka elevernas självkänsla och känslor negativt. Ett annat problem kan vara att elever missuppfattar lärarens transparens inför andra elevers extrema åsikter eller attityder och att detta i sin tur uppfattas som en legitimering av radikala åsikter. Dessa uppfattningar kan leda till motsättningar eller fientlighet elever eller lärare emellan (ibid). Det främsta svårigheter läraren kan ställas inför är att elevernas reaktioner och åsikter är oförutsägbara och att det finns risk att diskussion går över styr och att elever blir sårade eller kränkta.

Ingen lärarstudent har undkommit den debatt som sker kring hur skolor och klassrum fylls av diskussionen kring politiska och moraliska frågor samt hur dessa bidrar till kontroverser och spänningar mellan elever och lärare (Unemar Öst, 2015). Dessa kontroverser saknar givna lösningar och bidrar till att lärarens undervisningssituation blir komplex och oförutsägbar. Den främsta svårigheten blir att elevernas reaktioner och åsikter är oförutsägbara och bidrar med att de didaktiska valen i den specifika kontexten blir omöjliga att förutsäga.

4.5

Didaktiska

möjligheter

–

deliberativa

samtal

Med grund i ovanstående avsnitt menar Fredriksson (2010) att läraren omvandlar teori till praktik med utgångspunkt i skolans styrdokument samt diverse ämnesplaner som ger läraren varierande handlingsutrymme, vilket i sin tur påverkar undervisningen i olika grad. Lärarens utrymme av att tolka och omvandla teori till praktik gäller således även i relation till kontroversiella frågor och val av didaktisk strategi vid undervisningen blir således väsentligt (ibid). Denna syn delar Liljestrand (2015) som menar på vikten av att läraren behöver pedagogiska strategier för hanteringen av kontroversiella frågor för att undvika utmanande situationer. Författaren beskriver fortsättningsvis att deliberativa samtal eller samtal med deliberativa kvalitéter är en didaktisk strategi för att ta sig an en komplex undervisningssituation och följande del av arbetet syftar därmed att redogöra för hur kontroversiell undervisning kan konstrueras med deliberativa samtal som didaktisk möjlighet. Fortsättningsvis beskriver Liljestrand (2015) att deliberativa samtal utgår från att elever utvecklar sin förmåga att argumentera för sin egen ståndpunkt men att fortfarande ta andras åsikter och värderingar i beaktande. Vilket även Tomas Englund (2000) styrker i sin korta artikel Deliberativa samtal som värdegrund – historiska perspektiv och aktuella förutsättningar där författaren redogör för att deliberativa samtal kan förstås som: ett samtal med plats för olika synsätt och åsikter där alla parter lyssnar på den andres argument men att där det samtidigt finns en gemensam vilja att komma till någorlunda temporära överenskommelser.

Klas Andersson är fil. dr i samhällsvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning och skriver i sin doktorsavhandling Deliberativ undervisning – en empirisk studie (2012) om att deliberativ undervisning befinner sig på en hög abstraktionsnivå och kräver ett högt engagemang av läraren i sitt utförande. Vidare menar författaren att målet med denna form av samtal är att eleverna ska sträva efter att komma överens men samtidigt visa respekt inför varandras känslor och åsikter, vilket påstås vara ett effektivt och bra sätt att ”träna på demokrati”. Det är viktigt att läraren

Unemar Öst (2015) som menar på att de kontroversiella frågornas oförutsägbarhet kan motverkas med en tydlig planering av både syfte, mål och val av ämne.

I Anderssons (2012) empiriska forskning studerades ett flertal klasser där läraren i vissa klasser använde deliberativa samtal och i andra lärarcentrerad undervisning. Eleverna fick sedan göra en kunskapsutvärdering i form av ett prov för att mäta eventuella kunskapsskillnader. Resultatet visade att deliberativ undervisning i vissa fall är mer framgångsrikt än lärarcentrerad undervisning i syfte att influera vissa demokratiska värden. Speciellt tydligt blev detta på yrkesförberedande program – som gynnades starkare av deliberativa samtal än elever på högskoleförberedande program. Studien resulterade i ett blandat resultat vilket genererade frågor kring vem som egentligen gynnas av deliberativ undervisning. Författaren hävdar att resultat i skoluppgifter oberoende ämne generellt beror på elevernas grad av intresse över det aktuella ämnet, men understryker att deliberativa samtal i allmänhet ökar intresset hos de flesta elever och därmed främjar inlärningsprocessen (ibid). Vidare poängterar Andersson (2012) att deliberativa samtal kännetecknas av en praktisk diskurs som ska ge alla elever möjlighet till talutrymme och att samtalet ska uppmuntra till ett utbyte av åsikter och argument - där varje part ska vara lyhörd inför de andras ställningstaganden. Thomas Olsson (2006) är universitetslektor och arbetar med pedagogisk forskning. Han framhäver i sin artikel Deliberativa samtal för pedagogisk utveckling att deliberativa samtal kan bidra till en ökad kompetensutveckling och likt många andra författare poängterat: förmågan att erfara olika perspektiv och åsikter. Det deliberativa samtalet utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, det vill säga där meningsskapande och kunskapsbildning sker i samspel med andra och där centralt fokus ligger på förmedling av värderingar, åsikter och tankar (ibid).

Unemar Öst (2015) menar att deliberativa samtal har bidragit till att läraren har utrymme att balansera mellan de olika rollerna: debattledare och normförmedlare i undervisningen av variationsrika och komplexa diskussioner. Läraren som debattledare synliggör kontroversen och låter elever diskutera ämnet men står bredvid för att fördela ordet, läraren som normförmedlare låter eleverna diskutera fritt i klassrummet men är tydlig med sin egen åsikt i frågan - till skillnad från debattledaren (ibid).

Deliberativa samtal framhålls inte bokstavligen i styrdokumenten men styrdokumentens utformande kan tänkas uppmuntra och möjliggöra för att deliberativa samtal att ske i klassrummet. I ämnesplanen för samhällskunskap beskrivs hur eleven ska ha ”Förmåga att analysera samhällsfrågor…” (Skolverket B, 2011, s 1) och ha ”Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer” (Skolverket B, 2011, s 2). I den

gymnasiegemensamma läroplanen framhålls dessutom att: ”Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana.” (Skolverket A, 2011, s1).

4.5.1

Kritik

mot

deliberativa

samtal.

Deliberativa samtal har kritiserats för att vara konsensusbetonade och därmed inte möjliggöra utrymme för att hantera kontroverser elever emellan (Unemar Öst, 2015). Detta beskriver även Martin Samuelsson (2018), biträdande professor vid Bergen Universitet. Samuelsson arbetar med frågor relaterade till utbildning och demokrati och menar i sin artikel Education for Deliberative Democracy and the Aim of Consensus på att enighet inte alltid är målet utan att oenighet också är en form av resultat. Dessutom kan dessa former av undervisningssituationer leda till att det blir för stort fokus på ”att vinna” diskussionen att meningsskapandet i diskussionen således förloras (ibid). Deliberativa samtal har även kritiserats för att i första hand endast tillåta rationella argument att komma till tals under diskussionen (Unemar Öst, 2015). Detta menar även Andersson (2012) som framhäver att deliberativa diskussionsformer medför att diskussionsdeltagare med sämre argument behöver ändra sina preferenser för att gruppen ska komma till en gemensam enighet. Tomas Englund (2007) diskuterar i sin bok Utbildning som kommunikation: deliberativa samtal som möjlighet samma sak och hävdar dessutom att deliberativa samtal blir direkt exkluderande för elever utan stark verbal förmåga och att detta inte tas i beaktande vid vare sig planering eller utförande av deliberativa samtal. Denna exkludering kan resultera i att enbart resursstarka elever får ta plats i diskussionen och att verbalt svaga elever inte deltar, vilket i sin tur kan anses odemokratiskt (ibid).

5. Slutsats och diskussion

Denna del av arbetet syftar till att diskutera resultatet i förhållande till syfte och frågeställning. Vidare diskuteras även resultatets yrkesrelevans och förslag på framtida forskning.

5.1 Slutsats

Syftet med kunskapsöversikten var att redogöra för tidigare forskning om kontroversiella frågor i relation till skapandet av den aktiva samhällsmedborgaren samt om deliberativa samtal som didaktisk möjlighet vid undervisning av kontroversiella frågor. Resultatet visar på att undervisning i kontroversiella frågor ger eleverna möjlighet att utveckla kritiska, ifrågasättande och resonerande synsätt och att dessa står i enighet med hur styrdokumenten beskriver att samhällskunskapsämnet ska arbeta med analytiska förmågor och kritiska förhållningssätt. Det internationella perspektivet åskådliggjorde att detta inte är en nationell företeelse utan att ett arbete med kontroversiella frågor vid skapandet av aktiva samhällsmedborgare är att föredra även i Storbritannien. Därmed inte sagt att kontroversiella frågor enbart bidrar till positiva framsteg utan resultatet redogör även för en rad utmaningar med att undervisa i kontroversiella frågor, framförallt eftersom frågorna är kontextbundna och elevers reaktioner oförutsägbara. Attentatet mot Samuel Patys kan anses som ett extremt exempel men betonar ändå hur kontroversiella frågor kan uppröra känslor i klassrummen och hur lärare därmed kan ställas inför didaktiskt komplicerade situationer. Den praktiserande lärarens utformning av undervisningen samt roll i klassrummet kan därmed anses väsentlig för hur utfallet blir. Deliberativa samtal redogörs som en didaktisk möjlighet i arbetet med kontroversiella frågor i syfte att låta eleverna träna på att argumentera men att samtidigt ta andras åsikter i beaktande, vilket därmed kan tänkas uppfylla de krav som styrdokumenten formulerat. Deliberativa samtal möter däremot en rad kritik, bland annat mot att diskussioner exkluderar verbalt svaga elever och att målet med diskussionen ska vara enighet, vilket enligt flera forskare kan bidra till att elever fokuserar på ”att vinna” diskussionen snarare än att dra nytta av den. Det går därför att dra slutsatsen att ytterligare forskning behövs göras angående deliberativa samtal som didaktisk möjlighet vid undervisning av kontroversiella frågor.

Sammanfattningsvis redogör resultatet för att medborgarskap och kontroversiella frågor befinner sig i korrelation till varandra och därmed måste ses som en process som kan utvecklas genom didaktiskt genomtänkta val.

5.2 Yrkesrelevans

Förankrat i både skollagen, Lgy11 samt ämnesplanen för samhällskunskap belyser denna kunskapsöversikt hur målet om den aktiva samhällsmedborgaren kan realiseras genom implementerandet av kontroversiella frågor i samhällskunskapsundervisningen. Kontroversiella frågor kan skilja sig åt beroende på kontext, elevgrupp och erfarenheter och denna oförutsägbarhet kan tänkas ställa den verksamme läraren inför speciella och minst sagt komplicerade lärandesituationer. Det är därmed väsentligt att redogöra för de didaktiska dilemman som undervisning i kontroversiella frågor kan innebära.

5.3 Framtida forskning

Samuel Paty - den franske läraren vars öde genomsyrat mitt arbete - blir det tydligaste exemplet på att kontroversiella frågors plats i undervisningen kräver ytterligare forskning. Denna kunskapsöversikt har redogjort för att kontroversiella frågor behövs i undervisningen, varför det behövs samt hur undervisningen kan tänkas bedrivas. Under arbetsprocessens gång har flera intressanta forskningsaspekter påträffats, dessvärre har mycket av detta inte avhandlats i denna kunskapsöversikt med anledning av valda avgränsningar. Joakim Ekman och Pär Zetterberg (2010) redogör i antologin Skolor som politiska arenor – medborgarkompetens och kontrovershantering för det svenska resultatet ur ICCS-undersökningen, som redogör för svenska 14-åringars medborgarkompetens. Författarna presenterade intressant data kring att medborgarskapskunskapen skiljde sig åt beroende på etnisk bakgrund, kön samt socioekonomisk bakgrund. Detta resultat uppmuntrar till vidare forskning med ett större fokus på elever och hur elever har olika förutsättningar att ta sig an kontroversiell undervisning med målet att utvecklas till aktiva samhällsmedborgare.

Följande frågeställningar kan därmed anses relevanta för eventuell vidare forskning:

• Hur påverkar genus, socioekonomiska och etniska faktorer elevers möjlighet att utveckla ett aktivt medborgarskap? Påverkar dessa faktorer de beskrivna möjligheter och utmaningar som uppstår i undervisning av kontroversiella frågor?

Ovanstående frågeställningar befinner sig som ett ramverk för vidare forskning, ytterligare avgränsningar behövs göras för att beskrivna frågeställningar ska vara genomförbara.

6. Källhänvisning

Amnå, Englund, Lundgren (2010) Skolor som politiska arenor I Thullberg, P., Lind F. (Red.) Skolor som politiska arenor – medborgarkompetens och kontrovershantering (1:a upplagan s. 8-14) Stockholm:

Skolverket. Tillgänglig på internet

http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:337502/FULLTEXT01.pdf hämtad 9 november 2020

Andersson, E. (2015) Sociala medier och politiskt kontroversiella samtal I Ljunggren, C., Unemar Öst, I. & Englund, T. (red.) (2015). Kontroversiella frågor: om kunskap och politik i samhällsundervisningen. (1:a upplagan s 77-95). Malmö: Gleerups Utbildning.

Andersson, K. (2012) Deliberativ undervisning – en empirisk studie Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2012. Göteborg. Tillgänglig på internet

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/30651/1/gupea_2077_30651_1.pdf hämtad 29 november 2020

Citizenship Advisory Group (1998) The Qualifications and Curriculum Authority. Tillgänglig på internet:

https://www.teachingcitizenship.org.uk/sites/teachingcitizenship.org.uk/files/6123_crick_repor t_1998_0.pdf hämtad 18 november 2020

Cooper, A. (2019) Skolan som demokratiprojekt: en poststrukturell diskursanalys av demokratiuppdrag och lärarsubjekt. Diss. Karlstad: Karlstad universitet. Tillgänglig på internet:

http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1340301/FULLTEXT01.pdf hämtad 24 november 2020

Ekman J., Zetterberg P. (2010) Svenska 14-åringars medborgarkompetens – en analys av elevenkäten i ICCS-undersökningen I Thullberg, P., Lind F. (Red.) Skolor som politiska arenor – medborgarkompetens och kontrovershantering (1:a upplagan s. 46-78) Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på internet http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:337502/FULLTEXT01.pdf hämtad 9 november 2020

Ekman J., Zetterberg P. (2010) Vad förklarar skillnaden mellan 14-åringars medborgarkompetens? I Thullberg, P., Lind F. (Red.) Skolor som politiska arenor – medborgarkompetens och kontrovershantering (1:a upplagan s.80-101) Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på internet http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:337502/FULLTEXT01.pdf hämtad 9 november 2020

Englund, T. (2000) Deliberativa samtal som värdegrund – historiska perspektiv och aktuella förutsättningar. Skolverket. Tillgänglig på internet

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a653e33/1553957135235/pdf752.pd f hämtad 29 november 2020

Englund, Tomas (red.) (2007). Utbildning som kommunikation: deliberativa samtal som möjlighet. Göteborg: Daidalos

Europarådet (2016) Att verka i spänningsfält - Undervisa om kontroversiella frågor genom utbildning i demokratiskt medborgarskap och mänskliga rättigheter. Skolverket Tillgänglig på internet

Fredriksson, A. (2010). Marknaden och lärarna: hur organiseringen av skolan påverkar lärares offentliga tjänstemannaskap. Göteborg: Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Tillgänglig på internet https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/23913/1/gupea_2077_23913_1.pdf hämtad 21 november 2020

Larsson, A. (2019) Kontroversiella samhällsfrågor i samhällsorienterande ämnen 1962–2017: en komparation. Nordidactica. Tillgänglig online

http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1374244/FULLTEXT01.pdf

Liljestrand, J (2015) Betydelsen av lärarens vägledning och omdöme I Ljunggren, C., Unemar Öst, I. & Englund, T. (red.) (2015). Kontroversiella frågor: om kunskap och politik i samhällsundervisningen. (1:a upplagan s. 135-149) Malmö: Gleerups Utbildning.

Ljunggren, C., Unemar Öst, I. & Englund, T. (red.) (2015). Kontroversiella frågor: om kunskap och politik i samhällsundervisningen. (1:a upplagan). Malmö: Gleerups Utbildning.

Ljunggren C., Unemar Öst I (2010) Skolor och lärares kontrovershantering I Thullberg, P., Lind F. (Red.) Skolor som politiska arenor – medborgarkompetens och kontrovershantering (1:a upplagan s. 18-41) Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på internet http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:337502/FULLTEXT01.pdf hämtad 9 november 2020

Nyckelkompetenser för livslångt lärande 2006/962/EG. Europeiska unionen. Tillgänglig på internet https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=legissum%3Ac11090 hämtad 27 november 2020.

Olsson, T,. (2006) Deliberativa samtal för pedagogisk utveckling. Lund: Lunds universitet 2006.

Tillgänglig på internet

http://www.lth.se/fileadmin/lth/genombrottet/konferens2006/Thomas_Olsson.pdf hämtad 29 november 2020

Samuelsson, M. (2018) Education for Deliberative Democracy and the Aim of Consensus Democracy and Education, vol 26 nr °1 Tillgänglig online:

https://democracyeducationjournal.org/cgi/viewcontent.cgi?article=1321&context=home 27 november 2020

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket A (2011), Läroplan för gymnasieskolan Stockholm: Skolverket, Tillgänglig på internet https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan hämtad 12 november 2020

Skolverket B (2011) Ämne - Samhällskunskap Stockholm: Skolverket, Tillgänglig på internet https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubjec t.htm%3FsubjectCode%3DSAM%26lang%3Dsv%26tos%3Dgy%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44

Skolverket C (2011) Kommentarsmaterial till ämnesplanen i samhällskunskap Stockholm: Skolverket, Tillgängling på internet

https://www.skolverket.se/download/18.6011fe501629fd150a2894d/1530187700749/Kommen tarmaterial_gymnasieskolan_samhallskunskap.pdf hämtad 15 november 2020

Skolverket D (2020) Kontroversiella frågor. Stockholm: Skolverket Tillgänglig på internet

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/kontroversiella-fragor hämtad 14 november 2020

Thullberg, P., Lind F. (Red.) Skolor som politiska arenor – medborgarkompetens och kontrovershantering (1:a upplagan) Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på internet http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:337502/FULLTEXT01.pdf hämtad 9 november 2020

Unemar Öst, I. (2015) Skoldiskurser om samhällsundervisning och kontroverser I I Ljunggren, C., Unemar Öst, I. & Englund, T. (red.) (2015). Kontroversiella frågor: om kunskap och politik i samhällsundervisningen. (1:a upplagan s. 95-115) Malmö: Gleerups Utbildning.

Weinberg J ., Flinders M. (2018) Learning for democracy: The politics and practice of citizenship education. Tillgänglig på internet

https://bera-journals-onlinelibrary-wiley-com.proxy.mau.se/doi/full/10.1002/berj.3446 hämtad 24 november 2020

Zangana B, Somnell, M. (16 oktober 2020) Lärare halshuggen utanför Paris – gärningsmannen bad eleverna att peka ut honom. SVT Nyheter. Tillgänglig på internet https://www.svt.se/nyheter/utrikes/man-knivhuggen-i-paris-anti-terroraklagare-inkopplad hämtad 20 november 2020