Examensarbete i omvårdnad Malmö universitet
61-90 hp Hälsa och samhälle
Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö
Juni 2020
UPPLEVELSER AV ENSAMHET
BLAND ÄLDRE PERSONER
EN LITTERATURSTUDIE
EVELYNN BRÄNNBERG FOGELSTRÖM
FANNY HJÄLM
1
UPPLEVELSER AV ENSAMHET
BLAND ÄLDRE PERSONER
EN LITTERATURSTUDIE
EVELYNN BRÄNNBERG FOGELSTRÖM
FANNY HJÄLM
Brännberg Fogelström E & Hjälm F. Upplevelser av ensamhet bland äldre personer. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2020.
Bakgrund: Ensamheten är ett komplext fenomen som förekommer i olika former
och samtliga människor kommer troligen att uppleva någon form av ensamhet under livet. Med den stigande åldern följer olika livsförändringar som kan påverkar förekomsten av ensamhet. Närmare 60% av de äldre personerna i Sverige uppger att de känner sig ensamma. Eftersom ensamhet är en personlig upplevelse är det viktigt att sjuksköterskor arbetar personcentrerat för att kunna identifiera patientens enskilda behov och främja hälsan. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa äldre personers upplevelser av ensamhet.
Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats har genomförts, där tio kvalitativa
studier från Cinahl och PubMed analyserats med en innehållsanalys. De inkluderade studierna har kvalitetsgranskas för att sedan sammanställas till ett resultat. Resultat: Från innehållsanalysen framträdde fem huvudkategorier; ensamhet ur olika synvinklar, förluster i livet, vikten av sociala relationer, en känsla av utanförskap och existentiella frågor. Ensamheten påverkades av olika livshändelser såsom efter ens partner avlidit, när det sociala nätverket minskades, efter pensionen och när familjemedlemmar prioriterade annat framför de äldre personerna. Resultatet visade på svårigheter med att sätta ord på ensamheten och berätta om den. Konklusion: De äldre personerna upplevde att fenomenet
ensamhet både hade en positiv men framförallt en negativ inverkan på
välbefinnandet. Det framkom att ensamhet var något mer än att vara ensam, utan den kan förstås som ett mångfacetterat fenomen med högst individuella
upplevelser. Det är därför viktigt att sjuksköterskor har kunskap om ensamhet för att få en djupare förståelse för patientens upplevelser och behov.
Nyckelord: ensamhet, litteraturstudie, personcentrerad vård, upplevelse, äldre personer.
2
EXPERIENCES OF LONELINESS
AMONG OLDER PEOPLE
A LITERATURE REVIEW
EVELYNN BRÄNNBERG FOGELSTRÖM
FANNY HJÄLM
Brännberg Fogelström E & Hjälm F. Experiences of loneliness among older people. A literature review. Degree project in nursing 15 credit points, Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2020.
Background: Loneliness is a complex phenomenon that occurs in different forms
and all humans are likely to experience some form of loneliness during their lifetime. Life changing events can affect the appearance of loneliness and nearly 60% of the older people in Sweden have describe themselves as lonely. Since loneliness is a personal experience it is important that nurses work person-centred to identify the patient’s individual needs and encourage health. Aim: The aim of this literature review was to summarize older peoples experiences of loneliness.
Method: A literature review with qualitative approach has been made and 10
studies from Cinahl and PubMed have been analysed using a content analysis. The quality of the included studies has been reviewed and then compiled in a result. Results: From the content analysis five main categories appeared; different point of views of loneliness, losses in life, the importance of social relations, a feeling of abandonment and existential questions. The experience of loneliness was affected by life changing events such as the death of a spousal, decreasing social network, after retirement and at times when family members prioritized otherwise than the older people. The result shows the difficulties in describing loneliness and tell others about it. Conclusion: The older people experienced that the phenomenon of loneliness impacted on the well-being, both in a positive way but especially in a negative way. Loneliness emerged to be more than just being alone, it can be understood as a multifaced phenomenon with individual
experiences. Therefore it´s important that the nurses have knowledge about loneliness to gain a deeper understanding for the patients experiences and needs. Keywords: experience, literature review, loneliness, older people, person-centered care.
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 5
BAKGRUND 5
Skillnaden mellan frivillig- och ofrivillig ensamhet 5
Ensamhetens påverkan på hälsan 6
Olika aspekter av ensamhet 6
Existentiell ensamhet 6
Emotionell ensamhet 6
Social ensamhet 6
Definition av begreppet äldre 7
Sjuksköterskans omvårdnadsansvar 7 PROBLEMFORMULERING 7 SYFTE 8 METOD 8 Studiedesign 8 Inklusionskriterier 8 Databassökning 8 Urval av studier 9 Kvalitetsgranskning 10 Dataanalys 10 RESULTAT 11
Ensamhet ur olika synvinklar 11
Den komplexa ensamheten 11
Ensamhet; en känsla som kommer och går 12
Tidpunkter då ensamhet framträder 12
Den självvalda ensamheten 13
Förluster i livet 13
Förlust av fysiska funktioner 13
Förlust av betydelsefulla personer 13
Vikten av sociala relationer 14
Värdet i umgänget 14
Olika relationer fyller olika behov 14
En känsla av utanförskap 14
Känna sig övergiven 14
En borttappad generation 15
Existentiella frågor 15
Tankar på döden och på Gud 15
Ensam i ensamheten med skuldkänslor 15
DISKUSSION 16 Metoddiskussion 16 Inklusionskriterier 16 Databassökning 17 Urval av studier 17 Kvalitetsgranskning 17 Dataanalys 17 Resultatdiskussion 18
4
Ensamhet ur olika synvinklar 18
Förluster i livet 19
Betydelsen av ett socialt liv 20
Existentiella frågor 20
KONKLUSION/SLUTSATS 21
FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH 22
FÖRBÄTTRINGSARBETE
REFERENSER 23–26
BILAGA 1 Sökschema 27–28
BILAGA 2 Artikelmatris 29–33
5
INLEDNING
Intresset till att utforska fenomenet ensamhet växte fram efter att vi lyssnat på två olika podcasts där psykologen Anna Bennich var gäst och pratade om ämnet ensamhet. Tankar och funderingar uppstod kring vad ensamhet är, hur utbrett ensamheten är i samhället och vilka konsekvenser den kan leda till. Bennich beskrev att upplevelsen av den ofrivilliga ensamheten är ett stort och växande problem i dagens samhälle. Enligt Socialstyrelsens undersökning från 2019 svarade närmare 60% av de äldre att de upplever besvär av ensamhet. Resultatet visade även att det var vanligare att känna sig ensam på särskilt boende jämfört med ordinärt boende (Socialstyrelsen 2019). World Health Organization (2002a) beskriver att ensamhet är ett växande folkhälsoproblem. Sjukvårdspersonal bör tränas i att identifiera äldre personer som riskerar att hamna i ensamhet och social isolering, detta genom att öka kännedomen om hur viktigt det sociala nätverket är för äldre personers välbefinnande (a.a).
Överallt inom vården möter vi människor som anser sig vara ensamma, säkerligen många gånger utan att det upptäcks. Därför anser vi att det är viktigt att
grundutbildade sjuksköterskor har kunskap om hur frågor kring ensamhet bör ställas, men även ha vetskap om vilka konsekvenser ensamheten kan leda till om den inte upptäcks i tid. Våra förhoppningar med detta arbete har varit att erhålla nya kunskap förmedla den vidare för att kunna uppmärksamma problematiken med ensamheten bland äldre personer.
BAKGRUND
Den som är ensam beskrivs i Svenska Akademiens ordbok som en person utan sällskap av någon annan (SO 2009). I en studie av Nilsson m.fl. (2006) framkom att ensamhet är mer komplext än definitionen att en person är ensam. I studien presenterades olika definitioner av ensamhet och de bygger alla på tre grunder; ensamhet är en subjektiv och ångestfylld negativ känsla, den uppkommer när mänsklig kontakt försvinner ur en persons liv samt när känslan av trygghet inte längre finns (a.a).
Skillnaden mellan frivillig- och ofrivillig ensamhet
Bennich (2019) menar att det är skillnad på den frivilliga- och ofrivilliga ensamheten. All ensamhet behöver inte vara negativ utan den typ av ensamhet som i det engelska språket kallas för solitude är den självvalda ensamheten, som kan vara stärkande och livsviktig. Den frivilliga ensamheten ger tid för
återhämtning, sortering av tankar utan att behöva förhålla sig till någon annan och inger friheten att bestämma själv (Bennich 2019). Det kan även skapa perspektiv på livet och fylla på med ny energi i stressiga perioder. Det är ytterst individuellt hur mycket ensamhet en person behöver och mår bra av (Strang 2014).
Motsatsen till den frivilliga ensamheten kan anses vara den ofrivilliga ensamheten där en person inte självmant valt att vara ensam utan ensamheten uppkommer till följd av brist på mänskliga relationer och socialt sammanhang. På engelska benämns denna form av ensamhet som loneliness och definieras som en negativ känsla, då den är förenad med både stress, oro, tomhetskänsla samt har en negativ inverkan på vår hälsa (Bennich 2019).
6 Ensamhetens påverkan på hälsan
Ensamhet har inte bara en påverkan på en persons känsloliv utan har även en stor inverkan på både den fysiska- och psykiska hälsan (Bennich 2019). Förhöjt blodtryck, dålig sömn och minnesproblematik är några av de fysiska symtom som kan uppkomma till följd av ofrivillig ensamhet. Det beror på att när en person upplever den ofrivilliga ensamheten så startas i kroppen en reaktion som leder till ett konstant stresspåslag som i sin tur ökar risken för utveckling av hjärtinfarkt, stroke och smärtproblematik. Nedstämdhet, ångest och depression är vanligt förekommande hos personer som upplever ensamhet, eftersom starka känslor som skam och att se ned på sig själv är förknippade med att vara ensam (a.a). Holt-Lunstad m.fl. (2010) påvisade i sin studie att inverkan av sociala relationer på en persons mortalitet går att jämföra med väletablerade riskfaktorer såsom cancer och hjärt-kärlsjukdom (a.a.). Även Luanaigh och Lawlor (2008) menar att ensamhet är en riskfaktor för depression och att de är starkt associerade till varandra. I studien framkom även att ensamhet kan leda till högt blodtryck, sömnsvårigheter och ökad risk för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar (a.a). Olika aspekter av ensamhet
Som nämnts ovan upplevs ensamhet på olika sätt och känslan är individuell. Ensamhet kan uppkomma till följd av olika händelser i en persons liv (Nilsson m.fl. 2006). Nedan följer en presentation av olika aspekter av ensamhet. Existentiell ensamhet
Beskrivningar av vad existentiell ensamhet innebär har formulerats på olika sätt. Bolmsjö m.fl. (2018) definierar fenomenet existentiell ensamhet som en känsla som uppstår när en människa blir medveten om sin egen dödlighet eller hamnar i en kris. En upplevelse av att vara separerad från sin omvärld och människorna i den kan framkalla negativa känslor såsom sorg, ångest, hopplöshet och
meningslöshet (a.a). Enligt Ettema m.fl. (2010) kan den existentiella ensamheten förstås som en naturlig del av att vara människa och med den följer en ständigt närvarande känsla av ensamhet. Döden eller hot om döden kan medföra
upplevelser av existentiell ensamhet och de kan förstås som kopplade till varandra. Den existentiella ensamheten kan förstås i tre dimensioner; som ett tillstånd, en upplevelse samt en inre personlig utveckling. Från de negativa konsekvenserna av den existentiella ensamheten kan en positiv erfarenhet följa, vilket sker när ensamheten uppmärksammas och accepteras. Detta i sin tur leder fram till ett meningsskapande och en självutveckling (a.a.).
Emotionell ensamhet
Weiss (1973) beskriver att denna typ av ensamhet kan uppkomma när en individ mister någon som stått dem nära och varit betydelsefulla exempelvis föräldrar, barn eller en partner (a.a.). Den emotionella ensamheten kan uppstå trots att individen har personer omkring sig men ändå upplever att hen inte kn dela sina tankar och känslor med dem (Nilsson m.fl. 2006).
Social ensamhet
Social ensamhet kan uppstå till följd av att en person förlorar exempelvis vänner eller kollegor. Individen kan då uppleva känslor som att inte längre känna sig inkluderad och strävar då efter att få känna gemenskap med andra människor. Denna sort av ensamhet är den vi människor vill undvika då den oftast är kopplad till starka känslor som oro och ångest (Nilsson m.fl. 2006). Strang (2014) menar att desto längre en person har varit ensam, desto svårare är det att hitta tillbaka
7 och bli en del av gemenskapen igen (a.a). Definition av begreppet äldre
Det finns ingen entydig definition av begreppet äldre. World Health Organization utgår från en kronologisk åldersindelning som grund och definierar äldre personer som personer som är 65 år och äldre, men definitionen är inte internationellt applicerbar då det finns nationella skillnader i levnadslängd. I den västerländska världen är levnadsförhållandena bättre jämfört med utvecklingsländer vilket medför en ökande andel äldre i befolkningen (WHO 2002b). I Sverige används gränsen för att definieras som äldre person vid 65 år. Detta då exempelvis
garantipensionen enligt Socialförsäkringsbalken (2010:110) 67 kap. 4 § kan tas ut från denna ålder och Socialtjänstlagen (2001:453) 5 kap, § 4–6 träder i kraft som ger äldre personer rätt till olika insatser. Gränsen för vem som räknas som äldre ändras ständigt då människans livslängd ökar. Därför bör hänsyn tas till hela livsförloppet för att kunna förstå och utforska åldrandet (Ernsth Bravell 2017). Sjuksköterskans omvårdnadsansvar
Sjuksköterskans specifika kompetens är omvårdnad och den riktar sig till att bemöta patientens individuella behov vilket inkluderar den fysiska och psykosociala hälsan (Svensk sjuksköterskeförening 2017). Den legitimerade sjuksköterskan ansvarar för att arbeta utifrån de sex kärnkompetenserna, vilka är personcentrerad vård, samverkan i team, säker vård, evidensbaserad vård, informatik samt förbättringskunskap och kvalitetsutveckling. Det
personcentrerade arbetssättet kännetecknas av att sjuksköterskan ser varje individ som unik med individuella behov. Genom förtroende och lyhördhet i relationen mellan sjuksköterska och patient/närstående kan ett partnerskap byggas upp, vilket skapar en förutsättning för att identifiera och främja hälsan hos patienten (a.a).
Virginia Henderson har grundat en omvårdnadsteori som belyser vikten av att sjuksköterskan arbetar utifrån ett helhetsperspektiv, där patientens behov ses som unika och utgör grunden för omvårdnaden. Patienten är mer än bara en patient och ska ses som en hel människa. Henderson belyser att patientens grundläggande behov varierar under livet olika faser. Detta ställer krav på att sjuksköterskan ser patienten som en central del i omvårdnaden och involverar denne i sin egen vård, för att kunna uppfylla patientens specifika mål (Henderson 1982).
”Sjuksköterskans speciella arbetsuppgift består i att hjälpa en individ, sjuk eller frisk, att utföra sådana åtgärder som befordrar hälsa eller tillfrisknande (eller en fridfull död), d.v.s. de åtgärder individen själv skulle utföra om han/hon hade erforderlig kraft, vilja eller kunskap. Denna arbetsuppgift skall utföras på ett sätt som hjälper individen att så snart som möjligt återvinna sitt oberoende.” (Henderson 1982, s. 10).
PROBLEMFORMULERING
Andelen äldre i samhället blir allt fler. Gemensamt hos många äldre är att deras sociala nätverk blivit mindre till följd av exempelvis bortgång av betydelsefulla personer och pensionering, vilket kan resultera i att upplevelser av ensamhet kan komma plötsligt eller långsamt. Det är av vikt att sjuksköterskor ser hela
8
människan samt dess existentiella, sociala- och psykiska behov och inte endast fokuserar på de somatiska problemen. Därav ska sjuksköterskan arbeta utifrån kärnkompetensen personcentrerad vård för att ha personens unika behov i fokus. Grundutbildade sjuksköterskor kommer dagligen i kontakt med äldre personer och för att kunna ge bästa möjliga omvårdnad krävs det rätt kunskap om hur ensamhet ska upptäckas och bemötas. För att kunna identifiera
ensamhet hos äldre personer är det viktigt att våga lyfta frågan om ensamhet och lyssna på deras erfarenheter samt deras beskrivningar av fenomenet.
SYFTE
Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa äldre personers upplevelser av ensamhet.
METOD
I detta avsnitt kommer studiedesign, inklusionskriterier, datainsamling,
databassökning, urval med kvalitetsgranskning samt dataanalys att presenteras. Studiedesign
I denna litteraturstudie har kvalitativa studier använts för att svara på det formulerade syftet. Forsberg och Wengström (2013) beskriver att den
kvalitativa metoden fokuserar på att skapa mening och förståelse för personliga upplevelser. En litteraturstudie är en lämplig metod för att skapa sig en bild av kunskapsläget och kan användas för att beskriva, sammanställa och analysera vad som finns publicerat inom ett valt forskningsområde (a.a).
Inklusionskriterier
Inklusionskriterierna för denna litteraturstudie var kvalitativa studier som redogjorde för hur äldre personer över 65 år upplever ensamhet. Studier med etiska resonemang och som har blivit etiskt prövade, var tillgängliga i fulltext via Malmö universitetets bibliotek, kostnadsfria, och skrivna på engelska inkluderades.
Databassökning
Willman m.fl. (2016) presenterar en plan för litteratursökningen som omfattar fyra moment. Litteratursökningen i denna litteraturstudie har följt denna struktur där de två första momenten utgörs av identifiering av tillgängliga resurser och relevanta källor. Sedan definierades syftet för att ge ramen till vidare sökning. I sista momentet utvecklades en sökväg för varje söksystem som ledde fram till att relevanta referenser identifierades. I den slutgiltiga databassökningen strukturerades frågeställningen upp i tre sökblock;
Population, Område/fenomen och Resultat/outcome, se tabell 1 (Willman m.fl. 2016).
9 Tabell 1. POR-modellen
Population Område/fenomen Resultat/outcome
Äldre personer ≥65 år Ensamhet Upplevelser, erfarenheter
och beskrivningar av ensamhet
Databassökningarna genomfördes i CINAHL och PubMed för att identifiera utbudet av vetenskapliga studier som rörde det valda problemområdet. Databasen CINAHL har främst omvårdnad som inriktning medan PubMed har medicin som huvudområde (Willman m.fl. 2016). Då syftet med denna litteraturstudien var att sammanställa äldre personers upplevelser av ensamhet ansågs de båda
databaserna vara relevanta. Med hjälp av databasernas ämnesordlista identifierades sökord som var aktuella utifrån det valda ämnesområdet och anpassade efter databaserna och dess kategorisering (Friberg 2017). Ämnesorden benämns som MeSH-termer i PubMed och Cinahl-headings i Cinahl. Varje sökord söktes var för sig för att få fram antal träffar per ämnesord alternativt fritextord. Meningen med att söka ämnesorden och fritextorden individuellt var att få fram relevanta studier och även studier som är ännu inte blivit indexerade i databasen (Henricson 2017).
Den booleska sökoperatorn OR användes inom sökblocken för att vidga
sökningen inom området. Genom användning av den booleska sökoperatorn AND kombinerades de olika sökblocken och på detta sätt avgränsades sökningen. I den slutgiltiga databassökningen kombinerades ämnesorden och fritextorden
tillsammans med de booleska sökoperatorerna, för att uppnå ett hanterligt antal sökträffar och för att identifiera så många relevanta studier som möjligt (Willman m.fl. 2016). Sökorden som användes skiljer sig då de anpassades till databasernas ordlistor. De centrala sökorden som användes var: Aged, Older adults, Elderly, Alienation, Loneliness, Live change events, Lived experience, Qualitative studies samt Qualitative research. I bilaga 1 presenteras sökschemat över de strukturerade sökningarna i databaserna CINAHL och PubMed.
Urval av studier
Resultaten från databassökningen gav totalt 1073 sökträffar och en del studier återfanns i både CINAHL och PubMed. Alla titlar från sökresultatet lästes igenom i båda databaserna för att kunna hitta relevanta studier. Nästa steg var att läsa igenom abstrakt till studier vars titlar ansågs vara intressanta. Ytterligare ett urval gjordes och i detta steg lästes studierna i fulltext och de studier som svarade på syftet valdes sedan ut för kvalitetsgranskning (Forsberg & Wengström 2015). I urvalsprocessen lästes totalt 200 abstrakt igenom och ett flertal av dem uppfyllde inte denna litteraturstudies inklusionskriterier. Anledningar till att vissa studier valdes bort berodde på att deltagare var yngre än 65 år och/eller hade en
kvantitativ forskningsansats. Till slut valdes 14 studier ut att läsas i fulltext. Av dessa valdes fyra studier bort då de inte svarade på denna studiens formulerade syfte och inklusionskriterier. Resterande tio studier kvalitetsgranskades. I tabell 2 presenteras urvalet av studierna.
10 Kvalitetsgranskning
Kvalitetsgranskningen gjordes med stöd av SBU:s granskningsmallar där struktur och innehåll i studierna studerades av två oberoende granskare utifrån de 21–22 frågor som mallarna innehöll (SBU 2014a & SBU 2014b). På detta sätt bedömdes studiernas kvalitet och för att studien skulle anses hålla hög kvalitet beslutade granskarna att minst 80% av frågorna skulle besvaras med ett ja, alltså 18 frågor. För medelhög kvalitet skulle minst 60% alltså 14 frågor besvaras med ett ja och allt under 60% ansågs vara av låg kvalitet. Resultatet sammanställdes i en artikelmatris, som presenteras i bilaga 2. Alla studier som kvalitetsgranskades ansågs vara av hög och medelhög kvalitet och inkluderas i denna litteraturstudie. Tabell 2. Urval av studier
Databas Antal träffar/ titlar Antal lästa abstrakt Antal lästa studier i fulltext Antal kvalitets-granskade studier Antal utvalda studier till resultat CINAHL 581 102 9 7 7 PubMed 492 98 5 3 3 Totalt: 1073 200 14 10 10 Dataanalys
Efter kvalitetsgranskningen fortsatte arbetet med att analysera de utvalda
studierna genom en innehållsanalys beskriven av Henricson och Billhult (2017) i tre analyssteg. Det första steget i analysprocessen utgjordes av att författarna separat läste igenom de utvalda studierna i sin helhet ett flertal gånger. Detta för att få en helhetsbild och uppnå en djupare förståelse för deltagarnas upplevelser av ensamhet. Under genomläsningen av studierna markerades meningsenheter ut som svarade på denna litteraturstudies syfte. I nästa steg jämfördes och
diskuterade författarna de olika meningsenheterna samt tillhörande kommentarer. Detta för att skapa en gemensam utgångspunkt inför den fortsatta
analysprocessen. Vidare påbörjades kodningen av materialet och för att urskilja likheter och skillnader i de olika studierna användes färgkodning med hjälp av överstrykningspennor. På detta sätt tydliggjordes kodningen och preliminära underkategorier och huvudkategorier växte fram. I tredje och sista steget diskuterades och omformulerades de preliminära kategorier och de slutgiltiga kategorierna utformades och på så sätt framträdde en ny helhet.
Tabell 3. Exempel på analysprocessen.
Citat Översatt citat Kod Kategori
“The feeling of loneliness appeared closely related to participants
relationships with those closest to them.” (Hauge & Kirkevold 2012).
Känslan av ensamhet verkade vara nära kopplad till hur deltagarnas
relation var till de som stod dem närmast.
Betydelsen av social kontakt.
Vikten av sociala relationer.
11
RESULTAT
Denna litteraturstudien baserades på tio studier som alla hade en kvalitativ ansats. Studiernas metod varierade; fyra av studierna hade en fenomenologisk metod, tre en hermeneutisk metod, en studie använde sig av en fenomenologisk
hermeneutisk metod och två av studierna utgick från en kvalitativ metod. I de utvalda studierna har personer över 65 år blivit enskilt intervjuade angående sina upplevelser av fenomenet ensamhet. Resultatet baseras på tre studier från Sverige, två från Norge, en vardera från Belgien, Iran, Kanada, USA och Australien. Deltagarantalet i studierna varierar från 11 till 60 personer. Generellt för studierna var att fler kvinnor än män deltog; 161 kvinnor, 69 män och totalt 230 personer. Från analysen framkom fem huvudkategorier; ensamhet ur olika synvinklar, förluster i livet, vikten av sociala relationer, en känsla av utanförskap och
existentiella frågor, med tillhörande underkategorier. Nedan i tabell 4 presenteras huvudkategoriernas tillhörande underkategorier och i bilaga 3 presenteras
fördelningen av kategorier i studierna. Tabell 4. Översikt av resultatets kategorier.
Huvudkategorier Underkategorier Ensamhet ur olika synvinklar Den komplexa ensamheten Ensamhet; en känsla som kommer och går Tidpunkter då ensamhet
framträder
Den självvalda ensamheten Förluster i livet Förlust av fysiska
funktioner
Förlust av betydelsefulla personer
Vikten av sociala relationer
Värdet i umgänget Olika relationer fyller olika behov
En känsla av utanförskap Känna sig övergiven En borttappad generation Existentiella frågor Tankar på döden och på
Gud
Ensam i ensamheten med skuldkänslor Ensamhet ur olika synvinklar
Ensamhet var en upplevelse som kunde vara svår att beskriva med ord och upplevelsen skiljde sig åt mellan individer. Det var inte en ständigt närvarande känsla, utan var mer framträdande vid vissa tidpunkter då ensamheten påverkades av olika faktorer. Upplevelsen av ensamhet kunde både vara något negativt men även något stärkande och självvalt.
Den komplexa ensamheten
Det fanns ingen entydig beskrivning av vad fenomenet ensamhet var, snarare skulle det kunna förstås som en komplex upplevelse (Graneheim & Lundman 2009; Stanley m.fl. 2010). Ensamhet förklarades som en personlig och individuell subjektiv känsla och de äldre personerna medgav att känslan var svår att sätta ord
12
på samt att prata med andra om (Paque m.fl. 2018; Stanley m.fl. 2010). Det fanns en oro hos de äldre personerna att överföra sina negativa tankar om de skulle prata om sin ensamhet med andra, vilket ledde till en rädsla att andra skulle ta avstånd (McInnis & White 2001). Hos några var känslan av ensamhet associerad till negativa erfarenheter där smärtsamma känslor uppkom till följd, såsom missmod, förtvivlan och tomhet (Hauge & Kirkevold 2010; Heravi-Karimooi m.fl. 2010). Vidare framkom i studien av Heravi-Karimooi m.fl. (2010) att ensamheten kunde leda till såväl fysiska som känslomässiga konsekvenser, exempelvis
tomhetskänslor och upplevelser av att ingen förstod dem (a.a). Det framkom även att ensamhet kunde visa sig på olika sätt, såsom social- och emotionell ensamhet (Smith 2012).
Ensamhet; en känsla som kommer och går
Ensamheten behövde inte alltid vara en konstant känsla utan det var snarare en känsla som varierade över tid. Ibland inverkade ensamheten mer i de äldre personernas vardag och ibland märktes den inte av. Upplevelsen beskrevs vara kopplad till hur involverade de närstående var i de äldres liv, när de närstående var mindre involverade kände de äldre sig mer ensamma (Hauge & Kirkevold 2012). Även de äldre som bodde tillsammans med sin partner medgav att de inte var förskonade från att ibland känna sig ensamma (Larsson m.fl. 2019). Andra beskrev en avsaknad av känslomässig kontakt med familjen, trots att de bodde hemma hos sina barn. Upplevelsen av ensamhet blev mer påtaglig när de äldre personerna kände sig missförstådda av familjen (Heravi-Karimooi m.fl. 2010). Flera äldre bodde i boenden anpassade för äldre och var därmed i kontakt med personer i samma ålder. Vissa e hade förhoppningar om att deras
ensamhetskänslor skulle hindras eller minskas när de bosatte sig i närheten av andra äldre personer. Ibland gav detta dock motsatt effekt, då de inte kände någon samhörighet med andra äldre. De valde då istället att dra sig undan och hellre vara ensamma (McInnis & White 2001; Paque m.fl. 2018). Genom att vara aktiv i olika föreningar och delta i aktiviteter försökte de äldre personerna socialisera sig. Effekten som de var ute efter var att minska sin ensamhet, men det hjälpte dock inte alltid och kunde istället resultera i fortsatt ensamhet trots ett socialt liv (Larsson m.fl. 2019).
Tidpunkter då ensamhet framträder
Utmärkande i en del av studierna var relationen mellan tid och ensamhet. Hos en del äldre uppkom känslan av ensamhet vid specifika tidpunkter, framförallt på helger och kvällar. Det framkom även att upplevelserna av ensamhet kunde vara årstidsbetingade, där den dominerande var vinterhalvåret men det fanns även de som angav sommaren som en ensam tid (Larsson m.fl. 2019; McInnis & White 2001; Stanley m.fl. 2010). Ensamhet kunde uppkomma till följd av flytt till ett nytt område eller till en ny miljö, då inga sociala relationer fanns i den nya
omgivningen eller om flytten gjorts mot personens egen vilja (Hauge & Kirkevold 2010; Larsson m.fl. 2019).
Upplevelser av ensamhet bland de äldre personerna uppträdde även under dagar då det inte fanns något meningsfullt att fylla den med. Det skapade en tomhet i vardagen vilket resulterade i en känsla av att tiden stod stilla. Ett sätt att minska upplevelsen av ensamhet var då att få ett avbrott i vardagen och göra något meningsfullt, exempelvis träffa andra eller delta i en aktivitet (Graneheim & Lundman 2009; Larsson m.fl. 2019; McInnis & White 2001).
13 Den självvalda ensamheten
Bland de allra flesta äldre var upplevelsen av ensamhet betingad med negativa känslor, men hos en del beskrevs ensamhet som något positivt. Det var en
behaglig känsla som kunde framträda när de var ensamma; utan sällskap av andra (Graneheim & Lundman 2009; Larsson m.fl. 2019; Paque m.fl. 2018). Den självvalda ensamheten tog sig i uttryck som en frihetskänsla och/eller en
självsäkerhet, då de inte kände sig tvungna att anpassa sitt liv efter någon annan. Personerna som upplevde denna form av ensamhet var tacksamma för varje ny dag och accepterade sin livssituation som den var, vare sig de hade begränsade sociala relationer eller var beroende av hjälp från hemtjänst (Graneheim & Lundman 2009).
Förluster i livet
Det framkom från deltagarna i studierna att förluster i livet både kunde innefatta förlust av personer men även förlust av kroppsliga funktioner. Dessa förluster hade en stor inverkan på upplevelsen av ensamhet.
Förlust av fysiska funktioner
En framträdande likhet bland de äldre var att förlust av fysiska funktioner till följd av åldrandet och kronisk sjukdom, ledde till ökade känslor av ensamhet. De förluster som beskrevs återkommande var syn- och hörselbortfall, försvagad rörelseförmåga samt nedsatt talförmåga (Graneheim & Lundman 2009; Heravi-Karimooi m.fl. 2010; McInnis & White 2001; Sjöberg m.fl. 2018; Smith 2012). Dessa förluster medförde att de äldre blev mer beroende av hjälp i sin vardag från närstående och/eller vårdpersonal, som i sin tur väckte känslor av inskränkt
autonomi. När de äldre förlorade sin självständighet medförde det en begränsning i livet som att de inte längre kunde delta i aktiviteter och vara lika sociala som tidigare. Beroendet av andra gjorde att de ständigt var tvungna att be om hjälp och vänta på att någon hade tid för dem, vilket gav upphov till känslor av hjälplöshet och utsatthet. Till följd av minskad självständighet och självbestämmande upplevde de äldre att de blev isolerade från samhället och därmed mer ensamma (Graneheim & Lundman 2009; Hauge & Kirkevold 2012; Paque 2018; Sjöberg m.fl. 2018; Smith 2012).
Förlust av betydelsefulla personer
Ensamhet var starkt kopplat till bortgång av familjemedlemmar och vänner. Framförallt var det bortgången av ens livspartner som beskrevs vara det som gjorde de äldre ensamma, då de saknade någon att dela sin vardag med
(Graneheim & Lundman 2009; Heravi-Karimooi m.fl. 2010; Larsson m.fl. 2019; McInnis & White 2001; Paque 2018; Smith 2012; Stanley m.fl. 2010).
Ensamheten kunde också komma till följd av att partnern flyttade till ett äldreboende och den andra blev ensam kvar i hemmet (Larsson m.fl. 2019). Utöver avsaknaden av att ha någon i sin närhet var bristen på fysisk beröring och en kärleksfull relation, något som de äldre angav som en orsak till deras upplevda ensamhet (Sjöberg m.fl. 2018; McInnis & White 2001; Stanley m.fl. 2010; Heravi-Karimooi m.fl. 2010). Förlust av en partner medförde att de nu saknade någon att delta i aktiviteter med, vilket påverkade deras deltagande i sociala sammanhang och medförde att de ej levde det sociala liv som de själv önskade (Sjöberg m.fl. 2018; Smith 2012; Larsson m.fl. 2019).
14 Vikten av sociala relationer
De äldre personerna beskrev i studierna på olika sätt vikten av att ha
betydelsefulla personer i sin närhet för att förhindra att de kände sig ensamma. Det var framförallt relationen med familj och vänner som beskrevs spelade en stor roll i de äldre personernas välmående.
Värdet i umgänget
De äldre värdesatte kvaliteten framför kvantiteten på sällskapet. De baserade kvaliteten på umgänget utifrån innehållet i konversationen och om de blev visade uppskattning. De sociala relationerna kunde ge motsatt effekt till att lindra ensamheten, trots att vänner och familj hörde av sig ofta. Detta då sällskapet inte uppfyllde de äldre personernas behov och förväntningar av vad som ansågs vara meningsfulla relationer (Hauge & Kirkevold 2012; Paque m.fl. 2018).
Ensamheten kunde även framträda när de äldre inte kände sig inkluderade i samtalen och då de upplevde sig som den enda gamla personen i sammanhanget (Hauge & Kirkevold 2012; Hauge & Kirkevold 2010).
Olika relationer fyller olika behov
De äldre personerna uppgav att familjen hade en stor betydande roll då de
uppfyllde ett sorts behov i de äldres liv. Behovet kunde vara allt från att dela med sig av tankar, bli lyssnade på men även hjälp med vardagliga sysslor. Förutom familjen beskrevs i intervjuerna vikten av att ha en nära vän i livet för att inte känna sig ensam. De äldre ansåg att en nära vän kunde förstå dem på ett annat sätt än vad deras anhöriga kunde göra. Behovet att umgås med andra i samma ålder fanns för att på så sätt kunna aktivera sig med meningsfulla aktiviteter och bredda sin sociala umgängeskrets (Heravi-Karimooi m.fl. 2010; Larsson m.fl. 2019). En känsla av utanförskap
En anledning till att uppleva ensamhet var kopplad till bemötandet från betydelsefulla personer. De äldre beskrev att de nu jämfört med tidigare blev behandlade annorlunda av sin omgivning. De upplevde att de blev osynliggjorda och inte togs på allvar då deras tankar och åsikter blev ignorerade, vilket
resulterade i ensamhetskänslor som grundade sig i att de kände sig utanför och åsidosatta.
Känna sig övergiven
De äldre beskrev att de kände sig bortvalda när deras närstående inte hade tid för dem. Det kunde bero på att deras barn prioriterade sitt arbete eller att de valde att umgås med sina barnbarn istället för att tillbringa tid med sin förälder. När de äldre inte blev inbjudna till att umgås med familjen kände de sig försummade och ensamma, vilket riskerade leda till att de blev besvikna och osams med sin familj (Hauge & Kirkevold 2010; McInnis & White 2001). Utöver det faktum att
familjen inte bjöd in till umgänge så beskrev några av de äldre att de inte fick den omsorg och stöttning som de förväntade av sina närstående och känslor av ångest och nedstämdhet framträdde till följd (Heravi-Karimooi 2009). Personerna som på detta sätt inte kände sig involverade av sin familj beskrev en rädsla för att vara till besvär och en börda om de ställde för höga krav (McInnis & White 2001).
Känslan av att inte vara tillräckligt viktig och värdefull för familjen var något som de äldre förknippade med att känna sig övergiven och ensam (Hauge & Kirkevold 2012; Hauge & Kirkevold 2010).
15 En borttappad generation
I en värld som är i ständig förändring var det inte lätt att hålla sig uppdaterad och följa med i samhällsutvecklingen. De äldre menade att deras ensamhet även var associerad till att inte längre kunna hänga med i vad som pågick i samhället. Svårigheter med att följa nyhetsuppdateringar och aktuella ämnen gjorde att de kände sig omoderna och föråldrade (Hauge & Kirkevold 2012; Hauge & Kirkevold 2010). De äldre beskrev att samhället hade förändrats mycket under deras livstid och de insåg att de nu inte längre blev inkluderade i det. Detta gjorde att de inte upplevde sig vara en del av gemenskapen och därför inte längre kände sig behövda. De äldre poängterade vikten av att få känna en tillhörighet till samhället som en lösning till att motverka deras ensamhet (Stanley m.fl. 2010). Några av de äldre uppgav att deras ensamhet blev påtaglig till följd av att de gick i pension. Till följd av att de slutade på sitt arbete förlorade de sina tidigare vänner, vilket ledde till ett mindre socialt nätverk. Pensioneringen medförde även känslor av hopplöshet och värdelöshet då de upplevde att de inte längre fyllde en funktion för samhället (Larsson m.fl. 2019; Smith 2012).
Existentiella frågor:
Ensamhet kunde uppfattas som något skamligt och som ett misslyckande. Det var ett samtalsämne som det sällan talades om och följden blev att de äldre som upplevde sig ensamma inte hade någon att dela sina existentiella frågor med. Tankar på döden och på Gud
Ensamhet kunde påverka välmåendet negativt och väckte tankar på livet samt döden. Då stigande ålder medförde förluster i livet och förändringar i vardagen, kunde dessa faktorer få de äldre personerna att tappa livsglädjen och ifrågasätta meningen med livet. Några av de äldre erkände att de var redo att dö och att döden skulle bli en befrielse från deras ensamma liv (Graneheim & Lundman 2009; Sjöberg m.fl. 2018). Deras tro på Gud kunde hjälpa de att hantera sina tankar på döden då de kände förtroende för Gud. De äldre upplevde att de fann tröst och stöd, vilket gjorde att de kände sig mindre ensamma och att rädslan för att dö minskade (Graneheim & Lundman 2009; Heravi-Karimooi m.fl. 2010; McInnis & White 2001). Det framkom en önskan om att dela sina tankar och funderingar kring framtiden och döden med anhöriga, men precis som ensamhet var även existentiella frågor svåra att prata om och sätta ord på då det ansågs vara känsligt (Paque m.fl. 2018; Sjöberg m.fl. 2018).
Ensam i ensamheten med skuldkänslor
En annan existentiell fråga som lyftes var funderingen över vem som bar skulden för ensamheten. Flera av de äldre var av uppfattningen att de själv delvis var ansvariga för sin ensamhet, medan en del antydde motsatsen. De äldre medgav att de hade svårigheter med att ta sig ur sin ensamhet då de saknade motivation och vetskap om hur de borde agera (Hauge & Kirkevold 2010; Heravi-Karimooi m.fl. 2010; McInnis & White 2001). De beskrev varierande existentiella upplevelser som kommit till följd av ensamhetskänslor, som att leva; i ett vakuum; i en kokong; instängd mellan fyra väggar av ensamhet och avskild från andra (Hauge & Kirkevold 2012; Hauge & Kirkevold 2010; Sjöberg m.fl. 2018; Smith 2012). En generaliserad bild av att ensamheten var något skamligt och som individen själv bar skulden för, försvårade möjligheten att erkänna sin ensamhet för andra (Hauge & Kirkevold 2010; Stanley m.fl. 2010).
16
DISKUSSION
Diskussionen i denna litteraturstudie är uppdelat i två delar och inleds med en metoddiskussion där styrkor och svagheter med arbetet presenteras. Därefter summeras resultaten i resultatdiskussionen med reflektion till annan litteratur. Metoddiskussion
En litteraturstudie genomfördes för att utforska och beskriva kunskapsläget inom det valda området (Forsberg & Wengström 2015). Utifrån det formulerade syftet valdes en kvalitativ metod, då den ansågs vara lämplig att använda eftersom arbetet inriktar sig på att sammanställa personers egna upplevelser av fenomenet ensamhet (Henricson & Billhult 2017). Alla de kvalitativa studier som slutligen valdes ut till resultatet använde sig av någon form av intervju, vilket gav
deltagarna möjlighet att tydligt och detaljerat med egna ord beskriva deras upplevelser av fenomenet (Danielson 2017). Kvalitativa studier har vanligtvis ett mindre urval än vid kvantitativa studier. Detta kan ses som en svaghet då
resultatet endast representerar vad en begränsad grupp upplever och erfarit, vilket i sin tur minskar generaliserbarheten (Henricson & Billhult 2017). Med vetskapen om styrkor och svagheter med en kvalitativ metod så valdes ändå denna metod, detta för att på bästa sätt beskriva erfarenheter och upplevelser av ett fenomen. Inklusionskriterier
Syftet i denna litteraturstudie var utformat på det sätt att en åldersgrupp behövde definieras, därför bestämdes det att inklusionskriteriet skulle omfatta deltagare 65 år och uppåt. Fördelen med att välja åldersgränsen vid 65 år är att sannolikheten att uppleva ensamhet ökar vid stigande ålder. Nackdelen blir dock att ensamheten i andra åldrar inte uppmärksammas och synliggörs.
Enligt Willman m.fl. (2016) bör författarna fundera över vilka språkliga
begränsningar de gör och välja de språk som de behärskar (a.a.). De kvalitativa studierna som inkluderades i arbetet var alla skrivna på engelska. Fördelen med detta var att engelska är ett internationellt språk som vanligen används inom vetenskaplig forskning, vilket innebar att studier från olika länder kunde
inkluderas. En nackdel med att begränsa urvalet av studierna till endast ett språk kan medföra ett bortfall av relevanta studier som är skrivna på ett annat språk än engelska.
Ensamhet kan anses vara ett känsligt område och för att respektera deltagarnas integritet och stärka deras rättigheter i studien, ansågs etiska resonemang vara ett viktigt inklusionskriterium (Kjellström 2017). En styrka med att tydligt beskriva etiska resonemang är att kvaliteten i studien ökar (Mårtensson & Fridlund 2017). I studien av McInnis och White (2001) presenteras inte de etiska resonemangen på samma tydliga sätt som i de övriga studierna. Den valdes dock att inkluderas t med motiveringen att studien varit tongivande i forskningsområdet, den håller hög kvalitet och har omnämnts i flertalet senare studier.
Inför databassökningen gjordes en avvägning i kostnaden för projektet (Willman m.fl. 2016). Därav beslutades att endast de studier som fanns tillgängliga utan kostnad från Malmö universitets bibliotek togs med. Ett resultat av detta blev att studier som kostade framkom under databassökningen med relevanta abstrakt fick exkluderas. Beslutet om att exkludera studier som kostade var även grundat på
17
tidsaspekten, då dessa beställs via biblioteket och har en leveranstid på cirka en vecka.
Databassökning
För att stärka studiens trovärdighet kan sökningar i olika databaser ge större möjlighet att finna relevanta artiklar (Henricsson 2017). För att minska risken för publiceringsbias genomfördes sökningar i två olika databaser (Willman m.fl. 2016). En avvägning gjordes i vilka databaser som var lämpligast att använda och de två databaserna PubMed och CINAHL valdes då de båda har ett
omvårdnadsfokus. Inledningsvis genomfördes sökningar i de ovanstående databaserna samt i PsycInfo, dessa sökningar gjordes för att skapa en bild av utbudet på de olika databaserna relaterat till denna studies syfte. PsycINFO valdes att inte användas i den slutgiltiga sökningen då inga nya studier identifierades, utan utbudet var detsamma som i CINAHL och PubMed.
Genom användning av POR-modellen utformades de olika sökorden som sedan översattes till engelska. Under processen uppmärksammades att det engelska språket har fler synonymer och benämningar på vissa ord än det svenska språket. För att identifiera ämnesorden menar Willman m.fl. (2016) på att definitionerna av de olika orden kan slås upp i databasernas ordlistor. De relevanta ämnesorden kombinerades med fritextord för att öka specificiteten och uppnå en nyanserad sökning (a.a). Hade fler och/eller andra sökord valt att användas är det möjligt att denna litteraturstudies resultat hade fått ett annat utfall.
Urval av studier
En styrka med urvalet är att studierna är genomförda i sju olika länder vilket kan öka resultatets överförbarhet. En svaghet kan vara att i de flesta studier var det majoriteten kvinnor som blev intervjuade, vilket innebär en ojämn
könsfördelning. Det kan diskuteras ifall detta har påverkat innehållet i resultatet och ifall utfallet hade varit annorlunda vid en jämn fördelning av deltagare eller en majoritet av män.
Kvalitetsgranskning
SBU:s granskningsmallar för kvalitativa studier (SBU 2014a & SBU 2014b) användes som stöd för bedömning av kvaliteten. Granskningen gjordes individuellt av författarna oberoende av varandra för en senare jämförelse av bedömningen, detta kan ses som en styrka vid granskningen. Av de tio studierna som granskades inkluderades alla då åtta ansågs uppfylla hög kvalitet och två medelhög kvalitet. Enligt Willman och Stoltz (2017) kan kriterierna i mallarna tolkas olika och en diskussion kan med fördel föras mellan författarna för att uppnå en entydig bedömning och nå konsensus (a.a). Om denna studie hade genomförts på nytt hade diskussionen mellan författarna skett i ett tidigare skede för att på så sätt få samma uppfattning av innebörden av de olika kriterierna i mallar redan från början vilket hade varit tidsbesparande. Nackdelen med att inte denna diskussion skedde direkt ledde till att kvalitetsgranskningen tog längre tid än planerat.
Dataanalys
Vid diskussion av den markerade texten framkom en likartad förståelse till vad som var relevant att ha med i det kommande resultatet. Från meningsenheterna växte underkategorierna fram och dessa färgkodades. Styrkan med att färgkoda var att en tydlig överblick av likheterna i materialet skapades, medan en nackdel
18
med att använda detta arbetssätt var att det tog tid att bekanta sig med vilket innehåll som skulle kategoriseras under vilken färg. I sista steget i Henricson och Billhult (2017) analysprocess fastställdes huvud- och underkategorierna och en ny helhet framträdde. Då båda författarna har varit lika delaktiga vid analysen kan ett mer trovärdigt resultat anses ha framkommit, vilket kan ses som en styrka då bådas synvinklar kring innehållet framförts.
Resultatdiskussion
Under litteraturstudien växte en ny helhet fram om äldre personers upplevelser av ensamhet. Utmärkande fynd var att ensamheten kan förstås som ett mångfacetterat fenomen och är något som alla människor kommer uppleva någon gång under livet. För varje dag som passerar blir alla människor äldre och med åldrandet följer en rad förändringar i livet som kan orsaka upplevelser av ensamhet. Det är av stor vikt att belysa detta ämne eftersom det kan påverka välbefinnandet. Ensamhet ur olika synvinklar
Känslan av ensamhet var en svårdefinierbar individuell upplevelse som varierade över tid och kunde medföra både kroppsliga och emotionella konsekvenser (Graneheim & Lundman 2009; Hauge & Kirkevold 2010; Heravi-Karimooi m.fl. 2010; Stanley m.fl. 2010: Paque m.fl. 2018). Därav framkom ingen exakt
definition av vad ensamhet är i föreliggande studie utan istället identifierades faktorer som kunde påverka upplevelsen av fenomenet i olika grad. När en medvetenhet finns om att varje enskild person har sitt eget känsloliv med
individuella behov minskar risken för generalisering. Resultatet belyser vikten av att sjuksköterskan ser hela personen med alla dess behov både de fysiska så väl som de existentiella behoven. Svensk Sjuksköterskeförening (2017) menar att den personcentrerade vården ingår i sjuksköterskans arbetsuppgifter och innefattar att identifiera patientens egen syn på hälsa för att kunna göra patienten mer delaktig i sin vård (a.a). Ett personcentrerat arbetssätt gör det möjligt att stötta de ensamma personerna och motverka hälsokonsekvenserna som kan komma till följd av detta. Det framkom i föreliggande studie att ensamheten blev mer påtaglig under
specifika tidpunkter på dygnet och kunde förknippas med vissa årstider (Hauge & Kirkevold 2010; Larsson m.fl. 2019; McInnis & White 2001; Stanley m.fl. 2010). Detta stöds av Roos och Klopper (2010) samt Cohen-Manishfield och Eisner (2020) studier som visar på att specifika tidpunkter och förändringar i de äldres vardag var associerade med upplevelsen av ensamhet. Det betonades att
upplevelser av ensamhet framkom på helgerna, kvällarna och nätterna då de var själv (a.a). Resultatet från föreliggande studie visade att upplevelsen av ensamhet kunde avta när de äldre personerna distraherades av andra tankar, exempelvis när de utförde betydelsefulla sysslor. Tillsammans skulle sjuksköterskan och
patienten kunna identifiera meningsfulla aktiviteter som i sin tur kan minska uppkomsten av ensamhet.
När de äldre personerna själv valde att tillbringa tid ensamma framställdes ensamheten som en positiv upplevelse (Graneheim & Lundman 2009; Larsson m.fl. 2019; Paque m.fl. 2018). Taube m.fl. (2015) styrker denna form av
upplevelse, där en frihetskänsla infann sig hos de äldre då de såg fördelar med att vara ensam. De värdesatte att kunna fatta sina egna beslut och få tid för
återhämtning (a.a). Resultatet stöds även av Dahlberg (2007) som förmedlar en likartad bild där personerna fann en känsla av lugn och fridfullhet när de själva kunde bestämma över när de ville ha sällskap (a.a). Men ifall den sociala
19
tillhörigheten upphörde och de äldre inte fick bestämma villkoren för sällskapet så förlorade den frivilliga ensamheten sitt värde (Sundström m.fl. 2018). Eftersom vårdmiljön vanligtvis är en främmande omgivning med många intryck för patienten är det naturligt att behöva utrymme för att samla sina tankar och tid för återhämtning. Eftersom en del personer vill vara i sin ensamhet medan andra önskar ha närvaro, är det av vikt att sjuksköterskan tar reda på hur patienten själv vill hantera sin ensamhet för att kunna bemöta deras behov.
Förluster i livet
Föreliggande studie visade på att åldrandet och tilltagande sjukdom resulterade i nedsättning av fysiska funktioner som i sin tur kunde förstärka känslorna av ensamhet (Graneheim & Lundman 2009; Heravi-Karimooi m.fl. 2010; McInnis & White 2001; Sjöberg m.fl. 2018; Smith 2012). Det har påvisats i andra studier att den nedsatta rörelseförmågan hos äldre personer påverkade deras välbefinnande negativt (Cohen-Mansfield & Eisner 2020; Roos & Klopper 2010), samt att syn- och hörselnedsättningar medförde begränsningar i vardagen (Cohen-Mansfield & Eisner 2020). Förlusten av kroppsliga funktioner medförde att de äldre
personernas autonomi sänktes och de upplevde sig vara mer beroende av hjälp från andra. På så sätt blev deras vardag begränsad och de upplevde en avskildhet från omgivningen, vilket medförde känslor av hjälplöshet och utsatthet
(Graneheim & Lundman 2009; Hauge & Kirkevold 2012; Paque m.fl. 2018; Sjöberg m.fl. 2018; Smith 2012). Sambandet mellan att vara beroende av andra och ensamheten stärks av Larsson m.fl. (2018) där de äldre medgav att
upplevelsen av den ständiga väntan på andra för att få hjälp gjorde att deras liv kändes meningslöst och tomt. I sin tur gav det upphov till existentiell ensamhet (a.a). Ett sätt att minska de äldre personernas begränsningar och beroende av andra kan vara att använda hjälpmedel för att underlätta vardagen. Inom vården kan olika yrkeskategorier samverka för att kunna ge patienten rätt hjälpmedel, exempelvis hörapparat, gånghjälpmedel och färdtjänst. Sjuksköterskan kan uppmärksamma dessa behov hos individen och framföra patientens önskemål och behov till andra professioner.
En starkt bidragande faktor till ensamhet i som framkom i föreliggande studie var förlusten av viktiga personer, utmärkande var bortgången av ens partner och i samband med förändringen krävdes anpassning till den nya situationen
(Graneheim & Lundman 2009; Heravi-Karimooi m.fl. 2010; Larsson m.fl. 2019; McInnis & White 2001; Paque m.fl. 2018; Smith 2012; Stanley m.fl. 2010). Kopplingen mellan en partners bortgång och upplevelsen av ensamhet framträdde även i studier av Cohen-Manishfield och Eisner (2020) samt Ross och Klopper (2010), där partnern tidigare haft en stor betydelse för välmåendet. Efter partnerns bortgång saknade de äldre någon som visade dem omtanke och de upplevde sig vara ensamma kvar (a.a). Det är viktigt att som sjuksköterska engagera sig i mötet med patienter för att skapa en god relation där det finns ett utrymmer för samtal. Genom en god kommunikation kan patientens välbefinnande främjas och under samtalet kan värdefull information inhämtas som i sin tur kan hjälpa
sjuksköterskan att ge bästa möjliga omvårdnad. Virginia Henderson menar att det är viktigt att skapa en relation till patienten samt att lära känna patienten från insidan, genom att vara lyhörd och observera patientens alla uttryck (Henderson 1982).
20 Betydelsen av ett socialt liv
I föreliggande litteraturstudie framkom det att familj och vänner utgjorde en stor del av de äldre personernas liv och kunde på olika sätt tillgodose de äldres behov. En meningsfull relation dem sinsemellan var därav viktig då den kunde förhindra att känslor av ensamhet uppkom (Heravi-Karimooi m.fl. 2010; Larsson m.fl. 2019). En intressant upptäckt i denna studie var att de äldre personerna uppskattade kvaliteten framför kvantiteten på umgänget, då de ville känna en samhörighet till omgivningen samt bli visade uppskattning (Hauge & Kirkevold 2012; Paque m.fl. 2018). När de äldre personerna inte längre kände sig behövda och inkluderade av sin familj eller när deras funktion i samhället inte längre var självklar, uppstod känslan av att vara bortvald och deras ensamhet blev mer påtaglig (Hauge & Kirkevold 2010; Heravi-Karimooi m.fl. 2010; McInnis & White 2001). Ett liknande resultat presenteras av Dahlberg (2007) där de äldre personerna beskrev att en stark känsla av ensamhet uppträdde när de blev bortprioriterade och övergivna av betydelsefulla personer, vilket medförde en känsla av att inte vara välkomna i sällskapet (a.a).
Kharisma m.fl. (2020) samt Roos och Klopper (2010) har påvisat att meningsfulla relationer, framförallt med familj och vänner kunde förebygga ensamheten bland de äldre då den skapade en känsla av tillhörighet. En god relation beskrevs kunna fungera som en copingstrategi för att främja en känsla av mening med livet (a.a). Sjuksköterskan kan hjälp till att stärka relationen mellan närstående och patienten. Dels kan närstående göras delaktiga i vården för att skapa en känsla av
samhörighet och dels kan sjuksköterskan stötta och uppmuntra patienten i att våga uttrycka sina känslor till sina närstående. Genom att uppmärksamma upplevelsen av ensamhet kan de närstående få en chans till djupare förståelse för den äldre personens situation och kan agera därefter.
Pensionen bidrog till att de äldres sociala liv påverkades och medförde att de inte längre utgjorde samma nytta för samhället som tidigare samt deras sociala nätverk minskade (Larsson m.fl. 2019; Smith 2012). Ensamheten bland äldre personer har uppmärksammats nationellt i ett samarbete mellan pensionärsorganisationerna PRO, SKPF och SPF i syfte att minska ensamheten bland äldre och projektet heter “Tillsammans mot ensamheten”. Genom samarbetet har studiematerial och en nationell stödtelefon tagits fram med hjälp av ekonomiskt stöd av regeringen. Målet är att nå ut till grupper som i större utsträckning upplever ensamhet, då det uppmärksammats att ensamheten har en stor inverkan på den fysiska- och
psykiska hälsan (Regeringskansliet 2018). Existentiella frågor
I samband med stigande ålder följde förändringar i livet samt olika förluster och omställningarna väckte existentiella tankar kring döden samt framtiden bland de äldre personerna (Graneheim & Lundman 2009; Sjöberg m.fl. 2018). I en studie av Sundström m.fl. (2018) har vårdpersonal uppmärksammat att patienter upplever sin existentiella ensamhet på olika sätt och att den var svår att beskriva med ord. Den existentiella ensamheten kunde uttryckas via patientens
beteendemönster och kroppsspråk istället för verbalt och vårdpersonal kunde på så sätt registrera de äldre personernas känslor. Vårdpersonalen uttryckte att det fanns hinder i att förstå och tyda patienternas existentiella ensamhet, men ansåg att vissa förmågor och egenskaper hos personalen kunde underlätta bemötandet. De egenskaper som lyftes fram var mod att våga ta upp känsliga frågor, förmågan att lyssna och ett empatiskt förhållningssätt (a.a). Dessa resultat belyser ännu en
21
gång vikten av att arbeta personcentrerat för att kunna vårda hela människan. Det är en ständig prövning för sjuksköterskan att vara lyhörd för patientens tankar kring sina existentiella frågor, särskilt i arbetet med att vårda äldre personer som närmar sig livets slutskede. Genom att sjuksköterskan arbetar patientnära kan en relation skapas där patienten ges utrymme att prata om rädslor och önskningar kring döden. Förhoppningen med relationsskapandet är att lindra patientens existentiella ensamhet.
De äldre upplevde det svårt att prata med andra om sina funderingar kring de existentiella frågorna och en del vände sig då istället till Gud för tröst. Det
upplevda stödet från Gud fick ensamheten att avta och rädslan inför att dö var inte lika stor (Graneheim & Lundman 2009; Heravi-Karimooi m.fl. 2010; McInnis & White 2001; Paque m.fl. 2018; Sjöberg m.fl. 2018). Tidigare studier har belyst att en religiös tro och att känna ett stöd från Gud kunde fungera som en strategi för att hantera och minska känslan av ensamhet (Kharicha m.fl. 2020; Roos & Klopper 2010). I Sverige ska ingen människa diskrimineras för sin tro och inom vården finns det tillgång till olika religiösa samfund som vårdpersonalen kan ta kontakt med. Sjukhuskyrkan utgör en del av arbetet med den “andliga vården i sjukvården” och kan ge stöd till både patienten och anhöriga.
Det framkom i föreliggande litteraturstudie att en del av de äldre personerna upplevde sig ha ansvar för sin egen ensamhet och fick skuldkänslor till följd av det. Ett hinder med ensamheten beskrevs vara att de saknade rätt kunskap om hur de skulle ta sig ur sin situation (Hauge & Kirkevold 2010; Heravi-Karimooi m.fl. 2010; McInnis & White 2001). Resultatet stärks av Dahlberg (2007) där de äldre personerna i studien beskrev en oförmåga att bryta sin egen ensamhet och saknade insikt om hur de borde agera. Framförallt beskrevs svårigheterna med att
interagera med andra efter att de blivit ensamma (a.a). För att sjuksköterskan ska kunna hjälpa patienter att bryta sin ensamhet kan handlingsplanen EASE av John T. Cacioppo (2009) introduceras. Handlingsplanen utgörs av fyra steg som består av; Extend yourself, Action plan, Selection och Expect the best. Förhoppningen med EASE är att personen som är ensam kan få hjälp med att bryta sitt
tankemönster (a.a). Med stöd av denna handlingsplan skulle sjuksköterskan kunna hjälpa patienter att hantera och ta ur sin ensamhet. Det krävs dock att
sjuksköterskan har vetskap om hur handlingsplanen ska användas och visar lyhördhet för patientens individuella behov, för att hjälpen ska kunna förmedlas.
KONKLUSION/SLUTSATS
Litteraturstudien visade på fem huvudkategorier; ensamhet ur olika synvinklar, förluster i livet, vikten av sociala relationer, en känsla av utanförskap och existentiella frågor. Upplevelsen av ensamhet grundade sig ofta i att de äldre kände en avsaknad av sällskap eller tillhörighet tillsammans med andra, men kunde även uppkomma då kroppsliga funktioner försvagades och begränsade deras självständighet. Ensamheten var en känsla som kom och gick under livet till följd av motgångar och förändringar, såsom partnerns bortgång och pensionering. De äldre personerna beskrev svårigheter med att erkänna och redogöra för sin ensamhet, dels då känslan var svårt att uttrycka med ord och då ensamheten kunde associeras med skamkänslor. Sammanfattningsvis har föreliggande studie visat på att äldre personers upplevelser av fenomenet ensamhet både hade en positiv men
22
framförallt en negativ inverkan på välbefinnandet.
Ensamhet är något som riskerar att missas inom vården, eftersom fenomenet anses vara svårt att prata om och hålls istället inombords. Det är därför viktigt att
sjuksköterskor har kunskap om äldre personers ensamhet, dess orsaker, uttryck och vilka konsekvenser den kan leda till. Förhoppningen är att en djupare
förståelse för patientens enskilda behov ska utvecklas och om patienten känner sig sedd och hörd kan ett förtroendefullt partnerskap uppnås, vilket främjar den personcentrerade vården.
FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH
FÖRBÄTTRINGSARBETE
Denna litteraturstudie har genom att undersöka äldre personers upplevelser av ensamhet, lett fram till en ökad kunskap om fenomenet som författarna tar med sig i sitt framtida yrkesliv. För att uppnå en mer omfattande förståelse kan det i vidare forskning vara intressant att jämföra äldre och yngre personers upplevelser av ensamhet och vad skillnaderna grundar sig i. Detta då statistiken visar att ensamheten drabbar de unga lika mycket som de äldre. Ett annat förslag till vidare forskning vore att ta reda på varför upplevelsen skiljer sig åt mellan könen, då kvinnor enligt statistiken uppger sig vara ensamma i större utsträckning än män. Då ensamheten är något som alla människor troligen upplever någon gång, anser författarna att det är viktigt att frågor om ensamhet blir en naturlig del av
sjuksköterskans arbete. För att kunna identifiera de personer som är eller riskerar att bli ensamma krävs kännedom och vetskap om hur ensamheten ska tas upp. Sjuksköterskan bör ges utbildning i att utveckla sina förmågor att föra svåra samtal och bemöta existentiella frågor eftersom dessa samtal kan lindra patienters upplevelser av ensamhet. Denna kunskap kan anses utgöra en del av den
personcentrerade vården då sjuksköterskan ansvara för att värna om de
individuella behoven samt motverka de hälsoproblem som ensamheten kan ge upphov till.
23
REFERENSLISTA
Studier som använts i resultatet markeras med *
Bennich A, (2019) Att vinna över ensamheten: psykologens bästa råd. Stockholm, Nordstedts.
Bolmsjö I, Tengland P-A, Rämgård M, (2019) Existental loneliness: An attempt at an analysis of the concept and the phenomenon. Nursing Ethics, Vol 26;5, 1310–1325.
Cacioppo J T, (2009) Loneliness: human nature and the need for social connection. New York, W. W. Norton & Company.
Cohen-Mansfield J, Eisner R, (2020), The meanings of loneliness for older persons. Aging & Mental Health, 24:4, 564-574.
Dahlberg K, (2007) The enigmatic phenomenon of loneliness. International Journal of Qualitative studies on Health and Well-being, 2:4, 195-207. Danielson E, (2017) Kvalitativ forskningsintervju. I: Henricson M, (Red.) Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad (Andra upplagan). Lund, Studentlitteratur AB.
Ernsth Bravell M, (2017) Gerontologiska begrepp. I: Blomqvist K, Edberg A-K, Ernsth Bravell M, Wijk H, (red) Omvårdnad & äldre. (Första upplagan). Lund, Studentlitteratur AB.
Ettema E J, Derksen L D, van Leeuwen E, (2010) Existential loneliness and end-of-life care: A systematic review. Theoretical Medicine and Bioethics, 31, 141-169.
Friberg F, (2017) Dags för uppsats. Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund, Studentlitteratur.
Forsberg C, Wengström Y, (2013) Att göra systematiska litteraturstudier: värdering analys och presentation av omvårdnadsforskning. Tredje upplagan. Stockholm, Natur & Kultur.
*Graneheim U, Lundman B, (2010) Experiences of loneliness among the very old: The Umeå 85+ project. Aging & Mental Health, 14;4, 433-438.
DOI: 10.1080/13607860903586078.
*Hauge S, Kirkevold M, (2010) Older Norwegians’ understanding of loneliness. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 5:1, 4654. DOI: 10.3402/qhw.vfi1.4654
*Hauge S, Kirkevold M, (2012) Variations in older persons’ descriptions of the burden of loneliness. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 26, 553-560. DOI: 10.1111/j.1471-6712.2011.00965.
24
Henderson V, (1982) Grundprinciper för patientvårdande verksamhet. Oskarshamn, Svensk Sjuksköterskeförenings förlag.
Henricson M, Billhult A, (2017) Kvalitativ metod. I: Henricson M, (Red)
Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (Andra upplagan). Lund, Studentlitteratur AB.
Henricson M, (2017) Diskussion. I: Henricson M, (Red) Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (Andra upplagan). Lund, Studentlitteratur AB.
*Heravi-Karimooi M, Anoosheh M, Foroughan M, Taghi Sheykhi M, Hajizadeh E, (2010). Understanding loneliness in the lived experiences of Iranian elders. Scandinavian Journal of Caring Sciences,2010; 24, 274-280.
DOI: 10.1111/j.1471-6712.2009.00717.x
Holt-Lunstad J, Smith T B, Layton J B, (2010). Social Relationships and Mortality Risk: A Meta-analytic Review. PLoS Medicine, Vol 7, Issue 7. Kharicha K, Manthorpe J, Iliffe S, Chew-Graham C A, Cattan M, Goodman C, Kirby-Barr M, Whitehouse J H, Walters K (2020) Managing loneliness: a qualitative study of older people's views. Aging & Mental Health. Elektroniskt tillgänglig innan publikation 24 februari 2020 (2020-04-22).
Kjellström S, (2017) Forskningsetik. I: Henricson M, (Red) Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (Andra upplagan). Lund, Studentlitteratur AB.
*Larsson K, Wallroth V, Schröder A, (2019) “You never get used to loneliness” - Older adults’ experiences of loneliness when applying for going on a senior summer camp. Journal of Gerontological Social Work, 62:8, 892–911. DOI: 10.1080/01634372.2019.1687633.
Luanaigh C Ó, Lawor B A, (2008) Loneliness and the health of older people. International journal of geriatric psychiatry, 23, 1213–1221.
*McInnis G, White J, (2001) A phenomenological exploration of loneliness in the older adult. Archives of Psychiatric Nursing, XV (3), 128–139. DOI:
10.1053/apnu.2001.23751.
Mårtensson J, Fridlund B, (2017) Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I: Henricson M, (Red) Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (Andra upplagan). Lund, Studentlitteratur AB.
Nilsson B, Lindström U, Nåden D, (2006) Is Loneliness a Psychological
Dysfunction? A Literary Study of the Phenomenon of Loneliness. Scand J Caring Sci, 2006; 20, 93-101.
*Paque K, Bastiaens H, Van Bogaert P, Dilles T, (2018) Living in a nursing home: a phenomenological study exploring residents’ loneliness and other feelings. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 2018; 32, 1477–1484. DOI: 10.1111/scs.12599.
25
Regeringskansliet, (2018) Regeringen stöttar projekt för att minska äldres ensamhet. >https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/08/regeringen-stottar-projekt-for-att-minska-aldres-ensamhet/< (2020-05-11)
Roos V, Klopper H, (2010) Older persons’ experiences of loneliness: A South African perspective. Journal of Psychology in Africa, 20 (2), 281-292.
Savage D R, Stall M N, Rochon A P, (2020). Looking before we leap: building the evidence for social prescribing for lonely older adults. The American Geriatrics Society, Vol. 68, 429-431.
*Sjöberg M, Beck I, Rasmussen B H, Edberg A-K, (2018) Being disconnected from life: meanings of existential loneliness as narrated by frail old people. Aging & Mental Health, 22:10, 1357-1364. DOI: 10.1080/13607863.2017.1348481. *Smith J, (2012) Toward a better understanding of loneliness in community-dwelling older adults. The Journal of Psychology, 146;3, 293-311. DOI: 10.1080/00223980.2011.602132
Socialförsäkringsbalk, 2010:110.
Socialstyrelsen, (2019) Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2019. >
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-9-6349.pdf< PDF (2020-05-11) Socialtjänstlag, 2001:453.
*Stanley M, Moyle W, Ballantyne A, Jarowski K, Corlis M, Oxlande D, Stoll A, Young B, (2010) ‘Nowadays you don’t even see your neighbours’: loneliness in the everyday lives of older Australians. Health and Social Care in the
Community, 18;4, 407-414. DOI: 10.1111/j.1365-2524.2010.00923.x.
Statens Beredning för medicinsk och social utvärdering, (2014a). Bedömning av studier med kvalitativ metodik.
>https://www.sbu.se/globalassets/ebm/bedomning_studier_kvalitativ_metodik.pdf < PDF (2020-03-19)
Statens Beredning för medicinsk och social utvärdering, (2014b). Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forksningsmetodik –
patientupplevelser. >
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmetodi k.pdf < PDF (2020-03-24)
Strang P, (2014) Att höra till. Stockholm, Natur & Kultur.
Sundström M, Edberg A-K, Rämgård M, Blomqvisr K, (2018) Encountering existential loneliness among older people: perspectives of health care
professionals. International journal of qualitative studies on health and well-being, 13:1. Elektroniskt tillgänglig innan publikation 5 juni 2018 (2020-03-10).
