Karriärvägledning kontra karriärcoaching

Malmö högskola

Individ och Samhälle

Examensarbete

Karriärvägledning kontra karriärcoaching

yrkesvägledning och karriärcoaching

Career Counselling VS Career Coaching

- a description and comparison between career counselling and

career coaching

Jeanette Rönngard

Petra Palhoto

Studie- och yrkesvägledarexamen 120p Höstterminen 2006

Examinator: Jan-Anders Andersson Handledare: Nils Andersson

Abstract

Petra Palhoto Jeanette Rönngard

Karriärcoaching kontra karriärvägledning

Undersökningsområdet i detta examensarbete är karriärcoaching och studie- och yrkesvägledning. Anledningen till valet av område är att det i studie- och yrkesvägledarutbildningen saknas information om yrken med liknande kompetens. Inom dessa båda yrken undersöks flera aspekter som exempelvis den historiska bakgrunden, vilka samtalsmetoder som

används och på vilket sätt yrkesverksamma vägledare och karriärcoacher arbetar. Likheter och skillnader undersöks också, detta för att få kunskap om huruvida det kan finnas en konkurrens mellan yrkesgrupperna på arbetsmarknaden men också för att uppmärksamma eventuella

möjligheter till samarbete. Vi har genomfört en enkätundersökning med 115 studenter på studie- och yrkesvägledarprogrammet vid Malmö högskola campus samt gjort intervjuer med yrkesverksamma personer inom både vägledning och karriärcoaching. Huvudsyftet med

enkätundersökningen var att få en uppfattning om hur mycket kunskap som fanns kring karriärcoaching hos dessa studenter och om de önskade få mer kunskap i området. Ambitionen med intervjuredovisningen var att ge en så täckande bild som möjligt av de båda yrkesområdena. Resultatet visar på likheter mellan yrkena när det gäller t ex samtalsmetodik,

färdigheter och förhållningssätt. Den största skillnaden ligger i hur samtalsprocessen fortlöperdvs. vilken grad av målfokusering som finns hos klient samthur maktbalansen ser ut mellan klient och

vägledare/coach. Av resultatet framgår det också att det finns en möjlig konkurrenssituation men även möjligheter till samarbete mellan de båda yrkesgrupperna.

Nyckelord/sökord

Karriär, karriärcoaching, karriärvägledning, studie- och yrkesvägledning, vägledning.

Keywords

Förord

Genom detta examensarbete har vi som studenter på studie- och

yrkesvägledarprogrammet fått användbar kunskap inför vår kommande yrkesroll. Det har gett oss en ökad förståelse och ett bredare perspektiv till vad både karriärcoaching och vägledning innebär. Vi ser vikten i att ta till vara på möjligheten att fördjupa sig inom ett område som man valt efter eget intresse. Under arbetets gång har framförallt initiativförmågan, ansvarskänslan och kreativiteten utvecklats. Vår åsikt är att

examensarbetes författande är en väldigt viktig del av utbildningen i och med just den stimulans och reflektion som detta medför.

Vi riktar vårt tack till…

Våra intervjupersoner som har visat intresse, engagemang och som har bidragit med relevant information och kunskap.

Alla de studenter som har medverkat vid enkätundersökningen och därav bidragit med viktiga synpunkter.

Vår handledare Nils Andersson, för konstruktiv kritik och snabba gensvar.

Varandra!

Världen är mycket rikare än vi tror

när vi tittar på kartan över den.

Vi är själva mycket rikare än vi tror

när vi tittar på kartan över oss själva.

Innehåll

Studie- och yrkesvägledningens historia 13

Coachingens historia 14

Karriärcoaching och studie- och yrkesvägledning 16

Vad är karriärcoaching? 16

Vad är studie- och yrkesvägledning? 17

Jämförelse mellan vägledning och karriärcoaching 18 Tekniker och modeller inom båda yrkesområdena 19 Gemensamma förhållningssätt och färdigheter 21

Teoretiska perspektiv 22

Självbild 22

Aktivt lyssnande och empati 22

Kommunikationsteori 23 Karriärresan 24 Metod 27 Avgränsningar 27 Validitet 27 Enkät 28 Enkätkonstruktion 29 Urval 29 Genomförande 29 Intervjuer 30 Urval 31 Genomförande 32 Enkätundersökning 34

Sammanställning av svaren i procent 36

Analys av enkätsvaren 37

Intervjuundersökning 38

Våra informanters tankar kring likheter och skillnader 38

Hur definierar de intervjuade karriärcoaching? 40

Hur definierar de intervjuade vägledning? 42

Åsikter om tekniker, modeller och förhållningssätt 43

Hur blir man karriärcoach? 44

Hur sker möten? 46

Konkurrens och samarbete 46

Karriärvägledare? 48

Analys 49

Att tolka 49

Analys av intervjusvaren 49

Teser 53

Verifiering och falsifiering av teserna 53

Diskussion 55

Uppslag till vidare forskning 57

Källförteckning 58

Litteratur 58

Internetadresser 59

Muntlig källa 60

Bilagor 61

Bilaga 1 (Enkät till termin 5) 61

Bilaga 2 (Enkät till termin 1 och 3) 62

Bilaga 3 (Intervjuguide) 63

Bilaga 4 (Enkätbearbetning termin 1) 65

Bilaga 5 (Enkätbearbetning termin 3) 67

Bilaga 6 (Enkätbearbetning termin 5) 69

Bilaga 7 (Enkätbearbetning i procentsatser) 71

Inledning

I dagens svenska samhälle som präglas av intensitet och ständig

förändring, har synen på kvalifikation, utbildning och kunskap förändrats radikalt. Trender pekar mot det livslånga lärandet med en kontinuerlig kompetensutveckling där den formellt arrangerade utbildningen endast utgör en del. Med det livslånga lärandet sker en expansion av individens ansvar för den egna utbildningens innehåll och det egna lärandet.1 I takt med att utbildningssystemet blir alltmer komplext och arbetsmarknaden alltmer osäker, befinner sig fler människor inför komplicerade val och beslut. Detta leder till att fler och fler behöver professionell hjälp när det gäller frågor som rör utbildning, yrkesval och livssituation.

Det är tydligt för oss som studenter på studie- och

yrkesvägledarprogrammet att det finns en stark anknytning till skolans värld trots att de situationer och sammanhang där studie- och

yrkesvägledning förekommer inte enbart sker inom skolvärlden. Dessutom har det under utbildningens gång vid upprepade tillfällen

framkommit att det långt ifrån bara är skolungdomar som behöver studie- och yrkesvägledning i allmänhet och vägledning i synnerhet. Det har påpekats från flera lärare vid studie- och yrkesvägledarprogrammet att denna utbildning är bred och innehåller många olika aspekter som berör val/väljande, så som t ex det professionella samtalet, psykologi, sociologi och arbetsmarknad. Det finns åsikter om att karriärvägledare bättre

beskriver en studie- och yrkesvägledares kompetens och detta är en återkommande debatt bland studenter och lärare. Denna debatt avhandlas även i en SOU-rapport där det framkommer att vägledning inte endast handlar om studie och yrkesfrågor utan om hela individen samlade kompetenser och meriter. Därav menar författaren att begreppet karriär bättre knyter an till vägledningsprocessen.2

Med tanke på att vår utbildning är långt ifrån den enda som berör

människors vägval och livssituationer eller för den delen arbetsmarknad generellt sett, ligger nyfikenheten nära till hands att utforska en yrkesgren där det kan tänkas att liknande kompetens krävs. En utbildning/yrkestitel blir mer attraktiv då den, så att säga, är snyggt paketerad. Ordet

karriärcoaching är ett nyare begrepp men blir mer och mer vanligt

förekommande, vilket har lett till att det hamnat i vårt blickfång och just

1

www.regeringen.se/propositioner/sou/pdf/remiss.pdf. (2006-09-05) SOU 2001:46,

Karriärvägledning.se.nu - sammanfattning och goda exempel, s 4

2

www.regeringen.se/propositioner/sou/pdf/remiss.pdf. (2006-09-05) SOU 2001:46,

av denna anledning jämförts med vår egen utbildning och kommande yrkesroll.

De som kan tänkas ha nytta av denna undersökning är t ex

yrkesverksamma vägledare och karriärcoacher, personer som funderar på att inträda i coaching- eller vägledarutbildning samt studenter vid studie- och yrkesvägledarprogrammet.

Bakgrund

Under utbildningen till Studie- och yrkesvägledare saknas information om liknande yrken och utbildningar som ger liknade kompetens. Det är enligt oss av vikt att ha kunskap om liknande yrkesgruppers kompetens och utbildningsinnehåll för att på bästa sätt kunna marknadsföra sig själv vid t ex en anställningsintervju. Med anledning av detta behandlar vårt examensarbete likheter och skillnader mellan karriärcoaching och vägledning.

Vi valde att inledningsvis göra en enkätundersökning för att på så sätt undersöka huruvida det fanns en kunskapsbrist om karriärcoaching bland de studerande på studie- och yrkesvägledarprogrammet vid Malmö

högskola. Genom enkätsvaren fick vi bekräftelse på att vårt valda område var både intressant och relevant. Ett exempel på detta är att 88 procent av studenterna svarade att de skulle vilja få mer kunskap om

karriärcoaching.

Syfte

En avgörande faktor för ett befintligt behov av olika slags professionell assistans då det gäller val inför utbildning, yrke eller annat i livet, är samhällets utveckling. Som tidigare nämnts är ett led i denna utveckling en ökad komplexitet i utbildningssystemet som tillsammans med

arbetsmarknadens osäkra situation ger ett stegrande behov i dessa

valsituationer. Huvudsyftet är därför att ge läsaren större kunskap om vad karriärcoaching och vägledning innebär både teoretiskt och praktiskt samt att göra en jämförelse dem emellan. Vår ambition är också att se till

möjliga konkurrens och samarbetssituationer mellan yrkesgrupperna. En annan viktig del är att genom undersökningarna få svar på frågan om karriärvägledning är en bättre yrkesbenämning än studie- och

Frågeställningar

Utifrån syftet har vi valt att inrikta oss på att jämföra karriärcoaching med studie- och yrkesvägledning.

¾ Vad innebär studie- och yrkesvägledning och karriärcoaching? ¾ Vilka skillnader samt likheter finns mellan vägledning och

karriärcoaching?

¾ På vilket sätt kan vägledare och karriärcoacher komma att konkurrera och samarbeta på arbetsmarknaden?

¾ Är yrkesbenämningen karriärvägledning bättre än studie- och yrkesvägledning?

Forskningsläget

Det finns inte mycket forskning kring coaching och inte heller många teorier om det, men det går att hitta idéer från t.ex. filosofi, kognitiv psykologi, humanistisk psykologi och organisationspsykologi.3 Det finns väldigt lite djupgående forskning där vägledning och karriärcoaching jämförs, den enda vi har hittat är en artikel från USA. 4 Syftet med artikeln är att i första hand redogöra för karriärcoaching och vägledning som professioner och att redogöra för utövandet, utbildningen och de etiska aspekterna. Häri nämns den snabba framväxten av coaching som yrkeskår i USA. Riskerna med denna framväxt och popularitet är t ex att det finns de som bedriver coaching över Internet och telefon, där det främsta syftet kan vara att tjäna pengar. En annan fara som artikeln uppmärksammar är att det saknas lagar och föreskrifter för att bedriva karriärcoaching. Artikeln uppmärksammar skillnaden i att vägledning redan är en etablerad profession med en grundläggande likartad

utbildning för alla blivande vägledare och att det inom

vägledarprofessionen finns en stark förankring i de etiska regler som finns. Bristen på utbildningskrav och bristande förankring i etiska föreskrifter för karriärcoacher nämns som oroväckande. Problem kring

kontroll av de etiska föreskrifterna gäller i alla länder eftersom det inte

krävs ett officiellt utbildningsbevis för att kunna kalla sig karriärcoach.

3

Susann Gjerde (2004) Coaching, vad – varför – hur, Studentlitteratur, Lund, s 10

4

Y. Barry Chung och M. Coleman Allen Gfroerer, “Career Coaching: Practice, Training, Professional, and Ethical issues”, The Career Development Quarterly, vol 52.

Man bör vara uppmärksam på att om karriärcoaching ska kunna bedrivas på rätt sätt krävs de rätta verktygen och adekvat utbildning. Författarna menar att en adekvat utbildning framförallt innebär att studenten erhåller färdigheter i bland annat samtalsmetodik, möten med människor samt utvecklar ett empatiskt förhållningssätt.5

Vi har även hittat en annan artikel som också poängterar bristen på reglering av coach som yrkestitel. Författarna menar bland annat att vem som helst kan kalla sig coach utan någon utbildning alls. Artikeln gör också en kort övergripande jämförelse mellan vägledning och coaching.6

Begreppsdefinitioner

™ Karriär – den definition som används syftar till att karriär innefattar hela individens samlade meriter av all slags utbildning, arbete och annan verksamhet som bidrar till ökad kompetens.

™ Karriärcoaching – den coaching som riktar sig mot en persons karriär- och livsplanering.

™ Coach/coaching – där dessa begrepp används åsyftas i detta arbete karriärcoach och karriärcoaching

™ Vägledning – vid användandet av ordet vägledning menar vi studie- och yrkesvägledning. Detta innefattar fler aspekter av

vägledning än enbart studie- och yrkesfrågor, som t.ex. kunskaper i samtalsmetodik och kommunikation, ett öppet och empatiskt

förhållningssätt mm.

™ De personer som deltagit i enkätundersökningen benämns som – informanter, studenter och medstudenter.

™ De personer som intervjuats benämns som - de intervjuade, intervjupersoner, informanter och i löpande text som hon.

5

Y. Barry Chung och M. Coleman Allen Gfroerer, “Career Coaching: Practice, Training, Professional, and Ethical issues”, The Career Development Quarterly, vol 52.

6

Laura Egodigwe och Sonia Alleyne, ”Watch out for career scams”, Black Enterprise, vol 34 Issue 3 Oct 2003

Historik

Studie- och yrkesvägledningens historia

Människan har genom alla tider behövt stöd och råd inför viktiga och livsavgörande beslut.7Människor har sökt vägledning och hjälp genom religioner och ideologier, via mer eller mindre professionella rådgivare som orakler, präster och siare men även av privatpersoner. Under mitten av 1800-talet ökade möjligheterna till utbildning genom industrialismens genombrott, som ett led av detta ökade även behovet av att få hjälp med val av yrke och levnadsbana. Studie- och yrkesvägledning uppstod som en professionell verksamhet 1908 då Frank Parson, även kallad den moderna yrkesrådgivningens fader, öppnade det första

yrkesvägledningskontoret i Boston.8 Parsons mål var att underlätta ingången i arbetslivet för ungdomar och hans utgångspunkt var att: ”Det är bättre att välja ett yrke än att jaga ett jobb.”9

I Sverige lades grunden till den professionella vägledningens utveckling genom det förslag till yrkesvägledningsprogram (SOU 1945:43) som framkom på uppdrag av 1940-års skolutredning. Där det tydligt framgick att det fanns ett behov av yrkesvägledning av utbildade vägledare inom skolan. Att detta förslag kom i just denna tid var inte så konstigt,

ungdomsarbetslösheten var hög och utbildningsvalen blev alltmer

komplicerade. Även om yrkesvägledningen riktade sig till de ungdomar som fortfarande gick i skolan var det arbetsmarknadsmyndigheten som ansvarade för den. Från 1950 till 1971 var det arbetsmarknadsstyrelsens arvodesanställda yrkesvalslärare som svarade för yrkesinformationen och vägledningen i skolan. Inom skolväsendet skapades 1971 en studie- och yrkesvägledningsorganisation. En syokonsulent eller yrkesvalslärare skulle nu ansvara för studie- och yrkesorienteringen av eleverna. 10 Detta leder oss in på dagens Sverige, där skolan tar ansvaret för vägledningen av sina egna elever och arbetsförmedlingen koncentrerar sig på

vägledning för arbetslösa ungdomar och vuxna.

7

Gunnel Lindh (1988) Vägledningsboken, Lund, s 13 f

8

Sigbrit Franke-Wiberg (1981) Arbete, familj och utbildning, Helsingborg, s 93

9

Lindh (1988), s 13

10

Coachingens historia

Begreppet coaching har delvis skiftat innebörd över tid. Coach i betydelsen tränare har sedan länge knutits till sport- och

idrottssammanhang. Idrottscoachens roll är traditionellt att vara en

stödjande, rådgivande och analyserande person för att åstadkomma bättre resultat för ”den som coachas” d.v.s. idrottaren. En övergång har skett från denna roll (i idrottssammanhang) som rådgivande om de renodlat tekniska aspekterna, till att innefatta även psykologiska och mentala aspekter.11

En inspiratör inom coaching, för idrottstränare liksom för företagsledare i näringslivet, var tennistränaren Timothy Gallwey.12 Han delger i sin bok ”The inner game of tennis” (1997) receptet för framgång och menar att det hänger på föreställandet av sig själv i situationer där man lyckas. Detta sker genom en process som innebär att de bedömande och negativt laddade tankarna om sig själv samt självkritik, ersätts av en neutral observation av fakta som rör det egna handlandet och agerandet. Denna neutrala observation ska sedan utvecklas till positiva tankar.13 Flera personer, verksamma inom näringslivet och författare av

coachinglitteratur, har grundat sina idéer på Gallweys tankar. En av dem som insåg att hans tankebanor inte bara var applicerbart inom

tennisvärlden var Myles Downey. Han kom att använda coaching för ledare inom näringslivet och grundade 1996 The School of Coaching i England. En annan betydelsefull person inom coaching blev Thomas J. Leonard, tidigare finansiell rådgivare, som 1992 startade Coach

University i USA och även grundade International Coach Federation

(ICF) 1996. Upprättandet av ICF skedde för att etablera en etisk aspekt och sträva efter hög yrkesmässig standard för coacher och coaching. ICF var dock inte unika i sin vilja att utveckla coaching som koncept. Samtidigt som Coach University grundades, kom The Coaches Training

Institute (CTI) till i San Rafael, USA. Trots etablerandet av speciella

coachingskolor och ICF: s upprättande av etisk standard inom coaching som yrkeskår, är coach generellt sett ”ingen skyddad titel.”14

Idag myllrar det av olika företag som erbjuder coaching i olika former och som utbildar personer som vill bli coacher och det finns väldigt många prefix till ordet coach: karriär-, livs-, ledarskaps-, team etc.

11

Reinhard Stelter (2003) Coaching - lärande och utveckling, Malmö, s 21

12

Susann Gjerde (2004) Coaching, vad – varför – hur, Lund, s 16

13

Timothy Gallwey (1997) The inner game of tennis, revised edition, New York, s 21-27

14

Mängden av privata företag som erbjuder sina coaching- och utbildningstjänster blir tydligt inte minst vid sökning via Internet.

Företagen har varierande krav på bakgrund och erfarenhet för inträde i en coachingutbildning. Det finns även utbildningar riktade mot coaching vid högskolor och universitet. Det finns t ex en tiopoängs kurs på Malmö högskola med namnet Samtalsmetodik med inriktning mot coaching och

mentorskap (LÄ 5010). Behörighetskravet till denna kurs är att antingen

ha genomfört Det professionella samtalets grunder, 10p (LÄ 5008), Studie- och yrkesvägledarprogrammet 120p eller

motsvarande som t ex socionomutbildning, psykologiprogrammet och Personal- och arbetslivsutbildning.15

15

Karriärcoaching och

studie- och yrkesvägledning

Vad är karriärcoaching?

Utgångspunkten i coaching är nuläget med fokus på framtida mål.16 Coaching finns inom väldigt många områden som rör individer och kan innebära olika saker i olika sammanhang. Coaching kan vara ett sätt att frigöra potential hos någon.17 Charlotte Hågård ger en övergripande

beskrivning över vad coachens roll kan innebära: ”En coach fungerar som en motor och hjälper dig via personliga möten, telefon eller e-post att reda ut dina behov och problem och nå dina mål.” 18

Det finns ett släktskap mellan coaching och flera andra områden såsom terapi, vägledning och mentorskap. Skillnaderna beror bl.a. på vilka ramarna är runt de teman som förekommer i ett samtal. Karriärcoaching är en kommunikationsform som gynnar inlärning och handling där det privata och yrkesmässiga livet är i fokus. Den ska hjälpa till att få struktur på tankar och idéer som kretsar kring jobb och hela livssituationen. 19 Inom karriärcoaching används livsplanering och karriärplanering, detta för att hjälpa klienten skapa en bättre balans mellan privatlivet och yrkeslivet.20 Det övergripande målet i karriärcoaching är att bistå i en klients egen utveckling i karriär- och yrkessammanhang. Karriärcoachen ska hjälpa klienten att identifiera sina förmågor och styrkor samt hjälpa klienten att bli bättre på att göra, utifrån klienten, bra karriärval. Coachen kan även bidra till att utveckla personens produktivitet och nå en större känsla av värde i sitt arbete och yrke. En övergripande fråga som

karriärcoachen hjälper klienten med är att hålla fokus på, knutet till allt som tidigare sagts, hur han eller hon ska få ut det mesta möjliga av livet.21

m

Till skillnad från vägledning bedrivs coaching ofta privat och de so anlitar coachingföretag kan vara både privatpersoner, företag och

16

Charlotte Hågård (2004) Bli din egen coach, s 10

17

Gjerde (2004), s 9

18

Charlotte Hågård (2004) Bli din egen coach – en handbok i livs- och karriärplanering för att hitta

rätt jobb, Uppsala, s 10 19 Gjerde (2004), s 53 20 Hågård (2004), s 11 21

Y. Barry Chung och M. Coleman Allen Gfroerer “Career Coaching: Practice, Training, Professional, and Ethical issues”, The Career Development Quarterly, vol 52.

organisationer. Ett företag, en rörelse eller en verksamhet kan t ex anlit coachingföretag för att ge de anställda kompetensutveckling. Detta är alltså en tjänst som det finn

a s ett utsatt pris för och som betalas i direkt nslutning till utförandet.

ya n kan tänkas ha, och om ger nya utgångspunkter att agera utifrån.22

om

ör att

ngar blir dennes ngagemang liksom kvaliteten i prestationerna bättre.23

ad är studie- och yrkesvägledning?

a

Genom coaching kan klienter utveckla sin potential för att hitta och uppnå mål som de själv inte ser som möjliga. Coaching sker när den sökande själv hittar sina egna svar och egna lösningar med hjälp av framförallt coachens lyssnande och frågande. I coachingprocessen finns det möjlighet att få spegling och djupgående, effektiva frågor som ger n infallsvinklar till de hinder eller problem som ma

s

Ett nyckelområde inom coaching är medvetenhet. Detta skapas gen fokuserad uppmärksamhet, koncentration och tydlighet. Ett annat nyckelområde och mål, är ansvar och ett ansvarsskapande hos klienten. Att klienten liksom coachen känner och tar ansvar är avgörande f

coachingprocessen ska bidra till goda prestationer. När klienten accepterar detta och tar ansvar för sina tankar och handli

e

V

anställd

ed h e, detta leder till mer älgenomtänkta och mer medvetna beslut.

Med

ning mellan män och kvinnor inom olika utbildningar och yrken.25

När vi pratar om vägledning som definition menar vi den samhälleliga vägledningen som utförs av en utbildad, professionell vägledare

av en institution eller organisation där ett av målen är att stödja

människor i situationer som berör utbildning eller arbete.24 Mer allmänt skulle man kunna definiera vägledning som en process där klienten m vägledarens hjälp når en mer meningsfull förståelse av sig själv oc omgivningen som resulterar i ett klargörand

v

Ur ett samhällsperspektiv har vägledningen till uppgift att främja rörligheten, både socialt, ekonomiskt och geografiskt i samhället. vägledningens hjälp vill samhället minska snedrekryteringar till utbildningar och yrken. Vägledningen bör också stödja otraditionella utbildnings- och yrkesval för att på så sätt få en jämnare fördel

22

G. Cardell, G. Lindh, A. Reynard och K. Tenelius (2003) Karriärvägledning, Stockholm. s 55

23

John Whitmore (1992; Sv. övers 1997) Coaching – för bättre resultat, s 36ff

24

Gunnel Lindh (1988) Vägledningsboken – Vägledning med inriktning på utbildning, yrke och arbete, Studentlitteratur, Lund, s 15f

25

Vägledarrollen är till viss del komplex eftersom vägledare ofta är utsatta för olika sorters förväntningar, dels ifrån klienten och dels ifrån politiker, föräldrar, kolleger, företag, myndigheter och överordnade.

Förväntningarna kan vara formella, där vägledaren förväntas utföra uppgifter som är reglerade. Konflikten kan ligga i att vägledare saknar stöd från skolledningen där skolledningen inte är insatt i vägledarens kompetens. Som ett led av detta blir vägledarens roll ofta att

tillhandahålla information. De informella förväntningarna berör

vägledarens värderingar, dennes engagemang och medvetenhet om vad som är centralt i arbetet. I båda fall bestäms vägledarrollen utifrån vilken position vägledaren har inom det sociala system eller den organisation som t ex en arbetsförmedling eller en skola utgör. 26

I dagens Sverige har valsituationen blivit betydligt mer omfattande än den var för bara några år sedan, det innebär att kompetenskraven på

yrkesverksamma vägledare har skärpts. De kraven som fanns och som fortfarande i allra högsta grad finns på professionella vägledare, är kraven på ett empatiskt, respektfullt och trovärdigt förhållningssätt. Dessa

grundläggande delar är oerhört viktiga men betydligt svårare att leva upp till i dagens föränderliga och tidspressade värld. Betydelsen för den enskilde individen att bli tagen på allvar och bli lyssnad på är om möjligt ännu större. Därför krävs det att vägledaren har förmågan att genom sitt förhållningssätt visa klienten att här får du möjlighet att göra dig hörd. 27

Eftersom vägledning oftast är en statlig eller kommunal tjänst, sker eventuell betalning för vägledningen mellan institutioner och kommuner. Om exempelvis en skola, vid behov, anlitar en vägledare tillhörande en annan skola, måste denna skola betala för den tjänsten. Däremot är all vägledning gratis för privatpersoner.

Jämförelse mellan vägledning och karriärcoaching

Kärnan i både coaching och vägledning är det professionella samtalet. I alla professionella samtal är en viss uppgift i centrum, uppgiften kan vara stor och mer övergripande och brytas ned till flera små uppgifter för att göra det hela mer hanterbart och överskådligt. Som exempel kan ges, att en klient som har ambitionen att byta yrke, först blir helt klar över varför han eller hon vill göra detta och vad det första steget blir. Att fokusera på denna mindre uppgift först, kan klargöra situationen och hanteringen av

26

Lindh (1988) s, 27

27

G. Cardell, G. Lindh, A. Reynard och K. Tenelius (2003) Karriärvägledning – Hårda och mjuka

den ”större” uppgiften. En förutsättning för att en uppgift ska gå att lösa är att det finns en god relation och kontakt mellan klienten och

vägledaren eller coachen. Därför har relationen en central plats i alla typer av professionella samtal. 28 Gemensamt för både vägledning och coaching är att huvudansvaret ligger på klienten och vägledaren eller coachen fungerar endast som stöd under denna utvecklingsprocess.29 Likheten mellan vägledning och coaching beror till stor del på att det finns en uppsättning redskap som används inom båda dessa områden. Vägledning och coaching har båda utvecklats ur en eklektisk hållning, dvs. att man har plockat idéer och förhållningssätt från flera olika områden som exempelvis terapi, kognitiv psykologi, filosofi m fl. På grund av detta finns det flera likheter mellan hur man inom vägledning och coaching kan gå tillväga. Det finns många gemensamma nämnare hos samtalsmodeller som används inom det ena eller andra området.30

Skillnaden mellan de båda yrkesgrupperna ligger i hur dessa samtalsmodeller används och vad som är målet med vägledningen respektive coachingen.

Tekniker och modeller inom båda yrkesområdena

Det finns många olika modeller/tekniker för hur både vägledning och coaching kan bedrivas. Strukturen är oftast väldigt lika mellan de olika modellerna. Det gäller för vägledaren eller coachen att tillsammans med klienten, utreda och klargöra problemsituationen, hitta alternativa

lösningar, välja det bästa alternativet, göra upp en handlingsplan, se till att handlingsplanen förverkligas samt att göra en utvärdering. Det är dessa olika moment som utgör strukturen i väglednings- och

coachingprocessen.31 Här följer två exempel på olika samtalsmodeller som används inom vägledning respektive karriärcoaching.

28

G. Cardell, G. Lindh, A. Reynard och K. Tenelius (2003) Karriärvägledning, Stockholm. s. 33

29

Parsloe och Wray (2000; Sv. övers 2002), s 208. Kerstin Hägg och Svea Maria Kuoppa (1997)Professionell vägledning – med samtal som redskap, s 34

30

Gjerde (2004), s 42

31

En av de kända samtalsmodellerna inom vägledning är skapad av Gerard Egan.

Egans modell består i stora drag av tre steg:

• Steg 1 – här utreds hur klientens livssituation ser ut idag, vilka blinda fläckar som finns och vad man bör fokusera på.

• Steg 2 – här kommer man fram till vilka möjligheter och lösningar som finns och vad klienten behöver göra för att åstadkomma

förändring.

• Steg 3 – här ska klienten fråga sig hur hon får det hon vill och behöver, vilka möjliga strategier som finns och vilka som passar henne bäst.

Utifrån dessa steg utarbetar klienten tillsammans med vägledaren en handlingsplan mot uppställda mål. 32

En modell som utarbetats inom coaching och som illustrerar specifika tekniker är GROW- modellen. I denna modell betonas coachens färdigheter i att ställa skickligt utformade frågor och följa en klar struktur.33

Ordet GROW kommer från engelska termer och varje bokstav står för en del i hela strategin av coachandet:

G – Goal, sätt upp målet

R – Reality, undersök verkligheten O – Options, beakta alternativ

W – Will, bekräfta viljan att handla34

Något som betonas inom både vägledning och coaching är att tekniker och modeller inte ska användas för stramt. Vilket innebär att det inte

alltid ska vara samma verktyg och steg kombinerat i en viss följd. Varje

klient är unik, vilket medför att flexibilitet och anpassning efter individen är en förutsättning för att uppnå en god utvecklingsprocess. Modeller, tekniker och verktyg fungerar som hjälpmedel i samtalssituationer med klienter.35

32

Egan (2001), s 32

33

Eric Parsloe och Monika Wray (2000; sv övers 2002) Coaching och mentorskap Praktiska metoder

för bättre resultat, Finland, s 88

34

Parsloe och Wray (2000; sv övers 2002), s 88

35

Gemensamma förhållningssätt och färdigheter

I coachinglitteratur liksom i vägledningslitteratur skrivs det om tre viktiga förhållningssätt; konfidentialitet, tillit och ömsesidig respekt.

ƒ Konfidentialitet – är en grundsten i relationen mellan coachen eller vägledaren och klienten, eftersom det material de gemensamt arbetar med är innehållet i klientens liv.

ƒ Tillit – gradvis byggs och upprätthålls denna tillit av båda parter. Flera komponenter är betydelsefulla, förutsättningar för tillit t ex konfidentialitet, ärlighet och närvaro.

ƒ Ömsesidig respekt – klienten måste känna att coachen eller vägledaren tar det som berättas på allvar, eftersom det är denna professionella person som har rollen som expert. Likaså måste klienten visa respekt för coachen eller vägledaren, inte minst för att kunna få förtroende för det arbete som läggs ner i klientens

agenda.36

Som tillägg till detta är ett betydande element att vägledaren eller

coachen är kompetent, vilket de tre ovanstående förhållningssätten starkt bidrar till. Båda måste dessutom ha god kännedom om metodik och redskap.37 Det finns flera nödvändiga färdigheter för vägledare och coacher att förfoga över. Det som tidigare nämnts är att lyssna aktivt på klienten. Till denna färdighet kan läggas att kunna klargöra, be klienten precisera, använda en god frågeteknik med t ex öppna frågor.

Fortsättningsvis är det viktigt att kunna sammanfatta, konkludera vad som sagts och att kunna spegla vad som framförts av klienten, genom dialogen med även genom kroppsspråket.38

36

Laura Whitworth, Henry Kimsey-House och Phil Sandahl (1998) Co-Active Coaching. New skills for

coaching people toward success in work and life, California, s 16f;

Gjerde (2004), s 90f och Lindh (1988), s 64

37

Gjerde (2004), s 45

38

Teoretiska perspektiv

För att ge läsaren mesta möjliga ut av detta arbete och för att kunna binda samman frågeställning med analys och diskussion fungerar de teoretiska perspektiven som en viktig byggsten.

En av de centrala delarna för båda yrkesområdena är hur människor uppfattar sig själva och på vilket sätt detta präglar hela livssituationen. Genom beskrivningar av viktiga delar i ett professionellt samtal så som att kunna lyssna med genuint intresse, att ha empati till klienten, läggs grunden för förståelsen av vad som gäller för de båda undersökta yrkesområden. Att samtala är att kommunicera, därför återfinns här en teori som berör kommunikation. Begreppet karriär kommer också att belysas där Supers karriärutvecklingsteori kommer att utgöra grunden för detta begrepp. Häri åskådliggörs individers liv och karriär med allt vad detta kan innefatta.

Självbild

Människors självbild är av stor betydelse för hur resten av tillvaron uppfattas. De värderingar en människa har, präglar hennes sätt att agera i vardagen. I ett samhälle under ständig förändring, ställs det också nya krav på människorna häri.39 Om människor ska kunna hantera alla nya krav på anpassning till nya företeelser och ändrade förhållanden i samhället, behövs en trygg punkt, en vetskap om vem man är och vad man står för. Detta är också en god hjälp för att kunna utveckla sig själv. Att arbeta med sin självbild i syfte att finna sin förändringspotential, utveckla sin kreativitet och det egna ansvarstagandet, är inte alltid någon enkel uppgift. Många människor behöver stöd i en sådan process.40

Aktivt lyssnande och empati

Aktivt och empatiskt lyssnande är nödvändigt i ett professionellt samtal och i lyssnandet finns flera dimensioner som behöver uppmärksammas. Empati innebär att sätta sig in i en annan människas känslor. Att lyssna aktivt/empatiskt innebär dessutom att utgå ifrån att alla människor har

39

Ilona Bengts och Ami Mora, ”Livsvägledning – tankar inför framtiden”, Rapporter om

metodutveckling och resultat inom vägledning och yrkesinriktad rehabilitering (Serie V 1994:2), AMS

Vägledningsenheten, s 1

40

lika värde och att anpassa sina insatser efter var och ens individuella behov.41

Det finns mycket som kan ”trubba av” empati och empatiskt lyssnande

som t.ex. att man är mer upptagen av sina egna vardagsbekymmer än någon annans berättelse.42 Då lyssnandet är en avgörande företeelse hos vägledaren och karriärcoachen i ett professionellt samtal, är detta

naturligtvis av största vikt för att klienten ska erhålla bästa möjliga hjälp. En beskrivning av en god lyssnare som kan vara tänkvärd är denna: ”Den goda lyssnaren är en person som har förmånen att vara vid god psykisk hälsa, en tämligen mogen personlighet som är i hygglig harmoni med sig själv och därför med vitalitet och energi kan ägna sig åt andra

människor.”43

En god och professionell lyssnare bör även inneha förmågan att kunna lyssna av det som inte sägs med ord, t.ex. genom uppmärksammandet av kroppsspråket. Som exempel kan ges att en klient med ord talar om en företeelse som väldigt positiv, men ger ifrån sig signaler med kropp och ansikte som starkt motsäger detta positiva verbala budskap. En spegling av vad som sagts och hur det uppfattats kan t.ex. hjälpa till att få fram hela dimensionen av meddelandet från klienten. Som professionell lyssnare är det även av vikt att kunna visa den egna närvaron och sitt intresse genom icke-verbalt språk.44

En klients berättelse består av en sammansättning av erfarenheter, beteenden och känslor. Människor färgas och formas av sina nära och avlägsna erfarenheter, vilket innebär att deras identitet hänger samman med de erfarenheter de haft. 45 Det är viktigt för vägledare och till viss del för karriärcoacher att ta detta i beaktning vid mötet med en klient för att kunna förstå och stödja samt att sätta sig in i bakomliggande erfarenheter, tankar, känslor och sociala sammanhang.

Kommunikationsteori

Inom vägledning och coaching är den mellanmänskliga

kommunikationen central. I en kommunikationssituation ska ett

meddelande färdas från en sändare till en mottagare. Allt i ett meddelande

41

Lindh (1988), s 31

42

Clarence Crafoord (1994) Människan är en berättelse. Tankar om samtalskonst, Natur och kultur, Köping, s 60 43 Crafoord (1994), s 73 44 Lindh (1988), s 75f 45

kommer inte alltid fram till mottagaren, eller kommer inte fram så som det var meningen att det skulle, det kan förekomma störningar på vägen. I teoriframställningar om kommunikation kallas detta för brus.

Det kan t.ex. vara egna tankar som tar överhanden, överröstar eller förvränger det meddelande som en sändare vill framföra.46

En människas förhållningssätt är av största vikt vid ett professionellt samtal med en annan person och detta förhållningssätt kan innebära den attityd, inställning och anda som finns i ett samtal och det är viktigt att inta ett intresserat förhållningssätt. Även välvillighet kan vara till gagn för atmosfären i samtalssituationen eftersom människor har behov av att bli bekräftade.Att bekräfta någon behöver inte innebära att dela

personens åsikt helt och hållet, snarare att visa respekt och ta personen ifråga på allvar.47

Karriärresan

“While making a living, people live a life”48

Inom vägledning liksom inom karriärcoaching är ordet och begreppet karriär vanligt förekommande och har en central plats eftersom det ofta handlar om karriärplanering. Den tidigare nämnda betydelsen av karriär som åsyftas i detta arbete innebär att den innefattar så mycket mer än yrkeslivet. Alla människor har en karriär och den pågår hela livet igenom.49

I teorier som behandlar människors karriärutveckling, delges de olika roller som innehas i olika livsskeden och de ”scener” där människor agerar. Det handlar om tid och rum och dess förhållande till varandra utifrån individens perspektiv. De scener det kan handla om är t ex

hemmet, skolan och arbetsplatsen. Karriärutvecklingen sträcker sig från födelse till död och rollerna och scenerna förändras kontinuerligt.

Som individ innehar man dessutom flera sociala roller, vilka är olika beroende på vilken scen man befinner sig på. Vanligtvis är det två eller

46

John Fiske (2004) Kommunikationsteorier, en introduktion, Uppsala, s 20

47

Anders Engquist (1997) Om konsten att samtala – En bok för människor i kontaktyrken, Rabén Prisma, Smedjebacken, s 87

48

Brown and associates (2002) Career choice and developmement 4th edition, San Francisco, s 159

49

http://www.regeringen.se/propositioner/sou/pdf/remiss.pdf. (2006-09-05) SOU 2001:46,

tre roller som har en central plats i vardagen. Yrkesrollen är bara en av många, man identifierar sig t ex som studerande, förälder och vän.50 Enligt Super’s karriärutvecklingsteori är de största rollerna: barn, elev/student, fritidsutövare, medborgare, skapare av ett hem och arbetare.51

För att kunna förstå en individs karriär och dess utveckling, är det viktigt att först förstå det stora nät av livsroller som omger individen och som spelar roll för karriären. En individs olika livsroller är inte statiska, det sker t ex övergångar från en livsroll till en annan, liksom att det sker modifieringar av bibehållna roller.52De olika rollerna är också olika

viktiga beroende på under vilket stadium i livet individen befinner sig. Ett självklart exempel på detta är att man under barndomen identifierar sig som barn och elever medan det inte finns någon stark anknytning till rollen som medborgare eller skapare av ett hem.

Enligt denna teori finns det fem utvecklingsstadier med flexibla övergångar sinsemellan. Dessa är growth, exploration, establishment,

maintenance och disengagement. För att få en bild av vad de olika

stadierna kan innefatta, ges här en kort beskrivning.

¾ Den typiska åldersperioden för growth är 4 – 14 år. Denna period präglas bland annat av utvecklingen av medvetenhet om behovet av att planera framåt i tiden.

¾ Det följande stadiet, exploration, innefattar åldern 14 – 24 år och här utvecklas t ex värderingar, beslutsförmåga och självbilden kopplat till yrke.

¾ I det tredje stadiet, establishment, beräknas den ungefärliga åldern vara 25 – 44 år. Här kan det för individen innebära en stabilisering på en arbetsplats, nya ansvarsområden och/eller familjebildande.

¾ Denna fjärde tidsperiod, maintenance, kan tänkas sträcka sig från 45 - 65 år. Uppgifterna kan innebära att man blir mer förankrad i ett yrke och kanske blir befordrad eller ”håller ut” på ett arbete/en arbetsplats trots missnöje, eller också att man bryter upp och byter jobb.

¾ Den ålder som kan beteckna det sista stadiet, disengagement, är från 65 år och uppåt. Denna period kan innebära att individen

50

Brown and associates (2002) Career choice and developmement 4th edition, Jossey-Bass Publishers,

San Francisco, s 159

51

Richard S. Sharf (2002) Applying Career Development Theory to Counseling, third edition s 156

52

Brown and associates (1996) Career choice and developmement 3rd edition, Jossey-Bass Publishers, San Francisco, s 129

delegerar mer arbetsuppgifter till kollegor, planerar inför pensionering och riktar mer fokus än tidigare på skeenden utanför yrket och arbetet.

Det bör tas i beaktning att åldersspannet inom varje period är väldigt ungefärligt, i alla fall om det ska överföras på hur det ser ut i samhället och på arbetsmarknaden idag jämfört med tiden då teorin först

utvecklades, på 1950-talet.

Inom vart och ett av dessa livsstadier förekommer i sin tur alla stadierna, som en mindre process i den övergripande, stora karriärprocessen. Som exempel kan ges att en person som fått sitt första jobb genomgår en

utveckling i denna nya roll. Personen börjar med att känna sig för, tar nya egna initiativ i arbetsrollen, för att efter ett tag bli mer etablerad och hemtam i rollen och känna framgång i yrket. Detta följs så småningom av ett avtagande intresse som kan innebära ett byte av arbetsuppgifter eller yrke. Hur lång tid denna process sträcker sig över, är individuellt,

dessutom finns det situationer som individen i processen inte kan rå över som t ex uppsägning, vilket kan avbryta denna cykel trots att man endast hunnit komma till exploration eller establishment.53

53

Metod

Här beskrivs de metoder som använts, urvalsprinciperna och den

empiriska undersökningen. Litteraturen har granskats kritiskt och har till viss del använts som underlag vid utformandet av enkäter och

intervjufrågor. I undersökningen med studenterna var enkäter den mest passande metoden med tanke på målgruppens storlek och den information som skulle frambringas av studenterna. Intervjuerna med karriärcoacher och vägledare gjordes för att få en mer djupgående kunskap och insikt. Valet blev att främst använda kvalitativ metod men också, där det varit relevant, har arbetssättet med kvantitativ metod skett vid insamlingen av data. Syftet med kvalitativ metod är att skaffa en djupare kunskap. Detta innebär bl.a. att det krävs reflektion under utförandet, vilket exempelvis kan bidra till följdfrågor under en intervju men också att få en djupare förståelse av informanters åsikter och tankar. 54

Avgränsningar

De privata coachingföretagen nämns endast övergripande, på grund av att utbudet är stort och att det i många fall varit svårt att få kontakt med dem. Vi har framförallt fått inblick i de båda privata coachingföretag där två av våra intervjupersoner arbetar. I resultatet har vi utgått från dessa två företag samt intervjupersonernas utsagor om andra privata

coachingföretag.

Det har även gjorts en begränsning gällande enkätgenomförandet, där vi valde att enbart rikta oss till studenterna på Malmö högskola Campus och inte de studerande vid Varberg, Växjö, Umeå och Stockholm. Detta på grund av att vi önskade närvara personligen vid genomförandet av enkätundersökningen. En resa till ovannämnda utbildningsorter skulle vara allt för tidskrävande.

Validitet

Att kunskap som ges och fås från en undersökning är valid, innebär att den är hållbar och välgrundad.55 En viktig faktor i validitetsfrågan är självkritiken, t.ex. granskandet av förfarandet och innehållet i frågorna.56

54

Runa Patel och Bo Davidson (2003), Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och

rapportera en undersökning, Studentlitteratur, Lund, s 118

55

Heléne Thomsson (2002) Reflexiva intervjuer, Studentlitteratur, Lund, s 31

56

Det material som frambringats ur datainsamlingen kräver en, till viss del, kritisk inställning. Det är viktigt med en viss självkritik till vilka frågor som ställts och på vilket sätt de ställts. Begrundandet över dessa aspekter har skett kontinuerligt och behandlas under analysavsnitten.

Enkät

Enkäterna har delvis inneburit ett kvantitativt angreppssätt på

undersökningsområdet. Där svarsalternativen (ja, nej och vet ej) användes och räknades ihop, arbetades dessa om till procentsatser. I enkäterna användes även öppna frågor, dessa har bearbetats kvalitativt.57

Det främsta syftet med enkäterna var att undersöka huruvida det fanns en kunskapsbrist om coaching bland de studerande på Studie- och

yrkesvägledarprogrammet vid Malmö Högskola. Genom enkäterna ville vi också se om det fanns ett intresse av ökad kunskap inom det valda området bland studenterna. En av frågorna handlade om vad studenterna visste om coaching och om de trodde att de som blivande studie- och yrkesvägledare konkurrerade med karriärcoacher på arbetsmarknaden. Den första enkäten (se bilaga 1) som användes i undersökningen med studenterna från termin fem, reviderades i samråd med vår handledare.58 Då togs frågorna 1; b och 2 bort eftersom de inte gav någon relevant och användbar information. När enkäterna utformades till termin ett och tre lades enbart ålder, kön och termin till. Eftersom ambitionen var att ge studenterna vid termin fem chansen att vara så anonyma som möjligt fanns inte dessa frågor med på deras enkäter, av den orsaken att deras personuppgifter är kända för oss. På grund av vår vetskap om hur många män och kvinnor som deltog vid undersökningen var det ändå möjligt att ange antalet deltagande män respektive kvinnor i termin fem.Vi har valt att endast delge antalet män respektive kvinnor som studerar på studie- och yrkesvägledarprogrammet, utan att relatera svaren till tillhörande kön.

Bearbetningen av enkätsvaren har skett i flera steg. Det första steget var att granska alla svaren noggrant, därefter skrevs alla svaren ut, uppdelat efter vilken termin de studerande var på i utbildningen. Vi bortsåg från uppdelning efter ålder och kön. Under steg två sammanställdes de svar som var liknande/samma under respektive termin. Kryssfrågorna bearbetades kvantitativt med en sammanställning av hur många som

57

Runa Patel och Bo Davidson (2003), s 109, 118

58

svarat vad. Svaren på de öppna frågorna bearbetades och analyserades kvalitativt.

Enkätkonstruktion

Bakgrund, frågorna (1-3) behandlar ålder, kön och under vilken termin de

studerar på Studie- och yrkesvägledarprogrammet.

Kryssfrågor, frågorna (4, 6, 7) studenterna får välja mellan

svarsalternativen Ja, Nej och Vet ej. Frågorna lyder:

(4) Har du hört talas om coach/coaching?

(6) Tror du att vi som blivande vägledare konkurrerar med karriärcoacher på arbetsmarknaden?

(7) Skulle du vilja få mer kunskap om coaching?

Frågor, frågorna (5,6; b) är utformade så att de studerande kan svara fritt,

vi vill komma åt hur våra informanter tänker och tror i dessa frågor. Frågorna lyder:

(5) Vad tror du att en karriärcoach kan arbeta med/ha för arbetsuppgifter? (6; b) På vilket sätt? (Denna fråga är en följdfråga på fråga 6 som är: Tror du att vi som blivande vägledare konkurrerar med karriärcoacher på arbetsmarknaden?)

Urval

Enkätundersökningen riktar sig enbart till de studerande på Studie- och yrkesvägledarprogrammet på Malmö Högskola.

Där har undersökningen genomförts med studenterna vid termin 1, termin 3 och termin 5.

Genomförande

Vi delade ut totalt 115 enkäter och fick in samtliga med svar. Det fanns endast två interna bortfall där en studerande glömt att kryssa för ett svarsalternativ på en fråga och där en annan student hade kryssat för två svarsalternativ på samma fråga. Dessa båda enkäter är bearbetade med undantag för de obesvarade frågorna.Före enkätundersökningens

genomförande, blev de berörda lärarna tillfrågade om det var möjligt att komma till föreläsningen och genomföra undersökningen. Vi var på plats

59

vid enkätutdelningen och insamlingen, presenterade oss och berättade att alla svaren var anonyma. Studenterna fick också möjlighet att ställa frågor angående enkäterna.

Direkt efter varje undersökningstillfälle tog vi del av svaren från

enkäterna och gjorde en grov skiss över dessa. Det skedde en reflektion över det gensvar vi fick från studenterna. Något vi också funderade kring var t ex frågestrukturen och dess tydlighet, om det fanns någon fråga som behövde ändras, strykas eller förtydligas. En annan viktig fråga var också huruvida enkätfrågorna lyckats fånga studenternas intresse hela vägen eller om någon valde att kryssa i alternativet vet ej, för att slippa svara på följdfrågor. Allt detta kommer att analyseras och redogöras för under rubriken: Analys av enkätsvaren.

Intervjuer

Det är flera grundläggande delar som är förutsättningar för att vara en god intervjuare. En god intervjuare ska ha kunskap inom det område som avhandlas under intervjun, liksom om mänskliga samspel. Vilka

följdfrågorna blir, är upp till intervjuaren, som snabbt måste överväga och besluta om detta. Den som intervjuar bör också vara en god samtalare och skapa ett sinne för intervjupersonens sätt att uttrycka sig. Att veta att alla dessa faktorer spelar in och att vara bra på dem, leder till bättre

förutsättningar för att bli en god intervjuare. Det krävs emellertid också övning på området för att det ska ge utdelning. 60Med detta som

bakgrund, kan nämnas att vår förhoppning är att vi förmått skapa, åtminstone majoriteten av dessa förutsättningsfaktorer.

Det främsta motivet med intervjuerna var att ta reda på hur

yrkesverksamma vägledare och karriärcoacher ser på sin egen yrkesroll, hur de ser på likheter och skillnader mellan vägledning samt

karriärcoaching.

Intervjuerna var halvstrukturerade, det utformade underlaget med teman och tillhörande frågor, anpassades efter varje intervjuperson.61Några av frågorna byggde på svar från enkätundersökningen, där vi ville att

intervjupersonerna skulle säga något om åsikterna som studenterna

framfört. Frågorna var till största del öppna frågor och det lämnades stort utrymme för informanterna att svara fritt. Tanken var att

60

Steinar Kvale (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun, Studentlitteratur, Lund, s 136

61

intervjupersonerna, utifrån sitt eget perspektiv skulle dela med sig av sina erfarenheter, åsikter och kunskaper.

Det förekommer inga försök att generalisera utifrån intervjusvaren, i bemärkelsen att hålla det som presenterats för absolut sanning som kan överföras på alla sammanhang. Den kvalitativa metod, som intervjuer innebär, kan minska i validitet vid sådana ambitioner.62 Däremot sker, utifrån det som presenteras av intervjuerna, ett resonerande och

argumenterande i analyskapitlet.

Samtliga intervjuer spelades in på ljudband. Vid tre av intervjuerna användes lokaler på Malmö lärarhögskola. En annan intervju gjordes på en statlig myndighet i Malmö. Följande intervju genomfördes på ett privat coachingföretag i Stockholm. Den sjätte och sista intervjun gjordes under en promenad i Malmö stad.

Urval

Det planerades och genomfördes totalt sex intervjuer. Tyvärr var intresset för att ställa upp på en intervju bland de privata coachingföretagen inte stort, hade möjligheten funnits så hade vi gjort fler intervjuer. På grund av detta var urvalet begränsat. Därför valdes de personer med relevant

kunskap och kompetens och som därtill engagerade sig och med glädje ställde upp på en intervju.

Här följer en presentation av våra intervjupersoner, deras utbildningar och vilket arbete de har idag.

o Kvinna

Utbildningsbakgrund: Studie- och yrkesvägledarexamen, kurs i projektledning, humankapitalteori och internutbildning i vägledning. Idag arbetar hon som projektledare inom kompetensutveckling med inriktning mot framförallt skolor och kommuner. Hon har också uppdrag där hon håller kurser i karriärcoaching.

o Man

Utbildningsbakgrund: Studie- och yrkesvägledarexamen. Han har dessutom 20 p socialpsykologi i bagaget. Han har genomfört korta kurser och certifieringar inom olika metoder, instrument och verktyg, t.ex. coachande verktyg, kurs i lösningsfokuserat arbete inom

vägledning och coaching.

62

Runa Patel och Bo Davidson (2003) Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och

o Kvinna

Utbildningsbakgrund: Studie- och yrkesvägledarexamen. Hon har en kandidatexamen i bland annat beteendevetenskap. Idag håller hon kurser som handlar om samtalsmetodik, mentorskap och coaching. o Man

Utbildningsbakgrund: Studie- och yrkesvägledarexamen. Därefter har han genomfört en intern skolledarutbildning samt projekt och

ledarskapsutbildning. Han har en certifiering i en karriärmodell samt en baskurs i lösningsfokuserad korttids terapi. Han arbetar idag som intern coach och verksamhetsstöd vid en statlig myndighet.

o Kvinna

Utbildningsbakgrund: Socionomutbildning, internationellt certifierad coach inom ett stort internationellt coachingföretag. Hon är idag VD för ett privat coachingföretag och har befogenhet att certifiera

blivande coacher. o _Man

Utbildningsbakgrund: kurser om extern och intern kommunikation, internationellt certifierad coach inom ett stort internationellt

coachingföretag. Idag driver han ett privat coachingföretag och är utbildad i att certifiera personer som genomgått hans coachingkurs. Han jobbar med individuell coaching, gruppcoaching samt erbjuder internationell coachcertifiering.

Genomförande

Varje intervju som varade under cirka en timme, inleddes med att vi berättade att samtalet var konfidentiellt, i den meningen att enbart vi och eventuellt examinatorn hade tillgång till det inspelade samtalet. Vidare nämndes att de delar av deras intervju som skulle redovisas, till stor del skulle vävas samman med övriga intervjuer och att det därför enbart var vi, i egenskap av intervjuare, som visste vem som hade sagt vad.

När frågorna ställdes var vi noga med att ställa dem så öppet som möjligt, för att varje person själv skulle få bestämma vad och hur mycket han/hon ville berätta för oss. Under intervjuerna låg fokus framför allt på att med hjälp av våra informanters kunskaper och erfarenheter, få större insikt och kunskap i frågan om vilka likheter och skillnader som de ansåg fanns mellan vägledning och karriärcoaching. Men också hur de såg på den eventuella konkurrensen mellan de båda yrkesgrupperna på

arbetsmarknaden.63

63

Efter varje intervju lyssnades bandet igenom upprepade gånger, därefter skrevs centrala delar av intervjun ut. Varpå vi reflekterade kring

Enkätundersökning

Resultaten och analysen av enkätundersökningen bygger på alla de 115 utdelade enkäterna. Syftet med enkätundersökningen var som vi tidigare nämnt att undersöka om det fanns en kunskapsbrist om coaching bland de studerande på studie- och yrkesvägledarprogrammet vid Malmö

högskola. Av de studerande som medverkade i undersökningen var 83 procent kvinnor och 17 procent män. Vi har valt att inte närmare gå in på det faktum att det är fler kvinnor än män som studerar till studie- och yrkesvägledare. Vi har inte heller kunnat se någon skillnad i

svarsmönstret mellan kvinnorna och männen i undersökningen därför har vi valt bort att redovisa och analysera svaren utifrån denna aspekt.

En av frågorna i enkäten var: Vad tror du att en karriärcoach kan arbeta med/ha för arbetsuppgifter? Vi hittade flera intressanta svar på denna fråga. Några av dem löd:

* Jag vet inte riktigt vad de håller på med * Hjälper till att skriva CV

* Vet ej! * Att matcha

Anledningen till att dessa citat nämns här är att de analyseras under rubriken: Analys av enkätsvaren.

I analysdelen kommer det också att göras en koppling mellan svaren på den ovannämnda frågan och svaren på frågan: Skulle du vilja få mer kunskap om coaching? På denna fråga svarade 92 procent av de studerande i T3 ja, dvs. att de önskade få mer kunskap om coaching, i jämförelse med 85 procent i T1 och 88 procent i T5.

Med ett diagram redovisas det resultat som har störst relevans utifrån en av frågeställningarna nämligen, på vilket sätt studenterna tror att

vägledare och karriärcoacher konkurrerar på arbetsmarknaden.

Eftersom studenterna inledningsvis delades in efter vilken termin de gick på i utbildningen, kommer en del av svaren att redovisas därefter.

Förstaårsstudenter benämns T1 (termin 1), andraårs studenter T3 (termin 3) och tredjeårs studenter T5 (termin 5).

Diagram 1, Resultat av studenternas svar angående en eventuell

konkurrenssituation mellan vägledare och karriärcoacher.

0 10 20 30 40 50 60 Ja Nej Vet ej Termin 1 Termin 3 Termin 5

Diagrammet visar hur de olika terminerna svarade på frågan: Tror du att vi som blivande vägledare konkurrerar med karriärcoacher på

arbetsmarknaden? Som diagrammet visar svarade studenterna så här: - T1: 52 % Ja, 15 % Nej, 33 % Vet ej

- T3: 45 % Ja, 37 % Nej, 18 % Vet ej - T5: 50 % Ja, 12,5 % Nej 37,5 % Vet ej

Dessa svar gav oss en indikation över hur våra medstudenter tänker i just denna fråga. När de sen skulle besvara följdfrågan som löd: På vilket sätt? (de tror att denna konkurrens kan se ut på arbetsmarknaden) fick vi kunskap om informanternas åsikter i denna fråga. Som diagrammet visar finns det skillnader och likheter i svarsmönstret mellan de olika

terminerna.

Majoriteten av studenterna i de tre terminerna svarade ja på frågan som syftar till att det finns en konkurrens mellan vägledare och karriärcoacher på arbetsmarknaden.

Den största likheten i svarsmönstret är att många studenter (oberoende av termin) svarade att: vägledare och karriärcoacher har liknande

arbetsuppgifter, yrkesroller och kompetens. Därför ansåg studenterna att de båda yrkesgrupperna kan söka och konkurrera om samma slags

arbeten.

En annan viktig åsikt som många av studenterna under alla de tre terminerna framfört är att benämningen karriärcoaching låter mer

attraktiv och mer kommersiell än studie- och yrkesvägledning, och att de båda yrkesgrupperna skulle kunna konkurrera enbart på grund av

yrkesbenämningen. En students svar på frågan: På vilket sätt (tror du att vi som blivande vägledare konkurrerar med karriärcoacher på

arbetsmarknaden) var: Om vår utbildning kommer att heta karriärvägledning i framtiden.

Detta svar, tillsammans med de informella diskussioner som förekommit under utbildningens gång, gav uppslag till en intervjufråga, där frågan blev: Några av oss studie- och yrkesvägledarstudenter kan tänka oss ett namnbyte från studie- och yrkesvägledare till karriärvägledare, vad anser du om detta? Intervjupersonernas åsikter i denna fråga, redovisas under rubriken: Intervjuundersökning.

Den största skillnaden i svarsmönstret mellan terminerna var att många i T5 svarade att: konkurrensen mellan vägledare och karriärcoacher

framförallt kan förekomma utanför skolans värld, dvs. i den privata sektorn. Dessa argument saknades i enkätsvaren hos både T1 och T3. I diagram 1 framgår det att T3 utmärker sig på grund av att andelen som svarat Nejangående uppfattning om konkurrens är störst i jämförelse med de övriga terminerna. Vad detta beror på kan vi bara spekulera i eftersom de som svarat nej och vet ej inte har besvarat följdfrågan, detta analyseras i analyskapitlet.

För att ge en bättre överblick över hur samtliga studenter svarat i frågorna med fasta svarsalternativ, följer här en sammanställning.

Sammanställning av svaren i procent.

Har du hört talas om coaching? 97 % svarade Ja 0 % svarade Nej 3 % svarade Vet ej

Tror du att vi som blivande vägledare konkurrerar med karriärcoacher på arbetsmarknaden? 49 % svarade Ja 22 % svarade Nej 29 % svarade Vet ej Skulle du vilja få mer kunskap om coaching? 88 % svarade Ja 2 % svarade Nej 10 % svarade Vet ej 64

Analys av enkätsvaren

T3 har störst andel Nej-svar under frågan: Tror du vi som blivande vägledare konkurrerar med karriärcoacher på arbetsmarknaden? Vi har två tankar kring detta, den ena möjligheten är att några av studenterna har svarat nej och vet ej på denna fråga, helt enkelt för att slippa besvara följdfrågan. Om det är så, krävs ett rannsakande; kunde denna enkätfråga ha utformats annorlunda? Svaret på detta är att den lilla raden i parantes som säger (om du svarat Ja på fråga 6 besvara fråga 6; b) kunde ha tagits bort, se Bilaga 2 Enkätfrågor. Hade detta gjorts så hade kanske fler besvarat följdfrågan som då hade gett oss ett större underlag att bearbeta och analysera.

Vår andra tanke är att flera av dem som svarade nej kanske borde ha svarat vet ej på frågan, eftersom vi tror att många av dem som svarade nej egentligen inte vet så mycket om en eventuell konkurrens på

arbetsmarknaden mellan de båda yrkesgrupperna.

För att ta reda på om det kunde förhålla sig så, undersöktes hur de studenter som svarat nej på frågan om vägledare och karriärcoacher konkurrerar på arbetsmarknaden, hade svarat under föregående fråga som löd: Vad tror du att en karriärcoach kan arbeta med/ha för

arbetsuppgifter? Gemensamt för alla de som svarade nej var att de inte hade en tydlig bild över var en karriärcoach kan arbeta med/ha för arbetsuppgifter. Som exempel på detta citeras några av svaren från T3, under frågan: Vad tror du att en karriärcoach kan arbeta med/ha för arbetsuppgifter? Svar:

* Jag vet inte riktigt vad de håller på med * Hjälper till att skriva CV

* Vet ej! * Att matcha

Vår egen tolkning av svaren är att många inte visste vad en karriärcoach arbetar med och att de därför omöjligt kan veta om och på vilket sätt de båda yrkesgrupperna kan komma att konkurrera om liknande arbeten. Vi anser också att denna kunskapsbrist blir tydlig på frågan: Skulle du vilja få mer kunskap om coaching? Hela 92 procent av de studerande i T3 svarade ja, dvs. att de önskade få mer kunskap om coaching, i jämförelse med 85 procent i T1 och 88 procent i T5.

Intervjuundersökning

Under samtliga intervjuer har vi arbetat med en reflexiv ansats, som innebär att man efter bästa förmåga försöker avläsa innebörden i det som förmedlas under samtalet mellan den som intervjuar och den som blir intervjuad.65 Det innebär också att det under hela intervjuprocessen medvetet och öppet skett ett reflekterande över våra egna personligheter och värderingar, vilka fördomar som finns och på vilket sätt detta

inverkar på intervjusituationen och personen som intervjuas. Dessa

aspekter har tagits i beaktande, då vi är väl medvetna om att detta präglar tolkningarna av samtalen.

Som tidigare nämnts, har intervjuerna behandlats konfidentiellt.

I redovisningen av intervjuerna kommer svaren delvis att vävas samman med varandra. Förutom benämningarna intervjuperson, informant och intervjuad, förekommer även benämningen hon, trots att hälften av intervjupersonerna var män. Detta för att det skall bli ett bättre flyt i den löpande texten och för mesta möjliga konfidentialitet. Vid några tillfällen citeras informanterna. Där dessa citat återfinns, görs även en beskrivning av kontexten kring citatet, dvs. vad som diskuterats i anslutning till citatet och inget citat rycks loss ur sitt sammanhang.

Våra informanters tankar kring likheter och skillnader

Två av intervjupersonerna, som hade kännedom om båda yrkesområdena, menade att en central del i både coaching och vägledning är det

professionella samtalet.En av dem menade att samtalsmodeller som används i vägledning även kan användas inom coaching, personen uttryckte sig så här:

Grunden i vägledning är samtalsmetodiken med Egans modell som är fullt överförbar på det mesta när det gäller professionella samtal.

Vidare menade hon att man använder samma förhållningssätt och färdigheter inom båda yrkena. Att bara använda tekniker och modeller utan rätt förhållningssätt och utan att medvetet reflektera över varför dessa används, leder inte till någon positiv självutveckling för klienten. Därför ansåg hon att det krävs ett flexibelt förhållningssätt av både

vägledare och coacher, som anpassas efter de individuella förutsättningar som finns hos olika klienter.

65