Individers upplevelser av livet efter en genomgången hjärtinfarkt– En litteraturstudie : Individuals experience of life after a myocardial infarction– A literature study

(1)

Individers upplevelser av livet efter en genomgången hjärtinfarkt

– En litteraturstudie

Individuals experience of life after a myocardial infarction

– A literature study

Författare

Maria Lönnkvist & Beata Österby

VT 2020

Examensarbete: Kandidat, 15 hp

Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskap, Örebro universitet

Handledare: Annsofie Adolfsson, universitetslektor, Örebro universitet

(2)

Sammanfattning

Bakgrund:

Kardiovaskulära sjukdomar är den främsta dödsorsaken i medel-höginkomstländer. Fyra av fem dödsfall inom kardiovaskulära sjukdomar beror på hjärtinfarkt. Hälsosam livsstil såsom rökstopp, regelbunden fysisk aktivitet, måttlig alkoholkonsumtion, reducerade stressfaktorer och hälsosamma kostvanor minskar risken för hjärtinfarkt med 74 procent. Trots sekundärpreventiva insatser har hjärtinfarkt fortsatt vara den dominerande dödsorsaken i Sverige relaterat till livsstilsfaktorer fram till idag.

Syfte:

Syftet var att beskriva individers upplevelse av livet efter genomgången hjärtinfarkt.

Metod:

En litteraturstudie med deskriptiv design genomfördes. Relevanta meningsbärande ord och synonymer valdes för att systematiskt söka i databasen Cinahl Plus with Full Text. Enligt integrerad analysmetod sammanställdes nio stycken artiklar som genom kvalitativa studier besvarade syftet.

Resultat:

Mental påverkan, fysisk påverkan och livssituation är områden som visat sig påverka individens upplevelse av livet efter genomgången hjärtinfarkt där sjukvården har ett ansvar att förbättra det hälsofrämjande arbetet.

Slutsats:

Det finns behov av förbättring av sekundärpreventiva program i att stötta patienten till att genomföra livsstilsförändringar.

Nyckelord:

(3)

Innehållsförteckning

1. Bakgrund...1

1.1 Tidigare forskning...1

1.2 Patofysiologi, riskfaktorer vid hjärtinfarkt...1

1.3 Behandling...2

1.4 Omvårdnad vid hjärtinfarkt...2

1.5 Begreppet livskraft...2 1.6 Begreppet livshållning...3 2. Problemformulering...3 3. Syfte...3 4. Metod...3 4.1 Design...3 4.2 Sökstrategi...3

4.3 Urval och granskning...4

4.4 Dataanalys...4

4.5 Forskningsetiska överväganden...4

5. Resultat...5

5.1 Tabell 1. Resultat...5

5.2 Mental påverkan...6

5.2.1 Vägen till insikt...6

5.2.2 Att vara rädd för att bli drabbad igen...6

5.3 Fysisk påverkan...7

5.3.1 Känslan av att inte känna igen sin kropp...7

5.3.2 Fatigue...7 5.4 Livssituation...7 5.4.1 Förändrad livsstil...7 5.4.2 Stöd...8 6. Diskussion...9 6.1 Metoddiskussion...9 6.2 Resultatdiskussion...9

7. Slutsats och klinisk nytta...12

7.1 Förslag till forskning...12

8. Referenser...13 Bilaga 1: Sökmatriser

(4)

1. Bakgrund

Varje år skördar kardiovaskulära sjukdomar 17,9 miljoner liv världen över och är den främsta dödsorsaken i medel och höginkomstländer. Med kardiovaskulära sjukdomar menas sjukdomar i hjärta och blodkärl. Fyra av fem dödsfall inom kardiovaskulära sjukdomar beror på hjärtinfarkt. En tredjedel av de individer som drabbades av hjärtinfarkt upplevde inte sin 70 årsdag (World Health Organization, 2020).

Dödligheten vid akut hjärtinfarkt var 17 procent under dag ett efter hjärtinfarkten och 25 procent av fallen avled individen inom 28 dagar. Oavsett orsak till dödsfall hade 35 procent av de som drabbats av hjärtinfarkt dött inom ett år (Socialstyrelsen, 2018c). Könsfördelningen var 193 av 100 000 kvinnor och 327 individer av 100 000 var män. Förekomsten av hjärtinfarkt i Sverige under 2018 var totalt 21 765 individer vilket motsvarar 260 individer per 100 000 drabbade av hjärtinfarkt (Folkhälsomyndigheten, 2018).

1.1 Tidigare forskning

Andel patienter som dör efter en hjärtinfarkt har minskat över tid och har gällt fler män än kvinnor i högre utsträckning, men även den skillnaden har minskat över tid mellan 2002–2018 (Socialstyrelsen, 2019).

Med hälsosam livsstil i form av hälsosamma kostvanor, regelbunden fysisk aktivitet, rökstopp, måttlig alkoholkonsumtion och minskning av stress kan förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar såsom hjärtinfarkt minska med 74 procent – jämfört med en person som fortsätter leva ohälsosamt (Socialstyrelsen, 2018b). Då tidigare forskning har visat att förändringsfaktorn för livsstilsförändringar varit låg hos patienter som genomgått en hjärtinfarkt, vilket resulterat i att hundratals individer drabbats av en ny hjärtinfarkt där många fallen haft dödlig utgång (Hjärt-och Lungsjukas Riksförbund, 2013).

Statistik från Swedehearts kvalitetsindex år 2020 visar att 79 procent av andelen <80 år med hjärtinfarkt genomgått uppföljning ett år senare (målvärde 90 procent). Vid livsstilsförändringar visade 56 procent uppnått rökstopp (målvärde 70 procent) ett år efter insjuknande och endast 20 procent hade genomgått fysiskt träningsprogram (målvärde 60 procent). En minskning av LDL-kolesterol till < 1,8 mmol/l var 70 procent (målvärde 60 procent) och andel med systoliskt blodtryck <140 mmHg var 75 procent (målvärde 75 procent) (Swedeheart kvalitetsindex, 2020).

1.2 Patofysiologi, riskfaktorer vid hjärtinfarkt

Vid en hjärtinfarkt drabbas hjärtmuskeln av syrebrist som beror på att ett eller flera kranskärl som förser hjärtat med syre täppts till. Kranskärlet bildar en trombosutveckling på kärlets insida som slutligen täpps igen helt, så kallad total ocklusion, då total ischemi uppstår. Konsekvensen leder till att hjärtmuskelcellerna i myokardiet drabbas av irreversibel nekrosskada cirka 30 minuter efter ockluderingen om behandling inte sätts in (Ekwall et. Al, 2016).

Rökning, hypertoni, bukfetma, kostvanor, diabetes, lipidrubbning, alkoholkonsumtion, psykosociala faktorer samt låg fysisk aktivitet tillhör de faktorer som utgör mest risk för att drabbas av hjärtinfarkt. De markörer som är påverkbara bör åtgärdas för att minska risken för utveckling av hjärtinfarkt (Yusuf., et al, 2004).

(5)

1.3 Behandling

Läkemedelsbehandling som gäller för hjärtinfarkt är ofta vid det akuta skedet nitroglycerin vilket vidgar kranskärlen. Acetylsalicylsyra ges profylaktiskt samt i det akuta skedet och motverkar att nya proppar bildas. Statiner används för att sänka det dåliga kolesterolet och för att höja det goda. Det finns olika läkemedel för att sänka blodtrycket vilket är en risk för hjärt- och kärlsjukdomar, t.ex. betareceptorblockerare, ACE-hämmare och kalciumantagonister (Ekwall et. al, 2016).

Vid misstänkt hjärtinfarkt genomgår patienten en kranskärlsröntgen för att kunna utvärdera lämplig behandlingsmetod. Percutan Coronar Intervention (PCI) är den vanligaste metoden vid behandling av hjärtinfarkt (Ludman, 2018). Metoden går vanligtvis till genom att operatören för in en kateter via arteria radialis eller arteria femoralis med en ballong, varvid kateterspetsen bryter igenom förträngningen och expanderar kranskärlet. En stent placeras där ocklusionen suttit och förhindrar att kärlet stänger sig eller bildar nytt plack och varefter patienten blir i behov av dubbel trombocythämmande läkemedel under tre till sex månader. Om behandlingen lyckas inom den första timmen efter uppvisat symtom blir nekros av muskelcellerna obetydlig och patienten kan gå hem samma dag (Ekwall, 2016). Om kärlen där ocklusionen sitter är svåråtkomliga med PCI övervägs kranskärlskirurgi. Vid en Coronary Artery Bypass Grafting (CABG) transplanteras ett kärl vanligtvis från benet och kopplar till kranskärlet där blodet leds förbi förträngningen (Mohr et al., 2013).

1.4 Omvårdnad vid hjärtinfarkt

Under vårdtiden behövs en utredning genomföras gällande vilka livsstilsförändringar som är lämpliga och vilka riskfaktorer som finns (Hjärt-lungfonden, 2019). Patienter som röker och har en kranskärlssjukdom bör erbjudas stöd till rökstopp vilket tillhör prioritet ett enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Att sluta röka minskar risken för återinsjuknande i hjärtinfarkt därför bör sjukvården erbjuda stöd till rökstopp för patienter som har kranskärlssjukdom. Vid stöd till rökstopp erbjuds rådgivande samtal samt nikotinkomplement (Socialstyrelsen, 2018a).

Individanpassad fysisk träning är en annan viktigt åtgärd vid rehabilitering efter hjärtinfarkt. Den fysiska aktiviteten bör påbörjas så snart som möjligt efter hjärtinfarkten. Denna typ av åtgärd har stor effekt på dödlighet och inläggning vid kranskärlssjukdom men är underutnyttjad. Vid otillräcklig fysisk aktivitet erbjuds rådgivande samtal, skriftlig ordination av fysisk aktivitet och aktivitetsmätare (Socialstyrelsen, 2018b).

Övrig omvårdnad syftar till att stödja individen att bearbeta sin ångest och oro. En studie med omkring 30 000 personer visade att psykosociala livsfaktorer kan öka risken till att drabbas av kranskärlssjukdomar. Dessa psykosociala livsfaktorer innefattar stress på jobbet, brist på kontroll, låg socioekonomisk status, ångest, brist på socialt nätverk och depression (Rosengren et al., 2004).

1.5 Begreppet livskraft

Begreppet livskraft finns inte med i Svenska akademins ordlista. Istället finns ’vital’ med som ord. ’Vital’ definieras som kraft, spänstig, livsviktig, full av liv och väsentlig. Ord av existentiell karaktär som inre utveckling, andlighet, astrologi och holism ligger nära ordet livskraft. Hälsan kärnpunkt beskrivs som livskraften och är människans arkimediska punkt. Livskraften kan förklaras som en inre energi, viljekraft, uthållighet, hälsoresurs samt hälsopotential – där

(6)

människans relationer såsom den till partner, släkt eller vänner påverkar livskraften och blir på så vis väsentlig för människan. Den fysiska funktionsförmågan, hälsa, psykisk funktionsförmåga och tro är även faktorer som påverkar kraften till att leva. En nedsatt fysisk förmåga kan hämma livskraften, medan omständigheter som bidrar till välbehag kan stärka den (Fagerström, 2012).

1.6 Begreppet livshållning

Begrepp som ligger nära livshållning är optimism, vitalitet och emotionellt välbefinnande. En positiv livshållning är ett mer omfattande begrepp än optimism. Positiv livshållning handlar om att se varje situation från ett positivt perspektiv. Förmågan utvecklas troligtvis under barndomen genom erfarenheter. Att behålla en optimistisk attityd till livet kan bidra till att människan klarar av att hantera olika livshändelser och kriser. En positiv livshållning kan främja hälsa genom att hjälpa människan anpassa sig efter förändringar i livet. Yttre händelser såsom krig, fattigdom och sjukdom kan påverka livshållningen negativt enligt kvalitativ forskning. Faktorer som är positivt för en god livshållning är välfärd, familj, hälsa och att besitta förmågan att leva i nuet (Fagerström, 2012).

2. Problemformulering

En hjärtinfarkt kan vara en omvälvande upplevelse för individer av olika kön och åldrar. För att kunna ge god samt adekvat omvårdnad krävs det att sjuksköterskan besitter kunskap om påverkan på livet efter hjärtinfarkt för den enskilda individen. För att stödja den enskilda individen att genomföra goda livsstilsförändringar och främja återhämtning kan studiens resultat ge ökad förståelse av individers subjektiva upplevelse.

3. Syfte

Syftet var att beskriva individers upplevelse av livet efter genomgången hjärtinfarkt.

4. Metod

4.1 Design

En litteraturstudie genomfördes för att beskriva rådande kunskapsläge inom valt område. Studien gjordes i deskriptiv design och genomfördes genom systematisk sökning i databaser. Relevant tidigare forskning söktes fram för att kritiskt granskas och sammanställas (Kristensson, 2014).

4.2 Sökstrategi

För att få en översikt av områdets aktuella forskning genomfördes först en fritextsökning i Primo. Meningsbärande ord valdes utifrån studiens syfte och översattes i svenska MeSH. De meningsbärande orden blev “myocardial infarction”, “life” samt “experience”. Synonymer till de meningsbärande orden valdes ut och kombinerades med de booleska sökoperatorerna AND och OR. Hur sökningen genomfördes i detalj finns att se i bilaga 1. Begränsningar som användes till sökningarna var årtalen 2010–2020, engelskt språk samt peer reviewed. Inklusionskriterierna för artiklarna var att svara till individers upplevelser av livet efter en hjärtinfarkt. Deltagarna i artiklarna skulle vara vuxna människor: 18 år och äldre som genomgått en hjärtinfarkt. Artiklar som var utifrån sjuksköterskans eller närståendes perspektiv exkluderades från att ingå i studiens resultat (Kristensson, 2014).

(7)

4.3 Urval och granskning

Databaserna som användes för att systematiskt söka fram vetenskapliga artiklar var CINAHL Plus with full text och PsycInfo.

När de meningsbärande orden kombineras med fritextorden i CINAHL Plus With Full text så lästes de 239 artikelrubrikerna av båda författarna. Av dessa lästes sedan 150 abstract där de som inte svarade mot syftet exkluderades. Kvarstående blev 38 artiklar som lästes av båda författarna, av dessa 38 svarade 14 stycken artiklar till studiens syfte. För att studien ska vara av värde så behöver artiklar som inkluderas vara av hög kvalité. Vid kritisk granskning av artiklarna användes Bedömning av Tvärsnittsstudier (Kristensson, 2014) och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2019). Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ metodik. Fyra stycken artiklarna exkluderades därefter på grund av för låg kvalitet. En artikel upphörde att kunna läsas i fulltext. De nio artiklarna som återstod inkluderades i studiens resultat.

4.4 Dataanalys

Integrerad analys användes som analysmetod. Enligt denna metod lästes först samtliga artiklar av båda författarna för att sedan kartlägga skillnader och likheter. Sedan utformades kategorier som sammanfattade resultatet i de olika artiklarna. Dessa kategorier innehöll artiklarnas resultat relaterat till liknande innehåll. Rubriker skapades till dessa huvudkategorier och subkategorier. En tabell utformades för att presentera huvudkategorierna samt subkategorierna (Kristensson, 2014).

4.5 Forskningsetiska överväganden

Vid en litteraturstudie som denna är det inte nödvändigt att söka etiskt godkännande. Däremot ska endast etiskt godkända artiklar inkluderas. Artiklar som valdes ut till denna studie innehöll ett etiskt resonemang samt uppfyllde en god etisk forskningsetik utifrån autonomiprincipen, nyttoprincipen, inte skada-principen och rättviseprincipen. Samtliga artiklar som inkluderas i resultatet hade blivit godkända av en etiskt kommitté (Kristensson, 2014).

Denna litteraturstudie genomfördes av två sjuksköterskestudenter, dessa benämns som författare genom litteraturstudien. Det är viktigt att vara medveten om samt att hantera sin förförståelse till området som undersöks. En av författarna hade en kortare tid arbetat som undersköterska på hjärtavdelning med pre-postoperativ vård. Den andra författaren hade inte någon större erfarenhet av hjärtvård, förutom den kunskap som erhållits genom sjuksköterskeutbildningen. Innan studien inleddes diskuterade författarna tillsammans vikten av medvetenhet av förförståelse för att inte påverka studiens resultat.

(8)

5. Resultat

5.1 Tabell 1. Resultat

Kategorier

Mental påverkan Fysisk påverkan Livssituation

Subkategorier Vägen till_insikt Att vara räddför att bli drabbad igen

Känslan av att inte känna

igen som kropp

Fatigue Förändrad_livsstil Stöd

Junehag, L., Asplund, K., &

Svedlund, M. (2013)

X

Junehag, L., Asplund, K., &

Svedlund, M. (2014)

X

Merrit, J., de Zoysa, N., & M.

Hutton, J. (2017)

X

Petriček, G., Buljan, J., Preljević, G., & Vrcić-Keglević,

M. (2017)

X

Simonÿ, C., Dreyer, P., Pedersen, B., & Birkelund, R.

(2016)

X

Sjöström-Strand, A., Ivarsson,

B., & Sjöberg, T. (2010)

X

Stevens, S; & Thomas, S. (2012)

_X

Strömbeck, U., Engström, Å., &

Wälivaara,, B.-M. (2019)

X

Wieslander, I., Mårtensson, J., Fridlund, B., & Svedberg, P.

(9)

5.2 Mental påverkan

5.2.1 Vägen till insikt

Att drabbas av en hjärtinfarkt beskrivs av många initialt som att värken till en början tros bero på något annat, såsom sträckning i muskel efter att ha lyft tungt då individen försöker tänka bort/ignorera smärtan – men att därefter istället mötas av en omtumlande och chockerande upplevelse som kommer ur den akuta fasen av hjärtinfarkten. Patienterna återger en känsla av kapitulation då hjärtinfarkten blivit ett faktum och det inte längre går att tänka bort det från att bero på något annat. Några patienter beskrev att vetskapen för att det skulle vara en hjärtinfarkt fanns där från början, men att acceptansen inte gjorde det och att rädslan var för stark. När smärtan blev för intensiv fortsatte några att förneka anledningen men då omgivningen såg till att personen fick komma in till sjukhuset med ambulans. Andra studiedeltagare upplevde det som omöjligt att fortsätta förnekelsen då smärtan blev omöjlig att tolerera.

Många deltagare upplevde sig ha kontroll över sitt liv och sin kropp innan hjärtinfarktens debut, men menade att den känslan gick förlorad och ersattes med en känsla av sårbarhet och maktlöshet. Patienterna upplevde ett stort behov av tröst från sjukvårdspersonalen under den första vårdtiden på sjukhuset då den existentiella rädslan och insikten över vad som hänt infann sig. En patient ur studiens fokusgruppsintervju var omskakad efter händelsen och beskrev metaforiskt hur hon kastades ut ur ett flygplan med fallskärm, men utan instruktioner och att det var bortom hennes kontroll om hon skulle landa levande eller död. Samtliga deltagare instämde på kvinnans beskrivning. Patienten blickade tillbaka på dagen då diagnosen mottogs som vändpunkten i livet där hon steg ombord på den båt som satte en ny kurs mot en bräcklig och outforskad vardag.

Under en senare del av återhämtningsfasen upplevde deltagarna en tacksamhet för att de överlevt och beskrev det som de blivit givna en andra chans att leva. Viljan att leva blev en faktor för motivation där empowerment växte fram hos individen som blev en förutsättning för att skapa livsstilsförändringar (Simonÿ, Dreyer, Pedersen & Birkelund, 2016; Sjöström-Strand, Ivarsson & Sjöberg, 2010).

5.2.2 Att vara rädd för att bli drabbad igen

Rädslan att bli drabbad av en ny hjärtinfarkt framkom hos deltagarna och gjorde dem uppmärksamma på fysiska symtom som kunde vara kännetecken för en hjärtinfarkt. Några uppsökte sjukvård för att försäkra sig om att de inte var drabbade av en ny hjärtinfarkt, men utan patologiska fynd som förklaring. Fysiska symtom som kunde skapa oro var bröstsmärtor och andningssvårigheter.

Några deltagare beskrev att symtom vid ischemi kunde dämpas med nitroglycerin, men att medicineringen endast gav begränsad hjälp och menade att rädslan för en ny hjärtinfarkt kvarstod. Det fanns en sjukdomsinsikt om att arterioskleros var ett kroniskt tillstånd som på sikt kunde leda till en ny hjärtinfarkt och det var svårt att förhålla sig till rädslan som kom med den insikten. Lättare symtom såsom andfåddhet kunde skapa ångest och rädsla för att en ny hjärtinfarkt var på väg att utvecklas. Hos några individer upplevdes en oro för att somna på kvällen för att aldrig mer vakna upp och därför undvek de vid vissa tillfällen att gå och lägga sig. De som levde nära ett sjukhus upplevde tillvaron tryggare. Rädslan påverkade deras dagliga liv och de vågade inte längre göra saker som de tidigare gjort. Vissa kände sig otrygga hemma på grund av rädslan för en ny hjärtinfarkt. Andra deltagare vågade inte lämna hemmet, köra bil eller åka utomlands till följd av rädslan. Deltagarna fruktade att fysisk aktivitet skulle leda till en

(10)

hjärtinfarkt och utgjorde ett hinder för patienten vid återhämtningsfasen och försvårade implementering av en ny och hälsosammare livsstil. Deltagarna upplevde livet som kortare och skörare än tidigare (Junehag et al., 2013; Junehag et al., 2014; Merrit et al., 2017; Simonÿ et al., 2016; Sjöström-Strand et al., Stevens & Thomas, 2012).

5.3 Fysisk påverkan

5.3.1 Känslan av att inte känna igen sin kropp

Kroppen kändes annorlunda för deltagarna efter hjärtinfarkten. Månaderna som följde sedan hjärtinfarktens debut upplevde deltagarna känslor av trötthet, utmattning och svaghet. Bristen på energi och den långa tiden av återhämtningen gjorde att deltagarnas normala uppfattning av sin kropp förändrades. I en kvalitativ studie av unga män som drabbats av hjärtinfarkt beskrevs upplevelsen av kroppen tiden efteråt som att sinnet och kroppen kopplats ifrån och att trots att kroppen är 44 år gammal så har den genom hjärtinfarkten hoppat 20 år framåt i tiden.

Männen som deltog i studien såg sig som mindre manliga på grund av deras förminskade styrka. De upplevde att fysisk styrka förväntades av de som män i samhället. En frustration över att vara fysiskt handikappad och inte kunna delta i aktiviteter som tidigare infann sig hos deltagarna i vardagen som försämrade livskvaliteten och minskade glädjen till livet. Individerna hade förlorat tilliten till sin kropp vilket gjorde att många undvek att gå ut för osäkerheten att aldrig få komma hem igen (Junehag et al., 2013; Junehag et al., 2014; Merrit et al., 2017; Petriček et al., 2017; Simonÿ et al. 2016; Stevens & Thomas, 2012).

5.3.2 Fatigue

Efter hjärtinfarkten upplevde många deltagare fatigue och extrem utmattning. Kroppsliga begränsningar så som försämrad fysisk förmåga i form av svaghet och uthållighet jämfört med tidigare var vanligt. En patient uttryckte tröttheten som ‘att bli helt slut av att gå till postlådan utanför huset’. Tröttheten fick många av deltagarna att avstå från att gå ut om det var för varmt eller kallt ute mot innan hjärtinfarkten, då detta inte upplevdes ett hinder. De som rökte kände sig svagare vid återhämtningsfasen och de deltagare som lyckats förändra sin livsstil och slutat röka upplevde sig starkare i kroppen än tidigare.

Sammantaget resulterade den kroppsliga tröttheten hos några deltagare i begränsningar och tappad lust till att umgås med andra eller laga mat. Många olika hälsoproblem upplevdes för deltagarna efter hjärtinfarkten. Fem år senare kvarstod flera allvarliga hälsoproblem som exempelvis arytmier och nedsatt fysisk kondition. Det mest besvärliga hälsoproblemet upplevde deltagarna vara fatigue. Tillståndet tvingade deltagarna att vila efter vardagssysslor och lägga sig tidigt på kvällen (Junehag et al 2013; Simonÿ et al., 2016; Sjöström-Strand et al., 2010; Stevens & Thomas, 2012).

5.4 Livssituation

5.4.1 Förändrad livsstil

Att förändra sina levnadsvanor upplevdes svårt för deltagarna. Vissa införde sina livsstilsförändringar så fort de kommit hem medan andra behövde mer tid för reflektion innan de kunde införa förändringarna. Deltagarna upplevde det svårt att hålla fast vid sina förändringar och behövde stöd av vårdpersonal.

(11)

De som upplevt en hjärtinfarkt tidigare kände sig ännu mer motiverade till förändring än vad de hade gjort vid den första hjärtinfarkten. Deltagarna började träna och blev vaksamma på vad de åt. Deltagarna upplevde att deras sociala umgänge bidrog till vanor som ökade risken för hjärtinfarkt därför var dessa vanor svåra att utesluta. Deltagare som var överviktiga misslyckades med att ändra sina levnadsvanor. Vissa började träna men slutade för att de upplevde träningen som tråkig.

De deltagare som brukade tobak upplevde en stark längtan till att börja snusa eller röka igen. För att kunna leva så normalt som möjligt och bli distraherad från att tänka på sin sjukdom ville deltagarna återvända till sitt arbete snarast möjligt efter hjärtinfarkten. Vissa deltagare i studien ville sluta arbeta eller arbeta deltid och stanna hemma för att vila efter hjärtinfarkten, men tvingades till heltidsarbete. De kände behov av vila på grund av trötthet och svaghet men deras ekonomiska situation gjorde att de inte kunde återhämta sig hemma. Männen i studien återvände fort till arbetet av ekonomiska skäl, trots kännedom om att stress är en risk för hjärtinfarkt (Junehag et al., 2013; Merrit et al., 2017; Sjöström-Strand et al., 2010; Stevens & Thomas, 2012; Strömbeck et al., 2019; Wieslander et al., 2016).

5.4.2 Stöd

Deltagarna upplevde att vid hemgång efter hjärtinfarkten hade de inte blivit givna adekvata instruktioner av sjukvården. Många kände att de saknade information om hur de skulle må den närmsta tiden vilket gav upphov till ångest oro hos deltagarna. Alla deltagare var överens om att vårdpersonal borde ge bättre förklaring till hur man kan förväntas må efter det att man kommit hem från sjukhuset. Många upplevde en utmattning men hade inte blivit förvarnade att känna så av vårdpersonal vilket bidrog till känslor av ensamhet och ångest.

Studiens deltagare kände att de inte blev tagna på allvar av läkare. De upplevde även att det var brist på information om hjärtinfarkt från vårdpersonal. Frågor som de ställt hade blivit ignorerade. Deltagarna delade en upplevelse av att inte vilja oroa sin familj efter hjärtinfarkten. Vissa deltagare hade ett väsentligt stöd från sin familj och sina vänner under återhämtningen från hjärtinfarkten. De beskrev stödet som hjälp med praktiska saker som till exempel skjuts och hjälp med vardagssysslor. Deltagarna ansåg att det var viktigt att ha någon att prata med om hjärtinfarkten eller om oron inför framtiden.

Vissa deltagare kände att de inte hade tillräckligt med stöd av sina närstående och därför haft svårt att införa livsstilsförändringar. Många upplevde att inte kunna göra saker som de tidigare gjort. Deltagarna upplevde att de inte kunde röra sig obehindrat i världen som de tidigare kunnat. En upplevelse av att tvingas förlita sig på andra fanns hos deltagarna. Individer med tillgång till anhörigas stöd fördes mot en mer resursstark riktning, skapade känsla av trygghet och minskade risken för depression, försämrad självkänsla, ensamhet och utanförskap. En stödjande partner kunde lyfta bort tvivel inför att klara en uppgift genom uppmuntran och tilltro. Även släktingar, vuxna barn och barnbarn bidrog till välmående och livskvalité (Junehag et al. 2014; Merrit et al., 2017; Sjöström-Strand et al., 2010; Stevens & Thomas, 2012; Strömbeck et al., 2019).

(12)

6. Diskussion

6.1 Metoddiskussion

Efter formulering av syftet valdes ämnesord ut till sökningen med hjälp av Svensk MeSH. Fritextord och synonymer valdes ut som kombinerades med ämnesorden. De booleska sökoperatorerna AND och OR användes till sökningen. Det går inte att utesluta att andra kombinationer av sökord kunnat utgöra ett mer adekvat resultat. Databaserna som användes vid sökningen av artiklar inledningsvis var Cinahl Plus with full text samt PsycInfo. Databaserna Cinahl Plus with full text och PsycInfo valdes för att de innehåller artiklar inom ämnet omvårdnadsvetenskap. Eftersom alla artiklar i PsycInfo som besvarade syftet även fanns i Cinahl Plus with full text valdes alla artiklar ut endast från Cinahl Plus with full text.

För att artiklarna skulle vara av relevans begränsades sökningen till årtalen 2010–2020. Begränsningen gällande årtal hade kunnat förkortats på färre antal år men då gick flera artiklar av kvalité förlorade. Andra avgränsningar som gjordes var engelsk språk samt peer reviewed. För att inte gå miste om relevanta artiklar läste båda författarna sökningens samtliga rubriker. Artiklar som valdes ut lästes av båda författarna därefter exkluderades fyra artiklar på grund av de inte höll måttet kvalitetsmässigt enligt SBU (2019). Av de 10 artiklar som återstod blev en exkluderad till följd av att den upphörde vara tillgänglig i fulltext. Dessvärre innebar det att resultatet fick bestå av 9 artiklar istället för 10. Författarna bedömde ändå att dessa artiklar tillsammans var tillräckligt starka för att kunna bära resultatdelen.

Kvalitativ metod används när syftet är att beskriva personers upplevelser, tankar eller erfarenheter (Kristensson, 2014). Eftersom studien syftade till att beskriva individers enskilda upplevelser valdes kvalitativ metod. I studien inkluderades endast vuxna över 18 år som genomgått en hjärtinfarkt. Till resultatet exkluderades artiklar som behandlade sjuksköterskans eller närståendes perspektiv, inga andra exklusionskriterier gjordes.

Studien skulle kunna innefattat exklusion av kön eller tid efter hjärtinfarkt inträffat. Detta kan ses som en svaghet då studiens resultat inte blev lika specifikt. Författarna ville dock inte begränsa artiklarna utan se ett bredare perspektiv på erfarenhet av livet efter hjärtinfarkt. En av artiklarna syftade till att beskriva upplevelser av livet efter hjärtinfarkt hos individer som blivit drabbade en andra gång, denna artikel skulle ha kunnat exkluderas, men behölls då den kunde ge subjektiv förståelse för individer som redan blivit drabbade av hjärtinfarkt. Artiklarna lästes tillsammans av båda författarna, för att minska risken för misstolkning och bristfällig översättning från engelska till svenska. Vid vissa svåröversatta begrepp användes lexikon.

6.2 Resultatdiskussion

Rädslan att drabbas igen, individernas stöd av vård och anhöriga, livsstilsförändringar samt fatigue sågs som resultatets nyckelfynd och av stort diskussionsvärde.

Resultatet visade att individer som genomgått en hjärtinfarkt upplevde en rädsla att drabbas igen. Rädsla och oro kan bidra till ökad stress och minskat välmående. Denna rädsla kan även bidra till att individen begränsar sig i vardagen och upplever en minskad livskvalité. Därför är det som sjuksköterska viktigt att bidra med rätt information och stöd. Att få kunskap om vilka symptom som är normala att förvänta sig efter en genomgången hjärtinfarkt kan reducera ångest och oro hos patientgruppen och leda till öka förmåga till återhämtning.

Om sjuksköterskan förbereder patienten på vanliga symptom innan hemgång kan onödiga återinläggningar förebyggas och sjukvårdskostnader minskas (Socialstyrelsen, 2018b).

(13)

Individens upplevelse av livet efter genomgången hjärtinfarkt försvårar återhämtningen i onödan. Ofta finns stöd från anhöriga och vänner men vården brister i detta hänseende och det slår hårt mot den patientgrupp som saknar stöd hemifrån. Information från vården bestod av fakta kring diagnos och vilka mediciner patienten skulle behöva ta för att undvika en ny hjärtinfarkt, men knapphändig information om hur patienten kunde komma tänkas må under återhämtningsfasen eller hur lång den kunde tänkas bli (Stevens & Thomas, 2012). Sjukvården har en nyckelroll och en skyldighet i att arbeta hälsofrämjande, som förutsätter ett löpande förbättringsarbete och implementering av rutiner för att möjliggöra detta (Hälso- och sjukvårdslagen [HSL], SFS 2017:30, kap. 3, 2 §).

För att stöd från individens närstående ska upplevas som tillräckligt är det viktigt att, med patientens samtycke, inkludera familjen som en enhet. Deltagare i en studie där närståendes upplevelser undersöktes framgick att de blev utelämnade av vården och saknade otillräcklig information. Att känna sig ignorerad av vården bidrog till att närstående kände en ökad press och hjälplöshet inför situationen samt där det egna välmående sattes i andra hand. Brist på kunskap och stöd gjorde det svårt för patienter att genomföra livsstilsförändringar och därmed undvika en ny hjärtinfarkt (Kazimiera Andersson, Borglin, Sjöström-Strand & Willman, 2013).

I en studie utförd 2011–2012, Study of Patient Information after Coronary Intervention (SPICI-studien) deltog 1073 patienter från 29 sjukhus som genomgått PCI i Sverige. Resultatet visade att 57 procent av patienterna ansåg sig vara friska efter genomgången PCI, hälften fick råd att ändra sina levnadsvanor men endast en minoritet genomförde en förändring. Vid återbesöket 6–8 veckor senare hade 69 procent inte förbättrat sina motionsvanor och 60 procent hade inte förbättrat sina kostvanor. Detta stod i kontrast med patienter som genomgått en CABG där vårdtiden och påfrestningen är betydligt längre och mer krävande. Patienter som genomgått en CABG gavs mer tid för stöd och hade större motivation till livsstilsförändringar (Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund, 2013).

En utvärdering genomförd av Socialstyrelsen från 2015 redovisar att två tredjedelar av vårdpersonalen upplevde att det inte fanns rutiner för att arbeta hälsofrämjande och med levnadsvanor inom verksamheten. Undersökningen gällde hela hälso- och sjukvården inom Sverige men där bristen var störst inom den specialiserade vården. Avsaknaden av rutiner ansågs vara en delorsak till att personalen inte arbetade med levnadsvanor. I utvärderingen framgår även brist på samverkan mellan och inom kommuner och landsting, men också en avsaknad av ämneskompetens för att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor (Socialstyrelsen, 2015). För att förhindra hundratals dödsfall relaterat till detta togs en modell för personcentrerad hjärtvård fram hösten 2016 där sjuksköterskan tillsammans med teamet fungerar som en levnadsvanecoach under de första sex månaderna efter PCI-ingreppet (Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund, 2019; Junehag et al., 2014).

Modell för personcentrerad hjärtvård går ut på:

• förändrat utskrivningssamtal med hjärtsköterskan och hjärtläkaren tillsammans där även anhörig involveras om möjligt,

• ge fler återbesök på sjukhuset, • saklig och enhetlig information, • personcentrerat synsätt,

• teambaserat stöd för beteendeförändringar, såsom rökavvänjning, fysisk aktivitet och kostråd. Modellen infördes på kliniker inom Sverige med fokus på att fånga upp patienter i tidig eftervård upp till 6 månader efter hjärtinfarkt med individuellt anpassade mål för rökning, träning, kost, blodtryck och blodfetter. Nya utvärderingar visar att sjukvårdens sekundärpreventiva arbete de senaste tjugo åren mer än halverat förtida död inom ramen för kardiovaskulära sjukdomar. Då

(14)

hjärtinfarkt trots detta har fortsatt vara den dominerande dödsorsaken i Sverige relaterat till livsstilsfaktorer fram till idag – är förbättringsarbetet av hälsofrämjande arbete fortsatt viktigt (Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund, 2019).

Hjärtinfarkten i efterhand medförde en upplevelse av att inte känna igen sin kropp gjorde att kroppens signaler blev svåra att tolka för individen och tankar om att det kunde vara en ny hjärtinfarkt uppkom. Om individen hade svårt att att dela sin oro för anhöriga och vänner riskerade personen fastna i en nedåtgående spiral med depression och isolering som följd som på sikt kunde öka risken för att drabbas av en ny hjärtinfarkt relaterat till ohälsosamma levnadsvanor (Piepoli et al., 2016). Trötthet och brist på energi till följd av hjärtinfarkten medförde som konsekvens att deltagarna upplevde vardagen som meningslös och glädjelös (Simony et al., 2017). I flera studier upplevde deltagarna fatigue och trötthet (Junehag et al 2013; Simonÿ et al., 2016; Sjöström-Strand et al., 2010).

Enligt en studie som undersökte individers upplevelse av fatigue till följd av hjärtinfarkt så kände deltagarna sig lämnade med många obesvarade frågor. Denna osäkerhet gjorde det svårt för deltagarna att kunna påbörja fysisk aktivitet väl hemma efter hjärtinfarkten. Deltagarna saknade information gällande fatigue från sjukvårdspersonal (Fredriksson-Larsson, Alsen & Brink, 2013). Om vården gav information om att fatigue är normalt efter en hjärtinfarkt och att kroppen kan upplevas annorlunda så kunde möjligen patienten vara bättre rustad att hantera och förstå effekterna den posttraumatiska upplevelse som en hjärtinfarkt medför. Att individer vågar införa fysisk aktivitet i sin vardag är av stor vikt för att minska risken att få en till hjärtinfarkt.

Utifrån ett genusperspektiv sågs en ångest hos män på grund av deras förlust av styrka efter genomgången hjärtinfarkt. De upplevde att fysisk styrka var förväntat av dem som män. De kände även att de var tvungna att återvända så fort som möjligt till sitt arbete (Merrit et al., 2017). Sannolikhet med anledning av samhällets normer och syn på män som försörjare av familjen. Pressen på män kan öka stress och minska deras återhämtning efter hjärtinfarkt.

Kvinnorna i en av studierna kände att de behövde hålla upp en fasad inför sina barn och en oro för att inte kunna fortsätta ta hand om sin familj fanns närvarande (Stevens et al., 2010). Den största delen av all forskning gällande hjärtvård görs på män dock har det senaste decenniet lagts mer fokuset på forskning kring kvinnor. Könsperspektivet är en viktig del av vården vilket ständigt måste resoneras kring och tränas in. Könet på den som ger vård och på den som får vård är av betydelse. De skillnader som finns för män och kvinnor inom hjärtsjukvård bör uppmärksammas och fortsätta forskas kring (Swahn, 2012).

Livskraft och livshållning är två begrepp som kan vara viktiga efter en genomgången hjärtinfarkt. Den nedsatta fysiska förmågan som kan drabba individen efter en hjärtinfarkt kan påverka livskraften negativt (Strandberg et al., 2006). Både livskraft och livshållning är viktigt för välmåendet och hanteringen av negativa händelser i livet. En positiv livshållning kan minska risken för kranskärlssjukdomar och därför är det viktigt att individen besitter denna inre förmåga. För att båda förmågorna ska bibehållas och utvecklas är goda relationer till både familj och vårdpersonal viktigt. Känslor av trygghet och bibehållen autonomi är förutsättningar för livskraft. Om sjuksköterskan kan finna källan till vad som ger patienten livskraft och en positiv livshållning så kan detta stödja dennes inneboende hälsoresurser. Dessa egenskaper kan påverka patienten till egenmakt som kan bidra till att förändra sina levnadsvanor. Livskraften och livshållningen kan även hjälpa patienten att finna en inneboende styrka som kan vara till hjälp när livet efter hjärtinfarkten upplevs som svårt av individen. För att främja livskraft och livshållning behöver sjuksköterskan arbeta så att individen upplever trygghet, autonomi och välmående efter hjärtinfarkten. Det är även viktigt att individen har stabila relationer i sitt liv som gynnar dessa egenskaper (Fagerström, 2012).

(15)

7. Slutsats och klinisk nytta

Det som framkommit efter att alla parametrar undersökts är ett starkt behov av fortsatt förbättringsarbete av de sekundärpreventiva programmen med att stötta patienten till att genomföra livsstilsförändringar – vilket innefattar rökavvänjning, förändring av kostvanor och fysisk aktivitet. Rädsla, brist på stöd från anhöriga och okunskap om sin sjukdom leder till brist på motivation att genomföra livsstilsförändringar och där sjuksköterskan har en viktig roll i att hjälpa individen till att bli resursstark.

Vi ser ett ökat behov av att sjuksköterskan arbetar utifrån ett familjecentrerat perspektiv där patienten står i centrum och där närstående involveras i vården för att kunna stödja patienten i vardagen efter utskrivning.

Utbildning i hälsofrämjande arbete för sjuksköterskor inom slutenvården och den polikliniska verksamheten är av relevans för att möta hjärtsjuka patienter. Det gäller att prioritera hälsofrämjande resurser för patienter som genomgått PCI, då denna patientgrupp annars faller mellan stolarna i vården och inte själva förstår allvaret i sin sjukdom. För patienter som genomgått PCI är det vanligt att både patienten och vårdenheten upplever dem som färdigbehandlade, vilket medför en ökad risk för att patienten drabbas av en ny hjärtinfarkt.

7.1 Förslag till forskning

Fortsatt forskning i hur väl det sekundärpreventiva arbetet fungerar behövs för att kartlägga varför en stor andel patienter avböjer fysisk aktivitet och inte lyckas nå rökstopp ett år efter insjuknande – med frågeställningen vad som kan förbättras för att göra livsstilsförändringar genomförbara för patienten. Det största arbetet ligger hos den drabbade individen och om hen inte är tillräckligt motiverad är livsstilsförändringar svåra att genomföra trots vårdens hälsoråd och erbjudande till stöd.

(16)

8. Referenser

Fagerström, L. (2012). Livskraft och livshållning. I L. Wiklund-Gustin & I. Bergbom. (Red.)

Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. (s. 339–402). Lund: Studentlitteratur.

Folkhälsomyndigheten. (2020). Insjuknande i hjärtinfarkt. Hämtad 18 maj, 2020 från

Folkhälsomyndigheten, https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/ tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/insjuknande-i-hjartinfarkt/.

Fredriksson-Larsson, U., Alsen, P., & Brink, E. (2013) I've lost the person I used to be-Experiences of the consequences of fatigue following myocardial infarction, International

Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 8:1. doi:10.3402/qhw.v8i0.20836

Lungfonden. (2020) Hjärtinfarkt- Behandling. Hämtad 18 maj, 2020, Från Hjärt-Lungfonden, https://www.hjart-lungfonden.se/sjukdomar/hjartsjukdomar/hjartinfarkt/

Johansson, P., Perk, J. (2016, april). Hjärtpatienter får egen “levnadsvanecoach”. Hämtad 18 maj, 2020, från Riksförbundet Hjärt-Lung,

https://news.cision.com/se/riksforbundet-hjartlung/r/hjartpatienter-far-egen--levnadsvanecoach-,c9964367

*Junehag, L., Asplund, K., och Svedlund, M. (2013). Perceptions of illness, lifestyle and support after an acute myocardial infarction. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28(2): 289-296. doi:10.1111/scs.12058

*Junehag, L., Asplund, K., och Svedlund, M. (2014). A qualitative study: Perceptions of the psychosocial consequences and access to support after an acute myocardial infarction. Intensive

and critical care nursing 30(1), 22-30.

doi: 10.1016/j.iccn.2013.07.002.

Kazimiera Andersson, E., Borglin, G., Sjöström‐Strand, A., & Willman, A. (2013). Standing alone when life takes an unexpected turn: Being a midlife next of kin of a relative who has suffered a myocardial infarction. Scandinavian Journal of Caring Sciences; 2013; 27; 864– 871 doi:10.1111/j.1471-6712.2012.01094.x

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Natur & Kultur: Stockholm.

Ludman, P. F. (2018). Percutaneous coronary intervention. Medicine 46(9):547-554. doi: 10.1016/j.mpmed.2018.06.007.

*Merritt, J., de Zoysa, N., & M. Hutton, J. (2017). A Qualitative Study of Younger Men’s

Experience of Heart Attack (Myocardial Infarction). British Journal of Health Psychology 22(3), 589–608. doi:10.1111/bjhp.12249

Mohr, F. W., Morice, M.-C., Kappetein, A. P., E Feldman, T. E., Ståhle, E,. Colombo, A,. … Serruys, P. W. (2013). Coronary artery bypass graft surgery versus percutaneous coronary intervention in patients with three-vessel disease and left main coronary disease: 5-year follow-up of the randomised, clinical SYNTAX trial. The Lancet, 381(9867), 629-638.

(17)

*Petriček, G., Buljan, J., Prljević, G ., & Vrcić-Keglević, M. (2017). Perceived needs for

attaining a ‘new normality’ after surviving myocardial infarction: A qualitative study of patients’ experience. European Journal of General Practice 23:1, 35-42,

doi: 10.1080/13814788.2016.1274726

Piepoli, M. F., Hoes A. W., Agewall, S., Albus, C., Brotons, C., Catapano, L. A., … Binno, S. (2016). 2016 European Guidelines on cardiovascular disease prevention in clinical practice: The Sixth Joint Task Force of the European Society of Cardiology and Other Societies on

Cardiovascular Disease Prevention in Clinical Practice (constituted by representatives of 10 societies and by invited experts) Developed with the special contribution of the European

Association for Cardiovascular Prevention & Rehabilitation (EACPR). European Heart Journal,

37(29), 2315–2381. doi: 10.1093/eurheartj/ehw106

Riksförbundet HjärtLung. (2019). Modell för personcentrerad hjärtvård. Hämtad 19 maj, 2020, från Riksförbundet HjärtLung, https://www.hjart-lung.se/vart-arbete/modell-for-personcentrerad-hjartvard/

Rosengren, A., Hawken, S., Ôunpuu, S., Sliwa, K., Zubaid, M., Almahmeed, W. A., … Yusuf, S. (2004). Association of psychosocial risk factors with risk of acute myocardial infarction in 11 119 cases and 13 648 controls from 52 countries (the INTERHEART study): Case-control study.

The Lancet, 364(9438), 953–962. doi:10.1016/S0140-6736(04)17019-0

Rydberg, E., & Holst, M. (2016). Hjärtsjukdomar I A. Ekwall & Jansson M. A. (Red.),

Omvårdnad & Medicin (s. 216-259). Lund: Studentlitteratur AB.

SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.

*Simonÿ, C,. Dreyer, P., Pedersen, B., & Birkelund, R. (2016) It is not just a Minor Thing – A Phenomenological‐Hermeneutic Study of Patients’ Experiences when afflicted by a Minor Heart Attack and Participating in Cardiac Rehabilitation. Scandinavian Journal of Caring Sciences 31(2): 232-240. doi:10.1111/scs.12334

*Sjöström-Strand, A., Ivarsson, B., & Sjöberg, T. (2010). Women’s experience of a myocardial infarction: 5 years later. Scandinavian Journal of Caring Sciences 25; 459–466.

doi:10.1111/j.1471-6712.2010.00849.x

Socialstyrelsen. (2014). Nationella riktlinjer – Utvärdering 2014: Sjukdomsförebyggande

metoder - Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning. Hämtad 18 maj, 2020, från

Socialstyrelsen, https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ nationella-riktlinjer/2015-1-1.pdf

Socialstyrelsen. (2018a). Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård: Stöd för styrning och ledning. Hämtad 18 maj, 2020, från Socialstyrelsen,

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-28.pdf

Socialstyrelsen. (2018b). Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma

levnadsvanor: Stöd för styrning och ledning. Hämtad 18 maj, 2020, från

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-24.pdf

(18)

Socialstyrelsen. (2018c). Statistik om hjärtinfarkter 2018. Hämtad 18 maj, 2020, från

Socialstyrelsen, https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ statistik/2019-12-6490.pdf

Socialstyrelsen. (2019). Statistik om hjärtinfarkter. Hämtad 18 maj, 2020, från Socialstyrelsen, https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistikamnen/hjartinfarkter/

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2019). Mall för kvalitetsgranskning av

studier med kvalitativ metodik. Hämtad 22 april, 2020, från Statens beredning för medicinsk och

social utvärdering,

https://www.sbu.se/globalassets/ebm/bedomning_studier_kvalitativ_metodik.pdf

*Stevens, S., & Thomas, S. (2012). Recovery of Midlife Women From Myocardial Infarction,

Health Care for Women International, 33:12, 1096-1113, doi:10.1080/07399332.2012.684815

Strandberg, T. E., Strandberg, A. Y., Pitkälä, K. H., Salomaa, V. V., Tilvis, R. S., & Miettinen, T. A. (2006). Cardiovascular Risk in Midlife and Psychological Well-being Among Older Men.

Arch Intern Med. 2006;166(20):2266-2271. doi:10.1001/archinte.166.20.2266

*Strömbäck, U., Engström, Å., & Wälivaara, B.-M. (2019). Realising the Seriousness – The Experience of Suffering a Second Myocardial Infarction: A Qualitative Study. Intensive and

Critical Care Nursing 51:1–6.

Swahn, E. (2010). Kön och genus inom hjärtvården. I B, Wijma., G., Smirthwaite, & K, Swahnberg (Red.), Genus och kön inom medicin- och vårdutbildningar (s. 467-478). Lund: Studentlitteratur.

*Wieslander, I., Mårtensson, J., Fridlund, B., & Svedberg, P. (2016). ”Women’s experiences of how their recovery process is promoted after a first myocardial infarction: Implications for cardiac rehabilitation care”. International Journal of Qualitative Studies on Health and

Well-being 11(1):30633. DOI:

World Health Organization. (2020). Cardiovascular Diseases. Hämtad 25 maj, 2020, från World Health Organization, https://www.who.int/health-topics/cardiovascular-diseases/?

fbclid=IwAR0Hr5a1CLevl2yLAK3PElTHIlT-lVETRYHO68_dmxuDUJGgSmDTHw28ugM#tab=tab_3

Yusuf, S., Hawken, S., Ôunpuu, S., Dans, T., Avezum, A., Lanas, F., … Lisheng, L. (2004). Effect of potentially modifiable risk factors associated with myocardial infarction in 52 countries (the INTERHEART study): Case-control study. The Lancet, 364(9438), 937–952.

(19)

Bilaga 1: Sökmatriser

CINAHL

Databas Sökord Resultat av sökningen Urval 1 Urval 2 Urval 3 CINAHL Plus

with Full Text 2020-04-08 Kl. 11.00 #1 MH Myocardial infarction 65,080 CINAHL Plus with Full Text

#2 Experience 378,418 CINAHL Plus

with Full Text

#3 Perception 169,182 CINAHL Plus

with Full Text

#4 View 105,595

CINAHL Plus with Full Text

#5 S2 or S3 or S4 593,984 CINAHL Plus

with Full Text

#6 MH Life 514,990 CINAHL Plus

with Full Text

#7 S1 And S5 And S6 540 40 5

CINAHL Plus with Full Text Peer reviewed English language

2010–2020

(20)

PsycINFO

Databas Sökord Resultat av sökningen Urval 1 Urval 2 Urval 3 PsycINFO

2020-04-08 Kl. 18.00

#1 Myocardial infarction 5,319 Lästa titlar Lästa abstract Antal artiklar till studien

PsycINFO #2 Nurs* 167,005

PsycINFO #3 Quality of life 112,416 PsycINFO #4 Patient experience 91,688

#5 Health care 281,703 PsycINFO #6 S3 OR S4 196,407 PsycINFO Peer reviewed English language 2010–2020 #7 S3 OR S4 AND S1 AND S2 AND S5 54 54 20 5*

(21)

Bilaga 2: Artikelmatriser

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Junehag, L, Asplund, K, Svedlund, M.

2013

Perceptions of illness, lifestyle and support after an acute

myocardial infarction Scandinavian Journal of

Caring Sciences, 28(2): 289–296. (8p)

Sweden

”To describe individual perceptions of their lifestyle

and support, 1 year post a myocardial infarctionwith or

without mentorship”

Tillfrågade individer på 20 st valdes ur en prospektiv longitudinell studie där män

och kvinnor <75 år haft sin första hjärtinfarkt som intervjuades 1 år efter insjuknandet. En mentor som haft hjärtinfarkt 10 år tidigare

tilldelades 11 st ur studiegruppen, medan kontrollgruppens 9 individer

var utan mentor. Inklusionskriterier var att samtliga deltagare kom från glesbygden med så långt som >200 km till närmsta sjukhus.

Inga bortfall. Studiegrupp bestod av 20 individer varav 14 män och 6 kvinnor mellan ålder 46–73 år.

Kvalitativ analysmetod med deskriptiv design. Datainsamlingsmetod var semistrukturella individuella

intervjuer.

Styrkor: Tydligt formulerat syfte. Metoden är relevant i förhållande till syftet. Väl redovisad dataanalys som

säkrar reliabilitet. Svagheter: Förförståelse

beskrivs ej.

Deltagarna i båda grupperna fick både liknande och olika upplevelser över reaktionen av

sin förmåga att genomföra livsstilsförändringar året efter

AMI.

Tre teman växte fram ur innehållsanalysen; ‘att vara i

en drabbad kropp’, ‘ha förmåga att bibehålla eller

förändra livsstil’ och ‘att kunna hantera händelsen’.

(22)

Asplund, K, Junehag, L, Svedlund, M. 2014 A qualitative study: Perceptions of the psychosocial consequences and access to support after an

acute myocardial infarction Intensive and critical care nursing 2014; 30(1): 22–30.

Sweden.

”To describe individuals’ perceptions of the psychosocial consequences of an acute myocardial infarction (AMI) and of their access to

support one year after the event”.

Studien inkluderade 20 personer varav 14 män och 6

kvinnor. Av dessa blev 11 erbjudna en mentor under det

första året efter hjärtinfarkt som informativt stöd. Inklusionskriterier: att deltagarna levde i lantlig miljö

och hade upplevt sin första hjärtinfarkt. Kvalitativ studie med

deskriptiv design. Datainsamlingsmetod: semistrukturerad intervju.

Styrkor: Tydligt och visuellt väl beskriven data analysprocess. Syftet är tydligt formulerat och begränsningar i

studien väl beskrivna. Forskarnas förförståelse

beskrivs.

Den kliniska verksamheten kan dra nytta av studien för att

hjälpa människor med existentiell kris efter en

hjärtinfarkt. Svagheter: Inga funna.

Vid återhämtningsfasen upplevde många oro inför att få en ny hjärtinfarkt. De flesta

i gruppen med mentor uppskattade stödet och oron minskade. De flesta deltagare

utan mentor önskade att dom hade haft det stödet. Man fann

att människor behöver hjälp i form av stöd av att hantera den

existentiella kris som kommer tiden efter en hjärtinfarkt.

(23)

Merritt, Christopher J., Nicole de Zoysa, och Jane M. Hutton.

2017

A Qualitative Study of Younger Men’s Experience of

Heart Attack (Myocardial Infarction). British Journal of Health Psychology 22(3):589–608

England

”To understand how patients afflicted by a minor heart attack experience their life

situation when following cardiac rehabilitation”.

Kvalitativ studie med fenomenologisk analys.

Inklusionskriterier: Män under 45 som under de senaste 3–6 månader upplevt

hjärtinfarkt. Personal på London teaching hospital valdu ut lämpliga deltagare. 13 patienter tillfrågades till att

delta i studien varav alla gav sitt skriftliga samtycke. Dock hoppade två av innan intervjuerna hade påbörjats.

En deltagare mötte inte exklusionskriterierna och

datan avlägsnades. 10 deltagares intervjuer

inkluderades i studien.

Styrkor: Tydlig metod med utförlig beskrivning av analys.

Citat i resultat som ger ett större djup och inblick i

deltagarnas subjektiva upplevelse.

Svagheter: Vag beskrivning av urvalsförfarande.

Resultat visade att deltagarna upplevde fysisk utmattning

och svaghet. Påverkan på fysiken bidrog till upplevelse

av förlust av manligheten. Det fanns även en oro och rädsla för att de skulle uppleva

ytterligare en hjärtinfarkt. Deltagarna upplevde ökad tristess och minskad förmåga

(24)

Petriček, G., Buljan, J., Prljević, G ., och

Vrcić-Keglević, M. 2017

Perceived needs for attaining a ‘new normality’ after surviving myocardial infarction: A qualitative study

of patients’ experience. European Journal of General

Practice 23:1, 35–42 Kroatien

”To explore MI patients’ experiences of life with MI,

the challenges they face during the process of accepting their condition, and

the setting and resetting of their personal goals ”

Kvalitativ studie Grounded theory som analys. Semistrukturerade intervjuer. 32 deltagare vars primära diagnos var hjärtinfarkt valdes

ut av allmänläkare

Styrkor: Innehåller förslag på hur resultatet kan användas i

klinisk praxis. Svagheter: Mindre tydlig

beskrivning av urvalsförfarande och

inklusions och exklusionskriterier.

Resultatet visade att de flesta som fått en hjärtinfarkt kunde

anpassa sig till den nya situationen.

Många upplevde att de fick en ny identitet och en ny

(25)

Simonÿ, C. P., Dreyer, P., Pedersen, B. D., & Birkelund,

R. 2017

It is not just a Minor Thing – A Phenomenological-Hermeneutic Study of Patients' Experiences when

afflicted by a Minor Heart Attack and Participating in Cardiac Rehabilitation. Scandinavian Journal of Caring Sciences 232–40.

Danmark

”To understand how patients afflicted by a minor heart attack experience their life

situation when following cardiac rehabilitation”

Hermeneutisk fenomenologisk studie med fokusgrupps-intervjuer samt individuella

intervjuer.

Inklusionskriterier: Patienter diagnostiserade med en mindre hjärtinfarkt utan andra

livshotande sjukdomar eller tillstånd. Deltagarna skulle

tala och förstå danska. Alla tretton som tillfrågades ville delta. 2 stycken deltagare

drog sig ur, en på grund av logistiska skäl och en på grund

av språkmässiga svårigheter. 11 deltagare inkluderades, 9 män och 3 kvinnor mellan

ålder 59–87 år. Fenomenologisk hermenutisk

analys användes.

Styrkor: Förslag på hur resultatet kan användas i klinisk praxis. Citat i resultatet

som bidrar till ökad förståelse av deltagarnas subjektiva

upplevelse. Svagheter: Förförståelsen

finns inte beskriven.

Deltagarna blev både fysiskt och psykiskt påverkade av sin

upplevelse. De upplevde en rädsla och förståelse för livets skörhet. De upplevde sitt liv förändrat.

Några av förändringarna var trötthet, begränsad rörlighet, minskad glädje och minskad

upplevd mening av livet Vissa deltagare var rädda att inte klara av att sköta sitt hem

längre.

Den sociala kontakten i livet minskade och många var tvungna att sjukskriva sig eller

(26)

Ivarsson, B,. Sjöberg, T,. Sjöström-Strand, A.

2010

Women’s experience of a myocardial infarction: 5 years

later.

Scandinavian Journal of Caring Sciences 25; 459–466

Sverige

”To explore and describe how women conceived their health and daily life 5 years after

an MI”

Fenomenologisk deskriptiv design.

Urval: 12 kvinnor tillfrågades att beskriva om och hur hjärtinfarkten begränsat deras

liv de senaste 5 åren sedan händelsen. Ett strategiskt urval med hänsyn till ålder, social status, antal barn och utbildningsnivå gjordes för att uppfylla den

fenomenologiska undersökningsmetoden. Tre av kvinnorna arbetade och övriga var antingen för sjuka för att

arbeta eller hade gått i pension.

14 kvinnor tillfrågades till en början, 2 bortfall resulterade i

12 som deltog i studien. Datainsamlingsmetod var semistrukturerade intervjuer.

Styrkor: Tydlig beskriven datainsamlingsmetod och lämplig design för att besvara

syftet.

Metod och resultat diskuteras i förhållande till

reliabilitet/validitet och generaliserbarhet. Svagheter: Inga funna.

Återhämtningen efter hjärtinfarkten upplevdes som

en komplex process med upplevelser som rädsla och

osäkerhet inför framtiden. Kvinnorna upplevde sig själva

som förändrade i sig själva och att de inte längre kunde förlita sig på sin kropp vilket utgjorde ett hinder när de ville

fortsätta med sina liv som tidigare. Tankar om hur skört livet är ockuperade kvinnornas

tankar ofta. Kvinnorna upplevde att sjukvården inte gett tillräcklig

information om varför de behöver ta sina mediciner och

var oroliga över biverkningar som kunde komma.

(27)

Stevens, S,. och Thomas, S. 2012

Recovery of Midlife Women From Myocardial Infarction,

Health Care for Women International, 33:12

USA

”This study aimed to to elicit the experiences of midlife

women who survived myocardial infarctions and

returned home to recover”.

Kvalitativ studie med fenomenologisk metod.

Inklusionskriterier: Deltagarna skulle vara kvinnor

i 45–65 års ålder. Hjärtinfarkten skulle ha inträffat minst 6 månader innan intervjuerna. Kvinnorna

skulle vara engelsktalande. Kvinnor som genomgått irurgi

pågrund av sin hjärtinfarkt som CABG exkluderades från

studien. Intervjuerna skedde i

deltagarnas hem. 8 kvinnor blev intervjuade och

inkluderade i studien.

Styrkor: Bra beskrivning av inklusionskriterier där även exklusionskriterier finns med. Citat inkluderas som bidrar till

en subjektiv bild av deltagarnas upplevelser.

Svaghet: Svagt urvalsförfarande på grund av

att inget om bortfall är beskrivet.

Deltagarna upplevde att kroppen kändes svag och

utmattad.

Alla kvinnor i studien bar en känsla av att inte ville göra sin

familj upprörd och dolde sin egen rädsla för att skydda de. Hjärtinfarkten störde även

karriären för vissa av deltagarna. Många fick arbeta

färre timmar. Kvinnorna kände sig inte

längre trygga efter hjärtinfarkten och levde i

rädsla.

Några upplevde att personalen inte gav tillräckligt med

information efter hjärtinfarkten. .

(28)

Strömbäck, U,. Engström, Å,. och Wälivaara, B-M.

2019.

Realising the Seriousness – The Experience of Suffering a Second Myocardial Infarction: A Qualitative Study. Intensive

and Critical Care Nursing 51:1–6

Sverige

”The aim of this study was to describe people’s experiences

of suffering a second myocardial infarction”.

Semistrukturerade intervjuer genomfördes. Inklusionskriterier: Deltagare som haft en andra hjärtinfarkt

och som skulle på ett uppföljningsbesök. 8 patienter tillfrågades varav sex stycken var män och två

stycken var kvinnor.

Styrkor: Tydlig beskrivning av deltagare och

urvalsförfarande. Citat av deltagare inkluderas som ger

ett ökat djup och subjektiv förståelse.

Svagheter: Inga funna.

Deltagarna fick ett uppvaknande för att genomföra genomföra livsstilsförändringar.Vissa

uttryckte sin oro för att drabbas av ytterligare en

hjärtinfarkt.

En svårighet att hitta en balans i livet efter hjärtinfarkten

(29)

Wieslander, I., Mårtensson, J., Fridlund, B., och Svedberg, P.

2016.

”Women’s experiences of how their recovery process is

promoted after a first myocardial infarction: Implications for cardiac

rehabilitation care”. International Journal of Qualitative Studies on Health

and Well-being 11(1):30633. Sverige

”To explore womans experiences of recovery after a

myocardial infarction”.

Kvalitativ studie med deskriptiv design. Inklusionskriterier: Kvinnor som drabbats av hjärtinfarkt. De skulle tala och

förstå svenska. Urvalsförfarande:

Ändamålsenligt urvalsförfarande. 28 kvinnor tillfrågades som

gav sitt samtycke till att bli vidare informerade om

studien.

26 stycken gick med på att delta i studien. Ostrukturerade intervjuer

genomfördes. Plats för intervjuer var för 13

av kvinnorna på författarens arbetsplats, på sjukhuset.

Analys: Kvalitativ innehållsanalys användes för

att

Styrkor: Nogrannt beskrivet urvalsförfarande. Inkluderade

citat som ger en subjektiv förståelse av deltagarnas

upplevelse. Svagheter: Finns inga

exklusionskriterier.

Resultatet handlade om hur deltagarna fick nya perspektiv på livet och utvecklade en inre

styrka.

Kvinnorna fortsatte med sina tidigare fritidsintressen men fann även nya intressen efter

hjärtinfarkten. Stödet av familjemedlemmar var av stor

vikt för deltagarna. För att främja återhämtning

var det även viktigt för deltagarna att ha ett positivt