Den manliga
sjuksköterskan
En feminin, sexuellt avvikande person med
tvivelaktiga avsikter som vårdare?
En litteraturstudie
Kaj Persson
Lars Wallin
Persson, K & Wallin, L. Den manliga sjuksköterskan. En feminin, sexuellt avvikande person med tvivelaktiga avsikter som vårdare? En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad, 10 poäng, Malmö högskola, Hälsa och samhälle, Enheten för omvårdnad, 2004.
Syftet med denna litteraturstudie var att utforska de attityder och förväntningar som möter den manliga sjuksköterskan i arbetslivet. Samt om dessa attityder och förväntningar får någon påverkan på den manliga sjuksköterskan i dennes yrkesroll. Detta har gjorts genom att söka, kritiskt granska och sammanställa resultaten i vetenskapliga artiklar. Resultatet av litteraturstudien är att det förekommer förutfattade meningar om den manliga sjuksköterskans sexuella läggning, och åsikter om vad med och var denna bör arbeta. Det fanns även förväntningar om att den manliga sjuksköterskan ska vara fysiskt stark, tekniskt kunnig och att denne ska avancera till ledarposition.
The male nurse
A feminine, sexually divergent person with
dubious intentions as caregiver?
A literature review
Kaj Persson
Lars Wallin
Persson, K & Wallin, L. The male nurse. A feminine, sexually divergent person with dubious intentions as caregiver? A literature review.
Examination paper, 10 credit points, Nursing programme, Malmö University, Health and society, Department of Nursing, 2004.
The purpose of this literature review was to investigate the attitudes and expectations that the male nurse meets in his working life. And if this attitudes and expectations have any influence on the male nurse in his profession. This was done by searching, critically examine and put together the results of scientific articles. The result of the literature review is that a prejudiced assumption exists about the sexual preference of the male nurse, and opinions about what with and where the male nurse should work. There were also expectations on the male nurse that he should be physically strong, technically skilled and should advance to a leading position.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Inledning 4
Bakgrund 4
Historik 4
Syfte och frågeställningar 7
Metod 7
Litteratursökning 7
Söktabell 8
Resultat 8
Den manliga sjuksköterskan och förutfattad
sexuell läggning 8 Den manliga sjuksköterskan och förväntningar på denne 9
Den manliga sjuksköterskan och karriär 9
Förutfattade meningars på verkan på den manliga
Sjuksköterskan 9 Artikelredovisning 10 Artikel 1 10 Artikel 2 11 Artikel 3 12 Artikel 4 14 Artikel 5 16 Artikel 6 17 Artikel 7 18 Diskussion 20 Resultatdiskussion 20 Metoddiskussion 22 Slutord 23 Referenser 24
INLEDNING
Föreliggande litteraturstudie fokuserar på den manliga sjuksköterskan och dennes arbetssituation. Då vi själva är män och studerande på en sjuksköterskeutbildning har vi redan konstaterat att vi utgör en minoritet. Endast 9 stycken av 97
studerande i denna kurs utgörs av män. Detta är inget som överraskar oss då vi är väl medvetna att det även förhåller sig så ute på arbetsplatserna i vårdyrket. Antalet män i vården utgör sedan årtionden tillbaka, endast cirka 9 procent enligt Statistiska centralbyrån (2001). Även om antalet manliga sjuksköterskor sakta växer har det inte ändrats procentuellt i väsentlig grad. Detta till trots att antalet utexaminerade manliga sjuksköterskor sakta har växt från 11 till 13 procent de senaste tio åren, enligt Vårdfacket (2003).
Detta examensarbete är grundat på intresset för den manlige sjuksköterskans arbetssituation då den kommer att utgöra just vår egen kommande arbetssituation. Tankarna om framtida arbetsförhållande har blivit tydligare och mer frekventa under studietiden då vi efterhand stött på antydningar från olika håll som uttrycker en tvekan angående manliga sjuksköterskors lämplighet att arbeta inom
sjukvården.
Hälso och sjukvården i Sverige och dess närområde har länge dominerats av kvinnor.
Florence Nightingale gjorde stora förändringar i vården under andra hälften av 1800-talet. Dels förändrade hon synen på patienter och den omvårdnad som patienterna borde vara berättigade. Dels förändrade hon synen på sjuksköterskan och dennes arbete både i sjuksköterskans egna och i andras ögon. Florence Nightingale ansåg att sjuksköterskeyrket var ett kall och att det endast skulle utföras av kvinnor (Holmdahl, 1994).
Numera anses det allmänt att sjuksköterskeyrket inte längre är ett kall utan en profession som är öppen även för män.
Denna litteraturstudies syfte är att genom redan publicerad litteratur undersöka vilka attityder och förväntningar som möter den manliga sjuksköterskan i yrkeslivet.
BAKGRUND
Som bakgrund för denna studie görs en kort tillbakablick i historien för att ge en bild av hur pass involverad mannen varit när det gäller vårdandet av andra människor.
Historik
Redan de gamla Grekerna kände till nyttan av både hälsoprevention och
omhändertagande av skadade och sjuka. Detta kan bland annat konstateras genom att läsa de skrifter och sagor som är bevarade från tiden innan Kristus födelse. Den mest spektakulära preventionen för att förebygga ohälsa lär vara då Akilles moder Tetis lät gudarna doppa hennes lille son i ett magiskt bad för att göra honom osårbar (Homeros, 700-talet f kr).
Både antikens greker och romare hyllade Eskulapios som läkekonstens gud. Ormen som ringlade runt hans stav stod som symbol för tillfrisknande, hälsa och styrka (Holmdahl, 1994). I fjärde Moseboken 21:9 kan man läsa att Moses lät tillverka en orm av koppar och fäste den på en stav. Tanken var att staven med ormen skulle kunna bota mot ormbett (Bibeln, 1972).
Även om det antika Grekland står som representant för demokratin så var den ingen demokrati i modern mening. Endast fria män hade talan i denna tidiga demokrati. Inte heller i Romarriket hade ofria människor någon talan. Detta avspeglar sig i litteraturen som följaktligen endast innehåller mansnamn.
Ett exempel är Hippokrates som anses som läkekonstens fader tack vare att han särade på filosofi och läkekonst (Blomkvist & Eriksson, 1991).
På Island nedtecknades på 1200-talet en rad sagor från Islands landnamnstid, det vill säga runt 1000-talet. I Sturlungasagan berättas om en släktfejd. Den berättar också hur man efter striden tvättade såren i varmt vatten, sydde med silke och sentråd. Vidare förband man med salvor, örter, bast och linne (Kålund & Hansen, 1904).
Det uppstod även munk och nunneordnar som hade som huvuduppgift att ta hand om skadade och sjuka. St. Antonines, grundat 1095, för mentalsjuka och rosfeber. Hospitalie-bröderna av St. John, grundat på 1200-talet, för att hjälpa korsriddare och pilgrimer i Jerusalem. Alexian-bröderna, grundat i mitten av 1300-talet, för hjälp under digerdöden. St. Camillus de Lellis orden 1584, i vilken religiösa män tog sig an pestsmittade. Dessa är endast några av alla dessa tidiga ordnar som har uppstått och lagts ner under förra millenniet. Vissa existerar ännu idag och har spridit förgreningar i olika länder (Whittock et al, 2003).
Religionskrigen under 1500- och 1600-talet färgade Europa av blod. I de länder där protestantismen kom att segra avvecklades klosterordnarna och egendomarna drogs in till kronan. Detta gynnade både kungen och den nya kyrkan medan de behövande i dessa länder blev lidande (Furstarnas tid, 1982).
Tomrummet efter klostrens organiserade vårdande funktion fylldes inte förrän på 1700-talet och då i form av fattigstugor. Där fick gamla, sjuka, svaga och handikappade tak över huvudet genom socknens försorg. Vården och
omvårdnaden var dock tvivelaktig och de friskare fick hjälpa sina sämre kamrater. I England år 1752 startades Manchester Royal Infirmy. Genom gåvor, donationer och frivilligt arbete påbörjades återuppbyggnaden av en vårdande institution och därmed även en organisation med vårdpersonal. Både män och kvinnor ingick som vårdpersonal. Män på männens avdelning, och kvinnor på kvinnornas avdelning (Mackintosh, 1997)
Fattigstugorna ersattes på sina håll under 1800-talet av så kallade arbetshus. Dessa fungerade liksom fattigstugorna som en tillflykt för de sjuka och svaga. Men nu blev tillsynen könssegregerad och de boende fick arbeta med vad de förmådde. Liksom tidigare sköttes de svagare av dem som var lite starkare och allt under övervakning av en vakt eller övervakare. Samma utveckling fick de så kallade asylerna som tog sig an de mentalt handikappade. Att arbeta på dessa inrättningar var ett lågstatusjobb och kraven på de avlönade var små. En person som var oförmögen att klara av ett annat arbete kunde om han/hon var någorlunda nykter
Under 1800-talet dök det åter upp religiösa vårdande sällskap som till exempel, The Protestant Sisters of Charity, 1840 men även ickereligiösa sällskap såsom The Sisterhood of Mary of Davenport and Plymouth, som bildades år 1848. Den viktorianska tidens anda hade ett starkt inflytande över 1800-talets sjukvård. Det passade bra att låta kvinnor utöva detta yrke då det ansågs ligga kvinnorna nära att vårda. De manliga sjukvårdarna blev hänvisade till asylerna och ofta kallade ut till militärens fältsjukhus. Då Florence Nightingale gav ut sin bok, Notes of Nursing, 1860, kom hon att radikalt förändra sjukvården. Hon stärkte patienternas anseende och upphöjde sjuksköterskan till ett kvinnligt icke-religiöst kall. Hon lät starta en utbildning för sjuksköterskor där hon spred sina tankar och lärdomar. Hon stärkte kvinnans roll i vården och bannlyste männen på allmänna sjukhus. Hon
utvecklade sjuksköterskans ställning till en acceptabel och respekterad yrkesroll för viktorianska medelklasskvinnor. Hennes läror spreds ut över världen från St Bartholomew`s Hospital i London (Mackintosh, 1997).
I Sverige var utvecklingen av vårdinrättningarna och sjuksköterskorna snarlik den i England. Sjuksköterskeutbildningar startades under 1800-talets senare hälft av olika intressenter. Det gemensamma för dessa var att utbildningarna och
koncepten hade engelska förebilder. Svenska diakonissanstalten startade sin sjuksköterskeutbildning år 1851 i Stockholm. Röda korset startade sin sjuksköterskeutbildning år 1867 under ledning av Emmy Rappe på Uppsala Akademiska Sjukhus. Drottningens sjuksköterskeskola startades i Stockholm år 1884 men ersattes av Sophiahemmets sjuksköterskeskola då Sophiahemmet invigdes år 1889 i Stockholm. Sophiahemmets sjuksköterskeutbildning sköttes av Alfhild Ehrenborg som liksom Emmy Rappe blivit utbildad i England och var starkt influerade av Florence Nightingales tankar (Emanuelsson, 1990).
Antagningskriterier för Sophiahemmets sjuksköterskeutbildning var år 1884: ??att tillhöra protestantisk trosbekännelse.
??att äga allvarlig håg för sjuksköterskekallet, byggd på sann gudsfruktan. ??att ha god hälsa.
??att vara ogift eller änka.
??att ha åtnjutit nöjaktig skolundervisning.
??att vara mellan 21 och 35 år gammal (undantag för åldern kunde dock medgivas efter styrelse beslut), (Emanuelsson, 1990).
Även om män var portförbjudna på sjuksköterskeutbildningarna kunde The Temperance Male Nurses Cooperation, som grundats år 1894, tillhandahålla manliga sjuksköterskor med minst tre års erfarenhet. Då Boerkriget bröt ut, år 1899, kunde brittiska armén, utöver läkarna, ställa upp med 800 manliga
sjuksköterskor, med minst tre års erfarenhet. I England bildades år 1907 The Navy and Army Male Nurse Association, vilket tyder på en tillgång på utbildade
manliga sjuksköterskor. I England lyckades General Nursing Council år 1919 driva igenom en lag som innebar att det endast fanns en portal in till
sjuksköterskeyrket. Fullt medlemskap kunde man endast erhålla om man var kvinna och allmänbildad. Manliga sjuksköterskor fanns, men utan fullt medlemskap. Trots detta kunde dock sjukhusen anställa män under vissa förhållanden. Mellan åren 1921 och 1938 registrerades 97 028 kvinnor och 435 män som sjuksköterskor. År 1947 tvingades sjuksköterskeutbildningarna i England att öppnas för män. År 1949 lagstiftades mot könsdiskrimineringen och dörrarna öppnades officiellt för de manliga sjuksköterskorna (Mackintosh, 1997).
Denna korta tillbakablick visar att både män och kvinnor har varit aktiva i vårdarbete genom historien. Det har snarare varit tidsandan och de behov som funnits som påverkat vem som gjort vad, var och hur. Könsgränserna och status har därmed växlat under de århundraden som gått.
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med föreliggande studie är att genom vetenskapliga artiklar utforska de attityder och förväntningarsom möter den manliga sjuksköterskan i arbetslivet. Samt om dessa attityder och förväntningar får någon påverkan på den manliga sjuksköterskan i dennes yrkesroll.
Följande frågeställningar studeras för att uppnå syftet med studien:
??Vilka attityder och förväntningar möter den manliga sjuksköterskan i hans yrkesroll?
??Påverkar dessa attityder och förväntningar i så fall den manliga sjuksköterskan i hans yrkesroll?
METOD
Denna studie är gjord som en litteraturstudie enligt de riktlinjer som Polit et al, (2001) anger. I en litteraturstudie ingår moment som formulering av
forskningsfråga (syfte, frågeställning), fastställande av sökstrategi, litteratursökning, granskning av litteratur och sammanställning av resultat.
Litteratursökning
Sökningen av vetenskapliga artiklar gjordes i databaser, åtkomliga via Malmö högskola, Hälsa och samhälles datorer. Sökningarna via databaserna har sitt ursprung i sökorden male och nurse. Utifrån dessa sökord gjordes djupare sökningar med olika kombinationer av andra sökord. Då vi redan i ett tidigt stadium fann att det inte var så lätt att hitta vetenskapligt material som kunde besvara våra frågeställningar, togs beslutet att inte använda andra begränsningar vid sökningen, än att artiklarna skulle vara publicerade antingen på svenska eller engelska. Vår ambition var i första hand att hitta material som fanns i fulltext på databaserna eller i tidskrifter tillgängliga på Hälsa och samhälles bibliotek eller på Medicinska Centralbiblioteket, UMAS. Det visade sig ganska snart att detta inte skulle ge tillräckligt med material. Därför beställdes artiklar där abstrakten verkade intressanta och i en del fall, då inget abstrakt fanns, där titeln antydde att artikeln borde ha det innehåll som kunde besvara frågeställningarna.
Söktabell
I tabellen nedan redovisas databaser, sökord, antal träffar och antal lästa artiklar.
Tabell 1. Redovisning av litteratursökning i databaser.
Databas Sökord Träffar Lästa artiklar
PubMed Male AND nurse Male AND nurses Male nurses
Male AND nurses and stereotype
Nurses AND masculinity
26726 16141 1055 140 15 0 0 2 4 3
Elin Male AND nurse 64 1
Medline Male AND nurse 1067 3
EBSCO Male AND nurses 154 1
Arbline Manliga sjuksköterskor 3 2 Antalet lästa artiklar till denna litteraturstudie uppgick till 16 stycken. Artiklarna genomgick en kritisk granskning enligt de kriterier som Polit, et al (2001) anger. Efter den kritiska granskningen kom slutligen 7 stycken att användas i resultatet, samt ytterliggare 2 stycken i bakgrunden. Av de 7 använda artiklarna i resultatet var 6 stycken med kvalitativ ansats och 1 stycken med kvantitativ metod.
Artiklarna sammanfattades och presenterades under rubriken artikelredovisning med en kritisk granskning presenterad efter varje artikel.
RESULTAT
Denna studies frågeställningar besvaras under nedanstående fyra teman.
Den manliga sjuksköterskan och förutfattad sexuell läggning
I ett flertal av de granskade artiklarna diskuteras det om attityden att manliga sjuksköterskor är homosexuella. I Williams (1995) framkommer det att det finns en stereotyp bild från allmänheten att manliga sjuksköterskor är homosexuella. Robertsson (2002) bygger delar av sin artikel om manliga sjuksköterskor på diskussionen om det komplexa i mannens maskulinitet, homosocialisering och homofobi, där manliga läkare kunde ifrågasätta manliga sjuksköterskors
manlighet. De manliga sjuksköterskorna i studien hade alla kommit i kontakt med den förutfattade meningen att manliga sjuksköterskor skulle vara homosexuella. Soerlie (1997) nämner inte direkt homosexualitet som förutfattad mening men uppger attityden att sjuksköterska inte är ett arbete för män. Detta är då framfört i en negativ betydelse för manligheten hos manliga sjuksköterskor. I Evans (1997) studie sägs att feminina värderingar på sjuksköterskeyrket sätter en stämpel på den manliga sjuksköterskan som onormal eller homosexuell. Misstankar om att den manliga sjuksköterskan skulle vara homosexuell framkom också i Evans (2002) framförallt från patienter i tonåren. Vidare säger Evans i sin studie att beröring av kvinnliga patienter var en potentiell risk för missförstånd och anklagelser om sexuell antastning. Detta framkom tydligt i studien genom ett uttalande från en manlig sjuksköterska, som blivit rapporterad till sin överordnade av en kvinnlig kollega, när mannen tröstat en kvinnlig patient, genom att lägga sin hand på hennes skuldra.
Den manliga sjuksköterskan och förväntningar på denne
Milligan (2001) skriver i sin studie att den manliga sjuksköterskan förväntas vara fysiskt stark och vara den som gör det tunga kroppsarbetet. Det var männen man kallade på om en patient var aggressiv eller förvirrad, om ett ben skulle hållas för gipsning. Williams (1995) fann åsikter om att den manliga sjuksköterskan inte skulle arbeta inom till exempel obstetrik och gynekologi, utan föredrogs inom områden som ortopedi och psykiatri på grund av den förväntade fysiska styrkan hos den manliga sjuksköterskan. I Robertsson (2002) framkom liknande åsikter angående fysisk styrka och att den manliga sjuksköterskan skulle vara tekniskt kunnig samt kunna föra gruppens talan. I Milligan (2001) kom det fram att manliga sjuksköterskor inte borde visa känslor eller gråta inför patienter, medan detta var fullt tillåtet för de kvinnliga sjuksköterskorna.
Den manliga sjuksköterskan och karriär
Soerlie, et al (1997) visar på att det finns förväntningar på den manliga
sjuksköterskan att denne ska söka sig vidare till administrativa positioner och inte arbeta kvar på vårdavdelningar. Att män passar bättre inom vissa områden menar även Fottler (1976) som också konstaterar att kvinnliga kolleger anser att det är kompetensen och inte könet som ska avgöra i karriären. Samtidigt som hennes studie visar att flera kvinnor föredrar en manlig chef framför en kvinnlig chef. Evans (1997) anklagar det patriarkaliska synsättet som påför mannen de lämpliga ledaregenskaperna samtidigt som en kvinnlig chef enbart ses som bitchig. Läkare tvivlar sällan på den manliga sjuksköterskans kompetens enligt Williams (1995) men kan ifrågasätta varför han nöjer sig att arbeta som sjuksköterska. Det förekom även att läkare uppmuntrade manliga sjuksköterskor att söka karriär utanför sjuksköterskeyrket. Inom professionen, menar Robertsson (2002), pågår en osynlig process som medför en könssegregering. Männen nischar sig och söker sig vidare till andra uppgifter som specialposition, ledande position,
läkemedelsföretag eller läkare.
Förutfattade meningars påverkan på den manliga sjuksköterskan
I Williams (1995) framkom det att den stereotypa bilden av att manliga
sjuksköterskor är homosexuella, gör att heterosexuella manliga sjuksköterskor gärna framhåller att de är gifta eller pratar om flickvänner med patienter, för att styrka sin heterosexualitet. I Evans (2002) kan man läsa att det är viktigt för de manliga sjuksköterskorna att tydligt visa en maskulin hållning. Detta för att undvika anspelningar om homosexualitet. Även i andra vårdsituationer är mannen utsatt för granskning av kolleger såväl som patienter. Risken att bli anklagad för olämplig beröring av patienter är ständigt närvarande. Därför skapade männen strategier för att undvika situationer som kan leda till anklagelser. Williams (1995) menar att även om männen är nöjda med vårdyrket så påverkas de av sin omgivning att söka sig till de för männen rätta arbetsuppgifterna. I Soerlie, et al (1997) konstateras det också att män inte förväntas att arbeta direkt med omvårdnad.
Även Robertsson (2002) diskuterar de attityder som får männen att söka sig till de avdelningar och specialiteter som männen förväntas arbeta inom. Evans (1997) uppmärksammar också männens strävan till vissa arbetsuppgifter och avdelningar, men då i en anklagande ton som att männen avsiktligt distanserar sig och skapar egna manliga öar. I Milligans (2001) studie framgår det att manliga sjuksköterskor hindrats att utföra sitt arbete då patienten eller dess anhöriga förväntat sig en kvinnlig sjuksköterska.
ARTIKELREDOVISNING
Artiklarna använda för resultatet i denna litteraturstudie redovisas tillsammans med en kritisk granskning.
Artikel 1
Fottler, M D (1976) Attitudes of Female Nurses Toward the Male Nurse: A Study of Occupational Segregation, Journal of Health and Social Behaviour, 17, 99-111. Denna studies syfte var att klargöra de attityder som kvinnliga sjuksköterskor har gentemot sina manliga kolleger. Bakgrunden för studien var att det trots vetskap om könsbarriärer inom yrkeslivet, inte tidigare gjorts några studier om
diskriminering mot män inom vården. Det fanns dock en liten studie från Philadelphia som tydde på diskriminering mot män i vården. Denna studie blev dock starkt ifrågasatt på grund av sin storlek och på grund av diskutabel trovärdighet. Flera andra studier hade tidigare tagit upp frågor kring manliga sjuksköterskor men då angående var inom vården männen arbetade. Studien gjordes genom att analysera enkätsvaren från 126 kvinnliga
sjuksköterskor. 200 enkäter skickades ut slumpvis till sjuksköterskor som var registrerade genom New York State Nurses Association, Distrikt 1. Enkäten var anonym så det gick inte att följa upp svaren med ytterligare frågor. Det faktum att 63 procent svarade tyder dock på ett intresse för frågorna hos de svarande.
Enkäten bestod av tio påstående som besvarades på en femgradig skala med värde från starkt medhållande till starkt avståndstagande. Dessutom fanns det plats för egna tillägg vid varje fråga. De svarande delades in i undergrupper beroende på ålder, civilstånd, uppväxtplats, utbildningslängd, anställningsår samt
arbetsinriktning, Resultaten i de olika grupperna var liknande och antogs därför, av författarna spegla en allmän åsikt.
Några frågor var av sexistisk art som att män skulle ha mer i lön eller ha andra fördelar. Detta för att se om det fanns självnedvärderande åsikter bland kvinnorna. Just dessa åsikter fick starkt avståndstagande. Frågor om män har en roll inom vården av patienter och om män ska uppmuntras att bli sjuksköterskor fick ett starkt medhåll. Överraskande svar var att ett antal sköterskor ansåg att män kanske var mer lämpade för administrativa uppdrag än kvinnorna.
Eftersom studien var kvantitativ redovisades resultaten i olika tabeller för att visualisera resultat och spridningen. Inget av åsiktsresultaten var signifikanta trots att man justerat för avvikelser.
Studien kom således fram till att även män har en plats i vården och att de kvinnliga kollegerna inte har någonting emot det. Könet ska inte påverka
sjuksköterskerollen. Det finns ringa antydningar om att det skulle skapa konflikter på grund av att det anställs både män och kvinnor inom sjukvården, inte heller att kvinnor skulle motsätta sig manliga sjuksköterskor.
De grupper som uppvisade tendens att reservera sig mot manliga sjuksköterskor var företrädesvis yngre kvinnor. Men även av kvinnor som inte arbetat ihop med män tidigare eller de kvinnor som tyckt sig förbigångna av män vid något tillfälle.
Kvinnorna var som helhet positiva till att se män som jämlika men endast som jämlike. Kultur, traditioner, attityder och låg social status är förmodligen det största hindret för att rekrytera fler män till vården. Även om det finns en växande skara manliga sjuksköterskor så tror inte artikelförfattaren på en snabb tillväxt av män inom hälso och sjukvården. Många arbetsgivare har fortfarande en
traditionell inställning och anser fortfarande att kvinnor är mer lämpade som sjuksköterskor än vad män är.
Kritisk granskning av artikel 1
Artikeln följer Polit et al, (2001) anvisningar för en vetenskaplig artikel. Inledande abstrakt innehåller metod, syfte och resultat. Bakgrunden saknas i abstraktet men behandlas i inledningen tillsammans med argumenterande
referenser. Bakgrunden leder vidare till ett teoretiskt ramverk som resonerar fram till de frågor som enkäten bestod i. Metoddelen redogör för hur den undersökta gruppen valdes samt de undergrupper den kom att bestå av. Resultaten
presenterades tydligt både i tabellform och i förtydligande ord. Artikeln i helhet, var tydlig med ett resonemang som man kunde följa genom hela artikeln. Artikeln tog även upp de brister som man insåg då man endast studerat en liten del av USA. Man undersökte attityder och inte beteende eller diskriminering. Avslutningsvis konstaterar författaren att även om det inte går att påvisa några könsbarriärer så kommer sjuksköterskeyrket även i framtiden att vara
kvinnodominerat.
Artikel 2
Williams, C L (1995) Hidden advantages for men in nursing, Nursing
Administration Quarterly, 19(2), 63-70.
Williams (1995) inleder sin artikel med att konstatera att mellan åren 1990 och 1995 ökade antalet manliga registrerade sjuksköterskor i USA från 5,5 procent till över 8 procent. Även om detta är en ökning som kommer att fortsätta så kommer ändå sjuksköterskeyrket även framöver att vara kvinnodominerat. Men tvärt emot liknande minoritetsgrupper ser det ut som att männen har ett övertag. Trots den kvinnliga dominansen tar sig männen in på prestigefyllda specialområden. Männen tjänar mer än kvinnorna och är överrepresenterade i administrativa positioner. Männen får sällan officiella fördelar utan möter oftare en stereotyp diskriminerande behandling.
Williams (1995) studie baserades på djupintervjuer av 32 stycken manliga sjuksköterskor verksamma i större städer i USA. Studien utgick från tre teman som var deras lönesättning och karriär, deras relationer med läkare och kolleger samt deras relation med patienter.
Temat lön och karriär diskuterades liksom anställningsmöjligheter och på vilka avdelningar mannen var accepterad som sjuksköterska. Faktorer som spelade in i karriärmöjligheten var kön, sexualitet, gift med fru och barn.
Relationen med läkare var oftast god och på en kamratlig nivå. Ofta behandlades männen bättre än kvinnorna av läkarna. Relationen med kvinnliga kolleger var mer blandad. Kvinnliga sjuksköterskor var inte negativa till männen, men kände sig samtidigt hotade. En tendens fanns att de började dela upp arbetsuppgifterna mellan manligt och kvinnligt.
Relationen med patienter var den som var mest stigmatiserad. De flesta patienter som de manliga sjuksköterskorna kom i kontakt med, tog för givet att en man inom sjukvården var läkare eller höll på att utbilda sig till läkare. En annan
stigmatiserad åsikt från patienterna var att om en man arbetade som sjuksköterska, så var han homosexuell. Som man i sjuksköterskeyrket ses han ofta av patienterna som antingen läkare, homosexuell eller lågpresterande. Till skillnad från sina kvinnliga kolleger blir de av läkarna ofta sedda som mer professionella. Männen favoriseras inte, men behandlas oftast mer rättvist. Antaganden om manliga sjuksköterskor gör att männen tvingas bort från vissa avdelningar och in på andra oavsett det egna intresset. Det är också dessa antaganden som gör att männen förväntas att söka statusuppgifter och göra karriär inom sjuksköterskeyrket.
Kritisk granskning av artikel 2
Artikeln är en kvalitativ studie som var en del av en större studie. Den större studien undersökte män inom olika kvinnodominerade yrkeskategorier i USA. Artikeln följer Polit et al, (2001) upplägg av en vetenskaplig artikel men med vissa avvikelser. Abstraktet redogör för bakgrund, metod och frågeteman men nämner inte vad resultatet pekar på. Inledningen ger en fylligare bakgrund till studien men hänvisar inte till andra studier eller arbeten inom ämnet. Ingen stans nämns förtydligande om metod, hantering eller etiska aspekter. Resultatet diskuteras under de olika teman som gör diskussion lätta att följa. Summeringen är kort och tydlig då diskussionen redan tidigare förts i resultatet. Artikelns
slutdiskussion med egen kritik saknas. Artikeln hade tjänat på om denna varit med då underlaget för artikeln kan ses som väl magert.
Artikel 3
Soerlie, V, Talseth, A-G, Norberg, A (1997) Male nurses: Reasons for Entering and Experience of Being in the Profession. Scandinavian Journal of Caring
Science, 11, 113-118.
Denna studies syfte var i första hand att belysa manliga sjuksköterskelärares och studenters anledningar till att välja sjuksköterskeyrket. Och i andra hand att, efter tio år, belysa deras position inom yrket och hur deras erfarenheter av yrket varit. Studien gjordes i två delar. 1984 gjordes den första delen, en ostrukturerad personlig intervju bestående av en huvudfråga och därefter uppföljningsfrågor för att klargöra och fördjupa svaren. Den andra delen av studien gjordes 1994. Denna bestod av en telefonintervju, med strukturerade frågor, som antecknades av författarna medan intervjun pågick. Urvalet för studien bestod av tretton män utav totalt etthundraåttiofyra studenter och lärare vid en sjuksköterskeskola i Norge.
Av de totalt tretton deltagarna i intervjun hade sex stycken växt upp i familjer utan fadersgestalt. De hade också tidigt i livet fått hjälpa till med att ta hand om sina syskon och hjälpa till med hushållet. Resterande sju växte upp med båda sina föräldrar och hade inte behövt ta detta ansvar. Dessa sju berättade istället om en ansträngd och negativ relation med sina fäder under uppväxten. Nio av deltagarna försökte möta sociala förväntningar genom att välja yrkesutbildningar som
motsvarade deras kön. För att finansiera sina studier arbetade dessa nio inom hälso- och sjukvården. Genom detta upptäckte dom att vården var deras rätta yrkesval. Alla tretton männen fick positiv respons från sina mödrar när de berättade att de tänkte läsa till sjuksköterskor. Endast en av männens fäder reagerade positivt på detta. Åtta fäder förstod inte deras yrkesval. De reagerade
med sorg och besvikelse och med kommentarer som, sjuksköterska är inget yrke för män.
Redan tidigt under männens studenttid framkom det förväntningar på dem. Till exempel att männen skulle engagera sig i studentorganisationer. Detta genom att tio manliga studenter valdes in i studentkåren av sina kvinnliga studentkamrater. De upplevde också att de inte skulle ägna sig åt den basala omvårdnaden av patienter. Denna upplevelse hade sitt ursprung i signaler från såväl patienter som andra studenter. Det fanns även direkt uttalade åsikter om männens framtida karriär. Det ansågs att de borde söka sig till administrativa positioner. Vidare fanns det attityder från kvinnliga avdelningssjuksköterskor, att det var svårt att delegera vissa vårduppgifter till de manliga sjuksköterskorna, som till exempel att bädda sängar, tömma bäcken med mera. Tio av de intervjuade upplevde
förväntningar på sig att uppträda enligt en stereotyp manlig roll, och inte engagera sig i omvårdande aktiviteter. Männen betraktades med misstänksamhet av såväl äldre patienter som unga manliga patienter, och åsikter framfördes om att de istället borde bli doktorer.
Alla de intervjuade hade i genomsnitt arbetat som avdelningssjuksköterskor i fyra år. Åtta av dem hade arbetat inom psykiatri och alla utom en hade vid något tillfälle innehaft en ledarposition, antingen inom undervisning, geriatrisk vård, medicin, psykiatri eller inom den privata sektorn.
Tio år efter den första intervjun, sade alla att de hade gjort samma val igen, att bli sjuksköterska. De ansåg dock att det fanns en del negativt med yrket som lön, arbetstider, status, avdelningskultur, kolleger, attityder och förväntningar relaterat till kön. Männen sa att det var en typisk kvinnlig kultur med en ensidig och speciell atmosfär. Det fanns förväntningar på männen att de skulle avancera till att bli ledare för avdelningarna de arbetade på. Männen uttryckte även positiva saker om sitt arbete inom vården. Mötet med patienterna och känslan av att kunna hjälpa till var det som gav dem mest. Genom mötena med patienter ansåg männen att de själva utvecklades emotionellt och att de fick andra perspektiv på livet. En annan positiv sak med yrket var att det fanns stor frihet och möjligheter att välja inriktningar.
Kritisk granskning av artikel 3
Denna studie följer de kriterier som bör finnas med enligt Polit et al, (2001) för att den ska betraktas som vetenskaplig. Abstraktet ger en bra överblick av innehållet i studien, där finns syfte, urval, metod och resultat beskrivet. Introduktionen ger en historisk tillbakablick på männen i vården och visar på hur lite som är forskat i ämnet tidigare. Dock kunde författarna ha använt sig av lite mer referenslitteratur för att sätta in läsaren djupare i området och visa på en större förförståelse. I introduktionen klargör författarna för sitt syfte med studien. Man beskriver vidare metoden som valts och vilket urval som gjorts. När urvalet presenteras väljer man av sekretesskäl att inte beskriva männens bakgrund tydligt, på grund av det lilla deltagarantalet från en specifik sjuksköterskeskola i Norge. Detta gör att studien haltar en aning, då man skulle vilja veta mer om deltagarnas bakgrund och erfarenheter. Resultatdelen har ett upplägg med författarnas tolkningar av deltagarnas svar, blandat med citat från de intervjuade. Detta ger en trevlig atmosfär och man känner att författarnas tolkning av svaren känns trovärdig. I diskussionen tar man upp relevant och aktuell litteratur. Man kritiserar till viss del
att kunna överföras direkt på allmänheten. Totalt sett är studien bra gjord och ger en god bild av vad författarna ville undersöka. Referenserna till tidigare litteratur kan se aningen gamla ut, men med tanke på den sparsamma forskningen inom området är de adekvata.
Artikel 4
Evans, J A (1997) Men in nursing: issues of gender segregation and hidden advantage, Journal of Advanced Nursing, 26, 226-231.
Författaren har studerat olikheterna mellan män och kvinnor inom vården. Hon redogör i sin artikel för de stereotypa könsrollerna som förekommer bland personalen inom sjukvården. Evans menar att de kvinnliga sjuksköterskorna och sjuksköterskeyrket klassas stereotypt med feminina egenskaper. Karaktären framstår som vårdande, omhändertagande, beroende och underdånighet. Detta kommer då i stark kontrast med de manliga sjuksköterskornas maskulina egenskaper. Män och manlighet klassas lika stereotypt med egenskaper såsom styrka, aggression, dominans, självkontroll och objektivitet. Detta skapar problem då dessa motsatta egenskaper ska förenas i sjuksköterskans roll hos den manlige sjuksköterskan. Trots att sjuksköterskeyrket är ett kvinnodominerat område så utökas skaran av män inom sjuksköterskeyrket, om än långsamt. Det gör att frågorna runt manliga sjuksköterskor aktualiseras. Evans anser att skillnaderna mellan maskulint och feminint inte har blivit integrerade i en positiv utveckling. Tvärtom menar hon att de förhållandevis få männen är privilegierade jämfört med sina kvinnliga kolleger. Hon menar att männen använder sig av strategier för att medvetet separera sig från sina kvinnliga kolleger och den feminina stämpel som sjuksköterskeyrket har. Evans refererar till ett antal tidigare studier som berör manliga sjuksköterskor för att påvisa sambanden och skillnaderna mellan manliga och kvinnliga sjuksköterskor. Evans delar upp sin artikel i fem rubriker som var och en resonerar runt ett tema.
Symboler och manliga fördelar
Individer som är olik majoriteten på grund av kön eller ras gör att de blir påförda antaganden såsom kultur, status eller uppträdande. Det medför att i en patriarkisk värld kommer få män i en kvinnodominerad profession att få högre status än kvinnorna. Män har en automatisk plusfaktor genom att föra sig med kraft och övertygelse. Kvinnan förlorar automatiskt med sin minusfaktor som skulle vara självnedvärderande och vekhet. Samhällssynen att män är mer värda än kvinnor gör att mannen i sjuksköterskeyrket blir medvetet eller omedvetet favoriserad av sina kvinnliga kolleger. Med fler män i vården skulle alltså sjuksköterskans anseende och status höjas. Andra menar att männen inte skulle höja yrkets status utan endast höja sig själva till specialister och en elit inom vården.
Specialisering
Florence Nightingale deklarerade på sin tid att det krävdes en kvinna för att kunna vårda. Det var hennes kvinnliga egenskaper som gjorde det naturligt att vårda. Det gjorde att män inom vården kom att ses på ett stereotypt sett som onormala, avvikande, veka eller homosexuella. Manliga sjuksköterskor är helt enkelt inte som andra, de är annorlunda.
Evans (1997) berättar hur män har svårt att associera sig med kvinnorna, och att de skapar egna öar av maskulinitet, genom att nischa sig och söka sig samman inom vissa specialområden. Männen söker sig till avdelningar som präglas av teknisk skicklighet och eget ansvar såsom akutvård, anestesi och intensivvård. Det
är dock inte enbart männen som skapar dessa öar, det är även kvinnorna som tillåter dem att bilda dessa öar.
Bilden av sköterskan och hennes yrke
Författaren berättar vidare att män i vården distanserar sig från kvinnliga kolleger och omformar vårdsituationerna så att den anpassas till den maskulina vårdstilen. Därmed får mannen också ta på sig manliga uppgifter som tunga lyft och
katetrisering av män. Det har förts diskussioner angående den feminina klangbenämningen sköterska har. För manliga sjuksköterskor skulle en könsneutral benämning innebära en minskad genuskonflikt.
Social distansering
Sjukvården liksom de flesta professioner har en struktur som gynnar män. En ledande position för en sjuksköterska kräver egenskaper som ledarskap, teknisk skicklighet och en hängivenhet för arbetet. Även språkligt skiljer sig män och kvinnor åt. Män anser att kvinnorna skvallrar, sprider rykten och diskuterar hem, barn och menstruationer. Kvinnorna anser där emot att män främst pratar om teknik, sport och bilar och söker sig till läkarna. Resultatet av detta blir ytterligare distansering mellan könen.
Patriarkalisk institution och manliga fördelar
Den patriarkaliska styrningen i organisationen gör att män gynnas då det blir den manliga karaktären som är norm för ledningen. Äktenskap för en man innebär mognad och ansvar, och därmed någonting positivt. Gifta män anses mer fokuserade och koncentrerade på sitt arbete och sin karriär. Medan det för kvinnan innebär en större belastning i hemmet och ökad frånvaro från sin arbetsplats på grund av graviditet, förlossning och småbarn. En annan fördel för mannen är att de tenderar ha en högre eller bredare utbildning än de kvinnliga kollegerna. Det förekommer också att män i vården direkt eller indirekt påverkas till att klättra i karriären. Dels för att man förväntar det av honom, men även för att få andra arbetsuppgifter som innebär att han undviker patientnära kontakt och den stigmatiserade homosexuella bilden.
Evans (1997) slutar sin artikel med att konstatera att trots att allt fler män söker sig till vårdyrket innebär det inte att det pågår någon integreringsprocess mellan könen. För trots kvinnodominansen inom yrket vinner männen på det
patriarkaliska synsättet som råder, ett synsätt som prioriterar maskulinitet och nedvärderar de feminina egenskaperna. Men även männens strävan att
målmedvetet distansera sig från det feminina inom vården har betydelse. Evans slutar sin utläggning med att så länge männen känner en psykologisk press på sig kommer integreringen inte att fungera. Det enda hoppet är en förändring av denna negativa utveckling och utmana den rådande attityden. Först då kan vi få en integration mellan det maskulina och det feminina.
Kritisk granskning av artikel 4
Artikeln nämner sig själv som ett ”paper” och är i sin utformning en review baserad på andras forskningsmaterial. Detta stämmer inte med vad Polit et al, (2001) anser vara korrekt för en vetenskaplig artikel. I övrigt följer artikeln Polit et al, (2001) genom att ha ett inledande abstrakt som sätter oss in i syfte, bakgrund och resultat. Metoden framgår tydligare under inledningen som ger oss
andra forskares resultat. Resultatdelen är dock lite mager och kunde ha varit mer nyanserad och utförlig. Vi har använt oss av artikeln då den trots brister, är intressant i sitt budskap. Trots vår tvekan angående vetenskaplighet har den ju redan godkänts och publicerats i en vetenskaplig tidskrift.
Artikel 5
Milligan, F (2001) The concept of care in male nurse work: an ontological hermeneutic study in acute hospitals. Journal of Advanced Nursing, 35 (1), 7-16.
Denna studies syfte var att främja reflektioner vid en omvårdnadssituation vald av deltagarna, att undersöka och analysera erfarenheter och jämföra dessa med aktuell litteratur. Deltagarna i denna studie var manliga sjuksköterskor med minst ett års arbetserfarenhet. De åtta män som deltog i studien, kom från tre större sjukhus i den östra delen av England. Inga andra kriterier användes på grund av att det fanns så få manliga sjuksköterskor. Datainsamlingen genomfördes med en semistrukturerad intervju baserad på den situation som varje deltagare valt att representera god omvårdnad enligt dem själva.
Ur deltagarnas svar fick man fram att det finns begränsningar i den emotionella delen av deras arbete. Männen uppfattade det som att deras kvinnliga kolleger, inte förväntade sig att män ska visa sina känslor. Om en patient avlider är det tillåtet att en kvinnlig sjuksköterska gråter. Män ska vara starka och inte ses gråta, utan bör undertrycka sina känslor.
De manliga sjuksköterskorna blev ofta associerade med kroppsarbete och förväntades ha mer styrka. Därför kallades det ofta på männen när det behövdes hjälp med förvirrade, fulla eller aggressiva patienter. Både patienter och kolleger förväntade sig att det skulle vara en man som gjorde det tunga arbetet, hålla en patients ben vid gipsning eller hålla barnet när det skulle sys. En av deltagarna sa dock, att just dessa situationer gav honom en närmare anknytning till patienten. Deltagarna tyckte det var svårt att skilja ut faktorer som var direkt kopplade till dem som män. Om det är en positiv fördel att vara man eller om det ett hinder i arbetet, tyckte männen var nästintill omöjligt att avgöra. Men det faktum att de var just manliga sjuksköterskor, kunde i vissa fall hindra dem från att få tillträde till patienter. Kvinnliga patienter kunde säga att de ville ha en riktig
sjuksköterska, en kvinnlig sådan. Patienterna såg först det manliga hos de männen som var sjuksköterskor, medan deras kvinnliga kolleger inte fick denna koppling till sitt kön.
Kritisk granskning av artikel 5
Denna artikel uppfyller de krav som Polit et al, (2001) ställer på en vetenskaplig artikel. Första sidan i artikeln innehåller ett abstrakt som är tydligt med syfte, bakgrund, metod, resultat och slutsatser. I inledningen lägger författaren ner mycket arbete på att beskriva filosofiska och metodologiska grunder för arbetet och endast en liten del på författarens förförståelse. Vidare berättar författaren mycket om datainsamlingen och dataanalysen samt ramarna för detta. Man kan tycka att det finns för lite hänvisningar till tidigare studier inom området och relevant litteratur, för att man som läsare ska få en god inblick i bakgrunden till studien. Författaren säger dock själv att tidigare forskning inom detta område är litet. Resultatdelen innehåller citat från deltagarna, vilket ger författarens
tolkningar av intervjuerna större trovärdighet. Diskussionen däremot är tung att läsa och författaren lägger mycket kraft på metoddiskussionen. Författaren tar inte upp några brister eller begränsningar i detta avsnitt, som till exempel det relativt låga deltagarantalet i studien. Trots det låga antalet känns studien relevant för en större del av de manliga sjuksköterskorna, då andra studier pekar i samma riktning.
Artikel 6
Evans, J A (2002) Experience before and throughout the nursing career. Cautious caregivers: gender stereotypes and the sexualization of men nurses touch. Journal
of Advanced Nursing, 40 (4), 441-452.
Syftet med denna studie var att undersöka de manliga sjuksköterskornas
erfarenheter och de könsroller som bland annat utgör grunden för erfarenheter hos män och kvinnor inom samma yrke.
I studien intervjuades åtta legitimerade manliga sjuksköterskor, i Nova Scotia, Kanada. Semistrukturerade intervjuer gjordes vid två tillfällen där det första intervjutillfällets resultat utmynnade i ett antal teman, som låg till grund för djupare intervjuer vid det andra tillfället.
I artikelns bakgrund skriver Evans (2002) att vård av människor är, historiskt sett, associerat med kvinnor och sjukvård, vilket mer än något annat beskriver
processen och målen för en sjuksköterskas arbete. Trots denna koppling söker sig fler och fler män till vården. Detta utmanar den stereotypa bilden av att män är opassande som vårdgivare och inkapabla att ge en god omvårdnad.
Deltagarna i denna studie påpekade att de viktigaste egenskaperna i yrket var, förståelse, empati och ärlighet. De ansåg också att manliga och kvinnliga
sjuksköterskor var olika i sitt sätt att utföra omvårdnad. Till exempel ansåg de att kvinnors omvårdnad innehöll mer beröring och ”gullande” än vad männens gjorde. Ofta använde sig männen istället av humor i sina möten med patienter, för att skapa värme och avslappning hos patienterna.
Just beröring ansåg de intervjuade vara en viktig, men dock inte central, del av omvårdnaden i sitt yrke. Denna beröring kunde dock utgöra en, i synnerhet om det rörde en kvinnlig patient, potentiell fara för missförstånd eller olust från patienternas sida. Beröring kunde också utmynna i anklagelser och misstankar från kvinnliga arbetskolleger. Risken att bli anklagad för otillbörligt uppförande eller sexuellt övergrepp, gjorde männen mycket försiktiga i sin kontakt med patienterna. När det gällde att röra manliga patienter var den manliga
sjuksköterskan också försiktig, i synnerhet om det var en yngre patient i tonåren, som enligt de intervjuade, har mer förutfattade meningar om att manliga
sjuksköterskor är homosexuella. För att veta när det var säkert att beröra en patient, skapade man strategier som skulle undanröja alla risker för anklagelser och misstankar.
I studiens slutsatser konstaterar man att, på grund av den stereotypa synen på den manliga sjuksköterskan, skapas misstänksamheten mot män som vårdare, att de befinner sig i yrket av helt andra orsaker än en äkta vilja att hjälpa andra
Kritisk granskning av Artikel 6
Denna artikel är lättläst med ett enkelt språkbruk. Och den har tydliga indelningar med rubriker som gör det lätt att hitta. Artikeln har ett abstrakt som enkelt sätter in läsaren studiens syfte, bakgrund, metod och resultat. Inledningen är något tunn, men visar ändå på en förförståelse hos författaren, med referenser till relevant litteratur. Studiens syfte är mycket kortfattat och kunde ha varit bättre beskrivet. Man lägger istället mycket kraft på filosofiska och metodologiska förutsättningar. Dessa kan dock ge en förståelse om hur författaren ser på maskulinitet respektive femininitet. I metoden finns kortfattat de bitar som behövs, med urval,
datainsamling och etiska aspekter. Resultatdelen är tydlig, med de intervjuade männens egna ord som förhöjer trovärdigheten av författarens resultatanalys. Vidare är diskussionen bra, med relevant litteratur och intressanta slutsatser. Sammantaget uppfyller denna artikel de kriterier, som Polit et al, (2001) anser bör vara med för att artikeln ska uppfylla kravet på vetenskaplighet.
Artikel 7
Robertsson, H (2002) Maskulinitetskonstruktion och könssegregering i sjukvård -manliga sjuksköterskor och hegemonisk maskulinitet. Arbetsliv i omvandling, 2002:11.
Syftet med Robertssons (2002) studie var att öka kunskapen om
könssegregeringsprocesser. Denna kunskap är viktig för jämställdhet och rättvisa mellan män och kvinnor inom yrkeslivet. För studien valde man att titta på
sjukvården då denna är starkt könssegregerad och könsmärkt. Tydligast blir det då man studerar de manliga sjuksköterskorna som bryter mot traditionella
föreställningar om sjuksköterskeyrket.
Författaren menar redan i bakgrunden till artikeln, att sjukvården är internt
könssegregerad både horisontellt och vertikalt. Detta innebär att arbetsuppgifterna på arbetsplatsen kommer att fördelas olika för manliga och kvinnliga
sjuksköterskor. Författaren jämför med tidigare studier och kommenterar bristen av att ingen tidigare sett problemet enligt genusordning eller
maskulinitetskonstruktion. Tidigare studier har påvisat skillnader i
karriärmöjlighet och statusposition mellan könen. Mekanismerna som styr dessa olikheter har dock inte studerats lika ingående. De proportionella skillnaderna är synbara för alla medan det är traditionsbrytarna som blir uppmärksammade på de olika villkor som råder. Medvetenheten för detta är inom vården störst bland kvinnliga läkare och manliga sjuksköterskor.
Studien baserades på bandade intervjuer med 30 stycken manliga sjuksköterskor fördelade i hela Sverige och med relativt lång yrkeserfarenhet. Intervjuerna var halvstrukturerade och anpassades efterhand. Som referens till studiegruppen använde man material från 79 stycken intervjuer av läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Materialet bearbetades i olika teman tills att författaren kommit fram till en teoretisk mättnad. Teman rörde sig om socialt kön, könsmärkning, kön och organisation, genusordning, könssegregering och maskulinitet, maskuliniteter, homosocialitet och homofobi. Resultaten presenterades i en
resonerande text med förtydligande citat av de intervjuade. Resultatet delades upp under tydliga rubriker som till exempel behandlade genusordning, relationer, attityder och segregering.
Av resultaten framgår det att manliga sjuksköterskors yrkesval bryter mot traditionella föreställningar om kön och det bekräftas i deras relationer till kollegor, läkare och patienter. ”Brytarpositionen” ökar sannolikheten för att de
manliga sjuksköterskorna uppmärksammar den genusordning som hjälper till att skapa en könssegregering inom yrket.
Män i kvinnodominerade miljöer konstruerar manlighet i interaktion med såväl kvinnor som män. De föreställningar om kön och yrke skapas och återskapas på ett ”osynligt” sätt och framstår som ”naturliga”, trots att de är socialt och
kulturellt skapade. Kvinnor och män relaterar och interagerar med varandra efter mönster som är djupt inrotade. I kvinnors och mäns föreställningsvärldar
förekommer rigida och stereotypa uppfattningar om vad som är kvinnligt och vad som är manligt och vilka arbetsuppgifter, som passar kvinnor respektive män. Det innebär att de manliga sjuksköterskorna får eller tar på sig arbetsuppgifter som traditionellt förknippas med manlighet, exempelvis uppgifter av teknisk karaktär eller fysiskt tunga uppgifter. Åsikten, att jämställdhet bland annat handlar om att minska könssegregeringen på arbetsmarknaden är politiskt korrekt, men i
handling och praktik återskapar kvinnor och män denna könssegregering. En man som kommer in på en kvinnodominerad arbetsplats tillskrivs, enligt rådande genusordning, högre status än de kvinnor som befinner sig där. De män som väljer att arbeta i ett yrke som starkt förknippas med kvinnlighet blir tvungna att förhålla sig på ett nytt eller annorlunda sätt till traditionella manliga normer. De utökar repertoaren och omprövar förhållandet till den rådande normen och därmed bidrar de till en ny maskulinitetskonstruktion. Räckvidden av förändring eller acceptansen för bestäms bland annat av styrkan i genusordningen. De som bryter mot de traditionella könsrollsmönsterna riskerar att kritiseras eller straffas. Alla män måste mäta sig och jämföra sig med normen, även om de flesta kanske inte vill. Det gör att de startar försvarsprocesser som syftar till att underordna dem. Detta leder till att många därför inte vågar visa sitt motstånd.
Rädsla för förändring är en konserverande kraft. Homofobin går hand i hand med konstruktionen av manlighet i vår kultur. Den tjänar till att upprätthålla en
kulturellt bestämd mansbild, och utåt bekräfta den manliga identiteten. En förekommande uppfattning i denna studie var att manliga sjuksköterskor är homosexuella. Att bryta könsmönstret utmanar allmänna föreställningar om kön och det får konsekvenser för brytarna.
Kritisk granskning av artikel 7
Artikeln är vetenskapligt uppbyggd med en inledande bakgrund som sätter in läsaren i problemet. Det som gör att denna artikel faller utanför Polit et al, (2001) kriterier är att den inte har något abstrakt. Detta troligtvis för att den är publicerad av arbetslivsinstitutet och inte av en vetenskaplig tidskrift. Syftet med studien framgår klart uttalat. De tidigare studier som gjorts på området omtalas med förtjänster och brister. Metod för urvalsgrupp, arbetssätt och datahantering framgår liksom arbetsprocessen. Den teoretiska ramen är tydlig med sina
temarubriker. Resultatdelen och sammanfattande diskussion är även de uppdelade med tydliga temarubriker. Detta gör det lättläst och enkelt att följa med i
resonemangen. Att läsa en svensk skrift var ett välkommet nöje samtidigt som texten inte riskerar att förlora någon nyans genom översättningar.
DISKUSSION
Diskussionen är indelad i två underrubriker som behandlar resultatet och metoden.
Resultatdiskussion
Resultatet av vår vetenskapliga sökning gav ett förvånansvärt litet gensvar. Bland de artiklar som berörde förväntningar och attityder gentemot manliga
sjuksköterskor var majoriteten ovetenskapligt material. Insändare, debattartiklar och diskussionsforum stod för de flesta skriftliga beläggen för att det förekommer varierande åsikter kring den manliga sjuksköterskan. Dessa debattinlägg handlade bland annat om manliga homosexuella sjuksköterskor, avvikande beteende hos manliga sjuksköterskor och manliga karriärister med orättvisa fördelar. De vetenskapliga artiklarna som tog upp ämnet manliga sjuksköterskor var vinklade mot andra intressefrågor. Av de vetenskapliga artiklarna som tangerade våra frågor, togs attityder mot och synen på den manlige sjuksköterskan endast med som en bisak.
I de artiklar som ingår i denna litteraturstudie framkommer meningen att manliga sjuksköterskor skulle vara homosexuella (Williams 1995, Robertsson 2002, Evans 2002). Detta nämns ofta i förbigående resonemang eller som en inledande
bakgrund, varmed det blir svårt att belägga uppfattningens allmängiltighet. Soerlie, et al (1997) uttrycker inte direkt homosexualitet som förutfattad mening utan i stället en åsikt om att sjuksköterskeyrket inte skulle vara något lämpligt arbete för män. Både Robertsson (2002) och Evans (1997) säger att det är de feminina värderingarna av sjuksköterskeyrket som stämplar den manliga sjuksköterskan som homosexuell.
Kanske det sistnämnda är det som ligger närmast sanningen, då vi själva tror att den traditionella uppfattningen av i dag är att sjuksköterskan är en kvinna. Det är denna traditionella uppfattning som kommer i konflikt med den stereotypa mansbilden.
Evans (1997) åsikt förtydligas av Robertsson (2002) som menar att mansbilden kommer i konflikt med den feminina könsmärkningen av yrket och mannens homofobi.
Åsikten att manliga sjuksköterskor får oförtjänt snabb karriär framför sina kvinnliga kolleger är ett vanligt omdiskuterat fenomen både i debatt och i de vetenskapliga artiklar som vi studerat. Redan Fottler (1976) framhåller de intervjuades farhågor att männen skulle få fördelar på grund av att de är män. Samtidigt framgår det att flera intervjuade föredrar en manlig chef framför en kvinnlig chef. Williams (1995) menar att manliga sjuksköterskor stöttas och pushas av manliga läkare att söka sig vidare i karriären. Evans (1997) anklagar männen att medvetet söka sig vidare i karriären och skapa sig egna öar, samtidigt som kvinnorna står veka och låter dem ta för sig. Samma år menade Soerlie (1997) att männen förväntades av sina kvinnliga kolleger att söka sig till administrativa positioner. Även Robertsson (2002) menar att männen inte förväntas att arbeta med direkt omvårdnad utan att söka sig till specialfunktioner eller andra uppgifter. Vidare anses att mannen ska vara stark, dominerande, mäktig, kraftfull och karriärinriktad.
Samtidigt som vissa karriärvägar står öppna finns det andra som är stängda. Redan Fottler (1976) förklarar att männen var lämpliga inom vissa områden och inte inom samtliga avdelningar. Williams (1995) håller med och menar att
obstetrik och gynekologi inte var lämpliga avdelningar för män. Även Robertsson (2002) nämner de starka reaktioner som manliga sjuksköterskor möts av inom gynekologi och obstetrik.
Robertsson (2002) menar dock att det är en osynlig process som omärkt växer fram och delar arbetsuppgifterna mellan man och kvinna. Denna fördelning leder till en segregering såväl i befattning som i arbetsuppgifter.
Evans (2002) ensam exemplifierar en hämmande effekt på omvårdnadsarbetet som manliga sjuksköterskor drabbas av genom att ständigt misstros vid direkt patientkontakt. Denna hämmande effekt har sin grund i att varje beröring måste vara legitim och motiverad för att inte skapa misstänksamhet. Varje situation där patienten lämnas ensam med eller utlämnas till den manliga sjuksköterskan skapar grogrund för misstänksamhet om sexuella närmanden.
Detta bildar en komplex bild beroende på vad forskaren vill undersöka och vad forskaren vill komma fram till.
Generellt sett kan vi endast beklaga det magra underlaget vi fått tillgång till för detta arbete. Att intresset för de manliga sjuksköterskornas situation inte har varit högprioriterat är tydligt. Just våra frågor har endast nämnts som ett bifynd eller i förbigående. Dessutom består artiklarna av små studier som är begränsade av både deltagande numerär och geografisk utbredning. Artiklarna som valts att använda beskriver både studier med kvantitativ metod och kvalitativ ansats. Likaså har vi valt att ta med en review artikel. Detta för att ta med den kunskap som Evans (1997) presenterade i sin artikel. Den faller vetenskapligt sett ur ramen enligt Polit et al, (2001) men samtidigt berikar den vårt arbete med intressant dokumentation angående attityder mot den manlige sjuksköterskan.
Denna litteraturstudie visar på att det i viss mån förekommer åsikter, förväntningar, attityder och förutfattade meningar gentemot manliga
sjuksköterskor. Hur vanligt det är såväl förekomst som geografisk spridning kan vi inte redogöra för. Däremot kan man hoppas på att vår studie uppmärksammas och lockar fler att studera ämnet. Tidigare studier har påvisat skillnader i manligt och kvinnligt numerär bland sjuksköterskor och skillnader inom vilka avdelningar eller uppgifter som männen och kvinnorna är verksamma. Det är kanske dags att mer omfattande undersöka de attityder som styr männens och kvinnornas interagerande inom hälso- och sjukvården. Finns attityderna allmänt? Har attityderna något berättigande? Och slutligen har attityderna någon betydelse för arbetet inom hälso- och sjukvården?
Metoddiskussion
För att denna litteraturstudie ska hålla en vetenskaplig linje har vi använt oss av de anvisningar och kriterier som Polit et al, (2001) anger.
Det var svårt att hitta vetenskapliga artiklar. Sökningarna i databaserna visade att det finns lite publicerat vetenskapligt material om manliga sjuksköterskor. Vid artikelsökningarna i databaserna upptäckte vi att många artiklar återkom gång på
träffar med titlar som verkade intressanta, dock fanns endast ett fåtal av dessa i fulltext eller i tidskrifter på bibliotek nämnda i Metodavsnittet. Det var också ett avsevärt antal träffar som även saknade abstrakt, vilket gjorde det svårt att bilda sig en uppfattning om artikelns innehåll. Sökträffar med intressanta titlar utan abstrakt, beställdes på vinst och förlust. Detta resulterade i ett ganska stort antal som fick exkluderas på grund av brister i vetenskaplighet och dels för att de inte möter föreliggande studies frågeställning.
Vissa av de artiklar som valdes för denna litteraturstudie följer inte helt det upplägg som Polit et al, (2001) anser bör finnas i en artikel för att betrakta den som vetenskaplig. Dock anser vi att artiklarna håller ett tillräckligt vetenskapligt upplägg för att berättiga en plats i detta arbete. De valda artiklarna är accepterade av och publicerade i trovärdiga tidskrifter och de är dessutom relevanta för att besvara frågeställningarna. Samtidigt har den publicerande tidskriften rätten att skära i innehållet, och kräva av författarna att de omdisponerar sitt arbete, för att det ska passa in i tidsskriftens ramar. Detta kan förändra upplägget av artikeln så att den inte helt följer de riktlinjer som finns.
En litteraturstudie med detta syfte och frågeställning visade sig vara svår att genomföra på grund av den bristande tillgången på vetenskapligt material. Studien hade förmodligen kunnat bli intressantare och enklare att göra om ickevetenskapligt material hade varit tillåtet att använda. Som till exempel intresseriktade tidskrifter, facklitteratur, diskussionsforum eller till och med
dagspress. Detta som ett komplement för att påvisa de mer allmänna uppfattningar och åsikter som förekommer.
Dock hade en empirisk studie gjord på till exempel alla manliga sjuksköterskor anställda vid UMAS, varit det mest intressanta. Resultatet av en sådan studie hade blivit mer relevant för svenska förhållanden och förmodligen kunnat överföras på andra sjukhus och anställda inom hälso och sjukvården i Sverige. Intervjuerna hade kunnat ha ett annat utgångsläge, med direkta frågor om förutfattade meningar. Vidare dyker ett antal intressanta frågor upp. Har könet på
frågeställaren vid intervjuerna någon påverkan på svaren som de intervjuade ger? Hade en manlig intervjuare fått andra svar än en kvinnlig dito? Hur hade resultatet blivit om man intervjuat endast kvinnliga sjuksköterskor om attityder och
Slutord
Sjuksköterskeyrket är ett kvinnodominerat yrke och kommer att så förbli i många år framöver. Liksom yrken med en dominans av män skapas det förutfattade meningar och misstro mot det kön som är i minoritet. Detta kan vara ett hinder för fler att söka sig till yrken där de hamnar i underläge till antalet. Trots detta är det fler och fler män som söker sig till sjuksköterskeyrket. Vilket bör anses som bra för både hälso- och sjukvården men även för jämlikheten mellan könen i
samhället i övrigt. Dock är det långt kvar till att den manliga sjuksköterskan är en lika vanlig syn som den kvinnliga sjuksköterskan är. En allmän åsikt är att det behövs fler män i vården. Men på vilka grunder behövs detta, är det för att tillmötesgå patienters olika behov eller är det för att höja status och därmed lönerna inom yrket? Vilket det nu än må vara så måste förutfattade meningar om den manliga sjuksköterskans sexuella läggning suddas ut för att fler män ska söka sig till hälso- och sjukvården som sjuksköterskor.
I denna studie har det framkommit att det finns förutfattade meningar om den manliga sjuksköterskan dokumenterat i den vetenskapliga litteraturen. Det som har kommit fram har dock visat sig vara ett magert resultat. Både med hänsyn till antalet publicerade artiklar och även de resultat som redovisats i respektive artikel. Trots det magra resultatet kan man konstatera att det finns förutfattade meningar och att dessa påverkar den manliga sjuksköterskan negativt, men även i vissa fall positivt, i sin yrkesutövning.
Vissa av resultaten kom som en överraskning, som att män riskerar att bli anmälda för sexuellt ofredande om de visar ömhet och omtanke och vidrör patienter. Andra resultat var mer förväntade, som att en man förväntas vara fysiskt stark och
tekniskt kunnig vilket hänger samman med den i samhället allmänt rådande stereotypa bilden av hur en man är eller bör vara.
Detta arbete har väckt en del nya frågor angående innehållet i Malmö högskolas utbildning. Bland annat att ett av skolans perspektiv är genusperspektivet som genomsyrar alla kurser, med rätta. Men det tas inte upp ur synvinkeln för den manliga sjuksköterskestudenten och den värld denna möter och eventuella konfliktsituationer som kan uppstå på grund av könet, när han en dag utexamineras.
En förhoppning med denna litteraturstudie är att den ska locka fler att undersöka den manliga sjuksköterskans roll och arbetssituation.
REFERENSER
Bibeln (1972) Svenska kyrkans diakonistyrelses bokförlag, Stockholm
Blomkvist, I, Eriksson, K (1991) Om kirurgiska sjukdomar. Uppsala, Almqvist & Wiksell Tryckeri
Emanuelsson, A (1990) Pionjärer i vitt, Professionella och fackliga strategier
bland svenska sjuksköterskor och sjukvårdsbiträden, 1851-1939, FoU-rapport
34. SHSTF; Stockholm.
Evans, J A (1997) Men in nursing: issues of gender segregation and hidden advantage, Journal of Advanced Nursing, 26, 226-231.
Evans, J A (2002) Experience before and throughout the nursing career. Cautious caregivers: gender stereotypes and the sexualization of men nurses´ touch. Journal of Advanced Nursing, 40 (4), 441-452.
Fottler, M D (1976) Attitudes of Nurses Toward the Male Nurse: A Study of Occupational Segregation, Journal of Health and Social Behaviour, 17, 99- 111.
Furstarnas tid (1982) Bonnierfakta Bokförlag AB, Finland, Otava.
Holmdahl, B (1994) Sjuksköterskans historia: Från siukwakterska till
Omvårdnadsdoktor. Stockholm, Liber.
Homeros (700-talet f kr) Iliaden. Översättning och bearbetning Erland, L och Gerhard, B. (1999) Finland. WSOY.
Kålund, K, Hansen, O (1904) Sturlunga saga, Köpenhamn, Gyldenal.
Mackintosh, C (1997) A historical study of men in nursing. Journal of Advanced
Nursing, 26, 232-236.
Milligan, F (2001) The concept of care in male nurse work: an ontological hermeneutic study in acute hospitals. Journal of Advanced Nursing, 35 (1), 7-16.
Polit, D F, Beck, C T, Hungler, B P (2001) Essentials of nursing research, Philadelphia, Lippincott
Robertsson, H (2002) Maskulinitetskonstruktion och könssegregering i sjukvård – manliga sjuksköterskor och hegemonisk maskulinitet. Arbetsliv i
omvandling, 2002:11.
http://ebib.arbetslivsinstitutet.se/aio/2003/aio2003_13.pdf (2003-09-30) Soerlie, V, Talseth, A-G & Norberg, A (1997) Reasons for Entering and Experience of Being in the Profession. Scandinavian Journal of Caring
Statistiska centralbyrån, Yrkesregistret med yrkesstatistik, 30 största yrkesgrupperna, yrkesverksamma anställda 16-64 år, 2001.
http://www.scb.se/templates/tableOrChart___59406.asp (2003-12-22) Vårdfacket, Webbnyheter, 24 feb 2003
www.vardfacket.se/article.aspx?articleID=10458(2003-12-22)
Whittock, M, Leonard, L (2003) Stepping outside the stereotype. A pilot study of the motivations and experiences of males in the nursing profession. Journal of
Nursing Management, 11 (4), 242-252.
Williams, C L (1995) Hidden advantages for men in nursing, Nursing
