Samhälle- kultur- identitet
Självständigt arbete i religion och lärande
15 högskolepoäng, grundnivåNyanser av islam i läroböcker -
Religionsdidaktiska utmaningar och
möjligheter
Nuances of Islam in Textbooks- The Challenges and Opportunities
of the Didactics of Religion
Richard Gren
Ämneslärarexamen 300 högskolepoäng
Självständigt arbete i fördjupningsämne, 15 högskolepoäng 2019- 01- 14
Examinator: Erik Alvstad Handledare: Martin Lund
2
Abstract
Islam är en religion som under en längre tid varit föremål för negativ stereotypisering i
västerländsk diskurs, som i denna uppsats används som en generalisering av länder som präglats av liknande kulturella och religiösa värderingar och därför går att jämföra med en svensk kontext. Genom religionsundervisningen ska dock olika perspektiv och tolkningar av religioner
undersökas av elever vilket innebär att denna stereotypt negativa bild av islam behöver nyanseras. Denna kunskapsöversikt undersöker vad befintlig forskning säger om hur islam och muslimer framställs i svenska läroböcker för religionskunskap på gymnasiet. Därefter ställer texten frågan om hur lärare eventuellt kan nyansera den bild som förmedlas genom dessa kanaler för att uppnå de övergripande målen med religionsundervisningen, vilket besvaras genom att undersöka det befintliga forskningsläget på området. För att besvara dessa frågor beskrivs även ämnets bakgrund i form av forskning kring ämnena islamofobi och representationen av islam i traditionell svensk media. Metoden som har använts för att genomföra undersökningen utgår från sökning av material i databaser som ERIC, Swepub, Google Scholar och Libsearch, där sedan en urvalsprocess har skett utifrån det övergripande syftet och uppsatsens två
frågeställningar. Kunskapsöversikten finner att framställningen av islam och muslimer i svenska läroböcker för gymnasiet är negativ och stereotyp vilket stämmer överens med tidigare forskning. Islam framställs som en konservativ homogen enhet där sunniislam ofta beskrivs som normen och där viss forskning även visar att en sunniislamistisk tolkning av islam ges företräde och auktoritet i vissa läroböcker. Detta innebär att båda de två stora influenserna på elevernas förståelse av islam är präglade av dessa orientalistiska och islamofobiska värderingar. Lärarens uppdrag i att nyansera denna bild blir därmed viktig, både ur ett värdegrundsperspektiv, samhällsperspektiv samt för att möta kursplanernas mål. Ett första steg för att nyansera denna bild är att läraren måste vara medveten om det ramverk genom vilket islam framställs. Ytterligare möjligt sätt att motverka denna homogena bild av islam identifieras genom en hermeneutisk tolkning av religion.
3
Innehållsförteckning
Innehåll
1. Inledning ... 4
1.1 Syfte ... 5
1.2 Metod, avgränsningar och etiska resonemang ... 5
2. Bakgrund ... 7
2.1 Islamofobi och islam i svensk media ... 7
3. Resultat ... 11
3.1 Islam i läromedel ... 11
3.2 Didaktik ... 15
4. Diskussion och sammanfattning ... 18
4.1 Resultatdiskussion ... 18
4.2 Metodologisk diskussion ... 19
4.3 Sammanfattning ... 20
4
1. Inledning
Enligt Malin Löfstedt är media och skolans religionsundervisning de två mest inflytelserika källorna för elevernas framtida uppfattning om religioner.1 Detta stöds även av nyare forskning
som visar att läroböcker och olika former av media används flitigt av lärare i såväl grundskolan som gymnasiet.2 Hur religioner och dess utövare representeras i dessa två kanaler,
religionsundervisning och media, kan dock skilja sig åt. Under de senaste årtiondena har bilden av islam i media präglats av större konflikter med koppling till terrorism och islamism. I ljuset av detta förs även en argumentation av islamologiprofessorn Jonas Otterbeck om att
gymnasieläraren behöver nyansera bilden av islam.3 Han poängterar dock att nyanserandet inte
innebär att man ska förmedla en motsatt normativ bild än den som förmedlas av till exempel IS då hans, och vår, uppgift inte är att värdera tolkningar som varken sanna eller falska. Denna nyansering kan ses i formuleringar i såväl läroplanen för grundskolan som i läroplanen för gymnasieskolan, där till exempel genom det övergripande syftet för religionsundervisningen beskrivs att: “Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna breddar,
fördjupar och utvecklar kunskaper om religioner, livsåskådningar och etiska förhållningssätt och olika tolkningar när det gäller dessa.”4 Dessutom ska eleven utveckla sin “Förmåga att analysera
religioner och livsåskådningar utifrån olika tolkningar och perspektiv” (min kursivering).5 Skolverkets
kommentarmaterial till religionskunskapsundervisning på gymnasiet förtydligar att
intersektionalitet ska vara en del av religionsundervisningen.6 För att skapa denna nyansering
behöver läraren ha kunskap om vilken syn eleven har med sig sedan tidigare. En av riskerna i detta nyanserande uppdrag som religionsläraren innehar är att hen själv skapar en normerande bild i motsats till den mediala snarare än att faktiskt nyansera elevernas bild och förståelse av islam. Detta utgör bakgrunden för syftet för denna kunskapsöversikt.
1 Löfstedt, Malin (red.), ”Inledning” Löfstedt, Malin, i Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan, s. 10.
2 Broberg, Maximilian, 'The Use of Teaching Materials in Religious Education in Sweden: A quantitative analysis of Swedish
religious education teachers’ reported use of teaching materials in RE classrooms', British Journal of Religious Education., 2017., s. 49- 50.
3 Otterbeck, Jonas. ”Dags att nyansera bilden av islam.” Pedagogiska magasinet, 1/3- 2016.
4 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 [Elektronisk resurs], Skolverket,
Stockholm, 2011. s. 137.
5 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, s. 137
5
1.1 Syfte
Syftet med denna kunskapsöversikt är att kartlägga, inom ramen för en kunskapsöversikt, forskning kring hur islam representeras i svenska läromedel samt vilka didaktiska redskap läraren kan använda sig av för att nyansera denna representation. Detta ämnar jag utforska genom följande frågeställningar:
- Vad visar forskning på gällande vilka bilder av islam framförs i svenska läroböcker på gymnasial nivå?
- Vilken forskning finns kring religionsdidaktiska teorier och metoder som kan användas för att nyansera dessa bilder utan att fungera normerande?
Min förhoppning är att denna kunskapsöversikt dels ska identifiera eventuella obalanser i framställning av islam samt i förhållande till denna information ge framtida och aktiva lärare förslag på möjliga didaktiska redskap och förhållningssätt genom vilka de kan väga upp denna obalans och därmed ge eleverna en nyanserad bild av islam.
1.2 Metod, avgränsningar och etiska resonemang
Sökperioden för litteratur kopplad till framställningen av islam i svensk media begränsades till efter 11/9- 2001. Detta då jag uppfattar att terrorattackerna mot U.S.A., som också låg till grund för George W. Bushs krig mot terrorismen, kan markera startskottet för en ökad rapportering om islam i media vilket också uppfattas av till exempel de intervjupersoner som kommer till tals i Otterbecks artikel ”I wouldn’t call them Muslims!” och i beskrivningen av islamofobi i Sverige av Göran Larsson.7 Efter examinationsseminariet omarbetades även texten där forskning om
islamofobi lades till i bakgrunden. Denna forskning söktes upp, dels med hjälp av examinator Erik Alvstad, och dels genom artiklar som använts i tidigare kurser. Sökningen efter
läroboksanalyser har i första hand avgränsats till 2011 men utökades senare till perioden mellan 2000-2019 då läroboksanalyser som undersöker islam i läroböcker för gymnasiet tyvärr inte verkar vara populärt i Sverige, med undantag för kandidatuppsatser från ämneslärarprogrammen. Detta innebär att sökningen utökades något och där den mest nutida forskning som kan hjälpa till att besvara mina frågeställningar valdes ut.
Sökprocessen inleddes genom sökningar i databaser som ERIC, EBSCO, SwePub, Google Scholar, Diva Portal, samt LibSearch via Malmö universitet. Dessutom har “snöbollssökningar”
7 Otterbeck, Jonas. ““I wouldn’t call them Muslims!”: Constructing a Respectable Islam", Numen 62, 2-3:, s. 254.; Larsson,
6
genomförts där material hittats genom att söka via referenslistor hos andra författares texter. Till detta har även texter tillkommit genom diskussioner och tips från kurskamrater, vänner och min handledare Martin Lund. De använda sökorden innefattade till exempel “Islam AND media”, “Religion i läromedel”, “Representation av islam”, “Islam AND religionsdidaktik”, “Textbook AND Secondary upper education AND Sweden OR Swedish”. Till en början användes de svenska sökorden då kunskapsöversiktens frågeställningar gäller en svensk kontext. Detta resulterade i väldigt få träffar som behandlade religionsdidaktiska frågor rörande islam vilket ledde mig till att utöka sökandet till att även innefatta forskning utanför Sverige. I denna kunskapsöversikt har jag, på grund av ett relativt tunt underlag av studier, valt att även använda mig av två stycken kandidatuppsatser som behandlar islam i läroböcker. De två
kandidatuppsatser som valts ut som komplement till Otterbeck och Härenstams två texter är Hussein Hamads kandidatuppsats Läroboks-muslimer och Rebecka Vigrens Drömmen om läromedel,
om att hitta ett vettigt nån gång. Tanken är att dessa kandidatuppsatser ska kunna jämföras med
tidigare forskning för att se om representationen av islam och muslimer har förändrats samt hjälpa till att väga upp några av de svagheter som finns i denna kunskapsöversikt. Dessa
svagheter är främst avsaknaden av jämförelse gällande representation av islam med någon annan religion och avsaknaden av mer samtida forskning på området. De källor som valts ut som beskriver representationen av islam i svensk media har främst valts på grund av hur nära samtiden studierna har utförts för att försöka försäkra en relevans för det samtida svenska samhället.
I denna kunskapsöversikt gör jag ett medvetet urval av tolkningar, texter och forskning och bidrar därmed även till att både reproducera och omforma denna kunskap. I arbetets första fas var min ambition att vara objektiv i min sök- och urvalsprocess, något jag snabbt insåg var en overklig, om inte omöjlig, ambition. Edward Said skriver att all kunskap om mänskliga samhällen är historisk kunskap som vilar på tolkning och att den data eller fakta som anses vara viktig får sin betydelse genom tolkning.8 Mitt urval, min sökprocess och min tolkning är därmed inte
objektiv utan baseras på den samhälleliga och historiska kontext vari jag i skrivande stund befinner mig. Jag har i denna text istället försökt vara transparent med mina utgångspunkter och förutfattade meningar för att på så sätt vara transparent i mina resonemang och urval och på så sätt förenkla och förtydliga den möjliga kritik som läsaren kan och bör ha på denna text.
8 Said, Edward W., Covering Islam: how the media and the experts determine how we see the rest of the world, Rev. uppl.
7
2. Bakgrund
2.1 Islamofobi och islam i svensk media
No interpretation is without precedents or without connection to other interpretations. Thus anyone writing seriously about Islam, or China, or
Shakespeare, or Marx must in some way take account of what has been said about these subjects, if only because he or she wishes not to be irrelevant or redundant.9
För att analysera den bilden av islam i Sverige krävs en något bredare kunskap om ämnet över tid. Denna kunskapsöversikt sätts in i en kontext genom en kort genomgång av forskning på områdena islamofobi samt islam i svensk media. I boken Covering Islam, i vilken Said undersöker hur islam behandlas i västerländsk media, skriver Said att den kunskap Västvärlden producerar om det som inte är Västvärlden görs genom kolonialistiska linser vilket förvränger kunskapen om, i det här fallet, islam.10 Enligt Said finns det inte någon historisk period sedan medeltiden då
islam har studerats utanför ett ramverk baserat på fördomar och politiska intressen.11 Begreppet
islam används sällan på ett sätt som synliggör den stora mångfald som finns inom islam med alla olika rättsskolor, inriktningar, kulturella och geografiska skillnader som finns hos den stora mängd utövare/människor som bekänner sig till religionen.12 Said skriver att islam behandlas
som ett statiskt objekt till skillnad från till exempel kristendom och judendom som snarare förstås i form av föränderliga koncept. Vidare argumenterar Said för att såväl amerikaner och européer har en bild av islam som de anser vara sann men som de aldrig har upplevt eller personligen undersökt. Istället har denna bild av islam förmedlats genom den kulturapparat som är massmedia.13 Massmedia fungerar alltså som en, för samhället, gemensam tolkningskärna där
bilden av islam produceras med tillhörande politiska intressen som sedan förmedlas genom dagstidningar, TV-nyheter och film.14 Said menar att media genomgående utgår från
etnocentriska perspektiv, undviker att nyansera bilden av islam, repeterar samma narrativ och ibland sprider ren missinformation.15 Det ska dock sägas att Saids teorier om orientalism också
går att kritisera, genom till exempel det faktum att Said kan uppfattas essentialisera occeidentens forskning på samma sätt som han menar att occidenten essentialiserar Orienten. Dessutom menar Otterbeck och Beverlander att kopplingen mellan Saids orientalism baserad på
9 Said, Edward W., 1997[1981], s. 163. 10 Said, Edward W., 1997[1981], s. 163 11 Said, Edward W., 1997[1981], s. 24. 12 Said, Edward W., 1997[1981], s. I 13 Said, Edward W., 1997[1981], s. 45- 48. 14 Said, Edward W., 1997[1981] s. 47- 48. 15 Said, Edward W., 1997[1981], s. 44.
8
diskursanalyser inte helt överensstämmer med hur islamofobibegreppet förstås då detta ofta kopplas samman med våldshandlingar och direkt diskriminering snarare än diskursiva mönster.16
En orientalistisk syn på islam är dock ofta en del av islamofobi. Göran Larsson definierar islamofobi som rädslor, hat mot och diskriminering av muslimer, vilket kan ta sig uttryck genom att människor utgår från negativa stereotypiseringar av muslimer och islam.17 Islamofobi kan ses
som en form av kulturalism och har stora likheter med rasism genom den essentialistiska synen på religion och kultur.18 Islamofobi är dock inget nytt fenomen utan har en lång historia i Sverige. 19 Dessa negativa stereotyper kopplade till islamofobi kommer i denna kunskapsöversikt att
identifieras i svenska läroböcker för gymnasiet. Göran Larsson beskriver att det är ”oroväckande många” muslimer i Sverige som någon gång upplevt sig diskriminerad på grund av sin tro.20
Ungefär 1 av 6 av ungdomar har blivit retade på grund av sin tro på islam.21 Unga människors
inställning till islam verkar påverkas av flera olika faktorer, som skolresultat, socioekonomisk bakgrund och om ungdomarna känner muslimer eller ej.22 Såväl Larsson som Otterbeck och
Beverlander tar upp att inställningen till muslimer kan vara stängd eller öppen, där en stängd, islamofobisk, inställning innebär att muslimer och islam förstås som homogent, underlägset och fiender.23 I kontrast till detta skulle en öppen inställning istället se islam som något heterogent
och komplext, annorlunda men inte underlägset och som en partner snarare än en fiende. Denna öppna förståelse är ett exempel på hur en nyanserad bild av islam skulle kunna se ut där specifikt heterogeniteten och komplexiteten synliggörs. Just de många tolkningsmöjligheterna inom islam och den stora variationen behöver belysas i undervisningen menar Larsson.24 Han menar att
maktrelationer i samhället måste undersökas och att de stereotypa framställningar av islam som förekommer i till exempel media inte gynnar eftersträvansvärda värden som dialog och ömsesidig respekt.25 Snarare uppfattas dessa negativa stereotyper som en fortsättning av ett kolonialistiskt
projekt av de som redan befinner sig i en utsatt minoritetsposition.26 Istället för att förstå och
undersöka islam ur ett essentialistiskt perspektiv bör komplexiteten och mångfalden inom religionen belysas för att effektivt motverka islamofobi menar Larsson. Larsson är dock noga
16 Otterbeck, Jonas & Bevelander, Pieter, Islamofobi: en studie av begreppet, ungdomars attityder och unga muslimers
utsatthet, Forum för levande historia, Stockholm, 2006, s. 29.
17 Larsson, Göran, 2006, s. 10-11.
18 Fredrickson, George M., Rasism [Elektronisk resurs] : en historisk översikt, Historiska media, Lund, 2005, s. 15 19 Larsson, Göran, Muslimerna kommer: tankar om islamofobi, Makadam, Göteborg, 2006. s. 7-8.
20 Larsson, Göran, 2006, s. 23.
21 Otterbeck, Jonas & Bevelander, Pieter 2006, s. 51. 22 Otterbeck, Jonas & Bevelander, Pieter, 2006, s. 48- 51.
23 Larsson, Göran, 2006, s. 14-15.; Otterbeck, Jonas & Bevelander, Pieter, 2006, s. 22- 23. 24 Larsson, Göran, 2006, s. 36-37.
25 Larsson, Göran, 2006 s. 43-44. 26 Larsson, Göran, 2006, s. 44.
9
med att påpeka att en nyansering av islam inte innebär att islam inte får kritiseras utan menar att den kritik som riktas mot islam inte bör följa en stereotyp och islamofob logik.27
Marta Axner har, på uppdrag av Diskrimineringsombudsmannen, skrivit en rapport som
undersöker hur muslimer och förmodade muslimer skildras i svensk media. Ett av resultaten från innehållsanalysen i DO-rapporten är att muslimer ofta förknippas med problematik av olika former.28 Ett intressant resultat är att islam/muslim oftare används som en gruppbeteckning, det
vill säga ett sätt att kategorisera/skilja människor och grupper åt utan att referera till religiös praxis av individer. 120 artiklar refererade till gruppbeteckning medan endast 19 artiklar
refererade till religiös utövning.29 Studien delar även upp innehållet i de olika artiklarna i ett antal
teman där de två största kategorierna handlar om “Säkerhet/terrorism/militära insatser” 57%, samt “Muslimer utomlands” 47%.30 Två underkategorier tillkommer till denna huvudbild genom
fördjupningsartiklar, som ger en något mer nyanserad bild, och opinionsartiklar som använder muslimer som gruppmarkör.31 De fördjupade artiklarna tycks ge en något mer nyanserad bild där
offren för IS till exempel beskrivs som muslimer samtidigt som tidigare beskrivning av hur IS porträtteras också finns med. I dessa fördjupade reportage finns även en mer personlig
individuell bild av människor, som både beskrivs som offer och som handlingskraftiga individer, vilket skiljer sig från den första huvudbilden i den “raka nyhetsrapporteringen”.32
Opinionsartiklarna skiljer sig från de tidigare beskrivna huvudbilderna genom att de har en annan ton och ett annat språk än övriga artiklar då de är just värderande och personliga utifrån
artikelförfattarens perspektiv. Dock påpekar studiens författare att det finns stora likheter vad gäller hur muslimer representeras i dessa texter.33 I dessa texter beskrivs IS på ett liknande sätt
som i de andra artikelkategorierna men med ett “tydligare värderande och avståndstagande språk”.34 Det intressanta här är att muslimer och islam kopplas samman med våld och
kvinnoförtryck och där värderingarna hos dessa grupper därför skiljer sig tydligt mot det “vi” som presenteras i texterna genom användandet av muslimer och islam som gruppmarkörer. Här skymtas även klassiskt islamofobiska uttryck som “barbarisk” och “primitiva” som då ställs mot den “västerländska moderniteten”.35 Även de opinionsartiklar som tar ställning mot denna
negativa syn/representation av muslimer tar fortfarande utgångspunkt i denna beskrivning och
27 Larsson, Göran, 2006, s.17- 18.
28 Axner, Marta, Representationer, stereotyper och nyhetsvärdering: Rapport från medieanalys om representationer av
muslimer i svenska nyheter, Stockholm, 2015., 2015, s. 40.
29 Axner, Marta, 2015, s. 41- 42. 30 Axner, Marta, 2015, s. 44. 31 Axner, Marta, 2015, s. 50. 32 Axner, Marta, 2015, s. 50- 51. 33 Axner, Marta, 2015, s. 52 34 Axner, Marta, 2015, s. 52. 35 Axner, Marta, 2015, s. 53.
10
förhåller sig till samma språkbruk som dessa artiklar och kan därför även de bidra till en negativ syn på muslimer och islam genom att legitimera denna negativa beskrivning som en korrekt grund.
Saids bild av hur media tillsammans med till exempel politiken fungerar som en kulturapparat som inte är värdeneutral förstärks av Lundby et al. som i sin studie visar hur politiska
förändringar och medial uppmärksamhet samt mediala vinklar följer liknande mönster i Danmark, Norge och Sverige.36 Lundby et al. använder här begreppet “medialisering”
(mediatization) och “medialisering av religion” då de undersöker hur media bidrar till att
konstruera religion i de nordiska länderna.37 Resultaten av studien visar att islam allt oftare får stå
i centrum i media i de nordiska länderna.38 Studien visar även att de skandinaviska läsarna vill att
media ska ha ett kritiskt förhållningssätt till religion, inte bara till islam, och är mindre
intresserade av att få en mer omfattande och bred nyhetsrapportering om religion.39 Lundby et al.
skriver även att skandinaver relaterar religion till konflikt och att det därför är logiskt att media följer denna förståelse av religion.40 Ungefär hälften av de som svarat på studiens enkät anser att
islam är ett hot mot nationens kultur, men även kristendom och judendom ansågs av vissa vara ett hot mot kulturen, även om dessa endast utgjorde ungefär 10%.41 I Sverige finner de att de
som diskuterar religion i media har en svag tendens att vara negativt inställda till islam.42
Författarna finner slutligen att religion, genom media, blir medialiserad, det vill säga att media formar förståelsen av till exempel islam.43 Författarna menar att processerna då islam används av
politiska partier samt att religion medialiseras är två processer som fungerar förstärkande på varandra där den negativa mediala bilden av islam kan användas som ett slagträ på den politiska arenan.44 För denna kunskapsöversikt blir detta intressant när islamofobiska tendenser i
samhället kopplas samman med media. Islamofobiska värderingar tar sig alltså uttryck genom media vilket i sin tur riskerar att förstärka och legitimera dessa värderingar. Här kan vi se den kulturapparat som Said nämner som reproducerar en stereotyp bild av islam. Denna stereotypa och islamofobiska bild medialiseras till eleverna och utgör, som tidigare beskrivits, en stor del av elevernas förståelse av religionen. Den andra stora delen består av skolans religionsundervisning.
36 Lundby, Knut, Hjarvard, Stig, Lövheim, Mia & Jernsletten, Haakon, 'Religion Between Politics and Media Conflicting Attitudes
to Islam in Scandinavia', Journal of Religion in Europe., 10:4, s. 437-456, 2017. s. 455.
37 Lundby et al, s. 439- 440. 38 Lundby et al, s.439. 39 Lundby et al, s. 445. 40 Lundby et al, s. 446- 447. 41 Lundby et al, s. 448- 449. 42 Lundby et al, s. 452. 43 Lundby et al, s. 454- 455. 44 Lundby et al, s. 455.
11
3. Resultat
3.1 Islam i läromedel
Jonas Otterbeck har i sin artikel Vad kan man egentligen begära? fokuserat på de brister han hittat i de läroböcker som han analyserat.45 Otterbeck menar att det finns en mängd enkla fel som beror
på att författaren inte har problematiserat en stereotyp bild av islam.46 De mer intressanta
felaktigheterna består av “blindhet hos författaren” där denne reproducerar bilder av islam som författaren egentligen kanske inte ställer upp på, vilket Otterbeck exemplifierar genom
kön/genus samt osynliggörandet av kvinnor.47 Otterbeck är dock noga med att påpeka att detta
inte är ett unikt problem för just islam utan snarare gäller framställningen av alla religioner. Otterbeck finner, likt tidigare forskning, att även om det som förmedlas i läroböckerna inte är felaktigt skapar författarens urval en snedvriden bild av islam.48 Otterbeck menar att de exempel
som väljs ut, till exempel då sharia och hududstraff (kropps- eller dödsstraff baserad på hadither) paras samman och “fundamentalistisk islam” framställs som “sann islam”, är av en orientalistisk karaktär.49 Dessutom finner Otterbeck hur utgångspunkten för beskrivningen av islam ofta utgår
från ett kristet perspektiv vilket stundvis kan försvåra förståelsen och beskrivningen av islam.50
Det faktum att islamofobiska och orientalistiska fördomar om islam existerar innebär att läroböcker måste ta hänsyn till hur dessa fördomar kan utgöra en tolkningsgrund för läsaren. Otterbeck exemplifierar detta genom resonemanget om att islams snabba expansion inte ges någon förklaring vilket i kontexten av fördomar om islam som en aggressivt expanderande religion blir problematiskt.51 Även urvalet av koranverser kan spela in i dessa islamofobiska och
orientalistiska fördomar om dessa verser främst beskriver jihad, olika typer av förbud och en allsmäktig Gud.52 Vad som är tydligt är att det tendentiösa urvalet resulterar i ett förstärkande av
dikotomin vi-mot-dem. Det Said skriver om denna dikotomi där muslimen beskrivs som ociviliserad och barbarisk i motsats till den civiliserade västerlänningen syns tydligt i en av de texter Otterbeck analyserat: “Enligt vanligt mänskligt förnuft går sådana resonemang inte ihop, men det bekymrar inte muslimer. De menar att Allah vet bäst.”53 Otterbeck menar att sunniislam
45 Otterbeck, Jonas, 'Vad kan man egentligen begära? – Läromedelstexter om islam', Didaktikens forum., 1:1, s. 56-73, 2004.
s.57. 46 Otterbeck, Jonas, 2004, s. 59. 47 Otterbeck, Jonas, 2004, s. 59. 48 Otterbeck, Jonas, 2004, s. 62. 49 Otterbeck, Jonas, 2004, s. 62. 50 Otterbeck, Jonas, 2004, s. 62. 51 Otterbeck, Jonas, 2004, s. 62- 63. 52 Otterbeck, Jonas, 2004, s. 63. 53 Otterbeck, Jonas, 2004, s. 63.
12
utgör normen för beskrivningen av islam i läroböckerna.54 Dessutom ges islamistiska tolkningar
ett relativt stort utrymme i läroböckerna där sekulära eller moderna tolkningar antingen inte ges samma utrymme eller där beskrivningar av islam och muslimer omöjliggör en sekulär eller modern tolkning av islam vilket resulterar i en förståelse av islam som lutar mot islamism.55
Dessutom visar Otterbeck hur läroböckernas utgångspunkt i islamistisk sunniislam skapar en normerande beskrivning av islam som osynliggör andra, relativt vanligt förekommande, tolkningar av islam inom till exempel sufism eller shiitisk islam.56 Otterbeck förklarar detta
genom att det finns en mycket omfattande islamistisk litteratur och att det därför är lätt att det är denna vinkel på informationen som författarna möter vid informationssökandet då läroböckerna skrivs.57 Att islam beskrivs som en enhet blir extra tydligt då läroböckerna formulerar sig på ett
sätt där islam tillskrivs agens.58 Otterbeck menar att dessa formuleringar tyder på att författaren
inte funderat över maktperspektiven i läroboken där frågor om vems tolkning som framförs i läroboken inte tas i beaktning.59 Otterbeck visar även på den fara som DO-rapporten beskriver
med att utgå från ett negativt laddat narrativ. Han exemplifierar detta genom kopplingen mellan sharia och hududstraff där vissa läroböcker förstärker denna tolkning av sharia som primitivt och ociviliserat medan andra tar upp denna koppling i ett försök att påpeka att detta är något
ovanligt. I båda dessa sätt att ta sig an ämnet legitimeras det faktum att sharia och hududstraff framställs som nästintill utbytbara och övriga delar av sharia uppmärksammas ej.60
Kjell Härenstams undersökning som analyserar läroböckers framställning av islam och hinduism utifrån värdegrunden som presenteras i LPO 94 visar även denna på en bestående problematik. Härenstams analys av hur islam framställs i tre gymnasieböcker visar bland annat på att shiitiska inriktningar framställs som mer benägna att dö i religionens namn och kopplar detta till
självmordsattentat i Mellanöstern. Härenstam påpekar att denna framställning inte tar i beaktning att dessa självmordsattentat, som går att finna, även skulle kunna ha politiska eller sociala
orsaker.61 Han uppmärksammar risken med ett sådant uttalande som kan leda till att islam
framställs stå i konflikt med grundläggande mänskliga rättigheter och värden. Samtidigt lyfter boken fram att de flesta muslimer inte tolkar in martyrskapet på detta sätt och att de tar avstånd från våldshandlingar.62 Läroboken Människan och tron inleder med det gemensamma ursprunget
54 Otterbeck, Jonas, 2004, s. 64. 55 Otterbeck, Jonas, 2004, s. 64- 65. 56 Otterbeck, Jonas, 2004, s. 65. 57 Otterbeck, Jonas, 2004, s. 65- 66. 58 Otterbeck, Jonas, 2004, s. 68- 69. 59 Otterbeck, Jonas, 2004, s. 68- 69. 60 Otterbeck, Jonas, 2004, s. 70.
61 Härenstam, Kjell, Forskarrapport: Religion (455kB): En granskning av hur religion/trosuppfattning framställs i ett urval av
läroböcker. Underlagsrapport till Skolverkets rapport "I enlighet med skolans värdegrund” Skolverket, Stockholm, 2006. s. 23.
13
för de abrahamitiska religionerna där såväl likheter som skillnader tas upp.63 En rubrik är speciellt
intressant då den översiktliga rubriken inte är “Islam” utan istället “Muslimer” vilket Härenstam menar kan tolkas som ett försök att inte framställa islam som en enhetlig religion.64 Denna
lärobok nyanserar även översättningen av islam till ”underkastelse” med ett tillägg av att islam även kan betyda “fred” och “frid” vilket gör att en tolkning av islam som är förenlig med västerländsk humanism också kan göras vid sidan av “underkastelseperspektivet”.65 Läroboken
framhäver snarare likheter mellan kristen och judisk människosyn och en islamisk människosyn. Även om dessa likheter får ett större utrymme i Människan och tron jämfört med Religionskunskap
för gymnasiets kurs A menar Härenstam att Koranens etiska innehåll skulle kunna utnyttjas på ett
bättre sätt för att visa på hur tolkningar av islam kan vara kompatibla med läroplanens
värdegrund.66 Människan och tron betonar även de olika tolkningsmöjligheterna som finns inom
islam beroende på kulturell kontext.67 Till exempel framför läroboksförfattaren att islam i
Stockholm, precis som kristendomen, formas av sin kulturella kontext.68 Suad Mohammed, en
kvinnlig imam i Sverige, intervjuas även där hennes utsagor betonar likheterna mellan hennes tolkning av islamisk etik och läroplanens värdegrund till högre grad än läroboksförfattarens framställning. Bilderna i läroboken är av den karaktär att islam inte endast förknippas med Mellanöstern utan även till exempel Indonesien samt att den person som är namngiven är en kvinna som betonar att muslimer kan ha vilken hudfärg som helst.69 Min tolkning av Härenstams
resultat är att Människan och tron, till skillnad från den generella bilden i traditionell media, ger agens till olika muslimer och deras tolkningar och visar hur kulturell kontext påverkar tolkningar utan att förringa de värdekonflikter som kan uppstå.70 Härenstam menar att framställningen av
islam har “förbättrats” jämfört med tidigare undersökningar men ger ingen tydlig förklaring av vad denna förbättring består av. 71 Dock tolkar jag Härenstam som att han syftar till en mer
nyanserad bild av islam där flera tolkningsmöjligheter lyfts fram, specifikt de tolkningar som överensstämmer med läroplanens värdegrund. Han spekulerar kring att denna utveckling kan bero på att islamforskningen i Sverige blivit bättre, att den muslimska befolkningen i Sverige vuxit, samt att de muslimska organisationerna i Sverige fått ett större inflytande.72 Dessutom
fastställer Härenstam att kvalitén på framställningen av islam varierar från lärobok till lärobok.
63 Härenstam, 2006, s. 27- 28. 64 Härenstam, 2006, s. 28. 65 Härenstam, 2006, s. 28. 66 Härenstam, 2006, s. 28. 67 Härenstam, 2006, s. 29. 68 Härenstam, 2006, s. 29 69 Härenstam, 2006, s. 30. 70 Härenstam, 2006, s. 30. 71 Härenstam, 2006, s. 46- 47. 72 Härenstam, 2006, s. 47.
14
Dock visar undersökningen att liknande negativa stereotypa framställningar som begränsar möjligheterna för hur islam kan förstås fortfarande existerar i läroböckerna.
Hussein Hamads Läroboks-muslimer är en läroboksanalys som undersöker fyra stycken läroböcker i religionskunskap på gymnasial nivå och som bygger på tidigare forskning som även tas upp i min kunskapsöversikt. Hamad finner i sin kvalitativa undersökning av gymnasiala läromedel liknande problematik som Otterbeck med beskrivningar som utgår från neutralitet men som i läsarens samtida kontext knappast kan anses vara neutralt. Hamad påpekar att jihad-begreppet i vissa läroböcker inte översätts till svenska, till skillnad från andra arabiska ord som istället översätts som till exempel islam eller salat.73 I de läroböcker då jihad-begreppet översätts görs
detta felaktigt och/eller onyanserat till “heligt krig”.74 Detta uppfattar jag vara en version av
samma problematik som Otterbeck finner gällande beskrivningen av islam som den snabbast växande religionen i världen.75 Hamad identifierar även den stereotypa bilden av islam och
muslimer som våldsbejakande, som tidigare presenterats i denna text i avsnittet om media, i de läromedel han har undersökt. Ett exempel på detta är svepande generaliseringar kring begreppet jihad och specifika tolkningar av detta begrepp där den beskrivs att många muslimer slåss till döden utan rädsla, vilket också paras samman med diskussionsfrågor kring varför människor väljer att utföra självmordsbombningar.76 Detta skulle kunna ses både som ett försök till
nyansering genom diskussionsfrågor där eleven ombeds reflektera kring olika perspektiv, men blir samtidigt problematisk i en kontext där det beskrivs att “många muslimer” är villiga att dö i strid för sin religion.77 En tydlig slutsats i Hamads undersökning är att läroböckerna
genomgående antingen utgår från och/eller förstärker en dikotomi mellan “vi” och “den Andre” och ställer värderingar mot varandra.78 Dock menar Hamad att det skett en progression i vissa av
läroböckernas utformning och att de blivit bättre på att beskriva komplexitet och kontraster inom islam, till exempel vad gäller tolkningar av genus och beskrivningen av jihadbegreppet.79
Rebecka Vigren undersöker i sin kandidatuppsats hur väl de tre abrahamitiska religionerna stämmer överens med formuleringar för religionskunskap i Gy11 och har valts för att delvis försöka väga upp för det jämförande mellan representationen av islam och andra religioner som annars skulle saknas. Vigren finner att judendomen och kristendomens inriktningar ges mer
73 Hamad, Hussein. Läroboks-muslimer : En postkolonial diskursanalys av gymnasieskolansläroböcker, kandidatuppsats,
(Högskolan Dalarna, 2017). s. 45. 74 Hussein Hamad, 2017, s. 45. 75 Otterbeck, Jonas, 2004, s. 62- 63. 76 Hussein Hamad, 2017, s. 48. 77 Hussein Hamad, 2017, s. 48. 78 Hussein, Hamad, 2017, s. 55- 56. 79 Hussein Hamad, 2017, s. 56.
15
utrymme i läroböckerna jämfört med islam. Gällande islam finner hon att beskrivningen av islam, både som helhet och vad gäller olika inriktningar, beskrivs som homogena enheter.80 Även om
läroböckerna presenterar olika inriktningar i form av shia- och sunniislam beskrivs inte innehållet i shiaislams olika inriktningar och sunniislam presenteras som opåverkad av till exempel
kulturella, sociala och geografiska skillnader och därför ser ungefär likadan ut världen över.81
Vigren beskriver även att läroböckernas beskrivning av islam ger väldigt lite utrymme till beskrivning av individuell tro och när en intervju med en troende muslim presenteras
framkommer det inte vilken inriktning intervjupersonen identifierar sig med vilket ytterligare förstärker uppfattningen om islam som en homogen religion.82 Hon finner försök att nyansera
islam och de olika inriktningar som ryms inom religionen, men detta försök är substanslöst och är endast ett konstaterande av att även islams olika inriktningar kan tolkas olika men saknar något exempel eller förklaring till hur detta kan ta form.83 Det finns flera exempel som visar på
en tydlig kontinuitet med tidigare forskning, inte minst i jämförelse med Said, till exempel i beskrivningen av islam i Europa jämfört med islam i Mellanöstern där islam i Europa beskrivs som moderniserad och liberal medan islam i Mellanöstern i motsats beskrivs som konservativ.84
Denna beskrivning passar tydligt in i den orientalism som Said beskriver samt den dikotomi mellan “vi (Europa)” och “den Andre (Mellanöstern)” som målas upp i media och i tidigare läromedelsundersökningar. Vigren avslutar dock med att påpeka att det är tydligt att
läromedelsförfattarna har gjort försök att beskriva islam som en heterogen religion men påpekar även att dessa försök misslyckas till följd av ett otillräckligt djup i dessa beskrivningar.85 Vigren
finner att de läromedel som varit underlag för analys i hennes undersökning når målet med att nyansera kristendomen och judendomens inriktningar och att beskriva dessa som heterogena, men att läroböckerna dessvärre inte når detta mål vad gäller beskrivningen av islam.86
3.2 Didaktik
En första fråga som måste utredas är huruvida dessa negativa stereotyper som går att finna i den mediala diskursen och i läroböckerna faktiskt reflekterar elevernas förståelse av islam. Von der Lippe undersökte hur ungdomar i högstadieåldern i Norge talade om islam och muslimer i förhållande till allmänna diskurser och finner att elevernas tal om islam liknar några av de större
80 Vigren, Rebecka. ‘Drömmen om läromedel, om att hitta ett vettigt nån gång : En kvalitativ innehållsanalys av de
abrahamitiska religionerna i läromedlen Under samma himmel och Religion: för gymnasiet 1, kandidatuppsats (Uppsala
Universitet, 2017), s. 22-23. 81 Rebecka Vigren, 2017, s. 22. 82 Rebecka Vigren, 2017, s. 23. 83 Rebecka Vigren, 2017, s. 34. 84 Rebecka Vigren, 2017, s. 35- 36. 85 Rebecka Vigren, 2017, s. 37. 86 Rebecka Vigren, 2017, s. 38.
16
diskurserna i Norge.87 Von der Lippes studie visar hur även elever som försöker distansera sig
från en rasistisk diskurs riskerar att använda sig av densamme och reproducerar därmed
dikotomin mellan “vi” och “den Andre”.88 Studien visar även att elever i olika grad är medvetna
om att media influerar deras åsikter men att de trots denna medvetenhet blir påverkade av den dominerande diskursen.89 En av eleverna i von der Lippes studie visar även hur två motstridiga
förståelser av muslimer kan vara aktiva samtidigt där han ger uttryck för att muslimer skapar problem samtidigt som han menar att muslimer inte är en homogen grupp.90 Studien visar alltså
att studenters tal om islam och muslimer liknar de dominanta diskurserna i Norge där en
dikotomi mellan “vi” och “den Andre” framställs genom negativa stereotypa bilder av islam och att detta även gäller de studenter som är medvetna om medias påverkan.
Thomas & Rolin har undersökt hur religioner presenteras i norska läroböcker utifrån
kategorierna “religion som människor” och “religion som en idé”.91 Genom studien finner de att
det råder en obalans mellan hur de olika religionerna presenteras där kristendom oftare
presenteras som en idé medan islam och judendom snarare beskrivs som människor som utövar religionen.92 I resultaten finner de att islam presenteras som människor snarare än som en idé i
högre utsträckning än till exempel kristendom och buddhism.93 De menar även att denna obalans
kan få negativa konsekvenser i form av minskat intresse hos elever som identifierar sig med någon av religionerna och att när religioner främst beskrivs som människor kan resultatet bli att elever som identifieras med denna religion får agera som informationskälla snarare än som deltagare i en filosofisk diskussion.94 Deras förslag är relativt enkelt: läraren kan genom att
uppfatta denna obalans, i denna kontext gällande presentationen av islam, och därmed planera sina lektioner utifrån detta för att ge mer utrymme åt islam som idé.95 Användandet av olika typer
av media i klassrummet för inte bara in detta valda medium in i skolvärlden utan passerar ytterligare ett filter av makt där läraren gör ett urval av vilka typer av texter som kan och bör föras in och på olika sätt bearbetas och undersökas av eleverna.96 Jag förstår dessa förslag som ett
försök att balansera genom att lyfta de perspektiv som saknas eller får mindre utrymme vilket i sin tur skapar förutsättningar för en mer nyanserad förståelse av religionen.
87 Von der Lippe, Marie, 'Young people’s talk about religion and diversity: a qualitative study of Norwegian students aged 13–
15', British Journal of Religious Education, 33:2, 2011. s. 138- 139.
88 Von der Lippe, Marie, 2011, s. 132- 133. 89 Von der Lippe, Marie, 2011, s. 134. 90 Von der Lippe, Marie, 2011, s. 134.
91 Thomas, Andrew & Rolin, Alf, Reading religion in Norwegian textbooks: are individual religions ideas or people?, British
Journal of Religious Education, 41:1, 2019, s. 44.
92 Thomas, Andrew & Rolin, Alf, 2019, s. 48. 93 Thomas, Andrew & Rolin, Alf, 2019, s. 47. 94 Thomas, Andrew & Rolin, Alf, 2019, s. 50. 95 Thomas, Andrew & Rolin, Alf, 2019, s. 50.
17
Panjwani & Revell utgår från att en essentialistisk och stereotyp bild förmedlas av islam i samhällets olika kanaler. De beskriver hur uppfattningar om islam förstås i termer som “Islam is...x or is not...x” vilket de menar är uttryck för en essentialistisk syn på islam.97 För att lyckas
nyansera bilden av islam utan att skapa en motsatt normativ bild av islam behöver alltså denna essentialism motverkas. Att endast motverka denna essentialism genom att beskriva att det finns olika tolkningar av religionen är kanske ett steg på vägen mot en icke-essentialistisk förståelse av religion men detta räcker inte menar Panjwani & Revell.98 En essentialistisk syn på religion kan
fortfarande acceptera att det finns olika tolkningar utan att acceptera dessa tolkningar som legitima.99 Vad Panjwani & Revell föreslår som möjlig metod för att frångå den essentialistiska
hållningen är en hermeneutisk förståelse av religion genom att inte bara beskriva mångfald utan även ifrågasätta varför mångfald existerar.100 Genom att använda de troende som ingång till
religionen och förklara och undersöka deras tolkning av religionen genom en hermeneutisk process kan essentialism motverkas. Här tillskrivs den troende agensen snarare än religionen vilket förtydligar att det är människans tolkning utifrån en specifik kontext som avgör hur religionen utövas och förstås. Panjwani & Revell utgår från att den hermeneutiska
tolkningsprocessen innefattar såväl texttolkning som en mer filosofisk tolkning av mänsklig tillvaro och praktik.101 Panjwani & Revell ger några förslag på hur ett hermeneutiskt
förhållningssätt skulle kunna se ut i praktiken där de nämner att konstruktionen av de frågor lärare ställer till eleverna måste preciseras och förtydligas på ett sätt som inte ger utrymme för essentialism.102 De exemplifierar detta genom skillnaden mellan att ställa frågan “hur ser islam på
kristendomen?” och att istället fråga “hur har muslimer tolkat islams relation till
kristendomen?”103 Frågan bidrar till en reflektion kring olika aspekter av tolkning och den
kontext i vilken tolkningen har skett och kan även belysa religionsförståelse på individ- och gruppnivå. Detta innebär att olika intersektionella perspektiv kan belysas och analyseras av eleven vilket då leder till en nyansering av islam enligt min definition av begreppet.
97 Panjwani, Farid & Revell, Lynn, ‘Religious education and hermeneutics: the case of teaching about Islam’, British Journal of
Religious Education, 40:3, 2018, s. 268.
98 Panjwani & Revell, 2018, s. 271. 99 Panjwani & Revell, 2018, s. 271. 100 Panjwani & Revell, 2018, s. 271- 274. 101 Panjwani & Revell, 2018, s. 271- 272. 102 Panjwani & Revell, 2018, s. 274- 275. 103 Panjwani & Revell, 2018, s. 274- 275.
18
4. Diskussion och sammanfattning
4.1 Resultatdiskussion
Med utgångspunkt i Saids begrepp orientalism och synliggörandet av orientalism i västerländsk media genom boken Covering Islam menar jag att, utifrån materialet i denna kunskapsöversikt, den negativa stereotypa bilden av islam lever vidare i såväl svensk media som i svenska läroböcker. Bilden, eller narrativet, av en stagnerad religion som beskrivs som motsatsen till modernitet, som ofta kopplas till våld, och framförallt är statisk syns genomgående i det material jag tagit del av. Denna statiska bild skulle kunna ses som en essentialistisk syn på islam, vilket då även är rimligt att anta är en syn som påverkar eleverna genom hela deras skoltid. Denna essentialistiska syn hänger samman med en större samhällelig problematik där islamofobi och orientalism
reproducerar och reproduceras genom såväl media som läroböcker. Två sätt att försöka nyansera bilden av islam har identifierats. Identifierandet av obalansen i det valda materialet och
användningen av en hermeneutisk tolkningsprocess för att motverka essentialism. Dock har ingen studie presenterats i denna kunskapsöversikt som visar på eventuell effekt av dessa två bidragande nyanseringsmetoder och bör därför kanske främst ses som teoretiska utgångspunkter för vidare forskning på ämnet. Resultaten visar även hur den/de dominanta bilder som styr diskurserna i samhället utgör en slags central punkt i människors uppfattning av islam. Genom att den stereotypa bilden av islam är den dominanta måste även andra tolkningar och förståelser av islam förhålla sig till detta narrativ vilket ger den stereotypt negativa bilden av islam legitimitet. Detta innebär att den som vill ge en annan bild av islam än den stereotypt negativa riskerar att reproducera och förstärka dikotomin mellan “vi” och “den Andre” genom att ge legitimitet till synen på islam som annorlunda och oförenligt med västerländska värderingar. Det faktum att Otterbeck menar att det även finns ett islamistiskt tolkningsföreträde i läroböckerna snarare än mer progressiva rörelser visar tydligt på hur islam framställs som främmande. Detta narrativ tillskrivs legitimitet genom reproduktion i media och i läroböcker, men även de som vill ge en alternativ bild eller tolkning av islam riskerar att förstärka det negativa narrativet genom att tvingas förhålla sig och ta avstånd från den orientalistiska framställningen. Även om materialet i den didaktiska delen av denna kunskapsöversikt inte explicit tar upp denna problematik finner jag att detta är en realitet som läraren måste ta ställning till. I ett försök att nyansera och bredda bilden av vad islam kan vara finns en risk att även läraren förstärker den stereotypa
framställningen av islam genom att tvingas förhålla sig till de narrativ som förmedlas i såväl media som läromedel. Detta skulle kunna hanteras genom den hermeneutiska ansats som
19
Panjwani & Revell föreslår där även läraren tvingas fundera över hur hen tolkar islam. Genom detta kan språkbruk, frågeteknik och liknande förändras och anpassas för att börja bryta sig loss från det dominerande negativa narrativet. Det är dock viktigt att påpeka att även om en
onyanserad förståelse av islam hos ungdomar korrelerar med skolresultat och socioekonomisk bakgrund är en essentialistisk och islamofobisk förståelse av islam ett komplext problem med många olika faktorer som påverkar ungdomars inställning till islam.104
Lundby et al. identifierar även en intressant aspekt då de menar att skandinaver vill att media ska vara kritisk till all religion samt att även judendom och kristendom till viss del ses som hot mot nationens kultur. Detta kan tyda på att det i grunden finns en gemensam kritisk inställning, och till viss del rädsla eller fientlighet, mot religion även om islam är mer hårt utsatt än andra religioner. Om denna tolkning stämmer bör detta även vara något lärare bör ta hänsyn till i sin yrkesutövning och som möjligtvis kräver forskning som explicit inriktar sig på en nordisk eller svensk kontext.
Läromedlens framställning av islam är dock inte enbart negativ menar Hamad och Härenstam som båda påpekar att det skett en förbättring i nyanseringen av islam, eller Otterbeck som kort påpekar att det även finns delar av läroböckerna som fungerar väl.105 Dock utvecklar ingen av
dessa författare vad denna positiva förändring eller dessa välfungerande delar består av. En slutsats i Härenstams studie är att läroböckernas kvalité varierar vilket skulle kunna
sammankopplas med Thomas & Rolins resonemang om lärarens betydelse i val och behandling av läromedel. Vad som är tydligt är dock att en mer ingående forskning inriktad på
religionsmetodik kring nyanseringen av islam utifrån en svensk kontext saknas helt. Utgår vi även ifrån att islamofobiska värderingar påverkar den mediala rapporteringen och att denna
rapportering sedan förstärker de islamofobiska värderingarna i samhället blir lärarens uppdrag att nyansera denna förståelse relevant även utifrån ett värdegrunds- och samhälleligt perspektiv.
4.2 Metodologisk diskussion
Som jag tidigare beskrivit är även jag påverkad av det rådande samhällsklimatet och hade som utgångspunkt att det existerar en negativ bild av islam. Ett problem som uppkommer i sökandet är att min utgångspunkt ligger i att den mediala bilden av islam är negativ samtidigt som
resultaten som uppkommer i min sökning visar på just denna bild. Det kan här finnas en risk att jag genom min utgångspunkt vrider resultat och material, medvetet eller omedvetet, och där det
104 Otterbeck och Beverlander, 2006, s. 48-51.
20
använda materialet passar in på denna utgångspunkt. Det går här att ifrågasätta huruvida materialet stämmer överens med mitt ursprungliga antagande eller om mitt ursprungliga antagande är anledningen till att mitt urval av material ser ut som det gör.
Något Jonas Otterbeck poängterar i sin text ”Vad kan man egentligen begära?” är att studiet av hur islam porträtteras och framställs i ett läromedel behöver kompletteras genom en jämförelse med minst en annan religion för att på så sätt kunna avgöra vilka egenskaper i texten som kan sägas vara unika för just islam snarare än en mer genomgående egenskap i hela läromedlet.106
Detta är även sant för denna text som inte har jämfört bilden av islam i media och läroböcker med hur någon annan religion framställs i dessa. Det är möjligt att resultaten som framställs av mina valda källor inte kan sägas vara unika för islam utan till exempel ett resultat av en mer övergripande sekularisering i Sverige. Just detta är något som skulle kunna ses i Lundby et al. där enkätundersökningen visar hur även kristendom och judendom ses som hot mot den nationella kulturen, om än i långt mindre grad, samt att medias uppgift anses av svarspersonerna vara att ha ett kritiskt förhållningssätt till religion som helhet. Även om detta är fallet menar jag att denna kunskapsöversikt, om inte finner orsaken till, i alla fall pekar ut ett problem med ett stereotypt narrativ i svenska läromedel gällande islam och muslimer.
4.3 Sammanfattning
Genom bakgrunden till denna kunskapsöversikt presenterades orientalism, islamofobi och islam i media för att kontextualisera ämnet islam i läroböcker och i religionsundervisningen. Resultatet stämmer väl överens med bilden som presenteras i bakgrunden och en kontinuitet i hur islam förstås i samhället och framställs i media kan ses. Denna kontinuitet kan skönjas ännu längre bak i tiden vilket exemplifieras genom Saids resonemang i Covering Islam. I de läroböcker som
undersökts, såväl under 2000-talets början som böcker skrivna efter införandet av den nya läroplanen, går liknande stereotypa framställningar att finna där islam också framställs som en enhetlig och statisk religion. I läromedlen “samsas” en orientalistisk förståelse av islam med ett islamistiskt tolkningsföreträde vilket resulterar i ett förstärkande av dikotomin “vi” mot “den Andre”. Denna dikotomi framställs i både media och i läroböcker och samspelar även med det politiska läget i Sverige samt opinionsbildning i samhället vilket belyser frågans enorma
komplexitet. Dock påpekar flera av författarna att det verkar ske en förbättring i hur islam presenteras i läroböcker, där förbättrad forskning samt en större muslimsk befolkning i Sverige skulle kunna vara möjliga anledningar. Genom att lärare blir medvetna om hur islam presenteras
21
i media och läromedel kan läraren också göra aktiva urval ur dessa källor och därmed planera sin undervisning på ett sätt som “väger upp” och balanserar informationen som eleverna möter. Dessutom exemplifieras ett möjligt sätt att motverka den essentialistiska synen på islam genom en hermeneutisk tolkningsprocess där elever och lärare undersöker hur religionen tolkas och därigenom för resonemang om hur olika faktorer som genus, etnicitet och politik kan påverka tolkningsprocessen.
Det skulle kunna finnas anledning att undersöka kopplingen mellan mekanismerna bakom skapandet och reproduktionen av negativa stereotyper å ena sidan och religionsdidaktiska metoder å andra sidan. En möjlig framtida kandidatuppsats skulle kunna vara att studera
problematiken med ett stereotypt beskrivande av islam och lärarens möjlighet att nyansera denna bild i klassrummet som inriktar sig på religionsmetodik snarare än religionsdidaktik. En stor del av forskningen kring representationen av islam och muslimer som framkommit under
sökprocessen har fokuserat vid den negativa framställningen och hur detta resulterar i fördomar och ett uppdelande mellan “vi” och “den Andre”. Detta innebär att problematiken blir tydlig för lärare men att möjliga lösningar och hur dessa ser ut i praktiken inte förklaras eller exemplifieras. Vad som saknas är alltså forskning kring vilka välfungerande och nyanserade representationer som existerar som skulle kunna fungera som goda exempel för lärare, skribenter och
22
Referenslista
Axner, Marta, Representationer, stereotyper och nyhetsvärdering: Rapport från medieanalys om representationer
av muslimer i svenska nyheter, Stockholm, 2015. [Hämtad 7/12- 2019] Tillgänglig via:
http://www.do.se/globalassets/publikationer/rapport-representationer-stereotyper-nyhetsvardering.pdf
Broberg, Maximilian, 'The Use of Teaching Materials in Religious Education in Sweden: A quantitative analysis of Swedish religious education teachers’ reported use of teaching materials in RE classrooms', British Journal of Religious Education., 2017. [Hämtad 14/12- 2019] Tillgänglig via:
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/01416200.2017.1405795?needAccess=true&ins tName=Malm%C3%B6+University
Fredrickson, George M., Rasism [Elektronisk resurs] : en historisk översikt, Historiska media, Lund, 2005
Hamad, Hussein. Läroboks-muslimer : En postkolonial diskursanalys av
gymnasieskolansläroböcker, kandidatuppsats, (Högskolan Dalarna, 2017). [Hämtad 20/12- 2019] Tillgänglig via: http://du.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1120790&dswid=-6633
Härenstam, Kjell, Forskarrapport: Religion (455kB): En granskning av hur religion/trosuppfattning
framställs i ett urval av läroböcker. Underlagsrapport till Skolverkets rapport "I enlighet med skolans värdegrund?", Skolverket, Stockholm, 2006. [Hämtad 10/12- 2019]. Tillgänglig via:
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6582a8/1553961646011/Religion. pdf
Larsson, Göran, Muslimerna kommer: tankar om islamofobi, Makadam, Göteborg, 2006.
Lundby, Knut, Hjarvard, Stig, Lövheim, Mia & Jernsletten, Haakon, 'Religion Between Politics and Media Conflicting Attitudes to Islam in Scandinavia', Journal of Religion in Europe., 10:4, s. 437-456, 2017. [Hämtad 19/12- 2019] Tillgänglig via: https://doi.org/10.1163/18748929-01004005
23
Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 [Elektronisk resurs],
Skolverket, Stockholm, 2011. [Hämtad 31/12- 2019] Tillgänglig via:
http://hdl.handle.net/2077/31404
Löfstedt, Malin (red.), ”Inledning” i Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011
Otterbeck, Jonas. ”Dags att nyansera bilden av islam.” Pedagogiska magasinet, 1/3- 2016. [Hämtad 11/11- 2019]. Tillgänglig via: https://pedagogiskamagasinet.se/dags-att-nyansera-bilden-av-islam/
Otterbeck, Jonas. "”I wouldn’t call them Muslims!”: Constructing a Respectable Islam", Numen 62, 2-3: 243-264, 2015. [Hämtad 18/12- 2019] Tillgänglig via:
https://doi.org/10.1163/15685276-12341365
Otterbeck, Jonas & Bevelander, Pieter, Islamofobi: en studie av begreppet, ungdomars attityder och unga
muslimers utsatthet, Forum för levande historia, Stockholm, 2006. [Hämtad 1/10- 2019] Tillgänglig
via: http://www.levandehistoria.se/material/islamofobi-en-studie-av-begreppet-ungdomars-attityder-och-unga-muslimers-utsatthet
Otterbeck, Jonas, 'Vad kan man egentligen begära? – Läromedelstexter om islam', Didaktikens
forum., 1:1, s. 56-73, 2004. [Hämtad 12/12- 2019] Tillgänglig via:
http://www.mnd.su.se/polopoly_fs/1.41864.1324463944!/DF_1_2004.pdf
Panjwani, Farid & Revell, Lynn, ‘Religious education and hermeneutics: the case of teaching about Islam’, British Journal of Religious Education, 40:3, 2018, s. 268-276, [Hämtad 18/12- 2019] Tillgänglig via:
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/01416200.2018.1493269?instName=Malm%C3 %B6+University
Said, Edward W., Covering Islam: how the media and the experts determine how we see the rest of the world, Rev. uppl., Vintage, London, 1997[1981]
24
Skolverket, ‘Kommentarmaterial till ämnesplanen i religionskunskap’, Skolverket Stockholm, 2017. [Hämtad 23/12- 2019] Tillgänglig via:
https://www.skolverket.se/download/18.6011fe501629fd150a2894b/1530187666619/Komme ntarmaterial_gymnasieskolan_religionskunskap.pdf
Thomas, Andrew & Rolin, Alf, Reading religion in Norwegian textbooks: are individual religions ideas or people?, British Journal of Religious Education, 41:1, 2019, s. 41-53. [Hämtad 29/12- 2019] Tillgänglig via:
https://www-tandfonline-com.proxy.mau.se/doi/pdf/10.1080/01416200.2018.1484691?needAccess=true
Vigren, Rebecka, Drömmen om läromedel, om att hitta ett vettigt nån gång : En kvalitativ innehållsanalys av
de abrahamitiska religionerna i läromedlen Under samma himmel och Religion: för gymnasiet 1,
kandidatuppsats (Uppsala Universitet, 2017). [Hämtad 19/12- 2019] Tillgänglig via:
http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?aq2=%5B%5B%5D%5D&c=981&af=%5B%5D&searchType=LI ST_LATEST&query=&language=sv&pid=diva2%3A1107675&aq=%5B%5B%5D%5D&sf=all &aqe=%5B%5D&sortOrder=author_sort_asc&onlyFullText=false&noOfRows=50&dswid=77 23
Von der Lippe, Marie, 'Young people’s talk about religion and diversity: a qualitative study of Norwegian students aged 13–15', British Journal of Religious Education, 33:2, s. 127-142, 2011. [Hämtad 19/12- 2019] Tillgänglig via:
https://www.tandfonline.com/doi/citedby/10.1080/01416200.2011.543590?scroll=top&needA ccess=true
