FLICKA ELLER POJKE,
SPELAR DET NÅGON ROLL?
- En kvalitativ studie om jämställdhet i förskolan
EMMA OLSSON LINDA ANDERSSON
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Pedagogik
Självständigt arbete – förskolepedagogiskt område Grundnivå, 15 hp.
Handledare: Ulla Alsin
Examinator: Eva Ärlemalm-Hagsér Termin: 7 År: 2020
Akademin för utbildning SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE kultur och kommunikation Kurskod: PEA098 15 hp Termin: 7 År: 2020
_______________________________________________________ Emma Olsson & Linda Andersson
Flicka eller pojke, spelar det någon roll? -En kvalitativ studie om jämställdhet i förskolan
Girl or boy, does it matter? – A qualitative study on gender in preschool Årtal: 2020 Antal sidor: 31
_______________________________________________________ Syftet med undersökningen har varit att undersöka förskollärares och
barnskötares egna perspektiv angående jämställdhet i förskolan och hur de upplever sitt arbete med jämställdhet i förskolan. Undersökningen har utgått från en kvalitativ metod och det sociokulturella perspektivet som teoretisk utgångspunkt. Tillvägagångssättet som använts är semistrukturerade intervjuer med tio informanter. Resultatet visade att arbetet med jämställdhet är
betydelsefullt i verksamheten för att motverka stereotypa könsroller och ett medvetet förhållningssätt är av vikt. Det är även betydelsefullt att se varje barn som en individ och inte utifrån deras könstillhörighet. Förskolans miljö ska locka alla barn oavsett kön och det bör finnas könsneutrala böcker så att alla barn kan känna igen sig i dem. Slutsatsen av undersökningen är att både pojkar och flickor ska bemötas utifrån samma förutsättningar och barnen ska bli medvetna om alla människors lika värde oavsett kön.
______________________________________________________ Nyckelord: Jämställdhet, Genus, Kön, Förskola, Könsroller
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Syfte och forskningsfrågor ... 1
1.2 Uppsatsens disposition ... 1
1.3 Begreppsdefinitioner ... 2
2 Litteratursökning ... 2
3 Bakgrund ... 2
3.1 Allmänt om jämställdhet och könsroller ... 2
3.2 Verksamhetens syn angående jämställdhet och könsroller ... 4
3.3 Lekens och miljöns inverkan på könsroller ... 5
3.4 Teoretiskt perspektiv ... 6 4 Metod ... 7 4.1 Urval ...8 4.2 Genomförande ...8 4.3 Etiska aspekter ... 9 4.4 Analysmetod ... 10 4.5 Tillförlitlighet ... 10 5 Resultat ... 11
5.1 Informanternas egna tankar om vad jämställdhet innebär ... 11
5.1.1 Förhållningssätt angående jämställdhet ... 12
5.1.2 Bemötandets betydelse i vardagen ... 13
5.2 Förskolans miljö ... 14
5.2.1 Inomhusmiljön ... 14
5.2.2 Böckernas betydelse ... 15
5.2.3 Lek och aktiviteter ... 15
5.3 Könsroller ... 16
6 Analys av resultatet ... 18
6.1 Förskollärares och barnskötares förhållningssätt i arbetet med jämställdhet ... 18
6.2 Förskollärares och barnskötares eget perspektiv på jämställdhet ... 20
7 Diskussion ... 23
7.1 Resultatdiskussion ... 23
7.2 Metoddiskussion ... 25
7.3 Slutsats ... 26
8 Förslag på vidare forskning ... 27
Referenslista ... 28
Bilaga 1 ... 30
1 Inledning
I samhället finns det olika lagar, bland annat jämställdhetslagen (SFS 609:1986) som ska främja lika möjligheter och lika rättigheter oavsett kön och diskrimineringslagen (SFS 2008:567) som strävar efter att främja jämställdheten mellan män och kvinnor. Diskrimineringslagen lyfter även att arbetsgivarna ska förhindra skillnader i lönerna mellan män och kvinnor som utför likvärdiga arbetsuppgifter. Jämställdhetslagen (SFS 609:1986) förbjuder diskriminering på grund av könsidentitet och kön vid
läroanstalter och utbildningsanordnaren ska se till att lärare arbetar planenligt och systematiskt för att det ska bli jämställt mellan könen.
Arbetet för likabehandling och jämställdhet är en kontinuerlig process där alla i skolan samarbetar för en tryggare plats för alla. Utbildningsanordnare och myndigheter ska se till att män och kvinnor samt pojkar och flickor ska ha lika möjlighet till
undervisning och utbildning samt att de ska stödja syftet med jämställdhetslagen enligt Jämställdhetsombudsmannen (2008).
Läroplanen för förskolan belyser att förskolan ska arbeta för ett
jämställdhetsperspektiv och alla barns lika värde oavsett könstillhörighet (Skolverket, 2018). Dolk (2013) menar att barn inte ska benämnas vid pojkar och flickor utan att personalen ska använda ordet barn för att inte kategorisera individerna efter
könstillhörigheten. Det blir därför intressant att studera hur det ser ut i förskolan idag eftersom jämställdhetsarbetet är ett betydelsefullt område i dagens samhälle.
Dessutom belyser barnkonventionen (UNICEF, 2016) som blev lagförd i januari i år att alla är lika mycket värda, har samma rättigheter och ska inte diskrimineras på grund av kön. Det är därför angeläget att undersöka förskollärares och barnskötares egna perspektiv och arbetssätt angående jämställdhet i förskolan.
1.1 Syfte och forskningsfrågor
Undersökningens syfte är att undersöka förskollärares och barnskötares egna perspektiv angående jämställdhet i förskolan och hur de upplever sitt arbete med jämställdhet i förskolan.
1. Hurbeskriver förskollärare och barnskötare sitt förhållningssätt i arbetet med jämställdhet i förskolan?
2. På vilket sätt beskriver förskollärare och barnskötare hur de själva ser på jämställdhet i förskolan?
1.2 Uppsatsens disposition
I avsnitt 2 presenteras litteratursökningen. Avsnitt 3-bakgrund, presenterar tidigare forskning och teoretiskt perspektiv. I avsnitt 4 presenteras metodval, urval,
resultatet. Avsnitt 6 presenterar analys av resultatet. I avsnitt 7 presenteras
resultatdiskussion, metoddiskussion och slutsats. Avsnitt 8 presenterar förslag för vidare forskning.
1.3 Begreppsdefinitioner
Här nedan kommer olika begrepp att beskrivas som är relevanta för undersökningen, för att läsaren ska få en förståelse om ordens innebörd.
Jämställdhet innebär enligt Carlson (2017) att alla människor ska ha samma
möjligheter att utveckla sina förmågor och intressen oavsett vilken könstillhörighet de har. Det handlar även om män och kvinnors lika rätt, att man har rätt till att forma sina egna liv och inte begränsas av traditionella könsmönster. De normer som finns är oskrivna regler om hur en person förväntas vara enligt Hellman (2010) och vad som anses normalt i det sammanhang som människan befinner sig i.
Odenbring (2010) och Carl (2012) lyfter fram genus som baseras på normer och hur det definierar människans egenskaper, till exempel att vissa saker förknippas med ett särskilt kön. I undersökningen förekommer även begreppet kön. Kön definieras enligt Carl (2012) som den biologiska skillnaden mellan flicka och pojke och har inte något med personligheter att göra utan hur människor är skapta. Även Muasya och Kazungu (2018) beskriver kön och menar att det handlar om socialt konstruerade egenskaper som ett samhälle eller kultur anses lämplig för pojkar och flickor. Exempelvis
beteenden, relationer, normer och olika roller.
2 Litteratursökning
Litteratur har sökts genom Mälardalens högskolas (mdh) databaser, ERIC proquest, Swepub och Google scholar. Sökorden som använts är jämställdhet i förskolan, genus i förskolan, könsroller i förskolan, gender in preschool, equality in preschool, gender, kindergarten, förskola, equality och jämställdhet. Dessa begrepp valdes eftersom dem är relevanta för undersökningens syfte och forskningsfrågor.
3 Bakgrund
Denna del kommer att redogöra för den tidigare forskning och det teoretiska
perspektivet som är relevant till undersökningen. Artiklarna är relevanta på grund av att de ger olika synvinklar på jämställdhetsperspektivet.
3.1 Allmänt om jämställdhet och könsroller
Carlson (2017) menar att människor är olika i sin natur och besitter olika förmågor och intressen, därför väljer och passar dem till olika saker beroende på sin
Odenbring (2010) och könsroller konstrueras av den sociala omgivningen. Det finns även andra saker som påverkar könsrollerna, exempelvis etnisk mångfald, klassklyftor, nationellt ursprung, regionala skillnader och migration menar Odenbring.
Genus är ett begrepp som Carl (2012) lyfter fram och det definierar personliga
egenskaper som framställts av samhället. Exempelvis att skor med rosetter förknippas med flickor och stövlar förknippas med pojkar. Författaren menar att det fortfarande finns könsskillnader inom förskolan, men kön definieras endast som en biologisk skillnad mellan pojke och flicka. Kön behöver inte ha något med personligheter att göra, utan bara hur vi är konstruerade menar författaren. Genus och genusnormer ska bli så osynliga som möjligt i den pedagogiska verksamheten menar Dolk (2013), vilket innebär att samhällets normer inte ska påverka verksamheten och därför bör
personalen på förskolan arbeta med könsneutralitet som utgångspunkt. Kön hänvisas enligt Muasya och Kazungu (2018) till de socialt konstruerade egenskaperna,
exempelvis relationer, beteenden, normer, roller och aktiviteter som en kultur eller ett samhälle anser som lämpligt för kvinnor och män samt flickor och pojkar.
Carl (2012) skrev en studie som visade att personalen använde sig av könsstereotypa roller i mötet med vårdnadshavare. Exempelvis på mors- och farsdagar framkom det att barnens föräldrar uppmärksammades på olika sätt. Mammorna fick rosor och fina sånger medan papporna skulle grilla korv och fick tröjor som det stod ”pappa” på. Detta resulterar i att det kan vara utmanande för barn att fullt utveckla sina förmågor och intressen skriver Carlson (2017), när det finns normer kopplade till individens könstillhörighet. Författaren uppfattar att det i styrdokumentens texter råder
jämställdhet när individerna kan välja sin egen väg i livet och utveckla sina intressen och förmågor utan att hindras av könsstereotypa roller eller könsnormer. Till skillnad från styrdokumenten är det de traditionella könsnormerna som sägs kan hindra att jämställdhet kan uppnås menar författaren.
Barn börjar från tidig ålder att uppfatta och förstå olika könsroller och vad det har för förmågor menar Muasya och Kazungu (2018). Det är därför viktigt att studera flickors och pojkars olika roller redan under de första åren, för att kunna uppnå en jämställd verksamhet. Detta stämmer överens med Carl (2012) som menar att den lämpligaste tiden för att utveckla en könsidentitet är barndomen. Eftersom det är då barnen lär sig vilket beteende som är ”lämpligt” för könen och hur de kan passa in i samhället. Detta går i sin tur att koppla till Odenbring (2010) som menar att barn redan från ung ålder blir en del av de aktuella könsrollerna och barn blir medvetna om dessa och anpassar sig utifrån dem. Barn inhämtar även kunskap om att de finns olika sätt att vara pojke och flicka på och vilka som har högre status. Däremot beskriver Dolk (2013) att personal inte ska kategorisera människor efter kön, utan använda sig av ordet barn istället för pojkar och flickor.Förskolan ska inte enbart främja jämställdhet menar Dolk (2013) och lyfter fram att personalen också ska arbeta för en jämlikhet. I dagens samhälle har förskolepersonal en skyldighet att motverka diskrimineringar och även främja likvärdiga möjligheter och rättigheter oavsett kön menar författaren.
3.2 Verksamhetens syn angående jämställdhet och könsroller
Ärlemalm-Hagsér och Pramling Samuelsson (2009) lyfter fram att det är viktigt att studera hur grundläggande värden som jämställdhet och allas lika värde gestaltas i verksamheten. Författarnas resultat visade att genus konstrueras av både lärare och barn i förskolan. Enligt Muasya och Kazungu (2018) är det betydelsefullt att arbeta utifrån en könsmedveten pedagogik för att barn ska växa upp och känna att alla är lika värda, eftersom ojämlikheter och diskrimineringar kan leda till låg självkänsla som i sin tur kan påverka barns prestation. Fokus ska enligt Dolk (2013) ligga på att de vuxna ska göra förändringar som är tänkta för att skapa bättre förutsättningar för jämställdhet hos barnen. I det genuspedagogiska arbetet ska pedagoger använda sig av könsneutralt språk som till exempel byta ut han och hon i sagor och sånger. Det kan även handla om att ändra sitt röstläge och sina rörelser för att inte förstärka olika stereotypa könsroller. Bemötandet är också en betydelsefull del i arbetet menar Dolk (2013) och bland annat försökte pedagogerna i studien tänka på hur de bemötte barnen på icke könsstereotypa sätt. Personalen bör även undvika att ge barnen beröm för kläder och utseende och istället uppmärksamma barnen som individer.
I sin undersökning skriver Arvidson (2014) att jämställdhet har sedan länge betonats som en viktig fråga i samhället. Resultatet visade att pedagoger ska ha ett medvetet förhållningssätt angående jämställdhet och det beskrivs som en viktig förutsättning för att kunna skapa goda villkor för barnen i förskolan. Förskolepersonal i Emilsons m.fl. (2016) studie beskrev att flickor och pojkar ses som biologiskt annorlunda beroende på kön, trots det talar de om värdet om att vara en individ oavsett könstillhörighet.
Författarna lyfter även att pedagogerna i studien såg att barn könsidentifierade sig själva genom vad de hade för kläder, vilket var väntat enligt författarna, eftersom det finns mängder av uttalanden som menar på att ”barn gör kön” beroende på vad de har för frisyr och kläder. Resultatet stärkte även tidigare forskning menar Emilson m.fl. (2016), eftersom det har visat på hur könsroller tas förgivet. Pedagogerna i studien försökte sträva efter jämställdhet, men de verkade kämpa med att uppmuntra barnen att överskrida de stereotypa könsrollerna. I Muasya och Kazungus (2018) studie försökte förskollärarna uppmuntra barnen att blanda grupperna med både flickor och pojkar, men det visade sig att barnen blev påverkade av deras vårdnadshavare när de skulle välja lekkamrat.
Enligt Eidevald (2009) beskrevs pojkar och flickor som varandras motpoler. Studien visade även att de vuxna ibland inte kan eller vill se hur de bemöter pojkar och flickor olika, eftersom omgivningen anpassar förväntningarna på barnet beroende på barnets kön. Författaren menar därför att denna studie kan få en mer stereotypisk bild av bemötandet av barnen från vuxnas håll. Det innebär att det blir en förstärkning av att föräldrar, forskare och förskollärare brister i att utmana de stereotypa rollerna av hur pojkar och flickor förväntas vara och istället förstärker deras roller i hur de beskriver båda könen. Detta resulterade i att pojkar beskrevs som aktiva, impulsiva och livliga medan flickor beskrevs som välanpassade och stillsamma. Även Bradbury’s (2014) studie visade hur lärarna bemötte och tilltalade barnen och resultatet visade att flickor
ansågs ha lämpliga ambitioner för att lyckas i förskolan medan pojkar upplevdes som störiga. Dolk (2013) menar att de vuxna medverkar till att upprätthålla och skapa stereotypa könsroller hos barn. Carl (2012) skriver att könsfördelning bland pedagoger också kan påverka barnen eftersom det oftast är kvinnliga pedagoger som vistas i förskolan. Barn ifrågasätter och förändrar könsnormer när de prövar olika icke stereotypa könsroller enligt Hellman (2010) och de öppnar upp för nya möjligheter. Författaren menar att det är betydelsefullt att personalen finns närvarande och tar vara på dessa möjligheter för att motverka de stereotypa könsroller som finns.
3.3 Lekens och miljöns inverkan på könsroller
Det finns studier som visar att könsroller blir tydliga i förskolans lekrum enligt Hellman (2010). Könsnormer kan synliggöras i de lekar som pågår även om det inte finns specifika uppdelade områden för pojkar respektive flickor. Exempelvis synliggörs könsskillnader om något barn ska vägras tillträde till leken. Barnen i studien använde normskillnader som ett sätt att utesluta andra barn ur leken, exempelvis för att de hade ”fel kön”. Detta framkommer även i Odenbrings (2010) studie som visade att i förskolans verksamhet kan könsrollsindelningar synas genom att barnen vistas i olika rum eller att de markerar sin könstillhörighet med en viss färg. Denna typ av
gruppering förekommer eftersom barnen agerar utifrån den verklighet och kunskap de har utifrån omvärlden, vilket resulterar i att de ofta kategoriserar sig utifrån samma kön som sig själv. Detta går även att koppla till Eidevald (2009) som menar att barn ofta väljer lekkamrat baserat på samma kön som sig själv och barnen väljer även speciella leksaker och rum. Det är både barn och personal som är delaktiga av att könrollsuppdelningar i verksamheten uppstår menar Odenbring (2010).
Odenbrings (2010) forskning visar att grupperingar mellan könen skapas i barns lek. Studiens resultat visade att i lekar med blandgrupper blev flickorna tilldelade rollerna med minst makt och lägre status. Om det var rena flickgrupper som lekte visade studien att flickorna vågade utagera mer till skillnad från lekar med både pojkar och flickor. Lekar som bygger på uppdelning mellan könen är en del av barnens egna könskonstruktioner utifrån omgivningen menar författaren. Om barnen fritt får styra en lek med rolltilldelning framkom det att barnen valde andra barn av samma ålder och samma kön, först när pedagogen sa till att alla barn ska bli inkluderade valdes barn som hade lägre status i gruppen.
I pojkars respektive flickors lek menar Eidevald (2009) att flickorna oftast leker mer lugnt medan pojkarnas lek tar större plats och är ljudmässigt högre än flickors.
Förskolepersonalen i Emilsons m.fl. (2016) studie lyfte fram en strategi och det var att pedagogerna tog bort könsidentifierande leksaker i miljön som exempelvis dockor och bilar och ersatte dem med neutrala leksaker. Personalen tyckte dock att det var svårt att hitta en bra balans mellan att överbrygga stereotypa könsroller samtidigt som de skulle följa barns intressen. Detta har även upptäckts i Dolks (2013) forskning som visar att pojkar och flickor möter olika villkor i förskolan beroende på deras kön. Barnen kan även bli påverkade av hur pedagogerna utmanar och förhåller sig till barns
lek och lärande enligt Ärlemalm-Hagsér och Pramling Samuelsson (2009). Studien visade att vuxna såväl som barn ska bidra till utvecklingen av både lek och lärande i samtliga situationer, vilket även inkluderar utformningen av miljön. Författarna synliggjorde de olika könens gemenskap och det visade att barnen hjälpte varandra i olika situationer.
Pojkars och flickors lek kan många gånger framställas som olika menar Eidevald (2009). Bland annat genom förmågan att visa hänsyn, då det visade sig att flickor snabbare lärde sig de sociala koderna i leken än vad pojkar gjorde. Författaren nämner en studie om skillnader mellan pojkar och flickor i förskolan och menar att
skillnaderna beror på den sociala miljön och sammanhanget de vistas i och detta påverkar könsrollerna. En av dessa påverkansfaktorer kan vara personalen i förskolan och Hellman (2010) såg i sin studie att kvinnliga pedagoger hade det problematiskt med att kunna ta till vara på de ”pojkiga” egenskaperna som exempelvis kampvilja och motoriska aktiviteter. De kvinnliga pedagogerna ansågs även ha det svårt med att organisera i de pedagogiska miljöerna för att dessa ”pojkiga” egenskaper skulle kunna komma till uttryck. Författaren upptäckte även att vid det egna deltagandet kunnat medverka i både flickor och pojkars lek. En dag kom författaren till förskolan i klänning, barnen tyckte då att det passade bättre om hon deltog i flickornas lek, eftersom klänning visade sig vara en stark markör för flickighet.
Andra föremål användes även som ett sätt för att se könsskillnader mellan barnen, exempelvis olika färger enligt Hellman (2010) och barnen fördelade ofta roller efter vilka färger de hade på kläderna. Enligt Hellman såg även barnen olika leksaker som pojkiga eller flickiga beroende på dess färger. Hill och Bartow Jacobs (2020) hade uppmärksammat i sin studie att fysiska funktioner, färger och handlingar, kunde kopplas ihop med olika kön, vilket författarna uppmärksammade när de gjorde en studie om bilderböcker i förskolan. Det förekommer även könsskillnader i bilderböcker och Hill och Bartow Jacobs (2020) menar att barnen kan se könsskillnader på
karaktärerna i bilderböckerna trots att karaktärerna är könsneutrala. Studien visade att böckerna med manliga huvudpersoner var mer intressanta, då de deltog i
äventyrliga aktiviteter och var mer utforskande, medan kvinnliga karaktärer betraktades som svagare i böckerna.
3.4 Teoretiskt perspektiv
Till undersökningen valdes det sociokulturella perspektivet som teoretisk utgångspunkt. Den sociokulturella teorin handlar enligt Säljö (2000) om hur
människan lär sig, förmedlar och samspelar med varandra i den sociala, kulturella och historiska omgivningen. Språket är ett betydelsefullt redskap menar Säljö (2000) och det är genom språket som människor kommunicerar erfarenheter med varandra. Redskap kan vara materiella eller intellektuella och redskapen är mänskligt skapade och till för att förstå och kunna samspela med omgivningen. Mediering är ett viktigt begrepp i det sociokulturella perspektivet menar Säljö, eftersom människan samverkar med andra människor för att agera och förstå sin omvärld. Mediering är att likna vid
kommunikationsformer menar författaren och menar att människor förmedlar saker till varandra genom olika redskap. Exempel på olika redskap är kommunikation, språk, pennor och böcker som gör att människan kan lösa problem och beskriva, analysera och kommunicera i sin omgivning. Ord och språkliga utsagor medierar omvärlden för människor och gör att omvärlden framstår som meningsfull. Säljö (2000) menar att människan är en genuint kommunikativ varelse som har behovet av att samspela och kommunicera med andra människor i sin omgivning. Genom kommunikation blir individen delaktig i kunskaper och färdigheter som gör att individen blir medveten om hur andra människor föreställer sig världen. Kultur är något som är skapat av människan och omvärlden menar Säljö (2000) och människan lever i en värld där de bearbetar omvärlden med hjälp av redskap och hela vardagen är fylld av dessa redskap. Människor lär i den sociala och kulturella omgivningen där de skaffar sig kunskaper, värderingar och andra resurser för att kunna samspela med sin omgivning.
Utvecklingszonen är ett begrepp vars innebörd Säljö (2000) förklarar med att den lärande är mottaglig för stöd och förklaringar och att man tar hjälp av en ”mer kunnig kamrat”. Genom att ta stöd av de kompetenser som finns kan människans lärande ske via samspelet med andra människor. Ett annat begrepp som ingår i det sociokulturella perspektivet är appropriering och det innebär att människor som samspelar med varandra förmedlar kunskaper mellan varandra. Det handlar även om att ”ta över och göra till sitt” och ”låna in”. Människan känner igen ord och lär sig dem för att sedan göra dem till sitt enskilda tänkande, genom att se nya möjligheter och mönster i redskap kan människan förstå sig på hur de kan mediera med varandra.
Denna teoretiska utgångspunkt valdes till undersökningen eftersom de centrala begreppen går att förankra i förskolans arbete. Exempelvis genom att barnen lär genom olika redskap i förskolans verksamhet och genom kommunikation mellan varandra. Omgivningen är även en påverkansfaktor och det blir betydelsefullt att personalen är medvetna om vad jämställdhet innebär för att kunna förmedla det vidare.
4 Metod
En kvalitativ forskningsmetod valdes för att få fram informanternas egna utsagor om jämställdhetsarbetet. En kvalitativ forskning handlar enligt Bryman (2018) om att forskningen inriktar sig på ord och inte på siffror som den kvantitativa metoden gör. En kvalitativ forskning är enligt Larsson (2005) någonting som gestaltas och det innebär att kvalitativa metoder är en systematiserad kunskap om hur forskaren ska gå tillväga för att kunna gestalta företeelsen hos något. Detta går att koppla till syftet i undersökningen som är att undersöka förskollärares och barnskötares egna perspektiv på jämställdhet och hur de beskriver sitt förhållningssätt i arbetet med jämställdhet. Informanternas utsagor visar hur deras arbete gestaltar sig i förhållande till
För att kunna besvara forskningsfrågorna och uppfylla syftet valdes semistrukturerade intervjuer som angreppssätt. Semistrukturerade intervjuer är en användbar metod menar Bryman (2018) och en lämplig intervjumetod i kvalitativa studier. Bryman menar att semistrukturerade intervjuer är mer följsamma och flexibla och att de tar den riktning som svaren från informanterna leder till. Semistrukturerade intervjuer ger informanterna frihet att utforma svaren på sitt eget sätt och lägger även tyngd på intervjupersonens egna perspektiv, uppfattningar och tankar. Genom intervjuer bildas resultatet utifrån informanternas svar och den kvalitativa forskningsmetoden handlar enligt Bryman (2018) om att resultatet bildas av de sociala egenskaperna och
samspelet mellan individer. Denna metod ses även som tolkningsinriktad utifrån den sociala verklighet som informanterna tolkar utifrån den miljö de vistas i.
4.1 Urval
I undersökningen deltog tio förskollärare och barnskötare. Sju förskollärare och barnskötare blev tillfrågade om att delta i studien och sju av dem tackade ja. De deltagande i undersökningen arbetar i fem olika förskolor som är belägna i
Mellansverige. Urvalsstorleken inom kvalitativa studier ska inte vara för stort så att det blir svårt att genomföra en analys menar Bryman (2018) och urvalet ska heller inte vara för litet då man riskerar att få otillräckligt med data. Enligt Bryman (2018) kan valet av antalet intervjupersoner vara svårt eftersom intervjuaren på förhand inte vet hur många personer som behövs för att få ett rikt material.
Utifrån de informanter som valdes fick vi kontakt med ytterligare tre personer som deltog i studien, vilket resulterar i tio informanters deltagande och detta benämns som ett snöbollsurval. Ett snöbollsurval är enligt Bryman (2018) ett angreppssätt i det målinriktade urvalet och innebär att forskaren får kontakt med ytterligare
respondenter utifrån det mindre antalet valda personerna. Bryman menar även att det här angreppssättet ofta används i en kvalitativ studie.
Undersökningen är inriktad på jämställdhet i förskolan, vilket innebär att
intervjupersonerna som valts i studien fanns tillgängliga för oss inom förskoleyrket och är relevanta för ämnet. Detta benämner Bryman (2018) som ett bekvämlighetsurval. Informanterna i studien består av både förskollärare och barnskötare, då det är personal i förskolan undersökningen utgår från och de kommer att benämnas som informant A-J i resultatet.
4.2 Genomförande
Datainsamlingsmetoden är intervjuer och genom att använda intervjuer som metod fick informanterna möjlighet att framföra sitt eget perspektiv på jämställdhet och könsroller i förskolan och hur deras jämställdhetsarbete gestaltas i verksamheten. Att använda intervjuer i en kvalitativ studie menar Bryman (2018) är ett betydelsefullt tillvägagångssätt för att fånga informanternas egna perspektiv.
I undersökningen utfördes två olika sorters intervjuformer, sju intervjuer genomfördes i personliga möten och tre intervjuer genomfördes via mejlkontakt. Inledningsvis började vi att formulera ett missivbrev (se bilaga 1) och en intervjuguide (se bilaga 2). Missivbrevet innehöll information till informanterna om undersökningens innebörd. När intervjuerna var inbokade fick informanterna börja med att läsa igenom
missivbrevet i pappersform och lämna ett muntligt godkännande att delta i
undersökningen. De informanter som intervjuades via mejl godkände sin medverkan genom att svara ”missivbrev ok” när de läst igenom missivbrevet som de fått mejlat till sig. När informanterna godkänt sin medverkan startade intervjuerna med frågorna i intervjuguiden och de intervjuer som skedde via mejl fick intervjuguiden mejlad till sig. Intervjuerna skedde enskilt och varade i cirka 3o minuter vardera.
I de fall intervjuerna genomfördes i personliga möten godkändes det av informanterna att bli inspelade på en ljudfil via telefonen och som sedan transkriberades ner i text. Att transkribera intervjuer ger enligt Bryman (2018) intervjuaren en mer noggrann analys av vad personen har sagt. Författaren menar även att i kvalitativa studier är det intressant hur intervjupersonen framför sina svar och vad de berättar.
4.3 Etiska aspekter
Informanterna blev informerade om att deras medverkan var frivillig och kunde när som helst avbryta sin medverkan, vilket stämmer överens med samtyckeskravet som enligt Bryman (2018) handlar om att personerna i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan. Informanterna har fått information om
undersökningens syfte och det kan kopplas till informationskravet som innebär enligt Bryman (2018) att forskaren ska ge ut information om den aktuella undersökningen. Intervjuguidens innehåll lästes upp i de personliga mötena och de informanter som intervjuades via mejlkontakt fick intervjuguiden skickade till sig. Informanterna fick även information om att svaren de ger under intervjuerna endast kommer att
användas till den berörda undersökningen, vilket går att koppla till Brymans (2018) nyttjandekrav som innebär att de uppgifter som samlats in från informanterna endast får användas till undersökningen. Informanterna blev även informerade om att deras personuppgifter, ort och arbetsplats kommer att avkodas i undersökningen, vilket går att koppla till konfidentialitetskravet som enligt Bryman (2018) innebär att
avkodningen är till för att skydda informanternas integritet och för att ingen ska kunna bli identifierad, eftersom vissa av intervjuerna utfördes på arbetsplatserna.
I undersökningen har vi strävat efter att förhålla oss till det Vetenskapsrådet (2017) belyser, att en god forskningsetik innebär att forskaren är ansvarig för den forskning som genomförts. Informanterna som har medverkat i undersökningen har behandlats med hänsyn. En annan viktig del av etiken som vi har förhålla oss till är
tystnadsplikten och det innebär att informanternas svar inte kommer att delas med någon obehörig utanför den berörda undersökningen (Vetenskapsrådet, 2017).
4.4 Analysmetod
Till resultatet användes en tematisk analys och enligt Bryman (2018) är en tematisk analys en av de vanligaste i en kvalitativ datainsamling. I undersökningen har informanternas utsagor transkriberats för att få en översikt av informanternas svar. Utifrån det transkriberade materialet analyserades resultatet och sammanställdes sedan till olika teman och nyckelord som flertalet informanter betonade i arbetet med jämställdhet i förskolan. De olika temana utgör grunden för texten och framkommer av noggrann läsning av de transkriberade intervjuerna enligt Bryman (2018). De nyckelord som informanterna lyfte i undersökningen var förhållningssätt, miljö, lek, böcker och bemötande. Utifrån nyckelorden bildades olika underkategorier i
resultatet. Detta går att koppla till en kvalitativ dataanalys som har intervjuer som utgångspunkt och som sedan resulterar i olika kategorier menar Bryman (2018). Resultatet analyserades sedan med stöd av det sociokulturella perspektivet och perspektivets centrala begrepp som redskap, appropriering och utvecklingszon samt tidigare forskning.
4.5 Tillförlitlighet
Här nedan kommer undersökningens kvalitet att redogöras utifrån Brymans (2018) beskrivning av tillförlitlighet. Enligt Bryman innefattas en studies tillförlitlighet av fyra delkriterier och dessa är överförbarhet, pålitlighet, trovärdighet och en möjlighet att styrka och konfirmera. Ett annat ord för tillförlitlighet är reliabilitet enligt Bryman (2018) och det innefattar om resultaten i en undersökning alltid blir densamma eller om den påverkas av slumpmässiga förutsättningar.
Intervjuer har genomförts för att få informanternas syn och en djupare inblick i deras beskrivning av jämställdhet och i resultatet användes citat från informanternas egna utsagor. Att använda citat och utgå från informanternas beskrivningar går att koppla till Brymans (2018) överförbarhet som innebär att fokus ligger på individer som har vissa gemensamma faktorer och överförbarhet syftar till att fånga personens sociala verklighet. Enligt Larsson (2005) ska informanternas svar framkomma som de uttalat dem för att studien ska vara sanningsenlig, vilket innebär att det inte ska förvanskas med informanternas utsagor för att de ska uppfattas som trovärdiga. Författaren menar även att den som utför en undersökning ska visa omsorg för de som ingått i studien för att deras ord ska lyftas fram som trovärdiga i undersökningen.
Pålitlighet innebär enligt Bryman (2018) att en fullständig process av de olika faserna som ingår i en undersökning redovisas. Detta har utförts genom att det i
undersökningens metodavsnitt framkommer exempelvis urval, metodval och
genomförande. Det framkommer i undersökningen hur intervjuerna bearbetats, val av intervjupersoner och hur resultatet har analyserats, vilket ytterligare är en del i
undersökningens tillvägagångssätt. Intervjuguiden bifogades även som en bilaga, vilket kan bidra till en ökad förståelse för läsaren över vilka frågor som ställts under intervjuerna.
För att försäkra oss om att vi studerar det vi avsett att studera har intervjuguiden formulerats så att den speglar forskningsfrågorna och syftet. På detta sätt kopplas undersökningen till Brymans (2018) trovärdighet som handlar om att det kan finnas många olika beskrivningar av en social verklighet. Trovärdigheten innefattar även att undersökningen har återkopplat till informanterna för att se om resultatet stämmer överens med vad de avsett att förmedla och det kallas för respondentvalidering. Respondentvalidering har inte utförts i denna undersökning på grund av att det är en mindre undersökning med brist på tid, men vi har försökt att förhålla oss till
informanternas utsagor genom att vi ordagrant transkriberat ner deras intervjuer. För att försöka att inte påverka resultatet utifrån egna värderingar och förkunskaper har våra värderingar diskuterats mellan oss som genomfört undersökningen. Genom att inte lägga någon egen värdering i informanternas utsagor i intervjuerna går att koppla till Bryman (2018) som beskriver en möjlighet att styrka och konfirmera. Bryman menar att det inte ska förekomma egna värderingar men det kan också vara svårt att utesluta dem. Vi är medvetna om att egna värderingar kan påverka resultatet i undersökningen och därför var avsikten att undvika en subjektiv bedömning i
undersökningen.
5 Resultat
I detta avsnitt kommer resultatet utifrån de kategorier som framkom genom den tematiserade analysen presenteras i olika teman och underrubriker.
Det första huvudtemat är informanternas egna tankar om vad jämställdhet innebär, med underrubriker förhållningssätt angående jämställdhet och bemötandets
betydelse i vardagen. Det andra huvudtemat är förskolans miljö, med underrubriker inomhusmiljön, böckernas betydelse och lek och aktiviteter. Det sista huvudtemat är könsroller med underrubrik stereotypa könsroller.
5.1 Informanternas egna tankar om vad jämställdhet innebär
Informanterna anser att jämställdhet allmänt handlar om alla människors lika värde. Det innebär även att alla människor ska få samma möjligheter oavsett vilket kön de tillhör. Ett exempel framkommer av följande citat: ”Det är det här med att alla människor har samma värde, att både killar och tjejer kan göra allt, det är viktigt” (Informant F). Jämställdhet tar sig uttryck i att alla människor ska ha samma rättigheter, förutsättningar och skyldigheter oavsett kön menar informanterna. Att Sverige är ett jämställt land i förhållande till andra länder är också något som informanterna uttrycker, men då handlar det främst om att lönen påverkar ojämlikheten.
Vi är väl inte där riktigt än utifrån kanske löner, utifrån män och kvinnor eller där alla får vara den man är utan att någon har åsikter om det, men vi är på god väg i alla fall, det är ju klart bättre nu än hur det var när jag började för trettiofem år sedan. Man ser ju ändå en utveckling i förskolan. (Informant B)
Citatet ovan belyser att arbetet med jämställdhet i förskolan har utvecklats under de senaste åren och informanterna menar att förskolan arbetar utifrån ett så jämställt perspektiv som möjligt. Informanterna lyfter en skillnad som gör att förskolan inte är jämställd och det är att det är för lite män som arbetar i förskolan och det gör att barnen kan få en kvinnodominerad syn på hur saker och ting ska vara. Att prata med barnen och lyfta jämställdhetsfrågan är en betydelsefull aspekt menar informanterna, däremot påverkas barnen mycket hemifrån och vad deras vårdnadshavare har för normer. Det framkommer även skillnader i hur informanterna tänker, exempelvis att flickor leker mer lugnt och pojkar upplevs som mer röriga. Några informanter
uttrycker att barnen ska bli erbjudna samma möjligheter oavsett kön. Däremot uttrycker några informanter att barn måste få vara lite pojkaktiga och flickaktiga ibland eftersom de är av olika kön av en anledning, men det handlar om att vara neutral i sitt bemötande.
Att man försöker göra på samma vis, använda neutralare ord så att det blir mer jämställt, sen kan jag tycka att ibland så måste barnen få vara pojkiga och flickiga också, personligen tycker jag det. För att vi är ju trots allt olika kön av en anledning. (Informant H)
5.1.1 Förhållningssätt angående jämställdhet
Informanterna betonar att det är förhållningssätten som anses vara det betydelsefulla i arbetet och att de ska tänka på hur de bemöter barnen. Informanterna menar att de inte ska tänka på vad barnet har på sig utan istället fokusera på vad som finns i verksamheten. Följande citat visar hur de uttrycker sig:
Det handlar jättemycket om hur vårt förhållningssätt är, vi ska vara bra förebilder och det är vi ju tycker jag. Att vara bra förebilder är bland det viktigaste i vårt arbete att vi ska vara det. Barnen ser ju upp till oss och de tar ju efter. (Informant G)
Informanterna menar att mötet med barnen kan upplevas mer jämlik om fokus inte ligger på barns könstillhörighet. Informanterna uttrycker även att de som arbetar med barnen inte ska bjuda in barnen till en viss leksak för att leksaken är barnens
könsstereotypa norm, utan de ska tänka brett istället för att motverka de stereotypa normerna. Detta då det är viktigt att arbeta med normer och värderingar i
verksamheten, för att personalen ska bli medvetna om hur normer kan påverka barnen. Det är även av vikt för att varje individ ska få en bra grund att stå på inför deras liv som samhällsmedborgare. Ett exempel på hur de uttrycker detta
framkommer av följande citat:
För barnen är ju vår framtid. De ska ju förstå att det inte finns några gränser. Utan de skapar vi själva och samhället ska inte bestämma tycker jag. Alla ska få samma möjlighet och köra på. Det är ens eget liv, man bestämmer själv. (Informant G)
Informanterna belyser att arbetet med jämställdhet i förskolan är en betydelsefull och naturlig del i arbetet. Det handlar om att ge barnen samma rättigheter och möjligheter och arbetslaget behöver regelbundet diskutera om hur jämställdhetsarbetet ska
utformas i verksamheten. Det har också framkommit att informanterna menar att det är lätt att tänka att man behandlar alla lika, men när de väl reflekterar över det så kan
de uppmärksammas att det inte alltid är så. Informanterna uttrycker att arbeta med jämställdhet handlar inte bara om likhet mellan könen, utan även om normkritik, normer och värden samt diskrimineringsgrunder och religion. Detta gör det
betydelsefullt att arbeta med jämställdhetsfrågan menar informanterna, eftersom det är under förskoletiden som barnen är formbara och det som händer i förskolan kommer följa med dem till skolan. Informanterna uttrycker att alla kan göra vad som helst oavsett kön, det handlar mycket om vad de tycker om och därför ska barnen bli erbjudna allt vare sig dom är pojkar eller flickor.
5.1.2 Bemötandets betydelse i vardagen
Jämställdhet handlar även om bemötandet, att kunna bemöta alla barn på ett
likvärdigt sätt och bemöta dem på deras nivå, oavsett om barnen är pojkar eller flickor menar informanterna.
Jag tänker nog att jag bemöter barnen beroende på vilket barn det är, det finns barn som man kanske återigen oavsett kön alltså, nää jag tror att det handlar väldigt mycket om att skapa relationer med barnen och där har det inte så mycket med att göra med vilket kön de har. (Informant A)
Citatet ovan belyser vikten av att skapa relationer med barnen oavsett vilket kön de tillhör och att se barnen för individen och inte för flicka eller pojke. Barnen har rätt till en likvärdig förskola och då är det bra om personalen är medvetna om jämställdhet och även påminns om att genus och jämställdhet inte alltid är ett lätt ämne och det gäller att diskutera om det regelbundet. Det är därför betydelsefullt att samtala om jämställdhet med barnen i exempelvis samlingar och inte bara med de vuxna på arbetsplatsen menar informanterna. Det ska inte vara könen som påverkar hur personalen bemöter barnen, utan det beror på hur barnen agerar och hur de är som individer. Informanterna lyfter även strategier för att uppmärksamma hur personalen bemöter barnen, ett exempel på hur de uttrycker sig är:
Ett sätt att få syn på hur man arbetar är att observera, dokumentera och filma varandra. På så sätt tror jag att man får reda på sitt eget omedvetna agerande och bemötande, så man lättare kan arbeta vidare med det. (Informant J)
Det framkommer att informanterna ibland kopplar in sin egen bakgrund och
erfarenhet kring jämställdhetsfrågan, detta gör att informanterna kan fastna i gamla mönster och skiljer på barnen baserat på deras kön. Att vara medveten om hur man bemöter barnen är betydelsefullt eftersom det är vid dessa tillfällen det finns möjlighet att kunna förändra sitt bemötande i arbetet med jämställdhet. Informanternas
förhoppningar är att de bemöter barnen likvärdigt oavsett kön och hoppas samtidigt på att deras kollegor påminner och säger till dem om de inte skulle göra det. Det kan förekomma att informanterna gör saker de inte är medvetna om själva, exempelvis att de pratar med en annan ton till pojkar och flickor.
Att man pratar med en annan ton till tjejer eller mot killar, lite så kan det ju vara. Jag försöker att inte göra det och lika det här med att om en tjej har en gullig tröja och en kille har en tuff tröja, sådana saker får man inte säga. Jag brukar säga å vad skön den ser ut, man säger inte att den har ett visst värde bara för den är söt. (Informant F)
Informanterna menar att ibland kan man komma på sig själv att bemöta barnen olika, men det viktiga är att uppmärksamma det för att kunna förändra sitt agerande. Att diskutera sina egna normer och värderingar är betydelsefullt, för att ibland kan bemötandet mot barnen vara omedvetet.
Jag försöker fundera vilka normer jag själv har och bli medveten av hur det kan påverka vad jag säger och gör med barnen. Jag tror säkert att jag ibland omedvetet kanske agerar eller har förutfattade meningar kring olika kön, beroende på mina egna normer, och det tror jag de flesta pedagoger gör då och då. Det är därför jag anser det så viktigt att aktivt som pedagoger försöka få syn på och prata om sina egna normer och värderingar. (Informant J)
5.2 Förskolans miljö
I denna del kommer olika underrubriker att beröras och dessa är inomhusmiljön, böckernas betydelse och lek och aktiviteter.
5.2.1 Inomhusmiljön
Några informanter gav uttryck för att de organiserar miljön utifrån barnens intressen, inte beroende på kön. Det handlar om vilken barngrupp de har och på vilken
utvecklingsnivå de är. Andra informanter menar att det är viktigt att skapa miljöer som tilltalar båda könen och att arbetslaget diskuterar hur de ska organisera miljöerna utifrån barnens bästa. Det är personalens uppgift att se till att barnen oavsett kön inspireras och lockas av miljöerna i verksamheten.
Vi utformar miljön efter det som vi ser att barnen är intresserade av. Vi försöker att skapa olika ”stationer” med saker som barnen har visat intresse för (t.ex. rymden, dinosaurier, frisör). I vår barngrupp just nu leker flickor och pojkar mycket med varandra. Vi i arbetslaget diskuterar alltid hur vi ska utforma miljön. Det är viktigt tycker jag att man blandar det man ser att t. ex pojkar är intresserade av, med det man ser att flickor är intresserade av, så att det lockar alla. Det är ju vår uppgift som pedagoger att inspirera och locka barn, oavsett kön, till olika aktiviteter och lekmiljöer. (Informant J)
Citatet ovan belyser informanternas tankar bakom de organiserade miljöerna. En del informanter menar att det handlar om att utgå från individen, inte utifrån om barnen är pojkar eller flickor. Några informanter beskriver att barnen erbjuds samma saker i verksamheten, vilket innebär att könen har samma valmöjligheter. Könsrollerna kan även påverkas av vilka figurer som tas in på förskolan om de är könsneutrala eller inte, exempelvis olika leksaker om det är Batman eller barbiedockor. Ett exempel på hur informanterna uttrycker sig om att blanda könsstereotypa saker framkommer nedan:
Den traditionella som vi kallar för dockvrån, där har vi tänket att det inte bara ska finnas utklädningskläder, matlagningssaker och att man kan tänka att ta in traditionella killeksaker då så som verktyg och så, att man tänker på olika kulturer också och ha speciella kläder eller nå bilder eller någonting utifrån kulturer så att ja den biten också och sen att man kanske inte har ett bygg-rum utan att man alltså blandar olika saker i olika rum så att det kan passa många barn. (Informant I)
Informanterna menar att de tänker på hur de organiserar miljön utifrån vad de köper in för saker till förskolan eftersom de uppmärksammat att sakerna påverkar barns lek. Färger ansågs vara en sak som påverkade barns könsroller enligt informanterna och det handlar om att personalen genom att vara neutral, inte ska påverka barnens val av färger. Ett sätt att vara neutral kan handla om att personalen inte ska erbjuda blå färg när det är pojkar som ska måla respektive rosa om det är flickor som ska måla.
5.2.2 Böckernas betydelse
Informanterna lyfter fram att barnen påverkas av böckerna som finns i förskolan och det är betydelsefullt att det finns könsneutrala och normkritiska böcker samt böcker som visar olika familjekonstellationer och etniciteter. Vikten av att böckerna ska vara könsneutrala är för att alla barn oavsett kön ska kunna relatera till dem. Det kan handla om att ha böcker med djur istället för hon och han samt böcker som har könsneutrala figurer.
Många böcker har vi tagit bort från vår avdelning p.g.a. de inte är könsneutrala. Skrämmande nog så tycker jag ofta att det fortfarande är pojkar som är brandmän, poliser eller meckar med bilar i många barnböcker. (Informant J)
Informanterna nämner även att det finns många böcker som ännu inte nått det könsneutrala tänket men att det finns en bok-app där det finns många olika valmöjligheter.
Genom pollyglutt och pollyglutt är ju superbra, så där har vi tillgång till alla böcker och på många språk, det är ju det bästa. Så att man kan både lyssna på svenska och på deras modersmål och så. Där finns det, det är som bokhyllor i den appen, med exempelvis genus. (Informant G)
Informanterna uttrycker även att de arbetat med olika läsprojekt som har lyft normkritiska böcker samt böcker som utgår mycket utifrån genus och kön, genom projekten hade personalen möjlighet till bra stödmaterial för att arbeta med dessa frågor. Stödmaterial var exempelvis olika böcker, frågor som kunde lyftas och arbetsmaterial angående jämställdhet. En del informanter menar även att det finns många äldre böcker som hänger kvar i verksamheten på grund av att det inte köps in nya könsneutrala böcker.
5.2.3 Lek och aktiviteter
Informanterna menar att redan när barnet föds finns det normer i samhället hur individen bör leka, vilket är kopplat till barnets kön. Informanterna lyfter att det spontant kan synas att pojkar klättrar mer och leker med fartfyllt än vad flickor gör. Men det beror även på individen menar informanterna och hur barnet är uppväxt och till exempel om de har syskon och hur de leker hemma. Det vill säga omständigheterna kring individen och det är lika oavsett kön. Följande citat visar hur de uttrycker sig:
Barns lek kan absolut skilja sig eftersom de oftast har sina vårdnadshavare som förebilder. Här spelar det stor roll hur långt i tänket vårdnadshavarna kommit när det gäller denna fråga. Även vi pedagoger som övervägande är kvinnor är förebilder för barnen, det gäller
att vi pedagoger tänker på vad vi säger och gör när det gäller könstillhörighet. (Informant D)
Det framkommer av informanterna att pojkarna helst leker med samma saker hela tiden medan flickorna varierar sina lekar och de provar fler saker än pojkarna, samt att flickorna leker mer sociala lekar och pojkarna mer hårdhänta lekar. En del informanter uttrycker att flickor och pojkars lek generellt inte skiljer sig åt, men andra informanter menar att det beror på den aktuella barngruppen. På småbarnsavdelningar
framkommer det inga tydliga skillnader mellan könen utan barnen leker oftast bredvid varandra istället för med varandra. De yngre barnen härmar andra barn och vuxna och de har även sina vårdnadshavare som förebilder. Detta kommer i uttryck att de ofta oavsett kön leker det som vårdnadshavarna arbetar med lyfter informanterna fram. Informanternamenar att det som avgör vilka barn som tar mest plats i olika
gruppaktiviteter beror på personlighet och ”starka” barn oavsett vilket kön de tillhör.
För en pojke kan man ju tänka ska vara vild om man tänker traditionellt men det kan ju vara tvärtom att en flicka är lite vildare och tar för sig och att en pojke är lite blygare och försiktigare och avvaktande, så att jag tror att det har med deras personlighet att göra. (Informant I)
Citatet ovan belyser att det inte uppmärksammats några skillnader mellan könen gällande olika gruppaktiviteter. Däremot har informanterna uppmärksammat att de äldre barnen har högre status än de yngre i gruppaktiviteter. Även här handlar det mer om gruppens uppbyggnad än om själva jämställdhetstänket i sig menar informanterna. Däremot uttrycker en del informanter att det är pojkarna som tar mest plats i olika aktiviteter som exempelvis samlingar och styrda lekar. Här syns pojkarna lite mer medan flickorna kan vara mer noga med att till exempel följa reglerna, men informanterna menar att det även kan vara tvärtom.
Vid gruppaktiviteter kan man ibland märka skillnad på flickor och pojkar och vilka som tar mer plats. Generellt så kan pojkarna lite oftare höras mer, medan flickorna kan vara mer noga med att t. ex reglerna följs eller att göra ”rätt”. Självklart är det inte alltid så, det kan även vara tvärtom. (Informant J)
Bland de yngre barnen är det inga tydliga skillnader mellan könen menar
informanterna och det upplevs att könstillhörighet och normerna kring det blir mer tydliga ju äldre barnen blir. Informanterna uttrycker att barns lek även kan skilja sig åt beroende på vilken kultur barnen kommer ifrån, citatet nedan belyser detta:
Jag kan däremot se att det kanske mer skiljer sig om du har barn som kommer från andra kulturer, har du annan kultur i botten så kan det synas genom att till exempel tjejer som lagar mat och tar hand om barn och sådant medan killarna är mer utåtagerande, det är även skillnad på hur man hör på föräldrar hur dem säger till sina barn att det skiljer sig och det kommer mycket hemifrån. (Informant B)
5.3 Könsroller
Barn kan vara en del av att skapa könsroller själva eftersom barnen tar efter det
bidra till att skapa könsroller själva om personalen inte lyfter dessa frågor om jämställdhet. Ett citat på hur de uttrycker är:
Jag tror att barn skapar sina egna könsroller utefter vilka krav vi ställer på dem och vilka förväntningar vi har på dem. Hur jag som pedagog bemöter ett barn kommer att påverka hens syn på kvinnligt och manligt. Vi som pedagoger har en viktig roll där vi är med och skapar ett barns identitet, den hör ihop med kön och hur ett barn upplever sig själv som pojke eller flicka. (Informant J)
Informanterna menar att det är viktigt att personalen tänker på vad de säger framför barnen så att inte något uppfattas som att det är förknippat med ett specifikt kön. Att vara närvarande för att kunna lyfta och fråga barnen hur de tänker är även av vikt belyser informanterna. Det framkommer även skillnader utifrån informanternas
utsagor och en del informanter menar att barnen får med sig mycket hemifrån och från sociala medier och barnen kommer inte in med några förutbestämda könsroller från början. Informanterna menar att förskolan kan påverka barnens könsroller och om barnen inte påverkades av omgivningen utifrån så hade det inte varit ett problem med jämställdhet generellt i samhället. Ett exempel på hur de uttrycker sig är:
Egentligen tror jag att barnen inte har det med sig, att de kommer in med några bestämda utan det får dem ju mycket hemifrån och från samhället och alla leksakskataloger och all tv, du kan se ganska tydlig skillnad på barn vilka hemförhållanden dom har och vilka socioekonomiska delar dem kommer ifrån. (Informant B)
5.3.1 Stereotypa könsroller
Informanterna uttrycker att de arbetar mot stereotypa könsroller för att barnen ska få en chans att utveckla sina intressen och skapa en identitet utan att de ska påverkas av olika normer. Det innebär att det är viktigt att lyfta saker de hör barnen prata om i deras lek och aktiviteter och ställa undersökande frågor till barnen för att undersöka hur de tänker. Informanterna menar att det är de vuxna som är förebilder och barnen ser upp till personalen och tar efter vad de säger och gör. Barnen har även en egen bild av hur saker ska vara och då behöver personalen vara närvarande för att fråga barnen varför de exempelvis tror att rosa är en tjejfärg, det kan barnen oftast inte svara på utan det är bara en norm som finns menar informanterna.
Jag kan inte förstå vad det är med att rosa är så laddat, var kommer det ifrån egentligen att rosa är en tjejfärg, för det finns killar som gillar rosa också och det har också blivit mer vanligt, att killar kan ha någon rosa tröja eller så eller vad som helst. (Informant B)
Citatet ovan belyser att informanterna menar att det kan handla om att föräldrar är mer medvetna om jämställdhet och genus nuförtiden och att de väljer att exempelvis sätta på sina söner rosa kläder. Det framkommer också att det är mer vanligt i dagens samhälle att barnen väljer olika färger på kläderna oavsett om det anses som en tjejfärg eller killfärg.
5.4 Sammanfattning av resultatet
Resultatet visar att informanternaanser att jämställdhetsarbetet är ett betydelsefullt område i förskolans verksamhet. Informanterna försöker tänka utifrån individen och inte utifrån vilket kön barnet har i bemötande och i alla situationer som uppkommer i förskolans verksamhet. Personalens egna förhållningssätt anses vara en betydelsefull del i arbetet med jämställdhet och hur jämställdhetsarbetet tar sig i uttryck i
verksamheten. Förhållningssättet personalen har påverkar barnen eftersom de tar efter det vuxna säger och gör och därför är det viktigt att förhålla sig neutralt, vilket innebär att inte handla utifrån stereotypa normer. Att diskutera med barnen hur de tänker om de normer som finns i samhället är även en betydelsefull del i arbetet. Informanterna beskriver deras egna perspektiv angående jämställdhet som en betydelsefull del i verksamheten, eftersom de ska vara barnens förebilder.
6 Analys av resultatet
I denna del kommer resultatet analyseras utifrån den sociokulturella teorin och tidigare forskning.
6.1 Förskollärares och barnskötares förhållningssätt i arbetet
med jämställdhet
I relation till förskollärares och barnskötares beskrivningar om hur de arbetar med jämställdhet kommer vi att analysera deras utsagor i relation till tidigare forskning och det sociokulturella perspektivet. Områden som kommer att beröras är förhållningssätt, bemötande, könsstereotypa roller och närvarande personal.
I resultatet framkommer det att jämställdhetsarbetet är en viktig aspekt i förskolans verksamhet eftersom det är betydelsefullt att barnen får en förståelse för att alla barn är lika värda oavsett könstillhörighet. Detta stämmer överens med Ärlemalm-Hagsér och Pramling Samuelsson (2009) som menar att det är viktigt att de grundläggande värden som allas lika värde och jämställdhet gestaltas i verksamheten. Resultatet visar att det är förhållningssättet som ligger till grund för hur arbetet med jämställdhet ter sig och personalen bör tänka utifrån individ och inte utifrån kön. Att besitta detta förhållningssätt som resultatet visar går att koppla till det Arvidsson (2014) skriver, att förhållningssättet ses som en viktig förutsättning för att skapa goda villkor för barnen i förskolan. Att skapa goda villkor för barnen genom vilket förhållningssätt personalen har kan liknas vid interaktion med andra människor, där människan lär sig i den sociala omgivningen enligt Säljö (2000). Detta kallas enligt Säljö för mediering och det kan likna kommunikationsformer där människan förmedlar saker till varandra genom olika redskap, där redskapet i förhållningssättet kan vara språket och språket medierar jämställdhetsperspektivet till barnen. Om personalen besitter ett medvetet
förhållningssätt kan detta bidra till att barnet förstår att alla är lika mycket värda oavsett könstillhörighet.
Det är inte bara förhållningssättet som anses vara en viktig del i jämställdhetsarbetet visar resultatet. Det handlar även om att bemötandet är en viktig del i arbetet med barnen och det handlar om att se individen och inte könet. Bemötandet av barnen är betydelsefullt menar Dolk (2013) och personalen bör bemöta barnen på ett neutralt sätt för att inte påverka könsstereotypa roller hos barnen. Resultatet visar att det ibland händer att informanternas egna normer lyser igenom i sitt förhållningssätt, vilket kan göra att de bemöter barnen på ett omedvetet sätt. Detta stämmer överens med Eidevald (2009) som menar att de vuxna ibland inte kan se hur de bemöter flickor och pojkar olika eftersom omgivningen anpassar förväntningarna på barnet beroende på vad de har för kön. Detta lyfter även Carlson (2017) fram och menar att barn kan hindras av traditionella könsnormer och verksamhetens strävan mot jämställdhet kan utebli.
Dolk (2013) menar att det är personalen som ska förändra sina tankar kring
könsstereotypa roller, för att detta ger barnen större förutsättningar för en jämställd verksamhet. Detta innefattar också att nämna barnen vid ordet barn, istället för flickor och pojkar för att inte kategorisera barnen efter deras könstillhörighet. Dolks (2013) syn på könsroller går inte helt fullt ut att koppla till resultatet, eftersom det i resultatet framkommer att barn måste få vara lite flickaktiga och pojkaktiga ibland då de är olika kön av en anledning. Det som framkommer i resultatet angående pojkar och flickor går däremot att koppla till Carlson (2017) som menar att könen är olika i sin natur och besitter olika intressen och förmågor. Att könen är olika går även att synliggöra i resultatet som visar att flickor oftast leker lugna lekar medan pojkarna upplevs mer som fartfyllda och röriga. Detta framgår i flera studier som visar på dessa
könsstereotypa normer bland flickor och pojkar, exempelvis lyfter Bradbury (2014) och Eidevald (2009) fram att det är pojkar som tar större plats, har högre ljudvolym, anses som störiga och mer livliga. Flickorna ansågs vara mer ansvarstagande, ha
lämpligare ambitioner, vara mer självständiga och stillsammare. Det förekommer även skillnader i resultatet som visar att informanterna även ser barnet för den individuella individen och inte beroende på barnets könstillhörighet. Genom att besitta detta förhållningssätt som informanterna belyser ovan går det att koppla till Dolk (2013) som menar att det handlar om att inte kategorisera barnen utifrån kön utan
personalen bör utgå från individen.
Resultatet visar att informanterna arbetar för att motverka stereotypa könsroller, eftersom barnen ska kunna utveckla sina intressen och skapa en identitet utan att barnen ska påverkas av deras kön. Resultatet visar även att informanterna menar att det redan finns förutbestämda normer när barnen föds och därför kan deras lekar skilja sig åt. Detta kan leda till att personalen brister i att utmana de stereotypa rollerna av hur pojkar och flickor förväntas vara och istället förstärker deras roller belyser Eidevald (2009). Det framkommer i resultatet att barnen tar efter det de vuxna säger och gör, därför är det betydelsefullt att vara goda förebilder för barnen. Att barnen tar efter det vuxna säger går att koppla till Säljös (2000) begrepp om appropriering, vilket innefattar att människan tar över något och gör till sitt och
människan känner igen ord och lär sig dom, för att sedan göra dem till sitt enskilda tänkande.
Resultatet visar att personalen ska finnas närvarande och lyfta barnens tankar och funderingar, för att kunna arbeta mot en jämställd verksamhet. Genom att arbeta på det sättet som resultatet visar går att koppla till Dolk (2013) och Hellman (2010) som menar att förändringar kan skapa bättre förutsättningar för jämställdhet mellan könen. Det är även betydelsefullt att ta vara på möjligheten när barnen tar upp något som innefattar jämställdhetsfrågor för att motverka de stereotypa könsroller som finns. Resultatet visar att informanterna menar att barnen ofta har en egen bild av hur saker ska vara utifrån samhället och de normer som finns och barnen markerade ofta sin könstillhörighet med en viss färg. Detta stämmer överens med Odenbring (2010) som menar att barnen agerar utifrån den verklighet och kunskap de har utifrån omvärlden och barnen grupperar sig därför i den kategori barnet uppfattar sig höra hemma i. Att barnen har en bild av omvärlden utifrån samhällets normer går även att koppla till den sociokulturella teorin där Säljö (2000) beskriver att människan genom samspel med andra människor föreställer sig världen och detta gör så att människan bildar kunskaper och förstår världen utifrån omgivningen människan vistas i.
Det finns även andra ting som markerar könstillhörigheten och barn könsidentifierar sig själva genom vad de har för kläder menar Emilson m.fl. (2016). I resultatet går det att se utifrån informanternas utsagor att kläder var en faktor som definierade om barnet var en pojke eller en flicka men att personalen inte försökte göra skillnad på barnen beroende på barnets kläder. Informanternas beskrivningar om kläder går att koppla till Hellman (2010) som skriver att klänning var en stark markör för flickighet i förskolan. Detta med att kläder är en markör för kön kan liknas vid det som Säljö (2000) benämner som redskap och i detta fall blir kläderna ett redskap där redskapet medierar och förmedlar vilket kön barnet tillhör beroende på vad de har för kläder.
6.2 Förskollärares och barnskötares eget perspektiv på
jämställdhet
I relation till förskollärares och barnskötares egen syn på jämställdhet kommer vi att analysera deras utsagor i relation till tidigare forskning och det sociokulturella
perspektivet. De områden som kommer att beröras är alla människors lika värde, personalens påverkan, miljöns betydelse, hemmets påverkan och kommunikation. Utifrån resultatet framkommer det att informanterna anser att jämställdhet handlar om alla människors lika värde. Det innebär även att alla människor ska få samma möjligheter oavsett om de är pojkar eller flickor och det handlar om att ge barnen samma möjligheter och rättigheter. Resultatet går att koppla till Carlsons (2017) syn på jämställdhetsperspektivet som innebär att alla människor ska ha rätt att forma sina egna liv utan att hindras av traditionella könsroller. Författaren belyser även att barnen ska ges samma möjligheter att utveckla sina förmågor och intressen.
Könsfördelning bland personal kan påverka könsrollerna hos barnen menar Carl (2012) eftersom det oftast är kvinnliga pedagoger som arbetar i förskolan.
Könsfördelning bland personal går att koppla till resultatet där informanterna anser att det är för lite män som arbetar i förskolan, vilket gör att barnen får en
kvinnodominerad syn på hur saker och ting ska vara. Utifrån detta att det är fler kvinnor än män i förskolan går att koppla till Hellman (2010) där kvinnliga pedagoger sågs att ha det svårt att ta hänsyn till allas behov i verksamheten och särskilt pojkarnas egenskaper i utformning av miljön. Resultatet visar även på andra sätt där
informanterna anser att det handlar om att skapa relationer med barnen och då spelar det ingen roll vilket kön barnet tillhör. Det är inte bara miljön och pedagogerna som påverkar könsrollerna hos barnen utan Odenbring (2010) lyfter även att det är migration, etnisk mångfald, klassklyftor och det sociala som påverkar könsrollerna. Könsrollerna påverkas även av andra egenskaper som exempelvis beteenden, relationer, roller, olika kulturer och det som samhället anser är lämpligt för flickor respektive pojkar belyser Muasya och Kazungu (2018). Kultur är ett begrepp som Säljö (2000) skriver om och det innebär att människan lär sig i den kulturella och sociala omgivningen där människan skaffar sig värderingar och kunskaper för att kunna samspela med sin omgivning. Kultur är även ett begrepp som resultatet visar att informanterna beskriver, informanterna menar att barnen har med sig olika kulturer hemifrån och från samhället, vilket gör att de agerar eller beter sig på ett specifikt sätt. Resultatet visar att informanterna organiserar innemiljöerna utifrån barnens intressen och vilken barngrupp de har och inte på grund av barnens könstillhörighet. Men det är också betydelsefullt att skapa miljöer som tilltalar både flickor och pojkar och det handlar även om att utgå från individen. Detta kan liknas vid det som Ärlemalm-Hagsér och Pramling Samuelsson (2009) menar att personalen ska bidra till att utveckla miljöerna i verksamheten så att alla barn lockas till lek och lärande oavsett kön. Resultatet visar att barn oavsett kön ska ha samma möjligheter och de ska erbjudas samma saker i verksamheten. De böcker och figurer som tas in på förskolan kan påverka barnens könsroller om figurerna och böckerna är könsneutrala eller inte. Resultatet visar att det är viktigt att det finns normkritiska böcker, könsneutrala böcker och böcker som visar olika etniciteter och familjekonstellationer för att alla barn ska känna igen sig i dem. Till skillnad från resultatet menar Hill och Bartow Jacobs (2020) att barn kan se könsskillnader på karaktärerna i bilderböckerna på grund av deras olika egenskaper trots att karaktärerna är könsneutrala. De kvinnliga karaktärerna i böckerna var ofta svagare med tråkiga berättelser medan de böckerna med manliga karaktärer handlade mer om äventyr och att lösa olika problem. Böcker går att koppla till Säljös (2000) begrepp om redskap, där böcker anses som ett
medierande redskap för att förstå omvärlden. Böcker som redskap visar även på hur människan lär sig, förmedlar och samspelar med varandra i den kulturella och historiska omgivningen (Säljö, 2000). Det gäller att hitta en bra balans mellan att överträffa stereotypa könsroller menar Emilson m.fl. (2016) och personalen bör ersätta exempelvis bilar och dockor med mer neutrala leksaker. Till skillnad från Emilson m.fl. (2016) framkommer det inte i resultatet att neutrala leksaker bör ersättas av de
”traditionella” leksakerna. Utan resultatet visar att personalen ska erbjuda alla barn samma saker oavsett vilka leksaker det är.
Resultatet visar att barnen får med sig olika könsnormer hemifrån enligt
informanterna, även samhället är en bidragande faktor samt vilka socioekonomiska förhållanden barnen kommer ifrån. Sociala medier, tv och leksakskataloger ger även barnen ett intryck på hur de bör vara beroende på deras kön. Detta går att koppla till Odenbring (2010) som menar att barn redan från ung ålder blir en del av de aktuella könsrollerna och barnen inhämtar kunskap om att det finns olika sätt att vara flicka och pojke på. Författaren menar att barn lär sig att förstå vad de olika könsrollerna innebär och anpassar sig utifrån dem. Könsrollerna hänvisas till socialt konstruerade egenskaper belyser Muasya och Kazungu (2018), vilket innefattar exempelvis olika beteenden, roller, och relationer som ett samhälle anses lämpligt för pojkar och flickor. Resultatet visar att en av svårigheterna i arbetet med jämställdhet i förskolan kan vara vårdnadshavarnas syn på området. Det går att koppla detta till Odenbring (2010) som skriver att könsnormer skapas genom människors vardagliga relationer. Detta i sin tur går att koppla till Muasya och Kazungu (2018) som menar att vårdnadshavarna hade stor inverkan på barnens könsroller trots att personalen försökte blanda barngruppen med både flickor och pojkar. I resultatet framkommer det att personalen kan försöka påverka barns syn på jämställdhet och könsroller i förskolan, men däremot kommer barnen alltid att påverkas av normer som kommer hemifrån. Det finns andra sätt som visar på ett annat perspektiv menar Carl (2012) och beskriver en förskola där det var vårdnadshavarna som uppmärksammades olika, vilket uppfattas som att förskolan använde sig av samhällets könsstereotypa norm i mötet med vårdnadshavarna menar författaren.
Resultatet visar att det är betydelsefullt att diskutera med barnen om vad jämställdhet innebär redan från start när de börjar i förskolan. Detta går att koppla till Muasya och Kazungu (2018) som menar att det är under de första åren som barnen börjar förstå och uppfatta olika könsrollers normer. Det kan vara utmanande för barn att fullt utveckla sina förmågor och intressen om det finns normer kopplade till deras könstillhörighet menar Carlson (2017). I resultatet framkommer det att beteendet redan finns hos barnen från början och de är med och bidrar till att skapa könsroller själva om personalen inte är närvarande och kommunicerar med barnen om hur de tänker kring jämställdhetsfrågan. Att personalen kommunicerar med barnen går att koppla till Säljö (2000) som menar att kommunikation är ett medierande redskap som används för att förstå och se världen på och det sker i samspel med andra. Säljö belyser även att språket är ett viktigt redskap då det är genom språket och ord som människor medierar omvärlden. Att barnen blir tillfrågade hur de tänker och att personalen kommunicerar med barnen går även att koppla till Säljös (2000) begrepp om
utvecklingszonen som innebär att barnet är mottagligt för stöd och förklaringar för att sedan åläggas med ny kunskap. Utvecklingszonen innebär även att den lärande tar stöd av de kompetenser som finns och lärande sker via samspelet med andra människor.
