ATT TILLVARATA OCH FRÄMJA BARNPERSPEKTIVET OCH BARNS PERSPEKTIV I STADSPLANERING : En studie som skildrar Göteborgs stads och Jönköpings kommuns planeringsmetoder

Postadress: Besöksadress: Telefon:

ATT TILLVARATA OCH FRÄMJA

BARNPERSPEKTIVET OCH BARNS

PERSPEKTIV I STADSPLANERING

-En studie som skildrar Göteborgs stads och

Jönköpings kommuns planeringsmetoder

TO PROMOTE AND TAKE ADVANTAGE OF

CHILDREN’S PERSPECTIVE IN URBAN PLANNING

–A study that describes the planning methods of Göteborgs

stad and Jönköpings kommun

Elly Fagerström

Anna Fransson

EXAMENSARBETE 2020

Byggnadsteknik

Vi vill rikta ett tack till vår handledare Ann-Marie Dahl som väckt idéen hos oss och bidragit med sin feedback under arbetets gång.

Även ett stort tack till våra respondenter Henric Wahlgren, Mie Svennberg, Jaqueline Nilsén och Katarina Bröms som inte bara ställt upp på intervjuer utan även visat ett genuint intresse och engagemang i vårt arbete som peppat och drivit oss under hela processen.

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom Byggnadsteknik. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat. Examinator: Géza Fischl

Handledare: Ann-Marie Dahl Omfattning: 15 hp

Abstract

Abstract

Purpose: Today’s society is exposed to an increasing need of sustainable development. It’s easy to forget that urban planning is a matter that concerns children and younger people at least as much as everyone else which makes it even more important to find methods in order to include their perspectives in planning our cities, especially now when the Convention on the Rights of the Child has become law in Sweden. To involve the opinions and experiences of children with the physical planning could improve the social sustainability and development of our societies. A safe and pleasant environment for a child is a safe and pleasant environment for everyone. The purpose of this thesis is to compare, discuss and illustrate methods to promote and take advantage of children’s perspective in the urban planning, supported by a checklist from Göteborgs stad.

Method: This paper is a qualitative study based on case studies made on two different areas in two different cities of Sweden. The chosen methods in the case studies are interviews, observations and document analysis. Due to a literature study, the understanding and knowledge about the subject was expanded and created a solid ground to start from. The literature study provided the possibility of making relevant interviews and gave a good look into how both municipalities work with their city planning. The observations of the areas in Jönköping and Göteborg supported the work by creating an apprehension of each of the involved areas. Those two methods were strengthened by the document analysis of the two areas local plans and belonging descriptions, and all together they produced relevant data in order to use the checklist, answer the issues and fulfil the goal.

Findings: It is shown that both municipalities are involving the children’s perspective in their methods of urban planning, but in different ways. Göteborg use their checklist as a method and Jönköping are doing analytical descriptions of the consequences. Still, the need to expand and spread the knowledge and competence remains in order to continue the development and growing pace that many cities are going through. The promotion of the perspective in the physical planning provides a possibility of increased social sustainability, though there might be a problem that it doesn’t get the proper attention due to the lack of knowledge and understanding that occurs.

Implications:It could be of great use to involve and emphasize the experiences and opinions of the children in urban planning for the social sustainability and development of a city. To implement strategic work and establish a checklist similar to the one in this study might be methods that can contribute to positive premises in order to trace the Convention on the Rights of the Child from an early stage through the planning process.

Limitations: The content of this thesis is limited to analysing only two different areas in two different cities of Sweden. Though, the choices of methods and the strategy of the study in combination with the various conditions of the areas are making the results possible to relate to other municipalities as well.

Keywords: urban planning, social sustainability, convention on the rights of the child, children’s perspective.

Sammanfattning

Sammanfattning

Syfte:Dagens samhälle utsätts för ett alltmer växande behov av hållbar utveckling. Att stadsplanering är en fråga som berör barn och unga i allra högsta grad hamnar lätt i skymundan och gör det viktigt att hitta metoder för att inkludera deras perspektiv i större utsträckning, inte minst sedan barnkonventionen blev till lag i Sverige. Att involvera barn och ungas synpunkter och erfarenheter vid den fysiska planeringen kan vara till nytta för stadsutvecklingen och den sociala hållbarheten. En trygg och trivsam miljö för ett barn är en trygg och trivsam miljö för alla. Målet med arbetet är att jämföra, diskutera och belysa metoder för att tillvarata och främja barnperspektivet och barns perspektiv i stadsplaneringen med stöd av en matris som Göteborgs stad tagit fram i sin barnkonsekvensanalys.

Metod:Arbetet är en kvalitativ studie som baseras på fallstudier som gjorts på två olika områden i två olika städer i Sverige. Metoderna som valts för att genomföra fallstudierna är intervjuer, observationer och dokumentanalyser. En litteraturstudie genomfördes för att skapa en stadig grund och skapa bredare förståelse för ämnet. Baserat på litteraturstudien kunde relevanta intervjuer göras och ge en inblick i hur de båda kommunerna jobbar. Observationerna som gjordes på två områden i Jönköping och Göteborg bidrog till att skapa en uppfattning av de berörda områdena. Dokumentanalysen av de två områdenas detaljplaner med tillhörande beskrivningar stärkte i sin tur de båda andra metoderna och tillsammans skapade de relevant data för att kunna använda matrisen, besvara frågeställningarna och uppnå målet.

Resultat: Båda kommunerna visar sig involvera barns perspektiv och barnperspektiv i sin stadsplanering men genom olika metoder. Göteborg använder sig av sin matris och Jönköping tar fram barnkonsekvensbeskrivningar. Behovet av att bredda och sprida kunskapen och kompetensen kvarstår för att kunna fortsätta utvecklas i takt med den expansion många städer genomgår. Främjandet av de båda perspektiven i den fysiska planeringen bidrar till en ökad social hållbarhet, problemet är att man kanske inte alltid förstår eller ser det för att kompetensen och kunskapen inte finns i tillräckligt stor utsträckning överallt.

Konsekvenser: Att involvera och lyfta fram barns erfarenheter och åsikter i stadsplaneringen kan vara till stor nytta för stadsutvecklingen och den sociala hållbarheten. Strategiskt arbete och upprättandet av en matris liknande den Göteborgs stad tagit fram är metoder som kan bidra till goda förutsättningar för att kunna spåra barnkonventionen i stadsplaneringsarbetet från ett tidigt skede.

Begränsningar:Arbetet är begränsat till att undersöka endast två olika områden i två olika städer i Sverige, men tillsammans med metodvalen och strategin för undersökningen gör deras varierade förutsättningar att arbetets resultat går att relatera till fler kommuner.

Nyckelord: Stadsplanering, social hållbarhet, barnkonventionen, barnperspektiv, barns perspektiv.

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning

1

Inledning ... 1

2

Metod och genomförande ... 4

2.1 UNDERSÖKNINGSSTRATEGI ... 4

2.2 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER FÖR DATAINSAMLING ... 4

2.3 LITTERATURSTUDIE ... 5

2.4 VALDA METODER FÖR DATAINSAMLING ... 5

2.5 ARBETSGÅNG ... 6 2.6 TROVÄRDIGHET ... 8 2.6.1 Intervjuer ... 8 2.6.2 Observationer ... 8 2.6.3 Dokumentanalys ... 9

3

Teoretiskt ramverk ... 10

3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH OMRÅDE/FÄLT/ARTIKEL ... 10

3.2 SOCIAL HÅLLBARHET ... 10

3.3 BARNPERSPEKTIV OCH BARNS PERSPEKTIV ... 11

3.4 SAMMANFATTNING AV VALDA TEORIER... 11

4

Empiri ... 13

4.1 INTERVJU GÖTEBORGS STAD ... 13

4.1.1 Mie Svennberg – Översiktsplanerare inriktning social hållbarhet och barnperspektiv, Göteborgs stad ... 13

4.2 INTERVJU JÖNKÖPINGS KOMMUN ... 14

4.2.1 Henric Wahlgren – Projektledare hållbar utveckling, Södra Munksjön Utvecklings AB (SMUAB) ... 14

Innehållsförteckning

4.2.3 Jaqueline Nilsén - Strateg för barnrätt, Stadskontoret ... 15

4.3 OBSERVATIONER... 16

4.3.1 Observation Gråberget Göteborg ... 17

4.3.2 Observation Örlogsmannen Jönköping ... 18

4.4 DOKUMENTANALYS ... 19

4.5 SAMMANFATTNING AV INSAMLAD EMPIRI ... 24

4.5.1 Intervjuerna ... 24

4.5.2 Observationerna ... 25

4.5.3 Dokumentanalyserna ... 25

5

Resultat ... 26

5.1 SOCIAL HÅLLBARHET ... 26

5.2 BARNPERSPEKTIVET OCH BARNS PERSPEKTIV ... 26

5.3 FRÅGESTÄLLNING 1 ... 27

5.4 FRÅGESTÄLLNING 2 ... 28

5.5 FRÅGESTÄLLNING 3 ... 29

5.6 KOPPLING TILL MÅLET ... 29

6

Diskussion och slutsatser ... 31

6.1 RESULTATDISKUSSION ... 31

6.2 METODDISKUSSION ... 32

6.3 BEGRÄNSNINGAR ... 32

6.4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 32

6.5 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 33

7

Referenser ... 34

Inledning

1 Inledning

Detta är en rapport för kursen Examensarbete på 15 hp som ges på Jönköpings Tekniska Högskola i programmet Byggnadsteknik med inriktning Byggnadsutformning och Arkitektur

1.1 Bakgrund

”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.” (Brundtlandkommissionen, 1987)

I takt med Sveriges växande folkmängd, ökar även bostadsbristen i städerna. Detta leder till ett ökat behov av bostäder som i sin tur leder till utvecklingen av nya stadsdelar som kräver att det byggs snabbt och i en stor skala. Då en stadsdel kvarstår genom flera generationer kräver det ett stort ansvar i att göra rätt från början, med ett fokus på att bygga hållbart utifrån ett socialt, ekonomiskt samt miljömässigt perspektiv- tre otroligt viktiga aspekter som i grund och botten syftar till människans och dess planets välmående för att kunna bidra till en ljus framtid. Att ta tillvara tidigare erfarenheter och att applicera dessa inom planering av nya stadsdelar är viktigt för att tidigare begångna misstag inte riskerar att upprepas. Ett exempel på detta är miljonprogrammet som innebar att man snabbt byggde nya stadsdelar där fokus låg på att främst producera ett visst antal bostäder. Att skapa bostadsområden med varierande upplåtelseformer och bostadstyper bortprioriterades, och resulterade i att flera storskaliga hyresbostadsområden idag har en låg socioekonomisk status och skapat problemområden med mindre trygga stadsmiljöer (Boverket, 2015). Alla individer ska kunna ha det så bra som möjligt, känna trygghet samt bli rättvist behandlade samtidigt som hänsyn till vår planets begränsade resurser måste tas och ett ekonomiskt perspektiv beaktas.

Denna studie kommer fokusera på stadens socialt hållbara utveckling. Barnen är vår framtid och miljön som ett barn växer upp i är väsentlig för resten av deras liv. En trygg och trivsam omgivning för ett barn är en trygg och trivsam omgivning för alla. Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen till lag vilket innebär att barnets rättigheter ska speglas i samhället. Att utforma utifrån ett barnperspektiv vid stadsplanering skulle kunna bidra till långsiktig hållbarhet genom ökad trygghet och bättre livsmiljö för stadens alla invånare (Gökmen & Taşçi, 2016). Enligt artikel 12 i barnkonventionen (Unicef, 2020), som även är en av dess grundprinciper, har ett barn rätt att få sin åsikt hörd i alla frågor det berörs av. I takt med att städer växer blir barnens rättigheter mer viktiga att framhäva då barn ofta blir förbisedda vid stadsplanering och fokuset ligger i många fall på att förtäta, effektivisera och utveckla stadens kapacitet. Enligt en australiensk studie (Cushing, 2016) har man i USA tagit fram något som kallas Youth Master Plans (YMP), dokument som kartlägger hur ett samhälle skulle kunna uppnå sina mål och visioner som baseras på barn och ungas rättigheter samt Unicefs definition av vad en “barnvänlig stad” är. Dessa YMPs utgår från planerandet för ett barn, det vill säga med barnets bästa i åtanke, samt planerandet med ett barn, det vill säga med barnets egna åsikter inblandade, precis som när vi pratar om att planera ur barns perspektiv respektive barnperspektiv. Dock finns det en otydlighet i dokumentens väsentliga delar då de kan se olika ut från samhälle till samhälle. Eftersom sociala problem, så som segregation, i de svenska städerna ökar har man i Göteborgs kommun lagt ett större fokus på social hållbarhet under de senaste åren (Boverket, 2017). Göteborgs stad har tagit fram en barnkonsekvensanalys och skapat en matris vars syfte är att underlätta

Inledning

applicerandet av barnperspektiv och barns perspektiv vid stadsplanering (Svennberg, 2019). Denna matris bygger på fem aspekter: Sammanhållen stad; Samspel, lek och lärande; Vardagsliv; Identitet; Hälsa och säkerhet. Dessa aspekter analyseras med fokus på hur barn och ungas behov och välmående påverkas av utformningen av det berörda området. Analysen kan göras mer översiktligt genom att titta på hela regionen, till mer detaljerat genom att titta på en specifik plats eller byggnad.

1.2 Problembeskrivning

Inom stadsutvecklingen är det viktigt att kontinuerligt främja och utveckla kunskapen kring hur man kan bidra till att förbättra en hållbar stadsplanering och gestaltade livsmiljöer (Boverket, 2016). Att blanda in barn och ungas synpunkter och erfarenheter samt utbyta kunskaper inom kommunen, men även utanför kommungränserna, kan vara till stor nytta för stadsutvecklingen (Cushing, 2016). Genom att involvera barnkonventionen i stadsplanering utvecklas ett innovativt tänkande och ett engagemang bland byggsektorns olika aktörer med att skapa tryggare och mer trivsamma offentliga miljöer för alla (Biggs & Carr, 2015). Enligt Loit (2014) finns det ett tydligt samband att förtätningar av städer resulterar i att allt färre barn i samhället ägnar sig åt lek och vistelse i utomhusmiljöer, vilket påverkar barnens sociala förmåga negativt då människor och stadsmiljöer uppfattas mer avvikande och främmande. För att kunna förbättra förutsättningar till barns utomhusvistelse är det viktigt att tillgodose deras behov och önskan. Barn förhåller sig till lek och vistelse i stadsrummet på olika sätt beroende på kön, etnicitet, klass och ålder, därför är det viktigt att skapa en miljö där alla kan samspela, trivas och känna trygghet. Då stadsplanering är en fråga som rör barn och deras framtid är det viktigt att hitta metoder för att få med deras perspektiv i bredare utsträckning (Cushing, 2016). Anledningen till att det behövs mer forskning inom området är för att just ämnet stadsplanering med fokus på barn är aktuellt sedan endast några år tillbaka, men vikten av det blir mer och mer omtalat världen över eftersom det anses bidra till mer långsiktigt hållbara samhällen (Biggs & Carr, 2015). Sedan barnkonventionen blev till lag är det av största vikt att barnens rättigheter går att spåra i alla kommuners förvaltningar och arbeten, inte minst inom stadsplanering. Därför kan det vara viktigt med upprättandet av strategiskt arbete och strukturerade metoder för att göra det till en naturlig del av processen.

1.3 Mål och frågeställningar

Målet med detta arbete är att analysera och jämföra planering av stadsdelar med barnperspektivet och barns perspektiv i fokus, med hjälp av barnkonsekvensanalysens matris för att eventuellt bidra till ökad kvalité av framtida stadsplanering.

 Hur tas barnperspektivet och barns perspektiv idag tillvara i stadsplanering inom olika kommuner?

 Vilka skillnader kan man se med hjälp av barnkonsekvensanalysen vid jämförelse mellan utformningen av två olika områden i två olika städer, med fokus på detaljplanerna?

 Hade man kunnat göra något annorlunda vid utformningen av de båda områdena för att tillgodose barnkonventionen som lag i större utsträckning?

Inledning

1.4 Avgränsningar

Detta arbete kommer analysera och utvärdera hur appliceringen av barnkonsekvensanalysen genomförts på utvecklingen av Gråberget i Majorna, ett nytt område i Göteborg som just nu håller på att utformas där matrisen blivit applicerad från tidigt planeringsskede, och sedan jämföra det med hur Jönköpings kommun jobbar med barnperspektivet och barns perspektiv inom stadsplanering genom att analysera planeringsarbetet av Örlogsmannen i Skeppsbron, en del av nya området Södra Munksjön i Jönköping, som görs utav Jönköpings kommun och Södra Munksjön Utvecklings AB (SMUAB). Arbetet kommer analysera och jämföra användandet av barnkonsekvensanalysen och dess matris för att involvera barns perspektiv respektive barnperspektivet vid stadsplanering. Andra program som används världen över, så som YMPs och Unicefs Child-Friendly Cities Programme, med liknande syfte omnämns endast för att förstärka det faktum att en större inblandning av barn vid stadsplanering kan ge positiva konsekvenser och att det är aktuellt i en bredare utsträckning.

Denna rapport kommer inte gå in på detalj hur utformning av till exempel skolor och lekplatser bör utformas utan mer om fysisk planering av stadsdelar i sin helhet och hur barnperspektivet tar plats där, med fokus på hur detta påverkar den sociala hållbarheten. För att förhindra ett alltför omfattande arbete kommer fokus ligga på två områden i södra Sverige och analyserandet av detaljplanerna har endast skett utifrån de fem aspekter som berörs i Barnkonsekvensensanalysens matris.

1.5 Disposition

Kapitel 1: Inledningen ger en introduktion till examensarbetet och dess ämne. Här presenteras problemformulering, mål och frågeställningar.

Kapitel 2: Metod och genomförande beskriver översiktligt hur arbetsgång, undersökningar och datainsamling gått till. Här kopplas frågeställningarna ihop med de valda metoderna. Kapitlet avslutas med en motivering till arbetets trovärdighet.

Kapitel 3: Teoretiskt ramverk redovisar en vetenskaplig grund till den problemformulering som valts samt de relevanta teorier och källor som används för att uppnå målet och besvara frågeställningarna.

Kapitel 4: Empiri redovisar den insamlad data som metoderna lett till och ligger till grund för att besvara satta frågeställningar.

Kapitel 5: Resultat kopplar ihop empirin med det teoretiska ramverket för att sedan besvara frågeställningarna och sedan sammanfatta hur resultatet bidrar till att uppfylla arbetets mål.

Kapitel 6: Diskussion redovisar en sammanfattning av studiens resultat, trovärdighet, begränsningar och konsekvenser. Kapitlet avslutas med en återkoppling till problembeskrivningen och förslag till vidare forskning.

Metod och genomförande

2 Metod och genomförande

I detta kapitel redovisas metodvalen och genomförandeprocessen som gjorts för att samla in relevant data från trovärdiga referenser som förväntas bidra till att uppnå arbetets mål och svara på studiens frågeställningar.

2.1 Undersökningsstrategi

Utförandet av datainsamling och undersökningsmetoder kommer utföras genom kvalitativa metoder. Detta innebär att datainsamling sker samtidigt som analyser av verkligheten beaktas och ger en djupare förståelse inom området (Nationalencyklopedin, 2019). Kvalitativa metoder kommer genomföras i form av fallstudier. Detta är en form av datainsamlingsmetod som innebär en detaljerad undersökning av specifik plats eller objekt (Nationalencyklopedin, 2019). I denna undersökning kommer fallstudierna utföras genom observationer av plats, storlek och topografi av Gråberget i Göteborg och Örlogsmannen i Jönköping, för att analysera och ge en djupare förståelse av de berörda områdena. Intervjuer kommer även ske med aktörer som har stor erfarenhet inom det berörda ämnet samt de observerade områdena. Tidigare forskningsmaterial och detaljplanerna med tillhörande beskrivningar och dokument för de berörda områdena kommer att beaktas och analyseras genom litteraturstudie och dokumentanalys. All insamlade data och empiri kommer användas till att ta reda på hur barnperspektivet och barns perspektiv idag appliceras inom stadsplanering och på vilket sätt det anses vara en bidragande faktor för socialt hållbar utveckling.

2.2 Koppling mellan frågeställningar och metoder för

datainsamling

Nedan presenteras kopplingarna mellan frågeställningarna och undersökningsmetoderna som är gjorda för att uppnå så relevanta och noggranna resultat som möjligt.

Figur 1. Koppling mellan frågeställningar och metoder för datainsamling. Vilka skillnader kan man se med hjälp av

barnkonsekvensanalysen vid jämförelse mellan utformningen av två olika områden i två olika städer, med fokus på

detaljplanerna?

Hur tas barnperspektivet och barns perspektiv idag tillvara i stadsplanering inom olika kommuner? 

Hade man kunnat göra annorlunda vid utformning av de båda områdena för att tillgodose barnkonventionen som lag i större utsträckning?

Intervju

Dokumentanalys Observation

Metod och genomförande

2.3 Litteraturstudie

För att få ett bredare perspektiv av ämnet och en inblick i tidigare forskningsstudier användes databaserna Web of science, ProQuest och Diva vid framtagning av vetenskapliga artiklar samt doktorsavhandlingar som främst utgör den grund arbetet utvecklats ifrån. För att garantera att forskningsstudierna som stärker detta arbete är aktuella användes främst vetenskapliga referenser publicerat från 2014 och framåt. Datainsamling är en process som ingått i alla delar av genomförandet av detta examensarbete för att kontinuerligt kunna stärka rapporten och driva den mot godtagbara resultat och slutsatser.

Förutom sökandet av vetenskapliga artiklar och referenser har även Boverkets hemsida, de båda inblandade kommunernas hemsidor och uppslagsverk som Nationalencyklopedin använts för att utveckla förståelsen för särskilda uttryck och benämningar som stötts på.

Litteraturstudien har skapat en bred grund som bidragit till att stärka det teoretiska ramverk som arbetet bygger på. Målet har varit att få fram så aktuell och så varierad litteratur som möjligt för en ökad relevans.

Sökord som främst använts vid litteratursökning: Stadsplanering, Urban planing, Barnkonventionen, Barnkonsekvensanalys, Barnperspektiv, Children´s perspective och Social hållbarhet.

2.4 Valda metoder för datainsamling

Fallstudierna har genomförts med hjälp av kvalitativa metoder som dokumentanalys, intervjuer och observationer.

Intervjuer

Undersökningen baseras även på intervjuer med yrkesutövare som har en koppling till stadsplanering samt de valda områdena som berörs i denna studie. I Jönköping har intervjuerna gjorts på Stadsbyggnadskontoret, Stadskontoret samt företaget SMUAB, se bilaga 2-4 för intervjufrågor, och i Göteborg utfördes intervjun på Stadsbyggnadskontoret, se bilaga 1 för intervjufrågor. Samtliga intervjuer är gjorda med personer som på något vis har med stadsplanering att göra i kommunerna och i detta arbete har det undersökts hur de ser på barnperspektivet och social hållbarhet inom ämnet men även om och hur man jobbar med det, särskilt nu när Barnkonventionen blivit till lag. Upplägget av intervjuerna är en semistrukturerad strategi som grundar sig i ett antal förutbestämda frågor som ställs med följdfrågor utifrån vad respondenten berättar (Judith & Waters, 2016). Denna typ av intervjustrategi skapar ett mer naturligt samtal och möjlighet till att utveckla frågor för att bredda insamlingen av data. Inför intervjuerna var en noggrann dokumentanalys utförd för att stärka relevansen på ställda frågor och insamlingen av data. Intervjuerna har analyserats och sammanställts i en tabell utifrån gemensamma frågor och nyckelord. (Judith & Waters, 2016)

Observation

För att få en inblick och en förståelse för hur olika stadsdelar i dag är utformade genomfördes observationer som enligt Nationalencyklopedin är en vetenskaplig metod, dels för insamling av data, dels för att stärka fakta och visa förhållanden (Nationalencyklopedin, 2020). Observationerna utfördes till fots och bidrog till att skapa en uppfattning om områdenas storlek, topografi och omgivning för att stärka

Metod och genomförande

förståelsen av detaljplanerna. Att beakta verkligheten är en nödvändig studie för att komplettera och stärka trovärdigheten av datainsamlingen. Vid utförandet användes strukturerad observation vilket är en metod man använder sig av när det är givet vad man ska studera utifrån ett framtaget observationsschema (Judith & Waters, 2016). Observationerna har utgått från matrisen och dess fem aspekter som observationsschema. För en effektiv och bra utförd observationsstudie som ger relevant data krävs i detta fall en noggrann utför dokumentanalys samt data insamlad från intervjuer.

Dokumentanalys

Dokumentanalys har utförts genom studier och analyser av detaljplanerna, se bilaga 6 och 8, med tillhörande beskrivningar och dokument för områdena Örlogsmannen (Jönköpings kommun, 2018) och Gråberget (Göteborgs Stad, 2014) för att se hur kommunerna i dagsläget förhåller sig till det berörda ämnet. Vid framtagningen av dokumenten har det studerats när dokumentet är publicerat, vem författaren är, i vilket syfte och vart dokumentet är publicerat (Judith & Waters, 2016) för att kunna göra en bedömning om fakta är trovärdig och sannolik samt lämplig för rapportens innehåll. Observationerna och dokumentanalysernas huvudfokus har legat på de aspekter som matrisen baseras på. Aspekterna har i sin tur analyserats utifrån lokalisering i den mån som har ansetts relevant för de utvalda områdena. Vid analysen av aspekterna gäller följande definitioner (Stadsbyggnadskontoret Göteborg, 2017):

Sammanhållen stad

Att motverka segregation och andra barriärer i staden. Samspel, lek och lärande

Platser och ytor för möten och kontakter mellan, framför allt, barn och unga. Vardagsliv

Kvaliteten på barn och ungas vardagliga miljöer samt rörelsefriheten däremellan. Identitet

Områdets karaktär och historia och människors relation till dessa. Hälsa och säkerhet

Miljö som skapar förutsättningar för stimulans, variation och trygghet genom att bidra till minskat buller och luftföroreningar.

2.5 Arbetsgång

Arbetet inleddes med en litteraturstudie för att undersöka tidigare forskning kring ämnet och skapa en relevant kunskapsgrund att utgå ifrån. Utifrån denna granskning ansågs ämnet vara aktuellt, forskningsartiklar samt doktorsavhandlingar valdes noggrant ut efter lämplighet till uppsatsens ämne.

En vidare efterforskning utfördes genom intervjuer för en djupare förståelse hur de olika kommunerna förhåller sig till barnperspektiv och barns perspektiv. Utifrån insamlad kunskap inom ämnet formulerades frågeställningar till intervjuerna, som utfördes med professionella yrkesutövare inom stadsplanering för de båda kommunerna. Samtliga intervjuer spelades in via röstinspelning på en mobiltelefon och samanställdes skriftligt och godkändes av samtliga respondenter.

Metod och genomförande

Tabell 1. Sammanställning av intervjuer.

Datum Syfte Företag Roll Typ Metod Tid

17/2

2020 Hur barnkonventionen involveras vid stadsplanering

Göteborgs stadsbyggnads-kontor

Översikts-planerare Direkt Semi-strukturerad 58 min

20/2

2020 Hur barnkonventionen involveras vid stadsplanering.

Jönköpings stadsbyggnads-kontor

Stadsbyggnads

direktör Direkt Semi-strukturerad 60 min

21/2 2020 Planering av Örlogsmannen. SMUAB Projekt- ledare hållbar utveckling Direkt Semi-strukturerad 61 min 3/3

2020 Hur barnkonventionen involveras vid planering.

Stadskontoret i

Jönköping Barnstrateg Direkt Semi-strukturerad 58 min

Observationer utfördes på området Gråberget i Göteborg för att analysera och reflektera över hur området är utformat utifrån matrisen i Barnkonsekvensanalysen. Då Gråberget inte är helt färdigställt ännu utfördes även dokumentanalys av områdets detaljplan samt tillhörande dokument som är upprättade vid planering av Gråberget. Liknande dokumentanalys och observationer utfördes på kvarteret Örlogsmannen 5 m.fl. i området Skeppsbron i Jönköping samt dess detaljplan och tillhörande beskrivningar utifrån matrisen i barnkonsekvensanalysen. För att specificera kunskapen ytterligare mot frågeställningarna utfördes dokumentanalyser genom att läsa redan befintligt material inom ämnet så som barnkonventionen, barnkonsekvensanalysen samt detaljplanerna för områdena.

Metod och genomförande

Följande figur redovisar utförda arbetsgången.

Figur 3. Redovisning av arbetsgång.

2.6 Trovärdighet

För att stärka validiteten av arbetet har en kunskapsgrund byggts upp genom påläsning av ämnet stadsplanering och barnperspektiv, samt genom de källor som har ingått i bland annat intervjuerna för att se till att den insamlade empirin fått högsta väsentlighet för arbetet. Valet av databaserna har gjorts utifrån språkval, relevans och materialkvalitet. Diva valdes för att kunna söka svenska referenser men då denna databas inte anses vara den mest relevanta i alla referensavseenden har materialet därifrån granskats kritiskt innan användning. Web of Science och ProQuest har använts för att hitta lämpliga och aktuella vetenskapliga artiklar. Sökning på relevanta källor har gjorts på både engelska och svenska föra att stärka både reliabilitet och validitet. 2.6.1 Intervjuer

Samtliga intervjuer har upprättats, utförts och sammanställts av två parter. Intervjufrågorna är formulerade utifrån den kunskapsgrund som litteraturstudien skapat. Både inspelning och anteckningar fördes, med tillåtelse från samtliga respondenter, under intervjuerna och efteråt har sammanställningarna blivit granskade och godkända av respondenterna.

2.6.2 Observationer

Inför observationerna har noggrann genomgång av intervjuerna samt granskning av detaljplanerna gjorts som förberedelse. Då genomförandet skedde av två parter kunder diskussioner föras under observationernas gång. Dessa förutsättningar möjliggjorde även att sammanställningarna kunde göras utifrån tolkningar och uppfattningar från olika håll. Litteraturstudie Intervjuer Dokumentanalys Observationer Teori Diskussion Analys Slutsatser Sammanfattningar

Metod och genomförande

2.6.3 Dokumentanalys

För att möjliggöra en stärkt reliabilitet har dokumentanalyserna av detaljplanerna med tillhörande dokument och beskrivningar utförts av två parter som var för sig värderat, analyserat och bearbetat materialet innan sammanställning. Det analyserade materialet kommer från trovärdiga källor och har dessutom kritiskt granskats för att säkerställa validiteten.

Teoretiskt ramverk

3 Teoretiskt ramverk

I följande kapitel redovisas teorier som står till grund för rapportens frågeställningar.

3.1 Koppling mellan frågeställningar och område/fält/artikel

Figur 4. Koppling mellan frågeställningar och teori.

3.2 Social hållbarhet

Vid planering av dagens städer och stadsdelar ligger begreppet hållbar utveckling i fokus och innebär att man ska planera hållbart långsiktigt, fokusera på att främja hälsa och välfärd för kommande generationer. Hållbar utveckling består av tre aspekter som ska förhålla sig till varandra på ett likvärdigt sätt utifrån ett ekonomiskt, ekologiskt och ett socialt hållbarhetsperspektiv (Svenska FN-förbundet, 2018). Social hållbarhet är ett brett begrepp som är svårt att definiera men handlar i stora drag om att motverka segregation i samhället och främja integration (Valik, 2010).

Loit (2014) beskriver en socialt hållbar stad utifrån “En stad som är socialt inkluderande i vilken människor, oberoende av bakgrund och socioekonomisk ställning, kan delta i det urbana livet på liknande villkor och ha samma förutsättningar såväl som möjligheter” (s.11). Det som gör begreppet svårdefinierat tyder på att det handlar om en process som ständigt utvecklas i takt med att samhället, normer och värderingar förändras samt att det omfattar många områden såväl inom samhällsutveckling som politik och policyutveckling (Lundquist, 2017).

Mistra urban futures (Ström, Molnar, & Isemo, 2017) är ett internationellt forsknings- och kunskapscentrum för urban utveckling och menar att för att uppnå en social hållbarhet behöver det läggas stor vikt vid att planera en stadsstruktur som tar hänsyn till alla individers behov, med ett fokus på trygghet, jämställdhet, livsstil, hälsa med mera. Mistra urban futures (Ström, Molnar, & Isemo, 2017) har tagit fram följande aspekter som förhåller sig till social hållbarhet inom stadsplanering:

Vilka skillnader kan man se med hjälp av barnkonsekvensanalysen vid jämförelse mellan utformningen av två olika områden i två olika städer, med fokus på

detaljplanerna?

Hur tas barnperspektivet och barns perspektiv idag tillvara i stadsplanering inom olika kommuner? 

Hade man kunnat göra annorlunda vid utformning av de båda områdena för att tillgodose barnkonventionen som lag i större utsträckning?

Social hållbarhet

Barnperspektiv/ Barns perspektiv

Teoretiskt ramverk

Helhetssyn: Gestaltning av ett område skall göras utifrån ett stadsplaneringsperspektiv och ha hela staden i åtanke för att skapa en sammanhållen stad.

Tillgång och tillgänglighet: Hela urbana rummet skall vara lättillgängligt genom kollektivtrafik och gångbanor.

Blandning och variation: Ha en stor variation på boendeformer, gestaltning och funktioner. Skapa ett offentligt rum som är tillgängligt för alla oavsett kön, etnicitet, religion, ålder, funktionsnedsättning med mera.

Samverkan och delaktighet: Bostadsområden eller dylikt skall utformas med medverkan av de berörda i området, detta ska ske utifrån samverkan mellan de boende och olika aktörer såväl privata som kommunala och lokala.

3.3 Barnperspektiv och Barns perspektiv

Sedan 1989 har konventionen om barnets rättigheter funnits (Unicef, 2020). Barnkonventionen består av 54 artiklar som innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn och sedan 1990-talet har vikten av dessa växt mer och mer (Unicef, 2020). Alla artiklar fastställer att barn är individer med egna rättigheter men fyra utgör dom grundläggande principerna:

 ”Alla barn har samma rättigheter och lika värde.” (Art. 2) (Unicef, 2020)  ”Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.” (Art. 3) (Unicef,

2020)

 ”Alla barn har rätt till liv och utveckling.” (Art.6) (Unicef, 2020)

 ”Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.” (Art. 12) (Unicef, 2020)

Det pratas om barnets perspektiv samt barnperspektivet och är något som beaktas i allt större utsträckning i flera olika sammanhang så som lärande och utveckling, skydd och säkerhet samt hälsa och välmående. Det är viktigt att skilja på barnperspektiv och barnets perspektiv, det förstnämnda skulle kunna beskrivas som vuxnas och professionellas perspektiv med fokus på barn medan barnets perspektiv representerar det enskilda barnets egna synpunkter, åsikter och erfarenheter (Stadsbyggnadskontoret Göteborg, 2017). Det är också viktigt att framhäva att båda typer av perspektiv har sin grund i barnets rätt till delaktighet och inflytande och passar olika beroende på sammanhanget de ska appliceras på (Barnombudsmannen, 2019). I takt med att möjligheterna för barn att påverka sina liv ökar, går de mer och mer från att refereras till som en becoming, det vill säga “en människa i vardande” (Sveriges Kommuner och Landsting, 2018), till att beskrivas som en being - “det kompetenta barnet” (Sveriges Kommuner och Landsting, 2018). Sedan barnkonventionen den 1 januari 2020 blev till lag har vikten av att beakta barnen och deras perspektiv och rättigheter trappats upp än mer. För att underlätta och utveckla naturliga metoder för att kunna engagera och inkludera detta behöver professionella yrkesutövare utöka sina kompetenser och kunskaper (Rudner, 2017).

3.4 Sammanfattning av valda teorier

För att uppnå en sammanhållen och trivsam stad för alla är social hållbarhet en viktig aspekt men har i många fall hamnat i skymundan vid planering. Detta kan bero på flera

Teoretiskt ramverk

olika faktorer, bland annat ekonomiska förhållanden men även det faktum att det är svårt att definiera vad social hållbarhet innebär och hur man kan stärka det inom samhällen och städer. En grundsten att stärka social hållbarhet inom stadsplanering kan vara att planera utifrån barns perspektiv och barnperspektiv, av den anledning att en trivsam och trygg stad för barn är trivsam och trygg för alla medborgare. Dessa teorier går därför hand i hand med arbetet mot ett mer socialt hållbart samhälle och ligger till grund för utförandet av barnkonsekvensanalyser inom stadsplanering.

De valda teorierna är framtagna för att skapa en bättre förståelse av värdet med barnkonsekvensanalys inom stadsplanering och lägger grunden för arbetet.

Figur 5. Koppling mellan teorier. Barnperspektiv/ Barns perspektiv Social hållbarhet

Empiri

4 Empiri

I detta kapitel redovisas resultat från den empiriska data som insamlats för att besvara arbetets frågeställningar. Data presenteras i form av intervjuer, observationer och dokumentanalys inom Göteborg och Jönköping. Se bilaga 1-4 för fullständiga intervjuer.

4.1 Intervju Göteborgs Stad

4.1.1 Mie Svennberg – Översiktsplanerare inriktning social hållbarhet och barnperspektiv, Göteborgs stad

Mie har tillsammans med sina kollegor tagit fram en social konsekvensanalys (SKA) och en barnkonsekvensanalys (BKA) som kan beskrivas som analysmodeller för att stödja arbetet för den sociala hållbarheten i Göteborgs stad. När Mie definierar Barnperspektivet och Barns perspektiv förklarar hon att barnperspektivet är vuxnas och professionellas uppdrag att se till barnens bästa medan barns perspektiv är deras egna ord och egna erfarenheter av hur det är att vara barn idag, vad det finns för svårigheter och möjligheter. Enligt Mie är det viktigt att se saker ur barns perspektiv eftersom det är annorlunda att vara barn idag jämfört med när dom som idag jobbar med stadsplanering var barn.

Mie berättar att man har tagit fram BKA som en metod för att stärka och utveckla barnperspektivet och barns perspektiv i stadsplanering. Den fungerar som ett verktyg för att få barns åsikter hörda samt för att utveckla barnperspektivet i samhällsbyggnadsprocessen och förbättra beslutsunderlaget i olika skeden. BKA har blivit ett gemensamt språk för staden och dess förvaltningar. I många fall där man gjort en BKA, kan det ibland betyda att man kallat ihop en grupp och gör en inventering där man identifierar brister i första läget och sedan följer upp detta för att få med det genom hela processen och i alla förslag genom att förklara anledningar och konsekvenser till varför man inte kunnat ta med vissa aspekter. Däremot antyder Mie att det är svårt att se om man verkligen fått med barnperspektivet genom hela processen innan man har ett färdigt resultat. Därför är metoden under ständig utveckling och man har tagit fram en fortsättning på matrisen som ska testas med en åtgärdsplan. Hon berättar även att barns egna perspektiv är involverade i framtagandet av den nya översiktsplanen för Göteborgs stad som sker just nu. Där har arkitekturpedagoger varit runt på tio olika skolor, i tio olika stadsdelar, och pratat med barn och unga mellan 10–18 år. Svaren man får sammanställs och återkopplas vid två tillfällen.

Enligt Mie är målet att BKA och SKA ska ligga till grund för de flesta planer i Göteborgs stad. Däremot kan komplexitetsnivån variera från område till område och därmed relevansen för aspekterna, vilket gör att hur man följer matrisen anpassas efter varje stadsdel.

Vid frågan om Mies åsikter om förtätning förklarar hon att det är en komplicerad fråga som det finns många olika åsikter om. Det viktigaste är att tänka på att förtätning i första hand inte sker på parkmark och att samtidigt planera in kommunal service vid bostadsplanering. Vad gäller frågan om hur barnperspektivet och barns perspektiv kommer användas inom stadsplanering i framtiden nämner Mie att hon tror det kommer växa inom politiken, bland annat eftersom Social Hållbarhet är en jätteviktig faktor i Agenda 2030.

Empiri

En av intervjufrågorna handlade om ifall BKA även gynnar de ekonomiska och de ekologiska hållbarhetsperspektiven vid stadsplanering. Enligt Mie går ofta arbetena med social hållbarhet hand i hand med ekologisk hållbarhet. Frågor som har varit väldigt viktiga för barn har handlat mycket om att det finns platser att mötas på, att det finns gröna ytor och vegetation och även att det finns djur i staden.

Innan intervjun rundades av ställdes frågan om man även planerar att nå ut till andra kommuner med metoderna. Mie och hennes kollegor är ute och föreläser om ämnet på bland annat konferenser men man jobbar även internt med det genom att skapa mötestillfällen där stadsbyggnadskontoret och handläggare träffas. Något som bidrar till att stadsbyggnadskontoret får inblick i vilka frågor som finns och till att upprätthålla den pedagogiska och kommunikativa biten.

4.2 Intervju Jönköpings kommun

4.2.1 Henric Wahlgren – Projektledare hållbar utveckling, Södra Munksjön Utvecklings AB (SMUAB)

Södra Munksjön är en del av Jönköping som håller på att utvecklas till att bli en förlängning av den befintliga stadskärnan. SMUAB leder och driver processen för utveckling av området och ser till att planen blir till. När planen finns går SMUAB vidare som projektledare för den allmänna platsmarken och ansvarar för realiserandet av planen. Henric på SMUAB ställde upp på en intervju med oss. Denna inleddes med en fråga kring hur han och hans kollegor ser på den sociala hållbarheten inom Jönköpings kommun. Han berättar att på SMUAB jobbar man mycket med att fundera över människors rättigheter och hur alla ska kunna tillgodogöra sig dessa utifrån att det byggs en ny stad. Det gör man genom att jobba med dom människor som är längst bort ifrån makten, till exempel barn, och få med dom i medborgardialoger. Man vill skapa en stadsdel som ger något till staden, det ska inte kosta något ur ett socialt hållbarhetsperspektiv, det ska bidra med något. Henric berättar att det i SMUABs handlingsplan för genomförandet finns med att en barnkonsekvensanalys för kvartersmark ska göras av lämplig kompetens, men att man även behöver jobba med att följa upp denna.

Vidare ställdes frågan hur dom ser på förtätning av städerna. Henric svarar att han håller med om att en förutsättning att skapa ett mer hållbart Jönköping är att förtäta staden. Han menar att förtätning är nödvändigt för att kunna hänga med i det tempo som mängden invånare ökar, förhindra att avstånden mellan målpunkter och funktioner förlängs, minska trafik och öka möjligheterna till olika former av kommunal och offentlig service. Dock förklarar han att förtätning inte är helt oproblematiskt eftersom det sätter mer press på de grönytor som finns kvar, det ökar pressen på utbildningsväsendet, vård och omsorg och kan även bidra till större socioekonomiska spänningar mellan människor. Henric förklarar att för att få ihop ekonomin måste man jobba med ökad täthet i Södra Munksjön utifrån ramprogramsförslaget. Fler bostäder behövs och dessvärre kommer en förskola som ska byggas där nyttja taket som skolgård då det inte finns tillräckligt med yta.

Henric berättar att kommunen länge har inkluderat barnperspektivet i sitt planarbete och att dom på SMUAB jobbar mycket med medborgardialoger. Primärt tar de in

Empiri

synpunkter genom nätet och olika digitala forum och sociala medier men även genom fysiska möten. Vid frågan om ifall det påverkar SMUAB något att barnkonventionen blivit till lag svarar Henric att förutom att man nu måste vara mer uppmärksam på att det går att juridiskt pröva lagen vet han inte om det kommer innebära någon praktisk skillnad.

Slutligen ställs frågan ifall Henric anser att man jobbar tillräckligt med barnperspektivet och barns perspektiv i dagens stadsplanering. Han tycker att det är något man kan jobba mer med för att bättre kunna säkerställa de risker barn till exempel är utsatta för när det gäller trafiken men även för att kunna i bättre utsträckning kunna tillgodose lite äldre barn och ungas behov av mötesplatser och ytor utan att det kostar dem något. Han anser även att kunskap och kompetens inom området är nödvändigt i en bredare utsträckning.

4.2.2 Katarina Bröms – Stadsbyggnadsdirektör,

Stadsbyggnadskontoret

En av intervjuerna gjordes med Stadsbyggnadsdirektören i Jönköpings kommun. Intervjun inleddes med att fråga Katarina hur dom ser på den sociala hållbarheten inom Jönköpings kommun. Enligt henne kan den bli bättre och just nu håller man på att ta fram ett program för social hållbarhet tillsammans med förvaltningarna och ett antal strateger.

Katarina berättar att kring arbetet med stadsplanering och framtagandet av detaljplaner jobbar man mycket med medborgardialoger, digitalt och fysiskt, med både barn och vuxna. Enligt henne är förtätning det mest hållbara sättet att planera staden på. Hon anser att Jönköping fortfarande är så pass glest att det går att förtäta ännu mer utan att särskilt mycket grönområden går åt. Målet är att 70% av det nya som ska byggas ska ske genom förtätning. För att säkerställa grönområden i Södra Munksjön till exempel har man tagit fram en grönytefaktor i ramprogrammet för hela området.

Vid frågan om hur man idag jobbar med barnperspektivet och barns perspektiv inom stadsplaneringen av Jönköping förklarar Katarina att barnperspektivet har man hela tiden i åtanke men utan att använda sig av någon särskild matris eller checklista. Barn är även aktivt involverade med sina åsikter vid olika projekt. Därigenom har man sett att barn ofta vill att det ska bli tryggare och säkrare. Hon berättar att det förr analyserades och noterades hur alla beslut inom stadsplanering påverkade barn men att detta var en metod som inte följdes upp ordentligt och gav därmed inget vidare resultat. Idag har man involverat en barnstrateg i arbetet med att ta fram det nya sociala hållbarhetsprogrammet och nu när barnkonventionen blivit till lag kommer man på stadsbyggnadskontoret få omvärldsbevaka och spana med hjälp av den tilltänkta barnstrategen för att utveckla arbetet med barnperspektivet och barns perspektiv i stadsplanering.

4.2.3 Jaqueline Nilsén - Strateg för barnrätt, Stadskontoret

I sin position som strateg har Jaqueline en viktig roll i att driva barnrättsfrågan framåt inom kommunens olika förvaltningar utifrån barnkonventionens grunder.

Jaqueline berättar att hon tillsammans med sina kollegor inom arbetet med mänskliga rättigheter tar fram ett program för social hållbarhet. Syftet är att skapa ett enat underlag

Empiri

för alla inom kommunen att förhålla sig till och att det ska bidra till en bättre samverkan mellan förvaltningar utifrån social hållbarhet. För att implementera detta i förvaltningarnas dagliga arbetsrutiner har de tagit fram ett metodstöd som skall ligga till grund för arbetet av social hållbarhet, användas vid utredningar och inom verksamheten. Metodstödet är upprättat som en konsekvensanalys och berör flera områden inom mänskliga rättigheter, framförallt grupper som ofta hamnar utanför där bland annat barnen är en utsatt grupp.

Jaqueline berättar att hon jobbar utifrån barnrättsperspektivet där hon utgår ifrån rättigheter i barnkonventionen vilket innebär att hon får med både barnperspektiv och barns perspektiv. Hon menar att för att kunna implementera barnens rättigheter är det viktigt att ta hänsyn till vad barnen tycker och tänker men även den kunskapen som finns i verksamheter så som barnpedagogers och experters kompetenser. Jaqueline berättar att sedan lagstiftningen av barnkonventionen kan man se ett stort engagemang från medarbetare med efterfrågan av utbildningar och många funderingar kring hur lagen kommer att påverka. Detta ses som mycket positivt då barnrättsfrågorna får en skjuts framåt eftersom undersökningar tyder på att man idag har dålig kompetens kring framförallt barnrättsfrågor. Har man ingen kunskap eller förståelse kring rättigheterna kan de heller inte tillämpas menar Jaqueline.

Eftersom Jaqueline och hennes kollegors arbete berör alla kommunens förvaltningar ställs frågan om hur hennes roll är involverad i just stadsplanering för Jönköpings kommun. Hon förklarar att hon kan bli inblandad vid vissa projekt och större utredningar när det gäller frågor kring barnrättigheter och barnkonsekvensanalyser. Varje år görs även ett barnbokslut där Jaqueline granskar och analyserar förvaltningarna och hur de förhåller sig till barnrättigheterna.

Vid frågan om vad Jaqueline anser om att involvera barnperspektivet och barns perspektiv i stadsplanering svarar hon att det är jätteviktigt och menar att det är en kunskapsfråga och resursfråga i form av tid som man kan jobba mer med inom stadsplanering. Som barnstrateg försöker Jaqueline skapa förståelse för att det är viktigt att man planerar in barnperspektivet och barns perspektiv i arbetsprocesserna och försöker få det till en naturlig del av arbetet utan att det behöver bli en ytterligare process. När det kommer till frågor inom stadsplanering som förtätning är det viktigt att man utför konsekvensanalyser kring hur man kompenserar och tittar på vad som är det bästa för barnet och omgivningen. Det handlar om att kompensera så man har fortsatt tillgång till utveckling och stimulans.

4.3 Observationer

För att skapa ett eget intryck av de områdena detta arbete berör utfördes observationer på plats. Dessa genomfördes till fots för att få en uppfattning om områdena och dess kringliggande miljöer så som befintlig bebyggelse, grönområde och gatusystemet, samt hur områdets lokalisering i staden uppfattas.

Bilderna figur 4-7 är plockade från Eniro och är endast redovisade för att ge ett intryck av områdenas lokalisering och storlek i förhållande till resten av städerna då satellitbildernas uppdatering och aktualitet är okänd.

Empiri

4.3.1 Observation Gråberget Göteborg

Figur 6. Översiktsbild av Gråbergets placering i Göteborg. Skala: 1:100 000

Figur 7. Översiktsbild av analyserade området Gråberget. Skala: 1:5 000

Gråberget är ett område på 1,9 ha som befinner sig närmre 5 km från Göteborgs stadskärna och tillhör den centrala stadsdelen Majorna med förbindelser till hela staden. Området är högt beläget med integrerad natur vilket bidrar till att skärma av det från

Empiri

buller och luftföroreningar. Den nya bebyggelsen bestod av flerbostadshus och var anpassad till områdets topografi och utformad kring de klipphällar som befinner sig där. Redan befintliga byggnader upplevdes utgöras av bostäder från olika tidsepoker för varierande målgrupper. Det observerades att området inte var färdigställt enligt detaljplanen då kvarteren var det enda som hunnit utformas. För djupare analys av området behövde detaljplanen analyseras.

4.3.2 Observation Örlogsmannen Jönköping

Figur 8. Översiktsbild av Örlogsmannen 5 m.fl. placering i Jönköping. Skala: 1:50 000 Centrum

Empiri

Figur 9. Översiktsbild av området Örlogsmannen 5 m.fl. Skala: 1:10 000

Liksom Gråberget är Örlogsmannen beläget en bit från själva stadskärnan, närmre 3 km, men stadsdelen Skeppsbron som den är en del av, planeras i framtiden att bli en förlängning av Jönköpings centrum. Området utgör 14 ha och är placerat vid Munksjöns södra strand med nära förbindelser till både grönområden och större vägar. Platsens topografi utgörs utav plan mark med vegetation längs strandkanten. I dagsläget finns där inte kvar någon befintlig bebyggelse i området, däremot har den nya byggnaden som ska komma att husera Skogsstyrelsen och Jordbruksverket hunnit byggas i områdets nordvästra hörn. Gång- och cykelvägar kantar sjön och ansluter området med resten av staden. Kringliggande miljö består mestadels av industriområden. Vid observationen av området upplevdes platsen i dagsläget vara utsatt för buller på grund av de närliggande större vägarna och trafikrörelsen där.

4.4 Dokumentanalys

Dokumentanalysen som genomförts på planbeskrivningarna (Jönköpings kommun, 2018) (Göteborgs Stad, 2014) till detaljplanerna för de utvalda områdena, Gråberget i Göteborg och Örlogsmannen 5 m.fl. i Jönköping, har baserats på de fem aspekter som berörs i Barnkonsekvensanalysen som Göteborgs stad tagit fram och sammanställts i dess matris för att kartlägga väsentlig information ur barnperspektiv om varje område. Vid ifyllandet av matrisen har data och författarnas egna åsikter utifrån insamlad empiri legat till grund. Eftersom arbetets mål och frågeställningar fokuserar på områdena och städerna har inte kategorin Region analyserats och är därmed inte redovisad i matrisen.

Empiri

Empiri

Empiri

Empiri

Empiri

4.5 Sammanfattning av insamlad empiri

4.5.1 Intervjuerna

Svarsresultaten från intervjuerna har kategoriserats utifrån nyckelord (Judith & Waters, 2016). Följande tabell redovisar en sammanfattning av svaren från intervjuerna där ämne baseras på gemensamma frågeställningar och faktorer är satta utifrån återkommande svar från respondenterna.

Tabell 2 Redovisar kategoriserad sammanfattning av svaren från intervjuerna.

Göteborg

För att förbättra och stärka kommunens sociala hållbarhet har man tagit fram en SKA och BKA (Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys). Göteborg har specifik kompetens inom stadsplaneringen som ser till att förmedla och involvera barnperspektivet och barns perspektiv i stadsplaneringen. Man har försökt att förmedla kunskapen mellan förvaltningarna inom kommunen så att alla har samma uppfattning och information om vad det är och en gemensam metod för hur man ska jobba med det i den fysiska planeringen.

Jönköping

Social hållbarhet prioriteras högt i kommunens arbete och man planerar att stärka denna genom att bland annat ta fram ett nytt program för social hållbarhet. Inom detta arbete ryms till viss del barns perspektiv och barnperspektiv då man valt att involvera en barnstrateg men det är endast en liten del av programmet som berör stadsplanering. I Jönköping varierar det ännu lite mellan uppfattningarna och åsikterna om vad barnperspektivet och barns perspektiv är samt hur och i vilken utsträckning man kan och bör involvera det i kommunens stadsplanering. På stadskontoret jobbar bland annat en barnstrateg med att börja förmedla information och kompetens om barnperspektivet och barns perspektiv till kommunens förvaltningar och strävar efter att även där hitta strategier för att smidigt inkludera dessa perspektiv i deras arbete. På

Empiri

stadsbyggnadskontoret ligger större fokus på att minska segregation och stärka sociala hållbarheten än att bara fokusera på barn och unga.

4.5.2 Observationerna Göteborg

Gråberget i Göteborg är ett område som kommer integrera med den redan befintliga bebyggelse och miljö som finns runt omkring. Gråberget har en naturlig avskärmning till buller och trafik på större vägar på grund av sin lokalisering

Jönköping

Örlogsmannen i Jönköping är den första av etapperna till att utveckla en stadsdel med nya funktioner och syften. Örlogsmannens placering uppfattas som något utsatt av dessa parametrar då det ligger intill och i samma nivå som hårt trafikerade vägar.

4.5.3 Dokumentanalyserna Göteborg

Efter en dokumentanalys av Gråbergets detaljplan med tillhörande beskrivningar och dokument framkommer det att man genom strukturerade metoder sammanställt en social konsekvensanalys och en barnkonsekvensanalys för området. Detta har gjorts med hjälp av matrisen där varje aspekt motiverats.

Jönköping

Utifrån dokumentanalysen skapar detaljplanen för Örlogsmannen med tillhörande beskrivningar och dokument olika förutsättningar till en stadsdel där barnperspektivet och även barns perspektiv varit involverade vid den fysiska planeringen. Detta har gjorts genom en barnkonsekvensbeskrivning samt medborgardialoger där barn varit involverade.

Resultat

5 Resultat

Kapitlet inleds med en övergripande analys av hur teorierna kopplas till resultatet från empirin. Därefter sammanställs analyser med resultaten för att besvara arbetets frågeställningar.

5.1 Social Hållbarhet

Enligt Ström Molnar och Isemo (2017) behöver det läggas en stor vikt vid att planera en stadsstruktur som tar hänsyn till alla individers behov för att uppnå en social hållbarhet. Ett svårdefinierat begrepp som grundar sig i individens välmående och befintlighet i samhället och som, enligt några av respondenterna i intervjuerna, handlar om att ta hänsyn till alla människors rättigheter, motverka segregation och bidra till jämlikhet. Det internationella forsknings- och kunskapscentret Mistra urban futures har tagit fram fyra aspekter som förhåller sig till social hållbarhet inom stadsplanering (Ström, Molnar, & Isemo, 2017): Helhetssyn; Tillgång och tillgänglighet; Blandning och variation; Samverkan och delaktighet. Dessa skulle kunna ställas mot fyra av dom aspekter som Göteborgs stads barnkonsekvensanalys baseras på (Stadsbyggnadskontoret Göteborg, 2017) för att stärka sambandet mellan barnperspektivet och social hållbarhet:

 Helhetssyn - Sammanhållen stad: Att ha hela staden i åtanke och jobba emot segregation och barriärer samt främja mångfald och jämlikhet.

 Tillgång och tillgänglighet - Vardagsliv: Rörelsefriheten till funktioner i vardagen ska vara lättillgängligt för alla.

 Blandning och variation - Samspel: Det offentliga rummet för rekreation, möten och samspel ska finnas tillgängligt för alla under jämlika och jämställda förutsättningar.

 Samverkan och delaktighet - Identitet: Relationen mellan människans identitet och platsens karaktär som skapas genom medverkan av berörda invånare och bidrar till att kunna läsa av platsens historia.

Ur empirin framgår det att både Göteborgs stad och Jönköpings kommun jobbar för att hitta metoder att långsiktigt stärka och utveckla den sociala hållbarheten i staden. Enligt Lundquist (2017) är begreppet svårdefinierat, något som även nämns i en av intervjuerna (Wahlgren, 2020), av den anledning att normer och värderingar förändras i takt med att samhället utvecklas. Utvecklingen av samhället medför ofta att invånarantalet ökar och därmed behovet av bostäder och variationen av dessa, något som intervjuerna belyser som en av dom stora utmaningarna, att minska segregationen genom att skapa bostadsmöjligheter för alla på likvärdiga villkor utan att bortprioritera någon målgrupp. Många gånger skulle förtätning anses vara en långsiktigt hållbar lösning. Genom att nyttja redan bebyggd mark minskas avstånden mellan målpunkter och funktioner vilket kan bidra till minskad trafik, ökad trygghet och säkerhet (Bröms, 2020) men det framgår även ur empirin att det är något man bör beakta så att inte grönytor, rekreationsytor och kommunal service belastas eller bortprioriteras.

5.2 Barnperspektivet och barns perspektiv

Definitionen av de båda begreppen utgår bland annat från två av barnkonventionens grundprinciper som innebär att beakta barnets bästa vid beslut som berör dom samt barnens rätt till att bli respekterad och får uttrycka sig. I en av intervjuerna definieras barnperspektivet som vuxnas och professionellas uppdrag att se till barnets bästa medan

Resultat

barns perspektiv innebär deras egna åsikter och erfarenheter (Svennberg, 2020). Sedan barnkonventionen blev till lag pratas det i allt större utsträckning om barnens rättigheter utifrån barnperspektivet och barns perspektiv inom flera yrkeskategorier (Nilsén, 2020). Detta är även något som uppmärksammas alltmer inom stadsplanering enligt respondenterna från de olika kommunerna. Intervjuerna visar att kunskapen och kompetensen kring just vad barnperspektivet och barns perspektiv är och hur det kan förvaltas skiljer sig något åt, både mellan de båda kommunerna samt mellan de olika aktörerna inom Jönköpings kommun. Ur empirin framgår det att barnkonventionen iakttagits under framtagandet av de båda detaljplanerna som arbetet berör och både barnperspektivet och barns perspektiv har tillvaratagits men genom olika metoder och på nivåer som skiljer sig något åt vilket speglar det faktum att resurserna och tillvaratagandet av kompetensen skiljer sig åt. Rudner (2017) argumenterar för att det finns ett stort behov av att utbilda professionella yrkesutövare inom stadsplanering till att beakta och tillvarata barnperspektivet och barns perspektiv i större utsträckning. Att barnkonventionen blivit till lag skapar ett kunskapskrav för att kunna tillämpa barnrättsfrågorna, inte bara i stadsplanering utan i alla förvaltningarna hos en kommun (Nilsén, 2020).

5.3 Frågeställning 1

Hur tas barnperspektivet och barns perspektiv idag tillvara i stadsplanering inom olika kommuner?

Den samlade empirin visar att både Göteborgs stad och Jönköpings kommun på något vis involverar barnperspektivet och barns perspektiv i stadsplaneringen. Ur intervjuerna framgår det att båda kommunerna använder sig av medborgardialoger som en metod att involvera barns perspektiv och barnperspektivet i stadsplaneringen. Det som skiljer sig är att dessa medborgardialoger kommer in i olika skeden av planeringen. Svennberg (2020) belyser att man redan i framtagandet av den nya översiktsplanen för Göteborgs stad involverat barn och ungdomar i åldrarna 10–18 år och skapar möjligheter för att inarbeta det dessa har förmedlat i översiktsplanen. Det framkommer även att medborgardialoger är involverade vid framtagandet av detaljplaner. I Jönköping jobbar man med medborgardialogerna i ett något senare skede än översiktplanearbetet. Bland annat har de medborgadialoger som berör området Skeppsbron gjorts av SMUAB inför upprättandet av detaljplanen för Örlogsmannen 5 m.fl. med barn och unga från förskola och årskurs 7. I planbeskrivningen för Gråberget (Göteborgs Stad, 2014) har det gjorts en barnkonsekvensanalys baserat på de aspekter som Göteborgs stads matris bygger på. Detta är en tydlig mall som återkommer i flera handlingar för områden i Göteborgs stad. I planbeskrivningen för Örlogsmannen 5 m.fl. (Jönköpings kommun, 2018) motiveras i en barnkonsekvensbeskrivning hur man gjort för att tillvarata FN:s Barnkonvention i arbetet. Vid närmare analys kan man se en liknande struktur som de aspekter i Göteborgs matris bygger på.

Intervjuerna har skapat en förståelse kring i vilket spann de båda kommunerna involverar barnperspektivet och barns perspektiv vid fysisk planering. Göteborg jobbar med barnperspektivet parallellt med social hållbarhet genom att göra detta till ett eget fokusområde som tillvaratar barnkonventionen på ett tydligt vis och stärker den sociala hållbarheten. Ur dokumentanalysen framgår det att Sociala konsekvensanalysen och Barnkonsekvensanalysen som tagits fram av Göteborgs stad utgör ett processtöd för kommunens arbete.

Resultat

Jönköpings kommun jobbar med ett stort fokus på social hållbarhet där någon mall eller modell för en barnkonsekvensanalys eller barnkonsekvensbeskrivning ännu inte finns.

5.4 Frågeställning 2

Vilka skillnader kan man se med hjälp av barnkonsekvensanalysen vid jämförelse mellan utformningen av två olika områden i två olika städer, med fokus på detaljplanerna?

När man studerar tillhörande handlingar och planbeskrivningar till detaljplanerna uppfattas det att Göteborg har en tydligare strategi för att följa barnkonventionen i planeringen genom sin matris. I planbeskrivningen till detaljplanen för Örlogsmannen finns där en översiktlig barnkonsekvensbeskrivning och koppling till barnkonventionen medan det till Gråbergets detaljplan finns separata handlingar som redovisar en social konsekvensanalys samt en barnkonsekvensanalys. Vid observerandet av detaljplanerna med hjälp av matrisen uppfyller båda områdena en god standard ur de flesta aspekter, förutom den planerade förskolans tillhörande friyta i Örlogsmannen som kommer bli i minsta laget. Eftersom täthet påverkar barns sociala förmåga och möjlighet till utomhusvistelse (Loit, 2014) är det viktigt att deras ytor i vardagslivet inte bortprioriteras, inte minst på förskolor och skolor. Vid jämförelse av matriserna uppfattas annars inga större skillnader mellan de åtgärder man vidtagit för att involvera barnperspektiv och barns perspektiv vid utformningen.

 Gällande aspekten sammanhållen stad försöker man erbjuda invånarna varierade upplåtelseformer i båda områdena och nå ut till även medelinkomsttagare för att minska segregationen. Något som nyproduktion uppfattas svårt att kunna bidra till. Gråberget har en variation på lägenheter så som bostadsrätter och hyresrätter, av nyproduktionen utgörs även en andel av trygghetsboende och en boende med särskild service. Båda stadsdelarna planerar för verksamhetsmöjligheter, skapa bra förbindelser till resten av staden genom kollektivtrafik samt förbättrade gång och cykelstråk. Det läggs mycket vikt i att sänka hastigheten i stadsdelarna genom att göra gångfartsområden.  Angående aspekten samspel tar båda områden tillvara den befintliga naturen

som finns genom att skapa möjligheter till lekmiljöer, motion och rekreation för både barn och vuxna. Gråberget tar tillvara på sin kuperade terräng genom att nyttja den för att skapa platser för möten och sampel. I samma avseende utnyttjar Örlogsmannen sin placering intill sjön och det tillhörande grönområde där.

 Kring aspekten vardagsliv kan man även här se likheter vid planeringen av de olika områdena. Förskolan i Örlogsmannen har relativ liten friyta. I övrigt ser förutsättningarna för rörelsefriheten och närheten till vardagsaktiviteter och funktioner i vardagen goda ut.

 Utifrån aspekten identitet har områdena äldre byggnader som anses värda att bevara. Medborgardialoger är utförda vid planering för att involvera barn och ungas synpunkter och förväntningar av området, vilket bidrar till samspelet mellan platsens och människans identitet. Båda områdenas placering utgör olika men starka karaktärer i staden. Gråberget som en upphöjd grön oas och Örlogsmannen med sin position vid sjökanten med utblick över stan.

 Båda områdena är väl utformade utifrån aspekten hälsa och säkerhet Örlogsmannen uppfattas löpa något större risk att utsättas för högre halter buller och luftföroreningar på grund av sin placering nära stora vägar. Åtgärder har