Äldre personers upplevelser av sin egen sexualitet : En litteraturöversikt

Äldre personers

upplevelser av sin egen

sexualitet

HUVUDOMRÅDE: Gerontologi FÖRFATTARE: Fanny Kårelind HANDLEDARE: Anna Siverskog

JÖNKÖPING 2020 Maj

Sammanfattning

Bakgrund: Normer för äldres sexualitet är under förändring men det finns fortfarande negativa attityder kring äldre och sexualitet i samhället. Tidigare forskning visar att äldre personer idag är ofta sexuellt aktiva och nöjda med sitt sexliv men det finns flertalet olika försvårande omständigheter för att uttrycka sig sexuellt. Detta kan ha göra med primära åldersförändringar och sekundära så som olika symtom/sjukdomstillstånd. Negativa aspekter av sexualitet hos äldre kan ge försämrad uppfattning om självupplevd hälsa överlag. Syfte: att utifrån en litteraturöversikt av kvalitativa artiklar undersöka hur äldre personer beskriver sin sexualitet. Metod: en allmän litteraturöversikt gjordes. Sökningen gjordes i två databaser och resulterade i 15 artiklar som analyserades med tematisk innehållsanalys. Resultat: Fyra övergripande teman skapades: sexualitet genom livet, sexualitet i relationer, hinder för sexualitet samt behov och

lust. Slutsats: Det finns för lite forskning kring äldres upplevelser kring sin egen sexualitet och

den existerande forskningen inom området med kvalitativ ansats har många olika problem, bland annat en ospecifik åldersdefinition samt en övervikt av kvinnliga informanter vilket gör det svårt att dra några generella slutsatser kring äldres upplevelser generellt.

Summary

Background: Norms regarding older peoples sexuality are changing but there are still existing negative attitudes in society regarding older people and sexuality. Older people today are often sexually active and satisfied with their sex life. There are many different aggravating circumstances for expressing themselves sexually that sometimes have to do with primary age changes and secondary ones such as different symptoms /diseases. Negative aspects of sexuality in the elderly can impair the perception of self-perceived health overall. Purpose: To describe older people's experiences of their own sexuality. Method: a general literature review was done. The search was made in two separate databases and resulted in 15 articles which were analyzed with thematic content analysis. Results: Four overarching themes were created: barriers to sexuality, desire and need for sex, sexuality in relationships and sexuality through life. Conclusion: There is too little research on older people's experiences about their own sexuality and existing research in the field with a qualitative approach has many different problems, including a non-specific age definition and a predominance of female informants which makes it hard to draw any general conclusions about older peoples experiences.

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Syfte ... 1

Bakgrund ... 2

Centrala begrepp ... 2

Ålder och åldrande ... 2

Äldre personer ... 2

Sex och sexualitet ... 3

Sexuell aktivitet sexuell hälsa i den äldre befolkningen ... 4

Tidigare forskning inom ämnet sex och sexualitet hos äldre... 5

Metod och material ... 7

Design ... 7

Urval och datainsamling ... 7

Dataanalys ... 10

Etiska överväganden ... 11

Resultat ... 11

Behov och lust ... 14

Hinder för sexualitet ... 17

Sexualitet i relationer ... 13

Sexualitet genom livet ... 12

Diskussion ... 20

Slutsatser ... 26

Referenser ... 27

Bilagor ... 34

Bilaga 3 – Sammanfattning av inkluderade artiklar ... 38

1

Inledning

Vi har en ökande åldrande befolkning i världen. FN beräknar att år 2050 kommer andelen äldre över 65 år bestå av 16 procent av befolkningen i världen jämfört med år 2019 då siffran ligger på 9 procent. Detta motsvarar var elfte person till var sjätte person samt om man ser till Europa och Nordamerika beräknas var fjärde person vara över 65 år 2050 (United Nations, 2019). Med en stigande ålder så ökar även risken för sjukdomar och ohälsa. Det finns flera aspekter på ohälsa som ytterligare kan behöva fokuseras på i framtiden, varav en aspekt är den sexuella hälsan hos den åldrande befolkningen. Att vara nöjd med sitt sexliv och ha ett sexuellt självförtroende har positiv påverkan på människors välbefinnande överlag (Anderson, 2013) För äldre personer finns ett samband mellan det subjektiva välbefinnandet och upplevd hälsa (Steptoe et al., 2015) och mellan ohälsa och sexuell aktivitet (Erens et al., 2019). I samhället finns dock fortfarande negativa stereotyper kring äldre personer och dessa kan till och med påverka äldres sexuella aktivitet och intresse av sex (Heywood et al., 2019).

Statistik kring nöjdhet och sexuell aktivitet hos äldre finns med lätthet att hitta bland annat hos Beckman et al. (2008). Det är däremot svårare att hitta hur äldre upplever sin sexualitet och framförallt ännu svårare att hitta en sammanställning av upplevelser ur olika aspekter. Beskrivning av upplevelser behövs tillsammans med statistik för att ge en helhetsbild i hur äldre själva definierar och beskriver sin sexualitet.

Med bakgrund av ovanstående bedömdes behovet finnas att sammanställa och göra ett nedslag i hur det kvalitativa forskningsläget ser ut - vad finns och vad säger den kvalitativa forskningen nu om hur äldre upplever sin sexualitet? Först med detta som bakgrund kan man sedan fylla de luckor som kan anses värdefulla för att beskriva äldres sexualitet.

Syfte

Syftet är att utifrån en litteraturöversikt av kvalitativa artiklar undersöka hur äldre personer beskriver sin sexualitet.

Frågeställning: Vilka faktorer framhålls som betydelsefulla i relation till äldres upplevelser av sexualitet?

2

Bakgrund

Centrala begrepp

Ålder och åldrande

Det finns flera olika sätt att definiera ålder och när man räknas som äldre: bland annat den biologiska/fysiologiska, psykologiska, sociala åldern och kronologiska ålder med flera. Med biologisk ålder menar man hur gammal man är fysiskt oavsett kronologisk ålder. Det pågår forskning för att få fram tillförlitliga sätt att mäta biologisk ålder, framförallt i syftet att beräkna ålder (och förväntad livslängd). Genom mätning av olika biomarkörer tex undersökning av kromosomer kan man till viss del göra detta (Jylhava et al., 2017). Med psykologisk ålder syftar man på den åldrande människans tankar och beteenden, framförallt de processer som rör kognitiva funktioner som olika typer av minnesfunktioner som förändras med stigande ålder (Luo & Craik, 2008). Det sociala åldrandet kan beskrivas som ett sätt att se sig själv som äldre, men även hur och när andra människor uppfattar en som äldre en s.k. social kod för åldrandet som bland annat innefattar olika sociala normer (Krekula, 2009).

När man pratar om ålder i samhället så menar man vanligtvis den kronologiska åldern, dvs den ålder som en person har uppmätt räknat i hur många år man har levt sen man föddes (Jylhava et al., 2017). I forskningssammanhang så används nästan uteslutande den kronologiska åldern, framförallt för att detta sätt är enklast mätbart och enklast att samla in stora mängder data för att jämföra demografiskt. I den kvalitativa forskningen, tex intervjustudier som denna uppsats baseras på så utgår man även här utifrån den kronologiska åldern vanligtvis, särskilt i samband med andra upplevda fenomen. Urvalsförfarandet i att tex. basera forskning på upplevd ålder (social eller psykologisk) skulle av naturliga skäl bli mer komplicerat. Åldern som följande metod baseras på speglar därför den nuvarande forskningens urval av informanter dvs. den kronologiska åldern.

Äldre personer

Socialtjänstlagen ger ingen tydlig definition av äldre i sina lagtexter utan ger utrymme för tolkning av uttrycket ”äldre människor” samt ”hög ålder” som man nämner i lagtexten om

3 tex särskilda bestämmelser om vissa grupper ("Socialtjänstlag (2001:453),"). Socialstyrelsen har tolkat denna lag och satt gränsen för insatser som rör äldre till 65 år. Detta kan man bland annat läsa i äldreguiden (Socialstyrelsen, 2019) där det finns instruktioner för personer över 65 år till hemtjänst eller särskilt boende samt i deras rapport

vård och omsorg om äldre (Socialstyrelsen, 2020). På kommunal nivå så leder även detta

till att denna definition används tex i Jönköpings kommun där äldreomsorg innefattar personen 65 år och äldre (Jönköpings kommun, uå).

Traditionellt sett i Sverige så har pensionsåldern satt gränsen för när man klassas som äldre. Med pensionsåldern så syftar man med då man tidigast kan ta ut sin garantipension. Garantiåldern förväntas höjas till 66 år från och med 2023 (Pensionsmyndigheten, 2020) men det är oklart ännu hur definition av äldre kommer att påverkas av en eventuellt höjd pensionsålder i Sverige.

Internationellt sett så är det 2 kronologiska definitioner som dominerar. Det är World Health Organization´s definition av äldre som 60 år och äldre (World Health Organization, 2018) samt Förenta Nationerna som även de definierar en äldre person som någon som är 60 år och äldre (United Nations, 2019). Denna definition är inte något som återspeglas i internationella databaser för vetenskapliga artiklar. Forskningsmässigt så kan man utläsa genom att se sökkriterierna i databaser bland annat Cinahl där man i sökningen kan göra urval i träffar genom att välja 65+ definierat som ”aged”. Då denna uppsats baseras på det urval som databaserna Cinahl och Ageline presenterar så kommer även här den kronologiska åldern 65+ att användas i artikelsökningen.

Sex och sexualitet

Det finns många olika förklaringar om vad sex innebär, inte minst den egna subjektiva uppfattningen om vad sex är för något. Svenska Akademiens ordlista beskriver sex som ”det sexuella, sexualliv; sexuell utstrålning; samlag: ha sex med ngn” (Svenska Akademiens ordlista, 2015) medan Svensk ordbok skriver ”sammanfattning av allt som

rör könslivet” (Svenska Akademiens ordbok, 2009). Sveriges största förbund kring

sexualitet är Riksförbundet för sexuell upplysning och de beskriver sex som något som man blir upphetsat av dvs. det inkluderar även smekningar, fantasier osv (Riksförbundet

4 för sexuell upplysning, 2017). I forskningssammanhang beror det på författaren hur sexualitet definieras. För att ge ett exempel så beskriver Karraker och DeLamater (2009) sexualitet utifrån samlag, beröring och onani. Internationellt sett så beskriver WHO att även ifall att sex i dagligt språk används synonymt så är termen sexualitet att föredra då det annars kan blandas ihop med betydelsen för kön och könstillhörighet då sex (på engelska) betyder både kön och sexuell aktivitet. Det föredragna begreppet ”sexuality” är ett vitt begrepp som WHO beskriver på detta sätt: “Sexuality is experienced and expressed

in thoughts, fantasies, desires, beliefs, attitudes, values, behaviours, practices, roles and relationships.” och innefattar både kön, könsidentitet, eroticism, njutning, intimitet och

reproduktion. De beskriver alltså både det sexuella uttrycksformerna samt definierar sexualitet i sig. WHO. Vidare nämner WHO sexuell hälsa som en mänsklig rättighet. De beskriver att sexuell hälsa och sexualitet som något som alla människor har rätt att uttrycka. Även där sexuell hälsa inte uttrycks specifikt innefattar hela hälsobegreppet sexualiteten tex när det handlar om att få möjligheten att uppnå största möjliga standard för hälsa (World Health Organization, 2020).

Sexuell aktivitet/sexuell hälsa i den äldre befolkningen

Överlag i befolkningen så är majoriteten nöjda med sitt sexliv och tycker att sex är en viktig del av livet visar folkhälsomyndighetens rapport ”Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter”. I samma rapport kan man även utläsa att även hos äldre finns en ganska hög nöjdhet vad gäller sexlivet de senaste 12 månaderna. Dock inte i majoritet då 48% av kvinnorna och 33% av männen kände sig nöjda. På frågan om man saknat sexuell lust så var det de äldre kvinnorna (65-84 år) som svarade jakande på detta medan männen inte visade någon skillnad oavsett åldersgrupp (Folkhälsomyndigheten, 2019b).

Ett av folkhälsomålen från Folkhälsomyndigheten innefattar sexuell och reproduktiv hälsa. Folkhälsomålen belyser vilka områden som ska vara prioriterade inom främjande av hälsa ur ett befolkningsperspektiv och under ”kontroll, inflytande och delaktighet” kan man bland annat läsa att sexuell och reproduktiv hälsa är en del i att skapa en god och jämlik hälsa. Vidare står det att särskilda individer och grupper i samhället ytterligare behöver prioriteras, dessa individer beskrivs som de ”som i lägre utsträckning än andra har

5 tidigare folkhälsomålen nämndes äldre personer specifikt under detta mål men reviderades 2018 till att inte specifikt nämna äldre. Man får därför anta att Folkhälsomyndigheten innefattar äldre personer i den nya formuleringen ”särskilda individer och grupper”.

Tidigare forskning inom ämnet sex och sexualitet hos äldre

Historiskt sett så har det i varierande omfattning varit tabu att diskutera sexualitet överlag. Trots att detta tabu visserligen har förändrats över tid i många samhällen och kulturer existerar det fortfarande negativa attityder kring äldres sexualitet samt en syn på äldre personer som asexuella. Dessa attityder är utbredda och till och med i situationer där det kan vara nödvändigt att adressera äldres sexualitet, som i vårdsituationer, kan det uteslutas.

En övervägande del av den existerande forskningen fokuserar på vårdpersonals attityder kring äldres sexualitet, bland annat hur sjuksköterskor hanterar konversationer med äldre om sexualitet. I Saunamäki et al. (2010) beskrivs exempelvis att en stor majoritet vet om att äldre lättare har sjukdomar och behandlingar som påverkar sexualiteten men väljer ändå att inte prata om det. En annan övervägande del av icke-subjektiva aspekter av upplevelser är sexualitet vid demens och då även där ur vårdpersonals perspektiv. Ett exempel är Vandrevala et al. (2017) där vårdpersonals inställning kring sexualitet då vid demenssjukdom undersöktes. Det har beskrivits att vårdpersonal fortfarande har svårt att diskutera ämnet vilket kan härledas till personalens egna attityder kring äldres sexualitet. Detta i sin tur kan vara baserat på egna personliga värderingar och värderingar inom den egna generationen (Price, 2009). Detta fokus på dessa områden kan förklaras av den praktiska nyttan av att undersöka detta fenomen.

Den kvantitativa forskningen som finns visar ofta att äldre personer är sexuellt aktiva långt upp i åren. Det finns en hel del kvantitativ forskning, både nationellt och internationellt som har undersökt hur äldre personer uppfattar sexualitet/är sexuellt aktiva. I H70 studien där man studerade förändringar i sex hos 70-åringar kunde man se att majoriteten av 70 åringarna i Sverige fortfarande var sexuellt aktiva, detta är också något som kraftigt hade ökat från och med 1971, då studien först startade (Beckman et al., 2008).

6 I studien ”A Global Survey of Sexual Behaviors” inkluderade man personer från 26 länder i åldrarna 16-80 år. I åldersgruppen 65+ undersöktes flera aspekter kring sexualitet bland annat om man är nöjd med sitt sexliv och huruvida man har sex varje vecka. Runt 40% av personerna i åldersgruppen 65+ svarade positivt. Internationellt sett så visade det sig att personer 65+ hade oftare sex varje vecka än åldersgruppen 50-64 dvs. äldre personer var internationellt sett mer sexuellt aktiva än den yngre åldersgruppen. Man kunde också se att åldersgruppen 65+ var lika nöjda (fully satisfied) med sitt sexliv som åldersgruppen 35-49, de som vi brukar kalla medelåldern (Wylie, 2009).

Det finns flera olika faktorer som kan påverka den sexuella funktionen och lusten hos äldre personer – både i det som vi kallar det ”normala åldrandet” vilket innefattar vanligt förekommande biologiska förändringar men även olika typer av symtom och sjukdomar som är vanligare förekommande hos äldre kan spela in. Det finns en hel del kvalitativ och kvantitativ forskning som berör ämnen som är kopplade till upplevelser av sexualiteten i samband med specifika sjukdomar som tex prostatacancer och hjärt-kärlsjukdomar. Det som framkommer i dessa undersökningar handlar mycket om att inte kunna prestera sexuellt. Vid exempelvis genomgången kirurgi vid prostatacancer finns det negativa känslor kring den sexuella prestationen och självkänslan (Schantz Laursen, 2017). Detta verkar dock inte vara något specifikt för äldre personer utan det är sjukdomarna och behandlingarna i sig som ger denna påverkan på sexualiteten. Det finns flera studier som visar på ett samband mellan självupplevd hälsa och rapporterad sexuell aktivitet. För att ge två exempel på studier så visar både Jackson et al., (2020) och Lindau och Gavrilova (2010) på detta statistiska samband.

Vad gäller äldre män och kvinnors skillnader mellan sexualiteten finns litteraturstudier som adresserar detta fenomen. För att ge ett exempel så beskriver Sincovic och Tyler (2018) i deras litteraturöversikt att artiklar kring män (baserat på deras svar) fokuserade överlag på förmågan till erektion men man såg också att manlig sexualitet var mindre undersökt än kvinnors. Kvinnors sexualitet verkade vara mer komplex utifrån denna studie men en slutsats man gjorde var att kvinnors sexuella aktivitet minskade med stigande ålder men inte det sexuella intresset.

Påverkan av sociokulturella faktorer på äldre personers sexualitet är något som Træn et al. (2016) lyfter utifrån sin litteraturöversikt i ämnet äldres sexualitet. De största identifierade

7 sociokulturella faktorerna var den tidigare reproduktiva förklaringen (innan 60-talet) på sex, sex som ett privilegium för yngre och vackrare personer samt tillgång till en partner. Även i litteraturöversikten “Sexual Aging: A Systematic Review of Qualitative Research on the Sexuality and Sexual Health of Older Adults” av Sinković and Towler (2018) beskrivs även detta privilegium men där har även författarna identifierad en särskild övervikt av denna faktor för specifikt kvinnor.

2015 gjordes en stor litteraturöversikt av Mahieu och Gastmans (2015) som samlade in data från år 1980 tom 2014. I denna litteraturöversikt så fokuserade man på äldre personers subjektiva sexualitet i vårdinrättningssammanhang. Resultatet visade här att synen på sexualitet innefattar mycket mer än bara samlag som tex känslomässig och fysisk närhet. Överlag så fann man en positiv syn på sexualitet som äldre medan synen på homosexualitet som äldre var något mer negativ. Den enskilt viktigaste faktorn man kunde hitta som påverkade sexualiteten var huruvida omgivningen uppfattades som tillåtande. Sammanfattningsvis kan man i och med denna bakgrund se att det finns en lucka som beskriver de subjektiva upplevelserna av äldres sexualitet överlag ur ett kvalitativt perspektiv det vill säga berättelser kring detta område.

Metod och material

Design

Denna översikt är skriven som en allmän litteraturöversikt. Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka hur äldre personer beskriver sin sexualitet. Litteraturöversikten är inte systematisk då den visserligen är reproducerbar men sökningen kan inte anses redovisa all relevant litteratur inom ämnet (Rosén, 2013). Metoden genomfördes översiktligt med hjälp av Aveyards (2010) guide för att skriva litteraturöversikt samt Statens beredning för medicinsk och social utvärderings metodbok (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, 2020).

8 Inklusionskriterierna för sökning av artiklarna var: studier publicerade mellan 2009-2019, personer 65 år eller äldre, semi-strukturerade eller ostrukturerade intervjuer samt fokusgrupper (subjektiva upplevelser). Exklusionskriterier var artiklar på annat språk än svenska eller engelska samt artiklar med kvantitativ ansats.

Sökning av vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna CINAHL with full text och Ageline. CINAHL är en databas som innehåller flera tusen tidskrifter inom olika typer av hälsa och omvårdnad vilket bedömdes kunna ge relevanta artiklar i ämnet. Ageline är en tvärprofessionell databas specifikt inom ämnet gerontologi. Litteratur som innefattas i denna databas har ett gerontologiskt utgångsläge från medelåldern och uppåt (Jönköping University, u.å) Med hjälp av dessa två databaser var förhoppningen att de skulle täcka ett bredare perspektiv. En tredje databas (Psycinfo) planerades som ”backup” ifall de två valda databaserna skulle ge ett för litet urval. Då urvalet blev mycket stort på grund av breda sökord som ej kunde smalnas av så valdes inte PsycInfo som databas. Sökorden som användes var ”Sex OR sexuality OR sexual activity OR sexual behavior OR intimacy”. En snävare sökning gjordes ej då risken fanns att för många artiklar skulle missas.

Sökning gjordes under maj månad 2019 i AgeLine med val: Artiklar publicerade 2009-2019, Journal article. Ingen möjlighet fanns att välja åldersspann då det i databasens natur ligger att artiklar ska ha ett fokus på äldre. (Jönköping University, u.å). Denna sökning gav 2856 träffar. Sökning gjordes även i Cinahl med val: Peer Reviewed, artiklar publicerade jan 2009- mars 2019, ålder 65+, skrivna på engelska. Denna sökning gav 2545 träffar. Både relevanta databaser samt sökord valdes ut med hjälp av Jönköping Universitys sökhjälp. Under utarbetning av sökord användes även AgeLines förslag på relevanta sökord då de gav en inblick i vad som kan anses vara relevant i sökmotorn.

Grovsållning av titel och abstrakt

Endast primärdata användes då det är ett krav för att utföra en systematisk litteraturöversikt dvs. man kan inte göra litteraturöversikt på en redan genomförd översikt (Rosén, 2013). Relevansbedömning gjordes i två steg enligt SBUs ”bedömning av en studies relevans” (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, 2020) (Bilaga 1). Det första steget i relevansbedömningen var att göra en grovsållning baserat på artiklarnas titel och abstract. Även denna sållning skedde i två steg. Först sorterades artiklar bort utifrån titeln vilket

9 sorterade bort 4657 artiklar. Efter det så sorterades artiklar bort utifrån översiktlig läsning av abstrakt, 708 artiklar. (Bilaga 2). Det som framförallt rensades ut här var på grund av användning av ordet sexualitet som sexuell läggning.

Det är enkelt att missa relevant litteratur vid en grovsållning av titel då ibland författare av studier har en missvisande (tex humoristisk) titel (Hawker et al., 2002). Vid tveksamheter kring artiklars relevans är det bättre att ”fria än fälla” (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, 2020) därför inkluderades tveksamma titlar i grovsållningen, framförallt vid sorteringen av titlar.

Vid läsning av abstract framkom att några av artiklarna berörde ”sexual orientation”. Då det i abstractet var oklart ifall fokuset låg på läggningen i sig eller huruvida de subjektivt beskrev upplevelsen av sexualitet inkluderades dessa för eventuellt värde för syftet. Vid läsning av abstract så gjordes även bedömningen att ta med studier som innefattade yngre ålderskategorier än 65+ då artiklar ibland använder informanter som kontrollgrupp alt. delar upp resultatet i ålder. Inga av artiklarna hade sorterats ut på grund av detta i sortering av titel vilket gjorde att en sådan förändring i urval kunde ske. I steg två lästes artiklarna i sin helhet (Bilaga 2) . Kvar fanns 14 artiklar som bedömdes kunna ingå i översikten för att svara på syftet utifrån kriterierna. Artiklarna granskades med hjälp av granskningsmall från SBU (Bilaga 1). Inga av de artiklarna som fanns kvar efter läsning i helhet bedömdes ha så stora brister att de kunde sorteras bort enligt mallen. 19 dubbletter rensades bort efter läsning i abstract. Orsaken till att dessa inte upptäcktes tidigare var på grund av att artiklarna inte sammanfördes i samma dokumentfil förrän de skulle läsas i helhet.

Vid genomläsning av artiklarna upptäcktes att författarna hade bredare åldersspann på sina informanter än vad som ibland framkommit i titel/abstract. Dessa inkluderades att ingå i dataanalysen då innehållet bedömdes kunna svara på syftet.

Då urvalet var mycket stort till en början bedömdes det nödvändigt att redovisa orsak till exkludering av uteslutna artiklar (Bilaga 4). Genom att göra detta stärks litteraturöversiktens tillförlitlighet genom att öka transparensen i litteratursökningen (Haddaway et al., 2015).

10 Dataanalys

Metod som användes för dataanalys var Braun & Clarkes tematiska analysmetod (Braun & Clarke, 2006). Denna metod används vanligtvis för insamlat kvalitativt material som tex intervjustudier men kan användas för allt material som kan indelas tematiskt dvs. även litteraturöversikter. Fördelen med denna analysmetod är att den inte är bunden till ett teoretiskt ramverk eller modell utan ger författaren ett flexiblare sätt att ta sig an materialet och bilda teman utan att utesluta specifika frågeställningar. Frågeställningen bör däremot vara flytande genom arbetsgången och kan således ändras över tid (Braun & Clarke, 2006).

I det första steget lästes de slutgiltiga artiklarna en gång med aktiv läsning med fokus att få en djupare förståelse för materialet. En sammanfattning av artiklarnas innehåll skrevs efter läsning av varje artikel. Läsning av valda artiklar gjordes ytterligare en gång och då framförallt med fokus på vilka huvudfynd författarna själva ansåg att de hade fått i sina studier. Dessa sammanfördes i en tabell. (Bilaga 3). Det uppmärksammades att författarna ofta refererade till varandra i de valda artiklarna vilket kan tolkas som att forskningsområdet är relativt snävt.

I steg 2 kodades allt material från samtliga artiklar. Material som inte initialt bedömdes svara på frågeställningen inkluderades då dessa kan ändras under arbetets gång under en tematisk analys. Material som inte svarade på syftet kodades ej. Ibland användes författarnas egna tematiska indelningar som koder då de speglade innehållet. Preliminära kategorier skapades efter innehållet i artiklarna baserat på de tilldelade koderna. Dessa kategorier speglade författarnas beskrivning av informanternas upplevelser (sexualitet kopplat till/vid).; syn på sig själv som sexuell, påverkan av tidigare liv, definitioner av sex, onani, hinder för sex, sex på särskilt boende, sex i media, sex är fortfarande viktigt, sex inte lika viktigt, samhällets attityder, sex i och utanför äktenskapet, manlig/kvinnlig sexualitet och övrigt (Steg 3).

Vid kodning av kvalitativt material rekommenderas en approach där man som författare går ”fram och tillbaka” i kodningsprocessen då för varje gång koderna behandlas kan de komma att flytta mellan kategorier samt hamna under flertalet kategorier än vad som var tänkt vid den första sorteringen (Aveyard, 2010). Tex så kan innehåll som handlade om mäns upplevelser av sexualitet vid prostatacancer även platsa i kategorin som handlar om

11 mäns sexualitet överlag då de även beskriver sin sexualitet innan sjukdom. Denna process genomfördes vilket resulterade i att fyra preliminära teman kunde skapas (steg 4) utifrån kategorierna. Dessa teman var : behov och lust, omgivningens syn på sexualitet, sexualitet

genom livet samt lust och intimitet. Under steg 5 gicks samtliga koder under varje kategori

igenom ytterligare och definierades och skapade slutgiltiga teman: behov och lust, sexualitet genom livet, hinder för sexualitet samt sexualitet genom livet. Steg 5 innefattar även att se över så att inte teman överlappar varandra vilket isåfall innebär att dessa istället ska vara subteman (Braun & Clarke, 2006). Utifrån materialet bedömdes inte temana överlappa. I steg 6 sammanfattades och jämfördes artiklarnas resultat under respektive tema.

Etiska överväganden

Vad gäller litteraturöversikter finns inte samma krav på etisk granskning som vid empiriska studier. Dock är det ändå viktigt att ha en etisk medvetenhet kring de artiklar som inkluderas i resultaten. I detta fall blir det extra viktigt med tanke på att ämnet sexualitet kan anses ha en känsligare natur och man granskar då att författarna av originalartiklarna redovisar deras egna etiska granskande och/eller ställningstagande.

En etisk övervägning enligt Wallengren & Henricson (2012) gjordes för samtliga inkluderade artiklar enligt följande: i första hand bör artiklarna uppge att de har godkänt från etisk kommitté. Detta var fallet med de allra flesta artiklarna. I andra hand bör författaren tydligt beskriva de etiska övervägandena hen gjort och i tredje hand kan man återfinna denna information i tidskriftens information. Detta fick göras i ett fall och tidskriften beskriver att den inte accepterar artiklar utan etisk granskning.

Resultat

Här följer de fyra temana som framstod som centrala under analysprocessen. De presenteras med rubriker som representerar temana. Behov och lust har i sin tur flertalet subteman för förtydligande.

12 Sexualitet genom livet

Här beskrivs tidigare erfarenheter av sex och sexuella relationer men även hur dessa har förändrats genom livets gång. Detta tema har många likheter med de tidigare beskrivna, skillnaden är att det fokuserar på innehåll i artiklar som specificerar äldres upplevelser under framförallt ungdomen upp till medelåldern.

Syn på sexualiteten har ibland ändrats genom livet utifrån hur, när och vem man ”får” ha sex med. Till exempel så beskrivs ibland en uppluckring av den religiösa tron tidigare i livet vilket kan leda till att tankar kring sex utanför äktenskapet också blivit friare (Stahl et al., 2019). En del äldre personer har blivit uppfostrade till att inte ha sex utanför äktenskapet och detta är ibland tidigt i livet en orsak till att man gift sig ung. Denna syn på sex och äktenskap har dock i vissa fall förändrats under livets gång med en inriktning mot en friare syn på sexualitet utanför äktenskapet (Morrissey Stahl et al., 2018; Stahl et al., 2019). Under uppväxten och tiden i hemmet beskriver flera artiklar hur kvinnor hade upplevt sig kontrollerade sexuellt. Man förväntades vänta med sex av olika anledningar till exempel tills man var gift, förälskad eller i ett fast förhållande och detta förmedlades både uttryckligen och underförstått (Jen, 2017; Kasif & Band-Winterstein, 2017; Stahl et al., 2019) men har också ibland förändrats över tid i familjen (Stahl et al., 2019). Ibland beskrivs även samtal om sexualitet som tabu under uppväxten – något som överhuvudtaget inte diskuterades inom familjen och detta upplevs kan ha hämmat konversationer kring sex genom hela livet, även gentemot sin egen partner (Kasif & Band-Winterstein, 2017). Det beskrivs i vissa fall att i ungdomen var sexuella relationer ibland för att behålla en relation, men att detta synsätt förändrades med åldern och fokus skiftades kontinuerligt mot sin egen sexualitet (Jen, 2017). Även sex för ”sin egen skull” beskrivs och då som något som ”kroppen ville ha” (Kasif & Band-Winterstein, 2017). Sexualitet som plikt för kvinnor gentemot män lärdes ibland in under uppväxten utan att man då reflekterade över det överhuvudtaget. (Palacios-Ceña et al., 2016).

Det beskrivs att det sexuella utforskandet tidigare i livet ibland främjades när man flyttade hemifrån. Detta både på grund av att bo på annan ort men också att flytta ifrån de värderingar som man varit uppfostrad med samt att större städer kan vara mer tillåtande vad gäller sexualitet. (Stahl et al., 2019). Den kvinnliga kampen för kvinnans frigörelse och den sexuella revolutionen på 60- och 70-talet beskrivs ibland ha bidragit till att ha öppnat ögonen för hur kvinnor kunde och ”fick” bete sig (Jen, 2017; Stahl et al., 2019).

13 Det var kopplat till exempelvis politiska grupper som kämpade för sexuell frihet som mänsklig rättighet. En annan typ av sexuell frihet kunde också vara att ha sexuella relationer utan åtaganden i ungdomen, (Stahl et al., 2019).

Sexualitet i relationer

Att inte ha en partner kan, som beskrivet i tidigare rubrik upplevas som hindrande. Under denna rubrik fokuseras mer ingående relationens betydelse för sexualiteten. Här beskrivs sexualiteten i relationer till andra människor som en partner, sambo eller särbo men även hur sexualiteten påverkas både positivt och negativt i av avsaknaden av en sådan.

Den viktigaste delen i ett förhållande gällande sexualiteten beskrivs ibland som att kunna ge sin partner njutning (Gannon et al., 2010) . Sex beskrivs i flera artiklar som en viktig del i förhållandet av de äldre personerna (Fileborn et al., 2015; Montemurro & Gillen, 2013; Watson et al., 2016) och ett sätt att visa kärlek och vara intim. Det beskrivs också ibland vara viktigt då sexualiteten med en partner är en viktig distinktion för att särskilja partner från familj och vänner (Fileborn et al., 2015; Watson et al., 2016). Att ha sex beskrivs ibland som något extra, inte något absolut nödvändigt i ett äktenskap utan det viktigaste är kärlek (Watson et al., 2016).

Det finns olika sätt att se på när sexuella relationer är lämpliga. Sexuell lust existerar endast inom förhållanden i vissa fall (Kasif & Band-Winterstein, 2017; Morrissey Stahl et al., 2018) eftersom lusten kopplas till en känslomässig närhet. Watson et al. (2016) beskriver två olika synvinklar på sex utanför äktenskapet. En syn på att sex är något som tillhör äktenskapet beskrivs men även att sexuella relationer utanför äktenskapet är accepterat. När det är accepterat att ha sexuella relationer utanför äktenskapet skiljer sig också åt. En del äldre personer tycker att det räcker att man är attraherad av en person för att inleda en sexuell relation (Watson et al., 2016) medan andra beskriver att ingå i ett förhållande är något som krävs för att ha sex (Fileborn et al., 2015; Watson et al., 2016). Även ifall inte lusten alltid finns hos äldre kvinnor i ett äktenskap så upplevs sex ibland som något man gör för sin mans skull (Kasif & Band-Winterstein, 2017; Palacios-Ceña et al., 2016) Ett par orsaker till detta beskrivs som att man ska lyda och vara lojal mot sin man (Palacios-Ceña et al., 2016) och att fokuset ska ligga på mannens njutning (Jen, 2017; Kasif & Band-Winterstein, 2017; Morrissey Stahl et al., 2018; Palacios-Ceña et al., 2016). Detta beskrivs dock ibland ha förändrats över tid och att man senare i livet har lättare för att fokusera på

14 sin egen njutning (Jen, 2017). Dessa ovan beskrivna pliktkänslor kan finnas kvar hos äldre kvinnor även vid tex. demenssjukdom hos mannen (Palacios-Ceña et al., 2016).

Otrohet inom äktenskapet kan upplevas som något positivt om man själv är den som är otrogen (Moore, 2010). Otrohet kan vara ett sätt att få uttrycka sig sexuellt på ett friare sätt eller att få ha sex överhuvudtaget när detta inte existerar i äktenskapet (Stahl et al., 2019). Det finns olika sätt att hantera sin otrohet känslomässigt, man kan både ångra sin otrohet och rättfärdiga den (Morrissey Stahl et al., 2018). Att bli utsatt för att ens partner är otrogen kan ibland leda till en att man upplever partnern mindre attraktivt eller att man försöker ”vinna tillbaka” partnern genom att bland annat lära sig nya sexuella tekniker (Morrissey Stahl et al., 2018).

Flertalet artiklar beskriver att när äktenskapet tar slut av olika anledningar så kan även sexlivet upplevas vara över helt och hållet (Palacios-Ceña et al., 2016; Simpson et al., 2018; Watson et al., 2016) och äldre personer kan ibland då börja oroa sig över det framtida sexlivet (Morrissey Stahl et al., 2018). Men skilsmässa beskrivs också ibland som något positivt för kvinnor då sexuella upplevelser återigen kan kännas spännande och frigörande och leda till ökad sexuell njutning, ibland för första gången i livet (Morrissey Stahl et al., 2018; Watson et al., 2016). En främjande faktor för detta beskrivs ibland vara samhällets förväntningar på sexuella relationer efter en skilsmässa (Stahl et al., 2019).

En annan aspekt som beskrivs i (Fileborn et al., 2015) är hur äldre kvinnor ibland gör ett aktivt val att inleda att inte inleda några nya sexuella relationer då de är rädda för att det skulle betyda en uppoffring av sin nyvunna frihet.

Behov och lust

Här beskrivs tankar kring vilket behov äldre har av sex och huruvida lusten finns kvar. Både minskat behov/lust tas upp men likväl ett behov/lust som upplevs som likvärdigt jämfört med tidigare. Olika typer av sexuella uttrycksformer beskrivs också under denna rubrik och är inte alltid synonymt med samlag.

15 Sex beskrivs ibland som pinsamt, äckligt och något man aldrig känt har behov av (Kasif & Band-Winterstein, 2017; Moore, 2010). Behov och lust till sex finns men detta har ibland minskat med åldern, det är inte lika viktigt längre (Fileborn et al., 2017; Freixas et al., 2015; Gannon et al., 2010; Kasif & Band-Winterstein, 2017; Moore, 2010; Palacios-Ceña et al., 2016; Watson et al., 2016) eller lika njutbart (Watson et al., 2016). En del (kvinnor) kopplar denna minskade lust till klimakteriet (Freixas et al.). Det finns också idéer om att kvinnor generellt sett inte har ett lika stort behov av sex som män. Sex beskrivs ibland också som något man helt enkelt inte gör när man är äldre (Moore, 2010) även ifall man har sexuell lust (Jen, 2017) samt beskrivs som överskattat (Palacios-Ceña et al., 2016). Olika hälsoproblem som kopplas till åldrandet, av äldre själva, som psykisk ohälsa, cancerdiagnoser, diabeteskomplikationer och minskad energi kan också leda till minskad lust (Jen, 2017).

Andra anledningar till minskad lust kan vara förändrade levnadsförhållanden tex. att man ser sin partner så ofta så att man inte har tid att sakna varandra (Kasif & Band-Winterstein, 2017) eller att man helt enkelt inte ser sin partner på ett sexuellt sätt längre (Jen, 2017).

Samma eller ökat behov av sex

Samtidigt som att flera studier visar att äldre personer har en minskad lust beskriver samtidigt äldre personer att de fortfarande känner lust och att sex fortfarande är lika viktigt som tidigare (Fileborn et al., 2017; Kasif & Band-Winterstein, 2017; Moore, 2010; Palacios-Ceña et al., 2016; Watson et al., 2016), även i vissa fall där ens partner är drabbad av sjukdom (Jen, 2017, 2017b; Palacios-Ceña et al., 2016). Tidigare förväntningar på intakt sexualitet på äldre dagar kan spela in huruvida man uppfattar sin egen sexualitet som äldre. Ibland uttrycks förvåning av äldre personer över att lusten och behovet av sex är intakt jämfört med tidigare liv (Fileborn et al., 2015; Watson et al., 2016) medan en annan uppfattning ibland beskrivs som att det är naturligt att lusten är lika stor som tidigare (Watson & Stelle, 2011). Äldre kan också uppfatta sig själva som sexuella personer generellt (Jen, 2017; Moore, 2010; Stahl et al., 2019; Watson et al., 2016) och beskriver därför inte någon försämring sexuellt som subjektivt kopplats till åldern (Montemurro & Gillen, 2013; Moore, 2010; Stahl et al., 2019; Watson et al., 2016). Ett ökat behov av sex eller en ökad sexlust i och med åldrandet beskrivs också (Freixas et al.) och förklaras ibland med fysiska förändringar kopplat till ålder, som menopaus, kopplas till ökad sexlust

16 (Fileborn et al., 2015). Sex beskrivs också som ett rent fysiskt behov, något som kroppen fortfarande behöver (Kasif & Band-Winterstein, 2017; Stahl et al., 2019) och viljan till att ha sex kan ge ett bevis på att man är livskraftig (Moore, 2010).

Sexuella uttrycksformer

Att känna sig sexig och att ha sexuell energi är något som inte endast behöver kopplas till sexuell aktivitet utan kan också främjas av andra aktiviteter så som konst, musik, dans osv. Att få vara sexig och känna sig sexuell kan också vara att ha sexuella minnen. Att fortfarande känna sig sexuell trots hög ålder beskrivs ibland med förvåning (Stahl et al., 2019). Känslan av att känna sig sexuell kan också vara oberoende av att ha en partner (Freixas et al., 2015; Stahl et al., 2019). En större självsäkerhet i sin egen sexualitet beskrivs också i vissa fall då kvinnor beskriver sig sexuella – både kroppsligt och i form av frihet och kunskap (Freixas et al.).

Att testa nya saker som glidmedel, sexleksaker och pornografisk litteratur, bondage och telefonsex nämns ibland som orsaker till att man utvecklats sexuellt. Att träffa mer sexuellt erfarna personer eller att ha flera partners kan också upplevas utvecklande (Stahl et al., 2019). Internet har ibland underlättat som tex dejtingsidor och öppnat upp för att uppsöka sexuella relationer (Fileborn et al., 2015).

Sex definieras ibland som samlag (Morrissey Stahl et al., 2018) men samlaget i sig beskrivs inte alltid som viktigast (Fileborn et al., 2015; Kasif & Band-Winterstein, 2017) utan andra sexuella aktiviteter som ömsesidig onani, oralsex (Fileborn et al., 2015), kramar och kyssar upplevs ibland viktigare eller likvärdigt (Fileborn et al., 2015; Watson et al., 2016). Andra uttryck av ömhet, intimitet och sensualitet beskrivs ibland som en önskan (Fileborn et al., 2015; Freixas et al., 2015; Stahl et al., 2019). Dessa värderades även i sig över orgasm, fysisk tillfredställelse och passion (Fileborn et al., 2015; Stahl et al., 2019). Intimitet kopplas ibland till känslan att vara älskad och en känslomässig närhet beskrivs ibland som något nödvändigt för fullkomlig tillfredställelse som tex orgasm (Stahl et al., 2019). Onani beskrivs ibland som ett sätt att uttrycka sin lust och främja tillfredställelse (Fileborn et al., 2015; Kasif & Band-Winterstein, 2017) och brist på sex i förhållandet kan vara en orsak till att man onanerar (Morrissey Stahl et al., 2018) Detta beskrivs dock inte alltid som intimitet utan endast kroppslig tillfredställelse och kan tom. utlösa saknad av en

17 tidigare partner (Fileborn et al., 2015). Det beskrivs ibland också som en sekundär handling dvs. man har hellre sex med en partner (Stahl et al., 2019). Denna typ av otillfredsställelse beskrivs ibland underlättas med hjälp av onani (Fileborn et al., 2015). Att onanera överlag kan också ge en positiv känsla av att ha ett eget sexliv utöver det man har med partnern och ibland även ha en andlig mening och ett sätt att visa kärlek till sig själv. Onani kan dock också ge en känsla av skam och hålls ibland hemligt för partnern då man inte vill att partnern ska tro att man är missnöjd med sexlivet (Stahl et al., 2019).

Hinder för sexualitet

I föregående rubrik kunde man se hur äldre personer har olika upplevelser av lust – både minskad och bibehållen. Under den här rubriken beskrivs faktorer som kan upplevas hindrande i utforskande av sin egen sexualitet eller sexuella uttrycksformer. Tex omgivningens och ens egna föreställningar kring sex och äldre och förmåga att prestera sexuellt, ibland på grund av hälsotillstånd. Äldres egna förslag på vad som kan frångå dessa hinder redovisas.

I ett par studier beskrivs manlighet som kopplat till förmågan till den sexuella kapaciteten (Gannon et al., 2010; Moore, 2010) och hur äldre män ibland känner sig mindre manliga när de inte kan upprätthålla denna sexuella kapacitet (Gannon et al., 2010) och detta kan vara svårt att acceptera även om ens partner gör det (Watson et al., 2016). Denna kapacitet beskrivs ibland genom förmågan till att prestera sexuellt genom att få/bibehålla en erektion (Gannon et al., 2010) En orsak till oförmåga till erektion kan vara genomgången kirurgi. (Moore, 2010). En föreställning finns i vissa fall att du förväntas kunna prestera sexuellt, även om du inte är i ett förhållande (Gannon et al., 2010) . Det finns många olika åsikter om läkemedel för att kunna få erektion – både från män och kvinnor. En del äldre (män) skaffar läkemedel för att kunna prestera sexuellt - med varierande framgång (Watson et al., 2016) medan en del män inte vill ha läkemedel då det får ske spontant ”eller inte alls” (Gannon et al., 2010). Vissa äldre (kvinnor) upplever det som att mannen inte finner henne attraktiv ifall han tar läkemedel för impotens (Fileborn et al., 2015) och att ta upp ämnet som kvinna kan undvikas av rädsla för att skämma ut mannen (Stahl et al., 2019).

Olika problem hos partnern, istället för hos en själv, kan ibland vara ett hinder för sex (Watson et al., 2016). Exempel på sådana problem kan vara partners hälsotillstånd eller att

18 partnern helt enkelt upplevs vara för gammal för sex (Freixas et al., 2015; Stahl et al., 2019) Ohälsa hos partners som påverkar den egna sexualiteten är exempelvis vaginal torrhet, tidigare smärta vid penetrerande sex samt allmänna obehagskänslor (Freixas et al., 2015). Detta upplevs ibland hämma möjligheten att utvecklas sexuellt (Stahl et al., 2019) och skaffa nya sexuella kontakter (Fileborn et al., 2015). Stress och utmattning är andra orsaker som också negativt kan påverka den sexuella tillfredställelsen (Freixas et al., 2015). Ibland kan äldre personer ibland också vara osäkra på huruvida den sexuella funktionen finns kvar då det har gått lång tid sedan senast (Fileborn et al., 2015; Watson et al., 2016). Att partnern inte vill (Moore, 2010) eller brist på partner är andra hinder för sex (Moore, 2010; Watson et al., 2016).

Att uppleva obehag av att se sin egen kropp beskrivs ibland som en orsak till att det är svårt att njuta av sex (Freixas et al.) och en ungdomlig kropp beskrivs ibland som en förutsättning för att kunna fortsätta ha sex ifall det motsatta könet har en ungdomlig kropp (Fileborn et al., 2015). I ett par av artiklarna beskrivs att vara sexuellt tilltalande för kvinnor kopplas av kvinnor till att se ung ut och i och med åldrandet så är man inte längre attraktiv (Freixas et al., 2015; Montemurro & Gillen, 2013). Denna nedgång av sexuell attraktionskraft för kvinnor beskrivs ibland börja redan i 50-årsåldern och kan vara en orsak till att man vill sluta med sexuella aktiviteter Dock beskrivs ibland också denna attraktionskraft förändras med dagsformen (Montemurro & Gillen, 2013).

Ett hinder för ett tillfredställande sexliv för kvinnor kan vara att deras manliga partners är dåliga på att tillfredsställa dem sexuellt (Fileborn et al., 2015) och att det kan vara lättare att njuta av sex ifall man vet att man kan få orgasm av sex eller ifall partnern prioriterar den andres orgasm (Stahl et al., 2019).

Det beskrivs ibland ett stigma kring sex och äldre personer. Det finns ibland stereotyper som till exempel att äldre personer inte ska eller vill ha sex (Fileborn et al., 2015; Kasif & Band-Winterstein, 2017). Detta kan återspeglas även hos äldre personer (Palacios-Ceña et al., 2016; Watson et al., 2016) De kan också vara anhöriga , exempelvis de äldres barn som upplevs tycka att det är äckligt eller de äldre själva (Fileborn et al., 2015). Anledningar till att man inte återupptar sexuell aktivitet överhuvudtaget efter förlust av relation kan vara att man uppfattar en förväntan från familjen att hedra sin mans minne (Kasif & Band-Winterstein, 2017) och att man kan vara rädd för att uppfattas som ”lösaktig” (Fileborn et al., 2015).

19 Sex upplevs ibland också som ett tabuämne för äldre generationer generellt (Simpson et al., 2018) och negativa attityder kan finnas kring att äldre inte ”orkar” ha sex (Fileborn et al., 2015). Negativa reaktioner beskrivs ibland, både hos vänner och hos partner när man beskriver vad man gillar eller är nyfiken på sexuellt. Dessa negativa reaktioner leder till en ovilja att ta upp dessa ämnen igen (Palacios-Ceña et al., 2016). För att äldre personer själva ska tycka att det är okej med sex i högre ålder beskrivs ibland av de äldre själva ett behov av mer information och öppnare diskussioner i samhället. Youtubekanaler, seniorträffar, information hos läkaren, representation i media samt hos dejtingsajterna är olika förslag på kanaler för information. I en av artiklarna beskrevs en paradox kring äldres önskan kring mer information om sex för äldre i samhället. Det kan vara viktigt för att främja en positiv bild av äldres sexualitet att exempelvis innefatta bilder på äldre personer i kampanjer som tar upp sexuell hälsa så att allmänheten får information om att äldre har sex överhuvudtaget. Å andra sidan då finns ibland en oro upp att sådana här insatser kan leda till ökade förväntningar och press att ha sex hos äldre (Fileborn et al., 2015).

Vad gäller sex och sexuella uttryck på särskilt boende så beskrev de artiklar som tog upp frågan överlag en negativ inställning – både från dem som bodde där men också från de som inte gjorde det. Oro finns ibland hos äldre personer kring vad som ska hända med sexlivet ifall man behöver flytta till ett särskilt boende. Olika känslor som kan förknippas med flytt till särskilt boende kan vara en inställning till att särskilda boenden för äldre personer inte stöttar sex och intimitet hos de boende överlag samt att miljön inte är utformad för sexuella aktiviteter och att det finns personal som ”vill ha koll” på de boende för att de tycker att äldre inte ska ha sex (Fileborn et al., 2015) samt att det framförallt är enkelrum på boenden (Simpson et al., 2018). Dessa negativa föreställningar kring sexuell aktivitet på särskilda boenden kan komma från att ha pratat med vänner och bekanta som är bekanta med den typen av boende (Fileborn et al., 2015). De som redan bor på särskilt boende samt partners till dem som bor där beskriver ibland en begränsning av sexualiteten överlag, bland annat genom brist på integritet som tex. närvaro av personal. Familjen upplevs ibland också utöva tryck kring de boendes sexualitet tex hur de klär sig och huruvida den äldre personen bör ha ett intimt förhållande med andra boenden. En del äldre vill inte bli dömda av personalen eller grannar och vågar därför inte uttrycka sin sexualitet på enkla sätt som att tex visa urringning trots att de själva vill det (Palacios-Ceña et al., 2016). Dock beskrivs ibland att man inte tror att generationen babyboomers kommer att

20 acceptera dessa begränsningar pga. att de var unga under den sexuella revolutionen (Fileborn et al., 2015).

Diskussion

Resultatdiskussion

Här kommer informationen från resultatet diskuteras utifrån frågeställningen ”vilka faktorer framhålls som betydelsefulla i relation till äldres upplevelser av sexualitet? Delar från resultatet kommer att lyftas ut och diskuteras utifrån existerande forskning samt teoretisk bakgrund inom respektive område och löpande ge förslag på vidare forskning.

Omgivningens förväntningar

I resultatet beskrevs flera olika typer av normer och föreställningar kring sexualitet hos äldre själva. Det beskrevs exempelvis att man ibland var förvånad över bibehållen lust men också en syn på den åldrande kroppen som icke-sexuell. Det existerar fortfarande negativa föreställningar i samhället kring äldre och sexualitet, dock verkar attityderna bli mer och mer positiva. (Allen et al., 2009). Den nyare forskning som finns att tillgå verkar inte direkt ta upp den här internaliserade synen på sexualitet men äldres egna syn på sig själva verkar ibland även stämma överens med omgivningens/samhällets syn på densamma tex så visar resultatet på äldre själva tycker att deras generation upplever ett tabu kring sex. Heywood et al. (2019) redovisar ett negativt samband mellan ålderism och sexuell aktivitet vilket indikerar att detta är ett viktigt område för vidare forskning.

Subjektiva faktorer

En identifierad faktor som påverkar sexualiteten är den egna lusten och behovet av sex. Den påverkar både positivt och negativt. I resultatet beskrivs både att äldre personer har en bibehållen, ökad, eller minskad lust och behov. Ingen större problematisering kunde skönjas i artiklarnas resultat kring detta utan en eventuell minskad lust var inte synonymt med ett önskemål om mer lust. Enligt folkhälsomyndigheten så är det de äldre (kvinnor) som minst uppger att de har en låg lust, jämfört med andra ålderskategorier (Folkhälsomyndigheten, 2019b). Däremot framkommer inte vilka hälsotillstånd som respondenterna i artiklarna har vilket kan vara en bidragande faktor till att man ibland uppger en minskad lust. Det är inte säkert att det är åldrandet i sig som minskar denna

21 (eventuella) nedgång i sexuell lust utan det finns många kroniska sjukdomar som framförallt drabbar äldre personer som har ett samband med minskat sexuell lust (Jackson et al., 2020). Forskning visar att lust är något komplext och har många påverkansfaktorer samt indirekt kan man säga att den stödjer resultatet kring lust. Lust kan förutom sjukdomar och läkemedel även påverkas av den egna attityden kring sex samt huruvida man har en partner eller inte (DeLamater & Sill, 2005) och detta framkom flertalet gånger i resultatet. För att återkoppla till den teoretiska bakgrunden så kan man oavsett lust eller inte påvisa att äldre överlag är lika nöjda med sitt sexliv som personer i medelåldern (Wylie, 2009) så det är möjligt att en eventuell nedgång i lust inte nödvändigtvis ses som något negativt av äldre personer – man accepterar denna förändring.

En faktor som kan identifieras från resultatet är själva definitionen på sex och sexualitet. Som tidigare tagits upp i bakgrunden så finns det forskning som tyder på att äldre personer har en bredare syn på vad sex och sexualitet är och enligt tidigare forskning så är inte samlag det viktigaste för äldre personer utan att man hellre engagerar sig i kyssar, kramar, kel och onani (Skałacka & Gerymski, 2019). En definition som tidigare presenterades var “Sexuality is experienced and expressed in thoughts, fantasies, desires, beliefs, attitudes, values, behaviors, practices, roles and relationships.”(World Health Organization, 2020). Både den tidigare forskningen samt presenterad definition stämmer väl överens med resultatet. Dock finns det en risk med att använda en bredare definition för sexualitet hos äldre, jämfört med hos yngre. Risken är att begreppet blir urlakat och att man ”gömmer sig” bakom en bredare definition av sexualitet dvs. att man utesluter samlag ur definitionen. I en nyligen gjord litteraturöversikt av Macleod et al. (2020) var slutsatsen att till att börja med behövs konsensus inom forskningen vad sexualitet innefattar då man undersöker dettas hos äldre. Ett förslag för att specificera definitioner är att dela upp dem i sex, sexualitet, fysisk intimitet och känslomässig intimitet (Gugliucci & Weaver, 2012). Dessa fyra typer av sexualitet hade i denna uppsats kunnat separerats i resultatet då resultatet speglade alla fyra.

Upplevd ohälsa/sjukdom hos en själv eller hos en partner framkom i resultatet som en faktor som negativt påverkar sexualiteten vilket kan bekräftas av tidigare forskning där ohälsa är en viktig aspekt i hur man uppfattar sin sexualitet eller de sexuella uttrycksformerna. Ohälsa som faktor i att negativt påverka sexualiteten och sexuell lust

22 överlag hos äldre personer är en mycket stor sådan, med en övervägande del män (Kalra et al., 2011). Möjligtvis är denna övervägande del även denna kopplad till ovan beskrivna fokus på erektil dysfunktion hos äldre män som vidare kommer diskuteras under rubriken ”genusnormer”. En ytterligare aspekt i sammanhanget är att det finns en koppling mellan yngre personers syn på äldres sexualitet och upplevda hälsotillstånd, det vill säga att ju ”friskare” personen upplevs vara desto mer tillåtande är attityder kring äldres sexualitet (Allen et al., 2009). Anledningen till att detta är intressant är att en fundering kring en eventuell internalisering även inom detta område skulle kunna övervägas.

Livssituation

Det finns förklarliga skäl till att äldre personer i större omfattning inte har en partner. I och med att man åldras är det vanligare att partnern avlider vilket gör att man blir ensamstående. Att inte ha någon partner är bland de vanligaste orsakerna varför äldre personer uppger att de inte har något aktivt sexliv och att det påverkar sexualiteten negativt (Beckman et al., 2008; DeLamater & Karraker, 2009; Kalra et al., 2011; Thomas et al., 2015). Att inte ha en partner framkom i resultatet men inte nödvändigtvis speglat som något negativt, ur ett kvinnligt perspektiv så visade snarare resultatet på en osäkerhet till att skaffa en ny partner överhuvudtaget. Detta är något som skiljer sig åt mellan tidigare forskning och man kan eventuellt se en lucka här i forskningen där det skulle vara intressant att veta ifall det är så att kvinnor saknar sex men inte till den grad att man vill skapa nya relationer. Det finns vissa ledtrådar i resultatet som kan skönja en förklaring. Tex så tar en del i resultatet upp att äldre kvinnor kan vara tveksamma till nya relationer då de har dåliga tidigare erfarenheter av sex med män baserat på bland annat otillfredsställelse. Enligt Howard et al. (2006) når kvinnor oftare klimax utan en partner, vilket kan vara en förklaring till ovan beskriven otillfredsställelse. Resultatet tar även upp när det är ”okej” att inleda nya sexuella relationer. Här skilde sig artiklarna åt och visade både allt från en acceptans till sexuella relationer utanför äktenskapet till att det ses som otänkbart. Utöver redan inkluderade artiklar kunde inget forskningsstöd varken påvisa den ena eller andra åsikten hos äldre vilket även där visar på en lucka i forskningsområdet.

Hämmad sexualitet och sexuella uttrycksformer i relation till särskilt boende framkom i resultatet. Resultatet lyfte både brist på privatliv och brist på integritet på särskilda boenden. Detta stämmer överens med den tidigare forskningen inom området som

23 beskriver framförallt bristen på privatliv som något negativt (Villar, Celdrán, Fabà, & Serrat, 2014) Dock är det framförallt vårdpersonalens syn på äldres sexualitet i särskilda boenden representerat i tidigare forskning och även där så lyfter vårdpersonal bristen på privatliv som en hindrande faktor för de äldres sexualitet (Aguilar, 2017). Här finns både kliniska implikationer till att se över särskilda boendens utformning men innan dess behövs vidare forskning för att belysa de äldres egna upplevelser av sexualitet på särskilt boende.

Livsloppet

Sexualitet ur ett livsloppsperspektiv framkom i resultatet då man genom livet kan ha fått progressivare syn på sex men också hur uppfostran med prat om sex som tabu har påverkat kommunikationen senare i livet. Båda dessa perspektiv går att återfinna i tidigare forskning. Tex Ayalon et al. (2019) beskriver exakt detta fenomen – den hämmade sexualiteten i barndomen som också följt med personer in i ålderdomen. Att man blir påverkad av barndomen i så stor utsträckning är ett välkänt fenomen och inte något som kan se som överraskande. Man kan dock inte utesluta kulturella skillnader i detta vilket denna litteraturöversikt på grund av för lite material inte har tagit hänsyn till. Delar ur resultatet som sticker ut ur resultatet är när sex tas upp som en skyldighet för kvinnor gentemot män. 2011 genomfördes en studie på studenter i Spanien där de fick påhittade case att reagera utifrån. Studien visade att kvinnor i högre grad upplevdes ha en skyldighet att ha sex och det var mäns rättighet (Durán et al., 2011). Detta kan man tolka som att översiktens resultat inte är avhängigt äldre personer utan snarare har patriarkala/kulturella orsaker vilket istället hänger ihop med nästkommande underrubrik.

Genusnormer

En del som presenterades i resultatet var manligheten kopplat till sexualiteten och då främst förmågan till erektion. Överlag så påverkar erektil dysfunktion självkänslan hos män (Schantz Laursen, 2017) och specifikt upplevelsen av manlighet om man inte kan prestera sexuellt (Chambers et al., 2017). Kvinnlig sexuell dysfunktion kunde inte återfinnas på samma sätt i resultatet vilket var förvånande då majoriteten av artiklarna som inkluderades hade ett kvinnligt fokus. Det som däremot beskrevs hos kvinnor var en syn på den åldrande kvinnliga kroppen som icke sexuell. Äldre kvinnors kroppsuppfattning baseras till stor del av det rådande ungdomliga skönhetsidealet och detta beskriver bland annat Thorpe et al. (2015) påverkar den egna uppfattning som sig själv som sexuell. Både manlig sexualitet (funktion) kopplat till erektion och kvinnlig sexualitet kopplat till kroppen (utseende)

24 återfinns i tidigare forskning och kan därför till viss del bekräfta resultatet. En intressant koppling som kan göras här är relaterat till den tidigare definitionen av sexualitet där penetrerande samlag inte beskrivs som den viktigaste aspekten men hos män verkar den vara viktigare än hos kvinnor. Mer troligt är dock att detta speglar forskarnas syn på manlig och kvinnlig sexualitet.

Metoddiskussion

Här presenteras studiens styrkor och svagheter och ger slutligen förslag på vidare forskning inom området.

En svaghet med sökningen var beroende av översättningen mellan svenska och engelska samt dubbla betydelser av sökorden på båda språken. Exempelvis så betyder ”sex” både kön och sex på engelska samt sexuality betyder sexuell läggning vilket resulterade i initialt stora datamängder att gå igenom manuellt. Det ledde till att många artiklar handlade om jämförelser mellan personer av olika kön. Det gick dock inte att exkludera detta sökord då det skulle resultera i att artiklar som innehåll ordet ”sex” skulle försvinna. Detta problem upptäcktes redan vid testökning men ingen lösning för att komma runt problemet kunde finnas. En styrka i detta tillvägagångsätt var dock att denna sökning gjordes med hjälp av bibliotekets sökhjälp vilket bekräftade att denna svårighet inte gick att komma runt på annat sätt. Detta ledde även till att fler databaser kunde använts då relevanta artiklar som kunde inkluderas påträffades längre fram i arbetet. En sökning med fler exklusionskriterier i flera databaser ger en större trovärdighet (Henricson, 2012). Ifall detta hade gjorts skulle en ”smalare” sökning också gjorts vilket inte hade svarat på syftet.

Inklusionskriterien ålder 65+ visade sig vara mer problematiskt än förväntat då ”äldre” gick utifrån författarens definition. I Ageline databas gick ej att välja åldersspann medan det gick i Cinahl. En annan approach hade kunnat varit att ha ett öppet åldersspann och istället gå på författarnas definitioner men detta hade gett ett ännu större antal artiklar då databaserna själva sorterade ut material. Kritik kan därför ges till att åldersspann vid Cinahls sökning inte kan anses stämma. Vid läsning av abstract visade det sig att väldigt få artiklar endast hade informanter 65+. En bedömning gjordes då i processen att inkludera dessa artiklar baserat på författarnas egen definition. Flertalet artiklar hade därför inte

25 informanter som var 65+ (bilaga 3). Denna förändring bedömdes inte påverka resultatet då syftet är att ”beskriva äldres…”. Ingen förändring i metod eller bakgrund har gjorts efter denna förändring för att påvisa en transparens i processen. Hade samma sak gjorts i Cinahl hade det gett betydligt fler träffar vilket hade gett en större datamängd men möjligtvis ett mer trovärdigt resultat. Man kan konstatera att sökordet ”intimacy” visade sig vara överflödigt då inga av artiklarna som lästes innehöll detta sökord. Detta hade kunnat undvikas genom att endast göra en sökning på detta sökord.

En annan viktig aspekt är att definitionerna mellan män och kvinnor skiljer sig åt. I testsökningen och genomgång av artiklarna visade det sig att flertalet författare definierar äldre kvinnor som 50+ dvs efter menopaus vilket ger ett något snedvridet resultat. Författarna till flera av artiklarna hänvisar själva till att detta är en vedertagen term för äldre kvinnor inom forskning för sexualitet. Ingen sådan biologisk avskiljning kunde ses för männen. En intressant aspekt var även att artiklar om män och sexualitet ofta speglade biologiska aspekter och kvinnor psykosociala.

I analysen av resultatet så kunde skönjas en viss skillnad av resultatet som kan anses vara en kulturell aspekt. Optimalt hade varit att endast ha en svensk kontext eftersom resultaten kan skilja sig åt baserat på olika kulturers uppfattning av sexualitet överlag. Detta för att kunna identifiera vad som är specifika upplevelser för just äldre personer. Detta för att kunna vid ett senare skede kunna jämföra olika kulturer. Dock i jämförelse med nuvarande forskning så visade detta inte vara fallet, utan däremot en större skillnad mellan män och kvinnor. Överlag så visade analysen av artiklarna att det var en klar övervikt av kvinnliga respondenter vilket har färgat resultatet. Detta upptäcktes inte vid textsökning och fick istället redogöras för i resultatet. Optimalt hade varit ett resultat baserat på ettdera könet.

En annan svaghet med analysen av artiklarnas resultat var att författarna inte var tillräckligt tydliga alltid med vad som var dåtid och nutid. I att beskriva ”äldres upplevelser” kan det vara viktigt att kunna skilja på vad någon upplever nu eller har upplevt tidigare. Dessa artiklar har dock tagits med men blev svårare att tematisera i analysen vilket kan göra att de tematiska indelningarna kan anses vara något oklara i vissa fall.

Vad gäller syftet så gjordes en bedömning att endast inkludera artiklar med kvalitativ metod bland annat baserat på rekommendation om vid ett arbete av en mindre omfattning

26 som en magisteruppsats (Rosén, 2013). Dock så kan ju ”upplevelser” av sexualitet även redovisas från tex kohortstudier. Artiklar med kvantitativ metod har istället lyfts i diskussionen för att styrka resultatet.

Slutsatser

Syftet med den här uppsatsen var att beskriva äldres upplevelser av sin egen sexualitet. Ett vid första anblick brett syfte då äldres sexualitet diskuterats som ett tabuämne på senare år. Det finns dock några huvudslutsatser man kan dra utifrån denna uppsats:

1. Det finns för lite forskning som är centrerade kring äldres upplevelser av sin sexualitet för att ännu göra den jämförelsen/sammanställningen som denna uppsats ämnade att göra. Mer kvalitativ forskning behöver göras inom specifika området inom sexualitet som tex sexualitet ur ett livsloppsperspektiv eller sexualiteten som äldre och singel med mera.

2. Äldre personer har mycket olika erfarenheter inom den egna ”gruppen”. Om man vill (och om detta är relevant att) identifiera äldres upplevelser behöver man kunna skilja på det som är specifikt för äldre och vad som är generellt för samtliga ålderskategorier.

3. Mycket av de berättelser som kommit fram är ur äldre kvinnors perspektiv vilket i sig är viktigt. Äldre mäns upplevelser, ej endast ur ett medicinskt perspektiv, behöver lyftas. Den forskning kring sexualitet som finns idag riskerar att inte vara representativ för äldre män.

4. Vad som räknas som kronologiskt ”äldre” i den kvalitativa forskningen behöver förtydligas då man troligtvis får mycket olika svar från personer i olika generationer (jmf 50 år med 90).

Denna uppsats slutsatser har dragits utifrån vad som saknas i den existerande forskningen. Nyttan med denna uppsats är därför inte endast vad som framkommit i resultatet utan även vad som framkommit under uppsatsens process. Dessa slutsatser kan vara till stor nytta för att identifiera områden för ytterligare uppsatser (för författaren) eller vidare forskning.