Klimatmål i sikte

(1)

1

Klimatmål i sikte

Klimatinvesteringsprogram (Klimp) i det lokala klimatarbetet

Klimatinvesteringsprogram för minskade utsläpp av växthusgaser

(2)

B E S T Ä L L N I N G A R Ordertelefon: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen Box 110 93 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln NATURVÅRDSVERKET Tel: 08-698 10 00 (växel) E-post: upplysningar@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket,106 48 Stockholm ISBN 91-620-8188-8 Elektronisk publikation © Naturvårdsverket 2004

www.naturvardsverket.se/bokhandeln Tryck: CM-gruppen

Upplaga: 3000 ex.

Produktion: Naturvårdsverket Text: Skrivupp/Ord & Vetande Graﬁsk form: underhuset.com

Foto: jan

Töv

(3)

Innehåll

Svenskt klimatarbete har stor betydelse 4 Klimp och lokalt klimatarbete 5

Business region Göteborg 7 Eslöv 8 Falköping 9 Göteborg 10 Karlstad 11 Landstinget Gävleborg 12 Helsingborg 13 Lilla Edet 14 Linköping 15 Malmö 16 Piteå* 17 Rättvik 18 Stockholms läns landsting 19 Trollhättan 20 Östersund 21

Klimatarbetet måste vara uthålligt 22

Foto: jan

Töv

(4)

4

De ökande utsläppen av växthusgaser är kanske det största miljöhotet i dag. För att minska de framtida klimatförändringarna behövs ett samarbete mellan länder på global nivå. Det är framför allt de rika länderna som måste minska sina utsläpp. Det är också de rika länderna som måste ta ansvar för att utveckla teknik som möjliggör ett fortsatt ökat välstånd, utan att förutsättningarna för framtida generationer sam-tidigt förstörs.

Sverige är ett litet land, men också ett rikt land. Forskningen är framstående inom många områden. Växthusgasutsläppen ligger på en relativt låg nivå per capita. Det ﬁnns goda förutsättningar för Sverige att bli ett föregångsland i klimatarbetet. Vi kan visa att det ﬁnns vägar att kombinera god ekonomi och bra prestanda med låg energiförbrukning och små utsläpp av växthusgaser.

Många kommuner, företag och andra aktörer vill bidra till att minska utsläppen av växthusgaser. Klimp, stödet till lokala klimatinvesteringsprogram, ger dem ekonomiska möjligheter att satsa på klimatvänlig teknik inom bl.a. energi och transporter. De erfaren-heter som görs på lokal nivå i Sverige kan spridas och komma till nytta, inte bara i Sverige utan också i EU och i andra delar av världen.

De första Klimpbidragen fördelades i december 2003. Den här skriften redovisar hur pengarna ska användas av de kommuner som i hård konkurrens ﬁck del av bidragen. När de fyraåriga programmen är genomförda, kommer resultaten och erfarenheterna ge ett viktigt bidrag till det fortsatta klimatarbetet. Gunnel Horm

Chef, Enheten för investeringsprogram

Svenskt klimatarbete har stor betydelse

(5)

5 Utvecklingen av lokala klimatmål är en viktig del i

arbetet med att forma ett ekologiskt hållbart samhälle. Det statliga stödet till klimatinvesteringsprogram, Klimp, ska stimulera kommuner, företag och andra aktörer att göra långsiktiga investeringar som minskar växthuseﬀekten. Satsningen utgår från propositionen ”Sveriges klimatstrategi” (200:02/55) och fördelar nästan 800 miljoner kr i bidrag till olika klimatrelate-rade åtgärder 2003–2004. Regeringen har föreslagit att ytterligare 200 miljoner kr ska anslås till Klimp 2005–2006. Naturvårdsverket administrerar stödet och Rådet för investeringsstöd fattar beslut om bidrag. Programmens åtgärder granskas av bl.a. Energimyn-digheten, Vägverket och Boverket.

Klimp är en fortsättning på de lokala investerings-programmen, LIP, som delades ut 998–2002. Både LIP och Klimp ingår i arbetet med att uppnå Sveriges klimatmål.

300 miljoner i bidrag

Klimpåtgärderna ska minska utsläppen av växthusga-ser och bidra till energiomställning och energibespa-ring. Sammanlagt 87 ansökningar om Klimpbidrag kom in till Naturvårdsverket våren 2003. När

samt-liga ansökningar hade granskats beslutade Rådet för investeringsstöd att dela ut 300 miljoner kronor i stöd till fjorton klimatinvesteringsprogram och en så kallad ”guldklimp”. Guldklimpen är Piteå kommuns åtgärd Miljöanpassade korta transporter – MILTRANS. Den har fått bidrag trots att Piteås klimatinvesteringspro-gram inte blev beviljat, eftersom den har bedömts vara eﬀektiv när det gäller att begränsa utsläppen av växthusgaser.

Kännetecknande för de fjorton programmen är att de har bra klimatstrategier, helhetsperspektiv, sam-verkan, kostnadseﬀektivitet och miljöeﬀekter. Bakom

Klimp och lokalt klimatarbete

Fjorton program och en guldklimp.

Läs mer:

www.naturvardsverket.se/lip www.naturvardsverket.se/klimp www.regeringen.se/miljo Business region Göteborg Eslöv Falköping Göteborg Helsingborg Karlstad Landstinget Gävleborg Lilla Edet Linköping Malmö Piteå (guldklimp) Rättvik Stockholms läns landsting Trollhättan Östersund

(6)

6

klimatinvesteringsprogrammen står två landsting, ett regionalt kommunbolag och elva kommuner.

Fokus på energi och traﬁk

Enbart de bästa åtgärderna inom respektive program beviljades bidrag, vilket främst innebär områdena transport/trafik och energi (figur ). Åtgärderna för-väntas minska koldioxidutsläppen med sammanlagt ca 4 000 ton/år (figur 2). För att väcka intresse och få en bred uppslutning kring klimatarbetet krävs också att Klimpprogrammen innehåller åtgärder som foku-serar på folkbildning och information.

Förhoppningen är att Klimp leder till ökad sam-verkan mellan kommuner och olika aktörer på lokal, regional och nationell nivå. Ett exempel på ett regio-nalt samarbete är BRG, Business Region Göteborg,

där tretton kommuner och andra aktörer i regionen samverkar i en satsning på biogas (sid. 7). Meningen är också att Klimpstödet ska bidra till att nätverk bildas och till att sprida kunskaper.

Resultaten följs upp

När ett klimatinvesteringsprogram är genomfört efter fyra år ska det redovisas till Naturvårdsverket i form av en slutrapport. Naturvårdsverket bedömer då vilket bidrag programmet slutligen ska få. Om resultaten, i form av minskade utsläpp av växthusgaser, energi-eﬀektivisering och energiomställning, blir väsentligt sämre än vad som angavs i ansökan kan bidraget bli mindre än vad som ursprungligen beslutades. Slut-rapporterna är också en viktig källa till kunskap och erfarenheter om lokalt klimatarbete.

��

Figur 1. Beviljade åtgärder.

�� &IGUR "USINESS 'ÚTEBORG %SLÚV &ALKÚPING 'ÚTEBORG

(ELSINGBORG +ARLSTAD ,ANDSTINGET 'ËVLEBORG

,ILLA ,INKÚPING -ALMÚ 0ITEÍ 2ËTTVIK 4ROLLHËTTAN ¾STERSUND 3TOCKHOLMS + n+ n+ n+ n+ n+ n+ n+ n+

(7)

7 Business Region Göteborg (BRG) beviljades 7,7 miljoner kr i

Klimp-stöd för satsningar inom biogasområdet. Klimatinvesterings-programmet inkluderar utbyggnad av nya gastankstationer och inköp av gasdrivna fordon.

De nya gastankstationerna i Kungsbacka och Stenungsund ingår i en infrastruktur av gastankställen i Västra Götalands-regionen. Stationerna ska täcka behovet av fordonsgas för taxi, bud, transportfordon, tjänstebilar och kommunens satsning på miljöfordon. Efter tre år beräknas användningen av biogas ha minskat utsläppen av växthusgaser med 25 procent, jämfört med motsvarande bensinförbrukning.

Klimpstödet används också till bidrag vid inköp, alternativt leasing, av biogasfordon. Bidraget beräknas räcka till ca 90 biogas-fordon och kan sökas av kommunala verksamheter, kommunens företag och privatpersoner. Åtgärden beräknas minska koldioxid-utsläppen med 3 545 ton under gasfordonens ekonomiska livslängd (tolv år).

Business Region

Göteborg

Miljörelaterad investering: 24 403 000 kr Sökt bidrag: 9 184 200 kr Beviljat bidrag: 7 706 200 kr Beräknad minskning av koldioxidutsläpp: 2 045 ton/år

BRG är ett kommunalt bolag som arbetar med företagsutveckling och representerar de tretton kommunerna i regionen. BRG driver bl.a. projektet Biogas Väst som syftar till att stimulera och driva på utbyggnad och utveckling av produktion och distribution av biogas. www.businessregion.se

Foto: Ulf Ow

(8)

8

Eslöv

Eslövs klimatinvesteringsprogram beviljades 4,2 miljoner i bidrag. En satsning är en förbehandling av hushållsavfall för att ta tillvara biogas och näringsämnen. Därigenom ersätts fossilt bränsle med lokalproducerat och utsläppen av koldi-oxid och kolväten minskar. Kommunen planerar också att byta från el till biogasuppvärmning i reningsverkets bygg-nader. Biogasen kommer att användas till uppvärmning av byggnader och tappvatten.

För att bryta beroendet av fossila bränslen ger kom-munen bidrag till småhusägare som byter från olje- till

pelletseldning. Om 20 småhus (av drygt 2 200) går över till pelletseldning under en fyraårsperiod beräknas koldioxid-utsläppen minska med ca 900 ton per år.

Småhusägare som har vedeldning som huvudsaklig värmekälla får även bidrag av kommunen för installation av ackumulatortank. Målet är att 20 småhus (av knappt 50) installerar ackumulatortank under en fyraårsperiod. Dessutom kan bilägare få bidrag för utbildning i bensinsnål körteknik, s.k. EcoDriving. Det uppsatta målet är att utbilda 400 bilister 2004–2007.

Eslövs övergripande klimatmål är att halvera utsläppen av växthusgaser till år 2050, jämfört med 1990-års nivå. Ett delmål är att minska koldioxidutsläppen med fyra procent till år 2010. Det motsvarar ca 28 000 ton koldioxid från år 2000.

www.eslov.se (Lokala miljömål för Eslövs kommun)

Tidigare LIP-bidrag: ca 17 miljoner kr

Foto:

T

homas Löfqvist/Pr

(9)

9

Falköping

Falköpings kommun beviljades 2,6 miljoner kr i Klimpbidrag för satsningar på i första hand fjärrvärme och biogas. Kommu-nen bygger bl.a. ut fjärrvärmenätet och förser fastigheterna med biobränslebaserad och biogasproducerad värme. Det innebär att andelen fossila bränslen minskar, liksom utsläppen av koldioxid.

Dessutom anläggs en biogaseldad panncentral vid kommunens avloppsreningsverk. Gasöverskottet tas till vara i fjärrvärmenätet.

Kommunen beviljades också bidrag för information och folk-bildning, bl.a. direkt uppsökande informationsverksamhet, samt forskningsuppföljning och rådgivning. Falköpings kommun och Chalmers tekniska högskola har tidigare samarbetat i olika projekt kring logistiksamordning och transportutveckling. Under perioden 2004–2007 planerar Lunds universitet att följa kommunens arbete med Klimp. Det innebär bl.a. att göra en ﬂerårig strategi för upp-följning och utvärdering av programmet, samt i viss mån delta i projekten.

Miljörelaterad investering: 120 027 000 kr Sökt bidrag: 52 098 000 kr

Beviljat bidrag: 21 616 000 kr

Beräknad minskning av koldioxidutsläpp: 12 357 ton/år

Falköpings övergripande energi- och klimatmål är ett ekologiskt hållbart energisystem. Koldioxidmålet innebär att kommunen ska minska utsläppen av koldioxid med 25 procent från år 1997 till år 2010. www.falkoping.se (Klimatinvesteringsprogram)

Foto: J

orma

V

alk

(10)

10

Göteborg beviljades 49 miljoner kr i Klimpbidrag. Klimatinves-teringsprogrammet är främst riktat mot traﬁk, transporter och resande för att reducera utsläppen av växthusgaser. Till satsning-arna hör bättre logistik vid transporter av farligt avfall. Tanken är att leveranser till byggarbetsplatser utnyttjas för transport av farligt avfall, vilket minskar transporterna och utsläppen från dieseldrivna tunga fordon.

En informationskampanj som riktar sig till näringslivet och kommunen ska stimulera till inköp av miljöfordon. Och för att öka kollektivresandet och minska antalet onödiga bilresor görs en satsning på direktkommunikation med invånarna. Tanken är att en kombination av dialog, demonstration av ny teknik och mät-ning av enskilda bilars utsläpp ska påverka körsätt och resvanor.

Göteborg

Reseinformation i realtid

Trafikkontoret i Göteborg utvecklar en reseplanerare för allmän-heten. Med utgångspunkt i tid, kostnad och miljöpåverkan ska resenärerna kunna välja det bästa resealternativet. Fokus ligger på att få trafikanterna att reflektera över sina resvanor och visa att t.ex. kollektivtrafik och cykel kan vara konkurrenskraftiga alternativ.

– Reseplaneraren är ett av flera projekt inom programmet Aktivt trafikantstöd. Syftet är att motverka trafikökningen genom bl.a. ITS-tjänster*, reseplanerare, skyltar, attitydpåverkan och information på företag, säger Daniel Ulfheden på Trafikkontoret.

Arbetet med reseplaneraren är för närvarande (hösten 2004) inriktat på att bygga upp digitala kartor över bil och cykelväg-nätet. Dessutom görs t.ex. mätningar av hastighet och antalet fordon och data läggs successivt in i en trafikdatabas. För kollek-tivtrafiken finns redan fullt utvecklade reseplanerare.

– Reseplaneraren ska kunna användas av människor som vill planera sitt resande med utgångspunkt i behov och miljö. Det ska vara enkelt att få fram information om olika resmöjligheter

och deras för- och nackdelar, menar Daniel Ulfheden. Miljörelaterad investering: 150 778 000 kr

Sökt bidrag: 49 027 000 kr Beviljat bidrag: 49 027 000 kr Beräknad minskning av koldioxidutsläpp: 17 672 ton/år

Göteborg

*ITS: Intelligenta transportsystem, är t.ex. vädertjänster, navigations-tjänster, reseinformation, väderinformation och parkeringstjänster.

Göteborgs klimatmål innebär att medelvärdet för koldioxidutsläppen 2008–2012 ska vara fyra procent lägre än 1990, samt att koldioxidutsläppen per capita ska vara 4,5 koldioxidekvivalenter 2050. (Koldioxidekvivalent: mått på mängd växthusgaser där bidraget från varje enskild gas har räknats om till den mängd koldioxid som har samma inverkan på klimatet.) www.goteborg.se (Miljö/Klimpansökan)

Foto: Björn Kärf/W

indh

Foto: Lennart Boqvist/W

(11)

11

Karlstad

Karlstad beviljades drygt 3 miljoner i Klimpstöd. Klimat-investeringsprogrammet är till stor del inriktat på att minska koldioxidutsläppen från oljeeldning, bl.a. genom en omställning till biobränslen och fjärrvärme.

Utbyggnaden av fjärrvärmesystemet kommer att inklu-dera två villaområden som i huvudsak har oljeuppvärmning. Detta beräknas ersätta 435 kubikmeter olja per år. Ett bidrag till villaägare utanför fjärrvärmeplanerat område som installerar biobränsleanläggning beräknas ersätta ytterligare ca 600 kubikmeter eldningsolja per år. Tre av kommunens fastigheter ska också gå över från oljeeldning till biobränsle.

På traﬁksidan prioriteras Centralsjukhuset som är kommunens största arbetsgivare med ca 3 000 anställda. Bristen på parkeringsplatser för anställda, patienter och besökare ska åtgärdas genom bättre allmänna kommuni-kationer och insatser som bl.a. underlättar samåkning och förenklar för cyklister.

Samtliga åtgärder i programmet är kopplade till information och folkbildning: artiklar på hemsidan och i tidningen Vi i Karlstad, Öppet Husverksamhet, samt föredragskvällar.

Karlstads klimatmål är att användningen av fossila bränslen för uppvärmning ska minska med 50 procent till år 2005, jämfört med år 1999. Under samma period ska förbrukningen av el, exklusive elvärme, minska med 10 procent. www.karlstad.se (miljöredovisning)

Foto: Lennart Boqvist/W

(12)

12

Uppdrag K.

Studieförbundet Vuxenskolan och Helsingborgs stad samarbe-tar i Uppdrag K, ett projekt som riktar sig till barn i åk 2–3 och deras föräldrar. Tanken är att deltagarna ska lära sig mer om kretslopps- och klimatfrågor och få ökad insikt om hur olika val påverkar utvecklingen.

– Uppdrag K bygger vidare på Miljöverkstadens arbete i Helsingborgs skolor och me-toderna i studiematerialet ”Sverige år 2021 – Vägar till ett hållbart samhälle” som Vuxen-skolan och Naturvårdsverket tagit fram. Tanken är att låta familjerna mötas och sam-verka, och att barnen utmanar sina föräldrar i olika uppdrag, berättar Johan Lindberg, Stu-dieförbundet Vuxenskolan i Nordvästra Skåne.

Ett uppdrag kan innebära att olika grupper reser till samma ställe men på olika sätt. Där-efter jämförs transportmedlen när det gäller bl.a. klimatpå-verkan, ekonomi, komfort och tid. Något som också ingår är att deltagarna får fundera över vilka miljöanpassningar de kan göra i sin vardag.

Landstinget Gävleborg

Gävleborgs landsting beviljades drygt 2,7 miljoner kr i bidrag för ett Klimpprogram som syftar till att minska de klimatpåverkande utsläppen från transporter och resor. Man har utgått från både nationella och regionala miljömål, samt landstingets och även kommunernas miljömål eller motsvarande styrdokument.

Klimpprogrammet innehåller bl.a. ett videokonferenssystem, tidtabellanpassning och webbkameror som ska ersätta två pro-cent av landstingets tjänsteresor. Ett gemensamt bokningssystem upprättas för leasingfordon som förses med elektronisk utrust-ning som kopplas till bokutrust-ningssystemet. Ambitionen är också att öka antalet etanoldrivna leasingfordon från 50 till 350 stycken. Landstinget är dessutom med och ﬁnansierar etanolpumpar i alla kommuner, varav minst två i Gävle, vilket beräknas minska bilarnas koldioxidutsläpp med ca  480 ton per år. Utöver detta sätts 25 motorvärmare med timer upp vid parkeringar för arbets-fordon som används av landstingets personal, och 275 vid pendlar-parkeringar.

Till landstingets miljömål hör bl.a. att före år 2005 ta fram beräkningsmodeller som kan användas vid redovisning av transporternas miljöpåverkan, samt att utarbeta förslag till mål och strategier för en miljöanpassning av transportsystemet. Till målen i miljöprogrammet 2003–2008 hör också att andelen använd, förnyelsebar energi ska överstiga 50 procent, samt att en plan för energieffektivisering ska ﬁnnas senast vid utgången av år 2004. www.lg.se/miljoprogram

(13)

13

Energibesparing genom valfri

temperatur.

Helsingborgshem installerar ett energibesparingssystem i sina lägenheter. Bashyran inkluderar 21 grader, medan högre eller lägre temperatur påverkar hyran upp eller ner. Ett datasystem översätter temperaturen till kronor för varje grad den avviker från det fastställda värdet.

– Värmeförbrukningen bör kunna minska med omkring 15– 17 procent. Vi har också tänkt mäta varmvattenförbrukningen. Det har visat sig att den minskar med i genomsnitt 30 procent om man mäter hos hyresgäster som sparar, säger Kjell Persson på Helsingborgshem.

Målet är att systemet ska installeras i omkring 600 lägen-heter per år.

– Förutom lägre boendekostnader, reduceras koldioxid-utsläppen genom lägre värme- och vattenförbrukning. Hur mycket beror på vilka energislag som används, men i den första etappen räknar vi med en utsläppsminskning på omkring 74 ton, berättar Kjell Persson.

Helsingborg beviljades drygt 26 miljoner i Klimpstöd. Programmet är bl.a. inriktat på biogas som fordonsbränsle, minskade väg-transporter, energieﬀektivisering och minskad energianvändning.

En pipeline som anläggs för distribution av biogödsel till lant-brukare i Helsingborgs närområde innebär bl.a. att utsläppen från lastbilstransporterna upphör. Lastbilstransporterna kommer att minska ytterligare genom den järnväg som anläggs till avfalls- och återvinningsanläggningen Filborna. Dessutom installeras utrust-ning för spänutrust-ningsreglering i 50 av kommunens 400 gatubelys-ningscentraler, vilket ger jämn belysning och möjlighet att spara energi.

Helsingborgs klimatmål är att utsläppen av koldioxid ska minska med 20 procent till år 2010, jämfört med 1990-års nivå. Ett delmål är att utsläppen från vägtraﬁken ska ha stabiliserats på 1990-års nivå år 2010. http://kommun.helsingborg.se/miljo/

Helsingborg

(14)

14

Lilla Edet

Lilla Edet beviljades 0,7 miljoner kr i bidrag för ett program som fokuserar på energi och traﬁk. Klimatinvesteringsprogrammet är en vidareutveckling och delvis en fortsättning på det LIP-arbete som kommunen genomförde 2000–2003.

Kommunens energiomställning innebär att olja och el ersätts av förnyelsebara bränslen i 400 fastigheter, varav ca 300 pellets-, 50 solvärme- och 50 vedpanneanläggningar. Utsläppen av koldioxid beräknas minska med drygt 2 000 ton per år genom detta.

En del av Klimpbidraget används till att anlägga en gång- och cykelväg mellan Lödöse och Nygård för att minska bilresorna. Väg-sträckan är kort (fem kilometer), men kurvig, buktig och i dåligt skick. Få vågar gå eller cykla i dagsläget på grund av den stora andelen tung traﬁk. Flera mindre vägar ansluter längs sträckan så en gång- och cykelväg bör få stor betydelse för många.

Kommunens informations- och folkbildningsinsatser fokuserar på transporter, hushåll samt energianvändning och består bl.a. av annonsering, direktutskick, reportage, nätverksuppbyggnad, kurser, kampanjer och tävlingar.

Lilla Edets kommun har inget fastställt klimatmål. Men

Klimpåtgärderna, tillsammans med tidigare LIP-åtgärder, innebär att koldioxidutsläppen ska minska med närmare 50 procent fram till år 2010, jämfört med år 1990. Det motsvarar ca 19 500 ton koldioxid. www.lillaedet.se

Foto: Sam Lindh/Kr

ep

, Pr

(15)

15

Linköping

Linköping beviljades närmare 29 mil-joner kr i Klimpstöd för åtgärder som är inriktade på att minska utsläppen av växthusgaser och utveckla infrastruk-turen i linje med kommunens klimat-strategi.

Fjärrvärmenätet byggs ut och 0–5 pelletspannor installeras i skolor och kommunala byggnader. Dessutom ska installation av nya, och omställning av gamla, transformatorer minska för-lusterna i elnätet med ca  350 MWh per år.

Etableringen av ett mobilt tank-ställe för biogas ger ett ﬂexibelt sys-tem för beﬁntliga kunder och skapar förutsättningar för ca 50 nya lätta biogasfordon i Linköping. Kommunen tar också fram ett mobilt system med gaslager i containrar som vid behov kan fraktas med lastväxlare till nya tankställen.

Ett demonstrationsprojekt ska leda fram till metoder för att anpassa bensindrivna bilar till biogasdrift. Samtidigt ökas produktionen vid

biogasanläggningen för att täcka det årliga behovet av biogas, motsva-rande förbrukningen för 0 bussar, 20 distributionsbilar, 20 taxibilar och  000 personbilar. Koldioxidutsläppen beräknas på så sätt minska med mot-svarande 4 84 ton per år.

En övergång till flis som bränsle för uppvärmning leder till minskad förbrukning av eldningsolja och färre transporter (flisningen sker på samma plats som förbränningen). Dessutom satsar Länstrafikbolaget, kommunen, Vägverket, näringslivet, ideella fören-ingar, organisationer m.fl. på kommu-nikation och information kring smarta resval, biogas m.m.

En oberoende uppföljning och utvärdering av Klimpprogrammet genomförs i samarbete med Lin-köpings universitet som utvärderat tidigare LIP-program. Utvärderingen ska bl.a. belysa hur processen funge-rat, betydelsen av Klimp för det lokala miljöarbetet, samt näringslivets bidrag till och nytta av Klimp.

Linköpings klimatmål är att minska användningen av fossila motorbränslen med 20 procent till år 2005 och med 50 procent till år 2020, jämfört med 1995-års nivå. Målet är också att andelen el och värme som producerats av förnyelsebara energikällor är minst 75 procent år 2005 och minst 95 procent år 2020.

www.linkoping.se (Agenda 21).

Foto:

T

homas

W

(16)

16

Malmö

Malmö beviljades drygt 58 miljoner kr i Klimpstöd för en ovanligt bred satsning på förnyelsebar energi, energieﬀektivisering och ett miljöanpassat traﬁksystem. Programmet fokuserar också på byggande, boende och livsstil.

En distributionsledning för fjärrkyla dras från Västra Hamnen in till centrala Malmö. Stadsbussarnas linjenät läggs om för att få effektivare buss-trafik, ökat bussresande (0 procent) och minskad biltrafikökning ( procent).

Ett antal solfångare kommer att installeras på kommunala bad för att värma vattnet i bassänger och duschar. Därigenom beräknas badens värme-förbrukning minska med upp till 60 procent.

Kommunen satsar också på ett marknadsföringsprojekt för att få bilister att åka kollektivt, och installerar fördelningsmätare för att mäta vatten- och värmeförbrukning i fastigheter.

Till området folkbildning och information hör ett undervisningsmaterial och en energiutbildning för personal och elever. Det är en treårig kampanj som riktas till skolbarn och anställda i Malmö stad med målet att ändra beteenden och spara energi. Kommunen gör även en vetenskaplig utvärde-ring och uppföljning av Klimpprogrammet i samarbete med Malmö högskola och Lunds universitet.

Malmös klimatmål är att koldioxidutsläppen som medelvärde ska minska med minst 25 procent perioden 2008–2012, jämfört med 1990. Det innebär 10–15 procent eller mer, räknat från år 1999. www. malmo.se (miljö och hälsa/miljöredovisning 2003)

Säsongslagring av energi

Sydkraft och Malmö stad planerar att säsongslagra energi i underjordiska grundvattenmagasin, så kallade akviferer. Syftet är att utnyttja spillvärmen i Malmös fjärrvärmesys-tem.

– Under sommarmånaderna har vi ett energiöverskott från bl.a. avfallsförbränning, spillvärme från industrin, sol-värme och sol-värme från kylanläggningar. Genom att lagra den energin och använda den på vintern tar vi tillvara energi som annars skulle ha gått förlorad, berättar Li Lövehed på Sydkraft.

Efter ett beslut om investering tar det omkring 1,5–2 år innan en anläggning kan vara i drift. Innan dess görs bl.a. markundersökningar och provborrningar.

– Vi räknar med att kunna lagra omkring 50 GWh energi per år. Det motsvarar en årlig utsläppsminskning på ca 14 000 ton koldioxid och 324 ton kväveoxider, säger Lars Hammar på Sydkraft.

Miljörelaterad investering: 4 280 000 kr Sökt bidrag: 1 795 000 kr Beviljat bidrag: 1 285 000 kr Beräknad minskning av koldioxidutsläpp: 324 ton/år

Foto: Martin Bogr

(17)

17

Piteå

Piteå beviljades drygt  miljon kr i stöd för åtgärden Miljöanpassade korta transporter. Det är en så kallad guldklimp: en enskild åtgärd som har så bra eﬀekt att den har beviljats stöd trots att resten av programmet inte beviljades bidrag.

Syftet med Miljöanpassade korta transporter är att fotgängare och cyklister ska få bättre förutsättningar att ta sig fram i och genom staden. Piteå är en utpräglad bilstad, men allmänheten vill ha färre bilar i centrum till förmån för gående och cyklister.

Klimpbidraget kommer att användas till:

• Infrastrukturella förbättringar för att underlätta gång- och cykeltraﬁkanternas framkomlighet

• Bildande av ett nätverk med närliggande kommuner för samverkan och snabb informationsspridning, samt tillvaratagande av kompetens inom området • Genomförande av gemensamma

kampan-jer med kommunerna i nätverket med målet att få ﬂer att åka kollektivt, samåka, eller cykla och promenera korta sträckor

• Samordning av tidtabeller, transporter och informa-tion för att öka kollektivtraﬁkanvändningen m.m.

Piteås klimatmål är identiskt med det regionala klimatmålet, vilket innebär att koldioxidutsläppen ska minska med 4 procent till år 2010, jämfört med år 1990, exklusive basindustrin. Ett arbete pågår med att få fram ett nationellt mål även för basindustrin.

www.pitea.se/kommun (Miljö och Bygg/Piteås miljömål)

Miljörelaterad investering: 4 280 000 kr Sökt bidrag: 1 795 000 kr Beviljat bidrag: 1 285 000 kr Beräknad minskning av koldioxidutsläpp: 324 ton/år

Foto: Lars J

(18)

18

Rättvik

Rättvik beviljades närmare 6 miljoner kr i klimatinvesteringsstöd. Programmet är inriktat på omställning från fossil till förnyelsebar energi för uppvärmning.

Vid Ickholmens slakteri installeras en biogasanläggning för att återvinna energi ur slakteriavfallet. Därmed blir anläggningen självförsörjande med värme, gas och el och behovet av inköpt el som används inom anläggningen minskar med 586 MWh. Dess-utom kan 75 MWh per år levereras till elnätet.

Kommunen ger också stimulansbidrag till dels fastighetsägare som konverterar från olja till biobränsle, dels fastighetsägare och/ eller värmeentreprenör som investerar i bl.a. närvärmesystem.

Rättviks långsiktiga klimatmål är att till år 2050 minska andelen fossila bränslen med 60 procent, energieffektivisera med 40 procent och upphöra med el som huvudsaklig värmekälla. www.rattvik.se

(19)

19

Stockholms läns landsting

Landstinget i Stockholms län beviljades drygt 35 miljoner kr i Klimpstöd. Till åtgärderna i klimatinvesteringsprogrammet hör en klimatutställning i samarbete med Naturhistoriska riksmuseet, utbildning i sparsam körning till sjöss, samt ett pilotprojekt för att utbilda ambulansförare i sparsam körning. Landstinget satsar också på en pilotstudie med tre biogasdrivna specialfordon för färdtjänsten och tar fram ett demonstrationsfordon för biogasdrivna tunga lastbilar. Därutöver köps 9 biogasbussar till Stockholms innerstad in och biogasdepån för bussarna byggs ut.

Världspremiär för ny lustgasrening

Med hjälp av Klimpbidrag installerar Stockholms läns landsting utrustning på Karolinska universitetssjuk-huset i Huddinge för att minska lustgasutsläppen. Målet är att halvera utsläppen till år 2006; från drygt 30 till ca 15 ton.

– Räknas lustgasutsläppen om till koldioxidekviva-lenter* utgör de ca 4,5 procent av landstingets totala utsläpp (ca 220 000 ton). Lustgas är en väldigt kraftig växthusgas och det är viktigt att vi försöker minska utsläppen, säger Stefan Wallin, miljöchef på lands-tinget.

Principen är att lustgasen spjälkas katalytiskt till kväve och syre. För att utrustningen ska fungera optimalt (med en verkningsgrad på minst 85 procent) krävs bl.a. rätt balans mellan temperatur och gasﬂöde. Den speciella tillämpningstekniken ﬁnns ännu inte någon annanstans i världen, vilket innebär att en stor del av det inledande arbetet är inriktat på tester.

– Jag beräknar att halva 2005 kommer att gå åt till att utvärdera utrustningen. Parallellt bedömer vi tillsammans med våra olika sjukhus var det ﬁnns för-utsättningar att installera tekniken, fortsätter Stefan Wallin.

*Koldioxidekvivalent: mått på mängd växthusgaser där bidraget från varje enskild gas har räknats om till den mängd koldioxid som har samma inverkan på klimatet.

Stockholms läns landstings miljöprogram 2002–2006 har en tydlig klimatproﬁl: tre miljömål av fem är klimatmål. Två av klimatmålen innebär en konvertering till förnyelsebara förnyelsebara drivmedel samt el- och värmeproduktion. Det tredje är att reducera lustgasutsläppen. www.sll.se (Miljö)

Foto: Anders Good/IBL

Foto: Jeppe Wikström/Pressens bild

(20)

20

Trollhättan

Trollhättan beviljades knappt 2 miljoner kr i Klimpstöd för att minska utsläppen från energi- och transportsektorn. Bland åtgär-derna ﬁnns en utökning av antalet biogasfordon, en tankstation för biogas och en uppgradering av den beﬁntliga biogasanläggningen till dubbla kapaciteten. Kommunen bygger också en tunnel för fjärrvärme under Göta älv och konverterar från olja till pellets i några skolor och andra fastigheter. Villaägare ska dessutom erbju-das bidrag för att konvertera till biobränsle.

Inom ramen för Innovatum Teknikpark drivs ett miljödesign-projekt med syftet att föra in design i Klimpmiljödesign-projekten. Målet är att åstadkomma en mer estetisk omgivning som indirekt stimulerar och ökar intresset. Målgrupperna är bl.a. elever, Trollhättebor och besökare. Ett utvecklat samarbete mellan högskolan och kommunen kommer att bedrivas inom ramen för Trollhättans Biogascentrum. Med Klimpstöd tas ett utbildningsmaterial för åk –6, 7–9 samt gymnasiet fram. Materialet handlar om klimat och energi och utgår från kommunens klimatarbete.

Trollhättans klimatmål innebär att användningen av icke

förnyelsebar energi ska halveras till år 2010 jämfört med 1996-års nivå. Det motsvarar en minskning av koldioxidutsläppen med 27 procent, eller minst 75 000 ton.

www.trollhattan.se (Ansökan om Klimpbidrag)

Foto: Anders Hanson/Ny a W ermlands-T idningen/SC ANPIX

(21)

21

Östersund

Östersund beviljades drygt 24 miljoner kr i Klimpbidrag. Kommunens klimatinvesteringsprogram ska leda till minskade utsläpp av växthusgaser genom bl.a. energief-fektivisering och energiomställning. Åtgärderna inklu-derar uppgradering av metangas till fordonsbränsle, biogasdrivna personbilar, ett bokningssystem till miljö-bilspoolen, gröna traﬁksatsningar och arrangemanget Mobilitetsveckan. Andra satsningar är en utbyggnad av fjärrvärmenätet, energieﬀektivisering i kommunens fastigheter, bidrag till småhusägare samt folkbildning och information.

Östersunds klimatmål är att minska koldioxidutsläppen med femton procent från 1998 till 2005. Tack vare ett strukturerat klimatarbete uppnåddes målet redan år 2001. Ett viktigt redskap är kommunens Luft- och klimatplan som anger mätbara och uppföljningsbara mål och beskriver koldioxidsituationen utifrån genomförda inventeringar. www.ostersund.se (Luft och klimatplan)

Grön Traﬁk

Med Klimpbidrag driver Östersund projektet Grön Traﬁk. Det är en fortsättning på kommunens arbete med gröna traﬁkfrågor som tidigare bedrevs inom ramen för LIP.

– Östersund är en klimatkommun och de fossila koldioxidut-släppen har minskat med 30 procent sedan 1990, främst genom satsningar på fjärrvärme och flis. I dag finns de största utsläppen inom transportsektorn, berättar Anne Sörensson på Grön Trafik.

Grön Traﬁk inriktar sig i hög grad på att samverka med andra aktörer för att nå ﬂer och sprida erfarenheterna på bästa sätt.

– Tillsammans med Korpen arrangerar vi t.ex. tävlingen Utmaningen som går ut på att ersätta bilresor med cykel. Och tillsammans med Länsförsäkringar och Energikontoret ordnar vi ett miljöbilsseminarium under Europeiska

mobilitets-veckan. Vi har 1300 deltagare i tävlingen och 350 anmälda till seminariet så intresset är stort. Det gäller även radio, TV och tidningar som ofta rapporterar om Grön Traﬁk, fortsätter Anne Sörensson.

Foto: Anders Hanson/Ny a W ermlands-T idningen/SC ANPIX Foto: P eter Modigh/Mega pix

(22)

22

Växthuseﬀekten kommer att ge oönskade eﬀekter de närmaste decennierna även om allt som kan görs för att begränsa den. Det kommer att bli värre innan det kan bli bättre. Anledningen är att mängden växthus-gaser i atmosfären fortsätter att öka i många år även om utsläppen minskar. Det kan kännas tröstlöst, men klimatarbetet måste ändå fortsätta på alla nivåer för att trenden ska vända.

Det globala samarbetet är en förutsättning för framgång. På nationell nivå krävs arbete med den

nationella energi- och transportpolitiken, attitydpåver-kan, skatter och andra styrmedel. Genomförandet av den nationella politiken sker däremot i stor utsträck-ning på lokal nivå. Kommunerna påverkar genom sin planering både transportbehov och energianvändning och kan därigenom bidra till att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Samspelet mellan nationell och lokal nivå är därför en viktig framgångsfaktor. Stimulansbidrag som Klimp är ett smörjmedel i det samarbetet.

Klimatarbetet måste vara uthålligt

Foto uppsla

(23)

(24)

Klimp ska minska växthuseffekten

Klimatinvesteringsprogrammet, Klimp, ska stimulera kommuner och andra aktörer att göra långsiktiga investeringar som minskar växthuseﬀekten. Åren 2003–2004 delas nästan 800 miljoner kr ut i stöd för olika klimatrelaterade åtgärder. Stödet är en fortsättning på de lokala investeringsprogrammen; LIP. Både LIP och Klimp är ett led i arbetet med att uppnå Sveriges klimatmål enligt Kyoto-protokollet.

Vintern 2003 beviljades tolv kommuner, två landsting och en så kallad guldklimp sammanlagt 300 miljoner kr i Klimpstöd. Den här skriften visar exempel på vad bidragen används till och vilka resultat som förväntas.

Läs mer om LIP och Klimp på: www.naturvardsverket.se/lip www.naturvardsverket.se/klimp

NATURVÅRDSVERKET Tel: 08-698 10 00 (växel)

E-post: upplysningar@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket,106 48 Stockholm ISBN 91-620-8188-8 © Naturvårdsverket 2004 www.naturvardsverket.se/bokhandeln Foto: J an Töv e/N