Författare
Hans Thulin
FoU-enhet
TSA
Projektnummer
50389
Projektnamn
Undersökning av nyttjandet av
mobiltelefon i samband med
bilkörning
Uppdragsgivare
Vägverket
VTI notat 23-2003
Användning av mobiltelefon
vid bilkörning – resultat av
enkätundersökning
Förord
Föreliggande enkätundersökning har genomförts på uppdrag av Vägverket. Hans
Thulin, VTI, har varit projektledare, genomfört analyserna och författat rapporten.
Enkäten har arbetats fram av Hans Thulin och Susanne Gustafsson, VTI. Som
underlag har bland annat resultat från ett delprojekt som gällt diskussioner med
fokusgrupper använts – se VTI notat 22-2003. För delprojektet har Susanne
Gustafsson varit projektledare. Mohammed-Reza Yahya, VTI, har svarat för
skanning av enkäterna och upprättande av databasen. Anita Carlsson, VTI, har
redigerat rapporten.
Linköping augusti 2003
Innehållsförteckning
Sid
Sammanfattning 5
1
Bakgrund 7
2
Syfte
8
3
Tillvägagångssätt och material
8
4
Resultat
9
4.1
Tillgång till mobiltelefon, antal samtal och samtalstider
9
4.2
Samtal i privat bruk, i tjänsten och under vardagar/veckoslut
13
4.3
Typ av utrustning och var man har den placerad i bilen
14
4.4
Användning i olika miljöer och tid på dygnet
16
4.5
Fördel med mobiltelefon
17
4.6
Bilförarens beteende vid samtal på mobiltelefonen
17
4.7
Olyckor och skadade
21
4.8
Subjektiv bedömning av olycksrisk vid samtal i mobiltelefon
23
4.9
Förbud mot användning av mobiltelefon
25
4.10
Mobilanvändares svar på trafiksäkerhetsrelaterade attitydfrågor
27
Bilagor
Sammanfattning
Föreliggande undersökning har genomförts på uppdrag av Vägverket. Den ingår
som en del i en större undersökning som Vägverket gav i uppdrag åt Statens väg-
och transportforskningsinstitut (VTI) att genomföra och som rör användning av
mobiltelefon i samband med bilkörning – se även VTI notaten 21 och 22 från år
2003. I VTI notat 21 görs en analys baserat på exponeringsdata om
mobiltelefon-användandet från TSU92-. I notat 22 sammanställs resultat och erfarenhet som
kom fram om mobiltelefonanvändandet vid diskussion med s.k. fokusgrupper.
Resultat och erfarenhet från diskussionen med dessa grupper har använts vid
skapandet av den enkät som ligger till grund för föreliggande undersökning.
Slumpmässigt urval gjordes av personer i åldern 18–74 år från
aviserings-registret som Riksskatteverket ansvarar för. Enkät skickades ut till drygt 5 000
personer. Ett påminnelsekort utsändes efter 5 dagar. Datamaterialet för analysen
omfattar 3 002 personer. Svarsfrekvensen var drygt 60 %.
Av bilförarna som körde i privat sammanhang hade 71 % alltid eller nästan
alltid mobiltelefonen med sig då de körde. Yngre hade oftare med sig
mobiltelefon än äldre. Ingen skillnad förelåg mellan kvinnor och män. Av de
förare som hade med sig mobiltelefonen hade 70 % den alltid eller nästan alltid
påslagen under resan, 6 % hade den aldrig eller nästan aldrig påslagen. Yngre
förare hade mobiltelefonen oftare påslagen än äldre och män hade den oftare
påslagen än kvinnor.
Bilföraren ringde eller mottog igenomsnitt 7,4 samtal per vecka. Män ringde
och mottog betydligt fler samtal än kvinnor. Det gällde också yngre förare jämfört
med äldre. Ett samtal varade i genomsnitt 1,5 minuter. En fjärdedel av samtalen
skedde i tjänsten. SMS, skrivna eller mottagna och lästa, förekom också i
samband med bilkörning. Den aktiviteten begränsades i huvudsak till yngre
förare.
Handhållen mobiltelefon utan extrautrustning var den vanligaste använda typen
av utrustning. Den användes av 73 % av förarna som körde i privat sammanhang
och av 61 % av förarna som körde i tjänsten. Röststyrd uppringning användes av
6 % av förarna.
På frågan var mobiltelefonen oftast förvarades under färd svarade nästan en
tredjedel av männen att de hade mobiltelefonen i fickan. Andra frekventa
förvaringsställen var hållare på instrumentbrädan eller fack i instrumentbrädan.
Den vanligaste platsen där kvinnor förvarade mobiltelefonen var på
passagerarsätet.
En fjärdedel av förarna angav att de avstod från att använda mobiltelefonen vid
mörkerkörning. Äldre förare avstod i högre grad än yngre och kvinnor mer än
män. Även de som inte helt avstod angav att de som regel minskade användandet
av mobiltelefon vid körning i mörker.
Den viktigaste fördelen med att ha mobiltelefonen med sig var tryggheten i att
kunna "nå och vara nåbar". Att kunna sköta sitt jobb via mobiltelefonen under
färd ansågs också vara en fördel för en del, huvudsakligen manliga förare i
medelåldern.
Som regel iakttog förarna vissa försiktighetsåtgärder vid tillfällen då de skulle
ringa, 30 % angav att de alltid eller nästan alltid stannade bilen då de skulle ringa.
Vanligt var också att man minskade ned hastigheten, valde tillfälle med liten
trafik eller tillfälle då trafiken rörde sig långsamt eller stod stilla. Även vid
angav att man aldrig svarade i telefonen när man körde. Andra vanliga svar var att
man minimerade samtalstiden, saktade ned hastigheten eller bad en passagerare
svara.
Vid frågan om föraren råkat ut för någon incident i trafiken i samband med att
han pratade i mobiltelefonen angav 10 % att man varit nära att köra av vägen vid
något tillfälle. Nästan lika ofta angavs att man vid något tillfälle varit nära att
kollidera med ett framförvarande fordon eller med ett fordon i något annat
sammanhang. Incident eller nära kollision med gående eller cyklist som färdades i
gatuutrymmet var dock mer sällan förekommande.
Det var tämligen vanligt att man vid något eller några tillfällen varit så
koncentrerad på samtalet i mobiltelefonen att man missat avtagsväg eller infart,
inte observerat trafiksignal eller stopp-/väjningsskylt. Ett annat förhållande som
ofta angavs var att hastigheten kunde bli för hög men också för låg i förhållande
till omständigheterna. Mindre ofta angavs att man kommit över i fel fil eller i
motsatt körbana eller fått sladd på bilen.
Nästan alla de som hade svarat ansåg att användning av handhållen
mobiltelefon då man körde ökade olycksrisken. Hälften ansåg att olycksrisken
ökade mycket. Två tredjedelar av de svarande ansåg att användning av "hands
free" mobiltelefon också ökade olycksrisken, 9 % ansåg att olycksrisken ökade
mycket. Inte oväntat återfanns de som kopplade mobiltelefonanvändandet till hög
olycksrisk till stor del bland dem som använde mobilen sparsamt och som körde
bil begränsat. Kvinnor värderade olycksrisken högre än män och äldre värderade
som regel olycksrisken högre än yngre.
Hälften av de svarande ansåg att användning av handhållen mobiltelefon vid
bilkörning borde förbjudas. En fjärdedel ansåg ett sådant förbud vara obefogat.
Kvinnor var något större anhängare av förbud än männen medan andelen
förbudsanhängare var tämligen stabil mellan åldersgrupperna.
Jämförelse gjordes mellan gruppen bilförare som ofta använde mobiltelefonen
vid bilkörning och gruppen bilförare som sällan eller aldrig använde
mobiltelefonen och gruppernas inställning till frågor som gällde risksituationen i
trafiken, hastighetsnivåer, användning av bilbälte och nyttjande av alkohol i
samband med bilkörning. Det gällde då att gruppen som var frekvent användare
av mobiltelefon vid bilkörning nyttjade bilbältet i mindre utsträckning än
jämförelsegruppen, den nyttjade också i större utsträckning alkohol (utöver lättöl)
i samband med bilkörning, den hade större förståelse för hastighetsöverträdelser
och den bedömde riskerna i trafiken som lägre än vad jämförelsegruppen gjorde.
Baserat på det antal olyckor och delaktigheter i olyckor som angavs av de
tillfrågade skattades mycket grovt antalet polisrapporterade olyckor där inblandad
bilförare använt mobiltelefonen vid olyckstillfället till mellan 3 000–6 000 per år.
Antalet dödade i olyckor och där nyttjandet av mobiltelefonen varit bidragande
orsak till olyckans uppkomst skattades till 10–20 stycken per år.
Resultatet av undersökningen visar också att uppskattningsvis 100
000
bilförare per år kallade via sin mobiltelefon på polis eller ambulans vid inträffad
trafikolycka.
1 Bakgrund
Mobiltelefonanvändandet ökade explosionsartat i Sverige under 1990-talet. I
slutet av år 2001 var antalet mobiltelefonabonnemang (inklusive aktiva
kontantkort) 7 158 000. Det kan jämföras med antalet mobiltelefonabonnemang
vid slutet av år 1994 som var 1 381 000. Det innebär en ökning under den
perioden med över 400 procent. Den årliga tillväxttakten var vid mitten av
90-talet 30–40 %. Den har avtagit och var under år 2001 12 %. Det finns anledning
att tro att det också skett en markant ökning av antalet mobilsamtal som sker i
samband med bilkörning. Informationen om denna aktivitet är bristfällig och
därför angelägen att förbättra. Inte minst är detta angeläget sett med hänsyn till
den negativa effekt på trafiksäkerheten biltelefonpratandet och ett tilltagande
sådant kan ha.
Denna undersökning ingår som en del i en större undersökning vars syfte är att
kartlägga hur vanligt förekommande det är att mobiltelefon används av förare i
samband med bilkörning i landet och vilka rutiner eller beteenden som gäller i
samband med nyttjandet av telefonen.
Denna övergripande undersökning delas in i följande tre delundersökningar
varav den sista, C, är den som behandlas i denna rapport.
A Kartläggning av användning av mobiltelefon i samband med bilkörning
uttryckt i persontimmar och i personkilometer. Här ingår också en
litteratur-undersökning inriktad på sambandet olycksrisk och användning av
mobil-telefon i samband med bilkörning.
B Diskussion med mobiltelefonanvändare i allmänhet i s.k. fokusgrupper.
C Enkät ställd till bilförare med syfte att ringa in beteende och vanor som gäller
förarens nyttjande av mobiltelefon vid bilkörning.
I punkt A utnyttjas TSU92-, som är Vägverkets och VTI:s enkätbaserade
trafiksäkerhetsundersökning baserad på dagliga utskick av enkäter till slumpvis
valda personer av landets befolkning. I enkäten ingår några frågor som gäller
tillgång till och användning av mobiltelefon i samband med bilkörning.
Avsikten med fokusgrupperna enligt punkt B är att med kvalitativ metodik
komma åt information som sedan kan utnyttjas vid formuleringen av enkäten
enligt punkt C.
Under punkt C konstrueras en enkät med syftet att ringa in beteende och vanor
som gäller förarens nyttjande av mobiltelefon vid bilkörning. Förhållanden som
belyses är om föraren exempelvis stannar, saktar ned farten eller iakttar andra
försiktighetsåtgärder vid samtal i mobiltelefonen. En annan fråga av intresse att
veta är hur vanligt det är att mobiltelefonen är påslagen eller inte påslagen under
färd. Även förarens uppfattning om risker är av intresse att studera liksom
incidenter som föraren kan ha varit med om i samband med mobiltelefonsamtal.
Tillsammans med bakgrundsinformation som ålder och kön ges möjlighet till en
detaljerad beskrivning och analys.
2 Syfte
Målsättningen med föreliggande enkätundersökning är att få en bild av
användningen av mobiltelefon i samband med bilkörning. Av intresse är att
kartlägga omfattningen av användandet – hur ofta man ringer och i vilka
sammanhang detta sker, hur användningen ser ut relaterat till personens ålder, kön
etc. Typ av utrustning som används är ett annat förhållande som är av intresse att
kartlägga liksom det beteende eller rutiner föraren iakttar vid tillfällen då han
ringer eller tar emot mobiltelefonsamtal. Förarens attityd till användning av
mobiltelefon i samband med bilkörning, uppfattning om olycksrisken och
inträffade olyckor är andra förhållandet som ingår i syftet med enkäten att belysa.
3
Tillvägagångssätt och material
Avsikten var att göra urvalet från körkortsregistret, vilket hade givit ett till
undersökningens syfte väl anpassat urval. Av juridiska skäl kunde dock inte
körkortsregistret användas. Därför skalades det tänkta urvalet om 3 000 personer
upp för att få det avsedda underlaget och drogs istället från aviseringsregistret
gällande folkbokförda personer i landet. Registret handhas av Riksskatteverket.
x
Urvalet bestod av 5 129 personer slumpmässigt valda inom åldersintervallet
18–74 år
x
3 133 personer besvarade enkäten
x
37 personer vägrade att besvara enkäten
x
I 44 fall kom enkäten i retur dvs. personerna i fråga gick inte att nå brevledes
x
23 personer befann sig utomlands, vilket meddelades av anhörig eller annan
person
x
Respons uteblev från 1 892 personer.
I tabellerna redovisas materialet mer detaljerat på åldergrupp och kön.
Ett påminnelsekort skickades ut efter en knapp vecka. Alla enkäter skickades
som A-post.
Exklusive vägran, utlandsvistelse och de fall där respondenten inte varit
anträffbar blev den totala svarsfrekvensen 63 %.
Tabell 1 Urvalets storlek.
18–24
25–34
35–44
45–54
55–64
65–74
Totalt
Kvinnor
382
409
507
468
451
342
2 559
Män
421
423
495
465
478
288
2 570
Totalt
803
832
1 002
933
929
630
5 129
Tabell 2 Antal personer som besvarade enkäten.
18–24
25–34
35–44
45–54
55–64
65–74
Totalt
Kvinnor
234
275
294
300
314
220
1 637
Män
216
243
270
260
309
198
1 496
Tabell 3 Antal personer som vägrade besvara enkäten, varit utomlands eller som
ej varit anträffbara.
18–24 25–34 35–44 45–54 55–64 65–74 Totalt K M K M K M K M K M K M K M S:a Ej anträffbar (utskicket i retur) 5 4 8 8 0 3 0 12 0 3 0 1 13 31 44 Utomlands (meddelat av anhörig) 9 4 2 1 2 2 1 1 0 0 1 0 15 8 23 Vägran 3 5 0 8 5 4 1 3 1 0 3 4 13 24 37 Summa 17 13 10 17 7 9 2 16 1 3 4 5 41 63 104Tabell 4 Antal inlästa enkäter, underlaget för undersökningen.
Kön
18–24
25–34
35–44
45–54
55–64
65–74
Totalt
Män
195
230
259
258
310
198
1 450
Kvinnor
220
249
278
291
310
204
1 552
Totalt
415
479
537
549
620
402
3 002
4 Resultat
4.1
Tillgång till mobiltelefon, antal samtal och
samtals-tider
Drygt hälften av de tillfrågade använde mobiltelefonen dagligen. Tre av fyra i den
yngsta åldersgruppen 18–24 år använde mobiltelefonen dagligen. I den äldsta
åldersgruppen använde en av fem mobiltelefonen dagligen. Kvinnor använde
mobiltelefonen något mindre än män. Detta gällde dock inte de yngsta
åldersgrupperna i undersökningen där användningen var tämligen lika mellan män
och kvinnor – se resultatbilagan fråga 7.
Av bilförarna som körde i privat sammanhang hade 71 % alltid eller nästan
alltid med sig mobiltelefon när de körde. Yngre hade oftare med sig
mobiltelefonen än äldre – ingen skillnad förelåg mellan män och kvinnor – se
rapportbilagan fråga 8 samt figur 1. Av bilförarna som körde bil i tjänsten hade
85 % med sig mobiltelefon.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 18-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 tot
Figur 1
Procent som svarade att de alltid eller nästan alltid hade
mobil-telefonen med sig vid bilkörning (fråga 8).
Av privatbilisterna hade 70 % mobiltelefonen påslagen alltid eller nästan alltid
under färd. Högst var andelen bland yngre förare och lägst bland de äldsta – se
figur 2. Kvinnorna hade mobiltelefonen påslagen något mindre ofta än männen –
65 % jämfört med 75 %, se resultatbilagan fråga 9. Förare som körde i tjänsten
hade oftare mobiltelefonen påslagen (80 %) än förare som körde i privat
sammanhang.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 18-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 Totalt % ÅldersgruppFigur 2
Procent som svarade att de alltid eller nästan alltid hade
mobiltelefonen påslagen vid bilkörning (fråga 9).
I genomsnitt ringde eller mottog bilföraren 7,4 samtal per vecka eller cirka ett
samtal per dag med mobiltelefon samtidigt som han körde bil. Män ringde och tog
emot betydligt fler samtal än kvinnor. Det gällde också med hänsyn till förarens
ålder – se figur 3 och resultatbilagan fråga 10. Av resultatet framgår också att
bilföraren tog emot något fler samtal än han ringde.
0 2 4 6 8 10 12 14 18-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 Total t 18-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 Tota lt 18-2 4 25-34 35-44 45-54 55-6 4 65-7 4 Tot alt Mottagna samtal Ringda samtal Män Kvinnor Totalt Åldersgrupp Antal
Figur 3
Antal telefonsamtal per vecka som bilföraren ringer eller tar emot med
mobiltelefon och som sker under pågående färd.
Ett ringt samtal varade i genomsnitt 1,5 minuter och ett mottaget något över
2 minuter. Medelåldersgrupperna var de som hade längst samtalstid – se figur 4
och resultatbilagan fråga 11. Män hade cirka 50 % längre samtalstid än kvinnor –
se figur 5.
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 18-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 Totalt 18-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 Totalt Minuter Ringt samtal Mottaget samtalFigur 4
Genomsnittlig längd i minuter för samtal som bilföraren ringer
respektive tar emot med mobiltelefon och som sker samtidigt som han kör.
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0
Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt
Ringt samtal på mobilen Mottaget samtal på mobilen Minuter
Figur 5
Genomsnittlig längd i minuter för samtal som bilföraren ringer
respektive tar emot med mobiltelefon och som sker samtidigt som han kör.
Indelning på män och kvinnor.
SMS var mest frekvent i de yngsta åldersgrupperna och förekom mer sporadiskt i
de äldsta åldersgrupperna. Män i åldersgruppen 18–24 år var den grupp som oftast
sände eller mottog SMS – se figur 6 och resultatbilagan fråga 12.
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 18-2 4 25-3 4 35-4 4 45-5 4 55-6 4 65-7 4 18-7 4 18-2 4 25-3 4 35-44 45-5 4 55-6 4 65-74 18-7 4 18-24 25-3 4 35-4 4 45-54 55-6 4 65-7 4 18-74 Mottagna Sända Antal Åldersgrupp Män Kvinnor Totalt
Figur 6 Antal SMS per vecka som bilföraren skriver eller tar emot med
mobiltelefon och som sker under bilkörning.
Som framgår av resultatet i tabell 4 var antalet samtal såväl ringda som mottagna
starkt relaterat till den årliga körsträckan. Det gällde också om än inte lika
markant tillgången till mobiltelefon och i vilken utsträckning mobiltelefonen var
påslagen eller inte under färd.
Tabell 4 Bilförares användning av mobiltelefon vid bilkörning relaterat till årlig
körsträcka (gäller bil i privat sammanhang).
Samtal per vecka
Årlig
kör-sträcka,
mil
Antal
obs.
(n)
Mobilen alltid
eller nästan alltid
med i bilen
%
Mobilen alltid
eller nästan alltid
påslagen
%
Ringda Mottagna
Totalt
500
571
67
65
1,8
2,6
4,4
1 000
615
70
69
3,2
4,4
7,6
1 500
461
70
72
3,0
4,0
6,9
2 000
266
76
76
4,0
4,7
8,7
3 000
135
81
82
5,3
7,0
12,3
5 000
66
81
82
6,4
9,1
15,6
Totalt
2 114
71
70
3,1
4,2
7,3
4.2
Samtal i privat bruk, i tjänsten och under
vardagar/veckoslut
Cirka 25 % av bilförarnas mobiltelefonsamtal skedde i tjänsten. Inom
ålders-gruppen 35–64 år var motsvarande förhållande 30 %. Manliga bilförare svarade
för nästan 3/4 av de mobiltelefonsamtal som skedde i tjänsten. Bland män i
åldersgruppen 35–64 år svarade antalet mobiltelefonsamtal i tjänsten för cirka
40 % av det totala antalet mobiltelefonsamtal – se figur 7.
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 18-2 4 25-3 4 35-4 4 45-5 4 55-6 4 65-7 4 Total t 18-2 4 25-3 4 35-4 4 45-5 4 55-6 4 65-7 4 Totalt 18-2 4 25-3 4 35-4 4 45-5 4 55-64 65-74 Tota lt % Åldersgrupp Män Kvinnor Totalt
Figur 7
Procent mobiltelefonsamtal som skedde i tjänsten. Indelning på
ålders-grupp och efter genus.
Av bilförarnas mobiltelefonsamtal skedde 26 procent under veckoslut, vilket är
något större än den andel av bilarnas trafikarbete som utförs under veckoslut.
Andelen telefonsamtal under veckoslut var tämligen lika för män och kvinnor.
Däremot förelåg skillnader mellan åldersgrupperna. Högst andel samtal under
veckoslut, 40 %, hade bilförare i den yngsta åldersgruppen 18–24 år och lägst
andel, 15 %, bilförare i den äldsta åldersgruppen 65–74 år – se figur 8 och
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 18 -24 25 -34 35 -44 45 -54 55 -64 65-7 4 To talt 18-2 4 25-3 4 35-4 4 45-5 4 55-6 4 65-7 4 To talt 18-2 4 25-3 4 35-4 4 45-5 4 55-6 4 65-7 4 To talt Åldersgrupp % Män Kvinnor Totalt
Figur 8
Procent mobiltelefonsamtal som skedde under veckoslut. Indelning på
åldersgrupp och efter genus.
4.3
Typ av utrustning och var man har den placerad i
bilen
Bilförare som körde i privat sammanhang använde i 73 % av fallen handhållen
mobiltelefon utan någon extrautrustning. Andelen var något högre bland yngre
och äldre bilförare och för kvinnor – se tabell 5, figur 9 och resultatbilagan fråga
15. Bilförare som körde i tjänsten använde i 61 % av fallen handhållen
mobiltelefon utan extrautrustning.
Tabell 5 Användning av typ av mobiltelefonutrustning bland bilförare.
Privat bruk %
Tjänsten %
Använder ingen extrautrustning
73
61
Använder "head set" (öronsnäcka, sladd med mikrofon)
17
22
Använder i bilen fast monterad mikrofon och högtalare
5
10
Annat
1
1
Okänt
5
6
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 18-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 Totalt % Åldersgrupp
Figur 9
Procent av mobiltelefonerna som nyttjades i privat bruk och som var av
typ handhållen och utan extrautrustning. Indelning på förarålder.
Som svar på frågan ”Var har du oftast mobiltelefonen placerad när du kör bil?”
angav, givet de svarsalternativ som fanns, kvinnor oftast passagerarsätet medan
män angav fickan som plats där man oftast förvarade sin mobiltelefon under färd.
I hög grad gällde detta yngre män. För män gällde också ofta att mobiltelefonen
var placerad i hållare på instrumentpanelen – se figur 10 och resultatbilagan fråga
16.
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Mä n Kvi nno r To ta lt Mä n Kvi nno r To ta lt Mä n Kvi nno r To ta lt Mä n Kvi nno r To ta lt Mä n Kvi nno r To ta lt Mä n Kvi nno r To ta lt I hållare på instrumentpanelen I ett fack på instrumentpanelenVid handbromsen I passagerarsätet I fickan Annat
%
Figur 10 Svar på frågan "Var har du oftast din mobiltelefon placerad när du kör
bil".
Röststyrd uppringning användes frekvent (i mer än hälften av samtalen) av 6 % av
bilförarna när de ringde samtidigt som de körde bilen. För män var det
förhållandet 9 % och för kvinnor 3 %. Röststyrd uppringning förekom mest
frekvent bland yngre förare (här gruppen 18–44 år) och främst bland män i denna
grupp – se resultatbilagan fråga 17.
4.4
Användning i olika miljöer och tid på dygnet
Som svar på frågan "I vilken miljö använder du oftast mobiltelefonen vid
bilkörning?" angavs i en tredjedel av fallen tätortsmiljö. Denna andel var något
högre för män än för kvinnor. Bland åldersgrupperna män var andelen som angav
tätort som mest frekvent miljö tämligen stabil, medan bland kvinnorna yngre
bilförare i högre än äldre angav tätort som mest frekvent miljö – se figur 11 och
resultatbilagan fråga 18.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 18 -2 4 25 -3 4 35 -4 4 45 -5 4 55 -6 4 65 -7 4 Tota lt 18 -2 4 25 -3 4 35 -4 4 45 -5 4 55 -6 4 65 -7 4 Tota lt 18 -2 4 25 -3 4 35 -4 4 45 -5 4 55 -6 4 65 -7 4 Tota lt Män Kvinnor Totalt Landsväg/motorväg Tätort %Figur 11 Svar på frågan "I vilken miljö använder du oftast mobiltelefonen vid
bilkörning?"
En fjärdedel av bilförarna angav att de avstod ifrån mobiltelefonsamtal vid
mörkerkörning. Bland kvinnor var detta förhållande en tredjedel och bland män en
knapp femtedel. Äldre bilförare avstod i betydligt högre utsträckning än yngre
bilförare – se figur 12 och resultatbilagan fråga 19.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 18-2 4 25-3 4 35-4 4 45-5 4 55-6 4 65-7 4 Tota lt 18-2 4 25-3 4 35-4 4 45-5 4 55-6 4 65-7 4 Tota lt 18-2 4 25-3 4 35-4 4 45-5 4 55-6 4 65-7 4 Tota lt Män Kvinnor Totalt %
Figur 12 Procent av de som svarat på frågan "Påverkar mörkerkörning din
användning av mobiltelefonen jämfört med användning vid bilkörning i
dagsljus?" och som angivit att de "Avstår helt från mobiltelefonsamtal vid
mörkerkörning".
Drygt en tredjedel av de bilförare som inte avstod från att använda mobiltelefonen
vid körning under mörker minskade dock användandet. Kvinnorna reducerade
användandet något mer än männen. Det tycktes också förhålla sig så att äldre
bilförare minskade användandet mer än vad yngre bilförare gjorde – se
resultatbilagan fråga 19.
4.5
Fördel med mobiltelefon
Att kunna nå och vara nåbar var den dominerande fördelen med mobiltelefonen.
Detta betonades något mer av kvinnorna än av männen. Männen ansåg i högre
grad än kvinnorna att möjligheten att sköta "sitt jobb" via mobilen under körning
var av betydelse – se tabell 6.
Tabell 6 Svar på frågan: "Vilka anser du är de tre viktigaste fördelarna med att
ha mobiltelefon i bilen?"
Män
%
Kvinnor
%
Totalt
%
Kan bli nådd, vilket är en trygghet för mina
anhöriga
28
31
29
Kan nå andra, vilket är en trygghet för mig
24
30
26
Kan ha kontakt med och samtala med mina vänner
4
1
3
Kan larma räddningspersonal vid behov
26
30
28
Kan sköta mitt jobb
13
4
9
Kan utnyttja tiden i bilen till något ärende av privat
karaktär
3
2
2
Kan samtala för att hålla mig vaken
1
0
1
Annat
1
1
1
Totalt
100
100
100
4.6
Bilförarens beteende vid samtal på mobiltelefonen
Som framgår av resultaten i figurerna 13 och 14 och av resultatbilagan fråga 21
vidtog ofta eller nästan alltid bilförarna någon form av försiktighetsåtgärd vid
tillfälle då de skulle ringa i mobiltelefonen.
En fjärdedel av bilförarna avstod från att använda mobiltelefonen för samtal
under färd. Bland kvinnor var detta förhållande 1/3 och bland män 1/5. Stor
skillnad förelåg mellan åldersgrupperna. Äldre avstod betydligt oftare än yngre.
30 % angav att de ofta eller nästan alltid stannade bilen då de skulle ringa
55 % angav att de ofta eller nästan alltid saktade ned farten då de skulle ringa
65 % angav att de ofta eller nästan alltid valde tillfälle med lite trafik då de
skulle ringa
55 % angav att de ofta eller nästan alltid valde tillfälle då trafiken stod stilla eller
rörde sig sakta (exempelvis vid köbildning eller vid rödljus)
70 % angav att de alltid eller nästan alltid undvek att göra omkörning då de
ringde i mobiltelefonen.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 18-2 4 25-3 4 35-4 4 45-5 4 55-6 4 65-7 4 To talt 18-2 4 25-3 4 35-4 4 45-5 4 55-6 4 65-7 4 To talt 18-2 4 25-3 4 35-4 4 45-5 4 55-6 4 65-7 4 To talt Män Kvinnor Totalt %
Figur 13 Procent av bilförarna som på frågan "Vidtar du några särskilda
åtgärder då du ska ringa i mobiltelefonen samtidigt som du kör?" svarade med
alternativet "Ringer aldrig i telefonen när jag kör".
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Stannar bilen Saktar ned farten Väljer tillfälle med lite
trafik
Väljer tillfälle då trafiken står still eller går sakta
Undviker att köra om
Ofta
Alltid/nästan alltid %
Figur 14 Bilförarnas svar på svarsalternativ till frågan "Vidtar du några av
följande åtgärder om du ska ringa i mobiltelefonen samtidigt som du kör?"
Som framgår av resultaten i figurerna 15 och 16 och av resultatbilagan fråga 22
vidtog bilförarna ofta och en del nästan alltid någon form av försiktighetsåtgärd
vid tillfälle då de tog emot samtal på mobiltelefonen samtidigt som de körde bilen.
Nästan 10 % av bilförarna svarade att de aldrig svarade i mobiltelefonen när de
körde. Detta gällde i högre grad kvinnor än män och också äldre förare jämfört
med yngre. Av de förare som tog emot samtal angav cirka 70 % att de försökte
minimera samtalstiden. Nästan 60 % svarade att de saktade ned farten och cirka
40 % att de bad en passagerare svara. Det var inte heller ovanligt att man bad att
få ringa upp vid ett mer lämpligt tillfälle eller att man bad den som ringde att
återkomma vid ett senare tillfälle. Cirka 25 % av förarna angav att de om det gick
körde åt sidan eller stannade bilen för att kunna ta samtalet. Kvinnor iakttog dessa
försiktighetsåtgärder i större utsträckning än män.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 18-2 4 25-3 4 35-4 4 45-5 4 55-6 4 65-7 4 To talt 18-2 4 25-3 4 35-4 4 45-5 4 55-6 4 65-7 4 To talt 18-2 4 25-3 4 35-4 4 45-5 4 55-6 4 65-7 4 To talt Män Kvinnor Totalt %
Figur 15 Procent av bilförarna som på frågan "Vidtar du några särskilda
åtgärder då du tar emot samtal på mobiltelefonen samtidigt som du kör?" svarade
med alternativet "Svarar aldrig i telefonen när jag kör".
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Män Kv inno r Totalt Män Kv inno r Totalt Män Kv inno r Totalt Män Kv inno r Totalt Män Kv inno r Totalt Män Kv inno r Totalt Män Kv inno r Totalt Stänger av utan att svara Ber en passagerare svara Ber att få återkomma/ber den som ringer att
återkomma
Minimerar samtalstiden
Kör åt sidan och stannar bilen
Saktar ned farten Undviker att köra om
Ofta
Alltid/nästan alltid %
Figur 16 Bilförarnas svar på svarsalternativ till frågan "Vidtar du några av
följande åtgärder om du ska ta emot samtal i mobiltelefonen samtidigt som du
kör"?
Av bilförarna angav 18 % att de varit så koncentrerade på mobiltelefonsamtal att
de åtminstone vid något tillfälle varit nära att kollidera med annan trafikant, något
föremål eller varit nära att köra av vägen. Denna andel var 35 % för den yngsta
åldersgruppen och 4 % för den äldsta. Andelen var högre för män än för kvinnor –
se tabell 7. Som framgår av figur 7 var det alternativet att köra av vägen som
oftast angavs.
Tabell 7 Procent bilförare som angav att de vid minst något tillfälle varit så
koncentrerade på mobiltelefonsamtalet att de varit nära att kollidera med
någon/något eller varit nära att köra av vägen (svar på de sex första alternativen
i fråga 23).
18–24
25–34
35–44
45–54
55–64
65–74
Totalt
Män
40
28
22
20
12
6
21
Kvinnor
30
20
15
9
6
1
14
Totalt
35
24
19
15
9
4
18
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Män Kv in nor To ta lt Män Kv in nor To ta lt Män Kv in nor To ta lt Män Kv in nor To ta lt Män Kv in nor To ta lt Män Kv in nor To ta ltVarit nära att kollidera med framförvarande
fordon
Varit nära att kollidera med fordon
på annat sätt
Varit nära att kollidera med gående eller cyklist som korsade gatan
Varit nära att kollidera med gående eller cyklist som färdades längs
vägen
Varit nära att köra av vägen
Varit nära att kollidera med något föremål som stolpe,
träd etc
Vid flera tillfällen Någon gång %
Figur 17
Bilförarnas svar på frågan "Har det hänt att du varit så koncentrerad
på mobiltelefonsamtal när du kört bil att någon eller några av följande händelser
inträffat?"
Av bilförarna angav 48 % att de varit så koncentrerade på mobiltelefonsamtal att
de åtminstone vid något tillfälle missat avtagsväg, trafiksignal, kommit över i fel
fil eller i motsatt körbana, fått sladd på fordonet eller haft för hög eller för låg
hastighet i förhållande till omständigheterna. Andelen var 62 % för den yngsta
åldersgruppen och 24 % för den äldsta. Andelen var högre för män än för kvinnor
– se tabell 8. Som framgår av figur 18 var det alternativet "hållit för låg hastighet i
förhållande till omständigheterna" som oftast angavs, därnäst alternativet "missat
avtagsväg eller infart" och därnäst alternativet "hållit alltför hög hastighet i
förhållande till omständigheterna".
Tabell 8
Procent bilförare som angav att de vid minst något tillfälle varit så
koncentrerade på mobiltelefonsamtalet att de missat avtagsväg, trafiksignal,
kommit över i motsatt körbana eller fel fil, fått sladd på fordonet eller haft för hög
eller för låg hastighet förhållande till omständigheterna (svar på sju av de sista
alternativen i fråga 23).
18–24
25–34
35–44
45–54
55–64
65–74
Totalt
Män
66
67
58
54
44
30
54
Kvinnor
58
58
45
35
29
13
42
Totalt
62
63
52
45
37
24
48
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Mä n K v innor Tot a lt Mä n K v innor Tot a lt Mä n K v innor Tot a lt Mä n K v innor Tot a lt Mä n K v innor Tot a lt Mä n K v innor Tot a lt Mä n K v innor Tot a lt Inte observerat trafiksignal, stopp- eller väjningsskylt Missat avtagsväg eller infart Kommit över på motsatt körbanaKommit över i fel fil Råkat ut för sladd med fordonet Hållit alltför hög hastighet i förhållande till omständigheterna Hållit alltför låg hastighet i förhållande till omständigheterna Vid flera tillfällen
Någon gång %
Figur 18 Bilförarnas svar på frågan "Har det hänt att du varit så koncentrerad
på mobiltelefonsamtal när du kört bil att någon eller några av följande händelser
inträffat?"
4.7 Olyckor och skadade
Under perioden år 2001 till och med år 2002 angav 231 respondenter att de som
bilförare varit inblandade i olycka – se resultatbilagan fråga 24. Det innebär att
11 % av bilförarna varit inblandade i olycka under den 2-årsperioden. Uppskrivet
på riksnivå med antalet körkortshavare (cirka 5,2 miljoner) ger det som resultat att
300 000 bilförare varit inblandade i olyckor under ett år. Av tabell 9 framgår hur
många procent av bilförarna som varit inblandade i olycka som lett till
personskada, försäkringsanmälan respektive polisanmälan. Andelen "okänt" är
dock betydande vilket gör resultaten osäkra. Det gäller framförallt polisanmäld
olycka och olycka med personskada. Om man då det gäller försäkringsanmälda
olyckor exkluderar kategorin "Okänt" eller lägger den till kategorin "Ja" blir
andelen försäkringsanmälda olyckor drygt 85 %. Det ger som resultat att omkring
250 000 av det skattade årliga antalet olycksinblandade bilförare skulle ha varit
statistisk från Svenska Försäkringsförbundet år 2001 inlämnades nästan 260 000
skadeanmälningar till försäkringsbolagen gällande trafikskador med personbilar.
Tabell 9
Procent av olyckorna med bilförare inblandade som ledde till
personskada respektive försäkrings- eller polisanmäldes (svar på fråga 25).
n = 231
Person-skada %
Försäkrings-anmäld %
Polis-anmäld %
Ja
16
81
29
Nej
63
13
50
Okänt
21
6
21
Totalt
100
100
100
Av bilförarna hade 6 % (13 av 231) pratat i mobiltelefon i samband med olyckan
– se tabell 11 och resultatbilagan fråga 24. Uppskrivet på riksnivå svarar det mot
17 000 inblandade mobiltelefonpratande bilförare och ungefär lika många olyckor
sett på årsbasis. Det innebär också omkring 11 000 försäkringsanmälda olyckor
per år, 3 000–6 000 olyckor med personskada och ungefär den storleksordningen
också då det gäller polisrapporterade olyckor. Som framgår av tabell 11 bidrog
enligt respondenten i 2 fall användandet av mobiltelefonen till olyckans uppkomst
och kanske också i ytterligare 7 fall. Det innebär att mobiltelefonpratandet skulle
ha varit bidragande orsak till omkring 2/3 av olyckorna som inträffade med
mobiltelefonpratande bilförare dvs. cirka 11 000 av de totalt 17 000 olyckorna och
vidare ca 7
000 av de försäkringsanmälda olyckorna. Då det gäller de
polisrapporterade olyckorna kan man anta att 15 % är personskadeolyckor. Av
dessa kan 3 % antas vara dödsolyckor, vilket innebär 14–28 dödsolyckor. Om
man antar, baserat på resultat ovan, att 2/3 av olyckorna orsakades av
mobiltelefonpratande bilförare skulle motsvarande årliga antal dödsolyckor vara
9–18 stycken och antalet dödade i dessa uppskattningsvis vara 10–20 stycken.
Tabell 10 Antal olyckor med mobiltelefonpratande
bilförare (svar på frågorna 26 och 27).
Person-skada
Försäkrings-anmäld
Polis-anmäld
Ja
2
8
2
Nej
8
3
6
Okänt
3
2
5
Totalt
13
13
13
Tabell 11 Svar på frågan "Bidrog användandet
av mobiltelefonen till att olyckan inträffade" (fråga 28).
Antal
Ja
2
Nej
2
Kanske
7
Vet inte
1
Okänt
1
Totalt
13
I enkäten medtogs en fråga (fråga 29), som gällde om respondenten varit
inblandad i olycka där annan bilförare hade pratat i mobiltelefonen vid
olyckstillfället. Detta antal borde vara något mindre än det antal där respondenten
angivit att han själv hade pratat i mobiltelefonen vid olyckstillfället eftersom
antalet i fråga 29 är begränsat till flerfordonsolyckor. Totalt angavs 17 olyckor
med "annan mobiltelefonpratande bilförare" dvs. något fler – se tabell 12.
Skillnaden är inte större än att den kan vara betingad av slumpen, men kan
naturligtvis också bero på ett sådant förhållande att en del respondenter valde att
inte ange att de använde mobiltelefonen vid olyckstillfället.
Tabell 12 Antal olyckor där "annan mobiltelefonpratande
bilförare varit inblandad" (svar på frågorna 29 och 30).
Person-skada
Försäkrings-anmäld
Polis-anmäld
Ja
5
12
3
Nej
7
3
7
Okänt
5
2
7
Totalt
17
17
17
Av de "aktiva" bilkörkortshavarna uppgav 16 % att de varit vittne till trafikolycka
under de två åren 2001 och 2002 – se tabell 13. De aktiva bilkörkortshavarna dvs.
de som angett körsträcka i denna undersökning utgjorde 95 % av antalet
bilkörkortshavare. Antalet bilkörkortshavare i åldern 18–74 år är i nuläget cirka
5,2 miljoner. Det innebär att 800 000 aktiva bilkörkortshavare skulle ha varit
vittne till trafikolycka under denna 2-årsperiod eller 400 000 sett på årsbasis. Av
dessa passerade 300 000 olycksplatsen i bil och drygt 100 000 av dessa kallade
med hjälp av sin mobiltelefon på polis eller ambulans.
Tabell 13 Svar på fråga 32 "Om du blev vittne till trafikolycka använde du
mobiltelefonen för att ringa efter polis eller ambulans? Färdades du i bil vid det
tillfället?"
Vittne till olycka?
Vittne som färdats i
bil?
Vittne som färdats i bil
och använt
mobiltelefonen?
Antal
%
Antal
%
Antal
%
Ja
335
16
252
75
90
36
Nej
1 657
78
71
21
156
62
Okänt
136
6
12
4
6
2
Totalt
2 128
100
335
100
252
100
4.8
Subjektiv bedömning av olycksrisk vid samtal i
mobiltelefon
Nästan alla svarande ansåg att användning av handhållen mobiltelefon vid
bilkörning ökade olycksrisken, 52 % ansåg att risken ökade mycket. Då det gällde
användning av "hands free" mobiltelefon ansåg 63 % att den medförde ökad
olyckrisk, 9 % ansåg att risken ökade mycket – se tabell 14.
Tabell 14 Svar på fråga om samband mellan användning av handhållen
respektive "Hands free" mobiltelefon och olycksrisk (frågorna 33 och 34).
Handhållen
"Hands free"
n
%
n
%
Användning leder till mycket ökad olycksrisk
1 572
52
256
9
Användning leder till något ökad olycksrisk
1 100
37
1 608
54
Användning leder inte till någon ökad olycksrisk
74
2
652
22
Vet ej
185
6
402
13
Okänt
71
2
84
3
Totalt
3 002
100
3 002
100
Som framgår av figurerna 19 och 20 ansåg kvinnorna i högre grad än männen att
användningen av mobiltelefon under bilkörning ökade olycksrisken. Det samma
gällde för äldre personer jämfört med yngre åtminstone då det gällde alternativet
"mycket ökad olycksrisk". Det gällde också att de som inte eller enbart i liten
utsträckning använde mobiltelefonen vid bilkörning i betydligt högre utsträckning
än de som mer frekvent använde denna ansåg att aktiviteten ökade olycksrisken –
se resultatbilagan fråga 33 och 34.
Användningen leder till mycket ökad olycksrisk
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 18-2 4 25-3 4 35-4 4 45-5 4 55-6 4 65-7 4 To talt 18-2 4 25-3 4 35-4 4 45-5 4 55-6 4 65-7 4 To talt 18-2 4 25-3 4 35-4 4 45-5 4 55-6 4 65-7 4 To talt Män Kvinnor Totalt %
Figur 19
Procent svarande som ansåg att användning av handhållen
mobiltelefon vid bilkörning ledde till mycket ökad olycksrisk (fråga 33).
Användningen leder till mycket ökad olycksrisk 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 18-2 4 25-3 4 35-4 4 45-5 4 55-6 4 65-7 4 To talt 18-2 4 25-3 4 35-4 4 45-5 4 55-6 4 65-7 4 To talt 18-2 4 25-3 4 35-4 4 45-5 4 55-6 4 65-7 4 To talt Män Kvinnor Totalt %
Figur 20
Procent svarande som ansåg att användning av ”Hands free”
mobiltelefon vid bilkörning ledde till mycket ökad olycksrisk (fråga 34).
Av tabell 15 framgår att de förare som använder "Hands free" utrustning ansåg att
användning av handhållen mobiltelefon var en större riskfaktor än vad de som
använde handhållen mobiltelefon ansåg, men båda dessa kategorier av förare
ansåg att användning av "Hands free" mobiltelefon vid bilkörning var betydligt
mindre riskfyllt.
Tabell 15 Bedömning av handhållen respektive handsfree mobiltelefons
olycksrisk vid användning av bilföraren under färd.
Bedömd utrustning: Handhållen mobiltelefon "Hands free" mobiltelefon Bedömning gjord av förare som
använde utrustning av typ:
Hand-hållen
"Hands free"
Okänt Totalt Hand-hållen
"Hands free"
Okänt Totalt Antal observationer (n) 1 550 449 129 2 128 1 550 449 129 2 128 Mycket ökad olycksrisk (%) 46 55 73 50 7 4 22 8 Något ökad olycksrisk (%) 43 39 19 41 55 49 51 54 Inte någon ökad olycksrisk (%) 3 3 8 3 21 39 16 24
Vet ej (%) 7 3 1 6 15 7 7 13
Okänt (%) 1 1 5 1 1 1 5 1
Totalt 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 %
4.9
Förbud mot användning av mobiltelefon
En tredjedel av de tillfrågade ansåg att bilförares användning av mobiltelefon vid
bilkörning borde förbjudas. Hälften ansåg att användning av handhållen
mobiltelefon borde förbjudas. Kvinnor var i större utsträckning än män för förbud
– se tabell 16. Yngre personer var i mindre utsträckning för förbud än vad äldre
personer var – se figurerna 21 och 22.
Tabell 16 Svarande på påståendet "All mobiltelefonanvändning bör förbjudas
då man kör bil".
Gäller all typ av mobiltelefonutrusning Gäller utan "Hands free" utrustning
Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt
n1450 n1552 n3002 n1450 n1552 n3002 Ja 25 37 31 44 52 48 Nej 53 36 44 31 17 24 Vet ej 11 12 12 13 14 14 Okänt 10 15 13 12 18 15 Totalt 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 18-2 4 25-3 4 35-4 4 45-5 4 55-6 4 65-7 4 Tota lt 18-2 4 25-3 4 35-4 4 45-5 4 55-6 4 65-7 4 Tota lt 18-2 4 25-3 4 35-4 4 45-5 4 55-6 4 65-7 4 Tota lt Män Kvinnor Totalt %
Figur 21 Andel som ansåg att "All mobiltelefonanvändning borde förbjudas vid
bilkörning" (fråga 35).
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 18-2 4 25-3 4 35-4 4 45-5 4 55-6 4 65-7 4 To talt 18-2 4 25-3 4 35-4 4 45-5 4 55-6 4 65-7 4 To talt 18-2 4 25-3 4 35-4 4 45-5455-6 4 65-7 4 To talt Män Kvinnor Totalt %Figur 22 Andel som ansåg att "Mobiltelefonanvändning utan "Hands
free-utrustning" borde förbjudas vid bilkörning (fråga 35).
Det gällde också att de som inte använde eller som var sparsamma användare av
mobiltelefonen vid bilkörning i högre utsträckning ansåg att användningen borde
förbjudas jämfört med de mer frekventa användarna – se resultatbilagan fråga 33
och 34. Det gällde också att de som använde "Hands free" mobiltelefon i hög
utsträckning var för förbud mot användning av handhållen mobiltelefon (63 %)
medan de som var hänvisade till handhållen typ av utrustning i betydligt mindre
utsträckning förordade ett förbud (40 %) – se tabell 17.
Tabell 17 Bilförares svar på frågan: "Bör förares användning av mobiltelefon vid
bilkörning förbjudas?"
Bedömd utrustning: Handhållen mobiltelefon All typ av mobilutrustning
Bedömning gjord av förare som använde utrustning av typ: Hand-hållen "Hands free"
Okänt * Totalt
Hand-hållen "Hands free" Okänt * Totalt Antal observationer n1550 n449 n129 n2128 n1550 n449 n129 n2128 Ja 40 63 57 46 28 10 57 26 Nej 32 24 11 29 48 71 27 52 Vet ej 16 10 5 14 15 7 4 12 Okänt 12 3 26 11 10 12 12 10 Totalt 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 %
4.10
Mobilanvändares svar på trafiksäkerhetsrelaterade
attitydfrågor
I enkäten medtogs fyra frågor (frågorna 36 t.o.m. 39), som hämtades från
Vägverkets årligen återkommande s.k. Oktoberundersökning. Frågorna gällde om
man ansåg att risksituationen i trafiken hade förändrats till det sämre. Det gällde
vidare inställning till hastighetsproblematiken, användning av bilbälte och
nyttjande av alkohol i samband med bilkörning. I följande tabeller 18 till 21 och i
figur 23 relateras resultaten till hur stor användare bilföraren var av mobiltelefon i
samband med bilkörning. I kategorin "Ringer aldrig eller sällan" ingår bilförare
som på fråga 7 svarat att de mer sällan eller aldrig använder mobiltelefon i det
dagliga livet plus bilförare som på fråga 10 svarat att de ringer mindre än 2 samtal
i veckan på mobiltelefon då de kör bil. I kategorin "Ringer ofta eller mycket ofta"
ingår bilförare som på fråga 10 svarat att de ringer 2 samtal eller fler under en
vecka.
Det gällde då att gruppen som var frekvent användare av mobiltelefon vid
bilkörning nyttjade bilbältet i mindre utsträckning än jämförelsegruppen, den
nyttjade också i större utsträckning alkohol (utöver lättöl) i samband med
bilkörning, den hade större förståelse för hastighetsöverträdelser och den bedömde
kan man säga konsekvent till detta riskerna i trafiken som lägre än vad
jämförelsegruppen gjorde. Till detta kan fogas att, som framgick av resultatet från
fråga 6, mobiltelefonanvändare körde bil mer än icke-användare och att
körsträckan ökade med användningsfrekvensen.
Tabell 18 Körkortshavare som svarat på påståendet: "Jag tycker att trafiken
blivit mer riskfylld under senare år". Indelning efter grad av användning av
mobiltelefon vid bilkörning.
Ringer aldrig eller sällan Ringer ofta eller mycket ofta
Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Okänt Totalt
n 472 n 675 n 1147 n 612 n 851 n 852 n 433 n 2431
Instämmer helt % 25 32 29 20 33 23 34 28
Instämmer i stora drag % 35 37 37 32 36 33 37 35
Ganska tveksam % 23 20 21 26 18 24 19 22
Mycket tveksam % 11 7 9 17 8 15 6 10
Tar helt avstånd % 4 2 3 5 5 5 3 4
Okänt % 1 1 1 0 0 0 1 1
Totalt % 100 100 100 100 100 100 100 100
Tabell 19 Körkortshavare som svarat på påståendet: "Det är viktigare att följa
trafikrytmen än hastighetsgränserna" Indelning efter grad av användning av
mobiltelefon vid bilkörning.
Ringer aldrig eller sällan Ringer ofta eller mycket ofta
Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Okänt Totalt
n 472 n 675 n 1147 n 612 n 851 n 852 n 433 n 2431
Instämmer helt % 17 7 11 21 12 18 13 14
Instämmer i stora drag % 38 32 34 48 31 43 31 37
Ganska tveksam % 20 26 23 17 26 20 21 22
Mycket tveksam % 15 20 18 8 18 11 15 15
Tar helt avstånd % 10 15 13 5 13 7 16 11
Okänt % 1 2 1 1 1 1 3 2
Totalt % 100 100 100 100 100 100 100 100
Tabell 20 Körkortshavare som svarat på påståendet: "De nuvarande
hastighetsgränserna är så låga att man måste ha förståelse för att de överskrids"
Indelning efter grad av användning av mobiltelefon vid bilkörning.
Ringer aldrig eller sällan Ringer ofta eller mycket ofta
Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Okänt Totalt
n 472 n 675 n 1147 n 612 n 851 n 852 n 433 n 2431
Instämmer helt % 6 2 4 13 5 11 7 7
Instämmer i stora drag % 17 8 11 26 11 22 16 16
Ganska tveksam % 24 20 22 25 21 24 19 22
Mycket tveksam % 22 24 23 20 28 22 23 23
Tar helt avstånd % 29 45 38 15 35 20 31 31
Okänt % 2 2 2 2 1 1 3 2
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 18-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 Totalt 18-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 Totalt Landsbygd Tätort
Ringer aldring eller sällan Ringer ofta eller mycket ofta %
Figur 23
Användning av bilbälte bland personbilsförare då användning av
mobiltelefon beaktas.
Tabell 21 Användning av alkohol i samband med bilkörning då även
använd-ning av mobiltelefon beaktas.
Ringer aldrig eller sällan
Ringer ofta eller mycket
ofta Okänt Totalt
n 1147 n 851 n 433 n 2431
Dricker aldrig alkohol % 8,8 5,9 13,2 8,6
Nej ingen gång % 83,7 81,9 81,3 82,6
Ja kanske någon gång (1-2 gånger) % 6,5 10,3 3,7 7,4
Ja några gånger (3-5 gånger) % 0,4 1,1 0,5 0,7
Ja vid flera tillfällen (6 eller fler gånger) % 0,4 0,6 0,4 0,5
Okänt % 0,1 0,2 0,9 0,3
Totalt % 100 100 100 100